Page 1

M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 2/2010 PRIS: 49 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 2/2010

Dela vår erfarenhet

WIN A TRIP

res med oss till ett av våra intressanta projekt www.sika.se

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

2

MÄNSKLIGT

TEKNIK

DESIGN

JM:s vd Johan Skoglund drömmer om en vacker sångröst

Flygaska i svensk betong och renässans för lättbetongen

Smäcker bokhylla och övergiven sommarkatt

84

Egen undersökning!

procent

HAR STÖTT PÅ PORR PÅ JOBBET

Musik i betong ARKITEKTEN ERIK AHNBORG ÅTER I BERWALDHALLEN

Felbyggda tak ÖVER 110 TAK I TRÄ OCH STÅL RASADE I VINTER

Partihallsbron – där motet möter motet Innovation & Consistency since 1910 BET0210_2_52_omslag.indd 1

Tävla nu - och res med oss till ett intressant projekt. www.sika.se

www.betong.se / NYA HEMSIDAN UPPE 1 APRIL / REDAKTÖREN REFLEKTERAR OCH BETONGTV FRÅN NORDBYGG / ALLT OM BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

2010-03-12 16:26:20


BET0210_annonser.indd 2

2010-03-11 15:12:35


INNEHÅLL NR 2/2010

28

Berwaldhallen

ARTIKLAR & REPORTAGE 10 Utblick | Östersund Arkitekten Vesa Honkonen ville ha guld i markstenen. Det blev betong.

12 Projektet | Partihallsbron Tidskriften Betong besöker Göteborg där två europavägar länkas samman.

22 Aktuellt | Takras Denna vinter har över 110 tak rasat in och de flesta var byggda av trä. Ingen i betong.

24 Granskat | Pornografi Nästan 84 procent av byggbranschens anställda har stött på pornografi på arbetsplatsen. Det visar en undersökning som Tidskriften Betong låtit göra.

28 Arkitektur | Berwaldhallen Berwaldhallen har hunnit fylla 31 år och Tidskriften Betong tyckte det var dags att träffa arkitekten bakom byggnadsminnet, Erik Ahnborg.

24 Pornografi

Nästan 84 procent av byggbranschens anställda har stött på pornografi på arbetsplatsen.

12 Partihallsbron Länken mellan europavägarna byggs över åtta järnvägsspår, fyra spårvagnslinjer och en å. I VARJE NUMMER!

TEKNIK

4 Ledare

44 Politik

Vi behöver folk som kontrollerar takkonstruktioner framöver.

Direktörer, styrelseordföranden och affärsutvecklare lyfter fram bra och dåliga saker alliansen gjort för betongbranschen.

20 Pålslagning vid Partihallsbron

7 Mixat KC betong bygger förskola och Pål Ross ritar villor.

9 Designat Konstnären Fransesco Passantini gör lätta betongskulpturer.

41 Hallå där

48 Betongföreningen

33 Flygaskans möjligheter

Michael Åhström berättar om sitt första år som ordförande.

Ingemar Löfgren lyfter fram svenska exempel där betong med flygaska provats med goda resultat.

49 Anslagstavlan

Maliun Ali Hussein inspirerar ungdomar att plugga.

Vi avslöjar att Tidskriften Betong snart får en ny hemsida.

42 Inspiration

50 Mänskligt

Jonas Edblad, Wingårdh Arkitektkontor, berättar om sin betonginspiration.

Per-Ola Svahn och Anders Hansson berättar om projektets geotekniska utmaningar.

JM:s vd Johan Skoglund är detta nummers utvalde att svara på våra arton frågor.

37 Autoklaverad lättbetong Bo Göran Hellers och Bo R Schmidt berättar om användning av lättbetong i bärande konstruktioner med spännvidder upp till nio meter för golvelement.

BETONG 2/10

BET0210_03_innehall.indd 3

3

2010-03-15 13:54:20


» När hundratals tak rasar är det moder natur som får skulden «

Vision Med tyngd och kreativitet ska vi göra branschen stolt.

LEDARE ROGER ANDERSSON

Utgiven av

CHEFREDAKTÖR FÖR TIDSKRIFTEN BETONG OCH MELLANRUM, BLOGGAR PÅ BETONG.SE STOR MEDLEM I BETONGFÖRENINGEN

BETONGFÖRENINGEN

Roger

Tidskriften Betong Storgatan 19 Box 55684 102 15 Stockholm Telefon: 08-762 62 14 Fax: 08-762 62 39 www.betong.se

Redaktion CHEFREDAKTÖR Roger Andersson roger@betong.se Telefon: 08-762 62 14, 0733-90 55 19

ANSVARIG UTGIVARE/ TEKNIKREDAKTÖR

Johan

Johan Silfwerbrand: info@betong.se Telefon: 0707-26 40 05

REDAKTÖR

Alexandra

Alexandra Cederquist: alexandra@betong.se Telefon: 0733-80 80 52

ART DIRECTOR Jenny Almersdotter: jenny@betong.se Telefon: 0733-40 40 95

WEBBREDAKTÖR/

Jenny FOTOGRAF

Julia Persson: föräldraledig Telefon: 0702-34 35 38

REDAKTIONSRÅD

Julia

Kjell Wallin, Nathalie Bellan, Mats Emborg, Sten Forsström, Lennart Lif, Mikael Hallgren, Ulf Mangefors, Margareta Redlund och Anders Rönneblad.

Annonser ANNONSHUSET AB Linnégatan 22, 114 47 Stockholm Telefon: 08-662 75 00 Fax: 08-662 71 29 Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Fredrik Johnsson fredrik@annonshuset.se

Prenumeration MARIE BRUNNBERG AB Box 55 763 22 Hallstavik Telefon: 0175-216 50 Fax: 076-765 37 60 prenumeration@betong.se

Pris Lösnummerpris: 95 SEK, finns även att köpa i utvalda Presstop-butiker. Prenumeration: 595 SEK/år. Medlemmar i Betongföreningen betalar 495 SEK/år. Utanför Norden 695 SEK. Samtliga priser exlusive moms. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. ISSN 1101-9190

Omslagsbild Partihallsbron av Boel Ferm

4

Var är vargen? ”BLAME IT ON THE RAIN”. Minns ni den hiten från 80-talet med Milli Vanilli, ni vet de där tyska, färgade killarna som visade sig vara en bluff som bara lånat sina vackra ansikten till andras musik? Nu kommer uppföljaren: ”Blame it on the snow”! Över 110 byggnader har rasat in under vintern, två personer har dött och många har skadats. Och vems är felet? Jo, snön. Reportern Ingemar Unge noterar detta absurda i en krönika i Tidningen Vi. Han skriver att om en byggnad rasar i Italien eller Turkiet är medierna snabba att gräva fram någon skurk till byggmästare som sparat in på armeringen, men här …snön! Dödsolyckan i Kista bevakades intensivt av media och ansvarig konstruktör fick en villkorlig fängelsedom. Men när hundratals tak rasar är det moder natur som får skulden. Dessvärre är det inte snöns fel. Byggnader i Sverige ska enligt lag klara av minst en meter snö per kvadratmeter. Det gäller för Skåne. I Storlien ska taken klara fem och en halv meter. Så mycket snö har det inte varit på något av taken som rasat in. Det betyder att det just nu går över hundra konstruktörer, entreprenörer eller byggherrar lösa som är skyldiga till allvarliga fel. Förhoppningsvis inte uppsåtliga, men det hjälper ju inte om personer skadas eller dör. Och borde vi inte ha bättre kontrollanter av takkonstruktionerna än Kung Bore och hans frusna flingor? Också på 80-talet sjöng Thåström om ”Vargen du trodde var död”. I detta nummer har vi granskat pornografins ulvlika förekomst på byggarbetsplatserna och måste tyvärr säga att myten om dess död är betydligt överdriven. Den finns som en del i kulturen och nästan en tredjedel i branschen tycker det är helt okej. Av 22 tillfrågade företag i betongbranschen svarade åtta att de har en policy mot pornografi. Fyra svarade att de inte har det och tio företag svarade inte alls. Men även om policys finns är de verkningslösa om inte arbetsledningen vill och vågar ta bort kalendrar och skärmsläckare. Tyvärr vågar och vill för få det. Man har accepterat. Pornografi är inte bara en fråga om gubbighet eller ens sexuella trakasserier, vilket det faktiskt är per definition. Ungefär var tjugonde svensk lider av sexmissbruk och riskerar, precis som andra missbrukare, både arbete och familj för att få hålla på med sitt missbruk. Nyligen avskedades åtta anställda från Luftfartsverket sen de porrsurfat på arbetstid. En av dem ägnade 75 procent av sin arbetstid till porrsurfning, snacka om missbruk. Av de många anonyma kommentarerna som gavs i vår undersökning avslutar jag med den här: ”För mig är det alldeles självklart att pornografi inte hör hemma på någon arbetsplats. Då den oftast är kvinnoförnedrande är det särskilt viktigt i vår bransch där vi behöver göra allt för att öka den kvinnliga andelen av personalen.” Jag hoppas den kommer från en ung, klok chef som byggbranschen kommer ha nytta av länge.

Saxat

Klippt och skuret

KUPÉ SKRIVER OM vågsurfarna utanför Nynäshamn som häller varmt vatten innanför våtdräkten och ger sig ut i höststormarna. Då tänker jag på Skanskas brobyggare i Göteborg som i vintras lyfte delar av Partihallsbron på plats samma lördag som nästan alla tåg i landet hade frusit fast. Entusiaster som entusiaster.

EN AV FEM i byggbranschtoppen är en kvinna, skriver Byggindustrin. Men fler kvinnor i branschen är inte bara politiskt korrekt. Det är fråga om något alla förstår, pengar. Unga tjejer har högre betyg än killar och företag med jämn könsfördelning är attraktivare arbetsgivare och kommer klara rekryteringsbehoven.

BETONG 2/10

BET0210_04_ledareJ.indd 4

2010-03-12 16:43:47


Pigment och maskiner för betongproduktion. Med lång erfarenhet från branschen har vi noga valt de företag vi samarbetar med idag. Det är viktigt att våra kunder får ut maximalt av sina investeringar. Då är det angeläget att vi och våra partners har en gemensam syn på vad som är betydelsefullt. Kombinerar vi detta med en nära kontakt med kunderna, kan vi leva upp till vårt motto, att det långsiktigt alltid skall vara lönsammare att vara kund till Pigmentec.

Color- and Technologycenter

c.se

ente

.pigm www

BET0210_annonser.indd 5

Pigmentec AB Sagsjövägen 1, 428 36 Kållered, Telefon: 031-25 79 00, www.pigmentec.se

2010-03-11 15:12:36


Driftsikkert udstyr karakteriserer alle Haarup anlæg - uanset størrelsen.

Effektivt, driftsikkert og nemt Haarup er specialiseret i effektivt at producere, montere og servicere driftsikre betonblande- og doseringsanlæg. På Haarups fabrik i Danmark fremstilles blandere, ophejs, doserings- og vejeudstyr, betontransportvogne, bånd og styringer. Haarup gør det nemt for Dem at modernisere eller bygge nyt.

BET0210_annonser.indd 6

Haarup Maskinfabrik a/s Haarupvej 20 DK-8600 Silkeborg Fax: +45 86 84 53 77 Tlf.: +45 86 84 62 55 E-mail: haarup@haarup.dk Web: www.haarup.dk 2010-03-11 15:12:36


MIXAT Utvalt & designat

redaktör alexandra cederquist mejla alexandra@betong.se

Prefabförskola

Bild: peab

KC Betong har nyligen fått en stororder. Det gäller leverans och montage av stomme bestående av HD/F, VI-väggar och stål till Kullens Förskola i Sundbyberg utanför Stockholm. Projektering, tillverkningen (väggar och stål) samt montaget sköts av egen personal förutom vad gäller HD/F. Den största utmaningen blir att uppfylla miljökraven, samt uttorkningen av stommen. Ordern är på cirka sex miljoner kronor och hela jobbet beräknas vara klart i april.

 

Olofstorp i betongskrud NCC Construction Sverige

fick i januari i år i uppdrag att bygga en ny rättspsykiatrisk vårdanläggning i Olofstorp, 15 kilometer nordost om Göteborg. Uppdragsgivare är Västfastigheter och ordersumman är drygt 500 miljoner kronor. Vårdbyggnaden omfattar lokaler för akutvård, rehabilitering, aktiviteter och administration. Utöver byggnaderna ska NCC även anlägga ett park- och strövområde om totalt 16 hektar. Den 20 000 kvadratmeter stora vårdanläggningen består av tre delar med plats för 96 patienter. Träningsmöjligheter och verkstäder för snickeri, keramik och hantverk ska ingå liksom en del för administration, forskning, utbildning och personal. Stora delar av bygget sker med förtillverkade betongelement. Arbetet med att sanera marken har redan påbörjats och hela vårdanläggningen beräknas vara klar i mars 2012.

Betong på strandtomt Peab har fått i uppdrag att bygga 100 bostadsrätter i Vejbystrand utanför Ängelholm. Bostäderna ska byggas på det område i Vejbystrand där

Drottning Victorias Kustsanatorium tidigare låg. Arbetet påbörjades i januari i år och den första inflyttningen beräknas bli i juni 2011.

Kändisar i betong

Mot Mjölby på 50-väg

Arkitekten Pål Ross är känd

Det står nu klart att Vägverket kan påbörja bygget av väg 50 mellan Mjölby och Motala. NCC Construction Sverige blir entreprenör för projektet och byggstart planeras till sommaren 2010. Väg 50 är en viktig transportled mellan Bergslagsregionen och södra Sverige. Den har utretts under flera decennier och nu måste den byggas för att underlätta framkomlighet och trafiksäkerhet. Den 28 kilometer långa sträckan kommer även att få 40 broar, varav den längsta blir 620 meter och ska gå över Motalaviken. Kostnaden för broarna och den nya vägsträckan kommer att bli cirka 1,8 miljarder kronor och projektet avslutas i september 2013.

för sina stora hus med böljande former och för att ha handelsminister Ewa Björling, skådespelaren Mikael Persbrandt och musikproducenten Anders Bagge som kunder. Det få däremot känner till är att villorna gjuts av betong i »expanderad polystyrenblock«, (samma material som förpackar kött och fisk i livsmedelsbutikernas kyldiskar), då dessa fungerar som formar vid gjutning och som isolering efter. En av Pål Ross villor har precis blivit vald till Sveriges vackraste i en tävling arrangerad av tidningen »Vi i Villa«. Bakom beslutet låg en jury och svenska folket.

Beställare är Victorias Strand AB och kontraktssumman uppgår till 175 miljoner kronor.

Tälj i betong LTU-professor Björn Täljsten på Avdelningen för konstruktionsteknik, har blivit utsedd till årets brobyggare 2009. Detta eftersom han genom ett aktivt agerande utmärkt sig som brobyggare, samt bidragit till att »lyfta eller synliggöra brobyggnadsbranschen«. Det är Brosamverkan Väst som årligen delar ut priset och i år delades det ut på Brobyggardagen i Göteborg den 25 januari. Priset är ett skattefritt resestipendium på 40 000 kronor.

Betong 2/10

BET0210_07_mixatJ.indd 7

 7

2010-03-10 15:32:49


BET0210_annonser.indd 8

2010-03-11 15:13:50


designat Betonglek Kirsti Aasheim är aktuell med en

utställning till Betonggalleriet i Stockholm som öppnade i februari i år. Temat är »ta inte ifrån mig leken« och motiven är betongleksaker och barn i lek. kakiprod@c2i.net

Fulländad lättvikt

Fransesco Passantini försöker göra sina former så fulländade som möjligt samtidigt som han strävar efter att hålla vikten nere. Inom kort tänker skulptören börja jobba med transparent betong och även föra samman den raka linjen med kurvan. compactconcrete.com

Mosaik och betong Gunvor Larssons och Susann Wallanders ateljé ligger i Farsta utanför Stockholm. Det senaste de formgivit är denna relief av arkitekturglas och mosaik. atelje16.com

Nycklar på vännerna Hanna Zetterlund inspireras

Sprickor i fasaden Bordet Crack är framtaget av ett

företag som använder mycket återvunnet material i sin design. Allt de tar fram ska ha en funktion. goredesignco.com

av tankar, känslor, natur och av vännerna. fargoformideer. dinstudio.se

Övergiven sommarbetong Katten är gjord av specialbetongen

emako s88c, utom ögonen som är gjorda av keramik. Maria Cotellessa påstår sig ha inspirerats av övergivna sommarkatter. cotellessa-skulptur.com

Betong 2/10

BET0210_09_designatJ.indd 9

 9

2010-03-10 16:01:22


UTBLICK

Guldet blev

betong MER OM

Torget

Östersund har fått ett gyllene torg. Med marksten gjord av dolomit från Masugnsbyn i Norrbotten ska torget glittra både i sommarsolen och i gatlyktornas sken om vintern, tänkte sig arkitekten Vesa Honkonen. Kommunen lät sig övertygas och satsade 39 miljoner kronor.

BESTÄLLARE: Östersunds kommun BYGGTID: augusti 2008-oktober 2009 KOSTNAD: 39 miljoner kronor ARKITEKT: Vesa Honkonen Architects ENTREPRENÖR: Attacus Mark & Maskin AB BETONGMÄNGD: 5 000 m2 marksten, 600 m³ fabriksbetong BETONGLEVERANTÖR: Pilgrimstads Cementvarufabrik och Betongindustri

/TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: ROGER STRANDBERG ÖSTERSUNDS TORG var inte sig likt. Sluttande ner mot Storsjön och mitt i centrum hade det skämts bort med att vara stadens centrum i 200 år. Men 2000-talets jämtar åker hellre bil till köpcentrumen i utkanten av stan än krånglar sig in till stadskärnan. Redan 1982 togs parkeringarna bort, men det var först runt 2003 som politikerna blev eniga om att något radikalt måste göras och arkitekten Vesa Honkonen engagerades. Inspirerad av en gul filt som han hängde upp i sitt stugfönster utanför Helsingfors för att hindra den tidiga sommarsolen att väcka honom, började han tänka på hur solen kan användas för att reflektera. Den gula filten blev som en bildduk där trädgrenarnas vajande skuggor spelade. Tänk om torget i Östersund kunde bli en reflektion av solen, precis som den gula filten. Eller ännu bättre, som månen.

10

I början hade Vesa Honkonen en idé om att låta de Östersundsbor som ville gjuta in sina guldjuveler i betongstenarna för att torget bokstavligen skulle bli gyllene. Idén har inte förkastats helt och kanske kommer några stenar att bytas ut mot guldingjutna stenar i framtiden. Men hittills är det bara krossad dolomitsten i betongen, något som aldrig använts tidigare. – Vi provade olika varianter, bland annat med terracotta och naturgrus men det blev för mörkt. Det slutade med krossad dolomit som vi tog från Masugnsbyn och efter fem olika satser hittade vi rätt. Det blev ett recept där vi använde vit cement och tillsatte gult pigment, men inga tillsatsmedel, säger Roger Götesson, produktionschef på Pilgrimstads Cementgjuteri. Det var inte helt lätt att få till den unika betongblandningen. Roger Götesson berättar att det hängde på litern vatten för

att satsen inte skulle bli för blöt. – Dolomiten krossades ner till 0/8 vilket gör det känsligt, säger han. Den gyllene betongen bildar med sina 250 000 block en ram runt den inre, 3 000 kvadratmeter stora ytan, bestående av lokal grå Offerdalsskiffer. Här hade Vesa Honkonen helst velat ha en svart, finsk granit, men det hade kostat Östersundsborna tolv miljoner kronor extra. Den gula betongstenen har markvärme och ligger väl synlig i den bistra vintern och i början har en del kalkutfällningar upptäckts vilket debatterats i lokal medier. Men leverantören är inte orolig. – Vi kommer högtryckstvätta en sväng och får det bara nötas ner något kommer betongen att börja glittra, säger Roger Götesson. Vesa Honkonen är heller inte orolig. Han liknar torget vid ett vardagsrum som måste få ett år på sig. Man måste bo in sig.

.

BETONG 2/10

BET0210_10_utblickJ.indd 10

2010-03-12 12:48:31


Om hundra år kommer allt vara sig likt Förutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong förstås. En viktig faktor när du investerar i ett flerbostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot tidens tand och vara många människors hem i flera generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och kräva minimalt med underhåll. Helst ska det gå snabbt att bygga också. Ett hus i prefabricerad betong har alla dessa egenskaper, och några till.

Vem vet, om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och kvällsbrisen. Och kanske har vi redan byggt det allra första astronautålderdomshemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på: De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga hundraåringar. Se filmen om alla fördelar med våra hållbara bostadshus på strangbetong.se.

Smartare byggande

BET0210_annonser.indd 11

2010-03-11 15:13:52


PROJEKTET

Gรถt e Lร„NKA TILL

12

BETONG 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 12

2010-03-11 13:21:18


I den leriga göteborgsmarken länkas två europavägar samman. Tekniskt ganska okomplicerat, praktiskt något annat. Länken byggs nämligen över åtta järnvägsspår, fyra spårvagnslinjer och en naturskyddad å. /TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: BOEL FERM

et

BET0210_12-21_projektet.indd 13

– VILKEN TUR NI KOM idag, säger Per-Ola Svahn och Christian Werner och nickar upp mot den kristallklara himlen där en stor sol är det enda som syns. Per-Ola Svahn är projekteringsledare och Christian Werner projektchef på det som kallas Partihallsförbindelsen, en länk mellan E20 och E45 i Göteborg som i nästa etapp ska bli en tunnel under Göta älv. Veckan före var det snöstorm och busväder. Inget som hindrar anläggningsbranschen att mala på, men dåligt fotoväder. – Man kan göra vissa justeringar, men annars är det bara att jobba på, säger Christian Werner. Han berättar om den stora fackverkskranen, en crawler crane, som de bokat ett och ett halvt år i förväg. Den kommer på 30 lastbilar och kostar nästan en miljon kronor bara att etablera. En enda larvsektion väger 40 ton och kräver en lastbil i sig. Per-Ola Svahn fyller i: – Vi skulle vara klara till klockan elva då tågtrafiken släpptes på, men vädret var så uselt att inga tåg gick på hela dan. Vi sitter en trappa upp i blåa byggbodar med svart kaffe i bruna plastkoppar. Christian Werner och Per-Ola Svahn har laddat laptopen med powerpoint-presentationer och bläddrar sakta framåt. Om något är otydligt är det bara att gå fram till något av fönstren och peka ut över området. Bodarna ligger strategiskt i projektets mitt. – Vägverket inledde en förstudie

BETONG 2/10

13

2010-03-11 13:21:22


projektet

av projektet 1998 och en vägutredning presenterades 2003. Sommaren 2007 lämnades det ut för anbudsräkning då man ansåg sig ha grund för finansiering. Men då hade Per-Ola Svahn redan varit sysselsatt i två år med att förbereda anbudsarbetet. – Jag letade strategiska parter, till exempel knöt vi Rambölls till oss för att konstruera stålet. Anbudstiden är ofta underskattad, man löser hellre saker under resans gång. Men vi har lärt oss att ett ordentligt genomfört anbudsarbete gör att arbetet går smidigt sen och man spar pengar, säger Per-Ola Svahn. Bilfinger Berger räknade också på jobbet, men var 98 miljoner kronor för dyra. – Vi blev lite nervösa. Var hade vi missat de 98 miljonerna? säger Per-Ola Svahn och skrattar. Vi var ändå rätt säkra. Ungefär tio miljoner kronor lägger vi ner på att räkna på ett anbud av den här typen, så vi visste att vi räknat rätt. När anbudstiden gått ut hände inget på 59 dagar. Tiden gick. Nervösa veckor. Så hörde Vägverket av sig och ville att Skanska skulle banta 100 miljoner kronor. På tre dagar… – Vi hade ägnat åtta månader åt att räkna fram anbudet och så skulle vi skära 100 miljoner på tre dagar, säger Christian Werner. Det hela löste sig till slut. Vägverket skickade in de miljoner som fattades och den 10 juni 2008 tecknades avtalet med Skanska. Christian Werner som visste att han skulle bli projektchef om allt gick igenom, minns precis vad han gjorde den dagen. – Jag satt hemma på altanen i en solstol och drack en öl. Jag kunde inte göra något vettigt. Sen när det var klart blev det väldigt blandade känslor. Både ”yes” och

» Vi hade ägnat åtta månader åt att räkna fram anbudet och så skulle vi skära 100 miljoner på tre dagar.« ”oj”. Roligt, men samtidigt vet man att det ligger tre och ett halvt års hårt arbete framför en. – Det var säkert någon som firade, men inte vi, säger Per-Ola Svahn. – Det är ett väldigt stort projekt. Vi omsätter 400-450 miljoner kronor om året, det är som ett jättestort företag. Jag har en kompis som jobbar på Hammarplast, som de flesta vet vilka de är. De omsätter ungefär hälften, säger Christian Werner. Han är framme vid en bild där den röda

bron kröker sig datoranimerad över landskapet. Varför röd? Per-Ola och Christian hänvisar till designrådet. Varför bron målas i stället för infärgas, vet de dock. – Vi ville inte ha den så flammig som Årstabron. Väl hemma ringer jag Jonas Edblad på Wingårdhs, som satt med i designrådet. Han vet. – Förbindelsen ligger intill Gamlestaden med mycket tegel och plåt och den röda

14 Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 14

2010-03-11 13:21:33


Betongbron till höger övergår till en samverkansbro med stållådor som lanseras ut med hjälp av vinchar. Projektet har vitesbestämda hållpunkter som Skanska har fått bestämma själva.

mer om

Partihallsbron Partihallsbron består av fyra sammanhängande broar samt två anslutningsramper. Två av broarna är spännarmerade lådkonstruktioner av betong, de andra två är samverkanskonstruktioner med stållåda och farbana i betong. I projektet ingår avfartsramper för den blivande tunneln under Göta älv.

Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 15

 15

2010-03-15 12:02:40


projektet

Formar ska inte bara monteras, de ska rivas också. Därför gjuts vajrar in som gör att hela formen kan sänkas ner till marknivå.

16 Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 16

2010-03-11 13:21:43


projektet

färgen smälter väl in. Även mynningen till den blivande tunneln under älven blir rödfärgad och kommer öppna sig som en aorta, ett blodomlopp. Även de runda formerna på bro och pelare har sin förklaring. – Tunnelmynningen är rund och trycker ut som en tratt som öppnar sig. Broarna blir också rundade, vilket gör att alla de krökningar som leden har kommer fram, säger Jonas Edblad. Den röda färgen har diskuterats mycket. Christian Werner visar en bild där olika kulörer målats upp på betongytor. I bilden skymtar en skräpcontainer från Renova med en röd nyans ganska lik den som slutligt valdes till bron. Smeknamnet är givet, vi är trots allt i Göteborg: PerOla Svahn och Christian Werner kallar det Renovaröd, Jonas Edblad kallar det containerröd. Tillbaks till tekniken. Bron som utgör Partihallsförbindelsen är 1 132 meter lång och har 27 stöd. Den tar en vid sväng och har många avfartsramper. Per-Ola Svahn, som var med och projekterade den 1 712 meter långa Uddevallabron med en spänn-

i en påse med vatten. Vattnet måste ta vägen någonstans, säger Christian Werner. Den befintliga järnvägsbron är dimensionerad för en differentssättning i horisontell riktning tvärs bron på en centimeter. Det vill säga stöden får max röra sig en centimeter i förhållande till varandra. – Vi skulle bokstavligen komma att trycka bort bron, säger Per-Ola Svahn. Ett förslag var att påla på andra sidan bron för att få ett jämnt tryck. Men till slut enades man om att putta bron jämnt. Det innebär att pålningen gjordes enligt ett mönster och inte i vanlig logisk ordning där varje stöd pålas helt klart innan pålningen av nästa stöd startar. – Vi mätte två gånger per dag på massor av mätpunkter utplacerade på broar och byggnader i närheten av pålningsarbetena. Vi fick hela tiden vara på tårna och ibland fick vi avbryta arbetet. Nu mäter vi varannan månad för att se om bron fjädrar tillbaka, säger Christian Werner. En annan utmaning är att marken sjunker, troligen en och en halv meter på 120 år. Och det sjunker inte jämnt. Därför har man förberett för att kunna justera brostö-

» Eftersom marken är så lerig slår vi ner totalt cirka 2 000 pålar i hela projektet.« vidd på 414 meter, tycker inte utmaningen ligger i tekniken. – Det är inte lika stor teknisk höjd, men det är betydligt stökigare här. Så är det att bygga i stadsmiljö. Vi går fram till fönstret och tittar bort över älvmarken som under det tjocka snötäcket döljer upp till hundra meter lera rakt ner. Här låg tidigare det viktiga textilföretaget Gamlestadens Fabrikers AB som med sitt kapital grundlade SKF, Svensk Kullagerfabrik som numer har sitt stora fabriksområde här. Man har till och med en egen spårvagnshållplats, döpt till just SKF. Längre fram 1926 bildade SKF, och dess delägare Gamlestadens Fabriker, dotterbolaget Volvo. Så på något sätt är det Göteborgs hjärta, dess grund, vi står och tittar ut över. Ett godståg mullrar förbi på den 15 år gamla järnvägsbron Skäran, som förbinder Hamnbanan med Västra stambanan. Just denna bro har vållat mycket bekymmer. – Eftersom marken är så lerig slår vi ner totalt cirka 2 000 pålar i hela projektet, säkert tio tusen kubikmeter betong. Det är som om du trycker ner en massa pinnar

den i framtiden. Det sker genom att bron kan lyftas upp så att tunna plåtar kan lyftas av eller läggas dit under brostöden. – Vi måste också anpassa området ifall havsytan stiger. Enligt ett fastställt värde ligger havsnivån på +10 meter. När stormen Gudrun drog in här steg nivån till 11,80 och det var på gränsen att Tingstadstunneln skulle vattenfyllas. Nu vallar vi in hela området med tätspont så att det klarar en nivå på 12,70, säger Per-Ola Svahn. Tiden försvinner. Bildvisningen tog näs-

Första spadtaget togs den 13 augusti 2008 och trots den snörika vintern ligger man bara några veckor efter tidsplanen.

tan två timmar, betydligt längre än vad Per-Ola Svahn och Christian Warner är vana vid. Vet inte om de många frågorna beror på okunnighet från min sida eller nyfikenhet. Jag bestämmer mig för det senare. Så är det dags för verkligheten. Skyddskor, hjälm, gul väst, handskar och glasögon är obligatoriskt. Christian Werner tar på egna solglasögon av modell beachvolley, vilket också är godkänt. Så börjar klättrandet uppåt i de provisoriska ställningstrapporna som alltid tycks knaka och svikta mer och mer ju högre upp man kommer. Femton meter upp, vända mot norr. Till höger forsar trafiken fram på E20 med ungefär 80 000 fordon per dygn. E20 har visserligen nästan hälften av sin vägsträckning genom Sverige, men är egent-

Färgkulörerna har noggrant bedömts genom att målas upp på provytor. I bakgrunden ses den Renovacontainer som fått ge namn till den slutliga nyansen.

Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 17

 17

2010-03-11 13:21:49


Fakta

Partihallsförbindelsen

Säveån flyter stilla, full med öring och lax. För att dämpa trafikbullret har platsgjutna skärmar byggts av sammanlagt 6 000 kubikmeter betong.

Beställare: Vägverket Region Väst Totalentreprenör: Skanska Konstruktörer: Skanska Sverige (Geoteknik och underbyggnad Partihallsbron), Ramböll (Samverkansbrodelen av Partihallsbron, gångbro Marieholm och Walckesbron över Säveån), Johs Holt AS (Betongdelen av Partihallsbron) och Inhouse Tech (betongkonstruktionerna i Ånäsmotet). Arkitekter: Wingårdh Arkitektkontor. Kostnad: 1,2 miljarder kr. Betongmängd: 34 000 kubikmeter Betongleverantör: Skanska Byggtid: Juni 2008-december 2011

18 Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 18

2010-03-15 12:03:39


projektet

ligen en tvärgående länk mellan Shannon Airport på Irlands västkust och S:t Petersburg i Europas östra hörn. I Göteborg är den sammanflätad med E6 som i sin tur tar vägen upp genom Norge ända till Kirkenes vid ryska gränsen. Österut har E45 flyttats iväg en bit för att göra plats för den nya bron, något som de 40 000 dagliga fordonen tycks finna sig i, även om de får sänka hastigheten något. För att göra den internationella atmosfären fullständig har E45 tagit avstamp uppe i Karesuando i Finland och fortsätter ända ner till Gela i Sicilien i tån på Italien. Alla vägar bär till Göteborg. – Där ser du Västra Stambanans fyra spår, där borta Bohusbanan och där spårvägens fyra spår. Och hamnbanan där godstrafiken tar sig fram, säger Per-Ola Svahn. Anslutningen till E20 innebar en del sprängningar som, för att inte störa X2000trafiken, fick ske antingen klockan 13.13 eller 14.10. Blev tåget försenat fick sprängningen ställas in och vakter sättas ut över natten för att bevaka laddningarna. Men mest svårhanterligt är ändå den oskyldiga lilla Säveån som fått EU:s stämpel ”Natura 2000” på sig. Namnet Säve betyder lugn och stilla och det är den verkligen denna vinterdag där den kommer smygande från Sävesjön vid Borås. – Marken här är gammal industrimark och får inte rasa ner i vattnet. Därför är ån inkapslad med spont som får sitta kvar. Vi får heller inte jobba vid ån mellan april och oktober för att inte störa laxen och öringen som vandrar här, säger Per-Ola Svahn. Det är också vid Säveån som betongbron övergår till att bli en samverkansbro med ståltråg som pågjuts med betong. Det finns nämligen inte plats att bygga formar för platsgjutna konstruktioner här. – Vi tog fram ett rent betongalternativ med prefabricerade brodelar vilket bedömdes ha blivit billigare. Men det har inte byggts i Sverige tidigare och då projektet är mycket tidspressat, valde Skanska att inte lämna det som ett alternativt förslag. Tiden för Vägverkets granskning riskerade bli för lång, och den risken var vi inte beredda att ta, säger Per-Ola Svahn. Nu blir det stållådor från Sandnesjøen norr om Trondheim som fraktas ner med lastbil eller båt och som sen svetsas ihop till sektioner. Vissa delar av bron lyfts upp med kran medan andra delar lanseras ut med hjälp av vinchar. Idag gjuts första etappen av betong-

» Marken här är gammal industrimark och får inte rasa ner i ån...«

Nästan 200 personer arbetar samtidigt på Partihallsförbindelsen. Hittills har 13 olyckor inträffat, varav den värsta är en krossad tå.

Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 19

 19

2010-03-11 13:22:01


projektet

Partihallsförbindelsen som den kommer se ut i framtiden. På bilden skymtar även etapp 2:s tunnelmynning till vänster.

brons spann närmast Säveån. Två pumpar på var sin sida bron får betongen på plats i de två lådornas underfläns och liv. Blockchef Mattias Liewendahl står väl inpackad i luva och jacka för att hålla havsvindarna borta som här uppe känns in i märgen. – Vi kör med C35/45 och tretumsrör för det är så trångt mellan armeringen. Det går inte att gjuta med självkompakterande då vi använder hängform och flytplankor. Då skulle allt hamna i botten, säger Mattias Liewendahl. Borta mot Säveån hänger träknektarna ut i tomma intet från stållådorna. Det är de som så småningom ska hålla upp gjutformarna och stå emot betongtyng-

projektet teknik Av Per-Ola Svahn,

Av Anders Hansson,

Projekteringsledare, Skanska

ansvarig geotekniker, Skanska

Pålningsarbete med varlig hand En av projektets geotekniska utmaningar är slagning av pålar för grundläggning av Partihallsbron i närheten av en befintlig järnvägsbro, kallad Skäran. Den befintliga bron är känslig för de rörelser som kan förväntas uppkomma på grund av massundanträngning vid pålslagningen. De nya stöd som påverkar den befintliga bron är sex stycken av Partihallsbrons stöd. De aktuella stöden benämns A16 till A21. De fyra i nordväst grundläggs på kohesionspålar medan de övriga grundläggs på spetsburna pålar. Det kortaste fria avståndet mellan nya och befintliga brostöd är cirka tio meter. Totalt har cirka 330 stycken betongpålar, typ SP2/SP3, med en längd mellan 45 och 65 meter slagits i de aktuella stödlägena. Den befintliga järnvägsbron är en kontinuerlig betongbalkbro som är byggd på 1990-talet. Av brons tio stöd är de sex stöden i nordväst grundlagda på kohesionspålar medan övriga är grundlagda på spetsburna pålar. Eventuell uppkomst av stora horisontella differensförskjutningar mellan stöden ger upphov till stora tvångskrafter i överbyggnaden varvid brons lager kan skadas. I syfte att förhindra detta har lagren låsts med en speciell

anordning (se Figur 1). Låsningen, som Vägverket utformat, är dimensionerad för en största tillåten relativ förskjutning mellan två intilliggande brostöd uppgående till tio millimeter. I händelse av att halva differensrörelsen utbildades vid pålningsarbetet skulle åtgärder utarbetas och vidtas så att gränsvärdet inte skulle överskridas. Utöver den befintliga bron genomkorsas även området av två järnvägar och spårväg. Även dessa har hårt ställda krav på tillåtna förskjutningar. I syfte att prognostisera förväntad storlek på markförskjutningarna användes den beräkningsmodell som föreslagits av Hellman (1981). Inledande prognoser av förväntade storlek på rörelserna visade att arbetet krävde noggrann styrning och kontroll för att inte förskjuta bron mer än vad som är tillåtet. Därför delades pålningsarbetet upp i ett flertal etapper, med mellanliggande förflyttning mellan etapperna, i syfte att ge bron en jämn förskjutning utefter dess längd. Den planerade arbetsordningen, baserat på prognoserna, framgår av Figur 2. Prognoserna för markförskjutningar kombinerades med kontrollmätningar av faktiskt uppnådda förskjutningar. De

utfördes så pass ofta som två gånger per dag. Mätresultaten kontrollerades mot upprättade prognoser vilka successivt uppdaterades och användes för styrning av pålningsarbetet och förändringar av den ursprungligt upprättade arbetsordningen. I syfte att minimera förskjutningarna förborrades också med så kallade Augerskruv ner till största möjliga djup, i detta fall cirka 10-12 meter. För kritiska skeden tillgreps dubbla förborrningshål till respektive påle och i några fall även uppborrade slitsar så att direkt påverkan på befintliga stöd minimerades. Pålningsarbetet kunde utföras enligt upprättad plan. Mot slutet av pålningsarbetet kunde till och med något fler pålar än förväntat slås i vissa deletapper innan förflyttning av pålmaskinen erfordrades. Totalt uppmätt horisontell förskjutning efter avslutad pålning uppgick till som mest ca 40 mm, vilken utbildades i Skäranbrons stöd 4. Den största differensförskjutningen mellan två stöd uppgick till cirka sex millimeter. I Figur 3 och Figur 4 redovisas horisontalförskjutningar och hävningar för respektive stöd samt den relativa förskjutningen mellan dessa. Trots den relativt enkla prognosmetoden

20 Betong 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 20

2010-03-15 12:06:46


den. Det var den här typen av knektar som brast för snart två år sen uppe vid Älandsbrofjärden och som kostade två man livet och skadade ytterligare tre. Även det var ett Skanskaprojekt. – Vi har förstås räknat noga och även provbelastat dem med dubbla lasten mot vad de ska tåla. Vi gjorde det tillsammans med betongarbetarna så de med egna ögon ska se att det håller. Det är ju de som ska jobba häruppe och det är viktigt att de kan känna sig trygga, säger Per-Ola Svahn. ´Fyrkantiga ursparningar syns var fjärde meter i de helgjutna broräckena. Vita plaströr med framdragna elledningar stickar upp. Här ska för första gången i

Sverige provas LED-belysning från sidan i stället för lyktstolpar. Det blir 1 500 armaturer med 20 lampor i varje armatur som riktar sitt ljus åt olika håll. Det är förstås Jonas Edblad och designrådet som ligger bakom. – Vi ville undvika master, nu blir belysningen integrerad i bron, säger Jonas Edblad. Christian Werner och Per-Ola Svahn är skeptiska. – Kommer det mycket snö blir det vallar som plogas upp och skymmer belysningen och de kommer bli smutsiga. Därför kommer vi förbereda för belysningsstolpar i mittbarriären, säger Christian Werner.

Wingårdhs har agerat designråd och låtit förbindelsens många krökar förstärkas genom rundningar i bron och i stöden.

.

SKÄRAN

Figur 2. Arbetsordning vid pålningsarbetet enligt etapperna 1-10.

4 6 4 1 6

2 9

1 Figur 1. Anordning för låsning av Skäranbrons lager.

5 8

PARTIHALLSBRON

10

Figur 4. Uppmätt och prognostiserad hävning efter avslutad pålning. Heldragen linje= absolut hävnig, streckad linje= relativ hävning.

Figur 3. Uppmätt och prognostiserad horisontell förskjutning efter avslutad pålning. Heldragen linje= absolut förskjutning, streckad linje= relativ förskjutning.

erhölls god överensstämmelse mellan ursprungligt upprättad prognos och uppmätta sidoförskjutningar. Den prognostiserade hävningen är dock, relativt sett, betydligt större än den uppmätta. Detta beror sannolikt på att pålarna under Skäranbrons brostöd motverkar hävningen. Denna effekt har även noterats vid numeriska simuleringar av pålningsinducerad massundan-

3 7

trängning, varvid såväl ytgrundlagda som pålgrundlagda betongfundament studerats (Edstam & Kullingsjö, 2010). Genom ett tätt samarbete mellan geotekniker, produktionspersonal och mättekniker kunde dessa kritiska grundläggningsarbeten utföras inom ramen för beställarens och intilliggande anläggningsägares krav.

.

REFERENSER Edstam, T. Kullingsjö, A. (2010). Ground displacements due to pile driving in Gothenburg clay. Proc. 7th European Conference on Numerical Methods in Geotechnical Engineering, Trondheim, Norway. Hellman, L. (1981). Om grundläggningsteknik i tätort. Byggnadskonst, Vol. 73, Nr. 10

BETONG 2/10

BET0210_12-21_projektet.indd 21

21

2010-03-11 13:22:07


AKTUELLT

MER OM Exempel på Boverkets krav på takkonstruktioner (kg snö/m2 tak): MALMÖ: 100 kg/m2 GÖTEBORG: 150 kg/m2 STOCKHOLM: 200 kg/m2 SUNDSVALL: 250-350 kg/m2 KIRUNA: 450 kg/m2 STORLIEN: 550 kg/m2

TAKI Sverige har över 110 tak rasat in och de flesta har varit konstruktioner i trä. Inget har varit i betong. Tidskriften Betong har försökt ta reda på orsaken. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: EVA EDBERG

– NÅGOT MÅSTE GÖRAS, det vi ser är avslöjandet av flera års samlade byggfel, säger Sven Thelandersson, professor i konstruktionsteknik på Lunds tekniska högskola. – Folk glömmer att det snöar. Det snöade mycket i Tyskland 2006 och då rasade över 60 hallar med flera dödsfall, säger Sven Thelandersson. Sven Thelandersson har sen 2003 undersökt orsakerna till takras och 2008 kom han med en samlad rapport där 127 fall undersökts runt om i Europa. Samtliga var träkonstruktioner. – Vi valde att fokusera på träkonstruktioner och i 98 procent av fallen hade något fel begåtts, 55 procent var projekteringsfel, 25 procent var fel vid utförandet, säger Sven Thelandersson. En orsak till de många takrasen i år är den bristande kontrollen, menar Sven Thelandersson. – Enligt Plan- och bygglagen är det byggherrens ansvar att kontrollera konstruktionen. Men om du ser på de byggnader som drabbats i vinter är det till exempel ridhus, svinstallar och tennishallar. Det är bönder och tennisklubbar som är byggherrar och de saknar oftast kompetens att bygga. Då köper de en konsult, den billigaste, som inte kan ifrågasätta materialleverantörernas påstående, säger Sven Thelandersson som har sett flera produktblad från olika leverantörer där man garanterar hållfastheter som helt enkelt inte är sanna.

22

BRAK Lösningen skulle kunna vara en oberoende kontroll av något slag, tycker Sven Thelandersson. Av de takras som Tidskriften Betong granskat i vinter är de flesta träkontruktioner och några är plåt- och stålkonstruktioner. Om det beror på dåliga kontroller och konstruktions- och utförandefel borde väl alla konstruktionsmaterial drabbas lika mycket, men det är inga betongkonstruktioner som rasat? – Betong armeras och är ett robustare material. Men den viktigaste orsaken är att takkonstruktioner nästan aldrig byggs med betong. Träkonstruktioner är svåra att projektera och det är lättare att göra designfel. Spänningar tvärs fibrerna kan klyva virket, temperatur och fukt orsakar uttorkning. Dessutom är kunskapen att bygga med trä sämre än med betong, säger Sven Thelandersson. Just nu gör Boverket i samarbete med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, en utredning av den senaste tidens takras. – Vi har samlat in uppgifter från både Danmark och Sverige för att sedan göra en noggrannare analys. Det rör sig om ett 40-tal tak som rasat, mest stål- och träkonstruktioner. Inget är av betong, säger Carl-Johan Johansson, enhetschef bygg och mekanik på SP. Han är rätt säker på att det rör sig om projekterings- eller utförandefel eftersom

EXEMPEL PÅ RAS BYGGNAD

STOMMATERIAL

Ridhus utanför Uddevalla

Limträ

Coca-Colas lagerlokal i Jordbro

Stål

Bussgarage i Frändefors

Plåt

Stall i Herrljunga

Trä

Rönninge tennishall

Stålkonstruktion

Alfa Laval tennishall i Tumba

Stålkonstruktion

Ladugård utanför Linköping Limträ Skola i Forsa, Hudiksvall

Limträ

Garage i Linköping

Plåt

Vitvaruaffär i Vänersborg

Limträ

Grisstall i Gnarp

Limträ

Svingård i Brålanda, Vänersborg

Trä

snömängderna aldrig har varit mer än 100 kilo per kvadratmeter vilket är den undre gränsen som ett tak beräknas för. – Ridhuset i Uddevalla hade till exempel bara en snömängd på 60-70 kilo per kvadratmeter, säger Carl-Johan Johansson. Att det inte finns några betongkonstruktioner som har rasat är egentligen inte konstigt tycker han. – När det gäller betong utgör egenvikten en mycket större andel av den totala lasten, vilken i sig ger en viss säkerhet.

.

BETONG 2/10

BET0210_22_takrasJ.indd 22

2010-03-15 12:11:19


Förstärkning med kolfiber Utsatta konstruktionsdelar kan på ett flexibelt, snabbt och säkert sätt förstärkas med Stos kolfiberkomposit i form av laminat, väv, stavar eller nät. Kompositsystemen kan lätt integreras i Stos övriga ytskyddsprogram. Här ingår till exempel Stos patenterade impregneringsgel som används för att undvika kloridbaserad korrosion på befintlig armering. Sto Scandinavia AB | telefon 020-37 71 00

BET0210_annonser.indd 23

| www.sto.se

2010-03-11 15:13:55


GRANSKAT

PORR ÄR HELT OKEJ Nästan 84 procent av byggbranschens anställda har stött på pornografi på sin arbetsplats, enligt en enkätundersökning som Tidskriften Betong gjort. Även om de flesta tycker förekomsten minskar är det troligt att den kommer vara kvar. Nästan 30 procent tycker nämligen att pornografi på arbetsplatsen är okej. TEXT: ROGER ANDERSSON BILD: KENT JOHANSSON

– PORNOGRAFI PÅ EN ARBETSPLATS kan klassas som sexuella trakasserier om någon känner sig kränkt av det och anmäler det, säger Sonya Aho, pressekreterare på DO, Diskrimineringsombudsmannen. Men först ska det anmälas till företagsledningen som är skyldiga att göra något åt det. Görs ingenting kan den anställde anmäla det till DO. – Då gör vi en utredning och visar det sig att arbetsledningen inte vidtagit åtgärder kan det tas upp i Arbetsdomstolen, säger Sonya Aho. Förra året anmäldes över 30 fall av sexuella trakasserier till DO, varav två berörde byggföretag. Ingen av fallen omfattade dock pornografi på arbetsplatsen. Kanske för att det är så vanligt och accepterat. För nästan 84 procent av de

anställda i byggbranschen svarar, i den enkätundersökning som Tidskriften Betong gjort, att de någon gång har stött på pornografi på arbetsplatsen. Mest är det i form av kalendrar, men även som skärmsläckare och i mejl som skickas runt. Hur kommer det sig att just byggsektorn är så drabbad av pornografi? Anneli Häyrén Weinestål, genusforskare på Uppsala Universitet förklarar: – Egentligen är det två frågor som behöver besvaras. Den ena är varför pornografi hängs upp och den andra är varför den får sitta kvar? Att den sätts upp beror på en allmän acceptans som befästs. De som jobbar i sektorn har accepterat det och de nya som kommer in får gilla läget eller också söka sig bort.

? r e l ...el Är det vanligt i mansdominerande branscher i övrigt? – Så behöver det inte vara. Jag undersöker just nu brandkåren där majoriteten är män, men där förekommer inte pornografi. Och den andra frågan, varför får den sitta kvar? – Det är en ledningsfråga. De som ska ta ner kalendrarna är ansvariga ledare, men de kommer ofta från branschen och är en del av den kultur som accepterat det. Om arbetsledarna egentligen inte tycker pornografi är något problem spelar det ingen roll om företaget har en policy mot pornografi. Vad kan en anställd göra? – Bilder på bikinibrudar i kalendrar är en objektifiering, de visar inte kvinnor som de är, som vanliga, intelligenta människor.

UR ENKÄTEN »Det är frågan hur många som kan stå för sina kalendrar när deras fruar eller barn kommer på besök? OJUST mot kvinnliga besökare och praktikanter. | Det finns olika nivåer av grovhet i porr. Var går gränsen mellan lätt erotiskt, erotiskt och LÄTT PORRIGT! Jag anser att så länge som ingen blir illa berörd så går det väl an med lätt erotiska bilder. | Det är ett klart minskande problem, det gäller att ständigt arbeta med värderingar. | OK så länge de anställda inte trakasseras eller utsätts för påhopp. | Det skall BORT. Vi är i behov av att bli en mer professionell marknad, där platsar inte porren. | För min del spelar förekomsten av pornografi ingen roll, men av hänsyn till folk som anser det vara stötande tycker jag inte att det ska förekomma på arbetsplatser. | De som ställer upp på bilder VILL VISA UPP SIN KROPP då tycker jag att de skall få det | Numer finns knappt något på byggena, det är möjligt med någon almanacka från någon leverantör med något lättklätt annars inget. | Hela samhället tenderar till att bli mer sexualiserat, damerna börjar ha sina almanackor med LÄTTKLÄDDA VÄLTRÄNADE MÄN. | Jag upplever inget problem, det är enstaka idioter som BALLAST /08 är problemen. finns överallt, i alla branscher och i alla samhällsklasser | Sedan mer än tio år tillbaka är pornografiska 24 BETONGDe bilder i stort sett borta från arbetsplatserna. | Det är väldigt viktigt att alla människor kan utföra sitt arbete utan att

BET0210_24-26_granskatJ.indd 24

2010-03-11 10:16:15


MER OM

Enkätresultatet Har du någon gång kommit i kontakt med pornografi på din arbetsplats? JA: 83,7 % NEJ: 16,3 % Upplever du att exponering av pornografi minskar eller ökar på arbetsplats? ÖKAR: 1,2 % MINSKAR: 82,9 % VARKEN ELLER: 15,9 % Hur är din egen inställning till förekomsten av pornografi på arbetsplatsen? JAG ÄR EMOT DET: 71,4 % JAG TYCKER DET ÄR OK: 3 % SPELAR INGEN ROLL: 25,5 % Enkäten besvarades av 644 anställda i byggbranschen.

känna sig kränkta. Som tur är ökar kvinnorna på byggarbetsplatser som ENTREPRENÖRER och i beställarroller. | Jag har de sista åren märkt av en kraftig MINSKNING av nakna damer på väggarna. | Jag anser inte att det är porr, med en bild på en kvinna. Däremot en kvinna och man utförande SAMLAG, med närbilder, DET ÄR PORR... | Vi har haft en STRIPPA PÅ VÅR FIRMAFEST. Det var hemligt och ingen visste om det i förväg, utom den som anordnat festen. Jag tycker att det tyder på dåligt omdöme och att det är OACCEPTABELT. | Kalendrar klassar inte jag som pornografi | Fenomenet förekommer inte längre hos seriösa företag. | För mig är det alldeles självklart att pornografi inte hör hemma på någon arbetsplats. Då denna oftast är kvinnoförnedrande är det kanske särskilt viktigt i vår bransch där vi behöver göra allt för att öka den kvinnliga andelen av personalen. | Tycker inte att en kalender eller likvärdigt är porr. | Tycker inte det förekommer porr generellt på arbetsplatserna utan MER I MEJL. | Kalendrar med lättklädda tjejer har förekommit endast på en arbetsplats där det var en underentreprenör. Efter BETONG 2/10 speglar en mitt första besök på arbetsplatsen (som kvinna) försvann kalendern. | Pornografi på arbetsplatserna 25 konservativ »GUBBKULTUR« och måste såklart försvinna. BRANSCHEN MÅSTE UTVECKLAS och bli mycket

BET0210_24-26_granskatJ.indd 25

2010-03-11 10:16:18


granskat

Därför är det sexuella trakasserier och ska anmälas till arbetsledningen som ska göra en utredning och åtgärda. Precis som vilka andra sexuella trakasserier som helst. Åtgärdas inte problemet görs en anmälan till DO, diskrimineringsombudsmannen, som beslutar om ärendet ska utredas vidare eller inte. DO kan också göra en anmälan till Arbetsdomstolen. Vad kan arbetsledningen göra? – En policy är bra, den ger stöd för chefer att agera och att medvetandegöra inställningen mot pornografi för de anställda och är bra. Men sen måste högsta ledningen visa på allvaret, att man ser det som sexuella trakasserier och inget annat. Tar man tag i problemet och vidtar åtgärder som löneavdrag eller något annat skulle pornografin försvinna från byggbranschen ganska snabbt. Ungefär 70 procent av byggbranschens företag har en policy mot pornografi, enligt enkäten. Av tolv företag i betongbranschen som Tidskriften Betong varit i kontakt med har åtta företag en sådan policy medan fyra företag inte har det. Ett företag berättar att i deras personalhandbok står det klart och tydligt att »pornografiskt material får inte förekomma på arbetsplatsen« och deras policy för informationssäkerhet säger att »din dator inte får användas för att få tillgång till rasistisk, kränkande eller trakasserande information«. Ett annat företag berättar att de inte har någon skriftlig policy, men att beslut finns att inga bilder med avklädda människor ska förekomma på väggar och bildskärmar. Dessbättre verkar pornografin minska. Ungefär 83 procent upplever det så. Det stämmer också med att av dem som arbetat kortare tid än fem år i branschen svarar nästan 46 procent att de aldrig stött på pornografi på arbetsplatsen. Någon förändrad attityd till pornografi på arbetsplatserna har dock inte den nya generationen fört med sig. 30 procent tycker att det är okej eller att det inte spelar någon roll, vilket är mer än genomsnittet där 28 procent av byggbranschen tycker det.

.

3 branschkvinnors svar Christine Enström, KC Betong Har du stött på pornografi i byggsektorn? Svar: Inte i Sverige, men jag jobbade som snickare i Tyskland tidigare och där fanns det kalendrar på arbetsplatserna. Om någon satte upp en kalender med pornografiskt innehåll på din arbetsplats skulle du se det som sexuella trakasserier? Svar: Nej. Tror du att förekomsten av pornografi stöter bort kvinnor från byggsektorn? Svar: Nej, det tror jag inte. Som kvinna i en mansdominerad bransch är man utsatt. Jag kanske inte skulle kalla det mobbad, men man kan få kommentarer och måste vara förberedd på det.

Malin Gjertz, Strängbetong Har du stött på pornografi i byggsektorn? Svar: Ja. Om någon satte upp en kalender med pornografiskt innehåll på din arbetsplats skulle du se det som sexuella trakasserier? Svar: Nej, jag personligen tolkar inte det som sexuella trakasserier, men jag skulle ta ner kalendern och eventuellt påpeka för innehavaren att denna är ute på hal is!  Tror du att förekomsten av pornografi stöter bort kvinnor från byggsektorn? Svar: Svårt att svara på. Det som stöter bort tror jag mer är det tunga arbetet som inte alltid är lämpligt för kvinnor, man får ta emot mycket skit och obefogad kritik och får inte vara rädd att skita ner sig. Själv tvekade jag inte, jag vet vad jag kan och hur mycket jag orkar med.

Kerstin Olsson, Kerneos Nordic Har du stött på pornografi i byggsektorn? Svar: Ja. Om någon satte upp en kalender med pornografiskt innehåll på din arbetsplats skulle du se det som sexuella trakasserier? Svar: Ja, för det är det per definition. Men kalendrar är en sak, i byggbranschen förekommer så mycket mer som raggningsförsök och kommentarer om klädsel som verkligen är sexuella trakasserier. Tror du att förekomsten av pornografi stöter bort kvinnor från byggsektorn? Svar: Ja, det tror jag. De som funderar på branschen tänker nog både en och två gånger och en del väljer nog bort den.

mer jämlik och jämställd. | Med tanke på att det blir fler och fler kvinnor på byggarbetsplatserna är det inte lämpligt | Jag tycker det är bra att pornografin minskar, eftersom det gynnar det i byggbranschen välbehövliga tillskottet av kvinnlig arbetskraft. | Tycker att det är uppförstorat, hela samhället blir ju »friare och friare«. Vem bryr sig om detta idag? Om man tar bort det som finns inom byggsektorn så måste du stänga av TV:n också. | Jag tycker det är självklart att det inte ska förekoma vare sig porr, alkohol eller diskriminering på arbetsplatser. | Aldrig pornografi, men, kalendrar med lättklädda damer och herrar har setts vid några tillfällen. Även mejlkåserier lagda åt det lättklädda ibland. | Förekomsten har minskat markant sedan början av 90-talet då det snarare var en regel än ett undantag med kalendrar på arbetsplatserna. Tror inte jag har sett en kalender på de sista 2-3 åren | Numera tycker man det är pinsamt om där sitter en kalender med mindre påklädda damer. | Det som behandlas som »pornografi« på arbetsplatser är fullt accepterat i veckotidningar, TV-serier och reklam i TV och tidningar. Det blir en aning dubbelmoral. | Det har ökat tack vare alla »skämtmejl« som skickas runt. | Vi har överhuvudtaget inga problem med detta, det var  Betongpå ballast /08 mycket26 värre 80-90-talet, då var man nog tvungen att vara väldigt stark som tjej med tanke på att en del bodar i princip var tapetserade med porrbilder.« BET0210_24-26_granskatJ.indd 26

2010-03-11 10:16:27


Vi bygger på kunskap Abetong är Sveriges ledande leverantör av prefabricerade betongkonstruktioner för hus-, lantbruks- och anläggningsbyggande. Våra tekniker och konstruktörer utvecklar kundnära betonglösningar som tillverkas vid våra fem produktionsanläggningar. Med Abetong blir det enklare, miljövänligare och mer kostnadseffektivt att bygga. Vi bygger landet!

BET0210_annonser.indd 27

www.abetong.se • E-post info@abetong.se

2010-03-11 15:13:56


ARKITEKTUR

Akustisk betong Arkitekten Erik Ahnborg är över 80 år. Ändå förflyttar han sig med lätthet, både genom snön utanför Berwaldhallen och mellan betongpelarna i konserthuset. Det har gått 30 år sedan Berwaldhallen stod klar och han har ingenting emot att visa mig runt. Just idag träffar vi även scenmästaren som förbereder kvällens konsert och artisten Helen Sjöholm. Konstruktören och mannen bakom betongballustraderna delar också med sig av sina minnen. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: LINUS MEYER

28

Att både rita konserthuset och delta i uppförandet av det måste ha varit ett omfattande arbete. Hur kändes det då spadarna sattes i jorden? – I september 1976 kunde vi lyssna till den ljuva musiken av de första sprängsalvorna. Då bergfasaden vid stora trappan sprängdes fram, vek plötsligt berget undan. Den översta delen såg ut som vilande elefanter. Vi trodde berget

PROJEKTET VERKAR ENORMT.

BETONG 2/10

BET0210_28-31_berwaldJ.indd 28

2010-03-11 10:38:25


ARKITEKTUR

skulle försvinna under dem, men till vår glädje visade sig åter det unika berget, stockholmsgraniten med inslag av svart diabas. Podiet man ser därframme är väldigt stort. Hur tänkte du?

– Det är 200 kvadratmeter och ska ge plats åt en 100-mannaorkester, körer och några kringströvande tv-fotografer. Bakom och över orkestern finns körläktaren. Där, högst upp under taket, förberedde vi även en plats för en konserthusorgel. När man står i salen och den är tom, verkar ljudet nästan dovt. Hur löd resonemangen kring akustiken?

– Vi anlitade Wilhelm-Lassen Jordan som hade ansvarat för akustiken i både Oslos konserthus och Sydneyoperan. På sin gård utanför Roskilde hade han modeller från hela världen, alla i skala 1:10. Med hjälp av en tongenerator testade han akustiken vid alla publikplatserna och när vi hälsade på honom, fick vi krypa in i modellen av den blivande Berwaldhallen. Där på golvet satt vi och såg ner på alla små musikälskare som i skala 1:10 lyssnade på Griegs pianokonsert. Den sexkantiga formen, gipsbalkongerna och takets utformning prövades i Jordans modell. Efterklangstiden, musikens klarhet och ljudspridningen prövades och lokalen fick inbyggda regleringsmöjligheter. På grund av den stora volymen på 48 000 kubikmeter uppnås en efterklangstid på cirka två sekunder. Och ljudisoleringen, hur tänkte du kring den?

– Salen där vi befinner oss i har försetts med dubbla betongväggar ur ljudisoleringssynpunkt. Dessa har grundlagts direkt på berget. Vad gjorde att ni bestämde er för betong som material?

– Det var ett självklart val till stommen

Erik Ahnborg tycker Berwaldhallen symboliserar frusen musik, med sina almar och lönnar intill betongpalissaden.

Jag ber Erik Ahnborg sätta sig på sin favoritplats. När han väljer en frågar jag varför. “Jag gillar betongen här”, svarar han. “Titta på de fantastiska betongpelarna som Leidner gjort!”

och balkongerna i hallen. Ser du att de fortfarande är vackra och helt utan fogar. Hur kändes slutet av projektet?

– Jag var trött, speciellt före invigningen då jag var här och tittade varje dag. Mat-

»Vi trodde berget skulle försvinna under elefanterna, men till vår glädje visade sig åter det unika berget, stockholmsgraniten med inslag svart diabas. « och de dubbla väggarna som fungerar som ljudisolering. Arkitekturen ska vara tidlös och här spelar betong en viktig roll. Titta bara där, på de vackra betongpelarna vid trappan. Eller konsertsalen som nästan verkar resa sig ur berget.

tor, skyltar och beslag skulle på plats och det var kaos. På den delen av scenen satt en dag en rysk cellist och övade. Jag var trött och sjönk ner i en av fåtöljerna och bara lyssnade. Musiken var så vacker, det glömmer jag aldrig.

Sommaren 1979 var byggnaden nästan färdig, hur långt hade ni hunnit då?

Det var ett stort och prestigefullt projekt, hur invigdes det den 30 november 1979?

– Då var några italienska gipsmakare här och formade gipsundertaken i foajén

– Invigningen varade i tre dagar. Franz Berwalds Sinfonie Singuliere, vid havets

yttersta gräns och Hector Berlioz Symfonie Fantastique framfördes för det skulle låta ordentligt. Dirigent var Herberg Blomstedt. Om du ser tillbaka, vad är ditt roligaste minne?

– Det var när vi glömde att de synliga stålfackverken under hallens innertak skulle målas. Vid det laget ville varken SR eller byggnadsstyrelsen lägga ut mer pengar, så vi bestämde oss för att måla själva. Hela arkitektkontoret samlades ihop och färg, penslar, öl och smörgåsar ordnades. Därefter målade vi dag och natt tills det var klart. Det var nog det roligaste obetalda arbete jag varit med om! Vad borde man göra nu?

– På önskelistan står en liten kammarmusiksal nära Berwaldhallen. Den utökade orkestern och körerna behöver fler överspelningsrum och en lokal med en bra servering.

BETONG 2/10

BET0210_28-31_berwaldJ.indd 29

29

2010-03-11 10:38:48


Helen Sjöholm, artist Berwaldhallens scen är ett fantastiskt rum att vara i. Det känns som ett generöst och luftigt rum men där finns samtidigt en intimitet. Lätt att känna av publiken - dock lite knepigt med balkongerna bakom scen. Lätt att glömma de riktningarna. Akustiken är fin men jag tror den fungerar bäst för oförstärkt musik och sång. Har ofta upplevt den som lite skramlig när det finns förstärkt komp. Trummor särskilt. Salen lämpar sig allra bäst för konstmusik, orkestermusik och oförstärkta röster. Inte helt lätt att höra sig själv heller. Medhörningsmonitorer lättar upp men är oftast ett problem för orkestern. Har sjungit i en del stora salar och när man jämför dessa med Berwaldhallen så kan man säga att jag tycker om stämningen i lokalen mer än ljudupplevelsen från scenen. Idag när jag stod på scenen tänkte jag att salen är vacker i sin rundhet och känns varm och generös. Personlig. Är byggnaden omskriven?!   För sin arkitektur gissar jag. Det bästa med Berwaldhallen är orkestern och att den är till för just den. Mötet mellan den symfoniska klangen och rummet. Det blir något upphöjt! Jag borde gå hit och lyssna på orkestern oftare! Mitt roligaste minne från Berwaldhallen är från trettondagskonserten i år då jag gjorde en figur som inte alls hör hemma här: en överförfriskad huligan (gammalt revynummer som jag gjorde på Chinateatern för sex år sen). Det var underbart att känna reaktionen mellan salen och det jag framförde. Helt fel blev helt rätt, en rolig kollision!

» Lösningen var att utforma husets stomme i en tung ljudisolerande betongkonstruktion så långt möjligt frilagd från omgivande berggrund och mark. «

Johan Hertzberg, scenmästare Jag har jobbat här sedan 1996. Berwaldhallen blir varje dag alltmer skamfilad. Vi oljar golven så mycket det går, men borde göra mer. Tänk om vi kunde stänga ett år och bara ägna oss åt renovering! Det är SRF, Sveriges Radios Förvaltning, som ansvarar för lokalen, och allt går långsamt. Vi har suttit på samma stolar i trettioett år, det bor kryp i dem och sitsarna är så dammiga att de har blivit kexiga. Färgen på taket är inte heller bra, ytan är så skrapad, smutsig och grå. Skulle det inte gå att använda en annan färg än vitt? Det är så mycket som måste

30 Betong 2/10

BET0210_28-31_berwaldJ.indd 30

2010-03-11 10:39:10


arkitektur

Jag och min hustru sitter på fästmansfåtöljerna på kanten, de är lätta att komma till och det är bra eftersom min hustru har svårt för att röra sig. Förut satt vi nästan så här långt fram.

göras. Var ska man börja, allt står på tur? Titta på dörrarna, helt trasiga! Trettio år är lång tid. Berwaldhallen är så hårt belastad numer. För trettio år sedan kanske det var en konsert i veckan, nu är det ett upptaget ställe, med körer på ibland 500 personer. På konserthuset arbetar en maskinist på heltid med underhåll men någon sådan har inte vi. Bengt Leidner, konstruktör Vilka var de största utmaningarna för dig som konstruktör?

– Att skydda den inre verksamheten mot yttre ljudstörningar! Att ett reaplan skulle kunna passera i luften ovanför byggnaden utan att störa en pågående konsert var väl den största utmaningen! Lösningen var att utforma husets stomme i en tung ljudisolerande betongkonstruktion så långt möjligt frilagd från omgivande berggrund och mark. Byggnadens förläggning, till stor del under marknivån, bidrog på ett

Betong 2/10

BET0210_28-31_berwaldJ.indd 31

 31

2010-03-15 12:16:21


ARKITEKTUR

De är gjutna mot en grov brädform. De bestod av klingsågade bräder i formar som man lackade och det var dessa man göt mot för att få en trästruktur. Vi göt ungefär en balustrad per dag, hade omkring 2-3 formar och jag gissar att vi höll

naturligt sätt till god avskärmning från yttervärlden samtidigt som krav ställdes på en säker isolering mot inträngande grundvatten. En spännande utmaning i det sammanhanget blev den del av den nedre foajé-

» Ända sedan fabriken lades ner har man försökt få till färgen utan att lyckas. « på i 2-4 veckor. Arbetet var inte svårt, men vi var tvungna att vara noggranna. En ljusare cement användes som tillverkades av Cementa på Stora Vika, en anläggning som fanns då men som upphört sedan flera år tillbaka. Få tillverkare kände till cementen, och den gick bara att få tag på där. Ända sedan fabriken lades ner har man försökt få till färgen utan att lyckas. Kanske var det tack vare den ljusa cementen som Erik Ahnborg ville samarbeta med oss, eller också på grund av alla ytor vi lyckats så bra med genom åren. Många arkitekter uppskattade vårt jobb. När vi hade gjutit färdigt, så fraktades allt från fabriken i Arboga till Stockholm där det monterades på plats med en mobil-

väggen av ett sprängt berg som skulle exponeras mot insidan. Berget visade sig turligt nog bestå av bra granit som kunde tätas i befintliga sprickor genom injektering. Vad roligt att du kommer från Tidskriften Betong. Den måste vara lika gammal som jag, 80 år. Vi hade den på firman då Berwaldhallen byggdes. LEIF EFRAIMSSON, PLATSCHEF BETONGSKRÄDDAR’N Strängbetong köpte företaget 1989. Det lades ner 1993.

Vi har gjort de prefabricerade balustraderna utanför, det vill säga de som sticker ut som rektangulära skivor från fasaden.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

.

MER OM

Berwaldhallen BYGGHERRE: Byggnadsstyrelsen. ARKITEKT OCH HUVUDKONSULT: VBB genom Erik Ahnborg och Sune Lindström som arkitekter och ingenjör Anders Grönman som projektledningsledare. GENERALENTREPRENÖR: Reinhold Gustafsson Byggnads AB. AKUSTIK: Vilhelm Lassen Jordan. KONSTRUKTÖR: Ojje & Co. KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING: I publikfoajén Hans Viksten, i orkesterfoajén Sten Eklund. LANDSKAPSARKITEKT: Walter Bauer AB. VÅNINGSYTA: 900 kvm BYGGNADSVOLYM: 48 000 kvm varav konsertsalen 13 000 kubikmeter. KOSTNAD: 58 miljoner kronor, varav 44 miljoner kronor gick till byggkostnad och 14 miljoner kronor för inredning och teknisk utrustning. BYGGNADSÅR: 1976-79.

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

kran. Allt flöt på bra, och det beror nog på att det inte är särskilt trångt där Berwaldhallen är placerad. Det jag upplever som speciellt med jobbet är att byggnaden är så omtalad och att utsmyckningen kostades på. I regel handlar det om att få byggnader så billiga som möjligt. Berwaldhallen blev bra, alla var nöjda.

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Erik Ahnborg vill gärna att vi fotar scenen, men helst utan de svarta draperierna som han inte alls tycker om.

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se 32

BETONG 2/10

BET0210_28-31_berwaldJ.indd 32

2010-03-15 12:18:52


teknik Produktion & konstruktion

teknikredaktör Johan Silfwerbrand mejla info@betong.se

Reducerad miljöpåverkan skrevs under i Inglostadt i Bayern den 23 april 1516 och gäller alltjämt. Renhetslagen innebär att öl enbart får innehålla fyra ingredienser: humle, malt, vatten och jäst. Under många decennier tillverkade man betong med huvudsakligen just fyra ingredienser: grus, sten, cement och vatten. Sedan lång tid tillbaka har man använt både en femte och en sjätte ingrediens i betong: tillsatsmedel och tillsatsmaterial och mycket av utvecklingen inom betongområdet har varit kopplad till dessa.

Tysklands Reinheitsgebot

Utan luftporbildare är det svårt att skapa beständig betong, utan acceleratorer kan vi inte göra sprutbetong och utan moderna flyttillsatsmedel vore den självkompakterade betongen en chimär. I takt med att miljömedvetandet väckts och blivit allt starkare i stora delar av världen pågår mycket FoU kring möjligheterna att reducera betongproduktionens miljöpåverkan. Att ersätta cement med restmaterial är ett sätt, att utnyttja tvärsnitten bättre en annan. I Betong nr 6 ifjol fanns en omdebatterad artikel om

hur man i London ersätter en del av cementet med flygaska och slagg. I detta nummer berättar Ingemar Löfgren om svenska tillämpningar av flygaska i betong. Här finns också en artikel där Bo Göran Hellers och Bo R Schmidt slår ett slag för autoklaverad lättbetong som kan innehålla restmaterial. De beskriver också hur lättbetong kan samverka med högpresterande betong i tekniska lösningar som ger optimerade tvärsnitt och naturresursbesparingar.

Ingemar Löfgren Thomas Concrete Group AB C.lab

Flygaskans möjligheter I förrförra numret beskrev vi den brittiska betongens utveckling och hur man ersätter cement och flygaska med slagg. Även i Sverige har betong med flygaska provats och här beskriver Ingemar Löfgren på Thomas Concrete Group några av deras erfarenheter och testresultat. ges en kort introduktion till flygaska och hur denna påverkar färsk och hårdnad betong. Artikeln avslutas med två aktuella exempel där Färdig Betong har utnyttjat flygaskans egenskaper för att åstadkomma betong med speciella egenskaper. Den flygaska som använts i de försök och projekt som redovisas i denna artikel är Warnow-Füller som distribueras av Thomas Cement. Stenkolsflygaska är en restprodukt från kolpulvereldade kraft- och värmeverk och som enligt SS-EN 206-1 och SS 13 70 03 får användas som ett tillsatsmaterial till betong. I dessa regelverk anges hur stor

I följande artikel

mängd som får tillsättas i olika exponeringsklasser (25 – 50 procent av CEM I) och hur flygaskan kan medräknas i ekvivalent vattencementtal (vctekv) med hjälp av den så kallade effektivitetsfaktorn k. I SS-EN 206-1 definieras tillsatsmaterial som ett finfördelat material som används i betong för att förbättra vissa egenskaper eller för att erhålla speciella egenskaper. Standarden behandlar två typer av oorganiska tillsatsmaterial: • Nära inerta tillsatsmaterial (typ I) – t ex kalkfiller. • Puzzolana, t ex flygaska eller latent hydrauliska tillsatsmaterial (typ II) t ex slagg.

Figur 1. Stenkolsflygaskepartiklar.

Allmän lämplighet som typ II tillsatsmaterial (se definition 3.1.23 i SS-EN 206-1) är påvisad för flygaska som överensstämmer med SS-EN 450. SS-EN 450-1 är en harmoniserad standard, vilket betyder att produkten ska CE-märkas enligt reglerna i standardens bilaga ZA. De krav som ställs i standarden på kemiska och fysiska egenskaper innebär att aska som kommer från förbränning av kommunalt och industriellt avfall inte får användas som typ II tillsatsmaterial. Förbränning av stenkolpulver sker vid en hög temperatur och kolets mineraliska föroreningar (lera, fältspat, kvarts, skifBetong 2/10

BET0210_33-36_teknik1flygaskaJ.indd 33

 33

2010-03-11 14:38:00


teknik Figur 3. Stenkolsflygaskans placering i ett trefasdiagram.

Figur 2. Kornstorleksfördelning.

Figur 4. Flygaskans inverkan på sättmått hos betong vid tre olika pastavolymer (295, 315 och 345 l/m3) för betong med vbt = 0,55 (vbt = vatten / (cement + flygaska)).

fer, etc.) smälter samman och följer med rökgaserna ut, efter hand svalnar de sammansmälta partiklarna och övergår till fast form som sfäriska, glasiga partiklar, se figur 1, som avskiljs från rökgasen med hjälp av elektrostatiska filter. Flygaskans kornstorleksfördelning varierar typiskt mellan 1 och 125 µm (beror på askans finhet) och liknar cementets, se figur 2. Den kemiska sammansättningen av stenkolsflygaska varierar beroende på kolets sammansättning, men i huvudsak består stenkolsflygaska av aluminiumsilikatglas. Den kemiska sammansättningen kan redovisas i ett trefasdiagram med huvudmineralerna CaO, Al2O3 och SiO2 på axlarna, se figur 3. Förutom huvudmineralerna innehåller stenkolsflygaska andra mineraler (Fe2O3, MgO, K2O) och spårämnen av tungmetaller i halter liknande det som återfinns i cement.

Figur 5. Flygaskans inverkan på flytsättmått (efter 10, 60 och 90 minuter) för SKB med vbt = 0,55 (vbt = vatten / (cement + flygaska)) vid samma pastavolym

av runda glasiga partiklar (se figur 1) har den en stor effekt på den färska betongens egenskaper och dess arbetbarhet och leder till ett minskat vattenbehov och förbättrade pumpegenskaper. Vid samma vattenbindemedelstal kan vattenbehovet vanligtvis minskas med 5 till 15 procent (beroende på flygaskans finhet). I en betong där flygaskan ersätter cement påverkas de reologiska egenskaperna och resulterar i sänkt flytgränsspänning och viskositet. I figur 4 visas ett exempel på hur konsistensen förbättras då flygaska ersätter cement och i figur 5 visas hur flytsättmåttet för en självkompakterande betong (SKB) påverkas. Eftersom stenkolsflygaska är ett puzzolant tillsatsmaterial innebär det att det reagerar med den kalciumhydroxid (Ca(OH)2) som bildas vid cementhydratationen och därigenom bidrar till hållfastheten. I första hand Då flygaska består

är det kiseldioxiden (SiO2) i flygaskan som reagerar med den frigjorda kalciumhydroxiden och vatten och reaktionsprodukten är kalciumsilikathydrat (C-S-H), dvs samma typ av primära reaktionsprodukt som bildas när cement hydratiserar och som är den komponent som ger betongen hållfasthet och täthet. Vad gäller inverkan på hållfasthet så varierar denna beroende på flygaskans kemiska sammansättning, dess finhet, typ av cement, ålder och härdningstemperatur. Inverkan är dessutom beroende av vattencementtalet och mängden flygaska. I figur 6 redovisas samband mellan tryckhållfasthet och vattenbindemedelstal (vatten / (cement + flygaska)) med 10 respektive 20 procent flygaska. Normalt ger flygaska ett lägre bidrag till hållfastheten än motsvarande mängd cement men av figuren framgår att ju lägre vbt desto effektivare verkar

34 Betong 2/10

BET0210_33-36_teknik1flygaskaJ.indd 34

2010-03-11 14:38:08


Figur 6. Samband mellan vattenbindemedelstal och tryckhållfasthet (vid 28 dygn för vattenlagrad kub) med 10 respektive 20 % flygaska av cementmängden.

Figur 8. Relativ hållfasthetstillväxt vid olika andel flygaska (mängd flygaska / mängd cement) för betong med vbt 0,64 och en total bindemedelsmängd (cement + flygaska) av 375 kg/m3.

flygaskan. Liknande resultat redovisas av Härdtl (1995). Färdig Betong introducera flygaska 2006 på sina fabriker. Till att börja med genomfördes ett omfattande provningsprogram för att utvärdera flygaskans inverkan och effekt på färsk, hårdnande och hårdnad betong samt hur proportionering bör ske för att utnyttja flygaskans egenskaper. I dagsläget används flygaska på en övervägande andel av Färdig Betongs fabriker. Flygaska används i allt från standardbetong till självkompakterande betong (SKB), frystestad betong och snabb/självtorkande betong. Inblandningsmängden varierar från 5 till 25 procent av cementmängden beroende på årstid och applikation. I vissa projekt har en betydligt större andel flygaska använts för att ge betongen speciella egenskaper,

År 2006 började

Figur 7.Hållfasthetsutveckling för vattenlagrade kuber (20ºC) för betong med vbt 0,64.

Figur 9. Temperaturutveckling för betongen (4 l betong gjuten i en isolerad form, 70 mm EPS och härdad i 20 ºC).

nedan redovisas två aktuella exempel från Norra länken NL 12 där Bilfinger Berger är entreprenör. På NL 12 används en metod med platsgjutna pålar, så kallade sekantpålar, som används för att skapa en temporär stödvägg vid schakter. Sekantpålarna utförs med viss överlappning så att de enskilda pålelementen griper in i varandra i syfte att skapa en bärkraftig och tät stödkonstruktion. Sekantpålarna utförs med primär- och sekundärpålar med olika hållfasthet. Primärpålarna tillverkas först och ges en lägre hållfasthet. Utformning med ”mjukare” primärpålar används i första hand för att borrning av sekundärpålen ska underlättas. Konstruktionen blir billigare dels genom den enklare borrningen dels genom att endast sekundärpålen utformas med bärande armering. Vid start av projektet hade Bilfinger

mer om

Vad är flygaska? Flygaska är en mineralprodukt som uppstår vid tillverkning av el- och värmeproduktion på kolkraftverk och kraftvärmeverk. Flygaska består av den icke förbränningsbara del av de kolpartiklar som förbränns i kraftverkets brännkammare. Varje kolpartikel blir till en partikel av flygaska. Flygaskan avskiljs i ett elektrofilter innan rökgasen skickas ut genom kraftverkets skorsten. De sfäriska partiklarna har ungefär samma storlek som cement, men har en lägre densitet på ca 2 300 kg/m3. Flygaska är kemiskt sett glas som i huvudsak består av kiseloch aluminiumoxider.

Betong 2/10

BET0210_33-36_teknik1flygaskaJ.indd 35

 35

2010-03-11 14:38:15


TEKNIK

Figur 10. Hållfasthetsutveckling för kuber lagrade i lab. 20ºC och vid 5-8ºC.

Berger en specifikation för betongen där värden på hållfasthet, hållfasthetstillväxt, sättmått, öppethållande och blödning angavs. Genom att variera andelen flygaska var det möjligt att styra konsistensen och hållfasthetstillväxten så att kravspecifikationen kunde mötas. Exempel på hur olika andelar flygaska påverkar hållfasthet och hållfasthetstillväxten redovisas i figur 7 och figur 8. Det som är intressant att observera i figur 8 är att betong med en hög andel flygaska (mängd flygaska/ mängd cement) inledningsvis uppvisar en långsam hållfasthetstillväxt men en avsevärd tillväxt sker efter 14 dagar och den avklingar inte efter 28 dygn utan ökar väsentligt. Genom att variera vbt och andelen flygaska är det följaktligen möjligt att styra både hållfastheten och tillväxten så att specifika krav kan mötas. genomfördes en undervattensgjutning på 1700 m3 under 24 timmar på Norra länken-projektet etapp NL 12. Inför gjutningen hade Bilfinger Berger önskemål om en UV-betong (betong för undervattensgjutning) med mycket låg värmeutveckling och föreslog därför att Färdig Betong skulle ta fram en betong med en hög andel flygaska. Undervattensbetong kräver en relativt hög cementhalt (> 350 kg/m3) och för att begränsa värmeutvecklingen används normalt ett cement I DECEMBER 2009

med låg eller moderat värmeutveckling. Men värmeutvecklingen i massiva konstruktioner kan ändå bli hög och leda till temperatursprickor och andra åtgärder som kylning kan då krävas. Men med hjälp av flygaska är det möjligt att reducera värmeutvecklingen betydligt. Utveckling och provning av betongen skedde vid Thomas Concrete Group C.lab där både den färska och hårdnade betongens egenskaper bestämdes (sättmått, flytsättmått, reologiska egenskaper, öppethållande, hållfasthetstillväxt och temperaturutveckling). Med de krav som Bilfinger Berger hade ställt upp vad gäller hållfasthet, hållfasthetstillväxt i konstruktion och flytegenskaper utvecklades en specialbetong med en låg cementhalt (250 kg/m3 CEM II/A-LL) och en hög andel flygaska (125 kg/m3). För att förbättra betongens flytegenskaper och sammanhållning utnyttjades även kalkstensfiller. Betongens temperaturutveckling redovisas i figur 9 och hållfasthetstillväxten (härdning vid 20ºC och 5-8ºC) i figur 10. Temperaturstegring var cirka 20ºC, vilket konfirmerades vid en provgjutning som genomfördes av Bilfinger Berger, vilket är cirka 5ºC lägre jämfört med en traditionell UV-betong med 350 kg/m3 anläggningscement. Genom att sänka mängden cement eller ersätta byggcementet med anläggningscement är det möjligt att minska temperaturstegringen ytterligare. STENKOLSFLYGASKA innebär många betongtekniska fördelar både vad gäller den färska och hårdnade betongen. För den färska medför flygaskan en förbättrad arbetbarhet vilket kan utnyttjas till att minska mängden cement, vattenhalten och pastavolymen. Flygaska fördröjer normalt tillstyvnandet och för den hårdnande betongen reduceras värmeutvecklingen och en långsammare hydratation och hållfasthetsstillväxt fås. Vid låga vattenbindemedelstal (vbt) har flygaskan en större effektivitet och bidrar mer till hållfastheten jämfört med vid låga vbt (se figur 6). Ge-

MER OM

Flygaska och miljön Avgivningen av tungmetaller från flygaska och slagg är långsam så länge betongen är hel, och den ligger på samma nivå som lakningen från betong utan tillsatser. Det beror troligen på att flygaskan och slaggen gör betongen mer tät, vilket minskar lakhastigheten. Också vid krossning är skillnaden liten mellan de olika betongsorterna. Resultaten talar alltså inte för att det skulle vara någon större miljörisk att använda flygaska och slagg i betong, jämfört med att bara använda cement. Källa: »Leaching of Hazardous Substances from Concrete Constituents and Painted Wood Panels« Åse Togerö, Byggnadsteknologi, Chalmers.

nom att tillsätta flygaska i en betongfabrik finns en stor potential och flexibilitet och är det möjligt att styra betongens egenskaper och skräddarsy betong för speciella tillämpningar, t ex betong med mycket låg värmeutveckling (figur 9).

.

REFERENSER OCH LÄNKAR Härdtl, R. (1995): Veränderung des Betongefüges durch die Wirkung von Steinkohlenflugasche und ihr Einfluß auf die Betoneigenschaften. Schriftenreihe des Deutschen Ausschuß für Stahlbeton, 1995, Heft 448. SS-EN 206-1 (2001): Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. SIS Förlag AB. SS-EN 450-1 (2005): Flygaska för betong – Del 1: Definition, specifikationer och kriterier för överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS-EN 450-2 (2005): Flygaska för betong – Del 2: Utvärdering av överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS 13 70 03 (2008): Användning av EN 206-1 i Sverige, Utgåva 4. SIS Förlag AB. http://www.tcg.nu/ThomasCement/fly-ash.asp http://www.tcg.nu/Clab/clab.asp)

Kommenterat CHRISTER HEDIN,

MICHAEL CARLSSON,

PRODUKTANSVARIG, BETONGINDUSTRI

PRODUKTIONSCHEF, STOCKHOLM-UPPLAND, SWEROCK.

Vi levererar just nu betong med flygaska till

Vi har nyligen använt inblandning av flygaska till två huspro-

vissa konstruktioner i ett stort anläggnings-

jekt. Det har rört sig om tio centimeters pågjutningar på bjälk-

projekt i Stockholm. Där vill beställaren ha

lag i trevåningshus. Vi har då blandat i 80 kilo per kubikmeter,

en betong med långsam hållfasthetstillväxt

men mest för funktionens skull, för att få betongen flyt- och

och då fungerar flygaska bra. Annars använ-

Resultatet har varit suveränt, flygaska ger även lite konsistens så vi spar tillsatsme-

någon svensk flygaska tillgänglig, dels för

del. Enda nackdelen med flygaska, som jag hört här internt, är att den är svår när

att det finns miljömässiga frågor kvar att lösa.

36

pumpbar. Vi har fortfarande 457 kilo cement per kubikmeter.

der vi inte mycket, dels för att det inte finns

man tillverkar luftbetong. Då hoppar lufthalten lite upp och ner.

BETONG 2/10

BET0210_33-36_teknik1flygaskaJ.indd 36

2010-03-15 12:24:31


TEKNIK

AV BO G HELLERS,

BO R SCHMIDT,

PROF EM ABE-SKOLAN, KTH

CIVING, F D MARKNADSCHEF SIPOREX

AUTOKLAVERAD LÄTTBETONG - ett universellt material Lättbetong har fått ett uppsving på världsmarknaden. Här berättar Hellers och Schmidt bland annat om användningen i bärande konstruktioner med spännvidder upp till nio meter för golvelement. I jämförelse med håldäck kan 75 procent sparas av både armeringsstål och betong. på världsmarknaden. Tillverkningen ökar med ungefär 5 Mm3 per år, och den årliga, totala efterfrågan kommer att nå 100 Mm3 2010, enligt H Bagheri (2006). Det är ett högklassigt material som kan framställas av enkla råvaror, t o m av restmaterial (sand och/eller flygaska), med en mindre tillsats av mineraliska bindemedel (kalk, cement). Skumningen aktiveras i regel med aluminiumpulver. Lyftet av råvarorna till en högre nivå i den färdiga produkten är ett gott exempel på aktuell materialekonomi, som aktiveras med en väl anpassad, lågtemperaturbaserad tillverkningsprocess. Den trycksatta autoklaveringen (180-200 °C vid ungefär 1 MPa övertryck under 10 h) förvandlar ingående mineral kemiskt till en stark kristallin struktur av tobermorit, ett kalLÄTTBETONG ÄR ATTRAKTIVT

cium-silikat-hydrat. Tillverkningsenergin ligger på en relativt låg nivå. Trådskärningen före härdningen är noggrann och utskurna murblock har en precis geometri, som tillåter murverk med tunna bruksfogar (1-3 mm). finns nu torrdensiteter på 275 – 400 kg/m3 som isoleringsmaterial och 450 – 750 kg/m3 som konstruktionsmaterial. Lättbetong används för oarmerade murverk, lastbärande, rumsskiljande eller som ljud- och värmeisolerande utfackning. Men materialet kan också armeras och formas till balkar, tak- och golvelement samt väggelement. Kryptalet ökar med fallande densitet, vilket kan ha stor inverkan på lastbärande väggelement, som har litet armeringsinnehåll. I sådana fall är densiteten 500 kg/ I PRAKTISK TILLÄMPNING

Det handlar om dig och ditt team

Besök Tekla på Facebook®

BET0210_37-39_teknik2_autoJ.indd 37

m3 en god kompromiss. Horisontella element har armering också på den tryckta sidan, vilket gör dem mindre känsliga för långtidseffekter. Undersökningar av 70 år gamla element bekräftar detta. En lägre densitet kräver kompensation i form av mera stål, som har en fyrfaldig uppgift, att uppta drag, tryck, skjuvning och att ge den längsgående armeringen förankring. SPÄNNVIDDEN HOS ETT GOLV-

eller takelement begränsas traditionellt till 6 m. Mängden armering är då relativt måttlig. Med ökande spännvidd ökar armeringsbehovet drastiskt. Siporex, en större svensk tillverkare, ökade formlängden till 8 m, men i praktiken begränsades spännvidden till 7,2 m, tillverkad av densiteterna 500 eller 600 kg/m3, (Lättbetonghandboken, 1993). En parameter av stor betydelse

BIM-programmet Tekla Structures utvecklas efter en långsiktig plan för ökad användarupplevelse, förbättrad process och förstaklassig funktionalitet. Detta för att erbjuda dig och ditt team ett unik modellbaserat samarbete.

www.teklastructures.com Paulig’s kafferosteri, Finland, av Lemcon Oy

2010-03-12 10:58:44


teknik Figur 3. Stenkolsflygaskans placering i ett trefasdiagram.

Figur 2. Kornstorleksfördelning.

Figur 4. Flygaskans inverkan på sättmått hos betong vid tre olika pastavolymer (295, 315 och 345 l/m3) för betong med vbt = 0,55 (vbt = vatten / (cement + flygaska)).

fer, etc.) smälter samman och följer med rökgaserna ut, efter hand svalnar de sammansmälta partiklarna och övergår till fast form som sfäriska, glasiga partiklar, se figur 1, som avskiljs från rökgasen med hjälp av elektrostatiska filter. Flygaskans kornstorleksfördelning varierar typiskt mellan 1 och 125 µm (beror på askans finhet) och liknar cementets, se figur 2. Den kemiska sammansättningen av stenkolsflygaska varierar beroende på kolets sammansättning, men i huvudsak består stenkolsflygaska av aluminiumsilikatglas. Den kemiska sammansättningen kan redovisas i ett trefasdiagram med huvudmineralerna CaO, Al2O3 och SiO2 på axlarna, se figur 3. Förutom huvudmineralerna innehåller stenkolsflygaska andra mineraler (Fe2O3, MgO, K2O) och spårämnen av tungmetaller i halter liknande det som återfinns i cement.

Figur 5. Flygaskans inverkan på flytsättmått (efter 10, 60 och 90 minuter) för SKB med vbt = 0,55 (vbt = vatten / (cement + flygaska)) vid samma pastavolym

av runda glasiga partiklar (se figur 1) har den en stor effekt på den färska betongens egenskaper och dess arbetbarhet och leder till ett minskat vattenbehov och förbättrade pumpegenskaper. Vid samma vattenbindemedelstal kan vattenbehovet vanligtvis minskas med 5 till 15 procent (beroende på flygaskans finhet). I en betong där flygaskan ersätter cement påverkas de reologiska egenskaperna och resulterar i sänkt flytgränsspänning och viskositet. I figur 4 visas ett exempel på hur konsistensen förbättras då flygaska ersätter cement och i figur 5 visas hur flytsättmåttet för en självkompakterande betong (SKB) påverkas. Eftersom stenkolsflygaska är ett puzzolant tillsatsmaterial innebär det att det reagerar med den kalciumhydroxid (Ca(OH)2) som bildas vid cementhydratationen och därigenom bidrar till hållfastheten. I första hand Då flygaska består

är det kiseldioxiden (SiO2) i flygaskan som reagerar med den frigjorda kalciumhydroxiden och vatten och reaktionsprodukten är kalciumsilikathydrat (C-S-H), dvs samma typ av primära reaktionsprodukt som bildas när cement hydratiserar och som är den komponent som ger betongen hållfasthet och täthet. Vad gäller inverkan på hållfasthet så varierar denna beroende på flygaskans kemiska sammansättning, dess finhet, typ av cement, ålder och härdningstemperatur. Inverkan är dessutom beroende av vattencementtalet och mängden flygaska. I figur 6 redovisas samband mellan tryckhållfasthet och vattenbindemedelstal (vatten / (cement + flygaska)) med 10 respektive 20 procent flygaska. Normalt ger flygaska ett lägre bidrag till hållfastheten än motsvarande mängd cement men av figuren framgår att ju lägre vbt desto effektivare verkar

34 Betong 2/10

BET0210_33-36_teknik1flygaskaJ.indd 34

2010-03-11 14:38:08


vinjett

teknik

vinjett

Egenskaper i korthet • Tillverkningsenergin för framställning av lättbetong är jämförelsevis låg, typiskt 1,0 GJ/m3 (en tredjedel av normal betong). • Densiteten hos lättbetong varierar mellan 275 (isoleringskvalitet) och 750 kg/m3 (konstruktionskvalitet). • Konduktiviteten hos isoleringsmaterialet är i praktiken 0,08 (275 kg/m3), 0,09 (350), 0,10 (400) W/mK.

Referenser Aroni, S m fl : Autoclaved Aerated Concrete: Properties, Testing & Design, RILEM Technical Committees 78-MCA & 51-ALC. E & FN Spon, London, 1993 Bagheri, H: Prestressed Hybrids of AAC and HPC – THE BCE (Block Composed Element) building system. KTH, TRITA-ARK 2006:9, Stockholm, 2006

Vi sätter PROFIL sätter PROFIL Vi sätter PRO Vi sätter PROFIL ätter PROFIL PROF på SverigeVi sätter på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverige

njett

• Den karakteristiska tryckhållfastheten hos lättbetongen är 2,3 (450 kg/m3), 3,0 (500), 5,0 (600), 10,0 (750) (sand-receptur) MPa. • Den karakteristiska tryckhållfastheten hos lättbetongen är 2,9 (460 kg/m3), 3,6 (600), 7,3/8,7 (750) (PFA-receptur) MPa.

Hellers, B G: Earthquake Design, SIPOREX, Malmö, 1976

• Kryptalet är 0,5 (750 kg/m3), 0,7 (600), 1,0 (500), 1,5 (450) (sand-receptur).

Hellers, B G & Lundvall O: Aerated Concrete Used in Composite Action with Ordinary Concrete – from Block to Element. 3rd Int. Symp. On AAC, Zürich, 1992

• Armerade element av ren lättbetong tillverkas upp till 6,0/7,2 m spännvidd (sand-receptur). En ren PFA-receptur kan inte användas i armerade element.

• Hybrider enligt BCE-tekniken kan tillverkas med såväl sand- som PFA-receptur med upp till 9,0 m spännvidd (takelement upp till 12,0 m).

Lättbetonghandboken (Ytong/ Siporex), Kumla/Dalby, 1993

• Elasticitetsmodulen för lättbetong är 1 200 (450 kg/m3), 1 700 (500), 2 500 (600), 4 000 (750) MPa.

vinjett

vinjett

VårDå grundmurade kunskap Dågrundmurade handlade detkunskap hela om går ett genuint p går tillbaka till1920-talet. handlade det hela omgår etttillbaka genuinttill1920-talet. Vår tillbaka till1920-talet. Då handla hantverk. Idag är vårförproduktion, av fabrikstillverkade betongelement förproduktion, alla typer avav fabrikstillverkade betong oduktion, av fabrikstillverkade betongelement alla typer av hantverk. Idag är vår byggnader, ett samspel datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet VårDå grundmurade kunskap går till1920-talet. Då handlade detsamspel hela ommellan ett genuint mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett datoriserad högteknologi, vår går tillbaka till1920-talet. handlade det hela ommellan etttillbaka genuint Vår grundmurade kunskap går tillbaka till1920-talet. Då handlad och ett fortsatt genuint hantverk. hantverk. Idag är vår produktion, av fabrikstillverkade betongelement för alla typer av och ettavfortsatt genuint hantverk. och ettavfortsatt genuint hantverk. duktion, fabrikstillverkade betongelement för alla typer av hantverk. Idag är vår produktion, fabrikstillverkade betonge byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet mellan datoriserad högteknologi, vår långa branscherfarenhet byggnader, ett samspel mellan datoriserad högteknologi, vår l och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk. och ett fortsatt genuint hantverk.

Vi sätter PROFIL Vi sätter PROFIL Vi sä Finish Funktion Kvalité på Sverige Funktion Kvalité Finish Funktion Vi sätter PROFIL på pK PROFIL ViPROFIL sätter PROFIL ViSverige sätter ätter PROFIL Vi sätter PRO FunktionFinish Kvalité FunktionFinish Kvalité Funktion K på Sverige erige på Sverige på Sverige på Sverige på Sverig

Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs med att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betonge somi oss är många men kan sammanfattas många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfatt Fördelarna med att anlita ett litet betongelementproffs ed att anlita ett litet betongelementproffs Fördelarna med att anlita ett litet betongel somi oss är många men kan sammanfattas många men kan sammanfattas tre ord: somi tre ossord: är många men kan sammanfatta

, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkules 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 |Betong Telefon 0481-160 60 Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 Betong 2/10  39 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se fo@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se | www.nybrocement. Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesgatan 1 Box 11, 382 21 Nybro | Besöksadress: Herkulesg Betong 5/09 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 8 elefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 Telefon 0481-160 60 | Telefax 0481-103 74 info@nybrocement.se | www.nybrocement.se o@nybrocement.se | www.nybrocement.se info@nybrocement.se2010-03-08 |2010-03-12 www.nybrocement.s halvsidesannons_ncc.indd 50 15:28:17 BET0210_37-39_teknik2_autoJ.indd 39 16:57:08


Klimatsmart sparsamhet är vår baby.

Kommande generationer har självklar rätt till ett miljömässigt hållbart samhälle. Betongindustri förenar därför användningen av naturens resurser med ansvaret att hushålla med dem. Vi minskar transporterna genom kundnära fabriker över landet. Snålar med och återvinner vatten inom hela tillverkningen. Sänker bränsleförbrukningen med miljösnäll körteknik. Reducerar användningen av fossila bränslen. Bland annat.

Foto: Våre Veger

Bergsäkring • Vatten- och frostsäkring

Let’s connect

Med vårt stora LAGERSORTIMENT kan vi garantera SNABBA LEVERANSER till KONKURRENSKRAFTIGA PRISER!

Solbräckegatan 15 442 45 Kungälv Sweden Tel +46 303 24 30 80 E-mail info@pretec.se www.pretec.se

EGEN PRODUKTION gör oss dessutom flexibla och startsnabba!

Du hittar oss även i Norge: Pretec AS Tlf +47 69 10 24 60

LET’S CONNECT!

BET0210_annonser.indd 40

2010-03-11 15:13:59


HALLÅ DÄR

»Fler tjejer lockas till byggbranschen, eller åtminstone till olika tekniska utbildningar.«

Träffa tidskriften

Betong

Hallå där! MALIUN ALI HUSSEIN,

NORDBYGG

KONSTRUKTÖR STRÄNGBETONG,

Maliun+unga= betong Maliun Ali Hussein, konstruktör på Strängbetong, har utsetts till »Årets alumn« 2010 av Örebro universitet. Hon får priset för att hon inspirerat många ungdomar till universitetsstudier och för att hon informerat studenter om sitt ovanliga yrke på ett pedagogiskt sätt. /TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: MALIUN ALI HUSSEIN Hur känns det? Berätta om priset! Det är jätteroligt! Alumn betyder tidigare student och personens roll är att prata om karriären efter studietiden. Från Örebro universitet hoppas man att priset ska bidra till ökad kontakt mellan universitet, före detta studenter och samhället. Varför fick just du priset? Jag är nog ganska målmedveten och engagerad. Jag har alltid jobbat mycket med ungdomar, har till och med varit universitetsambassadör en gång då jag fick åka till olika gymnasier och informera om utbildningar. Barn har sett upp till mig och jag gillar att jobba med ungdomar. Kommer du att jobba med ungdomar även i framtiden? Jag kommer nog att fortsätta som mentor så länge ungdomarna visar intresse. Jag har faktiskt varit med och startat en volontärförening, S.A.V.E, Somali Awareness through Volunteering and Education. Alla som är med, har vuxit upp i Sverige, fast har sina rötter i Somalia. Föreningen består bland annat av ingenjörer, sjuksköterskor, socialsekreterare och flera läkarstudenter. Det vi har gemensamt är att vi vill hjälpa de barn som bor här, samtidigt som vi vill räcka en hjälpande hand till barn och ungdomar som befinner sig i vårt födelseland.

När hålls den 23-26 mars på Stockholmsmässan finns Tidskriften Betong på plats i Betongforums 300 kvadratmeter stora monter i Viktoriahallen. I monter C 11:45 bjuder vi på en konstutställning med motiv från byggarbetsplatser. Det blir ett litet

KREATIVT ANDRUM och en kontrast till alla byggmontrar. Konstnär är Eva Edberg.

På NORDISKA TRÄDGÅRDAR den 8-11 april,

också på Stockholmsmässan, har vi en 21 kvadratmeter stor betongshop i samarbete med CAGA Betonggalleriet.

FIA-DAGEN

På den 18 mars bjuder vi alla deltagare på en prenumeration tack vare våra sponsorer BASF, Cementa och Sika. Sen fyller vi 95 år i år och planerar för en riktig fest tillsammans med våra Guldklubbsmedlemmar: BASF, Cementa, Färdig Betong, Grace, Sika och Strängbetong.

HEJDUNDRANDE

Vad har varit roligast? Att de ungdomar som jag hjälpt blev så glada när jag fick priset, att de dök upp på prisutdelningen. Det är så roligt att alla somalier i Örebro verkar glada och stolta. Vad kommer priset att innebära för dig som konstruktör? Det kommer öppna nya dörrar för mig. Inte i byggbranschen kanske, men många föreningar har man hört av sig och många som arbetar med projekt vill ha mig med. Skulle du kunna tänka dig lämna byggbranschen för ett arbete med ungdomar? Nej, men kanske skulle jag kunna jobba med ungdomar på halvtid. Eller fortsätta som nu, hjälpa till på fritiden. Och vad innebär det för alla ungdomar att du fått pris? Kanske kommer många fler tjejer lockas till byggbranschen, eller åtminstone till olika tekniska utbildningar.

. BETONG 2/10

BET0210_41_hello_darJ.indd 41

41

2010-03-11 15:22:26


inspiration

Bild på Hedemarksmuseet, hämtad ur boken, Sverre Fehn, Samlede arbeiden. Fotograf orginalbild: T.Solvang

Sverre Fehns råa poesi /Text: Alexandra Cerderquist inspiration: Jonas Edblad, Wingårdh Arkitektkontor

Bilden visar Hedmarks museet

som ligger i Hamar i Norge. Sverre Fehn (1924-2009) har ritat byggnaden och han är en av mina nordiska favoritarkitekter. Både för sina tankar och verk. Det bästa med museet är hela kompositionen, att utgå från en förfallen lada och lyckas komponera ett arkitektoniskt

mästerverk. Byggnadens olika delar har sin funktion, sitt material och sin logik. Den ursprungliga stenen, glas för skydd och ljus, trä för konstruktion, betong för rörelse och rum och metall för infästningar av utställningsföremålen. Det sätt man tänkt kring betongen är att materialets mellanskala

är poängen, att det skapar en tydlig kontrast mot de övriga. Jag tror att Sverre Fehn ville att betongen skulle se handgjord ut. Anledningen till att jag valt byggnaden är att när jag såg den, så var det första gången som jag som arkitekt, verkligen drabbades av betongens råa och poetiska kraft. Jag såg hu-

set efter två år på arkitektlinjen och det bekräftade på något sätt att jag lärt mig något. Tankarna, idéerna och detaljerna bakom huset tyckte jag mig förstå. På många sätt inspirerades jag och det väckte lusten till mera. Direkt förstod jag att betongen leder människan och är dennes följeslagare.

.

42 Betong 2/10

BET0210_42_InspirationJ.indd 42

2010-03-11 10:08:25


TiOmix

®

− för bättre luft och renare fasader Betongtillsatsmaterial för reduktion av luftföroreningar och organiska ämnen TiOmix är ett tillsatsmaterial som ger betong fotokatalytisk funktion. TiOmix:s fotokatalytiska egenskaper kan tillsammans med solljus bryta ner ämnen som kväveoxider (NOx) och smuts (organiska föroreningar) till ofarliga produkter. Kväveoxider bildas särskilt i gatutrafik och ökar risken för luftvägsinfektioner och skador på människors luftvägar. Betong med TiOmix kan alltså bidra till mer hälsosamm stadsmiljö. TiOmix är ett nanokristallint fotokatalytiskt material som är speciellt modifierat för att effektivt kunna blandas och vara verksamt i betong och bruk. Den rena fasaden på bilden är från Biltemas anläggning i Gävle. TiOmix tillverkas på Cementas specialfabrik i Skövde.

Cementa AB, Box 47210, 100 74 Stockholm Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement, som har cirka 57 000 anställda i 50 länder.

BET0210_annonser.indd 43

Fotograf: Daniel Hertzell

Produkter med detta certifieringsmärke har godkänd fotokatalytisk effekt.

2010-03-11 15:14:00


politik

Allians med betongpolitik Direktörer, marknadschefer, styrelseordföranden och affärsutvecklare – alla vet vad alliansen gjort bra, och vad det borgerliga blocket gjort mindre bra under sin mandatperiod. /Text: alexandra cederquist

Kajsa Byfors, marknadschef, Sika

Alliansen har varit bra på att vidta åtgärder för att hålla byggbranschen igång under den ekonomiska krisen, bland annat genom satsningar på stora infrastrukturprojekt. Det har gynnat hela byggbranschen och därmed också betongen. Rotavdraget är ett annat exempel på åtgärder som påverkat byggbranschen på ett positivt sätt. Mindre bra är det att alliansen inte avslutat det samarbete som den förra regeringen inledde med träindustrin. Jag tycker det är helt fel av politikerna att gå in och påverka vilka material som ska användas. Det ska vara upp till marknaden att själv välja material utifrån kriterier baserade på funktion, hållbarhet och ekonomi för varje enskilt objekt. Det kommer på sikt även att leda till att både byggprocesser och material utvecklas på ett sunt sätt.

Tord Svedberg, vd, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Alliansen har fortsatt med det arbete som den förra regeringen påbörjade, nämligen ett fortsatt och förstärkt fokus på energieffektiviseringsåtgärder, särskilt vad gäller byggnader med skärpta byggregler och införandet av energiprestandadirektivet för byggnader. Detta leder till ökad efterfrågan för smarta energieffektiva lösningar från alla materialtillverkare som levererar till byggindustrin. Inklusive betongföretagen.

Maj-Britt Ringvall, styrelseord-

Christian Las-

förande i SCF Betongelement

sen, Affärsut-

Det positiva har varit sänkningen av fastighetsskatten eftersom den lett till att bostadsbyggandet ökat rejält. Tyvärr kom finanskrisen som försämrade förutsättningarna. Alliansen har också sett till att den tidigare subventionspolitiken blivit marknadsanpassad. Det innebär att det nu är marknaden som styr vad som byggs. Även om rotavdraget kanske inte gett störst effekt i betongbranschen, har den märkts tydligt. Det som alliansen gjort mindre bra är då Fredrik Reinfeldt gick ut och sade att man inte skulle stödja ett visst material utan att marknaden skulle göra det, men ändå faktiskt har behållit träbyggnadsprogrammet. Många kommuner, Orsa nu senast, stöder byggande i trä.

vecklare Byggnad, Region Syd, Tyréns

Jag tycker inte att de politiska blocken är så olika, nyansskillnaderna är måttliga. Men jag hade förväntat mig mer av infrastruktursatsningarna. Det gäller alla stora städer, i till exempel Göteborg och Malmö är det fortfarande enkelspårigt på många håll. Det som är positivt är satsningarna på kärnkraft. Leder det till att elpriset går ner, kan betongbyggandet komma igång ordentligt.

George Eliasson, vd, Färdig Betong

Alliansen har inte gjort någon större skillnad för betongbyggandet. Satsningen på trähus har fortsatt med industridepartementet som bas. Det är troligtvis Centerpartiets koppling till skogliga näringar som ligger bakom. Lise Langseth, vd, Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin

Jag är mycket positiv till alliansens engagemang för klimatsmart byggande. Till projektet Hållbara städer har alliansen satsat 340 miljoner kronor för att inspirera till nytänkande och samverkan. Detta i syfte att minska klimatpåverkan i Sverige, men även för att synliggöra svenskt miljökunnande utomlands genom goda exempel. Alliansen har även visat på ett bra ledarskap inför klimatkonferensen i Köpenhamn. Den magra utkomsten från mötet kan varken skyllas på den svenska regeringen eller EU. Jag är dock besviken på det fortsatta stödet som alliansen har gett till träbyggandet. Trots försäkringar om motsatsen, har alliansen fortsatt att snedvrida konkurrensen på byggmarknaden genom subventioner till träindustrin som den senaste socialdemokratiska regeringen började med.

44 Betong 2/10

BET0210_44_politikJ.indd 44

2010-03-12 12:49:41


Tätare stomme. Lagrar värme. Lätta att frakta. Fördelarna med VST Väggsystem är många. Den goda lufttätheten ger förbättrad energieffektivitet. Lagringen av värme och kyla i tung betongstomme ger lägre effektbehov. Väggarna är dessutom lättare att frakta och hantera på arbetsplatsen än en skalvägg. Undersökningar visar även att väggarna tål fukt och kan stå emot brand. Information: www.fardigbetong.se

AB Färdig Betong • Tfn 0104-50 50 00 • info@fardigbetong.se • www.fardigbetong.se

att vi gör det är inte nytt att vi gör allt är skillnaden

www.steriks.se

BET0210_annonser.indd 45

2010-03-11 15:14:01


MARKNADSTORGET

EgcoBox - Isolerad balkonginfästning EgcoBox sparar energi! EgcoBox minskar kÜldbryggan vid balkonger och loftgüngar

Vi har stÜrst sortiment av prefab: Markbetong, stÜdmurar, VA, järnvägsprodukter, parkmÜbler, VA-stationer och objektanpassade betongprodukter.

80, 100 & 120mm stenull 040-947070

Missa inte vür nya hemsida www.steriks.se Industrivägen 4, 245 34 Staffanstorp, tel 046-23 33 00 fax 046-254 734, info@steriks.se

www.rolf-dickman.se

alternativ kunna vara att beräkna ett hÜgt värde med utgüngspunkt i betongens tryckhüllfasthet ReFeReNseR: och en uppskattning av dess Üvre kvartilvärden, t.ex. som

KreĂźger H. (1931) de tekniska 0,30 ˜ ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 ˜ ( f cck  6 MPa ) 2 / 3

vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm där fcck är karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. f cth

(MPa)

Hallgren M. (1996) Punching

TryckhĂĽllfasthet (MPa)TryckhĂĽllfasthet

120 shear capacity of reinforced alternativ kunna vara att beräkna ett hĂśgt värde med utgĂĽngspunkt i betongens tryckhĂĽllfasthet BHB 100 och en uppskattning av dess Ăśvre kvartilvärden, t.ex. som high strength concrete slabs, 80 CBI/ KTH KTH, inst fĂśr byggkonstruktion, 60 f cth 0,30 ˜ ( f cch ) 2 / 3 | 0,30 ˜ ( f cck  6 MPa ) 2 / 3

stockholm, issN 1103-4270 40 där fcck är 20karakteristiskt och fcch ett hÜgt värde pü betongens tryckhüllfasthet. 0 Krossat berg och ütervunnet 0,4 0,6 0,8 1 1,2 120 0,2

Platsblandad betong

material ersätter grus. Fakta– den bästa grunden fÜr tillväxt.

100 vct (vbt)BHB blad 2003:06. Länsstyrelsen i 80 CBI/ KTH Betong Pü Väg AB. 60 län Tel: +46 (0)227 155 40. Fax: +46(0)227stockholms 155 40 Figur 340– Sambandet www.betongpavag.se mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och tryckhüllfasthet Kungsgatan 10. 736 36 KungsÜr 20 enligt Betonghandboken Material [3] och nügra moderna recept frün CBI och KTH. Vct = 0,4 0 Bagheri H. (2006) Prestressed svarar ungefär mot tryckhüllfastheten 60 MPa. 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2

hybrids of AAC and HPC – The vct (vbt) Composed ele-pü när En annan nyhet i BBK 04 angüende minimiarmering BCe är att(Block man formulerat ett krav minimiarmeringen für reduceras med faktorn 0,7. I avsnitt detta som KTH, Figur 3 – Sambandet mellan vattencementtal (eller vattenbindemedelstal) och anges tryckhüllfasthet ment)4.5.6 building system, enligt Betonghandboken Material [3]betongplatta och nügra moderna frün CBI KTH. Vct = till 0,4 minst 1,0�. Det �friktionskoefficienten mellan och recept underlag kan visas uppgü inst fÜroch arkitektur, stockholm, svararingen ungefäruppgift mot tryckhüllfastheten 60 koefficient MPa. finns om hur denna skall bestämmas. GÜr man laboratoriefÜrsÜk sü issN 1402-7453 ärEndet viktigt att püpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar annan nyhet i BBK 04 angüende minimiarmering är att man formulerat ett krav pü när uppgiften som attfürdereduceras fÜrsÜk somfaktorn finns 0,7. i litteraturen Kalkstensfiller – [4-5] det naturliga valet fÜr kan minimiarmeringen med I avsnitt 4.5.6 angesoch dettaavser som just laboratoriefÜrsÜk stockholm, 2006-11-03 användas (figur 4). mellan betongplatta och underlag kan visas �friktionskoefficienten uppgü till minst 1,0�. Det

självkompakterande betong!

Friktionskoefficient Friktionskoefficient

finns ingen uppgift om hur denna koefficient skall bestämmas. GÜr man laboratoriefÜrsÜk sü är det viktigt att püpeka att belastningshastigheten har en mycket stor inverkan. CBI tolkar uppgiften som att de fÜrsÜk som finns i litteraturen [4-5] och avser just laboratoriefÜrsÜk kan 3 www.nordkalk.com användas (figur 4). 3

2

66

NR4 /2006

2

1 1

FÜrsäljning: Tel Tel 031 031 746 746 84 84 90 90 Fax Fax 031 031 706 706 06 06 10 10 FÜrsäljning: Reservdelar & & Service: Service: Tel Tel 0705 0705 61 61 67 67 89 89 Fax Fax 08 08 55 55 65 65 82 82 01 01 Reservdelar www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se www.schwingstetter.se info@schwingstetter.se

0

0

Lyft &

Lyft & sänk sänk

Dubbel

Sand + Singel + Singel + Packad plastplast plast singel

Dubbel Sand + plastplast plast

Packad Singel singel

Singel

P mellan betonggolv underlag fÜr nügra Figur 44 ––Uppskattning av friktionskoefficienten P mellan och betonggolv och underlag fÜr Figur Uppskattning av friktionskoefficienten VATTENFALL RESEARCH & deDEVELOPMENT ABnügra olika underlag baserat pü uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här enda olika underlag baserat pü uppgifter i [3-4]. Singel och packad singel är här de enda alternativen som uppfyller kravet att P > 1. > 1. alternativen som uppfyller kravet att PBetongprovning/Certifiering

Ackrediterat laboratorium fĂśr betong och sprutbetong Certifieringsorgan fĂśr fabriksbetong och ballast

Spännsystem CONA CMI Spännsystem CONA CMM Brolager TOBE & LASTO Fogar TENSA-LASTIC

Vattenfall Research & Development AB www.vattenfall.se/foretag/anlaggning_och_materialteknik

BET0210_46-47_marknadstorg.indd 46

2010-03-12 17:18:05


MARKNADSTORGET

Instrument för betongprovning

yckhållfasthet

• TÄCKSKIKTSMÄTARE • BETONGHAMMARE • FUKTMÄTARE • VIDHÄFTNINGSMÄTARE • SKIKTTJOCKLEKSMÄTARE FÖR

Cementa AB, Årstaängsvägen 25, Box 47210, 100 74 Stockholm, Telefon 08-625 68 00, Fax 08-753 36 20, info@cementa.se, www.cementa.se Cementa ingår i HeidelbergCement-koncernen, en av de ledande byggmaterialproducenterna i världen, med kärnverksamheterna cement, betong & ballast och prefabricerade betongprodukter. Koncernen omsätter cirka 83 miljarder SEK och har 46 000 medarbetare i 50 länder.

yckhållfasthet

KONTROLL AV TAKPLÅT OCH BRANDSKYDD MM

Sigurdsgatan 6 721 30 Västerås Tel: 021-35 70 00 Fax: 021-35 90 10 E-post: kdn@kdn.se

kdn.se

edag

CERTIFIERAT TILLSATSMATERIAL För högkvalitetsbetong För högkvalitetsbetong Kontakt: Jarl Larsson Mobiltelefon: +46 705 46 14 68, Elcem Nordic A/S 2950 Vedbæk, Danmark, Telefon: +45 45 66 12 12

yckhållfasthet TH. Vct = 0,4

av på när

nst 1,0”. Det rieförsök så CBI tolkar ieförsök kan

ckhållfasthet TH. Vct = 0,4

Bindemedlet som ger b�ttre flytegenskaper, h˛gre best�ndighet och ...

HÄR SYNS DU. Boka plats på marknadstorget.

Hör av dig till Annonshuset på 08-662 75 00, eller www.annonshuset.se

av på när

SynkoFlex - för täta gjutfogar

nst 1,0”. Det rieförsök så CBI tolkar eförsök kan

M 95 SEK /FRÅN NR 1/2010 PRIS:

BETONGFÖRENIN

RIFTEN 1/2010

Illustratör: Johan Toorell

www.sika.se Läs hela på ig historia.

ED GÖ TY R NG VI D BR OC AN H SC KRE HE AT N IV ST IT OL ET T

DEN KREATIVA BYGGTIDSK

gsäkert.

GEN

Kreüger H. (1931) de tekniska Krossat berg och återvunnet vetenskaperna. Husbyggmaterial ersätter grus. Faktanadsteknik, stockholm blad 2003:06. Länsstyrelsen i

DESIGN

ta Låt makakerna i vår över trädgården

TEKNIK

och parkeringsBetong på vägen emot salt garage som står

Det fiNNs bara en lösning på problemet. Kalla hit SikaMan!

ag för några da

5

6 NUMMER

xxx

OM BETONG BESVARAS

Nytt i Betong!

kligt Mäns UT ÄR FÖRST DH GERT WINGÅR

x X x X

Betong i kub

NORGE SATSAR PÅ VILLOR

Tufft 2010

x X

MEN BRANSCHEN NG TROR PÅ VÄNDNI

NN AJOM H KÖXPXEUN E D R R NDE xxx

X

/ LÄS ALLT OM www.betong.se BETONGTV IGEN SNART BÖRJAR

BETONGBRANSCHE

NYHETER NS VIKTIGASTE

2010-02-02 14:13:35

Prenumerera

stockholms län Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced Bagheri H. (2006) Prestressed high strength concrete slabs, hybrids of AAC and HPC – The KTH, inst för byggkonstruktion, BCe (Block Composed eleNAMN:_________________________________________________________ stockholm, issN system, 1103-4270 ment) building KTH,

595 kr/år!

arkitektfrågor

x

www.merox.se

www.rolf-dickman.se

lag för några da

Certifiering av passivh rna delar entreprenöre

Hallgren M. (1996) Punching shear capacity of reinforced high strength concrete slabs, KTH, inst för byggkonstruktion, betong_marknadsoversikt_nr1_6_2010_sv_byggtjanst.indd 2 1/11/2010 9:36:23 AM stockholm, issN 1103-4270 ReFeReNseR:

040-947070

GRANSKAT us

Fax 0155-25 52 21

Kreüger H. (1931) de tekniska vetenskaperna. Husbyggnadsteknik, stockholm

SynkoFlex tätar mot vatten, saltvatten & radon

1

ReFeReNseR:

SynkoFlex tätar gjutfogar utan svällning!

Fullständig svensk dokumentation och provningar!

dag som Färdig Betong

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 44 00

Välkommen!

e r a s g u n j .. . l beto

på Tidskriften Betong!

FÖRETAG:_______________________________________________________ inst för arkitektur, stockholm,

Krossat berg och återvunnet issN 1402-7453 material ersätter grus. Faktablad 2003:06. Länsstyrelsen i TELEFON:_______________________________________________________ stockholm, 2006-11-03 stockholms län ADRESS:________________________________________________________

MEJL:___________________________________________________________________ SKICKA NAMN OCH ADRESS TILL Tidskriften Betong, box 55684, 102 15 Stockholm, Faxa 08-762 62 39, eller www.betong.se

Bagheri H. (2006) Prestressed hybrids of AAC and HPC – The BCe (Block Composed element) building system, KTH, inst för arkitektur, stockholm, issN 1402-7453


vinjett betongföreningen Ordföranden har ordet Michael Åhström ordförande i betongföreningen

» Föreningen går nu mot sina hundra år och det är dags att ställa in sig på att 2012 blir ett festår. «

Engagerad med tidsbrist Ordförande Michael Åhström berättar om sitt första år som ordförande, ett år med beundran och engagemang. Men även ett år med begrundan av framtiden och föreningens 100 årsjubileum. Snart har ett år gått. När jag tillträdde detta hedersuppdrag så var jag väl medveten om att Betongföreningen är en förening som står för en unik historia med bred materialteknisk kompetens och engagerade medlemmar. Och att detta skulle få ta tid. När jag nu ett år senare fått ta del av alla de olika aktiviteter som pågår inom föreningen så kan jag inte mer än säga att detta är unikt, detta måste komma fler till del och detta är inte bara en förening. Det är ett unikt team av människor, kunskap och vänskap. Och det får ta tid den tid det tar, om än min kära hustru knorrar. Föreningen går nu mot sina hundra år och det är dags att ställa in sig på att 2012 blir ett festår. Sämre blir det inte av att Betongföreningen kommer att arrangera FIBsymposium i Stockholm samma år. Några av styrelsen har fått möjlighet att träffa ledningen för ACI, American Concrete Association, en jätte när det gäller föreningar för betong. ACI firade de hundra för några år sedan. Vi kan lära oss mycket av dem, inte minst att 100 år förpliktigar och att var tuva måste vändas på och ifrågasättas för att kunna behålla en vital och engagerande förening när så mycket annat konkurrerar om tiden och utrymmet. Föreningen måste låta sig förändras i arbetssätt och organisation för att överleva. Nya medlemmar måste attraheras till betongen och föreningen. En förändrad marknad, teknik och framtida medlemmars möjlighet att arbeta ideellt kommer framtvinga nya vägar för föreningen, för såväl dess finansiering som aktivt branschdeltagande. Vad har varit årets stora minnen? Förutom alla trevliga stimulerande styrelsemöten och möten med medlemmar så är jag mycket stolt över Betongbyggnadsdagen och Betongfeber. Tyvärr så kämpar Betongfeber lite i motvind. Jag och styrelsen är dock helt övertygade att Betongfeber kommer att arrangeras igen, om än inte så storstilat som ute på Stockholmsmässan. Betongfeber är

100 44 Stockholm

ett begrepp och ett viktigt marknadskapital för såväl betongen som föreningen. Vilken form den ska komma tillbaka i vill föreningen gärna ha förslag på. Ett annat stort minne är ett första möte med Seniorrådet, en samling av betongens tyngsta företrädare. Att få diskutera betong och föreningen med dessa herrar och enda dam var ett sant nöje. Rekryteringen av nya medlemmar är en av de viktigaste frågorna för föreningen. Vi måste nå framför allt unga tekniker från såväl gymnasium som högskola. Vi måste kunna klargöra för nya medlemmar att föreningens kontaktnät och möjligheten till att kunna ta del av såväl skrivet som den kunskap som sitter i huvudet på våra medlemmar, är en unik plattform för en teknikerkarriär. En plattform som via samarbetet med ACI innefat-

tar en världsomspännande sökplattform för betong över internet. Under året har även Tidskriften Betong diskuterats utifrån olika aspekter. Att den tillsammans med hemsidan ska utvecklas och vara en viktig marknadsportal för föreningen är obestidligt. Målen för de närmsta åren är satta i en flerårsplan i samarbete med tidskriftens alldeles lysande kreatör och domptör Roger Andersson. Vad det anbelangar hemsidan så har Roger här inlett ett arbete med att renodla den för att möta föreningens mål och ambition kring funktion, tydlighet och aktualitet. Under året kommer föreningens tidskrift att fylla 95 år. Jag vet att allas vår redaktör kommer att se till att det inte går oss förbi. Slutligen ett stort tack från föreningen till alla engagerade medlemmar!

American Concrete Institute Den 11 februari gästades Svenska Betongföreningen av representanter för ACI,

American Concrete Institute. ACI är den amerikanska motsvarigheten till Svenska Betongföreningen men har givetvis betydligt större verksamhet och är dessutom åtta år äldre och firade sin 100-årsdag redan 2004. Betongföreningen har ett samarbetsavtal med ACI som omfattar utbyte av tidskriftsartiklar och information, rabatt på publikationer och ambitioner om samverkan när så är möjligt. Just nu är ACI långt framme med sina aktiviteter inom hållbarhetsområdet och man skapade förra året JSI, Joint Sustainability Initiative, med många allierade partners. Man berättade även om ACI Research Portal där forskarartiklar blir sökbara och Svenska Betongföreningen är välkommen att engagera sig. Mötet med ACI gav inte bara inspiration till engagemang i JSI och Research Portal utan även ett löfte från ACI att delta som sponsor i den internationella fibArne Hellström, Betongföreningens föregående ordfökonferensen i Stockholm rande, Patrik Hult, Betongföreningens vd, Michael Åhström, som Betongföreningen Betongföreningens ordförande, Florian Barth, ACI President skall arrangera. 2009-2010 och Bill Tolley, ACI Executive President. /Text: Patrik Hult

Vi välkomnar våra nya medlemmar! Peder Gustavsson, Bohus Betong och Fredrik Jansson, Cementa

48 Betong 2/10

BET0210_48-49_foreningenJ.indd 48

2010-03-11 14:09:23


anslagstavlan

Visste du att…

Läsarbrev

Vår Guldklubb nu har sex medlemmar? Färdig Betong har sällat sig till BASF, Cementa, Grace, Sika och Strängbetong. Vi har plats för fler. Kontakta chefredaktör Roger Andersson. roger@betong.se

redaktion@betong.se Tidskriften Betong Box 55 684 102 15 Stockholm

Nyheter varje dag www.betong.se

Betong Design på nätet Den 6 april öppnar Tidskriften Betong sin nya hemsida. Adressen är www.betong.se. Då kan du bläddra i vår nya webbtidskrift Betong Design med inspiration och gör-detsjälv-tips. På BetongTV kan du se en film från våra montrar på Nordbygg.

20

byggvisioner bjuds i boken Besqab 20 år. Däribland 50-våningshus som skruvas ihop som Mekano.

Hej! Jag är arkitekturstuderande och jobbar just nu på ett bostadsprojekt. Jag har en idé om att fasaden skulle se ut som en vått-i-vått-akvarell med två färger som flyter in i varandra. Jag bifogar en bild så du förstår hur jag menar. Tänk dig att det är en hel fasad på en fyra våningar hög byggnad. Min fråga är, är det möjligt att få infärgad betong att se ut så? Om inte, har du möjligtvis några förslag på hur det kan gå till eller andra material jag kan använda? /Livia

Svar: Pigmentleverantören, Pigmentec, tror inte det är

möjligt med infärgning. Företaget Betonova använder sig av en metod där man etsar, får betongen att reagera med syror, men de säger att den metoden är rätt osäker när det gäller att få exakta färgkulörer. Det närmsta jag tänker på är Studio Gang Architects byggnad för SOS Barnbyar i Chicago. Där har man platsgjutit en fasad och varierat satserna med olika nyanser. /Roger Andersson, chefredaktör

signerat

Utvald person tycker till

Utvald person tycker till

Eje Sandberg

Svein Ruud

ATON Teknikkonsult

SP Energiteknik

Med anledning av påståenden i förra numrets artikel om passivhus vill vi påpeka att det inte finns någon ”internationell standard” för passivhus. Det är bara en arbetsmetodik och ett beräkningsprogram som tagits fram av PHI i Tyskland, ingen standard. FEBY:s kriterier är heller ingen standard, utan en frivillig kravspecifikation. Däremot pågår ett standardiseringsarbete i Norge för att ta fram en ”Norsk standard för passivhus och lågenergihus” vilken beräknas bli godkänd i mars 2010. En del har klagat på FEBYs kriteriedokument, som allt för teoretiska. Visst, det hade ju varit enkelt att bara hänvisa till en beräkningsstandard, så som passivhusstandarden i Norge gör och där byggreglerna bygger på en nationell beräkningsstandard. Eller till ett beräkningsprogram som Energihuskalkyl, där FEBYs metodbeskrivning och beteendevärden redan byggts in. Men den som vill, kan ju bygga sitt eget program eller anpassa det man har genom anvisning-

arna i kriteriedokumentet. Varför klaga på den friheten? I övrigt talar mycket för att energianvändning motsvarande dagens passivhus kommer vara minimikrav redan om tio år. Det verkar nämligen som att EU kommer ställa krav på att medlemsländerna senast 2020 bygger ”nästan nollenergihus” som lägsta energistandard. Exakt vad detta begrepp kommer att innebära vet vi inget om idag, men man kan spekulera om att det betyder minst passivhusnivå uppvärmningsmässigt, klara förbättringar för eleffektiva apparater och eleffektiv belysning och att de energislag som tillförs för uppvärmning ska vara hållbar. Säkert kommer då också krav att finnas på vad fjärrvärmen består av för att uppfylla dessa krav. Helt klart går utvecklingen mycket snabbt just nu. Två flerbostadshus i passivhusutförande uppförs av Svenska Bostäder och de byggs med yttre betongväggar istället för lätta utfackningsväggar. Det är byggnader

på 4 – 5 våningsplan som i bägge fallen klarar kriterierna för passivhus trots att tjockleken på isolering inte är mer än ca 25 cm. Det ena med prefabricerade betongelement och det andra med platsgjuten betong och utanpåliggande EPS-isolering. Inom området täta byggnadsskal har SP under senare år mätt upp värden som byggarna för bara några år sedan ansåg vara omöjliga att uppnå (<0,1 l/s m2). Med genomtänkta detaljlösningar har man uppnått ett väsentligt förbättrat klimatskal med endast marginella kostnadsökningar. Inom fönstersektorn är fönster med U-värde på 1,0 inte längre något extremvärde. Nu är det fönster på nivån 0,7 – 0,8 som både är möjligt och lämpligt att välja om lågenergihus byggs. Bara det är en sänkning med 20 – 30 procent för den systemdel som läcker mest värmeenergi. Och visst hade det suttit bra om även vakuumglastekniken hann se dagens ljus detta årtionde. Kanske något för en statlig teknikupphandlingsinsats?

.

Betong 2/10

BET0210_48-49_foreningenJ.indd 49

 49

2010-03-15 16:15:09


MÄNSKLIGT

Johans

svar JOHAN SKOGLUND ÅLDER: 47 år CIVILSTÅND: Gift och tre barn BOR: Villa i Djursholm

Johan Skoglund är vd på JM och bosatt i Djursholm. Det som gör honom lycklig är segling i ytterskärgården när det är fint väder. Här svarar han på våra arton frågor. / TEXT: ALEXANDRA CEDERQUIST BILD: MATHIAS LANDEFJORD

1) Vilket är ditt favoritord? Långsiktighet. 2) Vad skulle du helst förändra med dig själv om det var möjligt? Att få tillgång till en underbar sångröst. 3) Om du dog och blev pånyttfödd, som vem eller vad skulle du återkomma? En ny Roger Federer som vinner 20 Grand Slams. 50

4) Vad är det roligaste en människa kan vara med om? Sannolikt besvarad kärlek. 5) Vilken egenskap hos dig själv tycker du sämst om? Fördomarna som inte går att jobba bort. 6) Har du någon förebild, i så fall vem? Min farmor Hildur som gav generöst, utan att kräva något tillbaka. 7) Händer det att du drar en vit lögn, i vilket sammanhang då? När jag försöker göra en halvbra historia riktigt bra. 8) Vad tycker du mest om med ditt utseende? Mina överarmar.

9) Vad tycker du mest om att göra på fritiden? Segla, spela tennis, jaga eller åka skidor. 10) Vad tror du folk mest kommer ihåg dig för? Ingen aning. 11) Tycker du att du är lik någon person, i så fall vilken? Mina föräldrar. Pappa till utseendet och mamma till sättet. 12) Känner du dig obekväm någon gång, i vilka sammanhang då? Långtråkiga möten. 13) Finns det något du önskar ogjort? Säkert en hel del, men inget jag funderar över.

FAVORITBETONG: TG Betong, en specialvariant av självkompakterande betong TITEL: vd på JM

14) I vilken miljö trivs du bäst? Miljöer där jag känner att jag utvecklas och lär mig nya saker. 15) Vilken genre inom kulturen tilltalar dig mest? Byggnadskonsten. 16) Vilken slogan lever du efter? Do it now! 17) Vad gör dig lycklig? Segling i ytterskärgården när det är fint väder. Tillsammans med familjen. 18) Vad gör dig rädd? Orättvisor i världen.

BETONG 2/10

BET0210_50_manskligtJ.indd 50

2010-03-11 09:49:15


Dynamon System Polymerteknologi i betongens tjänst Dynamon-systemet består av speciellt utvecklade produkter för fabriksbetong, prefab och infrastrukturbyggande.

Superplasticerare för fabriksbetong För betong som behåller gjutbarheten över lång tid.

Superplasticerare för prefab

För betong med stora krav på tidig hållfasthet.

Superplasticerare för SKB betong

För självkomprimerande betong utan separation.

Superplasticerare för golvbetong

För betong med god gjutbarhet och förutsägbar avbindning.

www.mapei.com

ADHESIVES • SEALANTS • CHEMICAL PRODUCTS FOR BUILDING BET0210_annonser.indd 51

2010-03-11 15:14:03


M

POSTTIDNING B Returadress: Tidskriften Betong, Box 55684, 102 15 Stockholm

NR 2/2010 PRIS: 49 SEK /FRÅN BETONGFÖRENINGEN

DEN KREATIVA BYGGTIDSKRIFTEN 2/2010

Dela vår erfarenhet

WIN A TRIP

res med oss till ett av våra intressanta projekt www.sika.se

ED GÖ TY R NG VI D BR O AN CH SC KR HE EA N TIV ST IT OL ET T

2

MÄNSKLIGT

TEKNIK

DESIGN

JM:s vd Johan Skoglund drömmer om en vacker sångröst

Flygaska i svensk betong och renässans för lättbetongen

Smäcker bokhylla och övergiven sommarkatt

84

Egen undersökning!

procent

HAR STÖTT PÅ PORR PÅ JOBBET

Musik i betong ARKITEKTEN ERIK AHNBORG ÅTER I BERWALDHALLEN

Felbyggda tak ÖVER 110 TAK I TRÄ OCH STÅL RASADE I VINTER

Partihallsbron – där motet möter motet Innovation & Consistency since 1910 BET0210_2_52_omslag.indd 1

Tävla nu - och res med oss till ett intressant projekt. www.sika.se

www.betong.se / NYA HEMSIDAN UPPE 1 APRIL / REDAKTÖREN REFLEKTERAR OCH BETONGTV FRÅN NORDBYGG / ALLT OM BETONGBRANSCHEN VARJE DAG!

2010-03-12 16:26:20

Tidskriften Betong nr 2, 2010  

Tidskriften Betong i webb-format.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you