Miljonprogrammets
vilda ande
Miljonprogramsområdet Vildanden i Lund fick Kasper Salinpriset 1968. När det så var dags för renovering var frågan hur stor hänsyn som skulle tas till arkitekturen. Stor hänsyn, bestämde fastighetsägaren, vilket gör Vildanden till ett prejudikat för framtida renoveringar av miljonprogramsområden.
E
N VaNLig vintervardag är kvarteret Vildanden som vilket bostadsområde som helst. Slumrande, lite öde och fruset. Det är inte mycket på ytan som vittnar om dess bemärkthet, dess nybrutalism och Kasper Salinvinst. Eller dess varsamma renovering. Så man måste gräva lite under ytan, i rapporter och i gamla böcker. Men det är det värt. Det var när Lunds tekniska högskola bildades 1961 som behovet av Vildanden blev påtagligt. Antalet studenter ökade med ungefär 1 200 per år under 60-talet och studentbostäder blev snabbt en bristvara. Arkitekten Bengt Edman anlitades, 1962 ritade han skisserna och året efter började området byggas. Det stod klart 1966 och räknas till miljonprogrammet trots att det egentligen är några år för ungt för det. 1 066 bostäder blev det, idel betong och tegel. Bengt Edmans arkitektur anses tillhöra nybrutalismen, även om han själv ställde sig tvekande till det. Brutalism är ett uttryck för arkitektur där rå betong får råda fritt och tekniska och funktionella detaljer visas ärligt och öppet. Ledsen Edman, med det är faktiskt en perfekt beskrivning av Vildanden. I en intervju säger Bengt Edman att fasader är ”vibrationer av något inre, något
TexT: RogeR AndeRsson foTo: Boel feRm
som vill tränga ut i fasaden och beskriva ett inre skeende”. Vad finns då i Vildandens inre? Funktionella bostäder byggda industriellt med prefabricerade betongelement. Och visst, det märks tydligt och ärligt i fasaderna. Ingen vilseledande kosmetika. När Kasper Salinpriset skulle delas ut 1968 föll juryns val på Vildanden. En av jurymedlemmarna, Arne Rudberger, hade själv ritat ett bostadshus i Uppsala tillsammans med Bengt Edman 1960 och var förstås på samma arkitektoniska våglängd. Men att det skulle vara någon kompisutnämning är inte troligt när de övriga jurymedlemmarna bestod av bland andra Carl Nyrén och Whites vd och sedermera chalmersprofessorn, Rune Falk. Det juryn fastnade för, enligt motiveringen, var den rationella produktionen, för hur upprepade huskroppar bildade intima gårdsrum och för hur de robusta materialen höll samman mark och byggnader. Det talades om ”en förebild för det allmänna bostadsbyggandet”. Så lite före övriga miljonprogramsområdena blev det en föregångare för det industrialiserade byggandet. Skånska Cementgjuteriet hade utvecklat ett system kallat allbetongsystemet, där betongstommen göts på plats med standardiserade och återanvändbara formar. Det fick nu prövas i stor skala och fick mer eller mindre sitt genombrott. Fasaderna var prefa-
bricerade och fraktades dit med lastbilar och lyftes på plats, en syn som skulle bli rätt vanlig de närmaste tio åren. Allt detta låg i vågskålarna när Vildanden började närma sig de 40. Ägarna AF Bostäder var i valet och kvalet om de inte helt enkelt skulle byta ut och göra om. ”Rekordårens byggande har kanske inte i första hand varit omtalat för sin arkitektur”, skriver AF Bostäders vd Rolf Svensson i en rapport om renoveringen. Å ena sidan. ”Men efterhand har de arkitektoniska värdena lyfts fram alltmer som en kvalitet”, fortsätter han. Å andra sidan. Vilken sida blev det då? Det blev den andra. Med stöd från Boverkets Byggkostnadsforum beslutades att ge Vildanden en chans att bli ett prejudikat för hur man kombinerar en renoverings tekniska krav med hänsyn till arkitekturen. ”Renovera och laga” fick bli ledorden istället för de enklare ”byta ut och göra om”. Lärdomar skulle fås till gagn för hela miljonprogrammet, var det tänkt. Spelet kunde börja. Tyvärr var oddsen inte de bästa. Vildanden var i dålig form. Betongen hade börjat vittra och spricka sönder, PCB fanns i fogmassorna och de renoveringar som gjorts under åren hade inte alls tagit hänsyn till arkitekturen. En teknisk undersökning tog vid. Den platsgjutna betongen hade en föreskriven kvalitet på K250 enligt dåtidens klassifiBetong 2 | 2012
25
2012-03-05 15:02