Page 1

Till åk 6 / 2021

”Vi gillar att prata om viktiga saker som berör oss” 1


Nya Eos är här D

u håller ett unikt nummer av Eos i din hand. Det är ett pilotnummer av nya Eos. Den delas ut till alla elever i årskurs 6. Du känner helt säkert igen gamla Eos till både innehåll, illustrationer och färger. Den största skillnaden är att vi nu har mera innehåll om hälsa och rusmedel. Det bästa är att nu får alla elever i en årskurs Eos på samma gång. Då kan ni jobba med Eos i skolan. Ni kan läsa artiklar och diskutera tillsammans. Nästa år 2022 får alla elever i årskurs 3-6 en Eos gratis via skolan.

Det som vi gillar bäst är att vi får prata med helt vanliga barn – våra kära läsare. Därför kommer vi så klart att behålla den goda sköna stämningen då vi förnyar Eospaketet. En annan nyhet är att i slutet av Eos finns några sidor för vuxna. Kom ihåg att visa dem för någon klok vuxen nära dig. Finns planscher och pyssel kvar i Eos? – Jo, vi behåller både planscher och pyssel. Under hösten kommer Eos också andra roliga nyheter som videofilmer. Ett gäng barn från Malax diskuterar grupptryck,

skärmtid, energidrycker och alkohol och andra viktiga frågor som berör unga. Hoppas du är peppad på förnyade Eos – vi ses i ett klassrum nära dig. Tills dess: håll koll på instagram @eostidningen. Skicka gärna in din åsikt om nya Eos.

Susan Sandberg-Ek Eosredaktör

Hallå! Vi vill gärna veta vad just du tycker om nya Eos! Mejla in din åsikt: eos@nykter.fi eller via instagram/ direktmeddelande @eostidningen

Ledaren N

ya Eos handlar mycket om rusmedel, men vad är rusmedel egentligen? Varför finns det åldersgräns på lagliga rusmedel? Hur kan man hjälpa någon att sluta röka? Sådana frågor har barn ställt till Eos, och i den här tidningen får du svar på dem. Våra experter svarar också på hjärtefrågor. I det här numret ger de tips på hur man kan göra om en kompis blir mobbad och hur man kan prata med kompisar om saker som känns jobbiga. Hjärtefrågor är 2

sällan enkla, och ibland kan det kännas bra att prata anonymt med någon vuxen. I den här tidningen får du tips om en barn- och ungdomstelefon som man kan ringa om man vill prata om sådant känns viktigt. Att prata om rusmedel är något vi behöver träna på. Många bär på tankar och frågor som gör att man känner sig osäker. Det gäller också vuxna. Då är det bästa vi kan göra att våga ta steget och prata med varandra. Att få höra hur andra barn och vuxna tänker känns ofta bra. I den här

Hurra! Här är vår nya Eos-logo. Den har Terese Bast designat.

tidningen får du läsa hur de barn som var med i Eos videoinspelningar tänker om rusmedel och hur man borde prata om dem i skolan. Har du pratat om rusmedel med dina kompisar och med vuxna i din närhet? För att minska risken för problem är det viktigt att man trivs med sitt liv och mår bra, både inombords och tillsammans med andra. I Eos får du också läsa vad elever och lärare i Petalax skola gör för att alla ska trivas. Dessutom ger vi dig och din klass ett må bra-uppdrag, som ni

kan utföra och samtidigt delta i en tävling. Lycka till med uppdraget, och hoppas ni har roligt på vägen!

Ha en skön fortsättning på hösten! Mikaela Hermans Verksamhetsledare


Ta kontakt

Innehåll

Nytt

xna Tips För vu

Barntidningen Eos Magasinsgatan 10 65100 Vasa Tel. 06-318 09 00 eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

sid 20-23

sid 7-8 Filmklipp inspirerar unga till diskussion. Koffe pratar med fyra ungdomar.

2

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2021

2

4

6

6

Lös

t! orde

kors

4

5

1

5

3

4

Ansvarig utgivare: Mikaela Hermans mikaela@nykter.fi Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi Korrektur: Anders Vestergård

5

1

6

2

UPPDATER A

6

LÅTAR

VISNING

3

3

2

E

U

R

S

T

R

L

V

L

I A 4 V

R

5

U

Webbmaster: Tomas Lundqvist Illustrationer och pyssel: Catharina Nygård och Terese Bast

F

V

G

F

I

N

G

C

E SAMMANFO

DELA

HASHTAG

H

S

N G

A

G

U K D

GA

FÖLJARE

POPULÄR

TREND LIVE

I K L O M M G I K

I

S

L

S

L

E

E

N G

R

L E

O N

V T

L

O

T

R

D

E

E

E

C

E

K

R

A

T T M A M M S U S

ve sid 9-10 v rk ar tobaken

S E E S N E L S S G D Ö S L J N D Å T A I P D R U R U N N L E L A O P M F S E D D K E L L J R D N M D M F H R A S H T A G A M M M U A A N F T O G A D S Ö T E R R S K A J T P J D T G E R E S D D K P E L A P M E I K K U V N I T I K S S A N N T N N R P O P Hitta orden som L U L Ä gömmer sig bland R T T alla bokstäver. L V A Orden kan läsas L L

1

S

de N Ngräd G S

O N

I N s!G rätt plat D erna F påG O Å i bokstäv

FFyll E

K

CHALLENG

KOMMENTERA

mjölk

D

kan Hur många ägg du hitta i bilden? st Svar:

3

DUETT

GILLA

r Pysselsido

ISSN 1236-9705

6

1

år

6

inte dag

i Sätt in orden skriv ordflätan och ner bokstäverna na från de ljusgrö ner. bollarna på vägen

H ur

Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

pla ne t ?

Eos grundades år 1893 och ges ut av

A

T

E

A

S

N

R

N

J

A

S

vågrätt, lodrätt

eller diagona

lt.

Pilotnummer av Nya Eos för åk 6 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor. Utkommer med 4 nummer 2022 för åk 3-6. Prenumeration på hemadress från 2022.

Sänd in tävlingssvaren senast:

sid 16-17

Tävlingsbidrag 8.12.2021

Trygghet och samhörighet i Bellagruppen i Närpes 4H.

Detta är min nya Eos ... Denna tidning ägs av ...

På fritiden gillar jag att ...

Jag brukar kallas ...

Då jag chillar brukar jag ...

Mitt favoritämne är ...

Den senaste bok jag läst är ...

Mitt favoritmellanmål är ...

En snäll sak jag gjort är ...

Jag tycker nya Eos är ...

3


! Diskutdeinra

Vilken är erkraft? skolas sup

Tänk dig ett ställe där tiden verkar gå snabbare då man har tråkigt, och långsammare när det händer roliga saker som man inte vill att ska ta slut! Just så tycker Ville Salo att det känns under skoldagarna på hans skola i Petalax. Det är inte alla som kan säga så om sin skola, så Eos var nyfiken att ta reda på vad som är förklaringen till en så skön stämning.

t f a r k r e p u s s a l o k s r Vå

I spindelgungan är det skönt att slappa säger Angelika, Ville, Nea, Vanesa, My och Linnea.

Vi kan trolla med tiden!

V

ad är det som gör att man trivs och mår bra tillsammans? Vi träffar sex elever årskurs 1-6 i Petalax skola. De som kommit för att berätta om sin superskola hör alla till elevrådet, ett gäng elever som ser till att också barnen i skolan får vara med och påverka. Den yngsta är 6 år och den äldsta 12, och även om det är många år mellan vissa av dem, så pratar de glatt och verkar känna varandra bra. En varm och vänlig känsla – Vi är bra på att be om förlåtelse om man gör eller säger nåt fel, säger Linnea Ekman på sjätte klass. – Det känns att vi säger förlåt 4

väldigt snabbt här i vår skola, om man i misstag knuffar till nån till exempel, så att ingen behöver bli ledsen i onödan. Sånt gör att vi mår bra. I skolkorridorer händer det ju lätt att nån i misstag skuffar till en annan. När man är hungrig och ivrig i kön till lunchen kan det lätt hända att man nonchalant går förbi nån som redan stod i kö. Det är naturligt att sånt händer på ställen där det finns många människor. Det är inte så farliga saker, men visst känns det mycket bättre om alla är omtänksamma och i alla fall ber om ursäkt efteråt. På det sättet blir det färre bråk och arga ord.

– Det är viktigt att behandla alla på skolan som vänner, vara snälla med varandra och ta med alla som vill i leken. Man ska inte säga till nån annan att den inte får vara med eller viska hemligheter, funderar Angelika Björk (åk 3), Vanesa Georgieva (åk 2), och My Eklund (åk 1). Ny och fräsch skolbyggnad Utsidan på Petalax skola ser rätt vanlig ut, en äldre röd tegelbyggnad med en skolgård, några gungor, en klätterställning och ett par stora lövträd att leka kurragömma bakom. Men när man kommer in i skolan ser man att inredningen är mycket nyare och modernare.


Ville, Nea, Linnea visar en sliding på nya hala golvet.

Skolan har fått nya golv, nya rum och nya möbler i år. – Det känns så roligt att komma till skolan när den är ren och fin, säger Nea, Ville och Linnea. Svåraste regeln är att gå lugnt, när golven är så perfekta för att glida fram på! Vad är det viktigaste för att skolans inredning ska vara trivsam? – Färger, säger Vanesa, Angelika och My. Om de skulle ha fått bestämma färgskalan i skolan skulle det nog ha sett annorlunda ut. – Det här nya och moderna kan vara lite trist. Det är för mycket vitt och grått här och det skulle vara gladare med mera färg på väggar och möbler. Alla i skolan fick säga vilka saker de önskade till sina klassrum. De fick mönstrade gardiner, nya mjuka sittunderlag, tavlor med sköna naturbilder och växter för att skapa stämning. – Kaktusen är bäst, den gör mig glad! säger Ville som annars också tycker att stämningen är mycket viktig. – Vår lärare är också så bra på att göra skolan rolig. Han berättar tokiga historier på matematiktimmarna om en pojke och hans kaniner för att vi ska förstå svåra matteproblem. Det fungerar och jag älskar matte! berättar Ville. Linnea håller med och tycker det är kul när lärarna har livlig fantasi och kan bjuda på lite underhållande historier för att klassen ska orka koncentrera sig bättre. Men om det blir problem? Ibland har man såna problem som det inte räcker med att man berättar för sina kompisar. Då vill man dela dem med en vuxen som kan göra mera åt saken. Nea Holmqvist som går på fyran tycker att det är skönt att känna att

hon har många vuxna att tala med på skolan om hon har frågor eller problem. – Jag känner att jag kan tala med lärare eller rektor eller skolassistenterna, alla lyssnar och hjälper när man frågar dem nåt. Petalax är en ganska liten skola med 51 elever och det kan enligt skolans rektor Jessica Majors också vara en orsak till den mysiga och trygga känslan på skolan. – Alla på skolan har jobbat mycket med sånt som att visa omtanke och göra saker tillsammans för att öka gemenskapen, berättar Jessica Majors. Fast man går i en toppenskola så kommer det dagar då man är trött eller inte alls har lust att gå till skolan. Linnea har ett knep som hon brukar använda för att vända sitt humör de svårare morgnarna: – Jag försöker tänka ut en sak som kommer att vara rolig under dagen. Kanske en av timmarna under skoldagen är ett roligt ämne, eller sen kanske det finns nåt annat jag kan tänka på som ger mig känslan att dagen blir bra. I min läsordning finns det ett roligt ämne varje dag utom på fredag. Men på fredag behövs inte roliga timmar för då är det ju redan fredag och helgkänsla! Text & foto: Katja Turpeinen

Diskute

ra ! H ur ser trivselr e i din sko glerna ut la?

Trivselregler Både eleverna och lärarna i Petalax har funderat igenom vilka saker som hjälper dem må bra under skoldagen. Tillsammans har de kommit fram till en lista med trivselregler. Den finns uppsatt i varje klassrum och är en bra påminnelse ifall man råkar glömma nåt. Fastän en lista på regler kan låta tråkigt så hjälper den både barn och vuxna på skolan känna sig trygga. Här är det viktigaste på listan, som finns på flera ställen i skolan för att man ska komma ihåg det: Vi är bra kompisar. Vi är snälla och låter alla vara med. Vi visar hänsyn och lyssnar på varandra. Vi ger arbetsro och väntar på vår tur. Vi ger matro. Vi går lugnt i korridoren. Vi hjälper varandra. Vi låter andras saker vara ifred. Vi hälsar på alla. Vi säger TACK!

I lyxstolarna trivs Vanesa, My och Angelika med en bra bok.

5


Det pågår filminspelning i Malax. Zelina, Lizette, Wilmer och Sebastian diskuterar nästa scen med Kristoffer ”Koffe” Nykopp. Filmerna görs som underlag för diskussioner kring rusmedel i skolan. I höst får skolorna ett videopaket med filmklipp och elevmaterial för årskurserna 3–6. Teman för de fyra videorna är alkohol, energidrycker, skärmtid och grupptryck.

Elever måste få mer tid att TALA OM RUSMEDEL Nu får ni tänka på

vad ni tycker om vuxna som druckit alkohol inför inspelningen, säger Koffe då han värmer upp inför inspelningen med Lizette, Zelina, Sebastian och Wilmer. Snart startar kameran i Malax sockenstuga, som är en ungdomsgård. Det är mycket som ska klaffa på en filminspelning. Koffe håller i trådarna då ungdomarna ska diskutera grupptryck, tobak och snus och energidrycker. Kristoffer Nykopp är ungdomsledare i Malax, känd tv-profil och utsedd till årets drogförebyggare 2018. Hörs mikrofonen? Är bildvinkeln rätt eller ska vi flytta till soffan? – Nu kan vi börja, säger Maria Erikslund som är inspelningsledare. Bakom kameran står John Råholm, som även klipper videorna och Anders Englund sköter ljudet. – Det här var nog en intensiv och annorlunda dag, tycker Wilmer och Sebastian då

6

vi möts efter inspelningen. – Vi har verkligen pratat om intressanta saker, tycker Lizette och Zelina. Lizette Damsten går i åk 8, Zelina Björkblom i åk 5, Sebastian Wikström och Wilmer Höstman i åk 6 och bor i Malax. Ungdomarna har förstått hur mycket arbete det kan vara för att göra ett kort filmklipp. – Ibland går det på en tagning och ibland måste vi ta om många gånger, det var jobbigt, säger Zelina. – Jag har verkligen lärt mig mycket om rusmedel och det har varit kul att prata om grupptryck, säger Lizette. – Det har varit skönt att inse att det inte bara är man själv som går runt och funderar på frågor om tobak och alkohol, säger Sebastian. – Jag tror att då jag ser de här filmerna som ska visas i skolorna kommer jag att lära mig själv – det blir ju lite konstigt, säger Wilmer. – Jo, hjälp, jag kommer ju att gå på sexan

då, säger Zelina. Lite pinsamt. – Det svåra är att vara tyst, hålla god min och inte äta för mycket chips. – Jag trodde inte att kameramännen kunde vara så kul, säger Wilmer. Tycker ni att det pratas tillräckligt om rusmedelsfrågor i skolan? – Nej vi pratar nog men inte i alla ämnen, mest i hälsokunskap och omgivningslära, säger Wilmer och Sebastian. Ungdomarna tycker att man kunde prata mera om grupptryck och hur man tackar nej till rusmedel i skolan. Det skulle till exempel kunna vara dramatisering så att man på riktigt säger det högt. Ungdomarna tycker också att man absolut borde prata om tobak och grupptryck tidigare i lågstadiet, nu börjar man alldeles för sent. Många rykten om snus och olika rusmedel cirkulerar via sociala medier som ungdomar följer. De tycker att man borde få ta reda på fakta i skolan och veta om det


Skojigt material behövs också för att få ihop en intressant videohelhet. Här får alla blåsa såpbubbor på Koffe.

”Jag har lärt mig att så många faktiskt inte dricker alkohol och att man borde ta död på myten att alla dricker, säger Lizette.” Lizette Damsten, Zelina Björkblom, Kristoffer Nykopp, Sebastian Wikström och Wilmer Höstman är redo att diskutera. Bakom kameran står John Råholm, som även klipper videorna. Ljudet sköts av Anders Englund.

prata om rusmedel i skolan man hört och läst stämmer. Vad tar ni med er efter dagens inspelning och diskussion? – Jag har lärt mig att så många faktiskt inte dricker alkohol och att man borde ta död på myten att alla dricker, säger Lizette. – Rusmedel är läskigt och man är rädd för det och alla biverkningar man kan få, tycker Zelina. – Snus är accepterat av de flesta. Man ser

det inte och det är lätt att dölja, därför finns det i högstadiet, tror killarna. Ungdomarna hoppas verkligen att eleverna får tid att prata om de här frågorna i klassen och att videon ska vara kul inspiration. – Om alla får ha en lärare som Koffe så blir det intressant. Så borde alla vuxna vara, att man vågar fråga och prata om allt både snus, om att dricka och andra rusmedel, hälsar Lizette, Zelina, Wilmer och Sebastian.

Film + diskussion Eos videoklipp hittar du så här: Gå in på youtube. Sök på: eostidningen Videorna behandlar fyra teman: Grupptryck – Alkohol – Skärmtid – Energidrycker Elev- och lärarmaterial publiceras under oktober 2021 på eoswebben.fi och pepp.fi

Text: Susan Sandberg-Ek Foto: Annika Granfors-Loo

Under en intensiv inspelningsdag behövs pauser för att få ny energi.

7


rp lan et?

på Hur

ve å rk v ar t aken ob

Tobaksodling och kemikalier Varje år produceras 7,5 miljoner ton tobaksblad i värl-

den. Tobaksbladen väger ungefärlika mycket som 2,5 miljoner elefanter. För att odla så mycket tobak behövs 4,3 miljoner hektar odlingsmark, en yta lika stor som 8 miljoner fotbollsplaner. Tobaksodlingarna är sårbara för olika växtsjukdomar. Man bekämpar växtsjukdomarna med enorma mängder kemikalier. Många av kemikalierna är så skadliga för miljö och hälsa att de är förbjudna i vissa länder. Men absolut största delen av tobaksodlingen sker i fattiga länder där det inte finns lagar som reglerar hur man får använda sådana kemikalier. Odlingsmarkerna förstörs dessutom av att man använder väldigt mycket konstgödsel. 8

Tobaksproduktion – ett hot mot skogarna och klimatet För

att vi ska kunna bromsa den pågående klimatförändringen är det viktigt att vi värnar om skogarna. Men skogar får ge vika för produktion av tobak. Skogar avverkas för att man ska få odlingsmark för tobaksplantorna, och trä används som bränsle då tobaksbladen torkas. Avskogningen som tobaksproduktionen förorsakar påskyndar klimatförändringen. I de delar av Afrika som har störst tobaksproduktion sker avskogningen tio gånger snabbare än i övriga Afrika. Avskogningen och markförstöringen som tobaksodlingen orsakar utgör dessutom ett hot mot biodiversiteten, alltså mångfalden i den levande naturen.


na x u v r ö f s p Ti Rapport om ungas attityder till tobak och om vuxnas ansvar och möjligheter att förebygga. 4 A Non Smoking Generation. ”Det är bara barn som börjar använda tobak.”

Miljökostnaderna i siffror

4 A Non Smoking Generation. ”Kompisars påverkan – ungas attityder till rökning”

videoklipp

Inom

FN:s miljöprogram har man räknat ut att om tobaksindustrin var tvungen att betala för miljökostnaderna av tillverkningen skulle det inte vara lönsamt att producera tobak. Enligt världshälsoorganisationen WHO motsvarar utsläppen från tobaksproduktionen tre miljoner flygningar över Atlanten. Och tobaksindustrin använder lika mycket energi som produktionen av två miljoner bilar. Ungefär 500 000 kilogram giftiga kemikalier släpps årligen ut vid tillverkningsprocesserna.

En animerad film som visar på ett lättillgängligt sätt hur tobakskedjan, från odling till avfall, påverkar planeten. 4 Tobaksfakta (2020). Så påverkar tobak miljön och klimatet.

Utsläpp i naturen vid användning av tobaksprodukter och från avfall Kemikalier i tobaksprodukter, till exempel nikotin,

arsenik och tungmetaller, läcker ut också då produkterna används och från avfallet. De samlas i miljön och är giftiga för bland annat fisk och andra vattenlevande organismer. I en del storstäder har man visat hur tobaksrök bidrar till försämrad luftkvalitet också över större områden.

Tobaksprodukter hindrar global hållbar utveckling Tobaksprodukter är inte skadliga bara för användarna

och deras näromgivning, utan för hela planeten. FN anser att produktionen och användningen av tobaksprodukter behöver minska, som en av många åtgärder för att de globala målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Och för att lyckas med det har politiker och andra vuxna ett stort ansvar. Alla kan hjälpas åt för att användningen av tobaksprodukter ska minska.

Text: Mikaela Hermans

Källa: WHO (2017). Tobacco and its environmental impact: An overview.

på a r e d n u f att 4 Vad kan du tillsammans med människor i din närhet göra för att bidra till att tobaksanvändningen minskar?

Vill och

m tobak o r e m a t e du v veckling? hå llbar ut

4 Gå in på tobaksfakta.se och fliken Hållbar utveckling. Där hittar du information om bland annat människor i tobaksproduktionen, tobak och FN:s globala hållbarhetsmål, tobak och mänskliga rättigheter och barns rättigheter. 9


2

6 2

7 6

4

1

6

7 6

1 5 3

4

5

3

DUETT

UPPDATERA CHALLENGE SAMMANFOGA

GILLA DELA

LÅTAR

VISNING HASHTAG

KOMMENTERA

FÖLJARE

POPULÄR

TREND LIVE

D

E

R

T

N N G

S

S

U

I

K

L

L

O

V

E

C

K

U

S

L

L

O N

I

N G

K

O M M

E

N

T

E

R

A

R

V

I

S

N

I

N G

G

D

G

I

K

L

O

R

T

T

M

R

A

V

D

F

G O

Å

I

S

S

E

R

T

D

E

A M M

U

F

E

G

G

C

H

A

L

L

E

N G

E

S

N

S

U

S

K

F

V

F

S

E

E

E

L

S

S

G

D

J

N D

I

P

D

L

T

A

Ö

S

L

Å

T

A

R

U

R

U N N

A

O

P

E

A

E

S

L

E

L

M

F

S

D

D

K

E

L

L

N M D

R

N

R

J

J

R

D M

F

H

A

S

H

T

A

G M U

A

T

N

A

S

A M M A

N

F

O G

A

T

E

R

A

J

T

T

D

S

Ö

R

S

K

P

J

D

G

E

R

D

K

P

P

M

E

U

E

S

D

E

L

A

I

K

K

V

N

I

S

S

A

N N

R

L

T

I

K

N N

T

P

O

P

U

L

Ä

R

T

T

L

A

L

V

Hitta orden som gömmer sig bland alla bokstäver. Orden kan läsas vågrätt, lodrätt eller diagonalt. 10


Gör en häftig

Tä vl skylt! ing

t t i r f s l e Må bra d Rusme uppdrag område G

ör en skylt som du kan lägga upp i din skola eller på skolområdet. Du kan välja att göra en skylt som inspirerar dina kompisar att göra skoldagen trevligare för alla. Det kan vara ett roligt uppdrag. Till exempel: Säg hej till följande person du möter, hjälp en kompis under nästa lektion, hitta på en rastlek. Du kan säkert komma på många fler roliga och nya uppdrag. Vi väntar på dina tips. Du kan också göra en skylt som visar att skolan är ett rusmedelsfritt område. Det betyder att man inte får röka, snusa, dricka alkohol eller använda andra rusmedel på skolområdet. Till exempel: Vår skola är rökfri, Vi gillar en skräpfri skolgård ... Du hitttar säkert på fler finurliga skyltar. Rita gärna roliga färgglada bilder så att alla förstår uppmaningen eller det roliga uppdraget.

Sista inlämningsdag

8.12.2021

Så här gör du: 1. Rita en eller flera skyltar. Ni kan gärna göra skyltar i kalssen. 2. Skriv ditt namn, klass och skola på baksidan av bilden eller i meddelandet, om du skickar via whatsapp eller mejl. Klassen kan skicka in alla bidrag i samma mejl eller kuvert. 3. Skanna in eller fotografera skyltarna och skicka in dem. 3. Skicka bidragen till: tavlingar@nykter.fi eller skicka på whatsapp/ telefonnummer 044-9783120 eller posta till Eos, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Vinnande bidrag!

Utlottning

Vinnande bidrag kommer att finnas på eoswebben och kan printas ut av alla skolor.

Bland alla insända bidrag lottar vi ut:

Bidraget kan också bli laminerade skyltar, klistermärken eller andra produkter som Nykterhetsförbundet sprider. Vi kan välja flera bidrag att publicera.

Tre stycken presentkort a 50 euro för mys i klassen. Det är fritt fram att välja vad ni vill göra med pengarna. Tre stycken bokpaket.

Vi förbehåller oss rätten att göra ändringar i bilderna.

11


Vad är rusmedel? Fråga om

rusmedel Hej! Har du frågor om rusmedel? Undrar du över din eller någon annans hälsa? Har du och dina kompisar pratat om något som ni undrar över? Har du läst eller hört något som du inte förstår kring rusmedel? Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta.

V

ad är rusmedel? Det här är en bra fråga som vi ofta får till Eos. Här är några exempel på rusmedel: Alkohol, tobak, snus, cannabis, heroin, ecstasy, kokain, poppers, svampar och amfetamin. Rusmedel delas upp i lagliga: alkohol och cigaretter och olagliga rusmedel och då kallas de ofta droger. Alla de här rusmedlen är förbjudna för personer under 18 år. Oberoende

Per post: Eos / Rusmedel Magasinsgatan 10, 65100 Vasa webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss.

Lagliga rusmedel

av om rusmedlen är lagliga eller olagliga så börjar en del människor använda dem på ett skadligt sätt. Man kan bli beroende av alla de här rusmedlen. Alla testar inte rusmedel. En del testar dem för att få någon positiv effekt som att till exempel bli uppiggad eller avslappnad men alla de här rusmedlen har också negativa effekter som kommer om man använder dem. Maria Erikslund

Alla rusmedel är förbjudna för personer under 18 år.

Alkohol och cigaretter

Snus

Olagliga rusmedel Till exempel cannabis, heroin ecstasy, kokain

Olagligt att sälja och tillverka, men lagligt att använda om man är över 18 år.

Rusmedel är speciellt ohälsosamma för barn och unga Varför är det 18 års åldersgräns på rusmedel? Det finns mycket som händer då man fyller 18 år. Då räknas man som vuxen och många får också körkort då. Att just den åldern är gränsen för när det blir lagligt att använda en del rusmedel hänger också ihop med andra saker. Rusmedel är inte hälsosamma för någon men de är extra ohälsosamma för barn och ungdomar. 12

Visste du att hjärnan fortsätter utvecklas ända tills du är 25 år gammal? När hjärnan utvecklas är den extra känslig. Så en orsak till åldersgränsen är att hjärnan ska få utvecklas i fred. Hjärnan kan ta skada om man använder rusmedel då man är för ung. Också levern som rensar gifter från kroppen är inte helt utvecklad hos ungdomar. Det har också visat sig att de

som testar rusmedel som barn har en större risk att bli beroende av rusmedel då de är äldre. Det behöver inte bli så för alla som testar, men risken är större. Man behöver ju inte testa rusmedel då man blir 18 år heller, men det här är några av orsakerna till att det är olagligt innan dess. Maria Erikslund


Storebror röker! Vad ska jag göra?

Hej! Jag har en storebror som är 18 år. Jag har märkt att hans jacka luktar tobaksrök så jag tror att han börjat röka. Jag har sagt det till mamma, men hon bryr sig inte. Jag tycker mycket om min storebror, men jag gillar inte att han röker. Hur ska jag göra för att han ska sluta röka? ”Lillasyster”

Tack för frågan. Det gläder mig att du bryr dig om din storebror. Jag förstår att du oroar dig för att han ska fastna i ett tobaksberoende. Att hans jacka luktar tobaksrök betyder inte heller nödvändigtvis att han röker själv. Det kan vara ett tecken på att han vistats tillsammans med rökare. Om du och din storebror har en nära relation vågar du troligen fråga honom om han röker? Om han svarar att han röker ska du ändå inte känna att det är din uppgift att få honom att sluta. Du kan berätta för honom att du bryr dig om honom och att du är orolig för hans hälsa. Troligen vet din storebror redan att tobaksrökning inte är bra för hälsan, men kanske han tänker att det är någonting han kommer att påverkas

av först långt fram i tiden? Kanske han tänker att han inte ska röka så länge? Det kan vara en god idé att försöka inspirera din storebror att själv komma fram till varför det skulle vara bra att bli rökfri. Vad är viktigt för just honom? Olika saker motiverar olika människor att sluta röka. Många tänker mest på sin hälsa och andra vill spara pengar. Någon anser att det är viktigast att värna om miljön. Att ha bra kondition och att prestera bra i idrott kan vara viktigt för någon. Vissa slutar röka för att de inte vill att andra ska lida av rökandet. Många som slutat röka berättar att de fått mera tid då de inte behöver tänka på att köpa tobak och reservera tid för rökningen.

Illustration: Terese Bast

Det spelar egentligen ingen roll vad som motiverar en tobaksrökare att sluta röka. Det viktiga är att din storebror själv bestämmer sig för att sluta. Du kan vara den som inspirerar honom att sluta tobaksrökningen, men du ansvarar inte för att han ska lyckas. Jag hoppas och tror att också din mamma är inne på samma linje då hon funderat närmare på saken. Hoppas att ni tillsammans med din bror kan fundera vad som motiverar honom. För en del är det enkelt att sluta då beslutet tagits och för andra tar det lite längre tid. Det är viktigt att ingen behöver känna sig ensam och jag tror att just du och din familj kan stöda honom. Lory Strengell

13


En kan inte Syns det att bestämma allt jag har mens?

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa? Något som händer i kroppen? Kärlek? Eller hur ni har det i familjen? Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig finna svar på det mesta från topp till tå. Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå Via instagram:@eostidningen Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Hej! Vi är ett gäng flickor. En av mina kompisar vill bestämma hela tiden och blir sur om hon inte får göra det. Nu orkar jag och mina andra kompisar inte vara med henne längre. Det känns dumt att göra saker utan henne men hur får vi henne att förstå att hon inte kan bestämma allt? ”Tjänare till en Drama Queen”

Syns det på mig när jag har mens? Jag har bara haft mens två gånger i mitt liv hittills. När jag kommer till skolan på en mensdag så känns det som om en del ser på mig att jag har mens. Det är så pinsamt. Jag vet inte om någon annan i min klass har fått mens för jag har inte sett någonting på någon. ”Tomaten”

Hej! Jag tror inte lösningen är att stänga henne ute, utan det låter som om ni behöver prata med er kompis. Kanske hon inte märker att det är hon som bestämmer hela tiden? Ibland behöver man bli medveten om hur man beter sig för att kunna ändra på sitt beteende. Berätta för henne att ni gärna vill vara kompisar, men att alla måste få vara med och bestämma. Lycka till! Hälsningar Anna

Hej! Nej, det syns inte på en flicka att hon har mens. Det händer ju saker i kroppen under mensen och en del märker man kanske själv, så som bruna flytningar, mensblod, vikten ändras, håret blir flottigare, hyn sämre och en svullen känsla. Men det här är sällan något som andra märker. Använder man bra mensskydd såsom binda, tampong eller menskopp och byter tillräckligt ofta för att undvika läckage, så syns det inte att man har mens. Hälsningar Anna

Min kompis är mobbad Vi svarar på era frågor! Fredrika Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Anna Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

14

Hej! Jag är 11 år och jag har en fråga. Min kompis är mobbad och jag är ledsen för det. I värsta fall kan det bli så att han slutar och byter skola. Han är världens bästa kompis och om han flyttar kanske jag också kan bli mobbad, om de som mobbar kommer på det. Jag är inte kompis med de som mobbar. ”Tack för svar S” Tack för din fråga! Det låter allvarligt att din kompis blir mobbad och att du är rädd för att han måste byta skola. Det bästa du kan göra är att vara en bra kompis och njuta av vänskapen. Hoppas ni får träffas ofta, också efter skolan och att ni har gemensamma intressen.

Vet vuxna runt omkring er om mobbningen? Om inte kan ni börja med att berätta vad som har hänt och vad som kunde hjälpa, om ni har tankar om det. Om mobbningen är våldsam eller hotfull och de som mobbar söndrar eller tar saker är det frågan om brottslighet, och det ska anmälas till polisen. Det är de vuxna i skolan som bär ansvaret för att alla elever är trygga. Jag hoppas också att föräldrarna kan hjälpa och prata med varandra, så att det blir bättre. Jag förstår att du är rädd för att också bli mobbad. Ingen borde behöva vara rädd för det och inget barn borde mobba någon annan. Hoppas att ni håller ihop, är starka och får hjälp av trygga vuxna. En vän är så mycket mer än ingen vän. Hälsningar Fredrika


m Tala o ryck m ed t Grupp Barn-

och ungdomstelefonen

Har du upplevt grupptryck eller varit med om en situation som varit jobbig? Du har alltid rätt att vara av en annan åsikt och det visar ett stort mod att våga stå emot grupptryck och göra saker på ett annat sätt. I Barn- och ungdomstelefonen kan du berätta om grupptryck eller något helt annat. Du är alltid anonym och den som svarar har tystnadsplikt. På sidan ung.mll.fi finns även material som vuxna kan använda i undervisningen.

Ring eller skriv till: Barn- och ungdomstelefonen 0800 96 116 Måndag-onsdag 14–17 Torsdag 17–20 Skriv till: skriv.mll.fi

Innehåll: Mannerheimsbarnskyddsförbund

Vad gör man då man är ihop? Hej. Jag är en pojke på 11 år och nu har en typ frågat chans på mig. Jag skickade ja och nu funderar jag vad man egentligen gör sen när man är ihop? Efter att vi blivit ihop så pratade vi inte med varann i skolan nästa dag. Hur ska jag göra? ”Svara snart” Tack för din fråga! De som är ihop brukar spela, pyssla, läsa läxor, skicka snälla meddelanden åt varandra, gå på bio tillsammans eller någonting helt annat. Viktigt är att vara vänlig, och att båda trivs. Du kan börja med

att skicka ett meddelande. Fråga till exempel ”hur mår du?” eller ”vad gör du?”. Om det kommer svar kan du föreslå att ni ska göra något ihop, om du vill. Vissa vill pussas och kramas då man är ihop men det är viktigt att båda är överens och tycker att det känns bra Funderar du på något kan du fråga en snäll vuxen om hjälp. Om du vill göra slut i framtiden är det viktigt att du gör det på ett snällt sätt. Helst när ni träffas, utan kompisar omkring er. Att vara ihop ska vara roligt och lika roligt för båda. Lycka till!

Hälsningar Fredrika

Varför har jag huvudvärk? Jag har ofta huvudvärk i skolan. Vad ska jag göra? Hur många huvudvärkstabletter får man äta om man är 12 år? ”Spiken i skallen” Hej! Jag tycker du ska gå och prata med skolsköterskan. Det kan vara att din syn behöver testas eller att du har spända muskler av olika anledningar. Hon kan också svara på hur många huvudvärkstabletter du kan ta på en dag. Det är viktigt att få hjälp med huvudvärken, för det är svårt att koncentrera sig på skolan om man har ont. Lycka till! Hälsningar Anna 15


Hej, vem är du? Vad får vi till mellanmål? Ett gäng glada tjejer samlas i ett skrotigt klassrum i Närpes högstadium. Men det berör inte flickorna de mumsar på rågchips, mandariner och dricker saft. - Hur mår ni idag? undrar Anki Enqvist som är ledare för 4H:s Bellagrupp. Flickorna babblar och berättar vad som hänt sen senast.

Hur är det att vara med i Bella? – Vi pratar och har roligt. Det är det bästa, säger Amanda. De andra flickorna håller med. – Vi pratar om olika ämnen och saker man inte tänkt på eller diskuterat förut, säger Emilia. I Finlands svenska 4H:s Bellaprogram ingår inspirationsmaterial kring temaupplägg för träffarna. Viktiga ämnen som berör ungdomarnas liv och stöder dem att forma sina egna tankar och göra egna beslut. Bellaprogrammet är Naistenkartanos program som tagits in i 4H. - Vi brukar säga att här pratar vi om allt mellan grus och glitter,

säger Anki. Teman kan vara självständighet, vänskap, föräldrar, grupptryck, sociala medier och rusmedel. Allt som ungdomar funderar på. – Då man varit med i Bella har man med sig en trygghet så att man kan göra självständiga beslut, säger Anki. – Det är bra att det finns ett ställe där man vågar säga vad man tycker och man vet att ingen för det vidare, säger Elsa. Vi har ju tystnadsplikt. – Jag tycker det är intressant att vara här. Man får komma precis som man är, säger Klara. Isabella Lindegård, som också är

Nya vänner och bra Här får vi prata om viktiga saker och har blivit goda vänner, säger tjejerna i åk 8:s Bellagrupp i Närpes högstadium. 4H:s Bellagrupp samlas en gång i veckan och diskuterar frågor som berör ungdomar enligt Bellaprogrammet. – Lika viktigt är mellanmålet och att ha tid att umgås och berätta vad som hänt sen senast, säger Anki Enqvist.

16


Klara, Emilia, Amanda och Elsa har blivit goda vänner tack vare 4H:s Bellagrupp. Nu planerar de årets program och idag fick de höra att på 9.an får de fara på en resa till Umeå. Då blev det livat och planeringen är i full gång.

Bellagrupper På Finlands svenska 4H:s hemsida kan du läsa mer om Bellagrupper. www.fs4h.fi

diskussioner ledare, berättar att ibland då de har något klurigt att lösa gör de tankeövningar och får fram olika alternativa lösningar. Så får flickorna själva fundera hur de sen vill göra. Då gruppen började kände de inte varandra så bra men nu är de goda vänner. Om man jämför med andra hobbyer så lär man inte känna varandra på samma sätt i dem. – I skolan pratar vi mest om rusmedel på hälsokunskap. Det är svårt att få igång en diskussion i skolan. Vi hade en gång en låda där man fick lägga anonyma frågor men då kom det mest ploj, funderar flickorna. Anki och Isabella säger att det finns utmaningar med tobak, snus och alkohol i Närpes och att kom-

munen verkligen jobbar rusmedelsförebyggande på många olika sätt för och med ungdomarna. Speciellt under coronatiden har många känt sig ensamma och mått dåligt. I 4H är det helt klart att vi är en rusmedelsfri förening och vi har en policy som vi följer, men jag vet att det är svårt inom ungdomsföreningar i området. Föräldrarna vet att inom 4H får ungdomarna forma sina värderingar och de kan känna sig trygga. – Flickorna som varit med i Bella har fått redskap för att klara av diskussioner och grupptryck, säger Anki. Att höra till en förening är i sig förebyggande på många sätt. Man får vänner, man får diskutera, man kan få hjälp om man mår dåligt och man har något vettigt att göra och får känna att man hör till en grupp. - Det är det viktigaste, hälsar Bellagänget. Susan Sandberg-Ek

PEPP för föreningar PEPP för föreningar är ett tvåårigt Leaderprojekt, som riktar sig till föreningsaktiva vuxna, som är i kontakt med barn och unga. I projektet produceras material som kommer att fungera som konkret hjälp när man vill göra rusmedelsförebyggande insatser bland barn och unga i olika typer av fritidsföreningar Om du är intresserad av att höra mera om PEPP för föreningar kan du kontakta projektledare Sanna Tuomela på sanna@pepp.fi. 17


May Schjörlie, Tove Qvickström, Jakob Norrgård, Markus Lytts, Kevin Holmström, Jonas Bergqvist. Foton: Frank A. Unger

Jakob Norrgård.

Livsdrömmar på Botnia Paradise

.

Humorgruppen KAJ med besättning bjuder på en kryssning fylld av musik, dans och humor, men kastar också ut en livboj för drömmar och stormiga livsfrågor på Wasa teater. Då du stiger ombord på Botnia Paradise möter du en spretigt gäng passagerare och en desperat personal. Alla har olika drömmar och en lösning är en kryssning på den småsjaskiga Paradise där personalen gör galna utfall för att hålla skutan flytande. Humorgruppen KAJ har skrivit sin andra musikal och bjuder publiken på en oförglömlig kryssning. Den mässingsglänsande dansresstaurangen är en perfekt miljö där oväntade möten sker och till doften av den unkna heltäckningsmattan

tas månaga beslut i galna danser. Dan-Ole (Kevin Holmström) är en fågelskådare klädd i kortbyxor och kikare som följer med sin nyktra spelmissbrukande kompis Bertel (Axel Åhman) på århundradets galej för att hitta en tjej. Benjamin (Jakob Norrgård) är sångfågeln som bär på den österbottniska drömmen om att söka lyckan i Sverige och bli stjärna. Han får sommarjobb på Botnia Paradise och intrasslad i en svandräkt blir han kär i kollegan Julia (Matilda Kruse). Tuplajuusto (Jonas Bergqvist), Kapten Kossu (Jonas Aspelin), kryssningsvärdinnan Sinikka (Carola Sarén) är sköna båtkaraktärer som klarar sig genom livet med darr på ribban. Rikssvenska Linda Q (May Schjörlien) är poppärlan från Sverige medan den långhåriga trubaduren (Markus Lytts) med

glansigt hårsvall är berättaren. Redan på premiären känns föreställningen smidig tack vare Ida Kronholms regi. Tajmingen på alla oneliners sitter och man vill verkligen inte missa alla finurligheter som KAJ kläckt. Scenografin av Mia-Irene Sundqvist för tankarna till alla 80-talsbåtar vi åkt. Linn Waras dräkter sitter ”illa” och är urtvättade, precis som det ska vara och mattan är galet mönstrad för att dölja allt! Passagerarna och personalen rider ut århundradets storm och tangoschlagers blandas i en drink fylld av vänskap, kärlek och en insikt om att din plats i livet kan ligga närmare än du tror. Kastar du loss med Botnia Paradise får du garanterat kramp i skrattmusklerna före du ankrat igen. Susan Sandberg-Ek

Beställ hälsofrämjande Eos-kalendrar för år 2022! hä lsa rag kring Roliga uppd familjen la för he

der 2022 vä ggkalenkalendern...

ställa - kommuner Alla kan be reningar - fö retag fi fö eoswebben. enskilda 3 75 i 050-5473 .f er kt ny kalender@

18

Nu kommer en favorit i repris – Eoskalendern. Terese Bast har skapat den grafiska formen med mysiga och livfulla illustrationer till det hälsofrämjande innehållet. Det går att beställa Eoskalendern både i enstaka exemplar eller i större mängd. Väggkalendrarna tar upp teman som: natur och återhämtning, meningsfull fritid, balans i vardagen, tid tillsammans och egen tid, förundran, kost, lagom stimulans, sömn

och omtanke. Kommuner, skolor, företag, föreningar och privatpersoner erbjuds att beställa kalendrar. Priset är 10 euro per kalender och beställer du större mängder sjunker priset kraftigt. Närmare uppgifter fås via e-post kalender@nykter.fi eller telefon 050 547 3753. Planschen i denna Eos är ur kalendern!


Obs!

! a n x u v r ö f r o id S a r g å nu kommer ranr eller någon annan klok vuxen nära dig

äld Visa sidorna för dina för må bra utan rusmedel! a som vill vet mer om att

19


vuxna r ö f r o d i s

Rusmedel finns – som tur har vi PEPP

Vad kan jag som vuxen göra för att barn och unga i min närhet ska utveckla hälsofrämjande förhållningssätt till rusmedel? Hur kan jag diskutera rusmedelsfrågor med dem på ett konstruktivt sätt? Hur stödjer jag barn och unga i att utveckla färdigheter som de behöver för att vara förberedda för att i framtiden fatta självständiga och välgrundade val i fråga om rusmedel? Den rusmedelsförebyggande modellen PEPP drar upp riktlinjer och ger dig fungerande verktyg för rusmedelsfostran.

P

EPP erbjuder verktyg, diskussionsidéer och må bra-övningar som vi vuxna i barnens liv kan använda oss av för att tillsammans lyckas med ett fungerande rusmedelsförbyggande arbete. Det är ett modernat sätt att tänka kring rusmedelsfostran. Vi rekommenderar att vuxna som finns i barnens liv bekantar sig med PEPP-konceptet, eftersom många av de gamla sätten att tala om tobak, alkohol och andra rusmedel

20

har visat sig vara ineffektiva eller i värsta fall skadliga. PEPP-modellen är en evidensbaserad helhetsmodell som bygger på forskning om vad som fungerar. Den är också anpassad speciellt till finländska förhållanden och på det sättet helt unik. Bättre klassrumsklimat på köpet Vi vet mycket om skyddsfaktorer och hur vi kan stärka dem för att barnen ska må bättre. En välmående person har mindre risk

I höst håller vi gratis minikurser i hur man diskuterar rusmedel med barn och ungdomar - boka in dig på adressen: www.pepp.fi

att ta till rusmedel. Största delen av övningarna och materialet som finns i PEPP är sånt som stärker självkänslan, den sociala kompetensen och känslofärdigheterna. Så, förutom att PEPP är ett modernt sätt att göra rusmedelsfostran, ger modellen oss massvis av positiva bieffekter som ett förbättrat klassrumsklimat och övning i att kommunicera empatiskt. Katja Turpeinen


ågor r f & r a k n Ta Eos ställde några konkreta frågor till Katja Turpeinen, som jobbar med PEPP för skolpersonal. Har du funderingar och frågor som du vill ha svar på är det bara att mejla frågor till oss. Vi svarar på frågorna i nästa Eos och på pepp.fi/kontakt. Du är självklart anonym om du så önskar. Mejla till: katja@nykter.fi På vilket sätt kan föräldrar ha nytta av PEPP-materialet? Kan du ge två enkla tips?

S

om förälder kan man känna att man vill undvika vissa diskussioner med sina barn, för att man inte vet hur man ska föra dem. Rusmedel hör ofta till de obekväma samtalsämnena. Men barnen hungrar efter att prata om svåra saker med just dig, så mitt tips är att du tar upp katten på bordet, avmystifierar till exempel alkoholen genom att prata öppet om orsaker man kan ha att dricka eller inte dricka. Bara det att vi avlägsnar tabun kring ämnet kan kännas som en stor lättnad och faktiskt hjälpa barnet känna att det kan vända sig till dig också i framtiden. Det kanske viktigaste är att du finns tillgänglig för ditt barn och verkligen lyssnar. Mitt andra tips är att du läser sidorna 7-12 i föräldrahandboken för att peppa dig inför diskussion med ditt barn! Här hittar du riktlinjer för att lyckas hålla en öppen och avslappnad diskussion kring rusmedel.

Hur ska man som förälder tänka för att inte bli superorolig då man läser allt möjligt om cannabis och nya modepiller på nätet?

D

et är bra att vara medveten och veta vilka rusmedel som finns i våra trakter, men det är bra komma ihåg att mediernas lätt blåser upp problemen. Även om de förekommer experimenterande med olagliga rusmedel så är det en minoritet som använder. Av eleverna i årskurs 8 och 9 är det knappt 8 procent som prövat på cannabis, och 3 procent har använt något annat narkotiskt ämne under den senaste månaden, visar THL:s undersökning Hälsa i skolan. Satsa i stället din energi på att vara riktigt närvarande och involverad i ditt barns vardag. Gör nåt roligt tillsammans, sätt undan alla skärmar, visa känslor, dela tankar. Sånt stärker er relation och fungerar rusmedelsförebyggande. Hälsar Katja

Hälsar Katja

Kom igång med PEPP Allt PEPP-material finns gratis på www.pepp.fi och vill man ha en introkurs på skolan för att komma igång med PEPPundervisningen går det att boka in en sådan genom att kontakta PEPP-koordinator Katja Turpeinen på katja@nykter.fi.

PEPP för föreningar

PEPP kommer småningom att erbjudas till föreningar och alltså också omfatta barnens fritid. Om du är intresserad av att höra mera om PEPP för föreningar kan du kontakta projektledare Sanna Tuomela på sanna@pepp.fi.

21


a n r a r d l Förä

har den absolut viktigaste rollen i barnens liv

Vad kan jag som förälder göra för att öka skyddsfaktorerna och minska riskfaktorerna kring mina barn? Här ser du exempel på skyddsfaktorer som berör barn och unga i din närhet. Skyddsfaktorerna finns på olika nivåer: i hela samhället, skolan, vänkretsen och hemmet och hos individen själv. Både skydds- och riskfaktorerna varierar beroende på ålder. Föräldrarnas inflytande och barnens känsla av sammanhang har stor betydelse för rusmedelsanvändningen. Senare påverkas rusmedelsanvändning och riskbeteende mera av skolan, arbetsplatsen, fritiden och media.

Kä rle k relat sfulla ioner

Skyddande faktorer hos individen - Social och kognitiv kompetens - Känsla av tillhörighet och anknytning - Förmåga att hantera konflikter - Förmåga att hantera besvikelser - Förmåga att hantera risker och förutse konsekvenser - Fritidsintressen - Känslan att kunna påverka sitt liv - Goda vuxenförebilder och förtroendefulla vuxenrelationer - Skolframgång/ känslan av att lyckas med skolarbetet

Känsla av tillhörighet

Skyddande faktorer i hemmet - Goda kärleksfulla relationer och förtroendefull dialog - Barnet uppmärksammas för positiva handlingar - Insyn i vad barnet gör utanför hemmet - Vårdnadshavarens restriktiva attityder till barnens rusmedelsbruk - Tydliga förväntningar från vårdnadshavarna

Skyddande faktorer i samhället - Begränsad tillgång till rusmedel - Tydliga förväntningar och normer gällande ungas rusmedelsbruk - Hjälp finns att få

Begränsad tillgång till rusmedel Tydliga förväntningar

Skyddande faktorer i skolan

Skyddande faktorer i vänkretsen - Känsla av tillhörighet - Fritidsintressen - Förmåga att hantera konflikter - Vänner som inte har problem med rusmedel 22

- Goda vuxna förebilder het elaktig d v e l E - Tydliga regler från skolans vuxna ler - Elever uppmärksammas för positiva handlingar Tydliga reg - Gott socialt och känslomässigt klimat - Känsla av samhörighet och gemenskap - Eleverna trivs och fungerar väl i skolan - Elevdelaktighet - Tydliga gränser mot mobbning, skadegörelse och skolk - Skolframgång och känsla av att lyckas i skolarbetet

Mera om skydds- och riskfaktorer i handboken!


Poddtips

Filmklipp Filmklipp Hur ska vi som familj ha det så bra som möjligt tillsammans? Hur ska jag prata om rusmedel med mina barn? Vilka är skydds- och riskfaktorerna i mina barns liv? På PEPP:s hemsida finns korta filmklipp som stöder dig i frågor som berör barn, ungdomar och rusmedel. Klippen finns på pepp.fi

Prata med barn och unga om rusmedel Tips till föräldrar Längd: 2:48. En översikt gällande hur föräldrar kan tänka när det kommer till att prata om rusmedel med sina barn.

r a ne d d La n på de p.fi pep

Oro för barn eller unga: Vad kan jag som förälder göra? Längd: 1:56. En översikt gällande vad föräldrar kan göra om de har oro för sitt barn.

Risk- och skyddsfaktorer för rusmedelsbruk Längd: 2:50. Översikt gällande risk- och skyddsfaktorer hos individen, i vänkretsen, hemmet, skolan och samhället – när det handlar om rusmedelsbruk.

Vårdnadshavarens förklaring Ifall frågor som ”Vem övervakar skolan?” och ”Mobbning, tar det aldrig slut?” intresserar dig ska du ta på dig hörlurarna och lyssna på förbundet Hem och Skolas nya podcast, där poddvärdarna Micaela Romantschuk och Christian ”Kike” Bertell diskuterar brännande frågor inom skolvärlden tillsammans med inbjudna gäster. – I skolvärlden finns det frågor som är lite tabubelagda och eldfängda och då beslöt vi oss för att lägga fingret på dem, säger Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk.

Handbok för föräldrar Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? I Pepphandboken för föräldrar får du hjälp på vägen. Vad ska jag tänka på före diskussionen, under diskussionen och efter diskussionen? Är du orolig för någons rusmedelsanvändning? Här hittar du info om vart du kan vända dig. En kort handbok på 14 sidor där du hittar tips och stöd. Ladda ner den på pepp.fi

Världens bästa skola Det här är podden för dig som är vårdnadshavare eller annars intresserad av skolan. Inbjudna experter, lärare och elever hörs i samtal med Johanna Stenback och Jenny Teir kring ämnen som berör skolan, eleven och hemmet. Podden är en del av utvecklingsprojektet Hållbar kommunikation som leds av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi. 23


inte dag Sätt in orden i ordflätan och skriv ner bokstäverna från de ljusgröna bollarna på vägen ner.

et! rsord o k s Lö 5 4 1 2

6

6 3

2

3

Hur många ägg kan du hitta i bilden? Svar: st

5

1

24

mjölk

e

grädd 4

a på rätt plats!

Fyll i bokstävern

Profile for Barntidningen Eos

Eostidningen pilot åk 6 / 2021  

Förnyade Eos vill inspirera och stöda skolor och hemmen att komma i gång med diskussioner kring rusmedel och hälsa. Att prata om rusmedel är...

Eostidningen pilot åk 6 / 2021  

Förnyade Eos vill inspirera och stöda skolor och hemmen att komma i gång med diskussioner kring rusmedel och hälsa. Att prata om rusmedel är...

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded