Eos åk 3 / 2022

Page 1

Till åk 3 / 2022

1


Detta är min nya Eos Denna tidning ägs av ...

På fritiden gillar jag också att ...

Jag brukar kallas ...

Då jag chillar brukar jag ...

Mitt favoritämne är ...

Den senaste bok jag läst är ...

Min hobby är ...

En snäll sak jag gjort för någon är ...

Jag gillar min hobby för att ...

En snäll sak någon gjort för mig är ...

Rita något som du mår bra av att göra!

Må bra i höst Du håller ett unikt nummer av Eos i din hand. Det är ett nummer som delas ut till alla elever i årskurs 3. Om du läst Eos förut känner du säkert igen gamla Eos till både innehåll, illustrationer och färger. Den största skillnaden är att vi nu har mera innehåll om hälsa och rusmedel. Det bästa är att nu får alla elever i en årskurs Eos på samma gång. Då kan ni jobba med Eos i skolan. Ni kan läsa artiklar och diskutera tillsammans. Sen får du ta hem Eostidningen och läsa den i lugn och ro. En annan nyhet är att i slutet av Eos finns några sidor för vuxna. Kom ihåg att visa dem för någon klok vuxen nära dig. Det som vi gillar bäst är att vi får prata med helt vanliga barn – våra kära läsare. I detta nummer har vi pratat med elever i Kottby skola om att må bra och vara snäll med sig själv. Vi har också fått höra varför det är bra att koppla av på fritiden 2

och vilka hobbyer eleverna i Södra Vallgrund gillar. Vad gör du för att må bra på din fritid? På eoswebben hittar du roliga nyheter som videofilmer. Ett gäng barn från Malax diskuterar grupptryck, skärmtid, energidrycker och alkohol och andra viktiga frågor som berör unga. På webben finns också artiklar från tidigare nummer. Delta också gärna i vår tävling med din klass och vinn en tavla av Liam. Läs mer om Doodlekonstnären Liam på sid 18-19. Gå in på eoswebben.fi och berätta hur din klass skapar god sammanhållning.

Susan Sandberg-Ek Eosredaktör

Hurra! Här är vår Eos-logo. Den har Terese Bast designat.

Vi vill gärna veta vad just du tycker om nya Eos! Mejla in din åsikt: eos@nykter.fi eller via vår webbsida www.eoswebben.fi


Ta kontakt

Innehåll Barntidningen Eos Magasinsgatan 10 65100 Vasa

sid 20-23

Tel. 06-318 09 00 eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705 Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2022 Ansvarig utgivare: Mikaela Hermans mikaela@nykter.fi Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi Korrektur: Anders Vestergård

Liam gör färgglad doodlekonst sid 18-19

Om hobbyer i Vallgrund skola sid 13

Intervju med skolkurator Therese Hahn För barn sid 6-7 För vuxna sid 23

Om självkänsla i Kottby skola

Webbmaster: Tomas Lundqvist Illustrationer och pyssel: Catharina Nygård och Terese Bast Nya Eos för åk 3 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor. Utkommer med 4 nummer 2022 för åk 3-6. Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Orolig över vuxna sid 16-17 som dricker?

sid 4-5

Ledaren N

är jag var liten var min katt en viktig vän för mig. Jag tyckte om att pyssla om, leka och gosa med henne, och när jag var ledsen kände hon det på sig och kom för att trösta mig. En vän kan vara vem som helst som man trivs tillsammans med. En vän behöver inte vara likadan som en själv, utan det räcker oftast med att man känner att man har något gemensamt. När vänskap är som bäst ger den glädje och energi, man känner helt enkelt att man mår bra tillsammans. Vänskap är inte alltid så enkelt. Hur

ska man göra för att få nya vänner? Vad kan man göra om man känner sig ensam? Och vad kan man göra om man har en kompis som retar en annan? Eller om man har en kompis som hela tiden jämför och vill vara bättre? I den här tidningen kan du läsa om olika frågor som barn undrar över och som har med vänskap att göra. Våra experter är med och svarar på frågor. En tanke som jag gillar är att ett bra sätt att få en vän är att själv vara en vän. I den här tidningen får du tips från Barnavårdsföreningen om hur man kan vara en bra vän.

Till sist: Jag hoppas att du själv kan vara din egen bästa vän. Var snäll mot dig själv, och kom ihåg att du är värdefull precis som du är!

Mikaela Hermans Verksamhetsledare

3


Är du lika snäll mot dig själv som mot dina kompisar? Att man ska vara snäll med sina kompisar vet alla, men är det lika självklart att vara åtminstone lika snäll med sig själv? Vänskap och självkänsla är båda viktiga delar av livet. I skolan och på fritiden är du tillsammans med dina vänner, men den du är tillsammans med allra mest, var du än är, är dig själv. Självkänsla är hur man själv uppfattar sitt eget värde, helt enkelt vad du tycker om dig själv. Svag självkänsla betyder att man ofta tänker illa om sig själv, medan den som har stark självkänsla är nöjd med vem hen är. Du kan jämföra det med vänskapen du har med en kompis. På samma sätt som du har en relation med dina kompisar så har du också en relation med dig själv, och den är viktig att ta hand om. Du ska med andra ord vara kompis med dig själv för att må riktigt bra. Jericho Wassberg, Nika Riihimäki, Alva Svartbäck, Amanda Jalminen och Edvind Dahlkvist.

lärare! På pepp.fi/lifeskills hittar du tips på må bra-material som du kan använda i klassen! 4

T

redjeklassarna Edvind Dahlkvist, Nika Riihimäki, Amanda Jalminen, Alva Svartbäck och Jericho Wassberg från Kottby lågstadieskola har funderat på vänskap och självkänsla. ‘ – En bra kompis lämnar ingen utanför, säger Amanda. Alla andra håller med. – Det är också viktigt att prata snällt med sina vänner, säger Edvind. Om det uppstår bråk tycker Alva att man ska trösta sina kompisar ifall någon blir ledsen. Edvind säger att det som hjälper mest är att be om förlåtelse. Ibland kan det hända att en kompis vill hitta på någonting som man själv


inte är bekväm med att göra. Att våga säga nej är inte alltid så lätt, men det är bra att våga vara ärlig. – Jag brukar bara säga stopp, berättar Jericho. – Man ska också fundera på om situationen känns vettig och tänka efter en extra gång ifall kompisens idé inte känns bra, säger Edvind. Om situationen känns för jobbig finns det alltid hjälp att få. – Att hämta en vuxen är bra om kompisen inte vill lyssna när man säger

nej, säger Nika, Alva och Amanda. Samtidigt som det är viktigt att vara snäll med sina kompisar, är det minst lika viktigt att vara snäll med sig själv. Det är kanske inte lika lätt, men en bra attityd räcker alltid långt. – Du ska inte låta dig själv tro att du är dum, säger Nika. – Det är viktigt att inte prata illa om sig själv för till sist börjar man tro på det, säger Edvind. Att ta hand om varandra och sig själv är viktigt för att vi ska må bra. Om

Saker jag gjort idag för att göra någon glad

man trots allt har en dålig dag finns det ändå ofta något som kan hjälpa. Edvind tipsar om att bara ta det lugnt och att inte tänka negativt om sig själv. Alva brukar göra något som hon vet att gör henne glad. Amanda tycker att man kan unna sig något gott att äta. Nika gillar att träffa kompisar och Jericho brukar slappa eller spela. Text och foto: Sofie Braxén

Saker som gör att jag att jag själv mår bra

Sagt hej!

________________________

Vinkat

________________________

Frågat hur någon mår

________________________

Hjälpt någon i klassen

________________________

Skickat en rolig bild

________________________

Sagt hej till en i personalen ____________________ Egen idé!

________________________ Amanda Jalminen, Alva Svartbäck och Edvind Dahlkvist gillar biblioteket.

________________________

5


– Min dörr står alltid öppen för eleverna, säger Therese Hahn som är skolkurator i fyra skolor i Korsholm. Therese tar sig alltid tid för små och stora diskussioner och tar ibland rasten till hjälp för att hinna. Om hon inte har tid att reda ut allt, så bokas ett besök in så snabbt som möjligt. – I dag har eleverna ingen hög tröskel att komma och prata med mig. De ropar glatt hej då vi ses i matsalen. Kuratorn är ett stöd i diskussionen mellan elever men också då barnen vill prata med vuxna, som läraren eller föräldrarna. – Om eleven vill vara anonym hittar vi alltid ett sätt så att de tryggt och obemärkt kan komma och prata, säger Therese. Integriteten är viktig och eleven bestämmer själv.

en r ö g Vad ator? kur

Vad gör man då hos kuratorn? – Om elever kommer i grupp för att reda ut något missförstånd så brukar alla först få berätta sin syn på händelsen. Sen ställer jag frågor om det är något mer jag vill veta. Sen diskuterar vi oss fram till en lösning och gör upp spelregler mellan eleverna. Oftast funkar det bra, säger Therese. – Så får de komma tillbaka efter någon vecka och jag får höra hur det har gått. – Ibland pratar jag också enskilt med eleverna om det behövs. – Om en elev kommer ensam så sitter vi i lugn och ro och pratar och funderar på allt de har på hjärtat och sen

Jag försöker alltid ta mig tid för stora och små diskussioner Therese Hahn är skolkurator i Korsholm 6


Min dörr står alltid öppen för eleverna. Det är alltid roligt att höra vad de vill berätta, säger Therese Hahn.

Det är också bra att veta att det är normalt att livet går upp och ner och att oro och ledsamhet inte är farligt utan naturligt. Vem kan vara glad hela tiden?

funderar vi på möjliga lösningar. – Jag brukar bara meddela föräldrarna då det verkligen kommer fram något som det är bra att de också får veta, och då diskuterar jag alltid med eleven så att det känns okej att meddela föräldrarna. Förtroende mellan mig och eleven är det viktigaste. – Ibland vill eleverna ha hjälp med att berätta något för föräldrarna. Då kan jag prata med dem först så är det lättare för barnen att prata om det då de kommer hem eller så kommer alla till skolan och vi pratar tillsammans. Vi brukar nog alltid hitta en lösning. Vad kan man få hjälp med? – Många kommer och pratar för att de är omotiverade i skolan eller har problem med kompisar. Ensamhet är också ett bekymmer eller tvärtom att man har för mycket att göra så att man blir trött. Andra har svårt att sova eller är oroliga och har ångest. Det är också bra att veta att det är normalt att livet går upp och ner och att oro och ledsamhet inte är farligt utan naturligt. Vem kan vara glad hela tiden?

– Det kan vara bra att komma ihåg att man inte måste ha program eller en hobby varje kväll utan att det är viktigt att vila och vara hemma med familjen också. Therese berättar att alla elever inte har behov av kompisar varje dag och att det är okej att säga att man vill vara ensam en dag och att kompisen inte får bli sur för det. Hur kan man tänka då man känner sig ensam? – Då kan man ta hjälp av en vuxen som ser till att man kommer med i leken på rasten och att man får vara med i en grupp. Som elev kan man se till att alla får vara med och att man är snäll och säger hej till någon som är blyg. Finns det något som oroar elever mer idag? – Det finns mera oro, rädsla och ängslighet i dag. Så det kräver mer närvaro av föräldrar och lärare. En del elever tycker att föräldrarna inte har tid och är mycket på skärm.

Therese säger att barn är modiga i dag som vågar berätta hur de tänker och känner. Hon hoppas att vuxna tar sig tid att lyssna. Therese säger att det viktigaste för att må bra är att alla ingredienser i livet är i balans som mat, sömn, tid för skola och fritid och att familjen har tid tillsammans. – Sen går ju livet ändå upp och ner och alla, stora som små, möter motgångar. Om det övriga är i balans är det lättare att reda ut problem som uppstår. – Barn är så fina och kloka. Det bästa med jobbet är alla fina samtal med eleverna och då jag ser att samtalen hjälper, att de själva hittar lösningar på små och stora problem. Att tuffa elever kommer in med sina kompisar och berättar att de varit och pratat med mig, som en naturlig sak, det värmer hjärtat. Då vet jag att de vågar prata med en vuxen nästa gång de behöver hjälp. Text och foto: Susan Sandberg-Ek

7


Hur kan jag vara en bra vän? De flesta vill vara en bra vän, men alltid är det inte så lätt. Att vara en bra vän är ändå något man kan träna och bli bättre på. Här kommer några tips på hur du kan bli en bättre vän och vad du kan göra ifall det blir bråk. Så här kan du öva på att bli en bättre vän: • Lyssna på dina vänner. Jennifer Dalgren, Barnavårdsföreningen Jennifer jobbar med att åka runt till skolor. Tillsammans med eleverna diskuterar hon till exempel hur man kan vara en bra vän.

• Avbryt inte när dina vänner pratar. • Berätta för dina vänner att du tycker om dem. • Visa att du bryr dig: hitta på saker ni kan göra tillsammans och svara på dina vänners meddelanden. • Visa att dina vänner kan lita på dig och håll hemligheter.

Vad kan du göra om det blir bråk? • Alla vänner bråkar ibland. Fast man bråkar betyder det inte att vänskapen är slut. • Då ni bråkar, våga berätta för dina vänner hur det känns för dig. Då kan dina vänner förstå dig bättre och ni kan reda ut om det har blivit missförstånd. Johanna Nystrand, Barnavårdsföreningen Johanna jobbar med att prata med föräldrar och hjälper dem att förstå sina barn bättre. Hon vet en hel del om adhd och autism.

8

• Våga be om förlåtelse ifall du själv har gjort något fel och lyssna när din vän berättar hur det känns. • Om det är svårt att tillsammans reda upp bråket så kan ni ta hjälp av en vuxen. Det kan kännas lite jobbigt eller pinsamt att prata med en vuxen om ert bråk, men vuxna bråkar också ibland, så de kan ha bra tips.


9


Fyll i bokstäverna. Jag håller koll på

5 BUSS

2 10 Lös korsordet!

4

8 1

9

5

3 7 11

10

Hur många duvor kan du hitta på bilden?

6

Svar: Ringa in de två biljetterna som är exakt likadana!

st


KRYSS

relation vänskap kompis kamrat tillsammans respekt sällskap tillit umgänge lojalitet kommunikation förtroende

Hitta orden som gömmer sig bland alla bokstäver. Orden kan läsas vågrätt, lodrätt eller diagonalt. 11


Vad är rusmedel? Vad är rusmedel? Det är en bra fråga som vi ofta får till Eos. Här är några exempel på rusmedel: Alkohol, tobak, snus, cannabis, heroin, ecstasy, kokain, poppers, svampar och amfetamin. Rusmedel delas upp i lagliga rusmedel som alkohol och cigaretter och olagliga rusmedel, som ofta kallas droger eller narkotika. Alla de här rusmedlen är förbjudna för personer

under 18 år. Oberoende av om rusmedlen är lagliga eller olagliga så börjar en del människor använda dem på ett skadligt sätt. Man kan bli beroende av alla de här rusmedlen. Alla testar inte rusmedel. En del testar dem för att få någon positiv effekt som att till exempel bli uppiggad eller avslappnad, men alla de här rusmedlen har också negativa effekter om man använder dem.

Varför är det 18 års åldersgräns på rusmedel? Det finns mycket som händer då man fyller 18 år. Då räknas man som vuxen och många får också körkort då. Att just den åldern är gränsen för när det blir lagligt att använda en del rusmedel hänger också ihop med andra saker. Rusmedel är inte hälsosamma för någon men de är extra ohälsosamma för barn och ungdomar. Visste du att hjärnan fortsätter utvecklas ända tills du är 25 år gammal? När hjärnan utvecklas är den extra känslig. Så en orsak till åldersgränsen är

att hjärnan ska få utvecklas i fred. Hjärnan kan ta skada om man använder rusmedel då man är för ung. Också levern som rensar gifter ur kroppen är inte helt utvecklad hos ungdomar. Det har också visat sig att de som testar rusmedel som barn har en större risk att bli beroende av rusmedel då de är äldre. Det behöver inte bli så för alla som testar, men risken är större. Man behöver inte testa rusmedel då man blir 18 år, men det här är några av orsakerna till att det är olagligt innan dess.

Fråga om rusmedel Hej! Har du eller dina kompisar läst eller pratat om något kring rusmedel som ni undrar över? Undrar du över din eller någon annans hälsa? Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig få svar på det mesta. Per post: Eos / Rusmedel, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen e-post: eos@nykter.fi Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss.

12


Illustration: Terese Bast

Varför dricker vissa alkohol?

undrar Signe

Tack Signe för din fråga! Alkohol är det vanligaste rusmedlet i Finland, och det finns i drycker som till exempel öl, vin och sprit. Åldersgränsen för att använda alkohol är 18 år. Det finns många som helt låter bli att dricka alkohol, och vissa dricker alkohol någon gång då och då, medan andra dricker oftare. Bland dem som dricker finns det några vanliga orsaker. Vissa dricker för att andra dricker. Om man tror att det förväntas av en att man ska dricka kanske man själv dricker för att inte verka annorlunda. Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är okej att säga nej till något man inte vill göra. I Finland blir det

allt vanligare att man väljer att säga nej till alkohol. Tonåringar vill gärna känna sig lite vuxna och vill ibland prova på vuxenlivet. Man har antagligen sett vuxna dricka, antingen i verkliga livet eller på film. Och så tänker man att man själv håller på att bli vuxen och vill prova på. Kanske man är nyfiken på hur det smakar och hur det känns att dricka. Men lagen tillåter alltså inte att man dricker alkohol före man är 18 år, eftersom hjärnan speciellt lätt tar skada av alkohol så länge den utvecklas. En annan orsak till att vissa dricker alkohol i en del situationer är att de känner sig osäkra på sig själva och

tänker att de blir modigare om de druckit. Osäkerheten kan kanske släppa för stunden, men jag tror att alla innerst inne vill vara trygga i sig själva. Sedan finns det också en del som dricker för att de inte mår bra. De kanske är stressade eller på något sätt missnöjda med livet, och så dricker de för att komma bort från de jobbiga känslorna. Men tyvärr kan det bli så att alkoholen får en att må ännu sämre på sikt. Det finns andra, mycket bättre och mindre riskfulla sätt att bli av med stress och må bra. Hälsar Mikaela Hermans Expert på rusmedelsförebyggande frågor

13


Otäcka filmklipp på youtube Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen? Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå. Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå Via instagram:@eostidningen Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Hej! Då jag var på datorn så såg jag nåt hemskt på youtube som jag har svårt att glömma. Hur ska jag göra för att glömma det hemska och så jag inte råkar ut för samma sak igen? ”Sömnlös” Hej! Tack för din fråga! På nätet finns en hel del obehagligt och konstigt material som barn inte mår bra av att se. Om du har sett det på datorn hemma kan du be en vuxen aktivera ett filter som rensar bort filmer och klipp som inte lämpar sig för barn. Vuxna brukar också uppskatta filtret, för vem vill egentligen se sådant som är obehagligt. För att glömma den obehgaliga filmen så kan du visa den för någon vuxen som kan förklara vad det är frågan om. Om du får prata med någon om det du sett är det lättare att glömma och du kan få stöd om du behöver. Hoppas det ordnar sig.

Hur får jag nya vänner? Hej! Jag har en kompis som jag haft jättelänge. Nu har hon fått andra kompisar och jag har bara två kompisar i min skola. Jag vet inte om jag kan lita på dem så bra? Jag har försökt skaffa nya vänner men jag blir ändå inte så nära kompis med dem. Vad ska jag göra? ”Ensam” Hej och tack för din fråga! Jag tycker att du ska hålla fast vid de vänner du har och se hur vänskapen mellan er utvecklas. Samtidigt kan du fortsätta lära känna nya människor och vara öppen för ny vänskap. Man kan trots allt inte få för många vänner. Jag tror att om du är öppen och har tålamod så kommer du nog att uppleva riktig vänskap igen. Det tar ofta tid för vänskap och man har olika vänner under olika perioder i livet. Hälsningar Anna

Hälsningar Fredrika

Vi svarar på era frågor! Fredrika Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

Anna Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

14

Kompis som alltid vill vara bäst Hej! Jag är 10 år och har två kompisar som jag varit vän med sedan dagis. Den ena är jättetrevlig men den andra är lite annorlunda. Hon har börjat jämföra mig med sig själv och försöker hela tiden vara bättre än mig. Det är jättejobbigt. Vad ska jag göra? Tack i förväg! ”Sweet girl” Hej! Mellan vänner kan det ibland uppstå stressande tävlingar, till exempel om vem som är tuffare eller vem som får bättre betyg i skolan. Försök att

i stället se vad som gör er olika och unika. Man behöver inte vara likadan som någon annan. Tillsammans kan ni vara starkare då ni är bra på olika saker. För att få slut på din kompis jämförande kan du i lämpliga situationer säga att ni alla är bra på olika saker men också olika. Att man inte behöver vara lika bra på samma saker fastän man är kompisar. Förhoppningsvis förstår hon att hon är bra som hon är. Det är ingen idé att jämföra sig med andra. Om vi alla var lika så skulle världen vara en mycket tråkigare plats. Hälsningar Fredrika


Sluta retas – jag är inte kär?

Alla som gillar varandra blir inte ihop Hej! Vi är två tjejer som är 9 år. Min kompis är kär i en kille. Han tittar alltid på henne. Jag är kär i hans bästa kompis. Jag vet inte om han är kär i mig för han är lite blyg. På rasterna brukar vi gunga. Då brukar de visa sina kalsonger och säga att det är äkta boxers. De brukar bara visa sina kalsonger för oss två. Vi vill fråga om de vill bli ihop med oss? Hur ska vi göra? ”Cilla”

Hej! Det finns många sätt att bli ihop på. Den modiga frågar personen direkt. Om du frågar kan det vara skönt att vara ensamma då man ställer frågan så att ni får vara i fred. Det går också att fråga via chat, en kompis eller via brev. Alla som gillar varandra blir inte heller ihop. Det går att ha kul tillsammans i alla fall. Cykla, leka och ha roligt tillsammans. Man kan hälsa på hos varandra, göra mellanmål, se på film och spela spel. Huvudsaken att alla har kul och trivs. Hälsningar Fredrika

Hej! Jag har en fråga till topp till tå. Jag är lite störd på en pojke som alltid retar en annan pojke om jag är bredvid honom. Det är någon som spridit ett rykte om att jag är kär i honom, fast jag inte är det och nu är allting lite oklart. Frågan är vad jag ska göra för att få den retsamma pojken att sluta reta den andra pojken? ”Lillan” Hej! Tack för din fråga! För det första tycker jag att du ska säga till pojken som retas att du inte gillar det och vill att han slutar med det. Om han inte slutar fast du sagt till så kan du be en vuxen om hjälp, ingen ska behöva bli retad. Så kan du berätta för flera kompisar att du inte är kär i pojken och be att de säger till om någon fortsätter sprida rykten. Rykten kan vara svåra att hindra ibland, men många gånger dör de av sig själv om man försöker att inte låtsas om dem. Hälsningar Anna 15


”Fanny tycker det är viktigt att man vilar på fritiden men samtidigt att man också hittar på saker som är en omväxling till skolan.”

Ute i Vallgrund skola i Replot skärgård, Korsholm, går Fanny, Emma, Alex, Ian och Zacharias på årskurs 3. Vi ses på sista lektionen en fredag i skolan och de vill gärna berätta vad de brukar göra på fritiden, både verksamhet som är ledd av någon och vad de hittar på själva.

N

Emma och Fanny är uppe på klätterväggen och Alex, Zacharias och Ian gillar att klättra och röra på sig i naturen på fritiden.

Läs mer om PEPP för föreningar på pepp.fi

16

orra och Södra Vallgrund ligger cirka 30 km utanför Vasa i Replots skärgård. Det kunde betyda att det inte finns så mycket att göra på fritiden. Men det visar sig att skärgården har ett rikt föreningsliv och att det ordnas många aktiviteter för barn i skolåldern. – Efter skolan finns det många som ordnar fritidsaktiviteter för barnen. Här finns Folkhälsan, Idrottsföreningen Kvarken, 4H och musikskolan, säger Fanny. – Jag brukar vara med på Utelek och Issniglarna, som Folkhälsan ordnar, och på sommarlovet är jag med i simskolan. Jag är också med i Terrängcupen som ordnas av IF Kvarken, då kan man få en pokal och andra priser och det gör en motiverad att vara med


Fritid är viktigt Det är viktigt att barn och unga kan hitta fritidssysselsättningar de tycker om! • Att ha en hobby man tycker om känns meningsfullt. • Då man håller på med sitt fritidsintresse får man helt koppla av från annat. • Man får vara tillsammans med kompisar. • Man får lära känna nya kompisar och vuxna. • Att ha saker att göra på fritiden är viktigt för att må bra. • Man tränar på att vara tillsammans med andra och samarbeta i grupp. • Man tränar sitt självförtroende och sin självkänsla. Fanny och Emma, Zacharias, Ian Alex väntar på att taxin hämtar dem efter skolan.

Kul att både vara med vänner och ibland ensam på fritiden Viktigast att det finns saker att göra varje gång. Emma berättar att hon spelar fotboll i Iskmo-Jungsund BK. – Annars brukar jag vara med på samma som Fanny. Jag bakar och är med i 4H. Då vi hade ”Talang” i skolan var jag också med. Vid ett annat bord sitter Alex, Zackarias och Ian och funderar på vad de helst gör på fritiden. Alex berättar att han spelade fotboll i IF Kvarken tidigare och också brukar vara med i deras terrängcup. – På sommaren är det roligt att vara med i simskolan, säger Alex. Zackarias berättar att hans mamma är aktiv i IF Kvarken så på den vägen kom han in på friidrott. – Jag är också med i terrängcup men inte i forboll.

– Jag brukar vara med på Utelek, berättar Ian som också spelar fotboll i IF Kvarken. Fanny tycker det är viktigt att man vilar på fritiden men samtidigt att man hittar på saker som är en omväxling till skolan. – Jag gillar att få frisk luft och röra på mig. Därför är det roligt att vara med i terrängcupen, säger hon och tillägger att det är roligt att få en pokal och välja ett annat pris. – För det mesta vill man nog göra saker, tycker Alex. De andra säger att det är viktigt att träffa kompisar och ha roligt. – Om jag hittar på vad jag ska göra själv brukar jag leka med min kattunge Elvis, säger Fanny som har hållit på en hel del med hundar. Och att cykla och

vara med kompisar. Emma håller med och berättar att hon har en hund. – Jag cyklar och är med kompisar. Hemma har vi tre hundar, säger Alex. Ian och Zackarias tycker att de ibland inte gör så mycket. – Jag spelar på datorn eller läser Kalle Ankas Pocket, berättar Ian. – Jag brukar också cykla och vara med kompisar, säger Zackarias. Slutligen tycker de nog alla att det ordnas lagom mycket aktiviteter så att alla hittar något man tycker om, oberoende av om man mest gillar idrott, musik, konst och hantverk eller något annat. Text och foto: Lilian Westerlund PEPP för föreningar

17


Liam Lindfors har sin studio i allrummet på övre våningen. – Här är det bra ljus och jag får bre ut mig med mina färger.

Liam gör

cool doodlekonst

Färg och figurer är viktigt 18

Liam Lindfors fångar upp idéer på nätet och gillar kända figurer från serievärlden. Han föll för doodlekonst då han tittade på youtube. Och nu gör han sina egna tavlor. – Jag följer andra doodlekonstnärer och får inspiration av dem. Doodlekonst är en blandning av klotter, graffiti och grafisk stil och är något som ligger i tiden. Kända figurer och symboler får färg och fart i ett nytt sammanhang. Att färglägga små mönster och figurer är ett sätt att koppla av och göra något kreativt. I dag ser vi doodlekonst på kläder, i reklam och inredning och i medier och gatukonst.

Doodla = klottra


Målande är verkligen en viktig del av mitt liv. Så kan en hobby lätt bli, om man hittar rätt. – Mitt rum var fullt av tavlor så min mamma föreslog att jag skulle göra ett test och försöka sälja dem på söndagsloppis på Vasa torg, berättar Liam Lindfors som är 13 år och bor i Vasa. – Intresset var överaskande och tavlorna gick åt i ett nafs. – Det var otroligt kul att så många kom fram och var intresserade. Det var många ungdomar som köpte tavlorna då de inte är så dyra och de gillar humorn och färgerna, säger Liam. Liams små figurer kommer helt automatiskt då han sätter sig ner. Hjärtan, pengar och smaragder är doodlar som återkommer. – Nu har jag gjort en serie pokémonfigurer, som många önskat, säger Liam. Folk vill ha saker de känner igen. Liams konst är färggrann och det är viktigt. Han jobbar med färgcirkeln och kontrastfärger. Till exempel rosa och gult. – Jag skissar alltid först och sen tänker jag ut huvudfärgerna och börjar med bakgrunden. Liam gör tavlorna snabbt . Det tar 4-6 timmar för en medelstor tavla. Han hittar inspiration från Youtube och framför allt doodleartisten Vexx. Liam gör också jobb på beställning, hittills har han gjort ungefär 20 stycken. – Jag har 12 beställningar på kö. Många önskar tavlor med djurmotiv. Hur är det med kompisarna, de har väl märkt att du synts i media? – De har inte sagt något extra, men nu när vi tryckte

upp en huvtröja, med en bild jag gjort, var det många i skolan som gillade den. – Min dröm är att hålla på med konst i framtiden. Det är många branscher som behöver illustratörer och folk som kan teckna och gillar färg och budskap. Liam berättar att han brukar göra en hel tavla med små doodles varje halvår. Då ser han hur han utvecklats och vilka nya symboler och uttryck och färger som dyker upp. Liam använder skilda Poscapennor som är en sorts målarfärgspennor med täckande stark färg. Hinner du med andra fritidsintressen? – Jo, jag brukar spela konsolspel, simma och vara med familjen, säger Liam. Vad är det som gör att du brinner för att måla så mycket? - Jag gillar att det ser coolt ut och det är roligt att se slutresultatet. Då får jag en massa idéer och jobbar snabbt. Det är roligt att jobba med egna idéer men lika roligt att ta någons beställning och göra den i min egen stil. Då är jag verkligen noggrann och orkar göra förbättringar som jag inte annars fixar. Liam tycker också att det är okej att misslyckas. – Då måste man tänka om och då får man nya idéer och får träna mer. – Målande är verkligen en viktig del av mitt liv. Så kan en hobby lätt bli om man hittar rätt.

Text och foto: Susan Sandberg-Ek

Hur skapar ni god klassanda?

Skicka in svar senast 18.11 2022

! Tävling

Hur skapar ni god klassanda? Skicka in tre tips från din klass! Vinn en unik tavla av Liam Lindfors till din klass. Vi lottar ut priset bland alla klasser som deltagit. Läs mer och skicka in klassens bidrag via Eos webbsida. eoswebben.fi

Liams senaste alster. Pokémonfigurer är populära.

19


xna u v ör f r sido

Vänliga självsäkra barn Boktips

Böcker om blyghet och social oro.

Haj-Jenny

av Lisa Lundmark

tips k o B

Lisa Lundmarks debutbok ” Haj-Jenny” är en lättläst och tankeväckande historia om att vara olika och att få välja själv, om att hitta nya möjligheter och ge plats åt fantasin och tänkandet.

För vuxna...

Mod att vara sårbar

av Brené Brown Sociologen Brené Brown utmanar oss att möta sårbarhet.

Jag törs inte men gör det ändå – om barns välmående och självkänsla av Martin Forster 20

M

ed åtta miljarder människor på jorden lönar det sig att kunna vara tillsammans med andra. Men hur hänger sociala färdigheter och rusmedelsförebyggande ihop? Kompisfärdigheter är inte det första vi kommer att tänka på när vi vill skydda våra barn från alkohol, tobak och droger. I stället funderar vi på de olika rusmedlen och hur vi kan förhindra att våra barn använder dem. Men jag skulle vilja börja i en annan ända. Att satsa stort på social kompetens. Gemenskap hör till människans basbehov. Forskning visar dessutom att sociala färdigheter är en mycket viktig del av den rusmedelsförebyggande uppfostran. Genom att hjälpa våra barn att umgås med olika typer av människor ger vi dem redskap att må bra i olika sammanhang. Sånt som grupptryck blir mindre hotande om man är van med att växelverka avslappnat med andra och vågar uttrycka sin åsikt. Av Katja Turpeinen PEPP-koordinator


Här kommer några tips på vad du kan göra i vardagen för att träna ditt barns sociala färdigheter.

Samarbete

D

u kan hjälpa ditt barn samarbeta genom att prata tydligt om vad det innebär, visa modell då du själv samarbetar och sedan uppmuntra barnet när det lyckas samarbeta. Gör sånt som att fråga snällt, turas om och bjuda in andra att arbeta tillsammans. Erbjud förslag på uppgifter i stället för att ge kommandon. Ge valmöjligheter och frihet inom rimliga gränser. Förklara varför det finns regler och gränser. Barn som kan samarbeta kommer bättre överens hemma, i skolan och med kamrater.

Lustfyllda aktiviteter

V

i blir avslappanade och äkta när vi gör sånt vi njuter av. I det tillståndet är det mycket lättare att vara social. Om du eller ditt barn är blyga kan det vara värt att testa på olika hobbyer och aktiviteter för att hitta det som ni verkligen känner glädje av. Fritidsaktiviteter som känns jobbiga kan leda till att man drar sig ännu längre in i sitt skal. Det måste inte ens vara en hobby. Det kan vara nåt så enkelt som att gå till parken och gunga. Medan man är där kan man passa på att försöka byta nåt ord eller ett leende med någon annan.

Empati och känslor

T

räna på att upptäcka och förstå egna känslor och att berätta om dem trots att de ibland är mindre smickrande. Våga vara sårbar. Visa att det är naturligt att känna alla möjliga känslor och rädslor. Lär ut empati genom att se saker från andras perspektiv och förstå hur andra har det, visa omtanke och respekt för andras känslor och synpunkter, inlevelse och livssituation. Tala till exempel om vad ni tror karaktärerna i böcker eller filmer har för känslor och vad som kan ligga bakom deras beteenden.

Självkontroll

Familjemiddag

T

V

räna självkontroll och impulskontroll. Dela tips på hur du själv lyckats motstå olika frestelser eller dåliga idéer. Gör det till en lek eller tävling i er familj att träna på att hantera ilska och förlänga stubinen. Hitta nya kreativa och humoristiska sätt att ta provokationer. I kritiskt läge: andas långsamt och försök göra utandningen längre än inandningen. Föreställ dig att du är Dumbledore (eller Muminmamman) istället för Voldemort (Stinky).

i har hört det förut, men det måste sägas igen: gemensamma måltider är viktiga. Det är ett naturligt tillfälle att umgås, dela upplevelser och ta upp eventuella problem. När vi talar med och lyssnar på våra närmaste tränar vi grundläggande kommunikationsfärdigheter i en trygg miljö. Islandsmodellen, som är känd för att framgångsrikt ha lyckats få ner rusmedelsanvändningen bland isländska ungdomar, innehöll också en vädjan till föräldrarna att värna om de gemensamma familjemåltiderna.

21


Therese Hahn är skolkurator i fyra skolor i Korsholm. – Jobbet är intensivt och givande. Det jag mest önskar är mera tid för varje elev.

Det fina är förtroendet och samtalen med eleverna – Min viktigaste uppgift är nog att hjälpa barn att kommunicera och se till att deras röst blir hörd. Kommunikationen kan vara antingen mellan elever eller med vuxna, som lärare eller föräldrar, säger Therese Hahn, som är skolkurator i flera skolor i Korsholm. – Jag är en vuxen som barnen kan lita på och min dörr är alltid öppen. Jag försöker hitta tid för både stora och små diskussioner så ibland får vi ta till rasterna för att hinna. – I dag är tröskeln inte hög att gå till kuratorn. Eleverna ser det som naturligt att prata med mig. Men Therese berättar att det krävt jobb och att hon medvetet går runt och pratar med elever och lärare i skolan varje vecka för att

22

alla ska veta vem Tessi är. Therese säger att det viktigaste föräldrarna kan göra för att barnen ska må bra är att alla ingredienser för ett balanserat liv finns med som mat, sömn, tid för skola och fritid och att familjen har tid tillsammans. – Sen går ju livet ändå upp och ner och alla, stora som små, möter motgångar. Om det övriga är i balans är det lättare att reda ut problem som uppstår. – I dag känns det också som man borde boka in tid för återhämtning för barnen. Det är okej att ha dagar då man inte gör något och bara vilar. Man måste inte ha program fem dagar i veckan, säger Therese. När kommer kuratorn in i diskussionen med föräldrarna?

– Barnen kommer ju till mig i förtroende för att berätta något de oroar sig för eller behöver hjälp med. Oftast löser vi det med några samtal. Jag vill alltid ha barnens tillåtelse att tala med föräldrarna. Det viktigaste är ändå förtroendet mellan barnet och mig. Om något är akut kontaktar jag förstås föräldrarna genast men inte utan barnets vetskap. Therese poängterar att det är viktigt att ge sig tid att lyssna på barnen och att göra saker tillsammans, hela familjen. – Den tid man investerar i barnen som yngre har man till godo då barnen blir äldre och andra problem kan uppstå. Therese ser också att barn i dag har sömnstörningar och en större oro. Barnen

säger också ofta att vuxna inte har tid med dem och att de är på skärm och inte lyssnar. – Ett gott råd är att äta middag tillsamans och lämna bort telefonen under den stunden då har alla tid att berätta vad som hänt under dagen. – Det bästa med jobbet är alla fina samtal med barnen då jag ser att samtalen hjälper och att de själva hittar lösningar på små och stora problem. Att tuffa elever kommer in med sina kompisar och berättar att de varit och pratat med mig, som en natulig sak, det vämer hjärtat. Då vet jag att de vågar prata med en vuxen nästa gång de behöver hjälp. Text och foto: Susan Sandberg-Ek


Behöver du stöd i ditt föräldraskap? Som förälder kan du vara bekymrad över ditt barn eller ditt föräldraskap av många olika orsaker. Vi på Barnavårdsföreningen hjälper gärna din familj att hitta metoder som underlättar er vardag också i utmanande livssituationer. Vi har expertis om neuropsykiatriska utmaningar hos barn, stödjer familjer som går igenom en separation och

hjälper dig att förstå och bemöta ditt barns beteende. Läs mer om hur vi stödjer föräldrar på Barnavårdsföreningens webbsida! bvif.fi

PEPP för föreningar PEPP för föreningar tar fasta på rusmedelsfri fritid för barn och unga. Det handlar om att föreningens styrelse och ledarna får en gratis utbildning i hur man kan ta upp rusmedel till diskussion med barn och unga på samma sätt som man inom PEPP gör det i skolan och hemmet. Material och verktyg man kan använda

ner da La d n på de p.fi pe p

Podd

P od d Blogg och

inom föreningarna finns redan nu gratis och tillgängligt på PEPPs hemsida www.pepp.fi. Vi tar också emot anmälningar från föreningar som är intresserade av att diskutera vidare om PEPP-konceptet för fritidsverksamheter. Lilian Westerlund lilian@pepp.fi tel: 044 974 8285

Handbok för föräldrar Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? I PEPP-handboken för föräldrar får du hjälp på vägen. Vad ska jag tänka på före, under och efter diskussionen? Är du orolig för någons rusmedelsanvändning? Här får du veta vart du kan vända dig. En kort handbok på 14 sidor där du hittar tips och stöd. Ladda ner den på pepp.fi

PEPP-bloggen

- rusmedelsförbyggande idéer och verktyg Känner du att det är svårt att ta upp rusmedel till diskussion med dina elever eller dina barn? Det är okej, du är inte ensam! Många lärare och föräldrar känner sig lätt obekväma med det här temat. Det finns mycket vi kan göra för att hjälpa våra barn stå emot tobak, alkohol och andra rusmedel. Små vardagliga gester av kärlek stärker vår relation så att de har lättare att prata med oss – om allt. Genom att tillsammans diskutera olika rusmedel och varför de används ger vi barnen fakta för att fatta sunda beslut. Katja Turpeinen inspirerar dig med pepptalk i bloggformat. Du hittar den på pepp.fi

Relationspodden med Norrena & Frantz Jobbiga kolleger, tråkiga partners, otrohet, polyamori och pandemidejtning. I dryga tre års tid har Relationspodden Norrena & Frantz varje vecka diskuterat relationer av de mest varierande slag. Kärnan i podden är berättelser och tankar som lyssnarna anonymt skickar in. Norrena och Frantz kryddar sedan med egna funderingar och slutresultatet blir en halvtimmes underhållande och tankeväckande relationssnack.

Relatera mera En podd med teman som Känslor är smittsamma, Berömma barn? och När barn och föräldrar är oense om gränser. Om vuxnas kommunikation och konflikthantering med barn och unga. Samtal mellan författarna David Edfelt (psykolog) och Petra Krantz Lindgren (beteendevetare).

23


el!

pad m o a t k Lite fa 1

2

9-8 3x3 9-3 5+4

Padelsporten skapades år

av affärsmannen (skriv in bokstäverna på rätt plats)

3

i

4

Hur många bollar kan du hitta på bilden? Svar: 24

st

som ligger i