Eos åk 5 / 2023

Page 1

Vad

Många gillar att spela Magis

1
åk 5 / 2023
Till
vet du om snus?

Detta är min nya Eos

Har din klass sett en Eosvideo?

Vinn ett presentkort och gör något roligt med din klass!

Vi utmanar alla lärare och elever i årskurs 3-6 att jobba med en Eosvideo och diskutera temat. De korts filmerma handlar om skärmtid, energidrycker, grupptryck och alkohol. Alla klasser som jobbat kring videorna deltar i utlottningen av presentkort. Presentkortet kan användas för en valfri aktivitet som alla i klassen väljer tillsammans. Det kan vara en klassfest, filmmys, utfärd, picknick i skogen eller studiebesök – något som stärker gemenskapen.

Tid: Klassen jobbar med videomaterialet under april månad. Anmäl din klass och du är med i utlottningen.

Presentkort: Två stycken presentkort värda 100 euro.

Utlottning: 2 maj

Anmälning till utlottning på eostidningens webbsida: www.nykter fi/eoswebben

Kolla in Eos- och PEPP-materialet för elever och lärare på nätet.

Gäller alla klasser i åk 3-6

Woff! Det låter toppen!

Jag borde kolla videon om skärmtid. Jag vill ordna en hundutfärd med min klass ...

Denna tidning ägs av ... Jag brukar kallas ... Mitt favoritämne är ... Min hobby är ... På fritiden gillar jag också att ... Då jag chillar brukar jag ... Den senaste bok jag läst är ... En snäll sak jag gjort för någon är ... Rita något som du gillar att göra på våren! Jag gillar min hobby för att ... En snäll sak någon gjort för mig är ...
nykter.fi/eoswebben

Innehåll

Kul att vara med och utveckla Magis!

Barntidningen Eos

Magasinsgatan 10

65100 Vasa

Tel. 044 978 3120

eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf ISSN 1236-9705

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2023

Ansvarig utgivare: Sonja Nyback sonja@nykter.fi

Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi

Korrektur: Anders Vestergård

Webbmaster: Tomas Lundqvist

Illustrationer och pyssel: Catharina Nygård och Terese Bast

Nya Eos för åk 5 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor.

Utkommer med 4 nummer 2023 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Ledaren

Hej alla Eos-läsare!

Jag är ny verksamhetsledare på Nykterhetsförbundet hälsa och trafik.

Då jag själv gick i lågstadiet på 1980-talet fanns också Eostidningen. Jag såg alltid mycket fram emot när den delades ut i klassen. Jag gillade Eos väldigt mycket då och jag vill påstå att den är ännu bättre nu!

Vad vet du om snus?

Hur påverkar snus kroppen?

sid 18-19

Fräscha recept från Ungmartha

I detta nummer kan du bland annat läsa om nikotinprodukter, frågor om kroppen och vad elever i Vasa Övningsskola tycker om mobilspelet Magis. Du får ta del av smarriga recept, pyssel och din klass kan vara med i en tävling och vinna ett presentkort. Hoppas att du ser fram emot ditt Eos-exemplar

Rökning är onödigt

Eos träffar elever i Vindängens skola i Esbo

lika mycket som jag gjorde i din ålder! Trevliga lässtunder önskar jag dig!

3
Ta
kontakt
sid 4-5
Har du hört om vitt snus? Nä, vad är det? Är det månne lika farligt som vanligt snus? Hmmm, jag tror nog det ...
sid 6-7 sid 10-12
sid 4-5
Elever i åk 4 i Övningsskolan i Vasa testade Magis!

Roliga aktiviteter är bättre än snus

Finland siktar på att bli ett nikotinfritt land från och med 2030. Det är ett positivt initiativ för att förbättra befolkningens hälsa. Allt färre finländare röker, men i stället har användningen av andra typer av nikotinprodukter, som snus och e- cigarretter (eller vapes) ökat.

Eleverna Aron Dahlbacka, Filip Koskinen, Mikael Sirén och Saga Seppänen i årskurs fem i Vindängens skola i Esbo har diskuterat kring använd-

– Det är bra att Finland vill minska på användningen, säger Mikael.

Även om man själv inte röker, snusar eller vapear kan man drabbas av andras användning. Passiv rökning är ett exempel på det här. När någon röker andas personen inte själv in all giftig rök utan också personerna runt omkring får i sig de giftiga ämnena fast de inte själva röker.

– När jag går förbi någon som röker vill jag nästan hålla andan för luften är så hemsk, berättar Saga.

– Jag brukar undvika röken för jag vill inte själv andas in den, säger Mikael.

Vuxna uppmanar ofta andra att inte röka eller snusa fastän de kanske själva gör det. Det kan kännas dumt att de inte följer sina egna råd. Borde man inte leva som man lär?

– Vår fotbollstränare röker, berättar Filip och Mikael.

Aron och

– Jag skulle säga nej och springa i väg, säger Saga.

– Jag skulle tacka nej och också ifrågasätta kompisen, säger Aron.

Nikotinprodukter är beroendeframkallande och det kan vara svårt att sluta när man väl har börjat. Det är en vana som negativt påverkar både hälsan och plånboken. Att må bra och sätta sina pengar på roliga aktiviteter kommer alltid kännas bättre än ett bloss eller en snusprilla.

ningen av nikotinprodukter. Alla håller med om att de är skadliga för hälsan.

– Lungorna kan ta skada och det kan leda till lungcancer, säger Saga.

– Det är nikotinet som gör det beroendeframkallande, säger Aron.

Några av eleverna har läst om att Finland försöker minska användning en av nikotinprodukter, speciellt snus. De berättar att det är just snus, men också vapes de ser folk använda allra mest (Läs om vapes på följande sida).

Saga har ändå förståelse för vuxna som vill uppmana andra att inte använda nikotinprodukter.

– De vill inte att man ska göra samma misstag som de, säger Aron.

– Det är lättare att sluta om man inte börjar, förklarar Saga.

Det är inte ovanligt att man någon gång i livet blir erbjuden någon slags nikotinprodukt. Då är det viktigt att på förhand fundera hur man ska hantera en sådan situation.

– Jag har blivit erbjuden vape, men jag tog inte emot det, berättar Filip.

4
Text och foto: Sofie Braxén

En vape är en elektronisk cigarett

Eos fick en fråga: Vad är en vape? (vejp)

Vape är en typ av e-cigarett och liknar sättet att röka vanliga cigaretter. ”Vapeing” är att andas in ånga som produceras av ett batteri i den elektroniska cigaretten. Ångan kommer från en vätska som kallas e-vätska eller e-juice.

Apparaternas egenskaper, utseende och storlek varierar mycket.

E-cigaretter innehåller inte torkad tobaksplanta, men regleras ändå i tobakslagen. Till exempel gäller de försäljningsbegränsningar och rökförbud som fastställs i lagen även e-cigaretter. Marknadsföring av e-cigaretter och nikotinvätskor är förbjuden på samma sätt som för tobaksprodukter.

E-cigaretter kan innehålla nikotin eller vara nikotinfria. Enligt undersökningar kan nikotinhalterna i vätskorna variera mycket.

Hälsoeffekterna ännu oklara

Till skillnad från cigarettrökning sker ingen förbränning i e-cigaretter. Därför utsätts användaren inte för förbränningsprodukter, till exempel tjära och kolos. Mängden små partiklar i den ångformade aerosol som bildas i e-cigaretter är dock lika stor eller större än vid rökning av vanliga cigaretter. Både de fasta och de flytande partiklarna är väldigt små nanopartiklar som vid inandning hamnar i lungalveolerna och vidare in i blodcirkulationen.

E-cigaretterna har varit på marknaden en rätt kort tid och därför vet man bara lite om

deras långtidsverkningar på hälsan. Det finns många olika e-cigarettapparater och -vätskor på marknaden och deras kvalitet varierar mycket.

Försämrar lungornas funktion

Enligt aktuell information försämrar e-cigarettångan lungornas funktion och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Nikotin förorsakar beroende

Det nikotin som e-cigarettvätskor innehåller orsakar beroende och skadar hälsan. Vid användningen av e-cigaretter frigörs ånga i luften och även personer i närheten utsätts för ohälsosamma små nanopartiklar.

Källa: EHYT, Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete/ Fakta om e-cigaretter

Har du sett Eos video om grupptryck?

I videon diskuterar Koffe med Sebastian, Wilmer, Lizette och Zelina om grupptryck!

Beskriv en situation när du råkat ut för grupptryck:

Hur känner du dig om du gjort något du inte vill bara för att kompisarna pressat dig till det?

5
Osäker Tuff Arg Rädd Modig Irriterad Ensam
Helt
Skamsen Taggad
slut

Dold reklam om snus riktas till barn och unga

Har du hört om vitt snus?

Nä, vad är det?

Är det månne lika farligt som vanligt snus?

Vad är vitt snus?

4 Skillnaden mellan vitt och brunt snus är att det vita snuset inte alltid innehåller tobak. Däremot innehåller allt vitt snus tillsatt nikotin, så det är inte på något sätt nyttigare än traditionellt snus.

4 Det vita snuset smaksätts med sötningsmedel och aromer, för att smaka och dofta av mint, frukt, bär eller kaffe. Det här är ett sätt att försöka dölja den obehagliga smaken och lukten av snus.

Hmmm, jag tror nog det ...

Snus påverkar

ditt minne, din koncentration och dina känslor

Illustration: Terese Bast

6

Sverige är det enda EU-land, som fortfarande har tillstånd att sälja snus till personer över 18 år. Sedan 1995 är det förbjudet att sälja eller dela ut snus i Finland.

Många barn och unga i Finland följer kändisar från Sverige: artister, idrottare och influencers. Någon enstaka får pengar för att säga att de använder snus. Då finns det en risk att den unga luras att tro att det skulle vara fräscht och coolt att snusa.

Vad innehåller snus?

– Kort sagt finns det inte en enda hälsosam ingrediens i snus. De farligaste ämnena är nikotin och olika ämnen, exempelvis nitrosaminer och PAH–föreningar, som orsakar cancer.

Snus består av mald tobak, vatten, salt, smakämnen samt olika konserveringsmedel och fuktighetsbevarande preparat. Dessutom innehåller snuset tungmetaller och rester av bekämpningsmedel från odling av tobaksväxter.

Hur påverkar snuset kroppen?

Snus har man i små portionspåsar mellan överläppen och tandköttet eller löst direkt mot slemhinnorna, under långa stunder. Lukten känns när snuset är i munnen och ännu när snusaren spottat ut det i skräpkorgen.

Många snusare får torra och spruckna läppar. Skador från snus syns snabbt i munnen och på tandköttet, där bakterier fastnar och orsakar karies – alltså hål i tänderna. Tänderna blir missfärgade och riskerar att lossna då tandhalsarna fräts fram. Snuset och bakterierna i munnen ger en riktigt dålig andedräkt.

Vad gör snuset farligt?

De skadliga ämnena tas upp i blodcirkulationen, far ut i kroppen genom munnens slemhinnor och rinner ner i magen med saliven när man sväljer.

Gör snuset mig mindre smart?

4 Det är sant. Forskning har visat att om vi snusar får vi sämre minne, vi blir mindre uppmärksammma och snus ger oss dålig koncentration.

4 Då blir det svårare att lära sig och att kontrollera sina impulser och känslor.

Snuset fräter på och irriterar slemhinnan i magsäcken där det bildas blödande sår.

Nikotin drar ihop blodkärlen och försämrar blodcirkulationen i musklerna. Det här ökar risken för idrottsskador och försämrar återhämtningen efter träning. Man får svagare muskler och hjärtat tvingas slå snabbare och med större kraft, eftersom blodtrycket stiger.

Stor användning av snus ökar risken att få diabetes typ 2, eftersom nikotin minskar känsligheten för hormonet insulin. Snuset är en orsak till viktökning och fetma samt förhöjda fetthalter i blodet.

Blir man beroende av snus?

Nikotin är ett stimulerande och uppiggande ämne, men tyvärr också starkt beroendeframkallande. Unga är särskilt utsatta för nikotinets beroendeframkallande effekt, eftersom kroppen ännu växer och utvecklas. Hjärnan har inte hunnit utvecklas färdigt förrän några år efter 20 års ålder, så ungdomar blir snabbt beroende.

Nikotin orsakar ett starkt beroende och en snusare får i sig en större nikotindos än en tobaksrökare. Det är heller inte smart att försöka sluta röka genom att börja snusa, eftersom nikotinmängden inte minskar.

Vad är vitt snus?

Skillnaden mellan vitt och brunt snus är att det vita snuset inte alltid innehåller tobak. Däremot innehåller allt vitt snus tillsatt nikotin, så det är inte på något sätt nyttigare än traditionellt snus.

Det vita snuset smaksätts med sötningsmedel och aromer, för att smaka och dofta av mint, frukt, bär eller kaffe. Det är ett sätt att försöka dölja den obehagliga smaken och lukten av snus.

Tillverkarna försöker göra förpackningarna snygga och glittriga, för att locka flickor att köpa ”White”påsarna, medan bilder och texter ska påminna om olika spel för att fånga pojkars uppmärksamhet.

Tyvärr finns det kändisar som tjänar pengar på att göra reklam för vitt snus, riktat till barn och unga på exempelvis YouTube, Instagram och Twitter. Att artisten, influencern eller idrottaren själv inte snusar framgår inte av videorna.

Gör snuset mig mindre smart?

Forskning har visat att nikotinbruk är förknippat med försämrade kognitiva förmågor. Det ger alltså sämre minne, stör vår uppmärksamhet och ger oss dålig koncentration. Då blir det svårare att lära sig och att kontrollera sina impulser och känslor.

Nikotin ökar dessutom hjärnans mottaglighet för alkohol och andra droger, vilket kan leda till att personer som använder nikotin börjar använda fler hälsoskadliga substanser.

Text: Carina Nordman-Byskata

7

Min syster snusar vitt snus och säger att det inte är så farligt

Hej! Jag är en tjej i femman som är orolig över att min storasyster på 15 år snusar vitt snus. Hon säger att det inte är lika farligt som vanligt snus. Jag skulle vilja att hon slutar snusa. Hur ska jag göra?

Alva, 11 år

Hej Alva!

För det första vill jag säga till dig att det är en bra egenskap du har då du är orolig över din systers hälsa, det visar att du bryr dig om andra. Du skulle kunna börja med att berätta att du är orolig för henne. Vitt snus har blivit allt populärare bland ungdomar. Eftersom vitt snus blivit smaksatt med smaker som frukt och mint kan det göra att unga lockas att prova. Vitt snus marknadsförs ofta som ”tobaksfritt” trots att det innehåller höga doser nikotin som framställs av tobak.

Ett barn blir beroende av nikotin

snabbare än vad en vuxen blir. Nikotin är ett av de mest beroendeframkallande ämnen som finns.

Nikotin gör bland annat att våra blodkärl drar ihop sig och blodtrycket ökar vilket inte är bra för hjärtat och hjärnan. Sen påverkar också snuset vårt tandkött på ett negativt sätt.

Nu känner jag inte till ifall din syster håller på med någon idrott. Snus sänker prestationsförmågan och uthålligheten när man idrottar blir sämre och styrkan avtar. Detta kan vara fakta du kan välja att också berätta för henne.

Det innebär alltså stora hälsovinster att avstå från alla produkter som innehåller nikotin – oavsett förpackning, reklam eller smak.

Om du känner dig osäker på att prata med henne ensam så kan du be någon vuxen i din närhet om hjälp. Kanske en förälder eller någon annan vuxen du litar på. Då kan den vuxna hjälpa dig att berätta om din oro för din syster. Lycka till!

Sonja Nyback Verksamhetsledare Nykterhetsförbundet hälsa & trafik

Hur påverkar droger/rusmedel samhället?

Hur påverkar droger samhället?

Detta var en stor fråga som vi fick av en Eosläsare.

Samhället påverkas på många sätt av alkohol, tobak, snus, cannabis och andra droger. Sociala problem och skador på grund av alkohol drabbar inte bara den som använt det.

Även personer runt omkring och samhället i stort påverkas. Familjen drabbas om en person använder droger. Ekonomiska problem, liksom våld, skadegörelse och (drog)

rattfylleri är andra orsaker.

Problem som har att göra med rusmedel tar resurser från till exempel polisen och vården. Alkoholen och narkotikan kostar samhället miljarder per år.

Alkohol är inte bara skadligt för kroppen. Det ökar också risken för både avsiktliga skador och för olyckor. Alkohol är den största riskfaktorn för sjukdom och död bland unga. Det beror bland annat på beroende, självskadebeteende, våld, trafikolyckor och andra olyckor.

Tobaksrökning påverkar inte bara

den som röker utan också personer runt omkring som utsätts för passiv rökning. Passiv rökning ökar risken för exempelvis lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Om någon är beroende påverkar det också personens närstående. Den som lever nära någon med ett beroende kan bli stressad, få sömnsvårigheter och få svårare att klara av vardagen och andra relationer.

Alla som påverkas av närståendes beroende har rätt till vård och stöd.

8
Illustration: Terese Bast

Vad är rusmedel?

Vad är rusmedel? Det är en bra fråga som vi ofta får till Eos.

Här är några exempel på rusmedel: Alkohol, tobak, snus, cannabis, heroin, ecstasy, kokain, poppers, svampar och amfetamin.

Rusmedel delas upp i lagliga rusmedel som alkohol och cigaretter, och olagliga rusmedel, som ofta kallas droger eller narkotika.

Alla de här rusmedlen är förbjudna för personer

under 18 år. Oberoende av om rusmedlen är lagliga eller olagliga så börjar en del människor använda dem på ett skadligt sätt. Man kan bli beroende av alla de här rusmedlen. Alla testar inte rusmedel. En del testar dem för att få någon positiv effekt som att till exempel bli uppiggad eller avslappnad, men alla de här rusmedlen har också negativa effekter om man använder dem.

Varför är det 18 års

åldersgräns på rusmedel?

Det är mycket som händer då man fyller 18 år. Då räknas man som vuxen och många får körkort då. Att just den åldern är gränsen för när det blir lagligt att använda en del rusmedel hänger också ihop med andra saker.

Rusmedel är inte hälsosamma för någon men de är extra ohälsosamma för barn och ungdomar.

Visste du att hjärnan fortsätter utvecklas ända tills du är 25 år gammal?

När hjärnan utvecklas är den extra känslig. Så en orsak till åldersgränsen är att hjärnan ska få utvecklas

i fred. Hjärnan kan ta skada om man använder rusmedel då man är för ung. Också levern som rensar gifter ur kroppen är inte helt utvecklad hos ungdomar.

Det har också visat sig att de som testar rusmedel som barn har en större risk att bli beroende av rusmedel då de är äldre. Det behöver inte bli så för alla som testar, men risken är större. Man behöver inte testa rusmedel då man blir 18 år, men det här är några av orsakerna till att det är olagligt innan dess.

Fråga om rusmedel

Hej! Har du eller dina kompisar läst eller pratat om något kring rusmedel som ni undrar över? Undrar du över din eller någon annans hälsa?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig få svar på det mesta.

Per post: Eos / Rusmedel, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen e-post: eos@nykter.fi

D u får vara anonym och använda signatur.

9

Leon, Noor, Ylva-Li, Selma och Aaron har tillsammans med sina klasskompisar varit med och utvecklat Magis-spelet. Nu får de äntligen testa den nya versionen för årskurs 4-6. De är nöjda då de märker att spelutvecklarna lyssnat på deras kommentarer.

– Nu flyter spelet mycket bättre och kontrollen funkar. Buggar, konstiga element och onödiga frågor är borta, säger eleverna

– Det är faktiskt riktigt bra och roligt att spela.

Fyrorna i Övningsskolan i Vasa har varit pilotgrupp. Magis använder spelvärldens och berättelsens möjligheter för att öka barns kunskap om välmående och förhindra mobbning.

Spelutvecklarna

MAGIS är mycket bättre nu

10
har lyssnat på oss
Selma Hämäläinen och Aaron Holmback testar vad som ändrats i Magis. Leon Alanen, Noor Willows och Ylva-Li Back tycker att spelet har blivit mycket smidigare och roligare.

– Det märks att spelutvecklarna verkligen lyssnat på våra kommentarer, säger Ylva-Li Back.

– Nu är buggarna borta, säger Noor Willows.

– Det är kul då man märker att spelet flyter och figurerna funkar, säger Leon Alanen.

Leon, Noor, Ylva-Li, Selma Hämäläinen och Aaron Holmback och hela årskurs fyra i Övningsskolan i Vasa har fått vara testgrupp för Magis-spelet.

Fyrorna fick testspela och skriva kommentarer om buggar, konstiga frågor, oklarheter och onödiga element.

– Spelet är faktiskt mycket bättre än jag trodde det skulle bli, säger Aaron.

– Det är mera realistiskt nu, tycker Selma.

– Det är häftigt att få vara med i testgruppen. Nu ser vi hur mycket som har ändrats och att de lyssnat på oss.

– Detaljer är viktiga. Nu funkar trollspöet och att hoppa över saker.

I spelet för åk 4-6 måste man samarbeta, lösa uppgifter och svara på frågor. Eleverna gillar att spela på lektionstid.

– Det är skoj att verkligen spela och inte bara göra vanliga saker på skärm eller i boken, säger Ylva-Li.

Vi kommer fram till att fler ämnen kunde utveckla spel. Då blir man motiverad att jobba i arbetsboken sen. Magisspelet har också arbetsbok som eleverna jobbar med efter varje kapitel i spelet.

Efter att ha spelat ett får eleverna fundera på vilka egenskaper en god vän ska

ha. Har de fått några tips via Magisspelet?

Jovisst:

– Man ska bry sig om andra, vara vänlig, alltid vara en vän och inte svika. Man ska vara snäll och artig och man ska tro på sin kompis och kunna peppa.

Eftersom Eos är på besök passar vi på att fråga om eleverna i klassen läst senaste numret av Eos för årskurs 4.

– Jo vi läste då vi hade vikarie.

– Det var bra info om energidrycker och vi diskuterade hela lektionen, säger Noor.

– En artikel var om att sociala medier inte alltid är så bra, minns Leon.

Alla tycker att det är bra att prata om hälsa och rusmedel i skolan, till exempel om snus och rökning.

De tycker att man faktiskt börjar prata då man få hjälp

via en tidning som Eos eller ett spel som Magis.

– Då bli det lättare, säger Noor och Selma.

Leon, Ylva-Li, Noor, Selma och Aaron väntar redan på nästa gång då de får hoppa in i Magis magiska värld.

Före det blir det fest. Då ska hela klassen delta i lanseringen av Magis!

Text & foto: Susan Sandberg-Ek

Fortsätt på nästa sida!

11
Hela fyran i Övningsskolan spelar Magis. Alla jobbar lugnt och fördjupar sig i spelet. Eleverna tycker att fler spel kunde vara en del av undervisningen.

Magis är en fin helhet

med både spel, elevuppgifter och lärarmaterial

För lärare om Magis!

Eos ställde några frågor till Anna Wulff, lärare i årskurs fyra i Övningsskolan i Vasa. Hon har tillsammans med övriga lärare och hela fyran deltagit i utvecklandet av Magismaterialet.

Vad har det gett er att vara med och utveckla Magis?

– Vi sätter stort fokus på gruppstärkande övningar och sammanhållning i vår klass och hade jobbat mycket med det under hösten. När vi sedan fick fungera som spelutvecklare för Magis var det ett uppskattat sätt att fortsätta jobba med samma tema. Borde fler spel involveras i undervisningen? Vilka är

för- och nackdelarna?

– Ja, det finns många element i spelvärlden som kan vara motiverande inslag i undervisningen. Det viktiga är att spelmomenten stöder inlärningen och målsättningarna för undervisningen uppnås.

På vilket sätt har material som Magis och Eos som berör hälsa och välmående en plats i undervisningen?

– Det är bra att det finns olika verktyg och metoder att använda i undervisningen. Det är lärarens uppgift att variera undervisningen och välja rätt metod som passar elevgruppen och målsättningarna.

Hur kan man bäst få lärare att använda det?

– Det viktiga är att vi fin-

Kliv in i Magis magiska värld

Mobilspelet

Magis

använder sig av spelvärldens och berättelsens möjligheter för att öka barns kunskaper om välmående och förhindra mobbning.

Mobilspelet består av fyra kapitel och spelas med en veckas mellanrum ett kapitel i taget. Efter spelet gör elever uppgifter som stöder spelets innehåll.

Den arbetsgrupp som

utvecklat spelet består av yrkespersoner inom psykologi, psykisk hälsa, pedagogik och spelutveckling.

Magis är en del av Må bra i skolan-projektet (2017-2019) och har som mål att stärka barns psykiska hälsa, må bra-färdigheter och vänskapsrelationer samt förebygga mobbning bland elever i grundskolan.

Mieli psykisk hälsa Öst-

erbotten och institutionen

för psykologi vid Jyväskylä universitet har i samarbete med självständiga spelutvecklare utarbetat spelet och de tillhörande extra uppgifterna utifrån de senaste forskningsrönen och lång erfarenhet.

Läs mer om magis på hemsidan: magis.fi

landssvenska lärare känner till vilka olika verktyg och hjälpmedel för undervisning som erbjuds. Lärarna behöver få tid att bekanta sig med och prova på Magis så att de vet hur det kan passa in i undervisningen och stöda eleverna i inlärningen. För att få ut sin fulla potential av Magis-spelet behöver lärarna känna till vilka världar, uppgifter och problem eleverna stöter på i spelet. Det är väldigt viktigt att göra uppgifter och föra diskussioner tillsammans i klassen efter att eleverna har jobbat med spelet. Därför har Magis utvecklat en tydlig och användbar lärarhandledning, en arbetsbok för eleverna och dessutom ordnas fortbildningar. Stort TACK för materialet!

Spel för årskurs 1-3

Spelet är förlagt till en magisk värld där Lotta Drake har bränt ner Runlunden. Draken ångrar det hon gjort och säger att det var den elaka Trollkarlen som gjorde henne så rasande. Leta efter runstensplantor i olika magiska världar, så att de kan planteras i Runlunden igen.

Spel för årskurs 4-6

I Magibyns skola händer det något skumt: saker försvinner och någon spelar spratt med andra. Ta reda på vem som ligger bakom allt och hjälp till att återställa ordningen i Magibyn. Kostnadsfri applikation laddas från Google Play och App Store, spel på datorer via webbläsare.

12

Fyll i korsordet genom att välja den känsla som passar till beskrivningen.

Känna sig glad, lycklig och sprudlande

Känna sig energisk och aktiv

Känna att man inte kan sluta gråta

Vilja gömma sig eller dölja ansiktet

Känna att man kommer att explodera

Som en klump i magen eller en tyngd över bröstet

Skaka, skälva och darra

Hur många termometrar kan du hitta i bilden?

Svar: st

Vad säger snögubben? Fyll i bokstäverna på rätt plats.

13
KÄRLEK
ILSKA
GLÄDJE LEDSENHET
RÄDSLA
SKAM
ORO

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå

Via instagram:@eostidningen Via e-post: eos@nykter.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Vi svarar på era frågor!

Fredrika

Ska man vara ihop?

Hej Eos!

Jag är en 11-åring som går i en bra klass. I vår klass finns en speciell kille. Ibland om jag varit borta frågar han min kompis var jag varit. Nu har jag ett problem. Om han frågar chans, ska jag svara ja eller nej? Och jag vet ju inte om jag gillar honom?

Hej på dej!

Om du ska svara ja eller nej kan bara du själv bestämma. Du kanske behöver tid att vara med honom på tumis

och prata utan en massa kompisar runtom. Ni kan kanske ses utanför skoltid och göra något kul. Gå på cafe, bibban eller ut och gå. Att bli ihop med någon kan kännas spännande och lite skrämmande. Det viktigaste är att man gör som det känns bäst och ger det tid. Man måste inte svara ja direkt. Man kan till exempel säga/skriva att jag vill gärna ses och göra något kul.

Lycka till!

Hälsar Anna

Funderingar om hår på kroppen!

Hej Eos!

Jag är en tjej på 10 år och har ett problem. Jag är den enda i klassen som har fått hår där nere. Så jag vågar inte duscha på jumpan eller i simhallen. Snällaaa hjälp mig!

Att få hår runt könsorganet betyder att du kommit i puberteten vilket händer alla förr eller senare. Du råkar vara först i klassen vilket kan kännas extra jobbigt. Att vara den sista som kommer i puberteten kan också kännas jobbigt. Vi är alla olika och alla kroppar utvecklas i olika takt. Alla måste respektera andras kroppar och inte säga något elakt, kommentera eller tissla och tassla.

Jag hoppas att du kan ta det lugnt och tänka på att de andra i klassen kommer att få hår både under armarna och runt snoppen och snippan. Om du vill ska du ta upp det med din lärare och förklara varför du inte vill duscha. Hen förstår det och är van att svara på sådana frågor och ta hänsyn. Det är lärarens jobb att se till att ingen mobbas och att du ska känna dig trygg.

Är kroppen ett ämne som väcker

känslor och många pratar om i er klass så kan det vara bra att någon vuxen pratar om puberteten i klassen. Du kan föreslå det för läraren eller skicka en anonym lapp eller be dina föräldrar tipsa din lärare. Hoppas att du kan vara stolt över din kropp och att den utvecklas.

Lycka till!

Hälsar Fredrika

14
Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor. Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.
Anna

Vissa elever bråkar på rasten

Hej! I skolan på rasten har vi några elever som går runt och bråkar med andra. Speciellt då inte lärarna ser. De säger att de bara skojar men de bråkar tycker vi. En elev har de också retats med på skolvägen hem. Vi har sagt åt dem att sluta men det fortsätter efter några dagar. Har du några tips?

”Utanför”

Hej! Att alla ska få ha det trevligt i skolan utan bråk är viktigt. Ingen ska bli mobbad och ingen ska känna att det är en god ide att mobba andra. Det låter verkligen som om de vuxna i skolan borde ta itu med problemen under rasterna och skolvägen hem.

Har du försökt berätta åt en lärare? Det går att berätta direkt eller skicka ett meddelande till en lärare. För-

sök förklara tydligt vad som brukar hända på rasten, och varför det är otrevligt. Lärare vill ibland strunta i ”bråk och skoj” för att de inte vet vad de ska göra. Då kan det behövas föräldrar som är i kontakt med dem och säger att det är allvar. Då både föräldrar och lärare vet kan det bli bättre. Hoppas du vågar säga till en vuxen som kan hjälpa!

Hälsar

Arg och ledsen på min kompis

Vad ska jag göra då jag är arg och ledsen på min kompis?

Ibland är jag ledsen och ganska ofta sitter jag hemma och orkar inte vara ute och med kompisar. Mina föräldrar försöker vara snälla och skjutsar mig till kompisar och säger att jag ska bjuda hem någon kompis. Hur vet man när det går över?

”Hej från H”

Tack för din viktiga fråga!

Det är inte ovanligt att behöva få vara ensam. Alltid lockar det inte att träffa vänner. Men om detta pågår länge är det bra att fundera varför. Du behöver hjälp att komma ur den ledsna känslan. Finns det en person i skolan du kan prata med till exempel en skolpsykolog? Tillsammans kan ni prata om vad som gör att du är ledsen. Då går det också att hitta sätt

att bli gladare igen. Är skolan tung?

Kan du vara dig själv med vänner?

Har du drömmar som gör dig lycklig?

Det kan ta tid, men det går! Jättebra att du har märkt att det här är ett problem, det är första steget.

15

Boktips

Varm och rolig bok som inte blundar för Isas trassliga liv i femman

Titel: Nåt trassligt inuti

Författare: Cina Friedner

Rekommenderas för åk 3-6

Lärarhandledning

Till Nåt trassligt inuti finns en diger lärarhandledning på förlagets hemsida. Där hittar du läsförståelsefrågor kapitelvis och diskussionsfrågor som kan användas efter läsningen.

Till exempel: Vilka saker är annorlunda för Isa i början och i slutet av boken? Vad kan man göra som kompis om någon verkar må dåligt eller ha det jobbigt?

I lärarhandledningen finns också skrivoch bilduppgifter och Ta reda på mer...

Aisha

stod och väntade på mig utanför sin port. Vi gick alltid tillsammans, det hade vi gjort sen vi fick börja gå själva i trean.

Hon måste ha sett på mig att det var något, för hon rynkade ögonbrynen och tog min hand när vi gick mot skolan.

”Är det nåt?”

Bara sådär, är det nåt? Det var därför hon var min bästa vän.

”Pappa åkte in till sjukhuset i natt. Han var borta när jag vaknade.”

Isas pappa hamnar på sjukhus. Fast inte det vanliga, där man gipsar ben och tar bort blindtarmar, utan ett annat. Ett sjukhus för dem som har ont i hjärtat och själen, som Isas mormor brukar säga.

Ungefär samtidigt händer det otroliga. Isa blir lucia när de lottar i klassen, fast det nog egentligen var meningen att det skulle bli Aisha. Hon är ju ändå den coolaste tjejen i femman. Men nu är det Isa som ska stå längst fram och läsa dikt och få stearin i håret. Men kan pappa komma och kolla? Kommer han att vara tillräckligt frisk?

Cina Frieder skriver om svåra saker med värme och ironisk vardagshumor. Boken handlar inte bara om sjukdom

Barnens uppslagsverk: Extremväder

Har du funderat på hur tornados och laviner uppkommer? Varför klimatförändringen ger upphov till värmeböljor, översvämningar, stormar och förödelse. Om man känner sig nyfiken eller orolig är det alltid bra att lära sig mer och få svar på frågor. Barnens uppslagsverk ger en översikt med korta texter, foton och illustrationer.

Rekord och smarta fakta kring olika fenomen är en rolig krydda.

Extremväder ger läsaren ett helhetsgrepp om olika väderfenomen med nedslag i folktro och olika väderfeno-

mens förlopp.

Visste du att Grönland har 50 ord för snö, att det bildas mer än åtta miljoner blixtar varje dag eller att Cumulusmon kan bli 15 km höga?

I slutet av boken finns en ordlista med alla svåra ord.

Då man läser Extremväder slås man av hur lugnt väder vi för det mesta ändå har i Norden.

Boken är uppdaterad 2021 och det finns flera delar i samma serie.

Susan Sandberg-Ek

utan mest om livet i femman, om vänskap och familjeliv. Men hon blundar inte för allt ansvar och all ångest som man kan känna då ens förälder är sjuk. Hur rädda är inte Isa och snygga Ian för att någon i skolan ska se dem och få veta att de åker till psyket. De tar stöd i varandra. Ett bråk gör att Isa måste avslöja deras hemlighet. Vad ska Ian säga om det?

Bokens vuxna är realistiskt skildrade och de har både ljusa och ledsna sidor. Isa har tur då hon har vuxna omkring sig som stöd. Pappa Tim visar trots att han är orimligt trött att han älskar sina flickor och gör sitt allt för att komma hem så snart han orkar.

Nåt trassligt inuti är en rapp skildring av livet i femman, men också en berättelse om en förälder som är svårt sjuk på ett sätt som inte riktigt går att prata om. Rädsla och förtvivlan blandas med humor, vardag och hopp och det lämnar inte någon oberörd.

En bok som lyfter viktiga frågor och tack vare lärarmaterialet passar utmärkt som läsning i klass. Boken väcker säkert fina diskussioner om vänskap, sjukdom, likheter och olikheter och vårt ansvar för att ta hand om varandra.

Extremväder

Förlag: Lind & Co

16
Barnens uppslagsverk

Hitta orden som gömmer sig bland alla bokstäver. Orden kan läsas vågrätt eller lodrätt.

ÖVERRASKAD FÖRVÅNING GLÄDJE LEDSEN SORG NYFIKENHET RÄDSLA ORO SKAM

ILSKA NÖJD LYCKA

ENTUSIASM UPPRYMD FÖRAKT STOLTHET LÄTTNAD MUNTER IVRIG

17 3 6 7 4 1 2 3 6 7 4 1 2 5 5

Nice Cream

2 portioner

2 frusna riktigt mogna bananer

2 dl jordgubbar

1 dl hallon

nötter eller frön till dekoration

1. Lägg de övermogna bananerna i frysen och låt dem frysa åtminstone 40 minuter eller över natten.

2. Mixa samman alla ingredienser i en matberedare eller med stavmixer.

3. Dekorera med exempelvis nötter. frön eller mysli.

Tips!

Recepten hittar du i Ungmarthas recepthäfte som du hittar via ungmarthas hemsida: ungmartha.fi

Fotograf: Karin Lindroos

Tips!

Bruna bananer är goda! Om bananerna börjar bli rejält bruna och övermogna kan de skalas och skivas eller brytas och frysas ner för att användas senare i nice cream eller smoothies!

Energy bars

Cirka 20 bars

3 dl havreflingor

1 dl speltmjöl

1 tsk bakpulver

1/2 tsk salt

4 msk hampafrön eller andra inhemska frön

1 dl frystorkade bär till exempel hallon

2 äggvitor cirka 1 dl

3 msk rybsolja

3 msk honung

Smoothiebowl

2 portioner

1 dl frusna blåbär eller hallon

1 dl röda vinbär

1/2 dl lingon

1 dl äppelmust/saft

1 banan

150 gr jordgubbar

saften av två (blod)apelsiner

1 dl havreflingor

3 msk kvarg, yoghurt

bär, frön, nötter, granola, bananskivor till dekoration

1. Mät upp alla ingredienser i en mixerskål och mixa till en slät smoothie.

2. Dekorera med jordgubbar, bär, granola, hackad mandel, bär eller banan.

1. Värm ugnen till 180 grader. Blanda torra ingredienser i en skål. Smula sönder bären en aning så att de blir små bitar.

2. Skilj äggulan från vitorna och blanda ner äggvitorna i skålen med de torra ingredienserna. Rör ner rybsolja, honung och det blandas till en jämn smet.

3. Dela massan i två delar och tryck ut båda delarna till två rektanglar (10x20 cm) på en plåt med bakplåtspapper.

4. Grädda i cirka 15 minuter på ugnnens mellersta fals. Stäng av ugnen och ta ut plåten. Skär direkt ut cirka 20 energybars med en vass kniv. Akta så att du inte bränner dig! Sätt tillbaka plåten i ugnen med ugnsluckan lite på glänt och låt kakorna torka i den varma ugnen ett par timmar eller över natten.

Johanna Nystrand jobbar vid

Barnavårdsföreningens

kontor i Vasa med att stödja föräldrar i att bemöta barns utmanande beteende. Det handlar om föreningens neuropsykologiska tjänster med också andra familjer med minderåriga barn.

Kravlös tid med barnen är A och O

Barnavårdsföreningen i Finland

jobbar med många olika verksamheter som riktar sig till barn och unga under 18 år och deras familjer. För Johanna Nystrands del handlar arbetsbilden om föräldrahandledning och olika verksamhetsformer i samband med den, till exempel familjeskolan för familjer med barn mellan 3 och 8 år, stödgrupper för familjer med äldre barn, kortkurser kring olika teman, föreläsningar med mera. Johanna nutvecklar också olika verktyg och material för att påverka famil-

jens vardag och barnens beteende och konsulteras inom småbarnspedagogik och skola.

– Då vi talar om “utåtagerande barn” menar vi främst barn och unga med exempelvis en adhd-diagnos eller andra neuropsykologiska tillstånd eller barn som har problem med själveller känsloreglering. I och för sig kan barn och unga vara “utåtagerande” också till följd av olika situationer som uppstår, puberteten och så vidare, säger Johanna.

I första hand vänder sig verksamhe-

ten till föräldrarna eller de vuxna som har en kontaktyta till barnet eller den unga.

– Föräldrarna kan känna skam över att barnet får utbrott eller att det finns risk för det. Man kan känna sig ensam i sin situation och hjälplös i att komma till rätta. Det kan vara skönt att träffa andra föräldrar och se att man inte är ensam, få ta del av andras berättelser och märka att andra förstår hur man har det.

I föräldrahandledningen skapas egna målsättningar för varje familj.

20 SIDOR FÖR VUXNA
Johanna Nystrand jobbar vid Barnavårdsföreningen med neuropsykologiska tjänster. Foto: Privat arkiv

Stödet i diskussionsgrupper kan ge:

• upplevelsen av att man inte är ensam med svårigheter.

• att höra andras berättelser hjälper en att få nytt perspekti på egna upplevelser.

• andras lyckade erfarenheter uppmuntrar en själv att prova.

• någon som har upplevt samma sak förstår omedelbart hur det känns.

• känslan av skam och isolering minskar när du möter andra med samma problem.

Kom ihåg att ingen är perfekt, man kan bara göra så gott man kan, aldrig mera!

Föräldrarna får lära sig mera om den aktuella situationen och varje familj får konkreta utmaningar att jobba med, till exempel att skapa morgonrutiner som fungerar och hjälper familjen komma i tid till dagis eller skola. Föräldrarna får en större förståelse för vad som ligger bakom ett visst beteende och det skapar i sin tur större förmåga till växelverkan med barnet eller ungdomen.

– Det är också viktigt att poängtera vikten av att föräldrarna tar hand om sig själva. Att leva i en familj med ett utåtagerande barn kan vara kravfyllt och ta mycket energi. Att ge sig själv tid till sådant som ger energi, både som individ och par, är viktigt för ett positivt föräldraskap. Det är ganska vanligt att föräldrarna offrar saker som gör att man själv mår bra då det känns stressigt i vardagen.

Det behöver inte vara så stora saker, små saker som leder till att ens eget välbefinnande upprätthålls.

Allt börjar med att bygga en god relation

Johanna lyfter också fram kravlös tid tillsammans med barnet. Om man som förälder har många utmaningar i relationen till barnet söker man ofta lösningar och tips på vad man ska göra, men mera sällan inser man att det är tiden tillsammans som är grun-

den för att sätta gränser, leda till konsekvenser och så vidare. Att den vuxna visar att den tror på barnet är viktigt för att barnet ska börja tro på sig själv och att den vuxna förhåller sig positiv till barnet också i utmanande situationer skapar en sådan atmosfär där förändring kan ske.

– Man börjar med att bygga relationen till barnet starkare. Vi lyfter fram betydelsen av kravlös tid tillsammans där båda parter är närvarande och inte exempelvis sitter med telefonerna. Det är viktigt för både små och stora barn. Visserligen kan man göra saker tillsammans, om barnet till exempel tycker om att hjälpa till i köket kan stunden tillsammans vara medan man lagar mat.

Det viktigaste är att man tar sig tid till att se, lyssna, ge positiv uppmärksamhet och bekräfta att barnet är älskat. Ofta upplever barnen att det handlar mycket om tillsägelser och tillrättavisningar och det är också viktigt att balansera barnets tillvaro med uppskattning och beröm medan misslyckanden och oönskat beteende i hemmiljön kan ignoreras.

Detta gör man för att förstärka den positiva uppmärksamheten och därigenom ändras barnets beteende. Om barnet inte får positiv uppmärksamhet är också negativ uppmärksamhet bättre än ingen uppmärksamhet alls.

På en negativ återkoppling, exempelvis tillrättavisning, behöver man fem positiva uttryck, exempelvis beröm eller uppmuntran.

Rutiner kan hjälpa

Rutiner i vardagen är en annan sak som kan hjälpa hela familjen. Då berättar man som förälder så konkret man kan vad som förväntas av barnet i olika situationer och när olika saker inträffar. Det är också viktigt att ge framförhållning inför olika övergångar eller när det kommer att ske förändringar.

– Då får barnet veta vad som kommer att ske och när och har lättare att göra rätt och inte bli stressad. Om barnet sitter och spelar till exempel behöver man ge hen tid att avsluta – att bryta upp genast för att exempelvis äta fungerar inte. Då kan det bli bråk.

I de olika stödgrupperna samlar man föräldrar med gemensamma familjesituationer, till exempel föräldrar till barn med adhd eller tonårsföräldrar eller andra gemensamma nämnare för att få ut så mycket som möjligt av samtalen.

– Vår verksamhet är helt tvåspråkig, avslutar Johanna.

21
Fler fina tips på följande sida!

Boktips

5 konkreta tips för föräldrar

1 Satsa på tid tillsammans! Barn behöver uppmärksamhet och tar hellre negativ uppmärksamhet än ingen uppmärksamhet alls.

2 Ge positiv uppmärksamhet! Uppmuntra försök, självklarheter, sådant som redan fungerar. För att barnet ska kunna tro på sig själv behöver föräldern visa att hen tror på barnet. Barn som får beröm och uppskattas sådana som de är utvecklar en god självkänsla. Barnet börjar också upprepa det beteende som hen får uppmärksamhet för. Ju mera föräldern uppmärksammar barnets positiva beteenden desto oftare upprepas dessa.

3 Ignorera oönskat beteende! Det kan handla om trotsigt beteeende som ansiktsuttryck, gester eller kommentarer - och rikta uppmärksamheten mot barnet genast det slutat med beteendet. Föräldern kan berömma barnet för något och försöka styra barnets uppmärksamhet mot någon positiv aktivitet. Föräldern kan vidare ignorera barnets misstag eller fästa så lite uppmärksamhet vid dem

som möjligt och försöka förhålla sig positivt till barnet och ge beröm. En förälder bör aldrig ignorera barnet eller hens känslor.

4 Rutiner och förutsägbarhet i vardagen! Föräldern kan medvetandegöra och försöka förutse situationer som orsakar problem och göra planer i förväg. Det kan handla om att förklara för barnet vad som förväntas i olika situationer eller vad som kommer att hända och när, och ge förslag på vad barnet kan börja med. Föräldern kan sträva efter att hålla barnet sysselsatt.

5 Ta hand om egen ork! Hur föräldern känner sig påverkar hens beteende vilket i sin tur påverkar barnets beteende.

22
Svart bälte i föräldraskap av Lotta Borg
Skoglund & Martina Nelson
ADHD från duktig flicka till utbränd kvinna av Lotta Borg Skoglund
Barn som bråkar av Bo Hejlskov Elvén

Lär dig mera om ADHD

Vad är ADHD?

Hur märker du att du har adhd?

Adhd yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av svårighet varierar från person till person. Längd: 7 minuter

Hemsidan om ADHD

ADHD kan innebära olika svårigheter beroende på ålder och livssituation. De flesta vuxna med ADHD får tillvaron att fungera och kan leva ett gott liv med familj, arbete och vänner, genom att hitta strategier för att hantera sina svårigheter. Men däremot kan personer med ADHD få kämpa med saker som är enkla för andra –som att strukturera sin vardag, passa tider, hålla ordning och handskas med pengar. Även känslor och reaktioner kan vara svåra att styra. Tips på hjälpmedel för både barn och vuxna. Till exempel packlistor, veckomatlista, morgon- och kvällsrutiner och veckostädning https://www.adhdivardagen.se/levamed-adhd

Saker du aldrig vågat fråga någon med ADHD!

Är ADHD en superkraft? Kan ADHD påverka ens sexliv och hur får man ens diagnosen ADHD? Så här svarade Timothy och Freja på era frågor om ADHD! Längd: 12 minuter

Få vardagen att fungera

Handböcker för barn och tonåringar

Handboken har ett praktiskt och lösningsorienterat grepp. Här hittar du idéer och verksamhetsmodeller till vardagliga situationer. Vi ger dig också tips på hur du stärker dina föräldraresurser. Handboken är också till nytta för dem som arbetar med de här barnen och deras familjer.

När du läser handboken är det viktigt att hålla i minnet att inget barn och ingen familj är den andra lik, så det är alltid individuellt vilka lösningar som fungerar.

Ladda ner handböckerna gratis på BVF:s hemsida.

Du är klok som en bok Lina!

Boken handlar om Lina som har det särskilt besvärligt i skolan. I boken får Lina diagnosen ADHD. Lina får därför behandling i form av stödåtgärder i skolan, samt medicinering. Boken vänder sig till Dig som är i åldern 7–12 år och till andra som kan ha glädje av att läsa om Lina, till exempel släkt, syskon och vänner, men också skolpersonal. Manusunderlag: Nils-Åke Nilsson, barnläkare samt Gunilla Ström-Karlsson, barnsjuksköterska.

Heddaen tjej med ADHD

Här får vi följa Hedda i hennes vardag, bland annat i skolan och när hon tränar parkour. Vi får läsa om saker hon råkar ut för och hennes känslor inför det. Berättelsen är i första hand tänkt till barn och yngre tonåringar, men fungerar också för hela familjen, lärare och kompisar att reflektera kring.

23
Barnavårdsföreningen tipsar
24 Hittarduutgenomlabyrinten? Gå enligt mönstret. ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? Lös korsordet!
Hur många svärd kan du hitta på bilden? Svar: st
Vad frågar Alfred sin spelkompis? Fyll i bokstäverna på rätt plats.
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.