Eos åk 4 / hösten 2022

Page 1

Till åk 4 / 2022

Detta är min nya Eos

Alla kan läsa Eos

Denna Eos delas ut till alla elever i årskurs 4 men alla elever, syskon, lärare, föräldrar, mormödrar och kusiner (och tomtenissar) kan läsa Eos GRATIS på nätet - vilken tur!

På nätet hittar du också gamla nummer av Eos ifall du vill läsa mer under jullovet.

Om du läst Eos förut känner du säkert igen gamla Eos till både innehåll, illustrationer och färger. Den största skillnaden är att vi nu har mera innehåll om hälsa och rusmedel.

Jag hoppas att alla klasser jobbar med Eos i skolan. Läser artiklar och diskutera tillsammans. Varför är egentligen energidrycker inte så bra och varför kan man bli på dåligt humör av dem?

Då ni läst Eos i skolan får du ta hem Eostidningen och läsa den i lugn och ro. Har du sett att i slutet av Eos finns några sidor för vuxna. Kom ihåg att visa dem för någon vuxen nära dig.

I detta nummer har vi pratat med elever i Borgå om baksidan av

sociala medier. Eleverna i Lemlands skola vann den färgglada tavlan som Liam Lindfors målat.

”Den är bara för fin”

”Man hittar nya saker att titta på hela tiden”

”Så många detaljer att titta på och så fina färger”

Tavlan kommer att hänga på en synlig plats i skolan så att både elever och personal får njuta av den.

God Jul önskar

Du vet väl att alla elever i alla årskurser och alla vuxna kan läsa Eos gratis på eoswebben.fi Där kan du också läsa alla artiklar!

2
Denna tidning ägs av ... Jag brukar kallas ... Mitt favoritämne är ... Min hobby är ... På fritiden gillar jag också att ... Då jag chillar brukar jag ... Den senaste bok jag läst är ... En snäll sak jag gjort för någon är ... Rita något som du ser fram emot att göra på jullovet! Jag gillar min hobby för att ... En snäll sak någon gjort för mig är ...

Ta kontakt

Barntidningen Eos Magasinsgatan 10 65100 Vasa

Tel. 06-318 09 00 eos@nykter.fi www.eoswebben.fi

Eos grundades år 1893 och ges ut av Nykterhetsförbundet hälsa och trafik rf

ISSN 1236-9705

Tryckeri: Korsholms tryckeri Ab, Korsholm 2022

Ansvarig utgivare: Mikaela Hermans mikaela@nykter.fi

Redaktör och layout: Susan Sandberg-Ek susan@nykter.fi

Korrektur: Anders Vestergård Webbmaster: Tomas Lundqvist Illustrationer och pyssel: Catharina Nygård och Terese Bast

Nya Eos för åk 4 med fokus på välbefinnande och rusmedelsförebyggande frågor. Utkommer med 4 nummer 2022 för åk 3-6.

Vi tackar för understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska Kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet.

Ledaren

Nudå vi är inne i den mörkaste årstiden är det lätt hänt att man känner sig låg på energi. Då är det bra att fundera på hur man kan få mera energi på ett sätt som man mår bra av. Att hitta på något roligt utomhus, äta något gott och vitaminrikt, chilla med en vän som du trivs med, syssla med en hobby – vad passar just dig?

Ett tema i den här tidningen är energi. Du får lära dig om energidrycker, vad de innehåller och varför man först blir pigg av dem men trött efter en stund.

Innehåll

Ett annat tema i tidningen är trivsel i skolan. Skolor i Svenskfinland har delat med sig av en massa fina tips om hur man skapar god klassanda. Själv blev jag speciellt inspirerad av tipset att dansa Waka Waka på fredagar. Nu ska jag också börja pigga upp mig med roliga danser!

Du som går i årskurs 4 får Eostidningen i din hand då vi är inne i advent (men alla kan läsa Eos påwebben när som helst). Jag önskar dig en riktigt fin adventstid med julpyssel, pepparkaksbak,

lucköppnande, lucia, julfest, eller andra saker som hör till just din väntan på julen!

3
skola på Åland vann tavlan! sid 8-9 Min bror dricker energidrycker sid 18-19 Sociala medier inte bara roligt sid 22-23 För vuxna! Motiverande samtal sid 4-5
Lemlands
Mikaela Hermans

Många av oss lägger flera timmar av vår fritid varje dag på sociala medier. Det finns oändligt med underhållning, du kan själv skapa innehåll och det är lätt att hålla kontakten med vänner. Det finns helt enkelt något för alla. Men sociala medier har också en baksida. Eftersom internet är svårt att reglera finns där nästan vad som helst, vilket inte alltid är positivt. När man råkar se något obehagligt är det inte konstigt om man får en dålig känsla.

Ellen, Oliver, Luke, Erik och Fanni från Strömborgska skolan i Borgå använder bland annat Youtube, Tiktok och Snapchat. Oftast är det roligt med sociala medier, men ibland möts man av opassande innehåll.

– På Tiktok kan det komma videon som inte är menade för alla att se, fast det ska vara en app för alla, säger Erik.

– På Youtube Shorts kan det komma upp vad som helst. Också sånt man inte ville se, som till exempel nakna människor, berättar Luke.

– Min yngre syster är lättskrämd, så vi laddade ner Youtube Kids åt henne i stället, säger Fanni.

När man rör sig mycket på nätet är det bra att veta hur man ska tänka för

att undgå jobbiga situationer.

– Du ska inte lita på allt du ser eller läser, säger Fanni.

– Tänk efter före du klickar på något som verkar för bra för att vara sant, säger Luke.

Oliver, Erik och Fanni har alla någon gång haft svårt att sova efter något de tittat på. I dag är de alla bättre på att skippa videon som känns för skräm mande.

Som tur är har vi också mycket nytta av sociala medier, inte bara för ren underhållning, vi kan lära oss en massa.

– Jag lär mig jättemycket intressant när jag kollar på Youtubevideon. I går lärde jag mig om hur drömmar fung erar, säger Oliver.

Luke och Fanni berättar att engel skan i skolan känns lättare för att de lärt sig så mycket av att titta på eng elskspråkiga videon på fritiden.

– Min lillebror som bara är fem år har redan börjat lära sig engelska, berättar Ellen.

– Jag tittar mest på engelska videon för det finns mycket mera av dem, säger Erik.

Sociala medier ska inte kännas job biga eller få dig att må dåligt, alla har rätt att trivas på nätet. Om det uppstår problem kan du alltid vända dig till en vuxen för hjälp, men så länge det känns roligt är det bara att fortsätta.

Sociala är roligt

4
Oftast är det roligt med sociala medier tycker Fanni, Luke, Oliver, Ellen och Erik.

Sociala medier roligt för det mesta

Har du sett Eos video om skärmtid?

I videon diskuterar Koffe med Sebastian, Wilmer, Lizette och Zelina om spel- och skärmtid!

Hur mycket skärmtid per dag är rätt för dig?

timmar minuter

Hur känns det? Kryssa i hur du känt dig då du varit på sociala medier eller spelat spel.

Upprymd Glad Arg Lugn Ivrig

Irriterad Trött

Uttråkad Taggad

Helt slut

Via eoswebben.fi eller pepp.fi hittar du Eos videor om skärmtid och roligt undervisningsmaterial för elever och lärare!

Vad är rusmedel?

Vad är rusmedel? Det är en bra fråga som vi ofta får till Eos.

Här är några exempel på rusmedel: Alkohol, tobak, snus, cannabis, heroin, ecstasy, kokain, poppers, svampar och amfetamin.

Rusmedel delas upp i lagliga rusmedel som alkohol och cigaretter, och olagliga rusmedel, som ofta kallas droger eller narkotika.

Alla de här rusmedlen är förbjudna för personer

under 18 år. Oberoende av om rusmedlen är lagliga eller olagliga så börjar en del människor använda dem på ett skadligt sätt.

Man kan bli beroende av alla de här rusmedlen. Alla testar inte rusmedel. En del testar dem för att få någon positiv effekt som att till exempel bli uppiggad eller avslappnad, men alla de här rusmedlen har också negativa effekter om man använder dem.

Varför är det 18 års åldersgräns på rusmedel?

Det är mycket som händer då man fyller 18 år. Då räknas man som vuxen och många får körkort då. Att just den åldern är gränsen för när det blir lagligt att använda en del rusmedel hänger också ihop med andra saker.

Rusmedel är inte hälsosamma för någon men de är extra ohälsosamma för barn och ungdomar.

Visste du att hjärnan fortsätter utvecklas ända tills du är 25 år gammal?

När hjärnan utvecklas är den extra känslig. Så en orsak till åldersgränsen är att hjärnan ska få utvecklas

i fred. Hjärnan kan ta skada om man använder rusmedel då man är för ung. Också levern som rensar gifter ur kroppen är inte helt utvecklad hos ungdomar.

Det har också visat sig att de som testar rusmedel som barn har en större risk att bli beroende av rusmedel då de är äldre. Det behöver inte bli så för alla som testar, men risken är större. Man behöver inte testa rusmedel då man blir 18 år, men det här är några av orsakerna till att det är olagligt innan dess.

Fråga om rusmedel

Hej! Har du eller dina kompisar läst eller pratat om något kring rusmedel som ni undrar över? Undrar du över din eller någon annans hälsa?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att hjälpa dig få svar på det mesta.

Per post: Eos / Rusmedel, Magasinsgatan 10, 65100 Vasa webben: www.eoswebben.fi Instagram: @eostidningen e-post: eos@nykter.fi

D u får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss.

6

Energisk av energidryck, eller?

Pigg av energidryck?

Ellen och Emil känner sig lite låga på energi när de kommer hem från skolan. För att bli piggare dricker Ellen en energidryck, medan Emil gör en blåbärs- och banansmoothie åt sig. Hur tror du Ellens och Emils energinivåer skiljer sig åt under resten av eftermiddagen?

Vad är energidrycker?

Energidrycker är söta läskedrycker som är framtagna för att motverka trötthet. De innehåller koffein och andra ämnen med uppiggande effekter. Energidryckerna kommer ursprungligen från Japan men används numera över hela världen. Det händer att man förväxlar energidrycker med sportdrycker, men sportdrycker är något annat. Sportdrycker innehåller olika mineraler och är gjorda för att återställa kroppens vätskebalans och saltbalans då man har tränat.

Får barn använda energidrycker?

Ins titutet för hälsa och välfärd, THL, rekommenderar att man inte dricker energidrycker om man är under 15 år. Den viktigaste orsaken är att barn är känsligare för koffein än vuxna och riskerna för skadeverkningar är större.

Hur vanligt är det att man dricker energidrycker?

Ungefär elva procent av pojkarna och fem procent av flickorna i årskurs 8–9 dricker energidrycker tre till fem gånger i veckan, visar undersökningen Hälsa i skolan. Bland dem som är yngre än så är det mindre vanligt att man dricker energidrycker.

Varför blir man först pigg, men sedan trött av energidrycker?

Både koffein och socker har en tillfälligt uppiggande effekt. Koffein motver kar trötthet för någon timme. Tillsatt socker får blodsockret att stiga snabbt och då känner man sig piggare. Men efter en stund sjunker blodsockernivån igen, och då kan man känna sig trött. Att blodsockret åker upp och ner som en berg- och dalbana känns inte bra i kroppen.

För att få mer varaktig energi lönar det sig att välja mat och dryck som får blodsockret att hållas på en jämnare nivå. Till exempel bär, frukt och fullkornsprodukter ger kroppen och hjärnan bra energi.

7

Hänger energidrycker och rusmedel ihop?

Stämmer det att de som dricker mycket energidrycker i lågstadiet brukar börja röka i högstadiet?

Undrar Emma

inte nödvändigtvis leder till använd ning av ett annat. Så om man tänker på vad forskningen visar om saken är svaret på din fråga nej.

person som dricker energidrycker för att trotsa regler eller för att hen lockas av det förbjudna så kan svaret på din fråga vara ja.

Hej Emma!

Det att man dricker mycket energid ryck som barn behöver inte betyda att man i tonåren skulle börja använda rusmedel* som tobak, snus eller alko hol oftare än andra. Forskare har tidigare pratat om att personer som använder någon sorts rusmedel lockas oftare än andra att prova på allt farli gare rusmedel, att det ena skulle leda till det andra. Men nyare forskning har visat att användning av ett rusmedel

För att kunna svara på din fråga behöver man också ställa frågan om varför någon dricker mycket energid rycker. Det rekommenderas inte att barn under 15 år dricker energidrycker, eftersom de är känsligare och har större risk att ta skada av ämnen som finns i energidrycker. Ändå finns det vissa som lockas av det förbjudna och vill pröva på saker som egentligen hör till äldre ungdomar eller vuxna. Det här med att man vill trotsa regler och är nyfiken på sådant som är förbju det kan leda till att man så småningom provar också tobak eller andra rusme del. Så om man tänker på en enskild

expert på rusmedelsförebyggande frågor

*Rusmedel är ämnen som är farliga för människors liv eller hälsa, och som man använder för att bli påverkad, eller som är beroendeframkallande. Till rusmedel räknas alkohol, nikotinprodukter som cigaretter och snus, narkotika, och läkemedel som man använder för att bli berusad eller påverkad. Enligt lagen räknas inte energidrycker som rusmedel. Energidrycker är visserligen inte hälsosamma, men inte heller jättefarliga.

8
Illustration: Terese Bast Mikaela Hermans

Varför dricker min bror så mycket energidrycker?

Min storebror dricker många burkar energidryck varje dag, jag vet inte hur många. Han blir på dåligt humör om burkarna är slut. Varför måste han hålla på och dricka så mycket av dem?

det bra om du kan prata om saken med honom eller med en förälder, eller med en annan vuxen i din närhet.

erna. Vanligtvis brukar de här besvä ren gå över efter några dagar.

Hej Mimmi!

För att få veta varför din storebror dricker så mycket energidrycker kan du fråga honom själv. Det verkar som om du är lite orolig för honom. Då är

Om man dricker många burkar om dagen och har svårt att låta bli att dricka kan det hända att man blivit beroende. Energidrycker innehåller koffein, som piggar upp för en stund och som man kan bli beroende av. Energidrycker kan innehålla nästan lika mycket koffein som kaffe. Att vara beroende av energidrycker betyder att man känner att man måste ha sina burkar varje dag. Då kroppen vant sig vid att få i sig koffein regelbundet kan man få huvudvärk och må dåligt om man pausar eller slutar med dryck

Utöver koffein finns det mycket socker i energidrycker. En halv liter energidryck kan innehålla över 20 sockerbitar. Socker sätter i gång hjär nans belöningssystem, som gör att man känner att man mår bra eller blir glad. Om man känner behov av energi dryck kan sötsug vara en av orsakerna. Om man avstår från energidrycker och annat som innehåller mycket socker så brukar sötsuget försvinna efter någon vecka.

Eos video om energidrycker

Var har du sett energidrycker i din omgivning? Butiken Reklam på tv Reklam på telefon Skolan Sporthall

Äldre syskon Spelsidor Tiktok Influencers Tv-serier

Tror du att reklam för energidrycker påverkar dig? På vilket sätt?

Energidrycker

Kolla in vår video där fyra elever diskuterar med Koffe om energidrycker.

Här hittar du konkret material för både elever och lärare. Materialet ingår i PEPP – den rus medelsförebyggande modellen.

Läs mer på: eoswebben.fi eller pepp.fi

9

Lemlands skola på Åland är den lyckliga vinnare av Liam Lindfors tavla!

Kristina Stumbina och Sofia Kravchenko fick äran att packa upp tavlan och var de första som fick beundra den. De går i klas sen för förberedande undervisning (FBU) för nyanlända elever.

De tyckte genast mycket om tavlan.

– Så många detaljer att titta på och så fina färger, säger Kristina och Sofia.

– Vi märkte att olika personer ser olika saker i bilden och att vi ibland tolkar samma figur olika, säger flickorna. Tavlan har många uttryck för olika känslor; både glädje och sorg, kärlek och ett krossat hjärta.

Glädje, sorg, kärlek och ett krossat hjärta

Tavlan har många utryck för olika känslor

Lemlands

skola har drygt 150 elever men i FBU-klassen är det bara två elever och en lärare. Där ligger fokus på att eleverna ska lära sig ett nytt språk, nämligen svenska.

Sofia och Kristina fick också berätta om hur de arbetar med trivsel och ska pande av god anda.

– Vi tycker om att ha en aktiv paus varje dag (brain breaks), säger Kris tina Stumbina och Sofia Kravchenko, elever i FBU-klassen.

Det blir många skratt när elever och lärare utmanar varandra i olika moto riska övningar eller tävlar i “först till 21” eller “omvänd sten, sax, påse”.

– Vi lär oss nya ord och övar på många sätt, bland annat i Quizlet. Där kan man också ha inbördes matcher och det tycker vi båda om, säger Kris tina och Sofia.

– Jag tycker att det är lärorikt att få veta hur skolan fungerar och hur olika

högtider firas i elevernas hemländer. Vi pratar en hel del om likheter och skillnader i traditioner och annat. Mest är det likheter. Också i språket hittar vi ofta likheter. Det skapar sam hörighet att uppmärksamma dessa, säger lärare Katarina Granström.

Arbetsro är viktigt

Oliver Hansen, Särla Andersson, Molly Andersson, Maja Björkwall, Hilma Holmström och Maja Fogelberg i årskurs fyra funderar hur de jobbar för god anda i klassen och hela skolan.

– Det är viktigt att alla är snälla mot varandra och att vi har roligt tillsam mans i klassen, utan att det blir stö kigt. säger Oliver.

Alla är överens om att olika sätt att stöda arbetsron i klassen är bra för klassandan. De nämner att en del mår bra av att få lyssna på musik under eget arbete, en del har hörselkåpor och

10

andra behöver en fidget för att hitta lugnet.

– Högläsning och individuell läsning i bänkbok är bra. Då blir det lugnt i klassen, säger Hilma.

Arbetsron är viktig och störande ljud från andra elever skapar irritation mellan eleverna.

– Det är bra att vi får sitta i mindre grupper i klassrummet och jobba till sammans, säger Maja B.

– Det är bättre att ha bänkarna i hästskoform så att alla ser varandra, säger Maja F.

Alla tycker om fadderverksamhet, då elever från olika årskurser blandas och gör saker tillsammans. Det vill alla ha mer av. Liksom dagar då hela skolan gör saker tillsammans, såsom frilufts dagar och gärna också något inne i skolan.

Kända figurer på tavlan

När tavlan ska avtäckas är spän ningen hög. Och tavlan gör inte elev erna besvikna.

– Den är bara för fin! säger någon.

– Man känner igen nya många figu rer: Svampbob, Pikachu (Men den är rosa!) och många andra.

– Där är Game Boy, säger Molly pekar på tavlan.

Oliver vet att spelkonsolen är en X-box kontroll. Efter att ha studerat tavlan en stund vänder sig alla bort från tavlan 10 sekunder innan de tar en ny titt. Alla hittar nya detaljer de inte lagt märke till tidigare. Tavlan tilltalar både gamers och de som inte känner igen alla figurer. Flera säger att de skulle vilja ha tavlan hemma.

– Tavlan kommer att hängas på en väl synlig plats i skolan så att alla, elever och personal, får njuta av den, säger Katarina Granström.

I skrivande stund ser vi fram emot julfesten som kommer att hållas på Luciadagen i kombination med Lucia firandet. Eleverna övar på sina olika programpunkter och efter julfesten tar den vanliga skolvardagen vid ett par veckor innan jullovet.

Så skapar vi god klassanda

Tack till alla skolor som bidragit med tips!

Bennäs skola, åk 6

Karvsor skola, åk 2

Katarinaskolan, klass 3a och 3b Kvevlax lärcenter, klass 3a Lappfjärd skola, klass 6b Lemlands skola, förberedelseklassen för nyanlända elever Pyttis svenska skola, åk 3 och 4

Solf skola, klass 3a Sunds skola, åk 5-6 Villa skola, klass 4b

Gör saker som gör andra glada: – Säg vänliga saker.

– Fråga hur den andra mår och lyssna när han/hon svarar.

– Säg förlåt – och mena det på riktigt.

– Ge förlåtelse – och mena det på riktigt.

– Ge tillbaka det du lånat, ta inte andras saker.

– Trösta den som gråter. – Lämna ingen ensam. – Berätta inte andras hemligheter vidare.

Alla ska ha rätt att vara den man är och man ska låta andra vara sig själva. Då får alla en trevlig klass och läraren blir också trevlig.

Alla ska vara vänner och vara snälla mot andra. Gyllene regeln: Allt som du vill att andra ska göra för dig, det ska du göra för andra.

Vi vill vara snälla och vänliga med varandra. För att det ska lyckas har vi en påminnelseskylt på dörren. Tänk innan du talar!

Vi ger arbetsro. Därför har vi olika nivåskyltar på tavlan, så man vet vilken ljudnivå man ska använda just då.

Veckans ordningselever. De inleder varje skoldag med att säga datum och namnsdagar och de hjälper läraren med olika saker.

Man ska kunna samarbeta med varandra fast man inte är kompisar.

Man hjälper den som behöver hjälp.

Se flera tips på nästa uppslag!

11
Katarina

Så skapar vi god klassanda

Idéer från skolor i hela Svenskfinland

Vi har aktiva pauser (brain breaks) varje dag där både elever och lärare deltar.

Då vi samarbetar lottar vi paren med memorykort, och alla blir automatiskt vana att jobba med alla.

Vi är noga med att se varandra i ögonen och hälsa ”Go morron” varje dag.

Samarbetslekar och dramapedagogik. Vi har lekt till exempel mormors nycklar, knuten, känslomemory, mattespel och hänga gubbe.

I slutet av dagen tar vi fram en frågebok (quiz bok) med roliga och lärorika frågor. Eleverna svarar på frågorna och med rätt svar får de klä på sig och åka hem. Vi lär oss något nytt utöver det vanliga skolarbetet, minskar kön i farstun och alla får vara först med att gå ut nångång. När de fem sista är kvar får alla gå för att inte nån ska bli sist. Funkar jättebra!

Man ska kunna samarbeta med varandra fast man inte är kompisar.

Vi sprider det goda genom att göra gott för varann: hjälpa där det behövs, säga hej, trösta varann, lyssna på varann, öppna dörren då någon behöver det, med mera. När vi sprider goda gärningar så kommer det till slut tillbaka till oss själva. Idéen till det här har vi fått från filmen Lifewest: Kindness boomerang. Finns på youtube. Vi märker att det fungerar.

Vi håller på med ”bucket filling” i klassen. Alla går omkring och bär på en osynlig hink. Genom att säga vänliga ord till varann och göra trevliga saker så fyller vi varandras hinkar. Samtidigt känns det gott för oss själva och då fyller vi också våra egna hinkar. Varje vecka har vi tre olika påståenden som vi försöker tänka på. Denna vecka har vi: du är en bra kompis, du kan kompromissa, du kan lyssna på andra.

Vid högläsning utmanar vi varandra att läsa med olika röster, som uttrycker till exempel en känsla.

Belöningsburken samlar pärlor efter att klassen tillsammans jobbat bra utifrån reglerna.

12

Vi skapar klassens trivselregler tillsammans och ”skriver under” kontraktet med allas fingeravtryck på ett träd. Trädet är ett fint inslag i klassen och påminner om vad vi kommit överens om.

Vi slumpar par/grupper med hjälp av glasspinnar.

Trivselpussel. Ett pussel med regler som klassen själv har arbetat ihop och finns synligt i klassrummet.

Matkön byter varje dag. Den som i dag var först i matkön går sist i morgon. Alla får på det sättet vara först i matkön med jämna mellanrum och ingen behöver känna att de alltid måste gå sist.

Man hjälper den som behöver hjälp.

Vi har ibland ”hemliga kompisar”. Då finns det en person i klassen som under en veckas tid har dig som hemlig vän och du vet att någon bryr sig extra mycket om dig just den här veckan. Den hemliga kompisen säger kanske hej på morgonen, hjälper dig med att hitta nån sak som är försvunnen, leker med dig på rasten, ser till att du har det bra.

Vi lär oss ord i varandras olika språk och traditioner i varandras hemländer.

Vi säger hej, tack, varsågod och så vidare till varandra.

Vi övar kontinuerligt på avslappning i klassen.

Veckoutmaningar: göra goda gärningar.

Vi dansar just dance waka waka varje fredag

Jobba med styrkor. Vi har jobbat med styrkor på olika sätt, med styrkekort och skattkistor som vi gjort av våra styrkor.

Vi deltar i Karl Fazers snällhetsutmaning! Inuti omslaget till Fazers Blå mjölkchokladplatta finns idéer till snälla gärningar som man kan göra. Uppmaningarna är skrivna både på svenska, finska och engelska så vi förbättrar samtidigt våra språkkunskaper.

Vi byter sittplatser i klassen tillräckligt ofta för att skapa trivsel. På samma sätt lär man sig att jobba med alla och komma bättre överens.

13
Illustrationer: Terese Bast
Tack till alla skolor för fina tips!

Hej! Hur mår du? Undrar du över din hälsa eller något som händer i kroppen? Har du tankar om kärlek? Eller hur ni har det i familjen?

Skriv till Eos! Våra experter gör sitt bästa för att ge dig svar på det mesta från topp till tå.

Per post: Eos / Från topp till tå Magasinsgatan 10, 65100 Vasa

Via webben: www.eoswebben.fi och sidan Från topp till tå

Via instagram:@eostidningen

Via e-post: eos@nykter.fi

Du får vara anonym och använda signatur, men skriv också ditt riktiga namn då du sänder in din fråga till oss. Tack!

Vara ihop i lågstadiet?

Hur vanligt är det att man är ihop i lågstadiet och vad brukar man göra då?

Hej! Om man vill vara tillsammans med någon eller inte är någonting som var och en har rätt att bestämma själva. Många trivs med att vara ihop med någon, men många är inte alls intresserade och det är precis lika okej. Då man är ihop brukar man göra saker man tycker är kul,

till exempel kolla på film eller bara spendera tid tillsammans, kanske gå på någon hobby ihop och så vidare. Huvudsaken är att man gör sådant som känns bra och roligt och att man trivs med varandra.

För kort eller för lång

Hej! Jag är kortast i klassen, vad ska jag göra? (pojke)

Hej! Jag är längst i klassen. Det är jobbigt vissa kommenterar det ibland. (flicka)

Hej! Hur lång man är eller ska bli är väldigt individuellt. Flera faktorer påverkar hur lång man blir, till exempel hur långa föräldrar/släktingar man har eller hurudana levnadsvanor man har. Bland annat rökning kan påverka tillväxten negativt. Det kan upplevas jobbigt att vara kortast eller längst i klassen, men då kan det vara bra att tänka på att den längd man har i

Vi svarar på era frågor!

Fredrika Anna

Anna Koskinen jobbar med barn och svarar på frågor som rör allt från topp till tå.

Fredrika Biström jobbar som sexualfostrare. Hon svarar gärna på både stora och små frågor.

lågstadiet eller högstadiet inte är den slutliga längd man själv, eller andra, kommer att ha. Vissa kan växa flera centimeter på ganska kort tid. Då man går på hälsogranskningar följer hälsovårdaren upp ens tillväxtkurva och med hjälp av den kan man på ett ungefär räkna ut hur lång man kommer att bli, men det stämmer inte för alla. Om man blir osakligt bemött och retad på grund av sin längd (eller andra saker) så är det bra att berätta det för en trygg vuxen i skolan, till exempel sin lärare, så att personalen i skolan vet vad som sker och kan ta tag i det för att få slut på det.

Hur vet man när man ska få mens?

Hur vet man när man ska få mens? Och vilken är den vanligaste åldern?

Hej! Att mensen är på väg kan märkas i kroppen på flera olika sätt. Ofta får man flytningar från slidan, som före mensen kan vara brunaktiga.Ganska långt innan kan man märka att kroppen förändras, man svettas mer, får mera behåring på kroppen och brösten börjar växa. Då mensen kommer igång kan man ha ont i magen, så kallad mensvärk, som kan kännas av en tid före. Vanliga värktabletter brukar

hjälpa mot det och alla behöver inte ens ta värkmedicin. Man kan även märka på humöret att mensen är på kommande. Man kan till exempel bli extra trött eller extra känslig till humöret, blir lättare arg eller börjar gråta lättare.

Menstruationen brukar komma igång då flickan kommit in i puberteten. När detta sker kan vara väldigt individuellt, men vanligast är mellan 13 och 17. För en del kan menstruationen komma igång tidigare men även senare.

14

Lärare har favoritelever i klassen

Hej Eos!

Vi har en lärare som har vissa favoritelever i klassen, speciellt tre stycken. De får vara inne på rasten och fixa saker och annars alltid hjälpa till. Man kan ju inte direkt säga åt läraren liksom? Så vill man inte skvallra heller.

Hej på er!

Även om det kan kännas obekvämt att ta upp detta med läraren så är det bra om läraren på något sätt skulle bli medveten om hur hens beteende uppfattas av eleverna. Om man inte är bekväm med att ta upp det med läraren själv kan man kanske prata med sina föräldrar som kan kontakta skolan, eller prata med någon annan

av skolans personal som kan ta upp det med läraren.

Ofta kan det finnas en förklaring till varför vissa elever får eller behöver göra saker som inte andra elever gör. Ibland kan sådant bero på saker som inte får sägas på grund av tystnadsplikt. Men favorisering av elever får inte ske i skolan.

Svårt att hänga med på sociala medier?

Hej!

Hur ska man hänga med i alla chattar och andra saker på nätet. Ibland känner jag mig så dum då andra pratar om in stakändisar eller serier de ser på. Jag ser bara på sånt ibland för vi har inte såna betalkanaler som nästan alla i vår klass har.

Hälsar en utanför

Tack för en mycket bra fråga! Det finns så mycket vi borde ha koll på att det inte går att ha koll på allt. Tråkigt om kompisarna pratar om just allt det du inte följer med. Livet kan vara mycket rikt även om du inte följer kändisarna och serierna som kostar. Jag tycker du ska lita på din känsla. Har du inte tid att följa med och läsa chattar ska du inte göra det. Att skydda sig lönar sig i längden. Det du kan göra

är att försöka berätta om det du gör i stället. Kanske finns det andra som har samma intressen som du, utan att ni vet om det? Fortsätter du känna stress kan det vara bra att försöka prata om detta med någon i din närhet. Tillsammans kan ni fundera på vilka chattar som faktiskt behövs och vilka du till exempel kan stänga av.

15
16
st Hur
har g i
Fernandas video
Addera
45 15 65 85 25 55 10 35 + + + + + + + 2.VENEZUELA1.SCHWEIZ 3.AGENTINA 4.POLEN 5.FRANKRIKE 6.NORGE 7.ISLAND 8.GREKLAND9.TYSKLAND 1. 2. 3. 4. 6. 5. 7. 8. 9. Vad säger Emil? Fyll i bokstäverna.
Fernanda är på besök i Fin land. Varifrån är hon? Fyll i ländernas huvudstäder i korsordet.
många
llat
på TIKTOK?
ihop talen.
Hur många kommentar ikoner kan du h itta på bilden? Svar: st
17 home search inbox profile share 105 365 HASHTAG TIKTOK SNAPCHAT GILLA AVATAR FÖLJA VIDEO KOMMENTAR DELA NÄTVERK PLATTFORM SNAPSTREAK WEBB FOTO VIRAL CLICKBAIT MEMES TREND Hitta orden som gömmer sig bland alla bokstäver. Orden kan läsas vågrätt, lodrätt eller diagonalt. 3 6 7 5 4 1 2 9 8 3 6 7 5 4 1 2 9 8 KRYSS + +

Eos på bokmässan

Eos delades ut till hundratals ivriga läsare på bokmässan i Helsingfors i oktober. Eos fanns i Finlandssvenska tidskrifters monter och i Tidskriftcentralens monter.

Allt fler elever stannar hemma

Allt fler elever stannar hemma från skolan i månader, till och med år. En undersökning år 2020 visar att det i årskurserna 7–9 i Finland finns åtminstone 4 000 elever med problematisk skolfrånvaro. Ännu saknas det kartläggning av de lägre årskurserna.

Ett team vid Jyväskylä universitet forskar om skolfrånvaro med hjälp av närmare femhundra rektorer, kuratorer, speciallärare runt om i landet.

Det handlar inte om skolkare, utan barn eller unga som har ångest och inte klarar av att gå till skolan.

Skolan och hälsovården försöker hitta bra metoder som kan hjälpa eleven och familjerna.

Källa: Finlands specialpedagogiska förbund

Matilda Gyllenberg skriver om Nike som är hemmasittare

– Jag ville skriva om barn som slutar att gå till skolan, fast de egentligen vill gå dit, säger Matilda Gyllen berg, då hon intervjuas på Bokmässan i Helsingfors av elever från åk 5 och 6 i Kara malmens skola.

– Jag läste att det blivit vanligare med hemmasit tare, som det kallas, efter pandemin. Tusentals barn går inte till skolan av olika

orsaker, säger Matilda.

– Jag ville ge en röst åt Nike som sitter hemma i hundra dagar.

Matilda berättar att hon också ville ha ett mysterium i boken som för handlingen framåt. Simhallen brinner ner och Nike vill lösa mys teriet och det är det som får henne att gå ur huset och tänka på annat. Barn är experter på att få vardagen spännande.

Hur skrev du boken?

– Jag är en intuitiv förfat tare och jag planerar inte så mycket. Jag hade bara tänkt ut en huvudperson och temat och så började jag skriva.

Vem ska läsa boken?

– Jag tycker att både barn och vuxna ska läsa boken Det är ett viktigt tema och saker som många ungdo mar funderar på.

Varför blev du författare?

– Jag ville bli författare redan då jag var liten och jag brinner för samhälls

frågor. Det jobbar jag också med i mitt vanliga jobb som journalist.

Boken handlar också om andra viktiga saker som vänskap, klimatfrågor, Nikes familj och alla hennes tankar, kriget i Ukraina och om man ska vara vegete rian.

– Jag ville få in alla tankar som man funderar på och som påverkar Nike så att hon inte vill gå till skolan.

Matilda berättar också att det tar länge att skriva en bok. Först skriver förfat taren, så läser förläggaren manus och man ändrar en hel del i texten. Sen ska den kanske illustreras och tryckas och så tar det ännu ett halvt år innan den kommer ut.

– Maria Sann har gjort illustrationerna i boken. Det var otroligt intressant att samarbeta med henne, säger Matilda Gyllenberg.

18
Illustration av Maria Sann ur Hundra dagar hemma.

Nike kan inte gå till skolan

ver rakt och rappt om Nikes tankar som slingrar sig likt en bläckfisk från glädje till svarta känslor. Som läsare får man förståelse för hur det känns då magen knyter sig och det är omöj ligt att gå utanför dörren. Vi känner hur ljudet och lukterna i matsalen kryper under huden på Nike och vaktmästarens iskalla blick gör att hon blir tvungen att springa hem.

De vuxna i boken försöker med allt från hot till förstå else. Inget hjälper då livet känns svart.

att man förstår Nikes ångest och samtidigt också mam mans oro och bekymmer. Matilda vågar skriva om både Nikes vredesutbrott, där hon sopar ner grejer och om mamman som är helt utmattad.

Kärleken och värmen mellan mamma och Nike sätts på prov. Tur att bonus pappan Ville stöttar dem. Hennes pappa bor i Dan mark och tar sitt ansvar först då allt känns riktigt mörkt.

Nike kan inte gå till skolan och hon kan inte säga vad det beror på. I sängen är det tryggt och mjukt och där finns inte stök då det mörka oför klarliga griper tag. Bara mjukis-djurens bo. Lärarna tjatar, mamma tjatar, kura torn och psykologen tjatar. Bara hennes bästis Mia och mormor är som vanligt och kan prata om roliga viktiga saker utan tjat.

Matilda Gyllenberg skri

Då simhallen brinner ner får Nike och Mia annat att tänka på. Att lösa gåtan om vem som brände ner den skingrar Nikes tankar. Hon lockas hemifrån och Mia och hon hittar bevis. Undrar om polisen ser deras bril jans ? Kan de lösa mysteriet? Sen finns ju också galna Staffan i 6B som nästan har det värre än Nike. Och hon förstår honom. Hon har sett det i hans ögon.

Det är inte så lätt att skriva om hemmasittare på ett trovärdigt sätt. Matilda Gyllenberg lyckas skriva så

Klimatångesten tar plats genom mormors och Nikes fågelintresse och de oroar sig för att flyttfågarnas tid tabeller rubbas.

I Hundra dagar hemma fångar Matilda Gyllenberg en av de viktigaste frågorna i samhället - varför mår unga dåligt? Varför tar sig inte vuxna tid att lyssna på dem i stället för att pressa?

Maria Sanns svartvita illustrationer ringar in Nikes mörker. Slutet är hoppfullt då vi ser Nike, i sin sköna onepiece, få mod och kraft att rusa ut ur sin ång estbubbla.

Enav de coolaste böcker som kommit i höst är Skelettet. Har du funde rat på hur din skinnkos tym hålls upprätt eller vad som egentligen händer då skelettet går sönder? Har hundar, fåglar och katter skelett? Malin Klingenberg och Maria Sann fångar Teos rädsla och sorg men också frågorna som väcks då något i kroppen går sönder. Illustrationernas perspektiv stärker känslan. Glöm abso lut inte att kolla på pärmen i mörkret – om du vågar? Då Teo och hans kompis har gipsat in sig i madras ser funderar de om skelet ten saknar dem då de dör? Garanterad läsupplevelse för alla i skelettåldern!

Sandras vardagstrassel på 80-talet

ISandras liv sker vardags katastrofer varje dag och vi får följa henne i skolvar dagen och under sommarlo vet före sexan. Vilken tur att Sandra har två bästisar för då kan man skratta åt alla klantigheter och pinsamma pladask. Tänk att en brorsa plötsligt kan vara både snygg och räddare i nöden och det är tur att perfekta Peik är hans kompis. Lilla syster Alma är jobbig men skön att ha i nattmörkret.

Alla mina katastrofer är en bok som fångar vanligt

vardagsliv, dålig föräldra humor, läbbiga blottare och stirrande vargar och skam men då man gjort något pinsamt i skolan.

Boken utseplar sig 1986, Tjernobyl, fasta telefoner, monchichi och suddisar är vardag. Jag kan inte bestämma mig för om det stör läsningen eller om det gör den intressant för ung domar i dag?

Karin Filén har fångat känslan av flickgemenskap i en finlandssvensk miljö där rädslor och frågor om utse

ende, spirande sexualitet och vikten av att ha vänner mitt i livstrasslet får plats.

Titeln känns verkligen uttjatad i mellanåldersbok genrén – hur många kata strofer går på ett dussin i tolvårsåldern?

Karin Filéns vardags skildring känns trovärdig och jag hoppas att läsarna har föräldrar som kan svara på nyfikna frågor om 80-talet, för vi som var unga då berättar ju mycket gärna om vår ungdomstid.

19
Skelettet av Malin Klingenberg och Maria Sann Hundra dagar hemma av Matilda Gyllenberg Illustrationer: Maria Sann Alla mina katastrofer av Karin Filén

Får ditt barn okontrollerbara raseriutbrott? Går barnet emot sina egna värderingar ibland, för att vara till lags i kompisgruppen? Har ditt barn svårt för att uttrycka sina känslor, eller att prata om dem? Har ditt barn kommit hem och luktat tobak eller sagt sig ha provat på någon substans som inte är lämplig för barnets ålder? Då kan barnet behöva hjälp med att utveckla sina emotionella färdigheter..

Lina Ulfsdotter tycker att ingen är för gammal för att utveckla sina emotionella färdigheter. Foto: Privat arkiv

Alla människor känner känslor – hela tiden

Goda emotionella färdigheter är a och o för hur vi hanterar motgångar i livet, säger Lina Ulfsdotter, handle dare för grupp- och Ninniverksam heten på USM, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård i Malax. Färdigheterna handlar om hur man hanterar och reglerar sina känslor och de kan hjälpa i vardagliga situationer och i olika mänskliga rela tioner.

En människa börjar bygga sina emo tionella färdigheter redan som barn och här spelar de vuxna en stor roll. Det är viktigt att man kan bekräfta sitt

barns känslor, att man inte själv går in i barnets känsla utan att man i stäl let kan ta ett steg tillbaka, andas lugnt och vid behov ta bort barnet från den jobbiga situationen. Om den vuxna är trygg i sig själv och kan hantera sina känslor är det mycket lättare för barnet att känna sig lugnt och reglera sina egna känslor.

Kan jag som vuxen hjälpa mitt barn på något vis?

– Våra barn gör sällan som vi säger, de gör som vi gör. Om vi vuxna är explosiva och reagerar negativt på

motgångar, är detta något som barnen anammar, säger Lina Ulfsdotter.

– Vi kan hjälpa våra barn genom att visa våra känslor och genom att prata om dem, både de negativa och de posi tiva känslorna. Om vi vuxna inte vågar visa oss sårbara och ledsna så lär sig också våra barn att lägga locket på sina känslor och vågar varken visa eller prata om hur de mår. Det är vi vuxna som ska föregå med gott exempel för våra barn. Genom att vi övar upp vår känsloreglering kan vi också lära våra

20 SIDOR FÖR VUXNA

Linas konkreta tips!

• Skapa ett tryggt rum där barnen vågar prata om sina känslor med en vuxen.

• Våga visa dina egna känslor, det är okej att visa känslor.

• Våga prata om känslor, både negativa och positiva.

• Var nyfiken och fråga av ditt barn varför det är ledset.

• Läs på om känsloreglering.

• Vi kan ha kontroll över våra känslor, låt inte känslorna ta över.

Kom ihåg att ingen är perfekt, man kan bara göra så gott man kan, aldrig mera!

Filmklipp

Hur ska vi som familj ha det så bra som möjligt tillsammans? Hur ska jag prata om rusmedel med mina barn? Vilka är skydds- och riskfak torerna i mina barns liv?

På PEPP:s hemsida finns korta filmklipp som stöder dig i frågor som berör barn, ungdomar och rusmedel. Klippen finns på pepp.fi

barn att reglera sina känslor.

– Vi vuxna ska också lära våra barn att säga nej.

De kan börja smått med att säga nej till en förälder, ett syskon, sin bästa vän eller någon annan som de känner sig trygga med. De måste lära sig att det inte händer något farligt om de säger nej i en situation som känns obehaglig för dem för att de ska våga stå upp för sig själva senare, när det kommer till grupptryck.

– Vi vet att åldern för att testa på rus medel sjunker hela tiden. Om barnet har en trygghet med sig hemifrån, så kan det vara lättare att säga nej när det får frågan om det vill prova på energidrycker eller rusmedel.

Det är den vuxnas ansvar att lära barnet att man har rätt att säga nej. Men det är svårt som vuxen att styra med ord och det hjälper inte hur vi vuxna än tjatar om barnet känner sig otryggt. Då kan det lättare tacka ja till rusmedel för att få vara en del i en gemenskap.

– Om barnet är ensamt om att tacka nej kanske det inte matchar gruppenergin och då kan barnet känna att det finns en risk för att bli ensamt, utfryst och övergivet.

Vad ska man göra om barnet kommer hem och säger sig ha provat på till exempel rusmedel?

– Det är viktigt att inte skuldbe

lägga om barnet kommer hem och har provat på energidryck, tobak eller andra rusmedel. Även om man som vuxen känner sig maktlös och frustre rad om barnet kommer hem och har provat något, är det viktigt att man tar reda på orsaken. Var det grupptryck för att barnet ville vara till lags eller bara för att testa? Barnet behöver få känna sig tryggt med att få berätta varför det provade på. Men som förälder kan det vara bra att förklara konsekven serna av att använda energidryck och rusmedel, vad som händer i kroppen när man dricker dylikt och varför det finns åldersgränser.

– Om man känner sig maktlös i situ ationen, att man inte når fram till sitt barn, kan det vara bra att ta en paus. Man kanske inte behöver diskutera just i den situationen, när båda är upp rörda, för då är det väldigt svårt att nå fram.

Blir man någon gång för gammal för att utveckla sina emotionella färdig heter?

– Det hoppas jag verkligen inte, svarar Lina med eftertryck. Om man har växt upp i en familj där man inte har fått bygga sina färdigheter hoppas jag att man via skola, fritidsintressen eller med hjälp av någon professionell ska kunna stärka dem eftersom de är så viktiga för hur man hanterar livets motgångar.

Annika Röjdahl

Prata med barn och unga om rusmedel. Tips till föräldrar.

– En översikt om hur föräldrar kan tänka när det kommer till att prata om rusmedel med sina barn. Längd: 2:48 minuter.

Oro för barn eller unga: Vad kan jag som förälder göra?

– En översikt om vad föräldrar kan göra om de oroar sig för sitt barn. Längd 1:56 minuter.

Risk- och skyddsfaktorer för rusmedelsbruk.

– En översikt om risk- och skydds faktorer hos individen, i vänskaps kretsen, i hemmet, i skolan och i samhället när det handlar om rus medelsbruk. Längd: 2:50 minuter.

21
l l l l l l

Handbok för föräldrar

Vad fungerar och vad fungerar inte då du talar om rusmedel med dina barn? I PEPP-handboken för föräldrar får du hjälp på vägen. Vad ska jag tänka på före, under och efter diskussionen? Är du orolig för någons rusmedelsanvändning? Här får du veta vart du kan vända dig. En kort handbok på 14 sidor där du hittar tips och stöd. Ladda ner den på pepp.fi

Varför är motivation bättre än tjat?

Dittbarn har en vana eller ovana som du skulle vilja hjälpa hen att ändra på.

Övertalningsförsök är sällan fram gångsrika och de leder ofta bara till jobbiga orddueller. Det finns ett bättre sätt att locka varandra till förändring, en metod som kallas motiverande samtal.

Motivation

Digiryggsäcken stöder en trygg medieanvändning i barnfamiljer

Digiryggsäcken är ett materialpaket till familjer med barn i förskolan och lågstadiet. Materialet passar även bra till förskolan och till arbete med barn i ålder 5–10 år. Digiryggsäcken innehåller information, uppgifter och frågeställningar som underlättar diskussion kring användning av digitala enheter. Digiryggsäcken stöder familjen vid anskaffning av barnets första telefon och tar upp bland annat åldersgränser, digitalt spelande, trygghet, tidshantering vid mobila enheter, träning av vänskap samt utvecklingen av självregleringsförmågan hos barn. Läs mer på: pelituki.fi

Först av allt kan vi konstatera att motivation kommer och går och vi behöver arbeta med den när vi märker att den sjunkit. Då är inte lösningen att pressa på med tvång eller ösa på mera faktabaserade argument. Moti vationsexpert Liria Ortiz sammanfat tar konceptet så här:

Prat om förändring som vi har med

våra barn kan handla om allt från att hålla reda på sina utebyxor till att äta mindre socker. Det är sådant som vi vill uppmuntra barnen till för att de ska få en hälsosam livsstil och hitta balans i livet. Tyvärr blir det lätt att vi vuxna hamnar in i ett vanemässigt tjatande när vi försöker styra dem mot det som vi tycker är deras eget bästa.

För att undvika tjatfällan kan vi ta hjälp av motiverande samtal, ursprungligen utvecklad av psyko logerna William Miller och Stephen Rollnick. Metoden kan användas för att öka motivationen hos den andra och grundidén är att du ska hjälpa ditt barn hitta sin egen vilja och motiva tion till förändring. Lättare sagt än gjort! Metoden kräver övning för att man ska bli skicklig.

Men om du är tillräckligt trött på att höra dig själv tjata är du redo att testa på den.

Källa: När förändring är svårt: Att hantera motstånd med motiverande samtal av Liria

22
Ladda ner Handboken på pepp.fi
Oritz
”Att plocka fram någon annans inre vilja till förändring är mycket mer effektivt än att försöka pådyvla sin egen.”

Smarta sätt att motivera

Hur håller vi ett motiverande samtal?

1. Ha en samarbetande och utfors kande stil. Var genuint intresserad av vad ditt barn tycker och vill. Ställ öppna frågor i stället för att ge råd. Visa att det spelar roll vad barnet känner. Att man får höra sina egna ”å ena sidan” och ”å andra sidan” argu ment kan hjälpa en hitta motivation till förändring. Sammanfatta vad barnet sagt så att det får höra sina ord bekräftade genom dig.

2. Var accepterande och betona autonomi. Det är ett grundbehov i den mänskliga naturen att känna att vi kan bestämma själva. När det gäller barn och unga behöver vi så klart ha koll på gränserna och hemmets regler men det är viktigt att inte frånta dem all självbestämmanderätt. Om vi miss lyckas med att ge dem nån form av autonomi leder det till mera motstånd i frågan och då kan vi förvänta oss vil jornas strid.

5. Framkalla förändringsprat genom att locka barnet till att själv argumen tera för förändring. Fråga till exem pel: ”Hur skulle du vilja ha det?”, ”Vad skulle du vinna på att...”, eller ”Vad ska bli ditt första steg?” När barnet hör sig själv säga ”jag skulle vilja komma ihåg att äta mera frukter under dagen”, känner hen starkare plikt och lust att se över matvanorna än om någon annan säger ”Socker är ohälsosamt, du måste sluta äta karkki!”.

vill inte vara den enda som inte får!” kan du bekräfta det underliggande motivet med: ”Klart att du vill känna att du och dina kompisar har saker gemensamt och jag förstår att det är jobbigt för dig!”

3. Ta reda på vilka behov och önske mål som barnet har. Var ligger hens passion? Vad drömmer hen om? Vad är viktigt i barnets värld? Det här sakerna är det som skapar äkta motivation och kan omformas till konkreta mål små ningom.

4. Känn och visa att du verkligen vill barnets bästa. Visa och uttryck din välvilja tydligt med värme och empati.

6. Rulla med motståndet! Det bety der att när du känner en attityd av motstånd hos barnet ska du hålla till baka din rättningsreflex, din vilja att ställa tillrätta det som är fel, sånt som att säga nåt i stil med ”Nej nu har du fel och jag ska berätta varför...”. Den typens prat är kontraproduktivt och leder till mera motstånd. I stället ska vi försöka förstå de underliggande käns lorna och bekräfta dem tydligt. Till exempel om barnet säger ”Alla mina kompisar dricker energi-drycker, jag

7. Locka till förändringsprat. Efter att vi gjort klart att vi fattar frustrationen kan vi försöka locka till förändrings prat. Så utgående ifrån energidrycks diskussionen kan vi säga: ”...samti digt vet jag att du vill ta hand om din kropp och må bra. Vad annat än att dricka energidrycker kan du göra för att känna att du är en i gänget?”.

På lång sikt stärker motiverande samtal också samarbetsviljan i hemmet och förtroendet för att tala om svåra saker med varandra. Liksom alla andra metoder som vi väljer att lyfta fram i modernt förebyggande arbete är motiverande samtal en evi densbaserad metod.

23
i
Motiverande samtal stärker samarbetsviljan
hemmet
24
Fyll i
labyrinten. Hur
den på
ut? st
vill ha två likadana lyktor. Kan du hitta
dem? Vad tänker ekorren? Fyll i bokstäverna på rätt plats! !
Vad frågar ekorren?
bokstäverna på rätt plats. Hjälp ekorren genom
många frön hittar
vägen
Ekorrarna
hitta