Page 1

stor a mesboken Stefan Casta & Staffan Ullstrรถm

Fackgranskad av Staffan Ulfstrand

Opal

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 5

2013-01-07 14.52


Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 6

2013-01-07 14.52


innehåll välkommen till mesarnas värld.................... 8

sparvhök Mesarnas fasa .................................................................... 32

archaeopteryx En av mesarnas förfäder...................... 9

sparvuggla Jagar på dagen .......................................................... 34

talgoxe Bredast slips bestämmer ................................................... 10

mata mesar Vinterns stora fågelnöje........................................ 36

blåmes Med magisk basker .................................................................. 12

hjälp till att r äkna fåglar

svartmes Bor i mushål .......................................................................... 14

så fixar du holk ar till mesar

tofsmes Kungen av tallskogen ......................................................... 16

mesar i andr a länder

talltita Överlistar vintern ................................................................. 18

fakta om mesar i norden

entita Fågeln som fick fel namn ........................................................ 20

rovfåglar .................................................................................................. 49

azurmes Spökmesen .............................................................................. 22

efterord

lappmes Den tuffa mesen ...................................................................... 24

topogr afi .................................................................................................... 51

stjärtmes Den hjälpsamma mesen ............................................. 26

register

pungmes Syr holken själv .................................................................... 28

ordlista

sk äggmes Har svenskt rekord ........................................................ 30

litter atur

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 7

...............................

37

......................

38

.....................................................

40

........................................

.......................................................................................................

42

50

52

...........................................................................................................

.........................................................................................................

.................................................................................................

53 53

2013-01-07 14.52


välkommen till mesarnas värld

D

en här boken handlar om 13 av de 10 000 fågelarter som finns på jorden. Du kommer att få lära känna de mesar som finns i Norden.

Mesarna är faktiskt inga ”mesar”. De hör tvärtom till de allra tuffaste fåglarna. Antagligen kan man också säga att de hör till de smartaste. Det är tack vare sin nyfikenhet, påhittighet och anpassningsförmåga som de överlever vintern. Mesarna är verkligen våra fåglar. Vi tänker nog inte på det, men alla flyttfåglarna bor ju någon annanstans större delen av sitt liv. Men mesarna stannar, och kallas därför stannfåglar. I boken får du möta fåglar som vi har omkring oss varje dag – men som vi kanske inte vet så mycket om. Talgoxen, blåmesen, svartmesen och entitan. De hör till de äkta mesarna, till en familj som heter Paridae på latin. Men du får också stifta bekantskap med annorlunda arter som stjärtmes, pungmes och skäggmes. Liksom mesarnas främsta fiender, sparvhöken och sparvugglan.

och andra gömställen. När ungarna matas på försommaren kommer honan och hanen med mellan 350 och 1 000 insekter till dem – varje dag. Eftersom de flesta är så kallade skadeinsekter är det lätt att förstå vilken enorm nytta fåglarna gör. I dag vet forskarna att fåglar faktiskt är flygande dinosaurier. Länge trodde man att de härstammade från en märklig art som heter Archaeopteryx. Den hade fjädrar som en kråka, tänder i näbben och en lång fjäderklädd ”ödlesvans”, och den kunde antagligen inte flyga särskilt bra. Nu är det inte säkert att just Archaeopteryx verkligen är fåglarnas urfader. Kanske är den bara en kusin till en ännu så länge okänd urfågel. Forskarna kommer säkert att hitta nya spännande pusselbitar till fåglarnas släktträd. Men visst är det fantastiskt att talgoxarna och blåmesarna utanför fönstret faktiskt är släkt med djur som fanns på jorden 150 miljoner år före människans tid! Den här boken vill visa dig vägen till mesarnas värld. Vi vill helt enkelt berätta om hur några av våra vanligaste fåglar faktiskt fungerar.

Mesarna spelar en viktig roll för den naturliga balansen. Många av dem är fenomenala på att finna insekter. En kall vinterdag besöker en talgoxe omkring 1 000 olika träd i jakt på insekter som finns i barkspringor

Stefan Casta & Staffan Ullström

Blåmesungar 8 i sitt bo.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 8

2013-01-07 14.52


archaeopteryx – en av mesarnas förfäder

Ungefär så här kan den flygande dinosaurien Archaeopteryx ha sett ut. Länge trodde man att den var fåglarnas äldsta släkting. Men antagligen är den bara en av flera ”urfåglar”.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 9

2013-01-07 14.52


talgoxe – bredast slips bestämmer

H

os talgoxen har den svarta ”slipsen” på bröstet stor betydelse. De bredaste slipsarna har de äldre hanarna. Ungfåglarna och honorna har bara tunna och ojämna svarta ”trådar” på bröstet. Hanarna tävlar med varandra genom att spänna ut brösten så att slipsarna visas tydligt. Om det inte räcker för att avgöra vem som är starkast, blir det ibland virvlande slagsmål. En stor slips gör en hane extra ”snygg”, tycker honorna.

är fulla med livsviktiga proteiner* som de växande fågelungarna behöver. Man har beräknat att det går åt minst 8 000 larver till en kull. Ungefär 3 veckor före larvtoppen ska honorna börja lägga ägg. För det mesta lyckas de faktiskt passa tiden. På hösten, när ungarna är utflugna, är antalet talgoxar i Sverige som högst: ca 18 miljoner. Men nästa vår är det ändå bara omkring 5 miljoner fåglar kvar. På vintern dör det nämligen 50 000 talgoxar – varje dag!

Mätarlarver härmar grenar

”Min slips är bredare än din!” Talgoxar mäter slipsarna mot varandra.

För talgoxar är det livsviktigt att kunna känna av vilken vecka på våren som ”larvtoppen” ska inträffa. Då kläcks nämligen många miljoner larver som ska bli mätarfjärilar. Under en kort tid sitter det små mätarlarver överallt i träd och buskar. Mätarna är som ”naturens prinskorvar”, de *Se ordlista.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 10

Mätarlarver ser roliga ut när de kommer vandrande på en gren. Deras utseende är resultatet av en mångtusenårig ”kamp” mellan fåglar och fjärilar. När en fågel kommer stelnar larverna till och sitter blickstilla. Då liknar de små kvistar. Men de skickligaste mesarna går inte på det.

Talgoxen trivs i lövskogar.

En smart mes

Talgoxen är en finurlig fågel som hittar på nya sätt att skaffa föda. På vintern ”knackar den på” i binas kupor. Och när ett yrvaket bi tittar ut, blir det genast uppätet. På sommaren kan man se talgoxar fånga humlor. De hackar hål i humlans bakkropp, för att komma åt honungsmagen. I den finns all nektar som humlan samlat.

40 olika läten

Redan i januari kan man höra talgoxens sång. Den är ofta det första vårtecknet, och lätt att känna igen. Fåglarna sjunger ”Titt-ut, titt-ut, titt-ut!” Eller trestavigt: ”Tit-ti-tu”. Talgoxen är egentligen en fantastisk sångare som har hela 40 olika läten!

Mätaren – naturens prinskorv! 10

2013-01-07 14.52


Gamla namn

Förr var talgmes det vanligaste namnet. Den har också kallats talghatt, talgsmack, belmes, spickeköttsfågel och livstyckspojke.

Sjunger gällare i stan

I städerna har talgoxen lärt sig att överrösta trafikbullret genom att sjunga med gällare röst. Om man mäter sången i stan och jämför med sången på landet, är det stor skillnad.

11

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 11

2013-01-07 14.52


blåmes – med magisk basker

D

et är nästan omöjligt att se skillnad på hanen och honan. Titta bara på Staffans teckning här intill. Kanske kan man ana att honan (till vänster) är lite blekare i färgen? Fast det är ju inte lätt att se i naturen. Men fåglarna själva har inga som helst problem. Blåmesen ser nämligen det ultravioletta* ljus som människor inte kan uppfatta. De blå fjädrarna på fåglarnas huvud reflekterar ljuset så att det riktigt strålar om dem. Men alla fåglar lyser inte lika mycket. Hanarnas huvud strålar mer än honornas. Och olika hanar lyser olika mycket. De hanar som har starkast strålande basker är populärast och blir först valda av honorna.

På vintern hittar den bladlöss, mygglarver och puppor inuti vasstrån.

Blåmesen är betydligt mindre än talgoxen, och när man sätter upp holkar till mesar ska man tänka på att göra hålet litet mindre på några. De holkarna blir ofta blåmesarnas, för där kommer inte talgoxarna in (se s. 38). Honan bäddar ensam boet med en tjock madrass av mossa och torrt gräs. I mitten lägger hon mjuka hår från hundar, katter och andra djur samt fågeldun. Varje morgon värper hon ett ägg i redet. Under tiden sitter hanen och sjunger i närheten för att meddela att holken är upptagen. Men honan är inte trogen sin hane. Om det dyker upp en annan hane med snygg basker, passar hon på att para sig med honom också. Det gör hon för att hennes ungar ska få så bra och varierande arvsanlag* Blåmessom möjligt. Därför är det ägget har rödofta olika pappor till äggen bruna fläckar mot en vit i boet. Var femte blåmesbakgrund. Så unge har en annan pappa ser ett typiskt än den som matar dem! mesägg ut!

Blåmesens favoritmiljö är lövskogar med ekar i. Men den gillar också trädgårdar.

Ge ditt hår till mesarna

När mesarna har börjat samla bomaterial kan man passa på att klippa av sitt ”vinter­hår” och sätta ut det i stora tussar i buskarna. Det kommer garanterat till användning. Och det blir mjukt och varmt för ungarna i boet.

Varnar för sparvhök

Blåmesen är en mycket vaksam fågel och hör till dem som först upptäcker om en rovfågel finns i närheten. Då låter den höra ett intensivt varningsläte som berättar vad som är på gång.

*Se ordlista. 12

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 12

2013-01-07 14.52


Gamla namn

Blindmes, blåhatt, bullare.

Sjunger högst av alla

Blåmesens sång är ett vackert men enkelt silverklingande ”svirr” som liksom singlar ner från träden: ”Tsi-tsi-sirrrrrr…” Det är bara ett par sekunder långt men ligger ”högt på skalan”. Mycket högre än den högsta tangenten på ett piano.

13

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 13

2013-01-07 14.52


svartmes – bor i mushål

D

et är lätt att missa svartmesen. Det är den minsta mesen och kanske också en av de minst välkända av de vanliga fåglarna. Det händer Ibland hälsar svartmesen att folk tror att på vid fågelboet svartmesar är talgoxens ungar, vilket egentligen är en ganska träffande missuppfattning. För ungefär så ser svartmesen ut. Som en liten smutsig talgoxe! Svartmesen är en svartvit fågel, som helt saknar talgoxens och blåmesens lysande färger. Ett säkert kännetecken är den avlånga vita fläcken i nacken. Svartmesen besöker ibland fågelbord. Men inte alls lika ofta som blåmesen och talgoxen. Svartmesen hör hemma i granskogen. Där har den egna ”fågelbord”. Högt uppe Bakom kottens fjäll finns feta i träden klänger den och pillar fram frön frön som är viktig föda. ur kottarna. Det kan finnas mer än hundra

feta frön i en grankotte, och när det är mycket kottar i skogen lever svartmesarna ett gott liv tillsammans med hackspettar, korsnäbbar, ekorrar och skogsmöss. Men kottår blir det bara med 3–5 års mellanrum. Och de år när det är riktigt ont om kottar kan svartmesen få bekymmer. Ju mindre en fågel är, desto oftare måste den äta för att hålla värmen. Dåliga kottår måste svartmesarna överge sina hemtrakter och på hösten kan tusentals ungfåglar flytta långt ner mot södra Europa. Precis som många andra mesar bor svartmesen i hål. Men den kan inte göra egna hål och kan inte tävla med de andra mesarna om holkarna. Den får hålla till godo med sådant som blir över. Därför bor svartmesen ofta nära marken, i håligheter

I granskogen känner sig svartmesen hemma. 14

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 14

Ett mushål – eller kanske ett svartmesbo?

i stubbar, mellan trädrötter och stenar. Det är inte heller ovanligt att den flyttar in i ett tomt sork- eller musbo.

På vintern går meståget

På vintern slår sig många mesar ihop och bildar flockar som letar efter föda i träden. De här flockarna kallas meståg. Det märkliga är att fåglarna i meståget inte konkurrerar* med varandra. De olika arterna har olika ställen att söka på. Den lilla svartmesen letar föda längst ut på grenarna, tofsmesen mitt på dem, talltitan inne vid stammen. I mestågen brukar det också finnas talgoxar, blåmesar och stjärtmesar. Även kungsfåglar, nötväckor och trädkrypare kan följa med en bit. *Se ordlista.

2013-01-07 14.52


En vän i skogen

Förr i tiden måste barnen ibland gå och leta efter korna i skogen. Om barnen hörde svartmesen sjunga trodde de att det var ett tecken på att de snart skulle hitta korna.

Låter som en talgoxe – men snabbare ”Music-music-music”

Gamla namn

Svarttita, skogstita, kolmes, svarthätta, pititjeta, lissdetja, lillget.

15

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 15

2013-01-07 14.52


tofsmes – kungen av tallskogen

T

ofsmesen ser nästan ut som ett skogsväsen – eller en liten skogvaktare – med sin kaxiga tofs. I ett av de gamla namnen liknas tofsen vid en krona: meskung! Tofsmesen är en fågel som man sällan ser. Och ändå vet nog de flesta vad den heter. Ordet tofsmes lägger sig liksom på tungan av sig själv. Tofsmesen lämnar nästan aldrig sin älskade tallskog. Någon gång kan den komma till fågelbordet. Men bara om det ligger i kanten av en skog. Den bor inte heller så gärna i holkar. Tofsmesen hackar helst ut sitt bohål själv. Det är egentligen fantastiskt, med tanke på

den lilla näbben. Men förklaringen är att den gör boet i en murken stubbe eller ett gammalt mjukt träd. Ofta kan den bara använda boet ett år. Sedan faller trädet och fågeln får leta upp ett nytt. Tofsmesen lägger ägg tidigare än någon annan mes. Redan i april ligger honan och ruvar. Då har de andra mesarna knappt börjat bygga sina bon. För det mesta föds bara fem ungar, vilket är lite jämfört med de andra. Men i tallskogen finns inget överflöd av föda och då måste kullstor­ leken begränsas. Ungarna matas med spindlar och insekter, inte minst mätarlarver. Främst av en art som heter tallmätare. Tofsmesen är en riktigt smart hamst­rare* som lägger upp ett rejält vinterförråd. Den gömmer kottfrön, spindlar och larver i barkspringor i tallarna. Maten limmas fast med hjälp av saliv. Sedan klistrar fågeln en barkbit ovanpå, för att minska risken att någon annan ska finna maten. Det är tack vare dessa gömda godbitar som tofsmesen klarar vintern i sin tallskog.

Tofsmesen följer gärna med när meståget drar fram genom skogen. Men när tåget går vidare ut mot öppna marker eller lövskogar, kliver den av.

Tofsmesen älskar tallskogen.

Leker titt ut

Sången är en kort och lite sträv trudelutt, som hörs överallt i tallskogen. ”Perre-ritt” eller ”kirririritt” brukar den skrivas. Det låter nästan som ett litet skratt. Som om fågeln leker kurragömma med oss: ”Titta här, titta där – titta här då!”

Inte på Öland och Gotland

Tofsmesen saknas helt på Öland och Gotland. Det beror på att den är jättedålig på att flyga över vatten.

En murken stubbe med en ticka. Kanske var det en tofsmeshona som först knackade upp sitt hål här? *Se ordlista.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 16

Åker meståg – men bara en station

16

2013-01-07 14.52


Gamla namn

Nästan alla namn syftar på tofsen på huvudet: Meshatt, hattmes, tofsmössa, skogsbock, tofstita och inte minst det stolta namnet: meskung.

Snygg dräkt

Tofsmesen är perfekt klädd för att smälta in bland skogens lavklädda grenar. Till och med det rödbruna ögat har samma ton som tallstammarna.

17

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 17

2013-01-07 14.52


talltita – överlistar vintern

F

ör mesarna är vintern rena lotteriet. Och för de flesta blir det en nitlott. Nio av tio unga fåglar dör under sin första vinter. Men fåglarna har smått otroliga lösningar för att överlista vintern. På senare år har forskarna fått alltmer kunskaper om de anpassningar som gör att fåglar kan klara även de svåraste prövningar. När talltitornas ungar lämnar boet på försommaren sprider de sig och flyger runt i trakten. Var och en letar efter ett äldre talltite­par, som de inte själva är släkt med. När de hittar ett sådant par slår de sig ner hos dem. Man kan tycka att det är konstigt att det äldre paret släpper in unga, obekanta fåglar i sitt revir. Men de får fördelar av det.

Varje äldre par brukar ha två eller tre unga fåglar i reviret. På hösten hjälps fåglarna åt att hamstra. En talltita gömmer mellan 40 000 och 80 000 matbitar. Det är mest tallfrön, enbär och frön från en växt som heter hampdån. Men också spindlar och insekter.

Talltitan gömmer tiotusentals matbitar!

Talltitan finns i både barrskog och blandskog*. *Se ordlista.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 18

På vintern hjälps den lilla gruppen åt att hålla utkik efter rovfåglar. De unga titorna står lägst i rang. Därför får de söka föda på de farligaste ställena, långt ute på grenarna. Där har de bra utsikt och kan varna de äldre

som håller sig nära stammen. Om en sparvhök går till anfall är det troligen en av de unga fåglarna som den tar. De fungerar som Sparvhöken håller koll på levande sköldar mesarna. för de äldre! Under kalla vinternätter sänker titor­na sin kroppstemperatur för att spara på energi. Från 41 grader till 34–36. På morgonen måste fåglarna äta i två timmar innan kroppstemperaturen är normal igen. När vintern är slut är det färre fåglar kvar i gruppen. Om en av de äldre strukit med får en ung fågel chansen att para sig och få ett eget revir.

Hampdån är en ganska vanlig växt vars frön är viktig föda för talltitan.

18

2013-01-07 14.52


Gamla namn Nordisk Turfågel

mes, mid- Förr trodde man att talltitan var en riktig dagssparv, lyckofågel. Om man mötte den i skogen gråmes, skulle man finna mycket bär, få god jaktlycka och vackert väder. gråtita, korvtjet, teta, snöteta, spittetjeta, neting.

Gamla namn

Nordisk mes, middagssparv, gråmes, gråtita, korvtjet, teta, snöteta, spittetjeta, neting.

19

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 19

2013-01-07 14.52


entita – fågeln som fick fel namn

D

et blev alldeles fel när man gav entitan dess namn, för någon typisk enbuskfågel är den inte. När entitan första gången beskrevs i slutet av 1600-talet, var det nämligen en talltita man råkade ha framför sig! Först 1849 upptäcktes misstaget och man förstod då att det fanns två olika arter som var mycket lika varandra. Än idag fortsätter entitan att ställa till problem för fågelintresserade människor. Det är faktiskt jättesvårt att skilja den från talltitan. Men det går, om man bara vet vad man ska kika på! Egentligen är de båda fåglarna varandras motsatser. Entitan är rastlös och flyttar sig hela tiden. Talltitan är trög och lite långsam. Ibland säger fågelskådare så här: Om det är en talltita du ser, hinner du ställa in kikaren på den. Men om det är en entita hin­ ner den flytta sig. Entitan är, trots sitt namn, mest ”Chip-chipchip-chip...” lövskogarnas sjunger entitan.

mes. Tidigt på våren när almarna blommar äter entitan insekter i blommorna. När ungarna kläcks är det fjärilslarver som finns i ekar som de matas med. På hösten är den inte minst bokskogarnas fågel. Om det är ett bra ollonår hamstras massor med bok­ollon.

Entitan trivs i lövskogar, inte som namnet miss­ visande säger, i ensnåren. Bokollon är omtyckta av hungriga entitor.

Entitan har ett mycket stort revir* som kan omfatta upp mot 50 000 kvadratmeter skog. På samma sätt som talltitan bildar den vinterflockar. De består av 1–4 ungfåglar som flyttar in i ett äldre pars revir.

Låter helt olika

Ett säkert sätt att skilja de båda titorna åt är deras läten. Entitans sång är ett ständigt filande som tycks kunna pågå i evigheter: ”Chip-chip-chip-chip…” Talltitan klagar med kärv röst: ”zi-zi-tääh-tääh-tääh” och sjunger eftertänksamt och vemodigt: ”ty-ty-ty-ty…”

Så ser du skillnaden

Att kunna skilja på talltita och entita hör till de stora utmaningarna. Men det blir lite lättare om man vet vilka detaljer man ska titta på. Det är som att lära sig se skillnad på två bilmodeller som är lika varandra. Entitans kind är gråvit och lyser inte så skarpt mot den grå undersidan. Entitans svarta basker är glänsande, tall­ titans är matt. Talltitans kind lyser kritvit mot den grå under­sidan. Talltitan har ljusa strimmor längs vingspeg­eln. Den har också en längre haklapp.

*Se ordlista. 20

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 20

2013-01-07 14.52


Gamla namn

Förr fick entitan heta pytt och tomlinge (tummeliten) eftersom den är så liten. Men ofta kallades den för kärrmes, eftersom den gärna håller till i fuktiga marker. Även det engelska och latinska namnet syftar på detta.

Vid fågelbordet

Entitan kommer gärna till fågelbordet, om det finns ett sådant i reviret. Ofta far den fram och tillbaka flera gånger och gömmer fröna den tar.

21

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 21

2013-01-07 14.52


azurmes – spökmesen

K

anske är azurmesen den vackraste mesen. Sitt namn har den fått efter den färg, azurblått, som brukar användas för att beskriva Medelhavets vatten. Men när man ser den i ett vinterlandskap, som på bilden på nästa sida, går tankarna kanske snarare till en blåbärsglass. Tyvärr häckar inte azurmesen i vårt land, men den dyker upp här då och då. Den hör hemma i länder som Ryssland, Kazakstan, Mongoliet och Kina. Men ibland verkar det som om azurmesarna vill försöka utvidga sitt område. Då ger de sig av västerut i stora flockar och

dyker upp på helt nya platser. Det är de här invasionerna som gör att fågelkännare ibland tycker att det är något spöklikt över azurmesens uppträdande. I vårt land har den aldrig häckat men den har hälsat på flera gånger. Väldigt mycket ståhej blev det under det senaste besöket, när en azurmes upptäcktes på ett fågelbord i Masugnsbyn i Lappland. Det var i november 2002. Fågeln stannade kvar i över en månad och lockade fågelskådare från hela Europa. Engelska fågelskådare skickade till och med paket med fågelmat till byn, för att fågeln skulle vara kvar när de kom fram. Ibland var det så mycket folk i den lilla byn att människor fick bo i kyrkan. TV var där och rapporterade och tidningarna döpte azurmesen till Aztrid. Men vid jultiden försvann fågeln. Kanske frös den ihjäl, för det var mycket kallt i Masugnsbyn då. Kanske togs den av den hermelin som genomsökte fågelholkarna i byn. Eller flög den bara vidare? Ingen vet.

Azurmesen trivs i blandskogar, lövskogar och fuktiga videsnår. Men den kan också bo i lyktstolpar!

Såhär kan ungarna se ut när en azurmes parat sig med en blåmes.

Blåmes + azurmes = hybrid*

Ibland händer det att en blåmes förälskar sig i en azurmes. Ungarna får blå hjässa men inga eller bara svagt gula färger. En sådan fågel ringmärktes på Landsort i Stockholms skärgård i oktober 1991. Sedan påträffades den i Finland våren därpå. Fåglar med föräldrar av olika arter kallas hybrider, och kan inte få några ungar.

En skygg fågel

En rastlös och aktiv fågel, som klipper nervöst med vingarna och stjärten. Den är svår att få syn på, håller sig ofta inne i skyddande grönska och flyger inte gärna över öppna fält.

*Se ordlista. 22

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 22

2013-01-07 14.52


Lätet

Azurmesen sjunger ungefär som blåmesen men sången är mer varierad. Ibland beskrivs den som en mix av sången från blåmes och tofsmes.

23

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 23

2013-01-07 14.52


lappmes – den tuffa mesen

I

den nordligaste delen av vår planet växer en enorm barrskog. Den sträcker sig genom norra Skandinavien, Ryssland, Alaska och Kanada. Den här väldiga skogen heter taigan. Om man tänker sig jordklotet som ett huvud, så är taigan håret på det huvudet. I skogarna ligger snön meterdjup på vintern. I träden hänger lavar långa som gamla tomteskägg. På nätterna sjunker temperaturen ibland ner mot minus 60 grader. Det händer att det blir så kallt att träden sprängs och går i bitar. Här lever lappmesen, en av de tuffaste småfåglarna.

Lappmesen trivs i taigan – urskogen på norra halvklotet.

Folk som sett den säger att den ser lite ”yvig” eller ”fluffig” ut. Det är inte så konstigt. Hela fjäderdräkten är ju uppburrad och bylsig som den varmaste dunjacka. På

nätterna sover lappmesen i hål i träden, för att komma undan kylan en aning. Riktigt kalla nätter kan den sänka sin kroppstemperatur med 5–10 grader och gå i halvdvala*. Kanske är det för att den bor i ödsliga skogar som den är så orädd och nyfiken. Fågelskådare får ibland vara med om att lappmesen lyfter från en trädgren – och slår sig ner på kameran istället! Om man äter matsäck i norrländska skogar är det inte ovanligt att ett par lappmesar kommer fram och vill ha en smakbit. Lappmesens dräkt går i samma ton som urskogens färger: den bruna pälsmössan, de varmt rostfärgade sidorna på buken, den breda svarta halsduken. När våren äntligen kommer bygger honan bo i ett trädhål. Hon bäddar med mossa och fodrar det med värmande hår *Se ordlista.

Stora mesboken, inlaga under arbete.indd 24

från renar, lämlar, harar och ekorrar. I norra Lappland lämnar ungarna boet först en bit in i juli. Då är det inte lång tid kvar innan vintern ska börja på nytt.

Besöker fågelbord

Lappmesen tycker mycket om talg, kött och solrosfrön. I byn Klutsjön i norra Dalarna brukar det alltid finnas lappmesar vid fågelborden. Vintertid kommer fågelskådare från hela Sverige dit för att titta på dem. Människor som matar mesar smetar ibland margarin på trädstammar. Det gillar lappmesen.

Sång

Lappmesen har nästan samma hesa skratt som talltitan, ”zi-zi-täh-täh-täh”. Sång: Ett surrande ”tji-yrr, tji-yrr, tji-yrr” och ”tje-tjetje-tje”, som liknar entitans sång.

24

2013-01-07 14.52

Stora Mesboken - Utdrag  

Ett utdrag ur Stora mesboken

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you