SKOGSINDUSTRI
Från avveckling till utveckling. I Ortviken flyttar flera företag in som samarbetar med SCA för att utveckla området.
infångning. Här finns två huvudspår. Det första är att fånga in koldioxid med fossilt ursprung, för att hindra stegring av halten i atmosfären (reducerande huvudspår). Det andra att fånga in biobaserad koldioxid för att på detta sätt åstadkomma negativa utsläpp (kompenserande huvudspår). Sistnämnda koncept benämns BECC – Bio Energy Carbon Capture. BECC ska man ha i åtanke bland annat när det gäller två av Stora Ensos bruk som inte längre använder fossila bränslen. Bruken är nere på praktiskt taget nollutsläpp. Att då skapa negativa utsläpp hjälper till för att kompensera utsläpp till atmosfären på andra håll, på grund av industriella processer eller naturliga källor. – Vi har inte hittat någon given teknik än för avskiljning och hantering av koldioxiden, men det är i alla fall vettigt att vi studerar detta. Vi måste helt enkelt veta mer, säger Conny Johansson, energichef hos Stora Enso Sverige. Både EU och Sverige har BECCS – Bio Energy Carbon Capture and Storage – på agendan. Även om alla sektorer i samhället lyckas strypa alla utsläpp till 2050 respektive 2045 återstår diffusa utsläpp från jordbruk, våtmarker med mera som kan kompenseras genom att skapa negativa utsläpp. Sverige och Finland har stora biogena punktkällor som är tänkbara för BECCS. Av Sveriges 25 största punktkällor finns tre hos energiföretag och resten hos fabriker som tillverkar kemisk massa.
– Renewcell har utvecklat en process som återvinner bomull och producerar dissolvingmassa som ger samma kvalitet på textilierna som jungfrulig råvara, berättar Harald Cavalli-Björkman, marknadschef hos Renewcell. Bild: Alexander Donka
FLERA TEKNIKER Stora Enso har beaktat flera tekniker för att fånga koldioxid i rökgaser, bland annat metoder baserade på aminer respektive kaliumkarbonat. Processerna kräver värme och ger också spillvärme. – En fråga för oss är om BECC-processerna går att integrera i massafabrikernas befintliga processer. Kan man använda spillvärme från bruket till infångningen eller tvärt om? frågade sig Conny Johansson. En studie som använde ÅF:s modellfabrik från 2010 visade tyvärr att integration inte är möjlig. Vi letar vidare för att hitta dels lågenergiteknik, dels lågtemperaturprocesser som ger någon form av spillvärmeutbyte och dels högtemperaturvärmepumpar. Vår tro är att en kombination av dessa kan ge stor nytta. Var i massafabriken görs lämpligen avskiljningen? En viktig fråga eftersom koncentrationen i rökgaserna påverkar effektiviteten. Mot den bakgrunden är kanske mesaugnen (25 procent koldioxid) och sodapannan (17 procent) lämpligast. Hanteringen av den infångade koldioxiden måste också lösas. Rätt temperatur och tryck är viktigt både för transport och lagring. Trycket 22
NORDISKA PROJEKT www.nordiskaprojekt.se
måste upp och temperaturen ner för att få ner densiteten och skapa vätska. Några frågor som måste utredas är hur man säkerställer att inte kolsyresnö bildas med risk för proppar i ledningar, och hur andra gaser (som NOx och SOx) ska hanteras och korrosion förhindras. EU finansierar projektet ACCSESS där flera pilotförsök pågår. Stora Enso genomför ett av dem i Skutskärs massabruk, där en kombination av CO2-solutions by SAIPEM (med kaliumkarbonat och enzymer) och en Rotary Packed Bed från Prospin testas. Försök med samma teknologier kommer också att göras hos Fortum Oslo Värme på Klementsrud, hos Technology Center Mongstad i Bergen och på Heidelbergs cementfabrik i Gorazdze i Polen, som är det första försöket i Östeuropa. Svenska staten bidrar till att fullskaleanläggningar för BECCS byggs. Finansiering finns i förra årets budget och >>
