Page 1

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 6 - 2011

APOTEKSMARKNADEN sidorna 16-17

I KARLSTAD Sedan statens apoteksmonopol upphörde 1 juli 2009 genom ett riksdagsbeslut, har fler aktörer dykt upp apoteksområdet. Vi har undersökt hur apoteksmarknaden ser ut i Karlstad.

sidorna 14-15

ATT SKAPA ÄR MIN LIVSNERV

Jan Nordström är fotograf och poet. Han har tampats med såväl matstörningar som psykisk ohälsa, men i skapandet har han funnit en plats för hopp och mening. I sitt bagage har han idag ett flertal utgivna diktsamlingar.

sidorna 18-19

NORDBY

ASP-bladet besökte Nordby-boendet för att se hur verksamheten fungerar efter invigningen i våras. Boendet ligger fint nära skog och gröna gräsytor. Trots att boendet ligger nära E-18 känns läget avskilt och lugnt.

KARLSTADS KOMMUN


MITT I SOMMAREN! Det är en alldeles särskild känsla att jobba när i princip hela ”kontorsSverige” står stilla! Vi är några stycken som finns på våra kontor, täcker upp för varandra och hinner med att rensa i pappershögar, sortera och systematisera, prata mer med varandra än vanligt och dagarna är inte alls fyllda av möten från morgon till kväll. Lugnet är tillfälligt som tur är, för det är betydligt mer stimulerande och engagerande att ha fullt upp. ”VårdSverige” fungerar även under sommaren så gott som fullt ut. Även om hälften av arbetsstyrkan är ledig så finns vikarier inne och ser till att det blir så bra som möjligt för alla som behöver vård och stöd. Och mitt i detta sommarlugn inträffar det mardrömslika terroristdådet i Norge. Kontrasten mellan sommarsol och välplanerat dödande drabbar med stor kraft, och det känns nästan overkligt det som skett.

Och jag återkommer till Stig Dagermans dikt, som jag burit med mig sedan tonåren: Jorden kan du inte göra om Stilla din häftiga själ Endast en sak kan du göra en annan människa väl Men detta är redan så mycket att själva stjärnorna ler En hungrande människa mindre betyder en broder mer Trots allt – fortsätt njut av sommaren och allt som finns runt omkring, ta väl hand om dig och de runt omkring dig! Sommarhälsningar

Inger Granhagen

Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


INNEHÅLL

N Y HE T ER

Norsk röst om musikterapi Norge har likt Sverige sett en avinstitutionalisering av psykiatrin, vilket enligt Odd Volden för NAPHA, ett nationellt kompetenscenter för norsk socialpsykiatri, kanske innebar att musikterapi glömdes bort. Han menar i ett blogginlägg att det är god tid att åter införliva det i behandlingen av människor med psykisk ohälsa. – Musikken taler fra og til hele kroppen. Musikk har lengre halveringstid enn ord. Jeg vet ikke hvordan det står til med musikkterapien på psykisk helsefeltet for tida. Forsvant musikkterapeutene sammen med ergoterapeutene under nedbyggingen av institusjonene? Hvor er de i så fall nå? Vi må uansett se til å hanke dem inn igjen så fort som mulig, skriver Volden. Han tar även upp flera låtar som han personligen finner givande. Alla kan vara sömnlösa, ha sorg eller svåra upplevelser. Därför är det ganska vanligt at pyssla med musikalisk självhjälp via skivspelaren, eller varför inte YouTube? Wes Montgomery är exempelvis en inte helt dålig följeslagare vid sömnproblem. – Musikken og dansen er de mest grenseoverskridende og rørende kommunikasjonsformene vi har, summerar Voldens sin inställning. Text: Robert Halvarsson

Läs NAPHA:s blogg här: www.napha.no/blogg

INLEDARE

2

DEBATT

Tid för återhämtning Andlighet, eller psykos?

4 6-7

REPORTAGE

Aspergare discar 8 KRUT 9 Förstärkt samband mellan kreativitet och psykisk ohälsa 10 Aspergerforum 11 Hög motivation är bra för hälsan 12-13 Jan Nordström 14-15 Apoteksmarknaden 16-17 Nordby 18-19 Litium 20-21 Superhäxan 22-23 En patients syn på nya psykiatrihuset 24-25 Förkortningsskolan 26 Ms.Tibbs gubbar, Fria ord & Månadens tips 27-29

PÅ JOBBET

Ulf Johansson

30-31

ASP BLADET PRODUCERAS AV

MEDIAGRUPPEN Handledare Emilio Merayo

Redaktion

Olle Stagnér Karl-Peter Johansson Kajsa Jansson Christer Jansson Jane Alsing Christer Adrian Henrik Sjöberg Robert Halvarsson Maria Lundby Bohlin Mattias Kihlström

Fotograf

Per Rhönnstad

GrafiSK FORM & RETUSCH Robert Olsson

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X Tryck: Tryckservice, Karlstads Kommun


DEBAT T

TID FÖR ÅTERHÄMTNING

De flesta av oss har en bestämd uppfattning om hur sommaren ska vara: lång, varm och skön. Vi ska vila så att vi orkar ta oss igenom en ruskig höst och en mörk och kall vinter.

När jag skriver detta är det i slutet av juni och den långa, varma, sköna sommaren är här. Termometern närmar sig trettio grader och vinterns köld känns väldigt långt borta, trots att det inte känns länge sedan som snön låg halvmeterdjup. Kontrasten mellan vinterhalvåret och sommartiden är slående. Det är konstigt egentligen att vi klarar av att leva i ett klimat som skiftar så. Sommaren är den perfekta perioden av året då batterierna kan fyllas på av ljus och värme. När jag gick till jobbet idag passerade jag en av de behållare som innehåller tidningen Metro. I den kunde man läsa en artikel med rubriken ”Göra ingenting, är svårare än det låter”. 4 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

Metro har talat med stressforskaren Walter Osika vid Stockholms Universitet som säger att göra ingenting är en definitionsfråga. Det är svårt att stänga av hjärnan helt och hållet. – Väldigt mycket som sker i hjärnan kommer aldrig upp till någon medvetandenivå, menar Osika. Innebörden i artikeln är att man måste ta pauser i livet. Ett par tips ges också på hur man ska bli bättre på att göra ingenting. Det handlar om att rikta uppmärksamheten inåt, på sin andning; att fokusera på den så att man kan klara stressiga situationer. Man kan återhämta sig genom att byta miljö, exempelvis tillbringa semestern på annan ort. Att sysselsätta hjärnan med något helt annat kan också bidra positivt.

Vad som glöms bort i det här resonemanget är att det är lika viktigt att tänka utåt som inåt. Vilka situationer sätter man sig själv i? Är de stressiga eller inte? Att analysera sin omvärld är minst lika viktigt. En kombination av inåt- och utåttänkandet är en lämplig väg för att få en balans. Jobbet inkräktar mer och mer på fritiden. I ett pressmeddelande från fackförbundet Unionen presenteras en undersökning av Novus Opinion där 2 000 tjänstemän i privat sektor deltog. Undersökningen visade att var femte tjänsteman har krav från arbetsgivaren att vara tillgänglig under semestern, trots att detta bryter mot semesterlagen.


Nya grepp i suicidprevention Svenska Dagbladet rapporterar att polisen i Stockholms län har inlett ett projekt i syfte att förhindra självmord. Projektet är ett samarbete mellan polisen och psykakuten på S:t Görans sjukhus. Det är dessutom det enda av sitt slag i Sverige och är en del av det myndighetsövergripande projektet SPIS (suicidprevention i Stockholm). Den 8 juni startades initiativet genom att en civil polisbil och en akutsköterska från St:Görans gjorde sitt första pass. Denna specialpatrull har som syfte att rycka ut till personer som är självmordsbenägna. Detta blir patrullens enda arbetsuppgift, då akutsköterskor enligt förundersökningssekretessen inte vara med i utredningsarbetet. Sköterskan gör en första bedömning av läget, så att den behövande ska få tillgång till den vård personen är i behov av. Polisassistenten Erik Mangen är med i projektet och säger att det är intressant och banbrytande, eftersom det sammanför akutvården med polisens arbete. Förutom att vara utbildad polis har Erik även en kandidatexamen i psykologi och erfarenheter från både fängelse och rättspsykiatri.

Detta är inte en bra utveckling. Under ledigheten bör man lämna jobbet på jobbet och inte ta med det på semestern. Dagens IT-teknologi suddar ut gränserna ut mellan fritid och arbete. Risken med detta är att fritiden inte blir lika fri. Istället får vi en inrutad fritid där man inte hinner med de nödvändiga pauserna som gör det möjligt att hämta ny kraft. Hur ska man förhålla sig till allt detta? Det handlar om vårt förhållningssätt till stressen. Att försöka ignorera stress löser inga problem. Semestern ska vara en tid för återhämtning. Det kan den bli om vi tar hänsyn både till våra inre behov och till de yttre förutsättningar som vår omvärld ger oss. Text: Henrik Sjöberg

I Stockholm kommer det cirka åtta larm varje dygn som är självmordsrelaterade. Erik Mangens kollega Annika Lindahl, akutsköterska, uppger att många fall är svåra att bedöma. Flera som larmar är ofta i ett utsatt läge och är psykiskt sjuka, berättar Annika och förklarar att det är ofta svårbedömda situationer som det handlar om. – Men inte ens den här bilen kommer att räcka till alla larm, säger Annika Lindahl. Svenska Dagbladet rapporterar vidare att det viktigaste är att kunna prata med den som är självmordsbenägen. – ­ Man kommer extremt långt om man lyssnar, menar Erik Mangen. Om projekt slår väl ut kommer det förlängas och mer poliser ska få utbildning i att hantera självmordsbenägna personer. Text: Henrik Sjöberg


DEBAT T

ANDLIGHET, RELIGION ELLER

PSYKOS? Hur kan man veta vad som är religion och vad som är en psykos? Finns det några fasta gränser? Kan en ateist få religiösa vanföreställningar? Eller andliga upplevelser? Hur kan man veta vad som är vad och utesluter de båda varandra? En psykos är när en person tappar kontakten med verkligheten. Ofta är det uppenbart, hon kan höra och se saker som andra inte kan höra och se. Hon kan tro att läkaren placerat fjärilar i öronen på sig, att någon opererat in ett chip i nacken på dem eller att någon styr deras tankar med hjälp av röntgenstrålning. Dessa symtom ovan är hallucinationer (att se, höra, känna och smaka saker som inte har någon grund i verkligheten) eller vanföreställningar (exempelvis att man är jagad av SÄPO eller är utsedd att rädda världen från en kommande attack från utomjordingar). Vid dessa tillfällen är det uppenbart för omgivningen att någonting inte står rätt till och personen tror intensivt på sina upplevelser oavsett vilka motargument andra kommer med. Hörselhallucinationer är det vanligaste förekommande symptomet vid schizofreni, de kan vara kommenterande eller uppmanade. Man kan känna att man är ett med naturen, fåglar talar till en, stenar och blommor är symboler, vinden ger budskap.

6 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

Men att uppleva saker som går utanför den fysiska verkligheten är också en del av de stora världsreligionerna. Religioner som Kristendom, Judendom och Islam bygger alla på övernaturliga händelser, till exempel den brinnande busken Moses såg och hörde tala. Micael Nilsson nämner via sin hemsida flera personer ur Bibeln som sett Gud; Gideon i vinpressen, Elisa kallas till profet när har arbetar ute på fältet, Petrus och Andreas möter Guds kallelse i en fiskebåt och Matteus utanför tullhuset, där han var en föraktad överlöpare som ansågs en landsförrädare och svikare. Till synes övernaturliga fenomen kan ha fysiska orsaker. Den brinnande busken, som brann men inte brann upp, kan ha flera förklaringar skriver Nilsson: en överladdning av elektricitet, ljusreflexer, ett vulkaniskt utbrott, en solstråle som bröts genom bergsmassivet, en gasläcka som fattat eld eller en psykologisk reaktion. Eller så var det Gud.

Vanföreställningar Vissa anser att all tro på något som inte går att bevisa existensen av bör definieras som vanföreställningar, men, liksom med alla andra ”vanföreställningar” så måste tron vara till skada för sig själv eller andra för att den skall anses nödvändig att behandla. Den skall också vara utanför vad som anses socialt och kulturellt normalt i den omgivningen som personen tillhör, således anses normalt inte en person som svimmar på scenen på ett väckelsemöte som sjuk.


Tidningen Kyrknytt, nummer tre 2008, har en artikel om ämnet ”andlig kris”. En man var mitt i livet stressad och började, utan att tidigare alls haft religiösa funderingar, fanatiskt leta, yoga, symboler och terapi. Han såg betydelser i allting och korsade gränsen för vad som var ”normalt” i fråga om tänkande och beteende. Han hamnade på psyket en kort stund, men ”valde” att gå tillbaka till det normala, för att slippa ett eventuellt vårdintyg och behandling. Han hittade information om ”andlig kris” och kände igen sig. Andliga kriser kan likna psykoser, med besvärliga vanföreställningar som kan vara svåra att hantera, men andliga

kriser anses man kunna gå stärkt ur. Andliga kriser kan även tolkas inom en religiös ram, exempel på detta finns även utanför de judeokristna traditionerna, som inom schamanismen. En andlig kris kan också vara negativ. Moder Theresa och St. John av korset är två som drabbats av ”själens dunkla natt” eller som det kal�las ”dark night of the soul”. Det kan te sig som en depression och/eller en känsla av att ha mist kontakten med Gud. Lis-Bodil Karlsson som är lärare på Karlstads Universitet anser att man bör tala om dessa fenomen mer, ofta står personer helt ensamma med dessa erfarenheter, till exempel genom att känna sig utanför

sin kropp, höra röster, se gestalter och ljussken. Det kan vara svårt att förstå vad som skett. En enkel lösning på problemet att förstå alla dessa upplevelser är att kalla dem för vanföreställningar. Så gör exempelvis de nya ateisterna, däribland Richard Dawkins och Christopher Hitchens. Med tanke på att många väntar på att Jesus ska återvända kan vi konstatera att om han väl gör det, så kommer han förmodligen i sådana fall få sitta på psyket. Text: Maria Lundby Bohlin


ASPERGARE

DISCAR På Vuxenhabiliteringen i Karlstad finns ”sociala gruppen” för personer med Aspergers syndrom, eller som den egentligen heter: ”Gruppen för social färdighetsträning”. Oftast samlas vi i Vuxenhabiliteringens lokaler och pratar om vad som faller oss in, till exempel hur man läser av kroppsspråk, hur man skall hantera möten med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, hur man skall agera när man åker buss, relationer och andra ämnen. En måndag sker mötet på en discgolfbana. Discgolf, även kallat frisbeegolf, är en sport som dök upp i början av 1900talet, på den tiden använde man metallock att kasta med. Nuförtiden använder man tyngre discar (frisbees) som väger 1,6-1,8 kilo, för att få en bättre stabilitet i kasten än med vanliga frisbees i plast. Man kan också vid discgolf kasta längre. Ofta gör man skillnad mellan de två och kallar de lätta plastvarianterna för frisbee och de tyngre för discar. Frisbeegolf liknar vanlig golf på så sätt att man börjar vid en utslagspunkt och skall klara av att träffa alla kedjehål på så få kast som möjligt. Normalt är det 18 hål, men ibland även 9 eller 27 hål. Vid discgolf är det inte lika viktigt att ha ett bra underlag som vid traditionell golf, utan man kan kasta på gräs, på åkrar eller i skogen där t ex träd, vattendrag, höjdskillnader och vind kan utgöra hinder. En fördel med discgolf jämfört med vanlig golf är att den är billig att spela. 8 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

Nästan alla banor är gratis att spela på och de dyraste discarna kostar bara omkring en hundralapp. HUR MAN GÖR Medellängden mellan hålen är oftast 80-120 meter. Man startar på ”utkastet” eller ”tee”, som oftast består av grus, betong eller stenplattor. Målet är att nå ”hålen” eller ”korgarna”. En korg består av en metallkorg med kedjor, som skall stoppa discen. När discen ligger i hålet har man klarat av det. Runt hålet finns en ”green” som oftast är en slätare omgivning utan hinder såsom träd. Man har oftast en rekommendation på 2-5 kast för att beskriva svårigheten på hålen. Först kastar den som är längst från hålet, sen den näst närmsta osv., tills alla klarat hålet. UTVÄRDERING Discgolf är en rolig sport som de flesta klarar av. Samtidigt blir det en social del, vi pratade mycket och trivdes, trots att aspergare sägs ha svårt att jobba i grupper. Vi som var där var två psykologer, en sjukgymnast och sex personer från sociala gruppen. Väl framme på Skutberget samlades vi på en fotbollsplan och övade kastning av discar. Kastet liknar mer diskus än frisbee.

Discarna flög mycket längre än frisbeearna som stördes mer av den starka vinden. Först fick jag ont i axeln, men det gick över, förmodligen lärde jag mig att kasta rätt. Vi jobbade två och två på själva banan. Att använda banan är gratis, har man inga egna discar kan man hyra för en billig peng där. Idén kläcktes av en i sociala gruppen som verkligen brinner för discgolf. Han var en pedagogisk lärare och gjorde att kasten blev längre och längre ju mer vi tränade. Själv kastade han över fotbollsplanen, vilken han trodde var 100 meter lång. Man ska kasta som om man försöker dra igång en motorsåg, samma arm och kroppsrörelse, för att få tillräcklig styrka och fart, med en snärt på slutet. Efter det går vi till första utkastet. En del hål är lättare än andra. Några kan man sikta på och andra hål ser man inte för alla träd, då får man chansa. Att hamna i skogen är det svåraste, då discarna studsar på träden och de kan vara svåra att hitta. Det är långt mellan korgarna och de nya utslagen, så vi får mycket tid att prata. Efter tre timmar går vi hem med gott humör. Kanske något att prova igen? Text & illustration: Maria Lundby Bohlin


KRUT

KONSTRUNDA I ÄLVSBYTRAKTEN

I Pingsthelgen var det Konstrunda i Ulvsbytrakten (KRUT). 37 konstnärer ställde ut sina verk, i sina hem såväl som på hembygdsgårdar. Maude Johansson som är med i arbetsgruppen för KRUT berättade att det var elfte året i rad som konstrundan arrangerats.

– Konstnärerna måste ha någon koppling till Ulvsbytrakten. De skall bo eller ha jobbat här. Alla får ställa ut, så man behöver inte vara utbildad konstnär, säger Maude. Björn Sandborg invigde konstrundan i Alsters församlingshem. Det var minst 500 besökare där på lördagen. Tomas Christensson var inbjuden gästutställare och det var första gången han deltog. Han ställde ut på Tälleruds hembygdsgård. Han tycker om att måla med starka färger. Det nya i hans utställning är att när han målar så låter han fantasin ta över. Hans tavlor påminner inte mycket om verkligheten. – Jag vill väcka positiva känslor hos dem som ser mina tavlor. Betraktaren skall kunna kommunicera med bilden, säger Tomas. Man skall ta sig tid när man betraktar hans bilder. Vid första anblicken ser man kanske inte bildens innehåll. Han skall ha ytterligare en utställning på Tälleruds Hembygdsgård i juli och i höst ställer han ut på Konst i Karlstad. De andra konstnärerna som ASP-bladet besökte var Steven och Hildegun M Jones som bor på Samstorp. Han arbetar som keramiker och hon är textilkonstnär. Steven har deltagit i KRUT:s samtliga elva utställningar och han tycker att konstrundan är bra organiserad.

– Det har varit ungefär tusen personer som besökt oss i helgen. Det blir mer folk för varje år, säger han. Han gillar den sociala biten med KRUT, då han får tillfälle att prata med folk. – Det är trevligt att träffa människor som är intresserade av keramik, därför är konstrundan bra, anser Steven. Keramiken som skulle vara med på KRUT började han tillverka för ett halvår sedan. Han satsade på en stor bränning för att kunna presentera ny keramik för kunder och besökare. I år har han en ny produkt med och det är smörbyttor. I höst kommer han att ställa ut i Östersund. Text: Olle Stagnér Foto: Privat ASP BLADET | NUMMER 6 2011 9


FÖRSTÄRKT SAMBAND MELLAN KREATIVITET OCH PSYKISK SJUKDOM I ASP Bladet nummer 5 förra året rapporterade vi om att ny forskning visade på en möjlig förklaring till sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Nu förstärker ytterligare forskning att det råder ett samband. Vi har kontaktat doktoranden Simon Kyaga på Karolinska Institutet för att få veta mer.

att kontrollera att våra yrken verkligen återspeglar kreativitet och inte något annat. Ingen ökad förekomst fanns bland revisorer, säger Simon Kyaga.

Sättet de gick tillväga för att kunna finna kopplingen mellan psykisk sjukdom och kreativitet tog bland annat Kyaga sig an det stora arbetet att korsköra tre nationella register mot varandra: Slutenvårdsregistret, som innehåller alla patienter som har blivit intagna tidigare för psykoser. Folk- och bostadsräkningen, där människor uppger bland annat vilka yrken de har. Och sist men inte minst SCB:s flergenerationsregister, där man genom personnummer kan koppla personer till föräldrar, barn, syskon och föräldrars syskon.

Vilken nytta tror ni att ert fynd kan ha? – Vi styrker ett samband mellan kreativitet och psykisk sjukdom som misstänkts sedan antiken. Därigenom sätter vi psykiska sjukdomar i perspektiv. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid behandling. Dessutom borde fynden kunna bidra till minskad stigmatisering, menar Kyaga.

Enkelt uttryckt, vad är det för samband ni har funnit? – Att patienter med schizofreni och bipolär sjukdom samt deras släktingar oftare har kreativa yrken jämfört odiagnostiserade personer och deras släktingar. Sambandet föreligger inte vid depression, vilket talar för att det är specifikt. Dessutom har vi använt gruppen revisorer för

Fynden talar för att genetik åtminstone delvis kan förklara sambandet. Det kan komma att underlätta för förståelsen av den genetiska strukturen bakom till exempel schizofreni och bipolär sjukdom. På lång sikt kan det förhoppningsvis leda till förbättrad behandling. Fynden sätter också psykisk sjukdom och kreativitet i ett evolutionärt perspektiv, det vill säga ger så kallade ”ultimata förklaringar” till förekomsten av såväl psykisk sjuk-

dom och kreativitet och därigenom ökad förståelse av mänsklig kultur. Tidigare forskning av Fredrik Ullén visar också på ett samband mellan psykisk ohälsa och kreativitet. Hur ser ni på det? – Professor Ullén med kolleger visade förändringar i thalamus kopplat till ökad kreativitet mätt i en skattningsskala på ett begränsat antal odiagnostiserade personer. Man drog slutsatsen att dessa förändringar skulle kunna förklara ett samband mellan schizofreni och kreativitet. Vi har visat att sambandet existerar. Genom att använda hela Sveriges befolkning (cirka 300 000 patienter och 700 000 släktingar) kan vi också känna oss säkra på att sambandet kan generaliseras och inte är ett tillfälligt fynd. Litteraturen på området har annars präglats av flera motstridiga fynd, kanske delvis på grund av att man generellt undersökt små grupper om cirka 20 personer, avslutar doktoranden Simon Kyaga. Text: Karl Peter Johansson


ASPERGERFORUM – Home of the nerds?

Aspergerforum är ett diskussionsforum på Internet för personer med Aspergers syndrom (AS). AS är en del av autismspektrum och kan enkelt förklaras som autism hos personer som inte har en utvecklingsstörning. Aspergerforum startades som ett privat initiativ av Andreas Liebert i februari 2005, eftersom hans son vid ca sju års ålder fick diagnosen Aspergers syndrom. Sajten hackades under samma år och databasen förstördes, så de äldsta inläggen är från slutet av 2005. Liebert berättar att det i slutet av 2004 kom en fråga om en mötesplats på nätet för en föräldragrupp till ungdomar som deltog i fritidsverksamhet för aspergare. Eftersom det inte fanns något specifikt svenskt diskussionsforum riktat till personer med diagnosen fick sajten den inriktningen från start, där föräldragruppen blev hänvisad till en privat avdelning. Ett svagt intresse ledde dock snabbt till att föräldragruppen föll bort och forumet blev en renodlad mötesplats för aspergare och likasinnade. Idag är Aspergerforum Sveriges i särklass största mötesplats för aspergare och dessutom helt oberoende i förhållande till organisationer och andra särintressen. Det finns 4 000 registrerade medlemmar på Aspergerforum, men antalet aktiva är naturligtvis lägre. Sajtens största läsekrets är oregistrerade gäster som hittar dit via företrädesvis sökmotorer som Google och har omkring 5 000 besökare om dagen. Forumet innehåller drygt en halv miljon inlägg i 15 800 trådar och i genomsnitt skrivs omkring 250 nya inlägg varje dag.

Aspergerforum har en del skumma diskussioner, såsom Torgny Lindgren, kundvagnar och Klapa snel hest, Internethumor som är svår att förklara. Det finns trams, många blandar seriösa inlägg med utflippade. Många har specialintressen, fanatiska intressen, och kan inte låta bli att skriva om dem i var och varannan tråd. Många söker kunskap och får bra svar ur Andreas Liebert, grundare av Aspergerforum flera synvinklar från personer med Aspergers, detta är i synnerhet De som använder sajten har oftast en egen Aspergerdiagnos, men viktigt för nydiagnosticerade, men består även av dem som misstänker även för äldre rävar. de har AS, väntar på utredning, är föräldrar till barn med AS eller anASPERGERFORUM ÄR EN STOR dra relaterade. En annan person beKUNSKAPSKÄLLA skriver att Aspergerforum består av Forumet utgör en gemenskap och konstiga typer, märkliga personer, det anordnas träffar runt om i Sveavvikare, outsiders och en normal rige, bland annat en i Karlstad i fjol. En person skriver att forumet är bra person. Som han själv. för den sociala hälsans skull och för Text: Maria Lundby Bohlin att kunna hjälpa andra.

ASP BLADET | NUMMER 6 2011 11


HÖG MOTIVATION ÄR BRA FÖR HÄLSAN

Att vara understimulerad på jobbet eller att inte ha någon hobby kan på sikt innebära att man kan bli utbränd. Forskarna varnar för den nya diagnosen ”bored out”. Tråkiga och monotona arbeten som inte utmanar vårt intellekt och vår problemlösningsförmåga har en negativ påverkan på vår jobbhälsa. Detta är något som ofta kommer i skymundan i dagens diskussioner om arbetsmiljö, där det ofta talas om att ”gå in i väggen”. Nu slår Tyska forskare larm om hälsoriskerna med att först och främst att ha tråkigt på jobbet. I en undersökning som omfattade 1 200 Tyska förvärvsarbetare undersöktes kopplingen mellan att vara understimulerad på jobbet och psykisk ohälsa. Forskarna konstaterade att inte bara hög arbetsbelastning utan även understimulans kan ha en negativ inverkan på vårt psykiska välbefinnande. Enligt forskargruppen är understimulans inte bara en fråga för industriarbetare utan även för andra yrkesgrupper. En nordamerikansk studie visar att hjärnan vilar vid monotona och alltför ensidiga arbetsuppgifter. Med magnetröntgenkamera mätte forskarna hjärnaktiviteten hos dem som utförde enformiga arbeten. Resultatet visade att hjärnan vid ensidiga arbetsmoment, vare sig personen ville eller inte, automatiskt gick ner i viloläge – med misstag som följd. Inom 10-15 år hoppas forskarna ha tagit fram någon form av varningssystem som kan användas för att förhindra olyckor i samband med monotona arbetsuppgifter. Själv12 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

klart så påverkas vi alla olika när det gäller det ena eller det andra. Risken med monotona arbetsuppgifter kan vara att det tär på kreativiteten, och med det så dör en smula av den individuella entusiasmen. Vad är det då som gör att folk står ut med trista jobb? En sak som betyder mycket för vår förmåga att härda ut när vi känner leda inför våra arbetsuppgifter är att vi har bra ledare, bra chefer. Som med mycket när man ska leda grupper av olika slag – det kan gälla allt från att leda ett fotbollslag till att leda en grupp som utför trista arbeten – är en skicklig ledare ofta nyckelfiguren för att åstadkomma ett bättre arbetsklimat och goda resultat. Ibland kan en chef göra underverk med en grupp där en annan ledare har misslyckats. I en fotbollsliknelse kan man säga att ett och samma lag ena året inte kan vinna någonting, medan det följande säsong, efter att ha bytt tränare, vinner allt som går att vinna. En ny röst i omklädningsrummet kan vända skutan på rätt köl och få alla spelare att prestera på den inneboende nivå som samtliga äger. Detsamma gäller givetvis i arbetslivet. Motivation – ett verktyg för att påverka människor. Vad utgör då ofta skillnaden mellan de som lyckas och de som inte gör det? Att den som får

gruppen att börja producera ofta är en mycket skicklig motivator. Eftersom låg arbetsmoral är en effekt av de monotona arbetsuppgifterna krävs större insatser för att öka motivationen. Risken är att lönen blir den enda drivkraften. Jag kan tänka mig att många går till jobbet med en längtan efter att arbetsdagen ska ta slut (för att inte tala om arbetsveckan). För många är ju måndagar veckans värsta dag – och den stora blinkande ljusglimten är den 25 varje månad. Därför är det viktigt att arbetsledare både behärskar och begriper motivationens positiva effekter på omgivningen. Om en ledare förstår motivationspsykologi kan ett positivt arbetsklimat skapas som bidrar till att flera olika behov stimuleras samtidigt. Hur som helst, anledningen till att jag skrev denna artikel var för att trycka på att det är ack så viktigt med bra ledare, som inser vikten av att motivera sin personal. Själv har jag stött på både goda som dåliga chefsexemplar. Ett av de bättre träffade jag under lumpartiden. Den grupp jag tillhörde var vid tjänstgöringens början klart medelmåttig, men vi utvecklades efter en tid till plutonens klart bästa enhet. Varför? Vi hade turen att ha en gruppchef som var grym på att MOTIVERA oss. Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönnstad


Motivation 채r viktigt inom exempelvis idrotten. H채r representeras Mediagruppen av Christer Adrian under Karlstad stadslopp 2011.


ATT SKAPA ÄR MIN LIVSNERV Jan Nordström är fotograf och poet. Han har tampats med såväl matstörningar som psykisk ohälsa, men i skapandet har han funnit en plats för hopp och mening. I sitt bagage har han idag ett flertal utgivna diktsamlingar. När började du att skriva dikter och fotografera, och vad hade det för betydelse för dig då? – Jag började skriva dikter i tonåren, men visade dem inte för någon. Där vågade jag skriva om de stora livsfrågorna. Om längtan, såren, oron och drömmarna. Bilderna har alltid funnits. Jag började med att måla och teckna men som barn och tonåring var det utåt sett fotbollsspelare och tuffa seriefigurer, det som jag trodde att en kille måste göra. När jag däremot var ensam på mitt rum målade jag mitt inre. Men det vågade jag inte visa någon. Det var målningar med mycket oro och sorg över att inte duga som kille och man och om tillståndet i världen med krig, miljöförstöring och orättvisor. När jag målat färdigt rev jag sönder det jag gjort. Det gjorde jag 14 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

tills 2005 då en vän såg en målning och stoppade mig. Hon ordnade senare min första konstutställning. Fotografera började jag på riktigt med efter gymnasiet. Att fotografera var också ett sätt att våga komma nära andra människor, få vandra en stund med dem i deras värld. Känna samhörighet och dela liv, med både det lätta och det svåra, i glädje och i tårar. Jag har känt mig främmande, men med kameran vågade jag vara nära andra människor. Har du kunnat använda dig av din kreativitet för att ta dig ur mentala svackor?  – Att skapa är en livräddare. Jag har kunnat förvandla min smärta till något annat än att göra mig själv illa på olika sätt. Nu är jag exempelvis ute och har måleri-workshops med

medmänniskor som bär så mycket ångest att det skadar sig själva på olika sätt. Skär sig och så vidare. Att måla och skära i ett papper är bättre än att skapa ärr på sin kropp. På pappret är det inte kvar för alltid och de som är med på workshopen uttrycker att det är skönt att göra det. Vad är det du söker efter när du hänger dig åt fotograferande eller skrivande, känslomässigt och resultatmässigt? – Att skapa får det att sjunga inuti min kropp. Vaggar mig till liv och får mig att inte ge upp. Det ger en ro och en tröst. Hopp och glädje. En samhörighet. Jag försöker nå känslorna och hjärtat. Att leva nära hjärtat och andra människor. Vi delar så mycket inuti, fast våra liv kan


vara så olika på utsidan. Men där inne i oss finns så många liknande känslor av längtan och oro. Drömmar och kärlek. Skapandet lindrar min egen ångest och gör att jag mår bra. Detta gör att jag kan beröra någon annan. Ge dem tröst och hopp. Känna samhörighet och kärlek. Minska avstånd. Du är ambassadör för kampanjen Hjärnkoll, varför valde du att bli det? – För att minska fördomar och rädsla för medmänniskor som har olika diagnoser. För att bita huvudet av min egen skam. Jag tror på att berätta. Innan har jag isolerat mig och dragit mig undan. Inte vågat vara nära. Jag vill också berätta och fokusera på det som varit bra inom vården och på det som räddat mitt liv när jag varit inlagd och mått dålig. Och det är kärlek och medmänsklighet. Jag tror på att berätta om det som varit bra, så kan man även göra något åt det som behöver förbättras. Om jag med tre ord ska sammanfatta det jag vill förmedla i mitt skapande, som ambassadör för Hjärnkoll och som föreläsare är det: medmänsklighet, delaktighet och kärlek. Finns det särskilda ögonblick när du känt att din satsning har varit ”värt det”? – När andra människor berättar att det jag gjort gett dem hopp, tröst och livskraft. När de säger att det gått in i deras hjärta och deras själ. För mig är det där inne vi kan göra världen bättre i vår kärlek till varandra, djuren och naturen.

”Han är en lysande fotografisk berättare, fullt i klass med dem som alltid nämns när mästarna i genren ska listas.”  – Maria Küchen, Trots Allt, Nr 4 2007.  Från en recension av både frihet och glöd.

Vad har det inneburit för ditt mående att du faktiskt har satsat på att uttrycka dig kreativt? – Det är en av de saker som har räddat mitt liv. Text: Robert Halvarsson Foto: Privat

Fakta

Jan Nordströms utgivna böcker: Själporträtt, Jag vilar i din hand, Kärlekheten, Innanför, Mod samt fotoböckerna Frihet och Glöd.

ASP BLADET | NUMMER 6 2011 15


REPORTAGE

APOTEKSMARKNADEN I KARLSTAD Sedan statens apoteksmonopol upphörde 1 juli 2009 genom ett riksdagsbeslut, har fler aktörer dykt upp apoteksområdet. ASP Bladet har undersökt hur apoteksmarknaden ser ut i Karlstad. Flest statliga apotek Efter en kartläggning av vilka apotek som finns i Karlstad, har vi kommit fram till att statliga Apoteket finns på sex ställen (varav ett enbart säljer receptfritt), Apoteksgruppen finns på två platser, samt att det finns ytterligare tre privata apotek, vilka är Apotek Hjärtat, DocMorris Apotek och Kronans Droghandel. Vi kan därmed konstatera att Apoteket är den dominerande aktören på marknaden. Prisjämförelse Vi har jämfört priserna på tre produkter; Alvedon 500 mg med 20 tabletter, Nicotinell 4 mg med 24 tuggummin, och Lithionit 42 mg. Vid jämförelsen visade det sig att priset var i princip lika på alla apotek. Alvedon kostade 38-38,50 kr per förpackning, Nicotinell 86 kr och Lithionit 123 kr. Vi frågade oss hur detta kan komma sig? 16 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

Prissättning När det gäller receptbelagda preparat, som Lithionit, så skall priset vara detsamma oavsett vilket apotek i landet du vänder dig till. Läkemedelstillverkaren får ansöka hos Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) om pris och om läkemedlet ska få ingå i högkostnadsskyddet. Angående prissättningen på receptfria läkemedel, fick vi veta följande av Apotek Hjärtat: ”Priset sätts på receptfria läkemedel precis på samma sätt som vilka andra varor som helst. En kombination av bland annat behov av lönsamhet på produkten, efterfrågan och konkurrenssituationen. Även priset vi får från leverantörerna påverkar i hög utsträckning konsumentpriset.

En del receptfria läkemedel ingår i högkostnadsskyddet och får man som konsument ett recept från sjukvården, så är priset definierat av TLV. För övrigt är det svårt att peka på någon enskild faktor varför priserna inte skiljer sig så jättemycket åt.” Konkurrens Eftersom att det inte verkar råda någon konkurrens prismässigt mellan de olika apoteken, vände vi oss till Konkurrensverket om hur det kan komma sig och fick följande svar: ”Företag kan konkurrera på väldigt många olika sätt: Priser är givetvis det man ofta tänker på i första hand.


Man kan också konkurrera med mer eller mindre bra affärsläge – bättre läge ger ofta fler kunder. Ett starkt och populärt varumärke är ofta en konkurrensfördel jämfört med ett nytt och okänt varumärke. Kvalitet och utbud av varor är ett annat sätt att konkurrera.

rig betala mer än 1 800 kr under en tolvmånadersperiod för dina receptbelagda läkemedel. För läkemedel och stomiartiklar betalar du egenavgift enligt följande:

Personalens kunnande och serviceanda är ytterligare ett sätt att konkurrera.

Förmågan att vara snabb och inte ha köer är ett annat sätt.

• •

Varukostnad upp till 900 kr: du betalar 100% av kostnaden upp till 900 kr Varukostnad 900-1 700 kr: du betalar 50% av kostnaden, 9001 300 kr Varukostnad 1 700-3 300 kr: du betalar 25% av kostnaden, 1 300-1 700 kr Varukostnad 3 300-4 300 kr: du betalar 10% av kostnaden, 1 700-1 800 kr Varukostnad mer än 4 300 kr: du betalar 0% av kostnaden, 0 kr

Öppettider är också en viktig faktor. Möjligheten att lätt komma in i butiken (t ex med barnvagn) påverkar också valet av butik.

Detta var bara några exempel. Det finns väldigt många sätt att konkurrera på, utöver priset. Men priset är givetvis viktigt.”

Apoteken kan erbjuda dig ett billigare läkemedel. Ibland finns det billigare kopior av ett läkemedel, så kallade generiska och utbytbara läkemedel.

Högkostnadsskyddet Följande text är hämtad från Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets webbsida: ”Högkostnadsskyddet minskar din kostnad för receptbelagda läkemedel stegvis. När du betalat mer än 1 800 kr får du ett frikort. Du behöver ald-

Apoteken är dessutom skyldiga att erbjuda dig det billigaste läkemedlet när det finns likvärdiga kopior. Du behöver inte välja det billigaste läkemedlet om du inte vill. Du kan välja det dyrare alternativet, som

står på receptet, men då måste du själv betala mellanskillnaden. Om du däremot väljer en annan kopia av läkemedlet, som inte är den billigaste och som inte står på receptet, får du betala hela kostnaden själv. Om du av medicinska skäl måste använda läkemedel av ett speciellt fabrikat anger läkaren det på receptet och du slipper betala den extra kostnaden.” Delbetalning Även om högkostnadsskyddet gäller på samtliga apotek, så är inte det fallet med möjlighet till delbetalning. Det är upp till varje apotekskedja att avgöra om en kund kan få delbetala eller inte. Systembrist Att högkostnadsskyddet gäller överallt är bra, men det borde också finnas ett övergripande finansieringssystem för möjligheten att delbetala sina läkemedelsinköp. Även ett gemensamt dataregister över läkemedelstillgången borde finnas. (se ASP Bladet nr 2, 2011) Text: Karl-Peter Johansson ASP BLADET | NUMMER 5 2011 17


REPORTAGE

NORDBY


ASP-bladet besökte Nordby-boendet för att se hur verksamheten fungerar efter invigningen i våras. Boendet ligger fint nära skog och gröna gräsytor. Trots att boendet ligger nära E-18 känns läget avskilt och lugnt. Enhetschefen Pär Johansson möter ASP bladets utsända på parkeringen och vi går in i de nyrenoverade lokalerna. Det luktar nytt av väggfärg och nylagt golv när vi går igenom en av korridorerna som leder till ett av samlingsrummen. Där sätter vi oss i en soffa i det ljusa och luftiga rummet. – Nordby är tre gruppboenden under ett och samma tak, förklarar Pär. Två av dessa öppnades i början av maj och är socialpsykiatriboenden för personer med långvariga socialpsykiatriska funktionsnedsättningar. De flesta av brukarna kommer från det tidigare boendet på Norra Allén.

Nordby. Boendena är bemannade dygnet runt. Tanken var att alla tre boenden skulle öppnas samtidigt men i våras kände man att det blev för mycket på en gång. Pär säger att det var klokt att dela upp det och vänta med öppnandet av missbruksboendet till september istället, eftersom det blev lite mycket på en gång.

Nordby är ett öppet boende där brukarna bor i egna lägenheter. Det finns sexton lägenheter i det socialpsykiatriska boendet.

Eftersom det är bara några månader sedan verksamheten startades har man inte helt och hållet kommit in i rutinerna. Pär berättar att det är mycket nytt på en gång, för de boende och personalen. – När vi i gång och allt har fallit på plats ska det bli väldigt skönt, säger han, men tycker att de har fått en bra start.

Boende nummer tre öppnar i september och är ett lågtröskelboende. Sex stycken brukare kommer att bo här i sina egna lägenheter. De som bor i här har missbruksproblematik och omvårdnadsbehov, berättar Pär.

Pär berättar vidare att under den tid som boendet har varit öppet har man lyckats med huvudsyftet, att skapa en plats som är tryggt för brukarna. Det viktiga är att de boende kan känna sig trygga i sitt eget hem, menar han.

I ett lågtröskelboende finns inga krav att de boende ska vara drogeller alkoholfria, utan man jobbar utifrån ett långsiktigt perspektiv; en långsiktig plan som ska leda till ett drogfritt liv. Till skillnad från andra typer av boenden där man är tvungen att vara nykter och ren får de boende på Nordby komma in i värmen, utan att behöva leta efter någon annanstans att bo. – Man ska vara välkommen hem oavsett skick, deklarerar Pär.

ASP bladet fick även en guidad visning av lokalerna. Per visade stolt oss runt i de renoverade lokalerna. Korridorerna är ljusa, fräscha och luftiga. Man tänker inte på att det är nyrenoverat utan det känns nytt och inbjudande.

Han berättar vidare att när verksamheten är i gång kommer det totalt att finnas 24 anställda på

De nu kala väggarna kommer att utsmyckas med konst, berättar Pär. Han visar ett litet avskilt rum som ska fungera som läshörna. Där kan man sitta i lugn och ro och läsa med en rogivande utsikt mot skogen som omger Nordby. Vi går förbi ett kombinerat TV-rum och TV-spelsrum där de boende kan koppla av med

spel och film. Det finns en tydlig idé om att aktiviteter av olika slag är en viktig del av arbetet på Nordby. Exempelvis anordnas bland annat gemensamma utflykter. Det är en del av livskvaliteten att ha en meningsfull fritid, menar Pär Johansson. – Vi försöker att ta till vara de intressen som brukarna har, säger han. – Alla är olika oavsett om man har en problematik eller inte, och man har olika behov också, menar Johansson. För att lyckas i arbetet måste man ha en individuell och långsiktig approach, där brukarnas olika erfarenheter och intressen uppmärksammas på ett konstruktivt sätt. Detta märks när Pär beskriver hur arbetet fungerar på Nordby inte bara när det gäller fritiden utan verksamheten som helhet. ASP bladet fick även titta in ett par lägenheter som ännu inte har några hyresgäster. Vi möttes av lägenheter som är mycket fina. De består av ett stort rum som fungerar som sovrum och vardagsrum. Lägenheterna har ett välutrustat kök och ett stort badrum. Pär hade svårt att tro att det skulle vara möjligt att renovera Nordby med tanke på hur slitet det var innan renoveringen. Det såg riktigt risigt enligt honom. När man ser hur det ser ut nu, inser man vilket jobb som ligger bakom ombyggnationen. Slutresultatet är verkligen imponerande och det kan ASP bladet intyga med eftertryck. Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönstad

ASP BLADET | NUMMER 6 2011 19


ETT LIV I BALANS

LITIUM SOM Lร„KEMEDEL Text: Henrik Sjรถberg

20 ASP BLADET | NUMMER 6 2011


Litium är en humörstabiliserande medicin som hjälper personer med bipolär sjukdom att leva ett normalt och balanserat liv som är möjligt.

1800 upptäcktes bergarten petalite av den brasilianska kemisten José Bonifácio de Andrada i en gruva på ön Utö i Stockholms södra skärgård. Den svenske kemisten Johan August Arfwedson 1817 upptäckte sedemera att det gick att utvinna litium ur petalite. Litium är ett spårämne som finns i växter, i många bergarter och även i människokroppen. I sin renaste form är litium en mjuk och silvervit metall. I fast form är den lättaste metallen i naturen. Ytterligare egenskaper som litium uppvisar är en stark elektrisk ledningsförmåga. Den används även ibland som beståndsdel i tvåltillverkning, elektriska batterier, smörjmedel och gör legeringar starkare. Det finns en mängd användningsområden men det är som läkemedel den är mest känd, i synnerhet för behandling av bipolärsjukdom. Det var på 1870-talet som litium först kom att användas som läkemedel och då för att behandla maniska tillstånd. I slutet av 1800-talet avtog andvändningen av litium på grund av att läkemedelsindustrin inte ville satsa på ett läkmedel som det var svårt att få patent för. Det var sent 1940-tal som litium igen togs upp i forskningen. 1970 godkände Food and Drug Administration(FDA) i USA litium för läkemedelsanvädning. FDA har ansvar för bl.a. läkemedelsfrågor och fungerar ungefär som Läkemedelsverket i Sverige. The British Journal of Psychiatry rapporterade 2009 att forskare i Japan har funnit ett samband mellan naturliga halter av litium i dricksvatten och lägre självmordstal. Forskningen i Japan visade att det fanns tecken som tydde på att självmords-

frekvensen kan sjunka av naturliga halter av litium i dricksvattnet. I Wikipedia-artikeln om litiumbehandling nämns att det finns indicier som pekar på att källvatten med halter av litium i användes under antiken i behandling av manier. Vetenskapliga rapporter ska tas med en nypa salt. Studierna är inte heltäckande utan beskriver i det här fallet en begränsad population i det japanska exemplet. Litiumbehandling Det går inte bota bipolärsjukdom. Eftersom bipolärsjukdom är en biologisk betingad sjukdom går det heller inte att lindra symtomen med exempelvis enbart psykoterapi. Terapin kan vara ett bra komplement men litiumbehandlingen är en viktig faktor som minskar sjukdomens verkningar. Behandlingen skyddar inte bara mot symtomen, utan litiumet skyddar också hjärncellerna från effekterna av sjukdomen. Litium har först och främst effekt på de maniska perioderna men även i enstaka fall används det i behandling mot depression. En långvarig litiumbehandling kan förebygga nya perioder av mani eller depression. Bipolärsjukdom kommer och går men den finns där under ytan. Vid de rätta betingelserna, när exempelvis livet är extra stressigt, mycket händer på en gång, kan sjukdomen märkas mera. Det är viktigt att regelbundet ta medicinen annars finns risken att hamna i emotionell oreda. Även under litiumbehandlingen kan sjukdomens symtom märkas. Utan medicinen skulle sjukdomssymptomen vara mycket, mycket värre. I perioder där mani märks extra tydligt är det också särskilt viktigt att ta litiumet, annars är risken

stor för en förvärrad sjukdomsbild. När litiumet sätts in görs detta långsamt. Det gäller att hitta en nivå som passar individen, för att få ett fullgott skydd mot sjukdomen. Litiumprov tas regelbundet för att hålla kolla på litiumnivåerna i blodet. Sköldkörtel och njurar kontrolleras också. Även i perioder då livet inte störs av sjukdomen är det lika viktigt att ta sitt litium som under de sjuka episoderna. Många människor som inte står under medicinering, medicinerar sig själva med droger och alkohol. Det dämpar ångesten kortsiktigt men är på längre sikt förödande, därför att alkohol och drogmissbruk kan förvärra sjukdomsförloppet, även manier kan utlösas.

Fakta

Litium har som alla andra läkemdel biverkningar. Överdosering av litium är livsfarligt och kan leda till döden men de vanliga biverkningarna är tämligen ofarliga. Vanliga biverkningar vid inledning av behandling: Lätt illamående Lös avföring Matthet i kroppen Efter två veckors behandling brukar dessa biverkeringar försvinna men muntorrhet och darrhänthet kan bestå under behandlingens gång.


SUPERHÄXAN - en viktig medicin

Zyprexa är ett antipsykotikum, neuroleptika, som används vid schizofreni mot hallucinationer. Den används även vid vanföreställningar och vid mani hos personer med bipolär sjukdom. Medicinen är omdebatterad därför att många går kraftigt upp i vikt av den. Å andra sidan är den omtyckt, då den är mycket bra för sitt syfte utan att ha lika mycket biverkningar som de tidigare neuroleptiska preparaten har. Medicinen godkändes 1996 av Läkemedelsverket för behandling av schizofreni och andra psykoser, mani, vid bipolär sjukdom och som underhållsbehandling vid bipolär sjukdom. Den är ett neuroleptikum, alltså ett läkemedel för att behandla psykoser, hallucinationer och vanföreställningar och fungerar också dämpande, varvid den används vid uppvarvning för att få personen ner till en mer normal nivå. Zyprexa anses tillsammans med Leponex vara de läkemedel med starkast antipsykotisk effekt, 20% bättre än liknande preparat, den förste har dock en bättre stämningsstabiliserande effekt än Leponex, som används främst mot terapiresistent schizofreni. Utöver Zyprexa används också Seroquel vid bipolär sjukdom. Kritiker menar dock att företaget Ely Lilly som gör Zyprexa, vinklat studierna till Zyprexas fördel. Zyprexa var 2007-2008 det nionde 22 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

mest sålda läkemedlet i Sverige sett i pengar och den var det enda antipsykotiska läkemedlet på listan. Zyprexa används ofta som akutmedicin då effekten kommer inom några få timmar. En del fortsätter med läkemedlet vidare och Zyprexa är den antipsykotika i Sverige som har minst behandlingsavbrott. Biverkningar De kommentarer jag fick vid diskussionsforum på Internet då jag skulle börja med Zyprexa var ”stackars dig, du kommer gå upp jättemycket i vikt!” Det gjorde jag, jag gick upp 15kg på två månader, därefter planade kurvan ut. Men de andra ryktena stämde också, jag fick betydligt mindre psykotiska symtom än av tidigare läkemedel och slapp också att känna mig som en Zombie. Omgivningen tycker att jag har blivit avtrubbad, men i så pass liten grad att jag nu fungerar som människa igen. Jag lade upp en frågeställning runt min Zyprexaartikel på schizofreniforumet Viska och kommentarerna om Zyprexa var inte nådiga. IssaElise skriver att hon gick upp i vikt 50kg på kort tid, fick diabetes och

muskelproblem. Poppy säger hon fick muskelryckningar. Ensamflickan tyckte hon blev trött och avstängd, hon gick däremot inte upp av medicinen utan snarare ner. Saara använde den en kort tid, men slutade på grund av extrema hungerkänslor, hon åt mycket utan att känna mättnad och gick upp i vikt. Koi fick muskelryckningar, hög puls och lågt blodtryck och hamnade på akuten. En kommentar fick jag som var positiv, från killergirl; ”Har ätit Zyprexa i ca 5 år, det är den som ger mest resultat för mig. Har minskat psykoserna och dämpat rösterna lite. Dock blir jag dålig ibland trots medicinen. Har gått upp 25kg av den men det är den enda som hjälper mig just nu. […] av Zyprexa får jag enormt sug efter mat och sötsaker. Blir lite avtrubbad i mina känslor av den. Går liksom en zombie, men det är bättre än att vara psykotisk.” Jag ställde även en öppen fråga angående min artikel på Bipolärforum. Chai tycker att Zyprexa var bra psykiskt; ”Jag hade inte så stökiga och konstiga tankar, inget självskadebeteende, mindre ångest och bättre sömn”, men stod inte ut längre än två månader av den snabba viktupp-


gången; två kilo per vecka. ”Det är tråkigt att detta läkemedel dras med den biverkningen för många (inte för alla).” Ia på Bipolärforum säger att hon mår rätt bra av Zyprexa, hon har dock använt dem kortare perioder vid behov. ”Den samlar ihop mig om du förstår hur jag menar”. Hon tar den sällan för hon går upp i vikt

snabbt av den; 7-8kg på fyra veckor. Ia säger att det är ett potent preparat med en vidrig bieffekt. ”Tänk om de kunde göra Zyprexa utan det som gör viktuppgången” Slutligen Zyprexa är snabbverkande och ger effekt inom några få timmar, flera säger att de bara vill ha den som vid behovsmedicin eller i akuta stadier

på grund av risken för viktuppgång. Den är mycket bra mot hallucinationer och mani och har få andra bieffekter, framför allt blir man inte trött och sederad av den liksom många andra antipsykotika. Men viktigast av allt: alla mediciner fungerar annorlunda på olika personer. Vad som passar får man pröva sig fram till.

Text: Maria Lundby Bohlin

Fakta

Enligt läkar-FASS räknas viktuppgång som en ”mycket vanlig” bieffekt vid Zyprexabehandling, vilket innebär att mer än en av tio drabbas: Kliniskt signifikant viktuppgång observerades för alla grupper jämfört med Body Mass Index (BMI) vid studiens start. Vid korttidsbehandling (median behandlingstid 47 dagar) var viktuppgång med ≥7% jämfört med kroppsvikten vid studiens början mycket vanligt (22,2%), viktuppgång med ≥15% var vanligt (4,2%) och ≥25% var mindre vanligt (0,8%). Under långtidsbehandling (minst 48 veckor) var det mycket vanligt (64,4%, 31,7% respektive 12,3%) att patienterna fick en viktuppgång på ≥7%, ≥15% och ≥25% jämfört med kroppsvikten vid studiens början.


löldfssdsf

EN PATIENTS SYN PÅ NYA

PSYKIATRIHUSET I maj blev jag sjuk och blev inlagd på en av de nya avdelningarna i det nya psykiatrihuset i Karlstad. I vår har det skrivits ganska mycket om hur förhållandena har varit där. Det som jag har läst i tidningarna har mest berört personalförhållandena på sjukhuset. Nu vill jag ge min egen syn på hur det var att ligga inne på en av de nya avdelningarna, samt den vård jag som patient fick. När jag nu blickar tillbaka på den tiden jag låg inne, så är det ett par saker som jag inte var tillfreds med. Den första och mest allvarliga saken jag tänker ta upp, är bristen på en kontinuitet i den vård man får. Efter ett par dagar på avdelningen så fick jag träffa en läkare och tillsammans kom vi fram till vilka insatser jag var i behov av. Läkaren gav ett förtroendeingivande intryck. Vid utskrivningen fick jag träffa en ny läkare. Efter ett par veckor, så ringde jag den psykiatriska öppenvården och hörde mig för om det fanns någon planering gjord som min första läkare hade föreslagit. Man hade konstaterat att det inte fanns någon lämplig terapeut och ingen ny läkartid var inbokad. Personalen på öppenvården skulle skriva ett meddelande om att jag ville träffa min ansvariga läkare. Hyrläkarproblemet Nu kommer det stora problemet hur den slutna psykvården fungerar här i länet. Den läkare som jag fick träffa var en s.k hyrläkare och hon stannade bara kvar i två veckor. Jag tycker att det är helt oacceptabelt

att psykiatrin ska vara beroende av läkare som kanske bara stannar i två veckor, som i mitt fall. Det här skapar en massa oro hos patienter och personal. På två veckor är det omöjligt för den behandlande läkaren att sätta sig in i alla patienters olika vårdbehov och hur den förra läkaren hade planerat vården. Om det här får fortsätta så kommer patientsäkerheten att hotas. Det finns ytterligare en sak jag vill ta upp, och det är kring patienttelefonen på avdelningen. Den är placerad ute i korridoren utanför ett patientrum. Det finns en liten skärm som knappt döljer den som pratar i telefonen. Att prata enskilt och ostört är det inte fråga om. Allt man säger kan alla uppfatta på avdelningen. I bland förekommer det att patienter gråter eller är upprörda när de pratar i telefonen. Det här påverkar hela stämningen på avdelningen. Eftersom alla kan höra samtalet och det finns patienter som mår mycket dåligt av starka känsloyttringar. Man får höra saker om andra patienter som man inte borde höra. Jag vet inte hur de ansvariga har tänkt när de placerade telefonen som de gjorde.

Självklart vill man kunna ha privata samtal utan att alla kan höra vad man säger. Telefonen borde genast byggas in, så att man kan prata ostört! Ja, det här var det som jag reagerade starkast mot. Det stora problemet med att psykiatrin är så helt beroende av hyrläkare för att fungera måste politikerna ta tag i. Det är säkert ingen lätt uppgift för de ansvariga och det är jag fullt medveten om. Men som det fungerar nu får det inte fortsätta att göra. Det här med patienttelefonen borde kunna åtgärdas ganska lätt och snabbt tycker jag. Det finns också saker som jag tyckte var en klar förbättring mot hur det var tidigare. Att få egna rum och möjligheten att krypa upp och sätta sig i fönstersmygen kändes jätteskönt och rogivande. Att få inflytande av vilken mat man skulle få uppskattade jag också. Personalen som arbetade på avdelningen var dessutom omtänksam och medkännande. Text: En patient på avd 45 ASP BLADET | NUMMER 6 2011 25


F ö rkortningsskolan

Förkortningsparlör Under detta år har vi en artikelserie som heter Förkortningsskolan. Här förklarar vi vanligen förekommande förkortningar. I detta nummer presenteras en lista som vi har valt att kalla förkortningsparlör. Läkarförkortningar Pal = Patientansvarig läkare. Öl = Överläkare, vilken är en specialistläkare med medicinskt ledningsansvar. Ul = Underläkare, som är en anställningsform vilken är möjlig från och med nionde terminen på läkarprogrammet. När man tagit läkarexamen kan man söka anställning som AT-läkare. AT-läkare = en person som genomför så kallad allmäntjänstgöring (AT). Denna tjänstgöring är en tidsbegränsad anställning under handledning för den som fullgjort läkarutbildning på läkarprogrammet. Allmäntjänstgöringen omfattar minst 18 månader och läkaren kallas denna tid AT-läkare. Oftast varar denna tjänstgöring 21 månader, som tidigare var den obligatoriska tjänstgöringstiden. Fullgjord allmäntjänstgöring eller utländsk legitimation är en förutsättning för svensk läkarlegitimation. Av allmäntjänstgöringen skall nio månader fördelas mellan invärtesmedicinska och opererande specialiteter med en minimitid av tre månader inom respektive grupp. AT-läkaren skall vidare tjänstgöra minst tre månader inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin. Tjänstgöringen avslutas med ett skriftligt kunskapsprov och ett praktiskt prov tillsammans med en patient och en examinator. Efter fullgjord tjänstgöring och godkänt AT-prov kan Socialstyrelsen utfärda läkarlegitimation.

ST-läkare = en person som genomför så kallad specialisttjänstgöring (ST). Denna tjänstgöring är en av Socialstyrelsen reglerad utbildning som legitimerade läkare kan genomgå för att bli specialiserade inom ett visst medicinskt område. En specialisttjänstgöring omfattar vanligen för läkaryrket fem års heltidsarbete, under vilka STläkaren arbetar inom såväl sitt huvudområde som angränsande områden. Arbetet inom angränsande områden kallas sidoutbildning. Efter fullgjord specialisttjänstgöring kallas läkaren specialistläkare och kan ansöka om specialistbevis som utfärdas av Socialstyrelsen. Efter internationellt mönster har det blivit allt vanligare med en frivillig specialistexamen för läkarna som är ett kunskapsprov som utförs mot slutet av specialisttjänstgöringen. Sköterskeförkortningar Mas = Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Ssk = Sjuksköterska. Usk = Undersköterska. Sjukhusförkortningar CSK = Centralsjukhuset i Karlstad. MAS = Malmö Allmänna Sjukhus. SÖS = Södersjukhuset i Stockholm. UAS = Uppsala Akademiska Sjukhus. Har du förkortningar som du vill få förklarade? Hör gärna av dig till oss! Text: Karl-Peter Johansson


Ms Tibbs gubbar Illustration: Maria Lundby Bohlin


FRIA ORD På redaktionen har vi flera skribenter som är intresserade av poesi. Därför vill ASP Bladet ta tillfället i akt att publicera två dikter, författade av Kajsa Jansson respektive Henrik Sjöberg.

Barndomsberättelse Text : Kajsa Jansson

Bulimiskt byggs brasan Brev, blad, brandvänliga barrträd

Böcker brinner, bilder brinner Blandade brandskadade barndomsminnen bränns brutalt

Barnet

Bålet beslöjar björkarna, beskärmar barnet bakom Besynnerligt brinner brasan, bortom besinningar

Barnet bygger

Barnet behöver

bytesberg

betraktar bokslut berusat

Tusen nålar Text : Henrik Sjöberg

En nål söker mål Ett öga i natten som inte ser Blind, så blind Naglar rispar hål Lakan klibbar fast

Oron sjunker undan Tiden blir en tapet Revor i tiden De syns på mina väggar Jag drar i dem hela tiden

Jag försöker resa mig upp Du trycker mig ned Sängen är en hamn Jag försöker slappna av

Jag sjunker genom madrassen Du följer med på resan Vi väntar på kollapsen På andra sidan väntar drömsekvenser Reflektioner av det som skett

Två händer, en i sänder, rör vid huden Tar omvägen förbi paradiset Förbi grå dimma och bitter eftersmak

28 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

Kan du ge mig hopp Kan du ge mig vad som helst Kan du döva min kropp

Det är enklare så Jag tapetserar min själ Draperar den i framtidsoro Förändring är för dem som vill Två kroppar, i en säng, utanför leker barnen Oskyldiga röster som ännu inget vet Packa väskan, vi stannar inte kvar Drar ned tapeterna, bränn alla broar Förändring är för dem som orkar


MÅNADENS TIPS Alltid lika roliga Will Ferrell spelar i denna underfundiga komedi Harold Crick, en utredare på den amerikanska motsvarigheten till Skatteverket.

FILM stranger than fiction Text: Robert Halvarsson

(DVD & BluRay)

Allting i hans liv ter sig förutsägbar till dess att han hör en röst. Rösten är ett narrativ över hans liv och snart står det klart att den planerar att han ska gå en tragisk död till mötes, något som givetvis skrämmer skiten ur Crick. I en annan del av staden lever en neurotisk författarinna, vars samtliga böcker slutar med att huvudkaraktären dör. Hennes nuvarande projekt handlar om en ensam skatteutredare… Om du söker efter en lite annorlunda film, som inte bjuder på några storskratt men som ändå är rolig, är Stranger then Fiction ett mycket bra val.

mara från ulthar Författare: Karl Johnsson. Kolik förlag Text: Robert Halvarsson

BOK

Låter en fantasispäckad serieroman som något för dig? Då är svenska Kolik förlag en guldgruva, och Mara från Ulthar något av en liten diamant. I den orientaliska hamnstaden Ulthar bor Mara, i en plats dit omänskliga figurer reser i svarta galärer för att köpa slavar. Efter att hennes fader försvinner spårlöst, bestämmer sig Mara för att finna honom, i en resa som innebär att hon lämnar jorden bakom sig. I svartvit hårt stiliserad stil skapar Johansson en värld som passar alla åldrar och trots detta lånar inte så lite från den gamla skräckmästaren H.P Lovecraft. Missa den inte!

fross - Soulhack LP

MUSIK

2003 släppte stockholmssonen Eric Wahlforss sitt debutalbum Soulhack på tyska skivetiketten Sonar Kollektiv. Forss har här finkammat äldre ljudklipp och samplat allsköns ovanlig musik och kombinerar dessa ljudfragment på ett sätt som är smått genialiskt. Tyngdpunkten ligger på själafylld jazz av det lite stökiga slaget.

Text: Robert Halvarsson

Här finns ett par riktigt briljanta spår, däribland mina två favoriter Journeyman och Atomised. Journeyman är baserad på en dikt av Rich Medina och handlar om en mans resa genom Tyskland. Där växer en insikt fram om att livet är mycket större än han tidigare föreställt sig. Det påminns även jag om när jag hör låten och albumet som helhet. ASP BLADET | NUMMER 6 2011 29


PÅ JOBBET Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Det går inte att ta miste på det. Ulf Skogsberg är en passionerad man med stor kärlek till sitt arbete som butikschef för Gengåvan. Sedan tre år är det här han är, mitt bland människor med livserfarenhet och historia. Vad har du för bakgrund innan du började arbeta för Gengåvan? – Det är en lång historia. Jag kommer från början från idrottsvärlden. Jag har ett fanatiskt hockeyintresse och har spelat i Hammarös HC:s a-lag över tio år samt arbetat som ungdomsledare femton år. Genom det har jag fått ett brinnande intresse för människor. Jag har jobbat cirka femton år inom vård och omsorg med begåvningshandikappade personer för olika instanser. Därifrån blev jag handplockad av Hammarö kommun för att jobba med hemservice och byggde upp en enhet som arbetade inom äldreomsorgen. Det gick jättebra! Parallellt med mina jobb har jag även varit auktionist en längre tid och är det fortfarande när tillfälle ges. Det dök sedan upp en möjlighet att arbeta för Gengåvan för tre år sen. Hur skiljer sig ditt nuvarande yrke från dina tidigare? – Det skiljer sig genom att det här är en form av välgörenhetsförsäljning, där det vi säljer går till behövande både i Sverige och utomlands. De stift som står bakom oss: Gengåvan, Erikshjälpen, Stadsmissionen och Pingstkyrkan Karlstad, delar på allt överskott vi får härifrån och fördelar det mellan sina projekt. Vi jobbar också med personer som har haft det svårt på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan oss och många andra instanser är att människor som kommer hit inte får så höga krav ställda på sig. Det handlar mer om 30 ASP BLADET | NUMMER 6 2011

deras trygghet och välmående. Vi är nog väldigt egna med den profilen. Det låter lite som att det handlar om god människosyn, hur kommer det sig att du har utvecklat den? – Jag tror att jag har det i mig sedan jag var liten. Både min pappa och min mamma har jobbat mycket med människor. Min mamma har jobbat i vård och omsorg med begåvningshandikappade, och min pappa har varit i fronten för att bygga upp Hammarö HC:s ungdomshockey som ledare under cirka tjugo års tid. Jag har inställningen att alla är välkomna, jag tror det sitter i ryggraden. Det finns alltid något för var och en att göra. I dagens samhälle är det väldigt hårt på arbetsmarknaden. Det kan innebära att de som har varit borta ett tag och försöker komma tillbaka inte orkar med tempot. Då är det fantastiskt att vi kan ta emot människor oberoende vart de befinner sig i sina liv. Finns det någon mindre uppmärksammad del av Gengåvans verksamhet som du vill lyfta fram här? – Jag vill lyfta fram det som människor inte ser. Vi har en butikspersonal på femton personer som har valt att arbeta i butiken, men sedan pågår det ett lika stort arbete bakom väggarna här. Personalgruppen här är helt otrolig. De tar emot alla som kommer hit med värdighet, bland annat de som kommer från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Det ska de

ha en eloge för. Finge mitt hjärta tala skulle jag ha 200 anställda här, på grund av alla härliga människor man träffar. Men det finns ju gränser även för oss. Jag har jobbat på många olika ställen, men jag har aldrig varit med om något liknande i det avseendet. Vad har du för förhoppningar inför framtiden? – Vi är bra på det vi gör, men vi kan bli bättre. Vi kan få fler människor att upptäcka vad vi är för butik. Vi har ett exempel i Torsby kommun, som har fått upp ögonen för vilken fantastisk resurs vi utgör. De har möbelbidrag för personer som har hamnat i olika typer av problem och har varit här sex, sju gånger och köpt från oss. Förra gången var det en person som konstaterade hur otroligt det var att de lyckats fylla två lägenheter för 8000 kronor. Jag hoppas vi kan jobba framöver med att få upp kommunernas ögon för vilken hög kvalitet och prisvärda saker vi har. Tror du Gengåvan kan inspirera andra arbetsgivare att tänka på nya sätt? – Genom alla kontakter jag har med olika organisationer hoppas jag att det kan sprida sig. Att man inser att människor är värdefulla oavsett vad de har varit med om. Att det finns mycket gott i var och en som är hos oss, alla är unika individer. Bemöt andra människor som du själv vill bli bemött!


ULF JOHANSSON BUTIKSCHEF PÅ GENGÅVAN KARLSTAD

Ålder: 45 år Bor: En villa på Hammarö. Familj: En sambo och 3 barn, varav två är vuxna män samt en pojke på 5 år. Drömresa: New York för att se på hockey. Senast lästa bok: En deckare. Favoritmat: ”Malins hemlagade biffar. De är fantastiska!”

”Vi behöver stötta och hjälpa varandra och inse att vi är viktiga och betyder någonting.”


karlstad i bilder

EN VÄN OCH NATION I SORG Karlstad har ett nära band till Norge, inte bara med att det här som fredsavtalet och upplösningen av unionen undertecknades 1905. Utan även för att det ligger såpass nära som det gör. I Oslo jobbar det mycket Svenskar, och många av dem är Värmlänningar, så nu när landet genomgår en av modern tids största katastrofer efter massakern på Utøya och bombattentatet i Oslo, visar Karlstads befolkning sitt stöd med att lägga blommor och tända ljus vid fredsmonumentet på torget. Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Olsson

KARLSTAD.SE

ASP Bladet - Juni 2011  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you