Issuu on Google+

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 9- 2013

ROYAL STRAIGHT FLUSH Begreppet kärlek kan vara en ren känsla till strategisk och åtråvärd egenskap i försäljningssyfte. Månadens debattör menar att ramen för vad kärlek är håller på att suddas ut.

FACEBOOK

IN MY VEINS sidorna 14-15

Den som sitter framför datorskärmen och isolerar sig, kan få stora problem för sin egen person. ASP Bladet skriver om en dold problematik.

sidorna 18-19

NÄR LIVET GER DIG

EN ANDRA CHANS Annika Östberg besökte Karlstads universitet och gav av sig själv. Hennes historia är allmänt känd men att höra den på riktigt gör det än mer verkligt. Händelser som utspelade sig för över trettio år sedan har påverkat hennes liv på ett sätt som är svårt att greppa för en utomstående.

sidorna 4-5

KÄRLEKENS


VISION OCH VÄRDEGRUND I skrivande stund viner höststormen utanför fönstret och den så färggranna naturen har ersatts av en mer brunaktig färgskala och kala grenar. Det är dock fortfarande varmt utomhus, 14 plusgrader, att det är mindre än två månader kvar till julafton känns overkligt! Men man blir dock ofrånkomligt påmind om det när man kommer ut i affärerna, där julpynt av diverse slag redan trängs i hyllorna.

verksamhetsidé lyder: "Här sker möten för livet. Vi vill att alla medborgare ges möjlighet att leva, växa och utvecklas. Vårt engagemang bygger vi på kunskap, arbetsglädje och stolthet. Tillsammans gör vi skillnad!" Visst är även den jättebra! Om man bryter ner den mening för mening så inser man vad innehållsrik och "mäktig" den är. Som till exempel sista meningen; "Tillsammans gör vi skillnad".

Nu under hösten tar vi "nya tag" inom förvaltningen med både det ena och det andra. Det sker en ständigt pågående verksamhetsutveckling för att "vässa" vår verksamhet, för att den ska bli så ändamålsenlig som möjligt för dem som vi finns till för. Som en plattform och ”kompass” finns i grunden vision och värdegrund, som ska hjälpa oss att inte ”gå vilse”.

Dels så tänker jag då på alla goda krafter inom organisationen; alla olika funktioner som var och en bidrar till med "sin" pusselbit. Detta för att allt ska fungera så bra som möjligt för dem vi ytterst finns till för. Dels så tänker jag på att det sociala arbetet bygger på att man arbetar just tillsammans, att den person som behöver våra tjänster bidrar med sin egen del, för att en förändring ska komma till stånd. Jag tänker också på att jag vet att vi faktiskt ofta verkligen gör skillnad i folks liv, vilket i sig naturligtvis är en oerhörd ynnest och glädje att få vara en del av.

Arbetsmarknads - socialförvaltningens vision är: "Omtanke om alla - tryggare för alla". Visst är den bra! Om vi anställda visar omtanke inte bara gentemot dem vi är anställda för, det vill säga de människor som är i behov av våra tjänster, utan också gentemot varandra inom organisationen oavsett funktioner, så är jag övertygad om att det leder till ökad trygghet och trivsel för alla parter. Arbetsmarknads- socialförvaltningens

Kommunens övergripande vision är "Livskvalitet Karlstad 100 000" och värdegrunden är "Vi är till för Karlstadsborna". Båda belyser kommunledningens syn på hur den vill att det ska vara att leva och bo i Karlstad. Samt vilket fokus vi som anställda i kommunen ska

ha. Jag tycker kommunens vision och värdegrund är tydliga som "vägvisare". Visioner och värdegrunder skapar en plattform, en tydlighet och en slags riktning vartåt man vill komma. Jag tycker också det är viktigt att vi påminner oss om dem då och då och att vi håller dem "levande", så att vi som är anställda inom Karlstads kommun och arbetsmarknads- socialförvaltningen blir påminda om vilka värden som ligger till grund för vårt arbete. Det är lätt att vi "förlorar oss" i vardagens alla bestyr och detaljer, som ofta dessutom är förenade med stress och press. Visioner och värdegrunder blir som en slags ”överbyggnad” för oss att hålla oss till. Eller om man så vill, ett slags tak som vilar över organisationen. Speciellt när det "blåser" kan detta vara särskilt viktigt. Ungefär som när höstvindarna tar i ordentligt, ja då är det väldigt skönt att befinna sig under ett stabilt tak. Fortsatt skön höst till Dig som läser detta, önskar Marita Halvarsson Avd. chef Vuxenavdelningen, ASF

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


NYHETSNOTISER

INNEHÅLL

ASP BLADET I NY KOSTYM

INLEDARE

2

NYHETSNOTISER

3

Tidningen du nu håller i handen, har på nätet nu fått sig ett rejält ansiktslyftning. Stefan Ek och Martin Bäckström Ledin har på Kooperativet Mediagruppen Karlstad ansvarat för uppgraderingen.

DEBATT

– Lite jobb var det. Men det vara inte bara jag som har gjort den, Martin har gjort det mesta, berättar Stefan.

Förändringar av reglerna för SMS-lån6 Sjukhälsotalen ökar 7 Jobbcoaching under förändring 8 Försäkringskassan backar efter dom  9 MI och våld i nära relationer  10 Anneli vill se mjukare tag i vården  11 Konsten att skriva av sig 12-13 Facebook in my veins 14-15 Vad är livsglädje? 16-17 När livet ger dig en andra chans 18-19 Med barnet i centrum 20 Hjärnan orkar inte allt 21 Initiativrikt socialt företagande 22

Hemsidan har fått ett ljusare tema och med det nya upplägget med hur reportage och artiklar så hoppas tidningens redaktör att den ska bli lättare för våra läsare att navigera i. – Det är en klar förbättring. Vi har tur som har personer som är duktiga på teknik och layout. Jag tror det kan locka till att fler läsare upptäcker ASP Bladet, och kanske, förhoppningsvis, locka fler prenumeranter, Säger Robert Halvarsson, redaktör för ASP Bladet. Text: Johan Holst ASP Bladets hemsida finner ni på aspbladet.wordpress.com

Kärlekens royal straight flush 

4-5

REPORTAGE

Poesitorget 

RECENSIONER & SERIER PÅ JOBBET

23

24-25

Marita Halvarsson

26-27

CHEFREDAKTÖR

Robert Halvarsson

REDAKTION

Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig, Lotta Tammi, Annika Dahlberg, Christer Adrian, Olle Stagnér, Barbro Bruun

FOTOGRAFER

Per Rhönnstad, Kid Overgaard,

GRAFISK FORM & RETUSCH Johan Holst, Martin Bäckström-Ledin

ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll

KONTAKT

kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3


DEBATT

KÄRLEKENS ROYAL

STRAIGHT FLUSH

När pendlar av olika slag forcerar utvecklingen samt river upp och ner viktiga ståndpunkter på vägen, är det inte mycket vi kan sätta emot. Det ironiska i sammanhanget är att det är vi, med eller utan finess som driver pendlarna i rörelse. Sen är det informationssamhället som eldar på. Berör och upprör samtidigt. Det bildas grupper, det bildas märken i historiken och arbetstillfällen för återuppbyggnad. KÄRLEKSPENDELN SLÅR UT MED

Det satt många missade pilar i träden på väg in i samhällena. Kärleken segrar över det mesta, och så också över system som stred mot det som egentligen bubblade under ytan. Efter rådfrågan av hjärtat och känslan ville man själv spänna sin båge mot ett egenhändigt val. Man gick i döden för denna fråga så som alla andra stora frågor, och segrade.

FULL KRAFT

Förr fanns ramar, gränser och strikta regler gällande kärlek. Byggda på tio budord. Någon annan kunde ha mer än ett finger med i spelet, vid giftermål, än de älskande, och de kunde då bli föremål för märkliga och oväntade konstellationer. I detta omänskliga system fanns förvisso klara riktlinjer, men kärlekspilarna missade ofta sina mål.

4 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

Nu när vi skördat denna seger länge och väl, och religionen tryckts tillbaka tråkas vi ut, och börjar snegla över axeln. Där upptäcker vi än mer grundläggande behov. Att dessutom själva få bestämma vår sexualitet. Detta rörde ju förstås till det på flera sätt. Både attitydmässigt och konkurrensmässigt. Politiskt blev en del stolar tomma när man avslöjade sin hemlighet. Stolarna ersattes med

fler som också valde att med stolthet berätta hemligheter av samma karaktär. Sexualiteten fick nu bestämmas av rätt personer. Attityderna klingade av om än med motstånd, och kvinnliga präster kryddade utvecklingen med att öppna även den dörren. PENDELN SÄTTS PÅ PIEDESTAL

Vi kopierar en detalj från västerländsk industrialism. Fri konkurrens. Med siktet inställt på våra identiska kön finner människan nu en dubbelt så stor marknad för kärleken. Folket är uppdelat i två grupper. Sexualiteten i tre. Det tar tid innan vi viger två män eller två kvinnor, och vi funderar en runda till innan de ska få skaffa barn. Vi konkurrerar nu över en del gränser. Men bli inte förvånade. Det finns fler.


EN PENDELS RÖRELSE STOPPAS INTE SÅ LÄTT

Begreppet kärlek går hand i hand med att vara en ren känsla och att vara strategisk och åtråvärt i försäljningssyfte. Ramen för vad kärlek är suddas ut och vi känner frihet. Kan visa vår kärlek högt och lågt. För de som förut hade en klar bild och en stark känsla inför denna rikedom som väntade i vuxenvärlden, behöver nu kompass och karta för att ens hålla sig kvar i skogen. För de som kände sig instängda i konceptet - tills döden skiljer oss åt, väntar en värld full av överraskningar. Vi har öppnat gränserna helt i kärlekens namn och har nu ett öppet förhållande med hela världen. STARK ORO NÄR PENDELN SNART SLÅR I BOTTEN

Antalet inblandade i var och ens kärleksliv har ökat dramatiskt. Med viss stolthet håller vissa räkningen. Andra har många samtidigt. Vi är inte säkra någonstans och tilliten är extremt missgynnad. Partners kallar varandra nuvarande. Kärleken är tills vidare. Vi är fria att vara vilka vi vill och med vem vi vill, mitt i ett brinnande inferno av svartsjuka. Förhoppningen har dragits ner till tilltron att pendeln slår tillbaka. OCH DET GÖR DEN

Vi ska nu i en snabb baklänges repris färdas tillbaka till mer ordnade förhållande, och tar farväl av våra älskade i ormgropen. Skyddet mot människans idioti ligger så klart hos oss själva. Pendeln kör i samma spår tillbaka, men det gör inte vi. Vi plockar med bra delar, känner kärleken växa i rätt form. Omfamnar bilden av att allting är föränderligt till en viss gräns. Kanske måste vi ända tillbaka till att någonstans annan tycker till om vad som är bäst för oss. I tvåsamheten vilar en oslagbar trygghet, ett driv som sannolikt härstammar från

övergivenhetsproblematiken, rädslan att bli ensam. Att skönja faror och konkurrens är en oerhört stark kraft. Att älska den som ämnar stanna, om än bara för ett tag, är grundläggande för oss. I denna snurr vi skapat, står vi oss ganska slätt utan förankring i värmen av kärleken när den är som bäst. När man bara vet, att nu sitter jag här med Royal Straight Flush. Att sätta ut kärleken på en annons för högstbjudande är ett farligt vågspel, och

det kan om vi har otur, dra runt pendeln 360 grader. Fri konkurrens i kärlek kan i första anblicken verka toppen, men förfaller runt hörnet som en självutlösande bomb. Många dör ”lyckliga”, fyllda av kortsiktiga behov, men ingen dör älskad eller unik. Text: Barbro Bruun Illustration: Martin Bäckström-Ledin ASP BLADET | NUMMER 9 2013 5


NYHET

FÖRÄNDRING AV

REGLERNA FÖR SMS-LÅN ASP Bladet har tidigare skrivit om SMS-lån i nummer 3 2013. Nu har Kronofogden beslutat att se över reglerna för att dessa lån ska beviljas. Tidigare har samma översyn av antalet abonnemangsärenden minskat antalet ärenden rejält. Kronofogden får varje år in cirka 40 000 ärenden från olika operatörer på den mobila marknaden. Det låter mycket, men det sammanlagda antalet fakturaärenden som mobilföretagen skickar ut till företag och privatpersoner uppgår till nästan 27 000 000, så det handlar bara om cirka 0,2 procent av den totala mängden. Målet för Kronofogden ligger på 0,5 procent. Nu är det dags för samma översyn av

6 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

SMS-lånen. Antalet ärenden för Kronofogden är högt och trycket på personalen är stort. Sverker Olofsson (känd från SVT:s PLUS) tycker att lånen beviljas alldeles för lätt, ingen kreditupplysning tas, ungdomar under 18 år beviljas lån, räntan (som de kallar avgifter) är rent ocker, med mera. Som exempel nämner han företaget HTO Finansiering AB. Konsumentverket räknade ut att räntan låg på mel-

lan 42 000 och 75 000 procent (Sic!). Målet är att samtala med den nystartade branschorganisationen och få de oseriösa låneföretagen och på sikt få ner antalet ärenden som hamnar på Kronofogdens bord. Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad Källa: DN Ekonomi 2013-10-142 Expressens hemsida 2013-10-14


NYHET

CLARAHÄLSAN KARLSTAD: ”SJUKSKRIVNINGARNA ÖKAR IGEN” Sjukskrivningarna ökar igen på grund av organisationsförändringar i arbetslivet, säger Per Jernstedt som arbetar på ClaraHälsan. En del av dessa problem behandlar man i deras verksamhet. Den vanligaste orsaken till att folk söker sig till ClaraHälsan är på grund av stressrelaterad ohälsa som utmattningssyndrom. Även krishantering i samband med uppsägningar på arbetsplatsen förekommer. Det är ett påfrestande arbete, därför använder sig personalen av möjligheten till extern handledning och även internt kan de stötta varandra. ClaraHälsan startades 1953 och är en privatägd företagshälsovård för företag i karlstadsområdet. Det är 22 personer som arbetar där, bland annat läkare, beteendevetare och arbetsmiljöingenjörer. Per Jernstedt är socionom och den behandling som han erbjuder är beroende av vad kundens behov är. För det mesta har han fem stycken besök per dag med KBT (kognitiv beteendeterapi) - inriktad behandling.

– Besparingarna inom den offentliga sektorn slår hårt mot all personal. Inom den privata verksamheten ska lönsamheten öka och detta resulterar i att man säger upp personal, säger Per Jernstedt. UNGA KVINNOR MEST UTSATTA

Sjukskrivningarna ökar igen, menar Per, efter att ha minskat under några år, på grund av ändringar i regelverket som politikerna genomförde. Det är mest hos unga kvinnor som sjukskrivningarna

ökar, och det är de psykiatriska diagnoserna som tilltar. Det är sista året som ökningen har varit markant på grund av många organisationsförändringar i arbetslivet. I maj 2013 var det 3800 personer sjukskrivna i Värmland, 2500 var kvinnor och 1300 var män. – Det är tuffa tag på arbetsmarknaden i dag, utvecklingen verkar inte gynnsam, menar Per. Många administrativa arbetsuppgifter har tillkommit. Det man utbildade sig till får man inte alltid arbeta med på bekostnad av olika dokumentationskrav. De gamla bruksorterna i Värmland har det svårt just nu, exempelvis i Hagfors och Munkfors kommun. Det beror på att det saknas sysselsättning för människorna i dessa kommuner. Detta gör att den psykiska ohälsan ökar, viket resulterar i att folk får minskad framtidstro. – Det är viktigt att människor är noga med sin egen återhämtning. Man bör söka hjälp när man inte orkar med i livet. Detta är väldigt komplexa frågor, arbetslivet och privatlivet måste fungera ihop, avslutar Per Jernstedt. Text: Olle Stagnér Foto: Kid Overgaard ASP BLADET | NUMMER 9 2013 7


NYHET

JOBBCOACHING

UNDER FÖRÄNDRING

Arbetsförmedlingen har beslutat att avsluta sin nationella verksamhet som de kallar ”Jobbcoachning i ett valfrihetssystem”, coachinginsatsen avslutas under januari nästa år. AF låter meddela att inga nya beslut får fattas om den standardtid på tre månader som nyarbetslösa kan skrivas in på. – Vår tolkning av budgetpropositionen är att regeringen inte prioriterar att fortsätta den satsning som tidigare gjorts på coachning för nyarbetslösa. Resurserna ska koncentreras på att stötta de personer som är i störst behov av insatser. Vi avslutar därför jobbcoachningstjänsten för nyarbetslösa, säger Clas Olsson, tillförordnad generaldirektör i ett pressmeddelande. Som bakgrund ligger att regeringen i sin budgetproposition för nästa år har minskat anslagen för Arbetsförmedlingen

8 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

att använda när det gäller jobbcoaching. Detta för de som nyligen gått ut i öppen arbetslöshet. AF berättar att detta ligger bakom deras beslut att upphöra med jobbcoachning, i just denna form, med externa aktörer. ÖVRIGA FÖRÄNDRINGAR UTEBLIR

Man understryker att denna avslutning inte kommer att innebära några övriga förändringar när det gäller hur man arbetar kring upphandlade tjänster inom bland annat etableringslots, delar inom det som kallas för jobb- och utveck-

lingsgarantin, samt rehabiliteringstjänster för unga arbetslösa. Under framtiden menar Arbetsförmedlingen att prioritet kommer att ligga på att arbeta för att minska och bryta långtidsarbetslösheten. Bland långtidsarbetslösa räknas bland annat de som ingår i Arbetsförmedlingens tredje fas, (FAS 3), inom Jobb och utvecklingsgarantin. Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad


NYHET

FÖRSÄKRINGSKASSAN BACKAR EFTER VIKTIG DOM

Högsta förvaltningsdomstolen har förtydligat reglerna när det gäller sjukersättning vid långvarig sjukdom. Magnus Eriksson på LO-TCO Rättskydd tycker att det är ett bra beslut domstolen har tagit. – Det var en viktig dom, den är till fördel för personer som har nekats få sjukersättning eller som blivit utförsäkrade. Sjukdomshistorik som har varit svåra att fasställa tidigare är diagnoser som fibromyalgi och andra smärttillstånd. Nu har de rätten på sin sida, det gör det lättare i bedömningen av den långtidssjukskrivne så att denne får sjukersättning i framtiden. Även Arbetsförmedlingens bedömning kommer att tas med i beaktning, säger Magnus Eriksson. LÄKARINTYG HJÄLPTE INTE

Högsta förvaltningsdomstolen behandlade ett särskilt fall, vilket berörde en kvinna som blev utförsäkrad 2010. Fastän kvinnan hade läkarintyg och intyg från psykoterapeut och handläg-

SKÄL FÖR AVGÖRANDET

Av 7 kap. 1 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår att en försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har rätt till sjukersättning. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadig

gare på arbetsförmedlingen, så fick hon avslag på sin ansökan om tre fjärdedelars sjukersättning från försäkringskassan. Sedan dess har kvinnan drivit ärendet vidare med turer fram och tillbaka i förvaltningsrätten där hon fick rätt. Men försäkringskassan överklagade till kammarrätten som valde att gå på försäkringskassans linje.

kassan, som i sin tur fick fått rätten vid andra instans.

AVGÖRANDE DOM

– När alla vägar är beprövade och utdömda och efter individuell beprövning, ska det finns goda möjligheter att ansöka på nytt, för de människor som tidigare har fått avslag, avslutar Magnus Eriksson för ASP Bladet.

Men nu är fallet avgjort i Högsta förvaltningsrätten och den är en prejudicerande dom, som är vägledande för andra som är i samma situation. Fallet har bollats fram och tillbaka mellan olika domstolsbeslut som ena gången har varit till fördel för kvinnan, en dom som sedermera överklagades av Försäkrings-

varande nedsatt […] I 7 kap. 3 § första stycket AFL anges att det vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt ska beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Lagen om allmän försäkring har upphävts men är enligt 1 kap. 3

Men i och med den slutliga och avgörande domen från Kammarrätten kommer det i framtiden att bli lättare för gemene man att söka sjukersättning, förhoppningsvis utan att bli ifrågasatta över sin sjukdomsbild.

Text: Lotta Tammi Foto: Per Rhönnstad § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken tillämplig i målet. Regler om sjukersättning motsvarande dem i lagen om allmän försäkring finns numera i 33 kap. socialförsäkringsbalken. Reglerna om beviljande av sjukersättning ändrades per den 1 juli 2008. Källa: Högsta förvaltningsdomstolen Stockholm


REPORTAGE

MI OCH VÅLD I NÄRA RELATIONER

Inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstads kommun har medarbetarna i uppgift att ge stöd till personer som utsatts för våld i nära relationer. Därför erbjuds utbildning i hur man motiverar personer att ta viktiga beslut att förändra sin livssituation, för att på så sätt få ett liv fritt från våld och kränkningar.

”Vad vill du? Varför vill du ha hjälp?” Ett av de verktyg som stor del av personalen i förvaltningen har är MI, vilket står för Motiverande Intervju/samtal. Genom att kombinera kunskap om våldets mekanismer och MI kan personalen bättre erbjuda motiverande samtal till de personer som lever i våldsamma förhållanden. ASP Bladet har träffat två av Vuxenavdelningens medarbetare som fått gå utbildningen under våren. De två, Lena Olofsson och Maria Ohlson-Björlin, var på en utbildning i Stockholm under ett par dagar för att fördjupa sig. Kursledare var Liria Ortiz, leg psykolog och leg psykoterapeut och som arbetar som handledare, författare och är verksam inom motiverande samtal (MI) och kognitiv beteendeterapi (KBT). Till vardags är hon verksam i Klara kyrka i Stockholm. Lena hade hört talas om henne innan, vilket inte Maria hade. När de sedan fick inbjudan till kursen, tvekade de inte,

10 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

utan gick direkt till chefen och bad att få delta. Något de inte ångrar i dag. – Ortiz var otroligt inspirerande, engagerad och kunnig i det hon talade om. Hon frågade varje deltagare hur de upplevde kursen. Härom veckan fick jag ett vykort som jag skrev till mig själv när jag gick kursen för ungefär ett halvår sedan och vad jag skulle ta med mig, berättar Lena. MÄNNISKAN I CENTRUM

MI går i korthet ut på att klienten sätts i centrum. I stället för att sätta in en hjälpinsats, så ställs frågorna: Vad vill du? Varför vill du ha hjälp? Och tanken är att klienten själv ska formulera sitt problem och föreslå en lösning. Det handlar om att försöka hitta ett samarbete där båda möts på samma nivå och att visa empati. – Det primära är att lyssna på vad personen har att säga! Det är också

viktigt att behärska ”rättningsreflexen”, att inte gå in och hjälpa till eller komma med goda råd. Lika lite går vi in och styr samtalet, utan allt sker efter personens egna behov och önskemål. Det är även angeläget att inte ställa direkta frågor, utan kanske att linda in dem. Men för den sakens skull, är det är ändå viktigt att våga fråga och bli uppmärksam på olika signaler, säger Lena och Maria. – Vi fick veta att den här metoden går att tillämpa inom andra områden, inte bara kring våld, avslutar Maria. Kursen gav mersmak, och de kommer att fortsätta med MI-övningar och gå fler kurser i fortsättningen. För de inom förvaltningen som är intresserade, så kommer Liria Ortiz att hålla kursen två gånger under nästa år. Text: Liselotte Frejdig


ANNELI VILL SE MJUKARE TAG I VÅRDEN Att förbättra kvalitén i vårdandet av den enskilda individen har blivit en viktig fråga. Anneli Jäderholm som har stor erfarenhet av den slutna psykiatrin, hon har under året rest runt i kommuner och Landsting (SKL) för att uppmärksamma tvångsåtgärderna inom vården och kring den enskilda individen. Anneli vill på så sätt försöka skapa grogrund för ett bättre bemötande till patienten. I en film som SKL tillgängliggjort på sin hemsida, berättar Anneli om sin svåra tid. Hon har flera diagnoser i sin ryggsäck och vill försöka att skapa mer förståelse mellan psykiatriska vården och människa bakom den sjuke. Anneli reser runt i landet och håller föredrag om hur det kan kännas att vara maktlös och kränkt. – Jag är faktiskt en människa, säger Anneli och berättar vidare om sin sjukdom och upplevelser av behandlingen i sjukvården. Att bli behandlad på ett sätt som man upplever kränker den egna personen kan bidra till stor ångest. Anneli berättar hennes stora ångest när personalen tvångsbältade henne under sina psyko-

ser. Tvångsåtgärder kan anses vara nödvändiga, men det sättet de genomförs på kan se olika ut. Med sin berättelse försöker Anneli sätta namn på känslan, hur kränkt hon tidigare känt sig av behandlingen, att inte bli synliggjord. Men jag vet att de ville mig väl, säger Anneli. INGEN BERÄTTAR ELLER FÖRKLARAR

Det kan kännas mycket skrämmande, när fem, sex personer sitter grensle över personen som behöver ha tvångsbälte. Det är inte lätt att förstå vad vårdarna gör just då. När ingen pratar eller förklarar för patienten vad som sker i ögonblicket. Det kan bli mycket ångestframkallande, minnen som stannar kvar i kroppen även när man börjar må bättre igen. Många kan förstå vad som sker med dem under deras psykos men kanske saknar redskap att förmedla sig i

det verbala språket till sin omgivning. Minnen kommer tillbaka och blir ångestladdade, det kan senare bli till ett trauma, när man är tillbaka i sin trygga miljö. Därför har man startat eftersamtal, på olika sjukhus för att försöka komma till rätta med upplevelserna. Alla människor är olika och eftervården måste hitta alternativ, som passar var och en. – Varje gång jag får den lugnande sprutan så dör jag själsligt lite grand, säger Annelie. Hon hoppas på bättre förståelse inom psykiatrin och bättre behandling av de med psykisk ohälsa. Text: Lotta Tammi Foto: Per Rhönnstad

Anneli Jäderholm har specialiserat sig på föreläsningar kring psykisk ohälsa. Via sin hemsida www.annelijaderholm.se/ marknadsför hon sina föreläsningar för såväl organisationer som företag. ASP BLADET | NUMMER 9 2013 11


KONSTEN ATT SKRIVA AV SIG Många som går i terapi får vissa övningar för att bearbeta ett jobbigt förflutet. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en sådan terapiform. Här handlar det om att möta sina rädslor, till exempel får en som har spindelfobi lära sig att ”umgås” med spindlar.

12 ASP BLADET | NUMMER 9 2013


”Jag är fri! – Jag har sonat!” På egen hand har undertecknad kommit på en alldeles egen terapiform. Den är så pass ny att den ännu inte fått något namn. Det handlar om att skriva av sig och det i sig är inget nytt, det har er ödmjuka berättare gjort i snart femtio jordsnurr. Det nya är att uttrycka en känsla för dig själv, innan du börjar skriva, det kan handla om kärlek, tvivel, svek, svartsjuka, vänskap, avundsjuka, hat et cetera. Denna känsla ska sedan hållas kvar och ges utlopp för medan du skriver texten. För den som skrivit kärleksbrev eller -dikter är detta inget nytt. Det nya är att låta alla känslor komma fram, inte bara de mer finstämda eller romantiska. Jodå, visst låter det enkelt och banalt, ja, nästan simpelt. Men, poängen är att det faktiskt fungerar! OMVANDLA ENERGIN

En alldeles egen teori är att när vi drabbas av en stark känsla, så lagras den i kroppen. När vi sedan inte får utlopp för denna känsla, lagras den i kroppen som en form av energi. Och en av fysikens grundläggande lagar säger att energi inte kan förstöras, utan bara omvandlas.

Så, när vi då får utlopp för denna känsla till hundra procent, släpper vi loss denna energi. Till exempel svek omvandlas till ord. I och med att vi är alldeles uppfyllda av denna känsla av svek, så styr hjärnan texten till att bli en text fylld av ”svekkänslan”. Undertecknad skrev en text i helgen, genomsyrad av en viss känsla och efter det infann sig ett stort välmående. Denna känsla återfinns även i texten genom ordval, disposition och andra berättartekniska faktorer. För att citera Evert Taube: ”Jag är fri! – Jag har sonat!” Så, kära läsare. Börja skriv med must och märg, fart och kläm, och det får dig garanterat att må betydligt bättre! Om inte annat, så gör ett ärligt försök, även om du bara tycker att det är rent och skärt struntprat! Det är bättre att försöka och misslyckas, än att inte försöka alls! Text: Liselotte Frejdig Illustration: Martin Bäckström-Ledin

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 13


FACEBOOK

IN MY VEINS Ungdomen som sitter dag och natt framför datorn med neddragna persienner och spelar World of Warcraft, eller vad som numera är populärt, känner nog de flesta föräldrar igen. Tomma pizzakartonger och flaskor med cola och en och annan snusdosa i pauserna översvämmar rummet, som behövde dammsugas för en månad sedan. – Kom nu då, det är sol ute! Kan vi inte ta en promenad? Modern lockar och pockar, det hjälper inte. Andra personer ruinerar sig på nätpoker, i datorn eller i mobilen. När man fångats och vunnit några gånger är det svårt att låta bli. Mobilen, den har man alltid med sig, man behöver den. Där finns nätkasinona och enarmade banditer på nära håll. Jag kan inte för min värld begripa vad lotter och spel kan ge, vare sig det är på Bingolotto eller hästar. Statistiskt sett förlorar man ju pengar på det. Men, man kan vinna, man kan vinna stort. Jag tror det är drömmen om hur det ska kännas att kunna resa runt eller göra vad man vill, som spelar roll, inte nödvändigtvis den eventuella resan i sig självt.

runt omkring. Det målande är de två ungdomarna som sitter och skickar sms till varandra i samma klassrum, eller att skolarbetet/jobbet får ta stryk; kommer man i tid är man trött och hungrig, efter att inte ha ätit eller sovit ordentligt. Kanske träffar man bara vänner framför datorn och inte i verkligheten, något som kanske modern har mer ont av än ungdomen i sig själv.

INGEN DIAGNOS PSYKOLOGISKT

SOCIALT

Personer som sitter mycket framför datorn i stället för att träffa folk ”AFK” alltså - away from keyboard, har större benägenhet att bli deprimerade än personer som umgås ute i verkliga livet; ”IRL” in real life; en förkortning som några av datornissarna avskyr, då de anser att Internet är verkliga livet det också.

Att få diagnos för sitt spelberoende är inte så vanligt, vanligare är att skolan och jobbet får ta stryk, eller att en arbetslös ungdom sitter dygnet runt och tappar kontakt med verkligheten

Det blir allt svårare att skilja mellan ”verkliga livet” och internetvärlden. Internet har en stor potential att påverka människor; känslor, självuppfattning

14 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

och ångestnivåer. Vissa forskare säger att Internet ger samma dopaminkickar, känslokickar, som händelser utanför världen, men som även ger samma tvångsmässiga beteenden som kemiskt beroende personer och missköter sömn, studier, arbete, familj, sociala relationer och ekonomi, och flyr in i internetvärlden när någonting otäckt hotar.

Internetberoende, Internet Addiction Disorder (IAD), är ett problem som växt i och med att datorer, surfplattor och avancerade mobiler mer och mer har gjort som nödvändiga i vårt liv. Man kan jämföra med ätstörningar: Man kan sluta med droger, för de behöver man egentligen inte. Det är svårare att få bukt med en ätstörning, för alla måste äta för att överleva. Så är det nu med Internet; man köper kläder, böcker och musik, lyssnar på musik, betalar räkningar, skriver och annat på jobbsammanhang och ansökningar till arbeten förväntas vara skrivna på dator. För de flesta är


”[...] för en del blir spel, pornografi eller nätpoker patologiskt” det inget problem, men för en del blir spel, pornografi eller nätpoker patologiskt, alltså sjukligt, och stör allvarligt det dagliga livet. IAD togs först upp som en satir på diagnosmanualen DSM-IV:s diagnos spelberoende av doktor Ivan Goldberg i 1995. I DSM-V finns inte Internetberoende med som diagnos, men täcks av ”Internet gaming disorder”, och det forskas på området, som delas upp i överdrivet eller överväldigande användande av pornografi, spel, sociala nätverk, bloggar, epost eller internethandel. Motståndarna säger att ett tvångsmässigt beteende inte kan vara beroendeframkallande; de menar att man kan vara lika lite beroende

av ett socialt community som en fisk av sin damm. En del menar också att det är fel att kalla internetberoende som en specifik impulskontrollstörning, då man lika gärna kan fastna i en bra bok, som vid datorn. SKRÄMMANDE I BÖRJAN

Personer som först kommer i kontakt med en dator känner ofta osäkerhet och kanske rädsla, men med tiden är det spännande att lära sig hantera tekniken och att snabbt arbeta med datorns olika funktioner ger visuell stimulans och användarna som drabbats beskriver sig ofta som djärva, utåtriktade öppna, intellektuellt högmodiga och självsäkra.

NATURUPPLEVELSER

– Okej då, säger dottern till slut och följer med modern på promenad. Det är en kal natur, där marken förutom lila ljungplantor endast betäcks av fåtalet kronglebjörker, björkar som går lika mycket åt sidan som uppåt, förmodligen på grund av den stora mängd tung snö de täcks av på vintrarna. De når fjällets topp och modern fiskar upp sin smartphone och tar ett kort av de båda. – Jag ska bara uppdatera Facebook att vi är ute och går! säger hon med blicken ut i cyberrymden. Text & illustration: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 15


REPORTAGE

VAD ÄR LIVSGLÄDJE?

En söndag i slutet av oktober hölls den första Livsglädjemässan på Folkets Hus i Skoghall. Arrangemanget samlade femtiofem separata utställare, ett tiotal föreläsare, varav Anders ”Järnmannen” Olsson var populärast. Flera artister uppträdde på scenen. Det var även många mässbesökare och ASP Bladets reporter var en av dem. Det var en brokig samling utställare; sportföreningar, skolor, jobbcoacher, spådomar, boklådor, smink, massage, kläder, hårvård, fotografer, målare, resebyråer, smyckeförsäljning och mycket annat. Även föreläsarna var en brokig skara, en tidigare värsting i kretsen runt Paolo Roberto, som missbrukade och sålde narkotika i Stockholm; en kvinna som gått från 150 kilo till 50 kilo, utan hjälp av någon diet eller kirurgiskt ingrepp och flera andra, inspirerande talare. Dessutom presenterade några coacher sin verksamhet och sina idéer. Det var inte bara jobbcoacher, utan även mentala coacher och livsstilscoacher talade. Den populäraste föreläsaren var Anders ”Järnmannen” Olsson, en av världens främsta simmare med flertalet SM-, EM-, VM- och OS-medaljer i olika valörer och ett stort antal andra tävlingar, från Vansbrosimmet och Vasaloppet till simtävlingen mellan Alcatraz och San

16 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

Francisco. Inte nog med att han vann tävlingen 2011, han putsade dessutom banrekordet med fem minuter. I somras simmade han 28 mil utefter Klarälven på tolv dagar. Tanken var att samla in pengar till ett sommarläger för rörelsehindrade barn och ungdomar som ska gå av stapeln nästa år. ALLTID GILLAT IDROTT

Anders Olsson berättade om sin väg till simningen med både humor och självdistans. Han påstod själv att han inte brukar hålla föreläsningar i vanliga fall, men att han gillade temat ”Livsglädje”, därför tackade han ja till att ställa upp. Han brukar även åka runt till skolor för att tala och inspirera. Efter föreläsningen blev han mer eller mindre omringad av folk som ville tacka för en inspirerande föreläsning, uttrycka sin beundran eller bara säga hej. Dessutom fick ASP Bladets reporter en pratstund med honom. – Jag har alltid idrottat med någonting

och det populäraste var ishockey, fotboll och simning på fritiden. När vi hade gymnastik var jag alltid först in och sist ut. Det är lätt att fråga sig vilken drivkraft som utlöser sådana prestationer. Måste man inte vara otroligt envis? Varifrån kommer energin? Kanske det var som den föreläsande kvinnan hade, som gick ned 100 kilo, utan hjälp av kirurgi eller dieter. Hon började lite sakta med att röra på sig, och efter hand utökade hon sitt träningsprogram. – Nja, jag är väl inte speciellt envis, fråga min fru (skrattar), men jag vill tänja mina gränser för att se hur långt jag kan komma innan det tar, eller blir, stopp. Dessutom är jag så less på alla som säger 'det går inte', 'så kan du inte göra', 'det klarar du inte' och det säger både läkare och de som menar att de är välmenande. Då plockar jag fram det allra sista, bara för att visa att de har fel! Att göra det omöjliga möjligt. Hade jag


”Då plockar jag fram det allra sista, bara för att visa att de har fel! Att göra det omöjliga möjligt.”

lyssnat på dem, skulle jag ha legat kvar i sängen med ett helt berg av smärtstillande tabletter! TAR DET STOPP NÅGON GÅNG?

Trots allt detta, så måste han väl ångrat vad han gett sig in på någon gång? Eller tänkt att det trots all järnvilja och envishet, ändå inte kommer att gå vägen? Ungefär som att bestiga Mount Everest barfota. Det måste finnas en gräns för allt. Eller vad tror Anders Olsson om det? – När jag skulle simma Vansbrosimningen första gången och som även var min första tävling, satt jag i kallt vatten upp till hakan. Jag insåg att det inte skulle gå, så precis när jag skulle upp ur vattnet gick startskottet. Trots den missade starten, blev jag ändå nia totalt. Annars var Vasaloppet också en sådan tävling, även om jag tog mig runt med viss möda. Jag har både vinnarskalle och tävlingsinstinkt och är van att idrotta sedan jag var ung. Det tror jag har hjälpt

Tidningens reporter bad om några tips för den som vill börja träna/ tävla på en blygsam nivå eller hitta/återfå motivationen: – Våga försök och våga misslyckas, då är chansen att lyckas större! – Det är bättre att försöka och misslyckas, än att inte försöka alls! – Var inte rädd för att misslyckas! – Alla kan inte vinna! till en hel del, det också. ASP Bladets reporter frågar vilken av prestationerna han gjort, som han varit mest nöjd med? Finns det något han är mindre nöjd med? Precis som andra karriärer, finns det säkert både toppar och dalar. Om det sedan handlar om idrott, musik eller något annat har mindre betydelse. – Det som var skönast att avsluta, var nu i somras när jag simmade längs Klarälven. Det var inte direkt jobbigt, men kylan och strömmarna var riktigt tuffa emellanåt. Dessutom hade jag fått in pengar till sommarlägret vilket kändes

gôtt. Pinsamt nog har jag någon gångblivit diskvalificerad och det är väl ingen höjdare. På frågan om hur planerna går med sommarlägret, berättar han nöjt att det går helt enligt planerna. – ”Klarälvssimningen” drog in lite mer än 500 000 kronor och det gör det lättare att få fler sponsorer. Text: Liselotte Frejdig Foto: Anders Olsson

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 17


NÄR LIVET GER DIG EN ANDRA CHANS Annika Östberg besökte Karlstads universitet och gav av sig själv. Hennes historia är allmänt känd men att höra den på riktigt gör det än mer verkligt. Händelser som utspelade sig för över trettio år sedan har påverkat hennes liv på ett sätt som är svårt att greppa för en utomstående. – Idag har jag ett fritt val. Vilken lyx, säger Annika Östberg med säker röst till de hundratal åhörarna i Aula Magna på Karlstads universitet. I 28 år satt hon i fängelse för mord och just det fria valet är en av de stora skillnaderna mellan ett liv bakom galler och livet utanför fängelset. Hon uppskattar i dag de små saker som vi vanliga tar för givet.

Sommarprat från 2010. Mamman gifte om sig och styvpappan blev som en främling för Annika. Situationen i USA var totalt motsatt den i Sverige, där Annika var omgiven av omsorg och kärlek. I det amerikanska samhället var hon mycket utanför och passade inte in.

FRÅN UTANFÖRSKAP TILL

– För mig slets känslan av samhörighet bort med flytten till USA och min mamma var den enda kopplingen, säger Annika i sitt sommarprat.

FÄNGELSE

Annika växte upp i Hässelby, utanför Stockholm, under 1950 och 1960-talet. Hon säger att hon är tacksam över sina första tio år, innan flytten till USA. Annika var ett självständigt barn med nyckel runt halsen. Hon hade en trygghet med sin familj och en harmoni som skyddade henne från allt ont. När hon var tio år flyttade hon till USA med sin mamma och allt blev annorlunda. Annika lyckades aldrig bli en del av denna nya värld, berättar hon i sitt

18 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

Detta ledde till ett utanförskap som medförde att hon tretton år gammal rymde tillsammans med en tjugofyraårig man till San Francisco 1967. Hon hamnade i Haight Ashbury när hippiekulturen hade sin kolumn med färgglada kläder, kampen mot Vietnam-kriget och en stor tillgång av droger. Till en början var det bra, tills hon mötte heroinet och för att finansiera sitt beroende prostitu-

Annika Östberg

erade Annika sig. När hon var sexton år gammal fick hon sitt första barn. Försöken att sig ur missbruket med hjälp av behandlingar och rehab, fick inte det resultat som Annika önskade sig. – Heroinet är ett lömskt odjur, fastän jag kämpade för att bli fri, ledde mig det till slut förbi alla gränser och in i det ofattbara, säger hon i sommarprogrammet. 1981 döms Annika Östberg till fängelse för ett dubbelmord. Ett av mordoffren var en polis. Att mörda en polis är alltid extra problematiskt, speciellt i USA. Det var bevisat att Annika inte höll i vapnet och att hon inte deltog aktivt i mordet. Eftersom hon var med sin dåvarande pojkvän när brottet begicks, ansågs hon skyldig och dömdes efter de premis-


serna. Hon satte en tid i dödscell men fick dödsstraffet omvandlat till livstid, till 25 år. I fängelset förlorar du ditt namn och blir ett nummer i fängelsemyndighetens register. I USA ska det kännas att man har begått ett brott. Rehabiliteringstanken är inte alls viktig som i Sverige. Hon berättar engagerat för publiken på universitetet: – Du är här för att straffas. Inte rehabiliteras, sammanfattar Östberg det amerikanska rättssystemet, för publiken i Aula Magna. Hon förklarar att personer som suttit av sitt straff i USA och som sedan ska anpassa sig till världen utanför, får problem med anpassningen när de inte är förberedda på verklighetens problem och

som är straffet, menar Annika.

utveckling.

Under 1980-talets Reagan- era blev situationen allt sämre, förmåner drogs in och som Annika säger skulle du inte bara tjäna av straffet, utan det skulle kännas hårt också. I hennes sommarprat på P1 berättar hon hur en genomsökning av cellen kunde gå till. Vakten formligen vräkte ut hennes tillhörigheter mitt på cellgolvet, rev sönder hennes kläder och avslutade med att spola ner hennes akvariefiskar i toaletten. Fiskarna var en rest från den mer tillåtande perioden innan restriktionerna sattes in. Det här är bara ett exempel på hur fängelsepersonalen behandlade internerna.

– Om man inte får kärlek och omsorg är det svårt att ge det till någon annan, förklarar hon för de hundratal åhörarna i Aula Magna på Karlstads universitet.

Annika hade skrutit om Sverige för sina amerikanska vänner som landet med få orättvisor. När hon 2009 åter var hemma igen, upptäckte hon att Sverige

Prästen hjälpte henne att inse att det finns förlåtelse, oavsett vad hon hade gjort. Trots det känner hon ändå skuld och ansvar inför sina handlingar. Innan hon träffade prästen hade förlåtelse varit ett hinder för henne. – För mig var förlåtelse omöjlig, säger Annika. Idag åker hon runt till fängelser i Sverige och pratar med de intagna om sitt liv. Hon skämtar och säger att det är svårare idag att ta sig in i fängelserna än det var förr. Skämt åsido, Annika Östberg har

”Det vore en katastrof om Sverige blir som USA”, berättar Annika Östberg för åhörarna i Aula Magna. utmaningar. Detta leder ofta till återfall i kriminalitet och snart är de tillbaka i fängelse igen. Det som kännetecknar de amerikanska samhället när det gäller kriminalitet, är dess stämpling av människan som evigt förknippat med brottet, långt efter straffet är avtjänat. Det hon menar är att i USA är man alltid stämplad som brottsling. Straffet sitter kvar efter personen har lämnat anstalten bakom sig, och ska försöka bygga upp ett nytt liv. Det finns ingen anpassning till livet utanför fängelset; internen får ingen rehabilitering som kan leda och hjälpa individen tillbaka till samhället. – Det är inte inlåsningen som är straffet, utan det är utlåsningen från samhället

hade blivit ett mini-USA, som hon beskriver det. Privatiseringar och en ”sköt dig själv anda” hade kommit till landet hon lämnade i mitten av 1960-talet. – Det vore en katastrof om Sverige blir som USA, menar hon. Trots det påståendet menar Annika också att Sverige fortfarande har många möjligheter som inte finns i USA. EN LÅNG VÄG TILL FÖRÄNDRING

Annika Östberg har alla i sitt grepp, när hon berättar sin historia. Det är en berättelse som går upp och ner som en berg och dalbana. Hon säger själv att när hon varit som längst ner i botten har stött på något eller någon som har hjälpt henne upp, som exempelvis prästen från Svenska kyrkan som blev mycket viktig för hennes andliga och personliga

mycket att dela med sig av från sitt liv och sin tid i ett fängelse i USA. Hon säger att hon har en tacksamhet till livet idag och uppmanar oss alla att ta tid att uppleva det som finns omkring oss. Avslutningsvis befinner vi oss vid Flemmingsgatan i Stockholm. Annika, nu fri, berättar om hur hon upplever staden, husen gatan och känner ett organiskt förhållande till sin omedelbara värld. Det Annika berättar om är hur vi förhåller oss till verkligheten. Att vara fängslad innebär att man inte längre tar friheten för given, kanske innebär detta att en människa som Annika Östberg har något att lära oss andra. Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 19


MED BARNEN I CENTRUM

Karlstads kommuns familjeenhet har länge sysslat med att handha ärenden med barn som far illa. Men nu har verksamheten omorganiserats. En av de första i behandlingskedjan heter Magnus Albinsson och ASP Bladet har träffat honom. Karlstads kommuns familjeenhet har en längre tid arbetat med barn som far illa och nu är verksamheten omorganiserad. Förutom familjen, är socialen ofta inblandad, ett mottagningsteam, där Magnus Albinsson sitter med ett utredningsteam. Dessutom finns ett behandlingsteam som ingår i ett annat projekt men de har ändå anknytning till mottagnings- och utredningsteamet. Efter en ansökan/anmälan kommer familjen först till mottagningsteamet som gör en bedömning, för att se om en utredning behöver göras. I så fall sänds de vidare. Skulle den utredningen visa att en form av behandling behövs, skickas de vidare till behandlingsteamet, vilket är det sista ledet.

och utveckling riskeras att skadas allvarligt och frivilliga insatser inte är möjliga. Ibland inträffar det att behandlingen visade sig vara fel, i så fall får de gå en ny utredning för att se vad som borde ha gjorts och så sätts den behandlingen Magnus Albinsson, Familjeenheten, Karlstad kommun in i stället. I sällsynta fall smutskasta eller förtala någon, då detta händer det att familjen kommer tillbaka är en brottslig handling. Tvärtom, det är till mottagningsteamet. Alla fall som bättre att slå larm en gång för mycket, leder till behandling följs upp för att se än att inte alls bry sig alls, menar Magatt insatsen var riktig och har gett ett bra nus. resultat för barnen, säger han. SKYLDIGA ATT UTREDA

LAGEN OM VÅRD AV UNGA

Oftast är det skolan, sjuk- och hälsovården, barnomsorgen, grannar och släkten som gör en anmälan och det händer även att barnen själva gör en egen ansökan, men det är ovanligt. Mindre ovanligt är att ungdomar kommer. Alla anmälningar/ansökningar leder inte till behandling, men mottagningsteamet har en skyldighet att se till att alla ärenden som kommer in får en vidare bedömning.

Han uppger att även om insatser är frivilliga, kan utredningen visa att en familjehemsplacering är nödvändig i vissa fall. Det sker i så fall med stöd av LVU, vilket står för Lagen om Vård av Unga. Dessa fall sker när barnens hälsa

Skulle de göra bedömningen att en utredning inte behövs, läggs anmälan ner. Den som gjort en anmälan vilken läggs ner, riskerar inget. Om det inte bygger på medvetet falska uppgifter för att

Mottagningsteamet arbetar efter en modell som kallas ”Sign of safety”, där även föräldrarna är delaktiga. Mest för att ge barnen trygghet och hitta resurser hos föräldrarna. Det är också viktigt att komma ihåg att alla insatser är frivilliga. Det är inga ”måsten” inblandade, säger Magnus Albinsson.

20 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

Mottagningsteamet åker runt i skolorna och informerar om sin verksamhet. Eftersom det är anmälningsplikt i Sverige, informerar de även sjuk- och hälsovården och övriga inblandade om sitt arbete. Avslutningsvis säger han att det råder en större vaksamhet i dag, så antalet anmälningar har ökat. Men, det betyder inte att andelen barn som far illa har ökat. Troligen var mörkertalet högre tidigare, så att andelen barn som lever i utsatthet är kanske konstant, men nu fångar man upp fler som far illa, avrundar han. Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad


Kapacitet Koncentration

HJÄRNAN ORKAR INTE ALLT I en intervju i tidningen Kupé nummer 5 2013 berättar Alexander Rozental på Psykologifabriken om de senaste rönen inom hjärnforskning. Det är främst fokus på hjärnans förmåga att kunna göra flera saker saker samtidigt. Tidigare har det kallats multitasking när det gäller datorer och nu används termen även på människor. Är du en av spindlarna i nätet med många bollar i luften samtidigt? I så fall är du eftertraktad på arbetsmarknaden i dag. Men de senaste årens forskning visar att hjärnan inte mår bra av det. Detta säger Alexander Rozental på Psykologifabriken i en intervju i tidningen Kupé nummer 5 2013. Ja, hjärnan behöver också motioneras och tidigare har korsord och sudoku varit på tapeten. Nu uppger han att även hjärnan behöver vila sig i form. Den klarar inte av

att arbeta längre tid än trettio, maximalt fyrtio minuter åt gången. Gör te, sträck ut benen, titta ut genom fönstret, vila hjärnan några minuter är några tips. Annars är risken för utbrändhet stor eller att hjärnan bara slocknar.

utföras en och en, inte två och två. Exempelvis klarar inte hjärnan av att skriva mail, samtidigt som chefen lämnar viktig information. Antingen missar du mailet eller chefens information. I värsta fall missas båda.

VIKTIGT MED PAUSER

På samma sätt bör du lämna det du sysslar med om en kollega behöver hjälp med något eller avbryter av någon anledning. Lämna det du sysslar med i både tanke och handling, hjälp eller lyssna på kollegan. Sedan kan du återvända till det du sysslade med. På det sättet får du bäst resultat, både med kollegan och det du själv sysslar med.

Har du FLOW, eller ett starkt flöde av kreativitet, finns det stor risk att det bara försvinner om du inte tar en liten paus emellanåt. Flödet försvinner inte, bara för att du inte belastar hjärnan aktivt några minuter. Givetvis kan du göra lite enklare saker samtidigt, till exempel att promenera och prata, dammsuga och planera dagen, stryka och prata i telefon. Men så fort det blir kvalificerade uppgifter, bör de

Text: Liselotte Frejdig Foto: Johan Holst ASP BLADET | NUMMER 9 2013 21


INITIATIVRIKT SOCIALT FÖRETAGANDE Det sociala företaget Initcia befinner sig i uppstartsfasen, men har stora planer för framtiden. Från Uppsala kom nyckelpersonerna Hanna Rådberg och Erik Hoving, som i Karlstad passade på att besöka de sociala arbetskooperativen Solakoop B&B och Kooperativet Mediagruppen Karlstad. Uppsala är en traditionstyngd stad, med ett anrikt universitet som dess naturliga nav. I Uppsala verkar Hanna Rådberg, som har erfarenhet av att jobba med bistånd och miljöfrågor, hon tar med sig ett intresse för projektet som arbetsform in i det nymornade arbetsintegrerade företaget Initcia.

Men hon är inte helt ensam i detta projekt. Erik Hoving fungerar som stöd och rådgivare, och tar med sig ett mångårigt engagemang och arbetslivserfarenheter från Coompanion, det som i Värmlands län motsvaras av föreningen Värmlandskooperativen.

Hanna Rådberg och Erik Hoving

Tanken är att de ska kunna jobba med många olika saker, likt olika regndroppar faller från ett paraply – så kan Initcia bli en övergripande kärna för flera verksamheter som fungerar arbetsintegrerande för sina deltagare. Genom företaget hoppas man skapa anställningsmöjligheter inom ramen för de projekt som mynnar ut från Initcia. Men redan nu finns ett större projekt som de arbetar med, en hemsida som kommer att heta gratisuppsala.se. Målet är att samla en mängd olika kulturaktiviteter som inte kostar pengar, på en och samma sajt. – Det handlar egentligen om allt från pingis till finkultur, och andra aktiviteter. Vi har redan nu en person som är intres-

22 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

serad av att översätta sidan till engelska, berättar Hanna. ENGAGERADE I SINA IDÉER

Men ännu är det en del steg som behöver tas för att de ska vara redo för lansering. Några kryss behöver fyllas i, de hoppas kunna bli redo för lansering nästa år. Engagerat berättar Hanna Rådberg om vad som ännu återstår: – Vi måste planera hur vi ska fylla sajten, för utan information och samarbete med samhället blir det ju ingenting. Så vi tänker oss att den kan vara klar i januari, och att vi kan lansera den i februari. Men hos oss är det själva processen och människorna som är i fokus, berättar Hanna.

– Min roll är att vara ett råd och ett stöd i att utveckla denna verksamhet. När det gäller målgruppen för vår hemsida inbegriper det alla som vill ha reda på vad som finns att göra i dag, i morgon eller övermorgon, i den egna staden, berättar Erik för ASP Bladet. Med framåtanda och en vilja att skapa en platå för människor som har behov av att komma tillbaks in i arbetslivet, hoppas Erik och Hanna bidra till att Initcia blir; vilket namnet antyder, en initiativstartande kraft i hjärtat av universitetsstaden Uppsala. Text: Robert Halvarsson Foto: Kid Overgaard Initcias hemsida är www.initcia.se


T E RG

O T I S E

PO

SURREALISTISK SOMMAR AV HENRIK SJÖBERG

Jag sover när jag är vaken Det kryper under huden Jag kastar mig framför dig För rastlösheten är ingen vän När dess naglar rispar hål Vill jag inget annat än att ta mig ut Drömmen kan ta slut Men när den bara fortsätter Vet jag inte varken eller Jag är vaken när jag sover Det är en vakendröm i färg Jag faller och flyger Det som inte finns Har jag funnit här tillslut

Illustration: Martin Bäckström-Ledin

Rastlösheten blandades med klarhet Jag lyfter blicken Den har fastnat vid punkten Vid horisonten På stranden samlas alla till fest En fest under en himmel gul Vågornas ödsliga sus Skratten som blir minnen Ingen kommer ihåg vad som sades Bara känslan av sommaren dörjer sig kvar Sommardräkt Genomskinligt tyg Solen sista strålar lyser igenom

Bara fötter som flyter fram Nuddar inte det daggvåta gräset Kroppar som lägger sig ner För att vila eller för att fyllas I natt när solen har lämnat oss Går jag ner till vattnet Tvättar mig ren igen Vattnet sjuder och jag sjunker djupare och djupare Doften av saltet och tången Blandas med måsarnas eviga skrikande När vattnet omfamnar mig

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 23


MÅNADENS TIPS MÅNADENS TIPS

MUSIK

GOLDFRAPP- TALES OF US (CD) Text: Liselotte Frejdig

BERÄTTELSER OM OSS Sånger om könsidentitet är mer än ovanliga. I skrivande stund är det fem låtar som är kända av undertecknad. Men nu har samlingen utökats med ett helt album! Bland de tidigare utgivna låtarna kan undertecknad komma på fem låtar/ grupper. 'Lola' med Kinks, 'Walk on the wild side' med Lou Reed, 'Walking in the rain' med Flash and the pan, 'Sweet Jane' med Velvet Underground och 'Bedsitter' med Soft Cell.

hon inte vet i förväg vem hon kommer att möta. Många kanske tycker att det här inte är mycket att skriva låttexter om, eller att det är ett jobbigt

Det är den brittiska duon Goldfrapp (bestående av Alison Goldfrapp på sång och synthesizer och Will Gregory på synthesizer) som nyligen släppt ett album som heter ”Tales of us”. På den varvas influenser, idéer och infall från både dikt och verklighet. Låten ”Annabel” handlar om en baby som föds intersexuell. Babyn opereras till pojke, men i puberteten kommer han underfund med att han egentligen vill vara/bli flicka. Och den flickan heter Annabel. Nej, den bygger inte på en verklig person, utan idén kommer från romanen med samma namn, skriven av Kathleen Winters. Låten ”Dean” bygger på en verklig person. Den handlar om en man som är transvestit, vilket hans flickvän känner till. Men, hon är ändå osäker på vem hon kommer att möta när de har date. Är det den blyge Dean eller den charmiga Donna? Hon har inga problem med att hennes pojkvän bär kvinnokläder och sminkar sig, utan det jobbiga är

24 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

ämne att höra om. Andra tar emot det med öppna armar och dito sinne. Detta oavsett om det är fiktion eller fakta. Samtidigt antyder titeln ”Tales of us” en intern grupp. Det hade inte varit samma sak om den hetat ”Tales of them”, ”Tales of others” eller något liknande. Nu blir det en sak inom en liten grupp eller för ett fåtal.

För den som är van vid Goldfrapp sedan tidigare, kommer den här skivan som en överraskning. I stället för disco, uptempo eller techno, blir det nu lugna och välskrivna melodier. De flesta texterna är mångtydiga och lämnar mycket till fantasin att tolka. ”Whose face are you gonna wear when we meet?” eller ”When you walk in your only dream, Annabel”. I det senare exemplet går det att höra ”When you walk in your lonely dream, Annabel”, utan alltför mycket fantasi. Slutomdömet är ändå mer än positivt. Enda nackdelen är att det bara är tio sånger. Samtidigt, det här är ett tungt ämne och det är lätt att det blir för mycket och tungt att höra om fler {livs} öden och äventyr. Det är inte direkt en dansskiva, utan mer att luta sig tillbaka och njuta av i hörlurar på lämplig volym. Bravo, Goldfrapp! Text: Liselotte Frejdig


Av: Martin Bäckström-Ledin

Av: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 9 2013 25


PÅ JOBBET

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

På jobbet har denna månad besökt Vuxenavdelningens chef Marita Halvarsson, för att bland annat prata om hennes första år som avdelningens högsta ansvarig. HUR HAR DITT FÖRSTA ÅRET VARIT?

HUR SER DIN CHEFSROLL UT?

Det har varit väldigt spännande, intressant och lärorikt. Hela året har varit fantastiskt och jag har blivit bemött på ett mycket välkomnande sätt. Jag har lärt mig mycket om avdelningens två stora ansvarsområden: missbruk och socialpsykiatri. Sedan har jag besökt verksamheterna och träffat medarbetarna, det har varit väldigt viktigt för mig. Jag har verkligen försökt sätta mig in i avdelningens arbete, mitt sätt att leda bygger på att jag kan verksamheten. Jag skulle gärna vilja fortsätta att besöka avdelningens verksamheter på samma sätt som jag har gjort nu, men det kommer att bli svårt tidsmässigt att göra i samma utsträckning. Under mitt första år har det också varit viktigt att lära känna enhetscheferna, eftersom jag leder avdelningens ledningsgrupp. Det arbetet har varit mycket givande och deras roll som enhetschefer är väldigt viktig för mig i min roll som avdelningschef. Genom enhetscheferna blir jag kontinuerligt uppdaterad om aktuellt läge på avdelningen, vilka svårigheter eller möjligheter som finns.

Jag har varit chef under femton år. Det är väldigt spännande och intressant att vara chef och jag är genuint intresserad av ledarskapsfrågor. Jag gillar att ta ansvar och att vara chef är ett sätt att vara med och påverka. Jag vill att det ska bli så bra som möjligt för de personer som vi är till för, det vill säga Karlstads kommuns medborgare som behöver våra insatser. Det har jag större möjligheter att påverka i rollen som chef. Vad är din motivation? Min motivation är att få en så bra socialtjänst som möjligt för de som behöver våra insatser. Vi ska kunna svara på deras behov på ett professionellt sätt. Det finns alltid förbättringsbehov, vi har en bra verksamhet idag men det finns alltid förbättringar att göra. Det är också viktigt att lyssna på brukarna. Brukarnas synpunkter är extremt viktiga samt att vi har former så att de kan göra sin röst hörda t.ex. med hjälp av olika former av kundbrukarundersökningar. VAD ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN FÖR VUXENAVDELNINGEN?

KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND?

Jag har jobbat inom social- och arbetsmarknadsförvaltningen i över tjugo år. Under många år jobbade jag som socialsekreterare inom alla områden som finns i socialtjänsten, både med försörjningsstöd, barnavård och missbruksvård. Innan jag hamnade här i Karlstad jobbade jag i fem år i Arvika inom socialtjänsten, dessförinnan var jag skolkurator i Åmål. Jag är socionom och tog examen 1985

26 ASP BLADET | NUMMER 9 2013

Just nu har vi höga kostnader och avdelningen överskrider budgeten. Detta gäller främst missbruksvården, och det handlar om köp av extern vård. Utmaningen är att få till behandling i vår egen organisation, så att vi slipper köpa dyr extern vård. Det jobbar vi intensivt med nu. Vi har egna behandlingsinsatser som exempelvis Ullebergsgården och Bore samt ett antal behandlingskonsulenter och drogterapeuter. Organisationen ska bli så ändamålsenlig som möjligt för brukarna i så stor utsträckning det går.

Det kan leda till att vi får ändra saker och ting i linje med brukarnas behov, detta för att vi ska slippa köpa extern vård. Men vi kommer alltid behöva köpa en viss del av behandlingarna, för en del brukare har oerhört komplexa behov som vi inte klarar av att hantera. Antalet åtgärder enligt LVM (lagen om vård av missbrukare) har ökat mycket. Det medför höga kostnader och framförallt är det enormt jobbigt för brukarna deras anhöriga. Att få tillgång till särskilt boende för personer med psykisk funktionsnedsättning, är en stor utmaning, då vi ofta måste köpa externt i väntan på en kommunal plats. HUR SER DU PÅ KOMMUNIKATION I DITT ARBETE?

Kommunikation är jätteviktigt. Det gäller att personalen får information om vad som händer och vet vilka beslut som tas av ledningsgruppen, och varför de tas. Det är väldigt viktigt att jag är tydlig i min kommunikation. I min roll träffar jag inte all personal särskilt ofta, det kanske bara blir på avdelningskonferenserna en eller två gånger om året. Jag använder mig av e-post, när det är något särdeles viktigt jag vill informera alla medarbetarna om. När det gäller brukare eller klienter är god kommunikation av högsta betydelse. Vi flyttar t ex snart boendet Fagottgatan till Malmtorgsgatan och det är väldigt viktigt att brukarna på Fagottgatan har fått information om varför flytten sker, för att de ska känna sig motiverade och tycka att det här bli bra.


MARITA HALVARSSON

AVD CHEF, VUXENAVDELNINGEN, ASF

HUR SER DU PÅ VUXENAVDELNINGENS ARBETE I FRAMTIDEN?

I framtiden är min förhoppning att vi får fler boendeplatser till personer som behöver särskilt boende. Jag tror att vi är på väg att få en tydlig och ändamålsenlig organisation, som kommer att motsvara klienternas behov, i högre grad än idag. En tydlig organisation gagnar brukarna. Det är jag helt övertygad om. Det gäller att avdelningarna har en helhetssyn och tar ansvar för klientens eller brukarens alla behov, och hjälper personen vidare till ”rätt instans”. Hur vi organiserar oss internt inom förvaltningen får aldrig bli ett problem för de vi finns till för. HUR HAR DET SOCIALA ARBETET FÖRÄNDRATS SEDAN DU BÖRJADE JOBBA?

Arbetssättet är det samma. Det bygger på att personer av någon anledning behöver stöd av socialtjänsten. Idag är det dock mer specialiserat än förr, då togs oftast ett helhetsgrepp för personen ifråga. Idag är det inte riktigt så, utan man separerar insatserna mellan olika delar i förvaltningen, vilket i sig har många fördelar. En stor skillnad finns på missbrukssidan. Nu finns det en större och grövre problematik än tidigare. Det finns mer narkotika och helt andra droger, exempelvis nätdroger som spridits mycket. Många av dessa är inte kända och kan vara hur farliga som helst. En ökad tillgänglighet gör det enklare att få tag på droger och narkotika. Många unga idag tar väldigt lätt på droger och tror inte att det är så farliga som det egentligen är. Trots detta, tycker jag att utvecklingen går framåt och jag tillhör inte de som anser att det var bättre förr. Den bästa tiden är just nu.

Ålder: 53 år Familj: Man och fyra vuxna barn. Bor: Skåre

Favoritmat: Fisk i alla former Senast sedda film: Monica Z Bok: En man som heter Ove av Fredrik Backman ASP BLADET | NUMMER 9 2013 27


KARLSTAD I BILDER PROMENAD I HÖSTEN Nu är hösten här, i sin färgsprakande skrud. Det är nu tid för promenader när naturen nu plockar fram de skarpa färgerna från palleten. Ut nu och njut av denna vackra tid! Bild: Per Rhönnstad Text: Johan Holst


ASP Bladet - Oktober 2013