Page 1

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 5- 2013

SPELMISSBRUK

sidorna 12-15

ATTENTION Karlstads lokalförening i Attention var på besök hos föreningens nya huvudkontor. En intressant utbildning och besök varvdes om vartannat en helg i maj.

DEN MISSNÖJDA

KONSUMENTEN Definieras man som person utifrån det man äger? Blir vi någonsin nöjda? Månadens debattskribent kritiserar skarpt samhällets konsumtionsideal.

sidorna 4-6

sidorna 20-23

”Det var inte pengarna som var drivkraften” berättar Mikael för ASP Bladet, som i två artiklar skildrar spelmissbruket.


UNDERBARA SOMMARTIDER I skrivande stund är det 20 grader varmt i skuggan, strålande sol och klarblå himmel. Vinden är alldeles ljummen och fåglarna kvittrar glatt. Äppelblom lyser vit-rosa från träden och vårblommorna växer så det knakar. Folk kommer ut ur husen och plötsligt är kvarteren fulla av liv och rörelse, skratt, grilldoft och gräsklipparljud. Idylliskt är ordet. Det är en tidsfråga innan det är dags för första doppet och strandbesöket. Ja, detta är en sida av sommaren. En annan sida av sommaren är att många upplever den till viss del som kravfylld. Man ska helst kunna berätta spännande semesterplaner redan under våren och i augusti ska det redovisas vad man "gjort". Att bara vara och ta dagen som den kommer har ingen högre status. Ibland kan ekonomin sätta käppar i hjulet för att kunna åka utomlands eller ens till Liseberg. Lever man på försörjningsstöd finns inget ekonomiskt utrymme för några utsvävningar. Alternativet är att man skuldsätter sig för att barnen ska kunna berätta något lika häftigt sommarminne som kompisarna. Ibland kan det också vara så att relationerna är sådana att resor ej är aktuellt. Men allt detta är inget man pratar högt om utan man håller gärna god min. Ännu en sida av sommaren är att det inte alltid för alla barn och ungdomar blir det fantastiska sommarlov som kanske "gemene man" tänker att alla barn och ungdomar borde få uppleva.

För många är tryggheten och strukturen i tillvaron detsamma som skolan och lärararna. Lever man då i familj där missbruk, psykiska problem och/eller våld förekommer, vilket flera hundra tusen barn i Sverige gör, kan tio veckor utan skola istället bli en lång pina. Positivt är att det arrangeras sommarkollon, veckoläger, dagläger av olika slag, vilket är en bra möjlighet för alla barn och ungdomar, men i synnerhet för de som kanske inte annars skulle komma ifrån varesig sin egen kommun eller ens sin egen stadsdel under sommaren. Sommarjobb för ungdomar är också en del av sommaren, vilket är viktigt ur många aspekter. Dels för att ungdomar ska få uppleva känslan av att jobbat ihop till en helt egen lön, dels för att få känna sig behövd, utträtta något meningsfullt och få ingå i en arbetsgemenskap. Karlstads kommun erbjuder feriejobb, vilket också är mycket positivt. På vuxenavdelningen har vi nyss haft en introduktionsdag för ett 20-tal nya sommarvikarier, som glädjande nog valt att sommarjobba just hos oss. Totalt har vuxenavdelningen drygt 50 sommarvikarier i år, många har jobbat tidigare hos oss som timvikarier. Ja, detta är också en del av sommaren, dvs att den kommunala verksamheten måste fungera oavsett om det är semestertider eller inte. Har man som kommuninnevånare behov av socialtjänstens insatser så ska årstid eller månad på året inte spela någon roll.

Med detta vill jag önska alla våra sommarvikarier varmt välkomna till vuxenavdelningen och hoppas ni kommer att trivas hos oss. Ett är säkert - ni kommer vara väl behövda och mycket efterlängtade av brukare/klienter men även av personalen, som äntligen får gå iväg på en välbehövlig och välförtjänt semester när ni kommer in och "löser av"! Avslutningsvis så vill jag önska dig som läser detta en återhämtande och skön sommar med många lata dagar, i solen, skuggan eller varhelst du själv föredrar. Dra ner förväntningarna på allt som ska upplevas, fixas och hinnas med, så blir sommaren alldeles så ljuvlig och härlig som den är menad att vara. För visst är sommaren en helt underbar årstid, precis som Gustaf Fröding beskriver i dikten Ur strövtåg i hembygden och som Mando Diao så fint har tonsatt: ”Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs, och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs." Somriga hälsningar från: Marita Halvarsson Avd chef Vuxenavd

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


NYHETSNOTISER

INNEHÅLL INLEDARE

DEN ONÅDIGA LUNTAN Tidningen SocialPolitik har tillsammans med socialaktion.nu tagit fram Den Onådiga Luntan. Det är en samling av berättelser från personer som har blivit upplever sig ha blivit utkastade ur socialförsäkringssystemet. Cecilia Heule, Maria Wallin och Claudette Skilving skriver för SocialAktion och SocialPolitik att berättelserna är skrämmande och upprörande, och på många sätt illustrerar de fel och brister som finns i socialförsäkringssystem i Sverige. Den Onådiga Luntan utgör, i Heule, Wallin och Skivlings ord: ”alla de berättelser vi fått från människor som slängts ut från det generella socialförsäkringssystemet, från sjukförsäkringen, a-kassan men också nekats försörjningsstöd/socialbidrag – samhällets sista skyddsnät.” Text: Johan Holst Den Onådiga Luntan kan du läsa om här: http://socialaktion.nu/onadiga-luntan/

2

DEBATT NYHETER REPORTAGE

Bättre levnadsvanor ger god häsla  8-9 Ett träsk för Fairtrade 10-11 Inte pengarna som var drivkraften 12-14 Att spela sig till beroende 15 Ung företagsamhet  16-17 Krama varandra mer 18-19 En tågbiljett till livslinjen 20-21 Med fokus på huvudsaken 22-23 Aspergers, HSP och introvert  24-25 Om mina egna tankar 26 Att lämna plats och ge ordet  27

PÅ JOBBET

28-29

30-31

Sofia Engström

Många är de som fastnar i pulsen av ett spel, framförallt om det finns en chans att vinna något. Det kan vara mer eller mindre harmlöst, men ibland utgöra en rätt kostsam historia. Oavsett huruvida man tenderar att spela lite för mycket eller ej, kan även ”svensson-spelaren” må bra av att vara försiktig med spel som involverar pengar.

7

Skoopi fick storfrämmande 

RECENSIONER & SERIER

SPELET SAKNAR MINNE

4-6

Den missnöjda konsumenten

CHEFREDAKTÖR

Robert Halvarsson

REDAKTION

Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig, Lotta Tammi, Johan Holst

FOTOGRAFER

När det gäller de flesta spel, som sker exempelvis via auktoriserade spelmaskiner, gäller en särskild sorts logik som spelaren inte alltid är medveten om. Varje ny omgång utgår ifrån identisk sannolikhet att du som spelare ska förlora eller vinna. Maskinen bryr sig inte om huruvida du har spelat bort ett större belopp, och att du i ”rättvisans namn” nu borde vinna. Den inhåller heller ingen kortlek som räknar ner, utan är alltid fullständig.

Per Rhönnstad, Kid Overgaard, Lotta Tammi

Svenska spel summerar detta på följande sätt i sin lilla skrift ”Sanningar och myter”: ”Varje omgång är som att spela med en nyblandad kortlek. Sannolikheten för att din lottorad ska vara den rätta är exakt lika stor eller liten för varje omgång. Du kan bara ha mer eller mindre tur.

kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X

GRAFISK FORM & RETUSCH Robert Olsson, Johan Holst, Martin Bäckström-Ledin

ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll

KONTAKT

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

Slumpen har inget minne!” Text: Robert Halvarsson

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3


DEBATT DEBATT

DEN MISSNÖJDA

KONSUMENTEN ASP-Bladets Martin Bäckström-Ledin funderar över västvärldens konsumism, vår köpmentalitet och den massiva marknadsföringen som hör till. Hur tänker vi, och vad händer med miljön? Produkten du senast köpte, behövde du den? Kanske köpte du en ny version av något du redan har? En bättre, dyrare och finare. En produkt som framställts i ett ljus som fick dig att välja just den. Ett visst märke kanske? Alla andra har ju en sån och man har ju hört att den ska vara bäst. Kan det rent av vara så att produkterna du köper, det du äger, definierar dig som person? Ditt värde, din status. Bilden du vill att andra ska få av dig. Kan det till och med vara så att du ser shopping som ett intresse? Produkten kanske är nyckeln till lycka? Men när blir du egentligen nöjd? Fenomenet kallas konsumism. LIVSSTIL TILL SALU

Du ser bilreklamen där det spontana och levnadsglada kompisgänget susar fram över kullerstensgatorna i en pittoresk sydeuropeisk stad med en diffus doft av kultur och individualism på väg mot nästa spännande oskrivna blad i livet. Allt sminkat i de senaste livsstilstrenderna. Killar med helskägg, tjocka glasögon, den där frisyren och 70-talsdoftande kläder med ett stänk av modern professionalism. Är det en LP-skiva han har i baksätet? Det där kan vara du, bara du köper! Eller så ser du på IKEA-reklamerna som talar om för dig hur du ska ha det

4 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

hemma. Samma trendkoll och livsstilsporr hittar vi här. Nu har vi ju tröttnat på förra trenden med bländande vitt, borstat stål och den sterila operationssalskänslan. Nu ska vi som sagt leka 70-tal och inse charmen med den lite småstökiga men ack så personliga villan inramat i den varma familjekänslan toppat med ungdomlig spontanitet. Titta, farfar har somnat i kökssoffan under det bruna lapptäcket, barnen tittar fram från kuddkojan under trappen och mamma sitter och stickar vid tomatplantan! KÖP! Reklambranschen spelar en nyckelroll i vårt konsumerande. Förr ville man visa på överdrivna fördelar hos en produkt. Nu vill man också koppla samman produkten med dig som person, din livsstil, eller snarare den livsstil du bör ha om du ska vara lyckad och ball. Som konsumenter blir vi otillfredsställda och rastlösa. Vi är sällan nöjda och tillfreds. Det finns alltid mer lockande och finare alternativ på produkter och tjänster. Det finns alltid nåt du inte har som du skulle kunna ha. Ökad status, se bättre ut, få bättre självkänsla och ha ännu roligare. Områden reklamen ständigt betonar och som vi konsumenter ständigt exponeras för genom datorn, telefonen, radion, på stan, på TV:n, med mera. Köp, köp, KÖP!

DEN MISSNÖJDA KONSUMENTEN

Visst, man vill kanske inte se sig själv som en blind slav för reklam och konsumtion. Men oavsett vilken nivå man ligger på kommer vi inte ifrån faktumet att vi ÄR just konsumenter, samt att många upplever att den egna tillfredsställelsen är beroende av den egna konsumtionsnivån i förhållande till andras. En social konkurrens. Man vill vara först, bäst, finast, ha hög status och därmed känna sig lyckad och helst visa upp det. Är din köpförmåga överlägsen eller underlägsen andras? Sociala medier är som vi vet ett ypperligt forum att visa upp sina inköp och lyckade livsstil för andra. Låtom oss jämföra! Vem är bäst? Den ständiga konsumtionsökningen bygger alltså på otillfredsställelse. Det var inte länge sedan vi i västvärlden vande oss vid dessa enorma resurser, som kunde gå till annat än bara mat. En nivå som för bara ett par generationer sedan var fullständigt otänkbar, och som fortfarande är rena utopin för det stora flertalet på jorden. Våra tekniska framsteg och ekonomiska tillväxt som gett oss vår materiella bekvämlighet och standard betyder dock inte att vi är lyckliga. Forskningen visar gång på gång att vårt ökade välstånd INTE leder till vår individuella lycka och tillfredsställelse. Däremot kan man se ökad tillfredsstäl-


lelse när man går från fattigdom till trygghet och stabilitet. Varför är en person med bra lön som gör att denne kan äta gott, betala räkningarna, åka på semestrar, roa sig, köpa nya kläder, möbler, prylar, tjänster och teknik så mån om att ständigt öka sin lön? Varför detta omättliga behov efter mer och bättre när man redan har det så bra? Förutom tidigare argumentation kan ökad inkomst också upplevas som en bekräftelse på den egna förmågan, och därmed blir en löneökning viktig. Ett kvitto på sitt värde. RIBBAN HÖJS HELA TIDEN

Hur skulle du svara på frågan om du generellt fått det materiellt bättre eller sämre de senaste tio åren? I USA menade ett urval amerikaner att de fått det sämre, trots att konsumtionen ökat. Det visade bland annat att det inte verkar finnas någon relation mellan volym och tillfredsställelse. En annan studie visade att den inkomst och förmögenhet som krävs för att bevara sin tillfredsställelse ekonomiskt över en 15årsperiod, nästan perfekt ökade i samband med ökningen av samhällets materiella välfärdsnivå. Detta betyder att mer pengar krävs för att vara lika nöjd med sin ekonomi som man var förr. Ribban för tillfredsställelse höjs alltså i takt med tillväxten. I ytterligare en amerikansk studie framgick att folk trodde att de behövde en dubbelt så hög inkomstnivå för att vara lyckliga. För folk som tjänade mindre än 30 000 dollar krävdes 50 000, och för de som tjänade över 100 000 dollar krävdes 250 000. Önskenivån ökar alltså uppåt ju mer pengar man har. Det tar aldrig slut, och får man inte hela tiden mer blir man missnöjd. Majoriteten jämför sig med det lilla fåtal som har det bättre än genomsnittet, vilket gör det svårt för de flesta att någonsin bli nöjd.

FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA ASP BLADET | NUMMER 5 2013 5


FORTSÄTTNING

Den massiva konsumtionspropagandan skruvar upp förväntningarna samtidigt som denna karusell i det närmaste blivit som en naturlig del av tillvaron. Som om det vore det enda sättet att leva i ett samhälle. Som om det inte var en kulturell konstruktion. Vi har anpassat oss. Man kan på ett vis förstå att det inte är särskilt lätt att ta avstånd från detta, då samhället är uppbyggt på denna modell och dömer dig utifrån status, ekonomi och ägande. De flesta vill ju bli uppskattade och inte sticka ut på fel sätt, samtidigt som vi i stort köpt hela konceptet att ständigt konsumera på en skyhög nivå och aldrig bli nöjda. DEN MILJÖMEDVETNA SVENSKEN

Många av oss propagerar för sin miljömedvetenhet, när de i själva verket står för extrem ohållbarhet. Exempelvis tycker många att man måste byta ut något fullt fungerande till nyaste modellen eller stilen. Vi köper och slänger

6 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

ofantliga mängder med mat och prylar, och allt ska vara så billigt som möjligt. Istället för att underhålla livslängden på en produkt så köper vi nytt, vilket industrin anpassat sig till genom begränsad kvalitet och billig produktion i fattiga länder. Produkter som sedan marknadsförs skickligt hemma hos oss och skapar konsumtionsiver. Cirka 16% av jordens befolkning står för 80% av resursförbrukningen. Skulle alla leva som en svenskar skulle vi behöva ungefär 3,4 jordklot. Ändå är mantrat fortfarande ökad tillväxt. Resterande 84% av jordens befolkning som förbrukar 20% av klotets resurser, strävar naturligtvis också för att nå samma levnadsstandard som oss, samtidigt som vi blir allt fler. FN beräknar att jordens befolkning ska ha passerat 9 miljarder år 2050. Som kontrast släpper en etiopier ut 0,1 ton växthusgaser per år. En svensk 10-12 ton. Det beräknas att genomsnittssvensken behöver minska

sina utsläpp med över 90% för att hejda den globala uppvärmningen. Hur man än vrider och vänder på det är det ett faktum att konsumtionen och vår mentalitet inför densamma är ohållbar rent miljömässigt, och inte blir vi lyckligare heller. Frågan är om man kan, och vill, säga nej till köphetsen. Kan man begränsa sin konsumtion utan att känna sig värdelös och socialt missanpassad? Ett steg är att faktiskt tänka på det. Ifrågasätta all reklam och fundera på om lyckan verkligen kommer efter du köpt senaste livsstilspaketet, i form av en sak. Definieras du verkligen av det du äger? Tänk om du på riktigt skulle praktisera dina miljömedvetna uttalanden. DET vore faktiskt rätt ballt. Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin


SKOOPI FICK STORFRÄMMANDE

Under SKOOPI:s årskongress och ARC:s avslutningskonferens röstades en ny styrelse fram, samt arrangerades matnyttiga utbildningar i bland annat offentlig upphandling. SKOOPI fick även storfrämmande i form av representanter från de flesta riksdagspartier, LO och Tillväxtverket. Politikerna och tjänstemännen ingick i en panel där de skulle berätta kring hur de arbetar för arbetsintegrerade sociala kooperativ, samt för den sociala ekonomi varav SKOOPI:s medlemskooperativ utgör en del. Som iaktagare noterade man god stämning och ovanligt stor samstämmighet mellan de olika organisationernas representanter. En inställning som inte verkade klyvas vid de politiska block-gränserna. Inledde gjorde Miljöpartiets representant Esabelle Dingizian. Hennes positiva inställning var knappast unik, utan återupprepades av flera hos de andra deltagarna. - Vi är väldigt positiva till hela paketet. 2011 och 2012 skrev vi en omfattande motion i Riksdagen med 21 punkter, där väldigt många punkter specifikt berör det här området, berättade Dingizian. I panelen satt även Penilla Gunther, som tidigare under dagen röstats fram som ny ordförande för SKOOPI, men hon är också riksdagsledamot för Kristdemokraterna, samt suppleant i

Arbetsmarknadsutskottet och Näringsutskottet. Väl placerad i mitten av församlingen förmedlade hon något som återkom vid flera tillfällen under arrangemanget. Varför går det så långsamt framåt? Jo, för att kunskap saknas, både bland partier samt intresseorganisationer. Många vet inte skillnaden mellan det som kallas för sociala företag å ena sidan, samt sociala arbetsintegrerade kooperativ å den andra. Samtidigt finns det oerhört mycket positivt att lyfta fram: - Jag älskar det här begreppet att jobba hundra procent av var och ens förmåga, berättar Penilla Gunther. KAN REDAN GÖRA MYCKET

Enda mannnen i panelen var vänsterpartisten Kent Persson. Han sitter som ledamot i Näringsutskottet, och är något av en veteran i dessa frågor. Han har jobbat länge för socialt företagande, och underströk att redan i dagsläget kan Sveriges kommuner göra mer för socialt arbetsintegrerade företag och kooperativ

än man gör nu. Varför gör man inte det? Kanske beror det på rädsla, för att göra fel och få kritik av det övriga näringslivet, tror Persson. - Inom ramen för offentlig upphandling kan man idag jobba med socialt företagande, man kan ta social hänsyn och därmed styra det hela mot arbetsintegrerade sociala företag. Det behövs kunskap om det, och det måste ske inom ramen för vad EU säger. Men det är snårigt, medger Persson. SKOOPI och dess medlemskooperativ har en stor uppgift inför framtiden, menade flera paneldeltagare. Penilla Gunther uppmuntrade sina kamrater att bjuda in SKOOPI till deras partikongresser, gärna gratis, så att ekonomi inte utgör hinder för deltagande. Kanske kan detta och andra kunskapshöjande insatser innnebära att SKOOPI så småningom kan nämnas i samma andetag och respekt likt en organsiation som ALMI. Text: Robert Halvarsson Foto: Robert Olsson

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 7


REPORTAGE

BÄTTRE LEVNADSVANOR GER GOD HÄLSA Det har hänt mycket när det gäller hur den psykiatriska sjukvården ser på fysik aktivitet för patienter med olika psykiska åkommor. Om detta, samt mer, handlade den heldag kring ”Samtal om levnadsvanor”, som riktade sig mot personal i Division psykiatri. Förr såg man inte koppling mellan motion och psykisk hälsa, utan i många fall råddes patienter att inte alls röra på sig. Idag har sjukvården tagit ett större grepp om brukarnas och patienternas fysiska och psykiska välmående. Brukarnas kropp och själ hamnar idag mer i förgrunden än tidigare. Jill Taube och Yvonne Lowert är två psykiatriker som besökte Värmland under maj 2013, för att föreläsa och samtala om hur våra levnadsvanor påverkar oss psykiskt och fysiskt.

8 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

De visade på hur motion och fysisk aktivitet är viktigt för välmåendet. Taube pekade bland annat på att ångest kan uppstå av att kroppen inte får vare sig bra kost eller motion. - Jag kanske känner att jag har ångest, men det kan bero på att jag inte rör mig tillräckligt. Jag kanske går upp på morgonen, röker och drar i mig chips. Då är det klart som attan att kroppen och hjärtat går igång, och att jag får symptom som jag tolkar som ångest, menar Jill Taube.

Bland annat av denna orsak vill man bli flitigare att ta ett helhetsgrepp över patienternas både kroppsliga och psykiska hälsa. Insikten finns där; det hela hänger ihop! Många patienter med psykisk ohälsa upplever dessutom ibland att de saknar tydlig roll i samhället, det kan saknas någon bra sysselsättning att fylla livets timmar med. Träning kan även här fylla en funktion. Med hjälp av en träningsgrupp eller träningskompis som finns där som ett stöd, kan det vara lättare att komma igång.


I samband med träning för de med allvarligare psykisk ohälsa, kan det vara extra viktigt med rutiner. Det kan exempelvis handla om att försöka motionera vid regelbundna tider. Är man en grupp som tränar, som i en brukarförening, kan man skapa olika ansvarsområden kring träningen. Någon tar med gåstavar eller motionsutrustning. En annan bokar träningshall, eller ordnar med studiecirkelspapper. Tillsammans skapar man den viktiga känslan av att vara behövd. - Det är viktigt att ha en uppgift i livet. Är man inte behövd, så mår man ännu

mer sämre psykiskt, säger Yvonne Lowert. KROPP OCH SJÄL HÄNGER IHOP

När patienterna tas hand på ett bra sätt och får en mening med tillvaron resulterar det i ett bättre självförtroende. Yvonne Lowert menar att det finns mycket att vinna i att ändra dåliga levnadsvanor. När det gäller patienter med tyngre psykiska sjukdomar, så mår de också bättre när de får möjligheten att röra på sig. Resultatet blir bland annat att patienterna får ökad kroppskännedom.

De kan då lättare förstå att den molande huvudvärken kan bero på saker som högt blodtryck. Yvonne Lowerts berättar att den som är svårt sjuk får en försämrad förmåga att själv tolka symtomen, fysisk aktivitet kan vara en pusselbit som leder den sjuke rätt. Grundläggande för var och en är dock, alldeles oavsett hälsobild: ju bättre flås desto bättre humör! Text: Henrik Sjöberg och Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT:

Fysisk aktivitet på recept, även kallad FAR, är en metod som brukas inom sjukvård som ett sätt att ordinera akvitetet på ett strukturerat sätt. Grundläggande är att patienten har ett behov av öka mängden på sin motion. ”Den patient som får ordination - det kan handla om egen aktivitet som promenader, cykling, joggning eller träning i organiserad form som gympa, tennis och styrketräning – får också hjälp att hitta lämplig aktivitet”, skriver Jill Taube i sin bok Själ och Kropp. Kontakta ditt landsting om du är nyfiken på detta! Källa: Själ och kropp, Jill Taube

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 9


REPORTAGE

ETT TRÄSK FÖR FAIRTRADE Vem har kunnat missa att ett träsktroll har gjort entré i Karlstad? Detta i form av Shrek och hans sambo Prinsessan Fiona. Just Fiona fanns också på plats när kommunen tog ett språng för Fairtrade, en vacker majdag vid Mariebergsskogen och Naturum. Till Naturum hade även flera andra gäster kommit, bland de som är engagerade i frågan på lokal nivå. Per-Samuel Nisser, ordförande i kommuntyrelsen och Per-Inge Lidén, kommunalråd, undertecknade ett dokument som innebar att Karlstads kommun kommer att verka för att världens ledare ska försöka få till stånd rättvisare handelsregler mellan världens länder. - Det är viktigt att vara med i det här Fairtrade-engagemanget, av många olika orsaker. I Karlstads kommun har vi under många år, över alla partigränser, tyckt att det här är viktiga frågor. Det är ett långsiktigt arbete och inget man genom ett politiskt klubbslag bestämmer, berättade Per-Samuel Nisser.

10 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

Det delades även ut ett pris, ett stipendium, på 37 000 :-, som gick till Värmlandsteatern och Kafé Tempelriddaren. De fick det för att de tar ett språng för Fairtrade. På plats fanns bland annat före detta kakaoodlaren Peter Komla Akortsu från Ghana, för att dela ut stipendiet. Han berättade att han kände sig inspirerad när han såg hur människor engagerade sig i situationen för de människor som skapar de nyttigheter som vi annars kan ta för givet. - Jag är på den plats nu där jag kan dela med mig av mina erfarenheter. Om producenter är utarmade, fattiga och har dålig hälsa, så dör de utblottade. Vem ska då producera dessa produkter för oss? Det är frågan vi måste ställa oss själva, menade Peter Komla Akortsu.

SAGOVÄRLD FÖR RÄTTVISA

Prinsessan Fiona var även hon på plats för att visa på en annorlunda vinkel. Shrek the musical spelas för närvarande live på Wermlands Opera och har fått väldigt bra recensioner. Fiona berättade för Mediagruppen Karlstad och ASP Bladet att träsket kommer att hålla rättvisans fana högt nu framöver. Hon hade även en sagostund för barnen och deras föräldrar. - I träsket ska vi bara använda Fairtradeprodukter framöver, sade hon då Martin Oscarsson, Miljönämndens ordförande, presenterade hennes sagostund för besökarna på Naturum. Text: Robert Halvarsson Foto: Stefan Ek & Robert Halvarsson


KARLSTAD FAIRTRADE CITY

Fairtrade City är en diplomering till kommunala organisationer som verkar för etisk konsumtion. Sedan 2008 är Karlstads kommun en Fairtrade City. Detta betyder att man aktivt verkar för att främja varor som är skapande under goda förhållanden. Bland annat vid caféer, restauranger och på arbetsplatser. 2011 utsågs Karlstad till Sveriges första Fairtradehuvudstad.

SE ÄVEN MEDIAGRUPPEN KARLSTADS VIDEOREPORTAGE FÖR KARLSTAD FAIRTRADE CITY!

Gå in på: www.mediagruppen-karlstad.se och klicka på ”Blogg” så hittar du filmen. ASP BLADET | NUMMER 5 2013 11


REPORTAGE REPORTAGE

”Det känns som spelbolagen utnyttjar människor som sitter i en dålig sits” 12 ASP BLADET | NUMMER 5 2013


DET VAR INTE PENGARNA SOM VAR DRIVKRAFTEN ASP Bladet har träffat Mikael som under ett antal år var fast i ett omfattande spelmissbruk. I en öppenhjärtig intervju berättar han om hur han hamnade missbruket och varför det blev så. Det är inte alltid de mest uppenbara orsakerna som gör att en person fastnar i en destruktiv livssituation. Mikaels berättelse är ett bevis på det påståendet. Under sex års tid var Mikael fast i ett allvarligt nätpoker-spelmissbruk som tog upp hela hans tillvaro. Han levde i en bubbla där det enda som existerade var spelandet. - Jag gick in i mitt spelande för att tjäna pengar, trodde jag, men det kanske inte var hela sanningen, utan det var ett sätt att fylla ett tomrum, berättar Mikael. Det var när Mikael förlorade sitt jobb som spelandet tog fart. I början förlorade han en del pengar men han gav sig inte, utan ville lära sig mer om hur poker fungerar. Det fanns även ett element av revanschlusta, att bevisa för sig själv att han kunde bli en skicklig pokerspelare. Mikael ville tjäna stora pengar på sitt pokerspelande. Poker anses vara ett skicklighetsspel och Mikaels mål var att bli så skicklig som möjligt. - Jag såg framöver att jag skulle tjäna stålar på detta, om jag bara lärde mig spelet, säger han. Under de tre första åren förlorade Mikael en kvarts miljon kronor. Till en början använde han sparade pengar men när de tog slut, finansierade Mikael sitt

spelande genom att låna från banker och diverse internetbanker. MÖRDANDE REKLAM FÖRFÖR

Aggressiv reklam i bland annat TV lockar nya spelare till de virtuella spelborden. I varje reklamavbrott saluförs spelbolagens olika tjänster på ett förföriskt sätt. Mikael tycker att spelbolagen är cyniska och menar att bolagen vet att de många unga personer lockas av snabba pengar. I tider av av hög ungdomsarbetslöshet är det många som ser spelandet som chans att ta sig ur en jobbig ekonomisk situation. - Det känns som spelbolagen utnyttjar människor som sitter i en dålig sits. FYLLA TOMRUMMEN

Det är inte bara spänningen att vinna stora pengar som är orsaken till att en person fastnar i ett missbruk. Det finns underliggande orsaker som är inte lika uppenbara. Livssituationen kan också spela en stor roll. Det saknas något inombords, ett tomrum som behöver fyllas med något. Nätpokern fyllde det

tomrummet som arbetslöshet och sysslolöshet skapade. - Jag har hela tiden trott att det är pengarna som är drivkraften, men jag har förstått det nu, när jag har lagt av, att det var inte det som var drivkraften, utan det var ett sätt att fylla mitt tomrum. NÄR ETT MISSBRUK TAR SLUT TAR ETT ANNAT VID

Mikael har ett alkoholmissbruk bakom sig och han menar att det hänger ihop med spelberoendet. Han hävdar att alkoholberoende och spelberoende är samma sak. Det handlar att fylla ett hål inombords och samtidigt som det är en flykt från verkligheten. - Jag gick från ett missbruk till ett annat, säger Mikael. Han beskriver sig som en beroendeperson med ett behov av kickar, likt en bergsklättrare exempelvis, som drivs till allt högre höjder. I Mikaels fall var det inte bergsklättring, utan nätpoker som gav kickarna. Mikael menar även att det finns genetiska orsaker som spelar in. Han poängterar att alla typer av missbruk har en genetisk orsak.

”Aggressiv reklam i bland annat TV lockar nya spelare till de virtuella spelborden. I varje reklamavbrott saluförs spelbolagens olika tjänster på ett förföriskt sätt. Mikael tycker att spelbolagen är cyniska och menar att bolagen vet att de många unga personer lockas av snabba pengar.”

FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA ASP BLADET | NUMMER 5 2013 13


FORTSÄTTNING Mikael nämner att flera i hans släkt har haft missbruksproblem i form av alkoholmissbruk. Spelmissbruket har under de senaste åren ökat i omfattning. Som artikeln här intill visar har cirka 164 000 personer problem med sitt spelande. Mikael menar att samhället har dålig kunskap vad spelmissbruk är och tar inte problemet på allvar. Han säger att myndigheterna inte ser likheten mellan alkoholmissbruk och spelmissbruk. Mikael menar att de bakomliggande orsakerna är de samma. - En spelmissbrukare som är med på ett AA-möte, får lika mycket ut av det som en alkoholist, hävdar han. De sista åren innan han slutade spela, gick han ordentligt med plus. Då levde han bra ekonomiskt men trots det gick det upp för honom att han måste ut från lägenheten och sin isolering. Det var en fängelseliknande tillvaro att sitta inne tio till fjorton timmar om dagen och stirra

14 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

på en dataskärm. Idag håller sig Mikael borta från spelandet. Han känner att om han börjar spela som förr, är risken stor att hamna i samma problem som tidigare. Mikael säger att det finns en rädsla inom honom att falla dit och den rädslan hindrar honom från att börja spela nätpoker igen. VIKTIGT MED RUTINER

Han menar att det är viktigt att få in rutiner i sitt liv, att inte fastna i sin bostad, utan att komma ut i verkligheten. - Ibland blev man nästan rädd för vad som fanns ute i trappuppgången, säger Mikael. Det som fanns utanför lägenheten var farligt. Tryggheten existerade i bubblan som spelandet skapade. Idag handlar det om att sköta tillvaron som den ser ut nu. Mikael har nu en praktikplats inom FAS 3 och är då tvungen att hantera normala arbetstider

och kan därför inte spela pokerturneringar som förut. Spelandet skedde ofta på nattetid och på dagarna sov han. En annan anledning till han slutade spela var den sociala aspekten. - Jag var så fruktansvärt asocial. Jag satt hemma och gjorde inget annat. Om någon ringde och ville något sa jag nej. Jag hittade på alla möjliga förklaringar varför jag inte kunde. Det var spelet som gällde hela tiden, förklarar Mikael. Om spelandet mot all förmodan skulle återupptas, tror han att han skulle börja missköta sina tider. Att han gick in FAS 3 som har närvaroplikt var bra för Mikael, tycker han själv, annars hade han antagligen fortsatt med sitt spelande. Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad och Lotta Tammi Obs: Mikael är ett fingerat namn.


ATT SPELA SIG TILL

BEROENDE

Trots att så många som 75 procent varje år förändrar sina spelvanor till det bättre, är spelproblemen konstanta i Sverige. Detta på grund av att nya spelare tillkommer hela tiden, varav en del är återfall. Cirka 164 000 personer har problem med spelandet i någon form. Överdrivet spelande är kort och gott ett folkhälsoproblem som ger allvarliga konsekvenser för hälsa, ekonomin och det sociala livet. SÅ BÖRJADE DET

Statens folkhälsoinstitut skriver att Sveriges moderna spelhistoria inleddes 1897, i form av att det så kallade Penninglotteriet startades. ”Spel på hästar blev lagligt 1923 och stryktips 1934. Bingo, spelautomater, restaurangkasino och olika lotterier tillkom under decennierna efter andra världskriget. Fram till cirka 1980 följde spelbolag principen att tillgodose allmänhetens spelbehov men inte stimulera det”, skriver Statens folkhälsoinstitut på sin hemsida. Statens folkhälsoinstitut hänvisar till en undersökning som visar att spel idag är mer lättillgängliga tack vare Internet och att antalet spelformer har ökat. Marknadsföringen är intensivare och spelen blir snabbare och mer utvecklade. En annan undersökning visar också att män har lättare att fastna i spelproblem än

kvinnor, då män generellt spelar oftare och för högre insatser eller provar mer riskfyllda spelformer. Kvinnor som utvecklar spelproblem, gör ofta det senare i livet. Enligt folkhälsoinstitutet kommer kvinnors spelproblem att öka snabbare i framtiden. Spel som snabbast framkallar beroende är snabba spel som Jack Vegas, kasinospel och spel som bedrivs över nätet, exempelvis internetpoker, som är det mest beroendeframkallande spelet. BEHANDLING

Studier visar att tolvstegs behandling och kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv behandling för att minska spelberoendet. Kamratföreningar, anhöriga och vänner är viktigt stöd för en spelberoende som försöker sluta spela. Text och foto: Lotta Tammi Källa: Statens folkhälsoinstitut, FAS (Forskning för arbetsliv och socialvetenskap)

TECKEN PÅ ATT DU HAR PROBLEM MED SPELANDET:

– Du tänker ständigt på spel. – Börjar spela för större summor för ökad spänningseffekt. – Har tappat kontrollen över att begränsa spelandet. – Blir irriterad vid försök att sluta spela. – Spelar för att söka lättnad från nedstämdhet. – Försöker vinna tillbaka pengar som du förlorat på spel. – Ljuger för anhöriga och andra personer. – Begår brott för att finansiera ditt spelande. – Har eller förlorat en relation, anställning på grund av spelandet. Om du stämmer in på ovanstående beskrivning kan du ringa Stödlinjen för spelare och anhöriga på telefon: 020-81 91 00. Där får du råd och hjälp de ger dig information om vilket stöd som kan passa dig bäst. ASP BLADET | NUMMER 5 2013 15


REPORTAGE

UNG FÖRETAGSAMHET

BRA FÖR VÄRMLAND Utifrån en idé från USA startades Ung Företagsamhet i Sverige på 1980 talet. I början arbetade man med sk. miniföretag i skolorna. Idag finns UF över hela landet och engagerar tusentals skolungdomar. Ung Företagsamhet, UF, är en rikstäckande och ideell förening med över 20 000 skolelever som är medlemmar i sammanslutningen. I Värmland är medlemsantalet 1 000 st. Det är framför allt gymnasieungdomar som deltar och verksamheten går ut på att skoleleverna får lära sig att starta, driva och avsluta ett företag under ett läsår. Det UF hjälper till med är att skapa företagsamma ungdomar som kan utveckla förmågor som är viktiga på längre sikt. Till exempel att våga tro på sig själv. - Det är 15 kommuner i Värmland som är med och ger bidrag till UF. Fem personer är anställda i hela Värmland och de är placerade i Karlstad, säger tillförordnade regionchefen för Ung Företagsamhet i Värmland Henrik Degert Berg.

16 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

Många elever kommer i kontakt med UF-företagande i samband med att man läser kursen entreprenörskap. På skolorna utbildar Ung Företagsamhet lärarna som i sin tur undervisar eleverna i att starta företag. Det finns 300 UF företag i Värmland i år. UF får pengar av EU genom ett interregionalt projekt som drivs tillsammans med UF Dalarna och Ungt Entreprenörskap i Norge. Från Norge är det Hedmark- och Akershus Fylke som deltar i projektet. Region Värmland är också med och finansierar verksamheten. 2010 startades projektet och det avslutas 2013. Det man gör inom EU projektet är att anordna seminarier för lärare och att hjälpa till med att underlätta kontakter mellan Värmland, Dalarna och Norge.

Enligt en studie som docent Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm har gjort var det 20 procent mer sannolikt att före detta UF elever startade eget företag i vuxen ålder, än personer som inte har den bakgrunden. Av eleverna i gymnasieskolan är det 60 procent kvinnor som är med och deltar i kurserna. - 30 procent av eleverna kommer från yrkesförberedande program, att öka deltagandet från dessa elever är viktigt, menar Henrik. UF GER UPPHOV TILL NYA PRODUKTER OCH TJÄNSTER

En produkt som kommit fram tack vare UF är ett lock för matförpackningar. De Värmländska UF företagen har fått bra placeringar i UF SM som i år avgörs i maj.


- Det UF hjälper till med är att få ungdomarna att våga starta företag efter skolan, som innebär att man vågar göra något, det handlar inte om hur smart man är. Den personliga utveckling som eleverna genomgår påverkas av att de får jobba i verkligheten och att de måste fatta egna beslut och värdera information, avslutar Henrik. Ett företag som tre pojkar från hockeygymnasiet i Grums har startat heter Media Outlet. De säljer 40 olika tillbehörsprodukter till mobiltelefoner och datorer. Deras företag marknadsförs via nätet och all handel sker också där, och deras försäljning riktar sig till hela Sverige. De har ungefär tio order per dag. Företaget har alltid fått stöd och vägledning från Ung Företagsamhet och de skall vara med i UF SM och tävla i klassen för bästa monter. Ett annat företag består av fyra flickor som läser ekonomilinjen på John Bauer gymnasiet i Karlstad. De har startat företaget Super Bra som säljer en sport-

bh som är vattenavvisande, vilket gör att man kan ha mobiltelefonen i den. Från en återförsäljare i Oslo köper de in bh:ar och vill etablera den i Sverige. Super Bra gör reklam på nätet och på mäs�sor och produkten har sålt väldigt bra. På UF SM tävlar de i klassen för bästa monter. Det var efter egna erfarenheter från den egna träningen som de kom på idén till den praktiska b-h:n. Tjejerna i Super Bra säger att Ung Företagsamhet har varit positivt erfarenhet för dem. De har växt som människor, lärt dem att ta ansvar och fått dem att våga mera. De vill uppmana alla att starta ett företag. Företagande är något de fyra flickorna vill arbeta med i framtiden men kanske inte just med Super Bra. Text: Olle Stagnér Foto: Lotta Tammi

KURSERNAS UPPLÄGG

Kurserna är upplagda på detta sätt: STEG ETT

Innebär att få fram en affärsidé, vad man vill göra för något. Ofta är det skolprogrammet som man läser som ligger till grund för företaget man vill starta. Det vanliga är att det är tre till fyra personer i företagen. STEG TVÅ

Skall man ta fram en affärsplan, det vill säga en handlingsplan för hur man skall jobba för att nå företagets mål. STEG TRE

Ska eleverna genomföra sin affärsidé, där är marknadsföringen en viktig del. Tillverkning och försäljning ingår också i detta steg. STEG FYRA

Innebär att de avvecklar sitt företag.

Tilf. regionschef Henrik Degert Berg

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 17


KRÖNIKA

KRAMA VARANDRA MERA

– VÄRLDEN ÄR I BEHOV AV KÄRLEK

När jag blir stor, DÅ ska jag vara lycklig! Känner du igen tanken? Men i verkligheten är det saker man kan göra för att bli gladare eller till och mer lyckliga redan här och nu. Många av oss har det tufft, men ASP Bladet frågade runt om vad som får folk att må bra, kanske till och med lycklig? Att vistas i naturen, har många nämnt, långa skogspromenader med hunden, gå i fjällen, jogga, åka skidor, att simma eller fiska är andra saker man kan göra själv eller tillsammans med någon. Det är fantastiskt rogivande att sitta på en klippa vid havet och lyssna på vågor som skvalpar. Att vara för sig själv, reflektera och filosofera över smått och stort. Om man mår dåligt kan det vara bra att ligga på marken nattetid för att titta på stjärnorna. En del gillar att måla, fritt ur fantasin eller att måla av ett arrangerat objekt; stilleben - det kräver koncentration och många timmars övning att få det perfekt, men att måla utan att sätta upp för höga krav på sig själv kan alla ha glädje utav: se på barnen! Andra tycker om att skriva, att låta berättelser och dikter flöda ut ur en, på samma sätt som hos

18 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

dem som spelar ett instrument, sjunger eller dansar. Den kreativa processen är Pentti Vargs största lycka. Bada i badkar för att efter smörja in sig i en god luktande hudkräm, kan vara vardagslyx. MUSIK

Skribenten har fått rekommendationen att lyssna på sin favorit-CD samt att ta LSD. Jag rekommenderar inte LSD, men musik är bra! Jag vågar nästan säga att alla gillar musik, men smaken är olika. Beroende på humör kan man lyssna på musik som är långsam, snabb, på låg volym eller på hög. En persons musiksmak kan variera i perioder och det finns många konserter att gå på, som är inriktade på olika musiksmaker. Barracuber skriver: Musik, vägen till mina djupfrysta känslor. Att hitta en ny bra låt eller artist på YouTube eller Spotify går knappt att beskriva. Och den ultimata

kombinationen: musikfestivaler, med tillhörande kläder och livsstil för dem som så önskar! VÄLKLÄDD

Många, främst då kvinnor, mår bättre av att sminka sig och fixa håret, särskilt bra mår man av frisörbesök där man blir ompysslad. Jag förmodar att män på liknande sätt trivs bra nyrakade, eller när de har ett välvårdat skägg eller mustasch. När man känner sig snygg, mår man bättre. På samma sätt kan vissa människor uppleva lycka av att shoppa kläder eller en ny bok. Dock måste man låta bli att handla över sina tillgångar, annars är den korta lyckan inte mycket värd. Man kan bada bubbelbad eller bada bastu, måla naglarna och prova en ny färg eller frisyr i håret. Hur många skor har en genomsnittlig kvinna?


UTMANINGAR

Utmaningar där man måste klura lite mår många bra av, hantverkets former och möjligheter, lös sudoku, programmera eller bygg ett garage, välj själv. Signaturen Geocache gillar, vilket namnet antyder, att leta cachar, något som liknar orienteringsstationer. Han känner lycka när han hittar de svårast graderade cacharna. Helst i mörker. Att resa gillar många, vissa vill ha det lugnt och skönt på stranden, ta det med ro och veta att allting löser sig, med sand mellan tårna, medan andra är äventyrare och bergsklättrar eller far fram på mountainbikes. Resan är inte alltid i sig själv det bästa, utan att ha den där pirrande känslan att det snart händer någonting bra! VÄNNER OCH LIV

Mymlan tycker om att umgås med fina människor. Hon menar att lycka är att bli påmind om att det faktiskt finns människor som tycker om, och älskar henne. Att titta på folk när man tar en kall dricka eller glass i sommarsolen är avslappnande. Att ha kontroll över basala saker som att ha mat, att veta att man

har ett hem att gå hem till, en ren varm säng med nytvättade utomhustorkade sängkläder, rent vatten, mat, sjukvård och skola. Yttrande- och tryckfrihet är också viktigt för att må bra, liksom att få se andra som haft det svårt få det bättre. KÄRLEK

När favoritlaget vinner i VM så är jag nog inte den enda som skriker så grannarna bankar i väggen. Kärlek till det egna laget kan bli en livsstil för många. Både att titta på och att utöva sport är nervkittlande och positiv spänning kan man även hitta i skräckfilmer eller thrillers. Brevvänner är ovanligt nu för tiden, men vad slår ett ”riktigt” brev, förstås skrivet med penna, i denna IT-era? Man mår bra av att få göra någonting för andra, det behöver inte vara för hela mänskligheten utan kan vara för en speciell person. Det kan även vara i en förening eller genom att ta hand om ett husdjur. Motsatsen kan vara att vantrivas som arbetslös eller att ha ett ”dåligt” jobb; att känna sig som en parasit, känna tomhet, meningslöshet, att vara en

levande död. Många finner också god stöttning i sin tro på Gud, speciellt i svåra perioder, är han en vän som aldrig sviker. Tillsammans med god hälsa är nog kärleken till familjen, vänner och en partner något som gör en som mest lycklig. Både att själv umgås med sin partner och att se att den personen har det bra. Den största lyckan av allt är enligt de flesta föräldrar den att få barn, och sättet man gör dem på är inte heller fel. Hundar och katter är också bra. Det är inte för inte att hunden kallas människans bäste vän, de finns alltid där och allt de vill är att du ska må bra! Och det bästa av allt; ett tandlöst barns skratt! 'Räkna de lyckliga stunderna blott' --- Stig Hansson Text: Maria Lundby Bohlin

Foto: Per Rhönnstad

”På samma sätt kan vissa människor uppleva lycka av att shoppa kläder eller en ny bok.”

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 19


REPORTAGE

EN TÅGBILJETT TILL LIVSLINJEN

I helgen, fredag till söndag, var det en utbildningshelg för blivande studiecirkelledare i Alvik utanför Stockholm. Undertecknad var med som en av två representanter för Attention Karlstad, som tjuvstartat som en av få orter i pilotprojektet för en ny cirkel som filas på för närvarande. Avresan ägde rum halv tio från Karlstad, och man åkte med snabbtåg till Stockholm. Vi köpte med mat att ha på resan, att äta ordentlig frukost på morgonen var inte frestande. Vi var två som åkte; undertecknad och vice ordförande i Attention Karlstad/Värmland. Vi har hållit i pilotprojektet för cirkeln ”Livslinjen” under våren, och i skrivande stund har vi bara en träff kvar. Framme i Alvik checkade vi in och gick och tog en bakad potatis med skagenröra på ett näraliggande konditori(!): mycket gott! Vi samlades efter maten i ett konferensrum, på hotellet. Till min stora förvåning var vi bara tre stycken, oss två inräknade, plus en representant från Attentions kansli. En man från norr anslöt sig efter ett tag, så vi blev fyra pilotare plus ledaren. Vi gick igenom studiecir-

20 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

keln ”Livslinjen” som hållits på prov bland annat i Karlstad. UPPLÄGG

Fem till åtta personer är oftast lagom för en cirkel, men man måste räkna med lite svinn och därför ta in tio, om man vill ha åtta. Ett par stycken brukar hoppa av eller inte dyka upp. Det är bra om man köper in skrivmaterial, penna och papper, och eventuellt kursmaterial, som man lägger på varje persons sittplats. Många, i synnerhet personer med ADHD, kan ha svårt att komma ihåg att det är grupp, så man kan SMS:a innan. Det är också bra att SMS:a ut till alla eventuell portkod, telefonnummer för sjukanmälan och liknande.

ställde denna fråga till undertecknad. Vi gick även igenom ”reglerna” för träffarna, regler som kan finnas är bland annat att: ”mobiler ska vara på ljudlös”, (om det inte finns särskilda anledningar) eller den viktigaste ”allt som sägs på cirkeln stannar där!” Man kan använda sig av ”Emmo”-kort eller vykort där deltagarna kan välja något som stöd när de ska berätta vem de är. Betona att allting är frivilligt, man måste inte berätta om sig själv, det räcker med att säga sitt förnamn. Om någon inte kommer utan att höra av sig kan man ringa eller SMS:a ”Vi märkte du var borta, vi saknade dig!” LIVSLINJEN

Det första cirkeldeltagarna ville under träffen veta när vi skulle äta, en kvinna

I Karlstad har cirkeln hållits på Sensus, andra lokalförbund har arbetat med


ABF, Medborgarskolan eller annat studieförbund. Cirkeln vänder sig primärt till föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och som är med i brukarorganisationen Attention. Vi har träffats varannan tisdag kvällstid, sammanlagt åtta tillfällen, varav ett tillfälle var en föreläsning. I Karlstads fall var detta en webbföreläsning om mobil- och Ipadappar, något som efterfrågats och uppskattades. Under cirkelmötena så läste vi i texter och gjorde olika övningar, med nya teman vid varje tillfälle. Några av ämnena i kursen Livslinjen är: att bekanta sig med varandra, erfarenhetsutbyte genom kompishandledning, förändra ditt tillstånd, ramar och att finna balans med varandra, självkänsla och självförtroende, stress och stresshantering, avslut och erfarenhetsutbyte om hjälp och stöd. CIRKELLEDARUTBILDNING

Mårten Jansson från NSPH ritar en uppåtlutande linje med en pil på whiteboardväggen. När vi själva eller vårt barn just fått en diagnos är vi vid botten av pilen. Då kan vi känna ilska, frustration, orkeslöshet, sorg, tunnelseende, apati, ensamhet, skam, skuld och ohälsa. Men när det går lite tid och vi läser på och träffar andra, så växer vi och tillslut

är vi vid pilens topp, när vi kommit så långt och fått distans och lugn i oss själva, så kan man kanske hjälpa andra, exempelvis genom en studiecirkel.

utom bör man vara tydlig, lösningsinriktad och givetvis måste man ha landat i sitt eller sitt barns funktionsnedsättning före man kan hjälpa andra.

Vad är då bra egenskaper för att bli en duktig studiecirkelledare? Några av egenskaperna grupperna nämnde kring goda ledaregenskaper var: engagerad, motiverad, empatisk, lyhörd, ha kunskap, strukturerad, förberedd, flexibel, anpassningsbar, se alla, ha roligt, vara punktlig, strukturerad, lyhörd, konsekvent, positiv, lyssna och ha empati, förebild, fokuserad, tydlig, personlig, lyhörd, tydlig, lyfta andra, distanserad, strukturerad, sätta gränser, ramar, lösningsfokuserad och kunna inspirera gruppen.

Det är viktigt att personer med olika diagnoser vågar ställa upp exempelvis i studiecirklar och i media med namn och bild, för att motverka stigma, det vill säga att bli utpekad som grupp som vardandes sämre. Attention vill att attityden till personer med psykisk ohälsa förändras till det bättre, och det tror man bäst sker genom att fler människor delar med sig av sina berättelser.

Kurserna kan ge kunskap om oss själva så att vi tillsammans olika organisationer, kan samverka för att påverka regeringen. UPP TILL KAMP!

Som representant för Attention är det viktigt att man presenterar föreningens åsikter – inte sina privata. Man måste våga att ta plats, man måste vara lyhörd och visa förståelse och sen måste man givetvis ha kunskap, vara påläst, vara intresserad och engagerad i ämnet. Dess-

Efter att cirkelledarutbildningen var genomförd tog deltagarna farväl av varandra. Och när denne skribent gått tagit tågbiljetten för att åka hem, och personalen ropade "Kristinehamn nästa", så struntade jag i bistron.... Med penna och block antecknade ASP Bladets skribent följande, när hela arrangemanget var över: ”Söndag kväll och himlars vad gött det kändes när jag insåg att jag var ledig idag måndag! Jag är i en blandning av poppig i kroppen och trött av all korvstoppning! Underbar helg med mycket roliga människor!” Text och bild: Maria Lundby Bohlin

”Attention vill att attityden till personer med psykisk ohälsa förändras till det bättre” ASP BLADET | NUMMER 5 2013 21


REPORTAGE

EN FÖRENING MED FOKUS PÅ HUVUDSAKEN

Under en heldag besökte större delen av Attentions Karlstadsavdelning Attention Riks nya kansli på Söder i Stockholm. ASP Bladet fanns på plats för att redogöra för föreningens arbete.

När denna artikel skrivs har Attention Riks ”vuxit ur” sin gamla lokal och dels skulle den gamla byggnaden rivas, så nu har de flyttat in i större nyrenoverade lokaler på Tjurhornsgränd 6 på Johanneshov, Globen t-bana. De nya lokalerna öppnar inte officiellt förräns den 23 maj. Birgitta Engholm är kanslichef och förbundssekreterare på Attention Riks. Hon inleder dagen med att berätta om hur Attention bildades. Först arbetade

22 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

de i föreningen Rörelsehindrade barn och unga (RHU), då man primärt såg de motoriska problemen som ofta finns hos barn med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF). Gruppen med NPF utgjorde över hälften av medlemmarna i RHU, men de upplevde sig inte få något gehör. ”MÅLET VAR ATT ALLA SKULLE MED”

1999 var en het sommar, då spenderade

personerna en intensiv vecka med att informera andra handikappförbund för att minska ryktesspridningen. Föreningen Autism, nuvarande Autism och Aspergerförbundet, var noga på att poängtera vad de ansåg att den nya föreningen skulle och inte skulle få göra, berättar Birgitta. Attention fick 50 000kr ur Gillbergs fond och gensvaret var enormt. De tidigare existerande Neuroknuten och Dampgruppen gick in i projektet.


I maj 2000 hölls det första årsmötet med hjälp av Åsa Vennersson från Kalmar, då bestämdes det att Attention skulle bildas. Det bestämdes också att lokalföreningarna skulle kallas ”Attention plus kommunnamn” och att man försöker undvika länsnamn. Vi försöker bli striktare med det, berättar Vennersson. Birgitta, Bosse och Staffan arrangerade en debattpanel i Göteborg där BUP, Vuxenpsykiatrin och politiker var deltagare, med en journalist som moderator, det gick hett åt! Staffan Lundqvist flög med bland annat Birgitta Engholm till Attention Karlstads första möte. Karlstads vice ordförande, Elisabeth Odalen Bjord, skrattar: - Karlstad fick en flygande start! ATTENTION IDAG

Anna Norrman arbetar med intressepolitik på kansliet. Eva jobbar med ekonomin och har Pia som ekonomiassistent. Cecilia Bruzewitz är från Kristinehamn. Hon arbetar som informatör för Attention, bland annat projektplaner, tågordning, arbeta upp olika kontakter och skriver för tidningen och hemsidan. Linnea Rosenberg jobbar också med tidningen, Lovisa är informatör och Martina jobbar med webben och formgivning. Anki är samordnare i NSPH som har samma lokaler. Informationen och Attentions tidning görs på kansliet. För närvarande har Attention 58-59 förbund och tre länsföreningar. 1 februari 2013 flyttade Attention Riks in i nuvarande nyrenoverade lokaler. VÄGAR TILL JOBB

Ingela Halvarsson jobbar som projektledare på projektet ”Vägar till jobb”, där målet är att personer med Aspergers syndrom (AS) ska mötas med öppna dörrar till arbetsgivare. De använder en pusselbit som symbol, då projektet

ses som en del av att lyckas med målet. Hon säger att det är viktigt att reflektera. Projektet startades i november 2012 och skall pågå i tre år. Man vill synliggöra styrkorna och balansera upp negativa åsikter om AS i samhället. Ågesta folkhögskola i Stockholms informatörsutbildning för aspergare, gör material. De befinner sig i en förberedelsefas nu, man ska med tiden hålla öppna föreläsningar eller temadagar där målet inte är att skapa ny kunskap, utan att samla ihop den som finns. - Ofta får personer med AS höra ”Ryck upp dig!” och ”Du som är så duktig, varför har inte du nått jobb?” Man måste stärka och stötta personer med AS till jobb, menar Ingela Halvarsson. Eleverna i ASpektiv informatörspool; AS står för Aspergers syndrom, föreläser för att förebygga konstiga tankar som att ”AS är konstiga och läskiga” eller: ”Vi kan redan det här!” som attityden kan vara exempelvis på Arbetsförmedlingen. - Det är viktigt att tala om att inte bara arbetslösa kan få hjälp hos Arbetsförmedlingen, det kan arbetsgivare också få, poängterar Ingela Halvarsson starkt. LÖSNINGSFOKUS I FOKUS

Malena Ranch jobbar med personer som har ADHD. Många av dem har svårt att ta steget att flytta till eget boende från föräldrahemmet, detta tar man tag i på ”Unga vuxnaprojektet”, där man även gjort en film kallad ”Jag har ADHD”. Ranch säger att vissa föräldrar jämt går omkring och är oroliga för sitt utflyttade barn och de diskuterar för- och nackdelar med en ADHD-diagnos. Malena har tillsammans med en brukarkille och en psykolog skrivit en bok som heter Lösningsfokus, i mitten av juni skall man ha studiecirklar kring den.

BRUKARMEDVERKAN

I lokalerna finns också Karin Engberg, som jobbar på Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) tillsammans med Monica Laitanen som var frånvarande vid denna reporters besök. Attention är en av 13 brukarorganisationer i nätverket NSPH. NSPH vill arbeta för personer som behöver stöd och vård och de sprider kunskap i studiecirklar, informationsskrifter och igenom film. Nu är NSPH inne på sitt första av tre år där man i Örebro och Sollentuna arbetar med personer som har egen psykisk ohälsa, samt med deras anhöriga och personal. I detta arbete har de fokusgrupper och värdecaféer, vid vilka man mäter upplevd kvalitet. Engberg jämför med vad eleverna fått höra på tandläkarutbildningen: - Vi skall drivas av människokärlek! BÄTTRE FRIGIVNING

Johan Bysell jobbar med projektet Attention FRI, som ska hålla på i tre år. Han är utbildningsledare tillsammans med en annan, vilka ska hjälpa personer med ADHD som muckar från kåken. Bysell säger att de inte bedriver behandling, utan informerar Kriminalvården, RFS med flera lekmannaövervakare. De är inte kopplade direkt till personerna själva. Även de gör film, ”Bättre frigivning”, som kan visas för yrkesverksamma och för målgruppen, men det bästa av allt anser han vara Visionsrummen inne på fängelserna, där brukarna kan läsa, sitta och prata samt läsa Attentions broschyrer med mera. Text och bild: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 23


REPORTAGE

ASPERGERS SYNDROM HSP OCH INTROVERT I dagarna har boken ”Introvert : Den tysta revolutionen” av Linus Jonkman utkommit. I den tar han upp det positiva med att vara en introvert personlighet. Ända sedan Carl Gustav Jung lanserade begreppen introvert och extrovert personlighet har introverta levt i bakgrunden och i dag antas de vara cirka 25 procent av befolkningen. Undertecknad har tidigare skrivit en artikel om Highly Sensitive Person i ASP Bladet (nummer 2/2013) och när jag läste om introverta i en ny bok på Expressens kultursida (5/5 2013) föll ytterligare några bitar på plats. Eftersom undertecknad fann många likheter resulterade detta i en mailkonversation med författaren Linus Jonkman. VARFÖR HAR DU VALT ATT LYFTA FRAM JUST INTROVERTA?

– Jag anser att det är en missförstådd personlighetstyp. Att omvärlden och de extroverta blir lite mer medvetna om hur vi fungerar är ju klart trevligt, men framför allt vill jag att introverta ska förstå sig själva bättre. Jag har flera gånger fått respons från de som läst min bok som tidigare i tysthet undrat om det varit något fel på dem eftersom de inte gillat att mingla och att de ofta varit

24 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

dåliga på att ta plats. TYPISKA DRAG HOS HIGHLY

– Forskning som gjorts av amerikanska forskare visar att cirka 70 procent av de som är Highly Sensitive Person, även är introverta. Resterande trettio procent är till största delen extroverta och en liten andel är ambiverta, alltså både intro- och extroverta. Det finns många likheter, men även skillnader. Enligt Jonkman är typiska Highly Sensitive Persondrag öppenhet för intryck, noggrannhet, fantasi, låg stresströskel och stark empati. Jonkman uppger att blyghet ofta förväxlas med introversion i vår kultur. Även tystlåtenhet och ensamhet är lätta att förväxla med detta. KAN DU KORT FÖRKLARA SKILLNADERNA?

– Blyghet är inte en introvert egenskap, även om många tror det. Det går att

SENSITIVE PERSON:

Blir lätt sensoriskt/känslomässigt överbelastad, känslig för subtila ting som ingen annan märker, detta kan vara störande ljud i bakgrunden eller dofter. Hög rumsnärvaro och är mycket uppmärksam på vad som sker i nuet, vilken är en extrovert egenskap. Livlig inre känslovärld och har lätt för att drunkna i starka känslor av både negativ och positiv natur. Empatiska känslospröt/antenner som uppfattar andra människors sinnesstämning och känner av det som inte sägs..


vara både extrovert och blyg. Är du introvert är du inte speciellt intresserad av att figurera i sociala sammanhang med andra människor. Är du blyg, är du rädd för att vistas bland andra människor, vilket är en stor skillnad. Tystlåtenhet blandas nu för tiden lätt ihop med osäkerhet. När chefen ger en utmaning är det lätt att tro att den som svarar först är bäst lämpad att anta utmaningen. Vi förväxlar 'rätt agerande' med 'snabb respons'. Denna tystlåtenhet blandas också lätt ihop med att tro att personen är negativ. När chefen frågar: Vad anser du om detta? Om personen då funderar på saken, tas detta som att personen är negativ, trots att hon/han inte öppnat munnen. Enligt Jonkman är ensamhet ett ord som även det lätt missförstås på svenska. I engelskan finns 'lonliness', som betyder ensam, samt 'solitude' som är självvald ensamhet. Eftersom ensamhet på svenskan är ett negativt laddat ord,

uppfattas det negativt att säga sig vara ensam. Linus hoppas att det kommer att ske en tyst revolution, som inte handlar om att stå på barrikaderna, utan i stället att samhället blir bättre på att se alla 'fina' egenskaper introverta har.

mamma natur gillar mångfald! Källor: Linus Jonkman, 'Introvert : Den tysta revolutionen' Bokförlaget Forum, 2013 Svenska Dagbladets I dagsida 27 augusti 2012 GEMENSAMMA DRAG HOS BÅDE

Han säger att det är svårt att inte fundera över varför mamma natur gör oss till extroverta, Highly Sensitive Person, introverta, ambiverta etcetera. Varför är inte alla extroverta? Biologen Elaine Aron, som även myntade begeppet Highly Sensitive Person, har sagt att evolutionen gillar att fördela risker. I och med att det finns olika personlighetstyper ger det gruppen olika styrkor. Enligt Aron gör denna blandning att vi får de som är nyfikna, reaktiva och spontana, vilka är de extroverta; de som är reflekterande, avvaktande och försiktiga, vilka är de introverta. De människor som är Highly Sesitive Person tillför ytterligre gåvor till gruppen. Kort sagt

HIGHLY SENSITIVE PERSON OCH INTROVERTA ÄR:

Känslighet för stimuli och lätt för att uppleva stress och distraktion. Blir inte uttråkad så lätt, utan hittar glädje även i små saker. Utmattas i kontakt med människor. Stort fokus på kvalitet och detaljer. Tänker länge, gillar inte att fatta snabba beslut. Text: Liselotte Frejdig Foto: Lotta Tammi

”Tystlåtenhet blandas nu för tiden lätt ihop med osäkerhet.” ASP BLADET | NUMMER 5 2013 25


OM MINA EGNA TANKAR

Hur du tänker, påverkar din dag och ditt liv, dagar som känns bra och flyter på, de dagarna känns helt okej, medan nästa dag inte alls är lika bra. Så här försöker jag tänka när jag inte känner mig i toppform. ATT ÄGA SINA TANKAR

DAGSFORMEN

Jag äger mina tankar, jag bestämmer över hur jag ska må i dag och tro på mig själv. Så länge som du uppträder hyfsat mot din omgivning, då behöver du inte fundera över vad andra tycker. Var bara dig själv, det mår du bäst av. Tycker någon något annat så är det deras bekymmer inte dina. Visst, det låter enkelt när jag påpekar detta, men det är tankar du måste lära dig att tänka. Ska man hela tiden fundera på hur andra uppfattar dig så blir man tokig av det. Många gånger har jag varit rädd att jag ska välja fel ord eller att jag inte tänker mig för innan jag säger något att jag ska gör bort mig, eller att jag ska såra någon. Rädd att folk ska tycka illa om mig för att jag har egna åsikter och önskningar. Den rädslan är något som jag kämpar med, rädd för att bli missförstådd.

Det beror mycket på hur dagsformen är, en dag med gott självförtroende kanske jag inte tänker så mycket på mina egna sagda ord. Men de dagar som man inte är på topp då funderar jag mer, t.ex. Varför sa jag så, tänk om de inte tycker om mig mer, eller varför kunde jag inte vara tyst och tänka mig för innan jag öppnade munnen. Jag lovar mig själv att nästa gång ska jag inte prata så mycket, men dom löftena håller jag aldrig. Missförstår vi vad vi säger till varandra kan det få förödande konsekvenser, många gånger kan det vara svårt att reda ut och ställa till rätta. Ord som vi sa till varandra som vi egentligen inte menade så mycket med. Ord som bara flyger ur munnen som grodor, utan tankar. Eller om någon sade något som blir till en misstolkning, när man inte frågar vederbörande vad denne menade med

26 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

sitt uttalande, utan man väljer att gå sin väg i tron på att orden betyder något helt annat. UPPMUNTRA

Jag försöker alltid att uppmuntra mina medmänniskor eller berömma som "vad fin du är i håret eller va bra du är på det här" För mig känns det skönt om jag kan glädja någon med mina ord. I bland räcker det att bara le åt någon man möter ute på gatan, då behövs det inga ord, det räcker för att göra någon glad. Le mera och säg snälla saker till varandra så mår alla mycket bättre, det behövs i dag när vi har så höga krav på oss själva att vi ska vara bäst på allt. Text och bild: Lotta Tammi


ATT LÄMNA PLATS

OCH GE ORDET

Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad

En kulen kväll samlades deltagare från 16 av Värmlands kommuner i ett konferensrum på Karlstad CCC för att lyssna till, och diskutera Ann Jönssons remissförslag till utökat brukarinflytande. Detta är inte specifikt just för Värmland, utan handlar om hela Sverige. Jönsson åker runt i Sverige och berättar om sin text. Det rådde en viss förvirring när seminariet öppnade kring ordet 'brukare'. Är brukare den som får insatsen från kommunen, eller kan det också vara den personens anhöriga? Till slut nådde deltagarna konsensus, att det är den som får insatsen som är brukare. Sedan kunde Jönsson börja tala. Orsaken till remissen är att Socialstyrelsen fick i uppdrag av Regeringen att se om det gick att förbättra brukarinflytandet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. De främsta målgrupperna för remissförslaget är personal inom socialtjänsten, psykiatri, missbruks- och beroendevården samt brukarorganisationerna själva. I pausen fick ASP Bladet en pratstund med en av brukarna, Lennart Berg,

som varit ordförande för RSMH i Säffle under 25 år. ASP Bladets reporter samtalade med honom om det som Ann Jönsson hade sagt och hans tankar om framtiden.

dialogseminariet fick ASP Bladets utsände skribent även en kort pratstund med Ann Jönsson och frågade henne om hon har hittat något som överraskade henne under arbetet med remissen.

–Jag har en förhoppning om en utökad kontaktyta och kunskap om målgruppen. Jag är nöjd med stödet från kommunen på det stora hela och tycker att brukarnas röst behövs höras mer. Ju mer de hörs, desto större blir livskvaliteten för brukarna, säger Lennart Berg.

–Jag insåg att det fanns många olika aspekter i området, vilket gjorde att det var svårt att skriva en kortare text. Jag är tacksam att jag hade erfarenhet från en lång tids arbete inom synskadades förening, säger Ann.

–Men, en av nackdelarna är att det ställer högre krav på både brukare och de som hjälper till, avslutar Berg. Den närmaste framtiden tänker Berg ta ledigt från det styrelsearbete han varit sysselsatt med de senaste 25 åren. Efter

När undertecknad frågade vad Ann Jönsson har för förhoppning om att utredningen skulle leda fram till på sikt, svarade hon att hon hoppades att den skulle leda fram till att den blir ett redskap för de som arbetar med dessa frågor och och att den kommer att lyfta brukarinflytandet. ASP BLADET | NUMMER 5 2013 27


MÅNADENS TIPS

BOK

1Q84

av Haruki Murakami Utgiven av: Nordstedts Förlag Text: Liselotte Frejdig

MAGISK REALISM I TRE DELAR

Japanen Haruki Murakami omtalas ofta i debatten om vem som ska få Nobelpriset i litteratur. Härom året kom hans trilogi 1Q84 ut på Svenska. Titeln anspelar dels på George Orwells 1984, dels på att Q och 9 uttalas på samma sätt på japanska, och dels för engelskans 'Question mark'. Murakami brukar skriva något som enklast kan uttryckas som magisk realism. I första delen introduceras Aomame. Till vardags arbetar hon som instruktör på ett gym, men hon är också lönnmördare åt en organisation som bekämpar våld mot kvinnor och som farit illa. Vid ett tillfälle är det långa trafikköer, så hon kliver ur taxin och går istället. Hon går ner för en trappa från motorvägen och hamnar i en värld som nästan är likadan som den hon just lämnat. Men, polisen har andra uniformer och vapen än i den gamla världen. Den största skillnaden är att den nya världen har två månar. Den handlar också om Tengo, som är en opublicerad författare, vilket arbetar extra som matematiklärare på en universitetsförberdande skola. Av sin redaktör får han i uppdrag att skriva om ”Luftpuppan”, som är skriven av en sjuttonårig debutant. Tanken är att denne för-

28 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

fattare ska vinna årets debutantpris, där redaktören sitter med i juryn. Ju längre tid arbetet med boken framskrider, desto mer tveksam blir Tengo. Den handlar även om flickan, Fuka-Eri, som skivit boken, även om hon bara

är en bifigur. En annan biperson är en detektiv som fått i uppdrag att spåra upp Aomame. Hon rymde från sekten Sakigate som ung, och den tolererar inga avhoppare. Aomame och Tengo träffades i skolan och blev förälskade. Men, Aomames föräldrar fick reda på det och de flyttade från staden. Sen dess har Aomame och Tengo förgäves försökt hitta varandra igen. Enligt Murakami tog alla tre delarna fyra år att skriva. Men, den är långt från ett hastverk. Boken är bra, spännande och välskriven. Handligen flyter på och i bland kommer en förklaring på en tidigare frågeställning. Det är lite som ett pussel som Murakami och läsaren lägger tillsammans. Jag blir inte förvånad om han får Nobelpriset! Så, vill du ha en trevlig stund några timmar, rekommenderas boken varmt!


Av: Martin Bäckström-Ledin

Av: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 29


PÅ JOBBET

Text: Henrik Sjöberg Foto: Lotta Tammi

Vad gör en enhetschef på Familjerättsenheten? ASP Bladet har träffat Sofia Engström i en intervju där hon berättar om sin yrkesbakgrund, arbetsuppgifter och utmaningar. KAN DU BERÄTTA FÖR VÅRA LÄSARE OM DIN YRKESBAKGRUND?

- Till yrket är jag socionom och har arbetat inom olika områden. Jag har bl.a. jobbat med ekonomiskt bistånd, ungdomar och har även arbetat på en SiSinstitution. Statens institutionsstyrelse (SiS) har särskilda ungdomshem runt om i Sverige. En kort period var jag på barn- och ungdomspsykiatrin och kom därefter till Familjerättsenheten 2007. Jag jobbade där som familjerättssocionom med arbetsuppgifter som berörde familjerättsfrågor. Det handlade mest om föräldrar som har separerat och kan inte komma överens om sin barn. En arbetsuppgift är att med hjälp av samarbetssamtal försöka finna överenskommelser. Sedan januari 2011 jobbar jag som enhetschef på Familjerättsenheten. HUR SER DIN CHEFSROLL UT PÅ FAMILJERÄTTSENHETEN?

- Mina arbetsuppgifter handlar t.ex. om att leda och fördela arbetet i de verksamheter jag är chef över. Familjerättsenheten består av tre arbetsgrupper: familjerättsgruppen, kommunala familjerådgivningen och samtalsakuten/krismottagningen för män. Det gäller också att tillsammans med medarbetarna leda verksamhetsutvecklingen. Jag ingår även i Familjeavdelningens ledningsgrupp tillsammans med de andra enhetscheferna, stabspersonal och avdelningschefen. Under en arbetsdag är det mycket möten och det är inget direkt klientarbete.

30 ASP BLADET | NUMMER 5 2013

Mitt arbete handlar om planering av verksamheten, i det ingår gruppmöten där vi pratar om specifika ärenden och verksamhetsutveckling. Det är mitt uppdrag att ha det övergripande ansvaret och få möjlighet att tänka framåt. VAD DEN STÖRSTA UTMANINGEN I DITT ARBETE?

- Den största utmaningen är det ökade trycket och behovet av verksamheterna. Mer och mer människor i samhället behöver den hjälp som min enhetspersonal kan bidra med. Att hjälpa alla som behöver hjälp är en stor utmaning. Hur ska vi kunna organisera arbetet för att kunna möta den efterfrågan som finns. En annan viktig aspekt är att följa med i samhället, att verksamheterna ska följa de behov som finns. Vad behöver familjerådgivarna veta just nu till exempel? Vad behöver de för kunskaper idag? Familjens struktur förändras och ser inte likadan ut som för tjugo år sedan.

hur vi jobbar med barn som bevittnat våld inom familjen. Tanken med undersökningen var att vi ville förbättra vårt arbete i att uppmärksamma de här barnen, samt att de får det stöd de behöver och har rätt till. Pengarna från Socialstyrelsen gjorde det möjligt att låta Sofia Faivre och Lena Henriksson att jobba med projektet. Jag har varit ett bollplank i deras arbete. Rapporten från kartläggningen kommer att presenteras för ledningsgruppen 31 maj 2013. VAD HAR DU FÖR TANKAR OM FAMILJEAVDELNINGENS ARBETE MED UTSATTA MÄNNISKOR?

- Vi möter inte alla barn som är utsatta, utan bara där någon har uppmärksammat problem, och visat på att här behöver Socialtjänsten titta lite närmare på hur de här barnen har det, och vilket stöd familjerna kan behöva. I det arbetet strävar Familjeavdelningen att bli bättre och att göra mer rätt.

VAD ÄR DIN DRIVKRAFT?

HUR VILL DU ATT FAMILJE-

- Min drivkraft är att kunna bidra till att människor i svåra situationer får stöd. En annan drivkraft är att i chefsrollen förbättra och utveckla verksamheten, att göra det så bra som möjligt för de som behöver vårt stöd.

AVDELNINGEN SKA UTVECKLAS

DU HAR JOBBAT MED PROJEKTET BARN SOM BEVITTNAT VÅLD. HUR HAR DET ARBETET FORTLÖPT?

- Vi sökte och fick pengar från Socialstyrelsen för att göra en kartläggningen

I FRAMTIDEN?

- Det är ju så att det hela tiden sker ett utvecklingsarbete. Under hösten kommer vi t.ex. ha en stor utbildningssatsning för större delen av personalgruppen som kallas Signs of Safety. Den handlar om att tillsammans med familjerna uppmärksamma och söka tecken på säkerhet. Tanken är att involvera föräldrarna och närstående mera, med syftet att göra det tryggare för barnen.


SOFIA ENGSTRÖM ENHETSCHEF, FAMILJERÄTTSENHETEN

Sofia Engström Ålder: 39 år Familj: Sambo och barn Bor: Molkom Favoritmat: Grillad mat Film: Gillar ”feel-good filmer” Drömresa: New York Bok: Deckare av Lars Kepler

ASP BLADET | NUMMER 5 2013 31


KARLSTAD I BILDER HÖG LAST! Över Vänerns vatten strävar fartyget Westwind med den drygt hundra meter höga kranen som används vid reparationerna av vindkraftverken vid Gässlingegrundet. Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

KARLSTADS KOMMUN

Profile for ASP Bladet

ASP Bladet - Maj 2013  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

ASP Bladet - Maj 2013  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Profile for aspbladet
Advertisement