Page 1

ASP BLADET

Tidning från Avdelningen för Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika. Karlstads Kommun

Nr: 6 - 2010 - Årgång 9 sidan 16 - 17

MEDIAGRUPPEN PÅ PLATS UNDER WORLD YOUTH SUMMIT 2010 Barn, unga och media är temat under de internationella konferensdagar som genomförs vid Karlstads Universitet i mitten på juni. Mediagruppen var på plats för att presentera vår verksamhet.

sidan 28-29

EN GLOBAL SNEDFYLLA

”Alkoholen är inte vilken vara som helst”, säger professor Thomas Babor i Pierre Anderssons bok Världens baksmälla. Från att som så ofta bevaka alkoholen ur ett lokalt perspektiv gör vi ett nedstamp i globala frågan genom ett samtal med bokens författare.

sidan 12-13

FORSKAR FÖR RÄTTVISA

Graham Thornicroft arbetar vid prestigefyllda King’s College i London. Han är professor i socialpsykiatri och har under sitt rika yrkesliv intresserat sig för diskrimineringsfrågor och stigmatisering av människor med psykisk ohälsa.

KARLSTADS KOMMUN


Mitt i sommaren och dags för ett nytt ASP-Blad Jag har haft förmånen att vara ledig under fyra soliga och varma veckor, och välkomnar också det regn som precis nu öser ner. Det behövs ju både sol och regn, och jag hoppas att sommarens återstående veckor kommer att bjuda på det! Vi har fått en ny socialdirektör i vår förvaltning, och jag välkomnar Monica Persson till den befattningen! Monica har ju prövat på jobbet under ett antal månader under Pias Sahlin-Brunzells sjukdom, så hon har god insikt i vad jobbet kräver. Det är ju ett spännande år nu, med valet den 19 september till kommun, landsting och riksdag. Vår verksamhet påverkas hela tiden av de politiska beslut som fattas inom respektive organisation, särskilt den kommunala, men även riksdags- och landstingsbeslut får stort inflytande över hur vi kan eller måste utforma den dagliga verksamheten. Det är viktigt att använda sin rösträtt, sätta sig in i de olika partiernas politik och viljeinriktning och rösta i enlighet med den uppfattning man har.

Under sommaren har projekteringen av det nya boendet Nordby påbörjats, och vi har en referensgrupp med representanter för brukare, anhörig och personal som är med och lägger sin syn på utformning av lokalerna. Ombyggnaden beräknas vara klar under kommande vår så att inflyttning ska kunna påbörjas i maj 2011. Nya boendelägenheter är efterlängtat och välbehövligt sedan flera år tillbaka! Önskar alla en fortsatt skön sommar! Jag gläds åt blåbär och kantareller, späda morötter och palsternackor från grönsakslandet, smultron i skogsbrynet och hallon i snåren. Mycket är gratis och tillgängligt för alla i vårt vackra land!

Inger Granhagen Avdelningschef

Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika Avdelningen, Karlstads Kommun Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 29 71 00


N Y HE T ER

INNEHÅLL INLEDARE

2

Psykiskt sjuka får sämre vård

DEBATT

4

I en debattartikel på Svenska dagbladets Brännpunkt hävdar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm att psykiskt sjuka som söker hjälp för fysiska åkommor får sämre vård än psykiskt friska individer. Socialstyrelsens senaste utvärdering av den psykiatriska vården tyder på att problemen är allvarliga. Bland annat så dör människor med psykisk sjukdom betydligt oftare än andra i somatiska; det vill säga kroppsliga, sjukdomar som går att behandla.

REPORTAGE

Utredningen visar även att psykiskt sjuka som får stroke dör 30 procent fler inom tre månader, jämfört med övriga befolkningen. De som får lungcancer löper också 50 procent högre risk att dö än andra lungcancerpatienter. Text: Robert Halvarsson

En sjuk försäkring Sömnlöshet IPhone Apps (H)järnkoll Graham Thornicroft Inger Olsson World Youth Summit 2010 Ensam är inte stark Rena sprutor Ett rum att växa i På fritiden: PG Öberg Månadens tips Förening i fokus: RUS En global snedfylla

PÅ JOBBET

Catharina Widén

RSMH i Säffle får kunglig belöning I början av maj månad blev Lennart Berg, ordförande i RSMH:s lokalförening i Säffle, gladeligen överraskad. Han fick då dels ett brev från landshövding Eva Ericsson och dels ytterligare ett brev från kung Carl XVI Gustaf. Dessa brev meddelade att lokalföreningen skulle få ett anslag ur kungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige. Landshövdingen hade nämligen föreslagit för konungen att RSMH i Säffle kunde vara en lämplig kandidat för ett bidrag. Anslaget är på 20 000 kr.

6-8 9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22-23 24-25 26 27 28-29 30-31

ASP BLADET Grundad 2002 ASP BLADET PRODUCERAS AV

MEDIAGRUPPEN Handledare Emilio Merayo

Redaktion

Olle Stagnér Karl-Peter Johansson Kajsa Jansson Christer Jansson Jane Alsing Patrik Andersson Christer Adrian Simo Paulakoski Robert Halvarsson

Fotograf

Per Rhönnstad

Grafik/Layout Robert Olsson

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 29 60 70 ISSN 1652-652X Tryck: Fritid Karlstad Kommunoch föreningstryck.


DEB AT T

En sjuk försäkring ASP Bladets reporter Olle Stagnér beskriver i detta nummers debattartikel en havererad sjukförsäkringsreform. Bilden om det ”fuskande folket” som aktivt överutnyttjar systemet för att få sjukpenning stämmer inte, menar bland annat flera samhällsforskare. Flera rapporter krossar myterna om att sjukfrånvaron i Sverige beror på fusk och överutnyttjande. Fusket är marginellt visar sociologen Tor Larsson vid Uppsala universitet i en undersökning som han har gjort i en mellansvensk kommun. Ett fall var en myglare när han gick igenom 102 sjukfall. Resten var undersköterskor som hade ont i muskler och leder. En tredjedel hade mycket tydliga diagnoser. Åtta var svårt cancersjuka. Statsvetaren och forskaren vid Malmö högskola Björn Jonson kommer fram till samma slutsats i boken ”Myten om sjukfrånvaron”. I boken visar han på hur påståenden om fusk och överutnyttjande antingen var felaktiga eller grovt överdrivna. Han pekar på att det inte var antalet sjukskrivningar som ökade mellan år 1996-2002. 85 procent av sjukfrånvarons ökning berodde i stället på att sjukskrivningsperioderna blev längre. Jonson pekar på två förklaringar till varför sjukskrivningarna blev längre. För det första så bidrog nedskurna stadsbidrag till ett havererat

4 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

rehabiliteringssystem. För det andra så innebar 1990-taletskrisen stora negativa konsekvenser för kommuner och landstingens verksamheter. Den nya politiken har grundats på myter och vandringssägner enligt Jonson. Det är inte fusk och missbruk som är förklaringen till sjukskrivningarna. Det finns en rad åtgärder som är möjliga att pröva argumenterar han: fler lönebidragsanställningar, plusjobb, sociala arbetskooperativ och samhall. TCO: s Sture Nordh, Ingalill Björn Astma, allergiförbundet och Anne Carlsson från Reumatikerförbundet menar i samma anda att vi behöver bygga ut en ”alternativ arbetsmarknad” där de som inte klarar en anställning på den öppna arbetsmarknaden kan få ett jobb. Tidningen NSD argumenterar också att det nu gäller att snabbt skapa konkreta alternativ till alla de som har eller kommer att fasas ut från sjukförsäkringen.

Ungefär en tredjedel som söker primärvård har psykiska problem, säger Region Skåne om psykisk ohälsa och sjukskrivning. Det finns ett starkt samband mellan nedsatt psykiska hälsa och sjukskrivningar. De två viktigaste orsakerna till sjukskrivning från arbetet är belastningssjukdomar och psykiska problem där stress i kombination med brist på inflytande har en central roll. Att förbättra den psykiska hälsan innebar att man måste arbeta på flera nivåer för att förbättra det psykiska välbefinnandet för individer och samhälle. Studieförbundet Sensus skriver under kampanjen ”tema fattigdom ” att det kan många gånger vara svårt för personer med funktionsnedsättning att få jobb. Var sjätte europé i arbetsför ålder klassas som funktionshindrad. Bland 65 miljoner funktionshindrade européer är det bara 50 procent som har ett arbete, vilket kan jämföras med 68 procent för den övriga befolkningen. Text: Olle Stagnér


Tio år har gått, men sen då? Funktionshindrade har sämre utbildning, arbete, ekonomi och hälsa jämfört med icke-funktionshindrade. Det dystra resultatet har socialstyrelsen kommit fram till i sin nya rapport ”Alltjämt ojämt”. Håkan Ceder och Karin Flyckt, överdirektör respektive utredare från Socialstyrelsen skriver på Dagens Nyheters debattsida att många med funktionshinder har sämre privatekonomi och hälsa samt att de flesta står utanför arbetsmarknaden. Detta trots att det har gått tio år sedan föregående regering formulerade en rad handikappolitiska mål. Särskilt tufft är det för människor i gruppen 20-29 år. Man ger ett antal förslag på saker som skulle förbättra sakernas tillstånd: en utbildningssatsning, större fokus på allas rätt till arbete, möjligheter till meningsfull fritid och att samhället ser över läkemedelsförskrivningen. Undersökningen sätter fokus på personer som får stöd enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 57 500 personer ingår i rapportens underlag, den får därför anses väl underbyggd. Text: Robert Halvarsson

Studiebesök på hemmaplan Sex ledarmöter från Social- och arbetsmarknadsnämnden besökte den 16 Juni Mediagruppens lokaler på Drottningatan 1D för att göra ett studiebesök i vår verksamhet. Mediagruppen hade producerat en film som presenterar verksamheten för just för detta tillfälle och det bjöds på bullar och kaffe för deltagarna. Två anställda på Fält- och uppsökarteamet fanns även de med för att ge en bild av sin verksamhet i samband med detta studiebesök. Sigge Säll, enhetschef, avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika och handledare för Mediagruppen Emilio Merayo svarade på nämndeledamöternas frågor. Social- och arbetsmarknadsnämnden är den demokratiskt tillsatta politiska enhet som beslutar kring verksamhet som ligger inom dess område, i vilket förvaltning, ASP/ANA och Mediagruppen är en del.

MÅNADENS FRÅGA

Text & Bild: Per Rhönnstad

Har du haft någon semester? i så fall, vad gjorde du på den

Göran & Siv Åhs - Vi var nere i Barsebäck och titta på vår dotter när hon spela Lag-Sm i golf. Det var jätte trevligt!

Ove & Ines Lärke - ���������������������������������������� ��������������������������������������� Ja, jag har ständigt semester. (Ove) Men jag har fortfarande semester (Ines) Bland annat arbeta vi på en levande fäbod i Gagnef i dalarna och nu är vi här på semester

Kenneth Olsson - Ja, jag ska försöka planera och aktivera mej, försökte hitta på något roligt men det misslyckades.

“Plura” -�������������������������������������� ������������������������������������ Nej, jag är här och spelar med packmoppe turnen. Jo, jag var på semester i Frankrike veckan före Midsommar.

Marianne Anteryd - ��������������������������������� �������������������������������� Haft semester ja, har semester fortfarande. Flyttat, flyttat inom Karlstad, sen har jag bara slöat och fått i ordning i lägenheten.

Text: Robert Halvarsson

Sten-Åke Sand - �������������������������������������� ������������������������������������� Ja, greja hemma, så har jag varit i Helsingbog på Helsingborgs Festivalen

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 5


Sömnlös, drömlös och Att inte få sin nattvila är på god väg att bli en folksjukdom  

Allt fler människor upplever att de har problem med att få tillräckligt med sömn. Orsakerna bakom sömnbesvär, insomni, är varierande och naturligtvis individuella. Stress är en stor bov i dramat, men den som ger sig själv chansen kan finna vägen till en god natts sömn, utan sömnmediciners hjälp. Man säger att sömnen är den enda lycka vi njuter av när den är förbi, och runt en tredjedel av landets vuxna befolkning – kvinnor oftare än män – känner sig ofta lurade på denna lycka. Sömnbehovet är givetvis individuellt och varierar med ålder, kön, årstid plus en rad andra bakomliggande faktorer. Det är svårt att komma runt det faktum att det moderna livets press och krav innebär att många skaffar, eller hamnar i, en livsstil som våra kroppar rent evolutionärt inte är anpassade för. Människan har sedan tiotusentals år inrättat sina liv efter solens gång. Vi är i ordets rätta bemärkelse präglade av detta mönster. Efter glödlampans kommersiella intåg i början av 1880-talet kom den teknologiska utvecklingen att ta sjumilakliv in i den elektroniska eran av möjligheter att efter mörkrets inbrott hitta på annat att göra än att läsa bibelverser i fotogenlampans skumma sken.

Stress – meritsamhällets elake kollega Stress är en naturlig del av det moderna livet. Den ligger inbäddad i märgen på konkurrenssamhällets idégrund. Vi ska tävla oss till bättre betyg, bättre jobb, bättre lön och, förhoppningsvis, en bättre värld (i alla fall om vi får tro ideologerna).


hålögd Text: Christer Jansson

Om detta kan man tycka vad man vill – det är delvis en annan diskussion – men faktum kvarstår: vi inte är anpassade efter den moderna livsstilens nästintill patologiska effekter på den organism vi kallar vår kropp. Ett stort problem är att många som i dessa dagar har minus på sömnkontot ofta sköter amorteringen med hjälp av sömnmediciner. I det långa loppet är detta rent skadligt. Långtidseffekten av att lura sin kropp på naturlig sömn innebär att själen får stå för slutnotan. I klartext översätts detta till depressioner, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck. Att kvinnor är hårdare drabbade än män kan delvis ha sin förklaring i att de oftare har sämre lön och därmed utgör majoriteten bland de så kallade socioekonomiskt svaga grupperna. De lever alltså i högre utsträckning under ekonomisk press. Här kan det dock ske en omsvängning i framtiden, eftersom dagens unga kvinnor i större omfattning än sina jämnåriga manliga kamrater går vidare till högre studier, vilket i framtidens förväntade kompetens- och kunskapskrävande arbetsmarknad kommer att vara till deras fördel.

Sömn – så funkar det Vår sömn styrs av två mekanismer: S-processen och C-processen. Sprocessen avgör hur mycket vi behöver sova och C-processen ansvarar för att se till att vi sover i ett sammanhängande block. Under den tid vi är vakna (ideellt under dygnets

”Väckarklockan är den vite mannens onödigaste uppfinning, eftersom kroppen vet när den ska vakna.”   –Afrikansk stamhövding

ljusa timmar) ökar det så kallade sömntrycket gradvis. Samtidigt ökar dock även vår inre dygnrytmsklockas vakenhetssignal, vilken står på topp runt sena eftermiddagen. Efter denna topp börjar vakenhetssignalen att klinga av och det ökande sömntrycket leder till att vi faller i sömn. Under dagen håller vi oss vakna på grund av att sömntrycket är lågt, och när det under eftermiddagen och kvällen stiger är det den inre dygnsrytmsklockans vakenhetssignal som initialt håller tillbaka sömntrycket. När vi väl har somnat delas sömnen upp i fem olika stadier, och när man gått igenom alla dessa är den så kallade sömncykeln kompletterad, för att sedan återupprepas igen. Varje cykel tar mellan en till två timmar. De första fyra stadierna kallas NREMsömn (non-REM) och det avslutande stadiet REM-sömn (efter engelskans Rapid Eye Movements, då man kan se snabba episodiska ögonrörelser hos den sovande). Under NREMsömnen inträffar den så kallade djupsömnen, och det är främst den som ger oss känslan att vara utvilade, hos de flesta kommer den ganska snabbt efter insomnandet. Ju mer djupsömn vi får desto mer minskar sömntrycket. Den inre klockans avklingande vakenhetssignaler hjälper också till att hålla oss sovande under natten. Det är huvudsakligen under REMsömnen vi drömmer, även om vi också då och då drömmer under NREM-stadierna. En drömperiod

brukar vara mellan fem till tjugo minuter och vi drömmer ungefär en femtedel av den tid vi sover. Den som vaknar titt som tätt under natten och de tidiga morgontimmarna, utan att kunna slappna av och orka somna om kan lida av depression. Detta innebär att inslagen av djupsömn blir för korta och man får inte den nödvändiga återhämtning kroppen är beroende av för att ladda om batterierna. Helt klart är att deprimerade personer lider av insomni, vetenskapen debatterar även om sömnbrist hos icke-deprimerade kan leda till depression, men för detta finns ännu inga kliniska bevis. En vuxen person bör regelbundet få cirka sex till åtta timmars sömn för att kunna fungera bra, även om vissa klarar sig bra med något mindre sömn. Nedan följer varningstecken på att man har problem med nattvila och kan vara i behov av hjälp.

Symtom på otillräcklig nattsömn:

• • • • • • •

Att sova dåligt minst varannan dag under minst en månad. Att det tar mer än 45 minuter innan man somnar jämfört med tidigare. Att vakna upp mer än fem minuter flera gånger under natten. Att vakna mer än en timma för tidigt jämfört med tidigare. Att sova totalt minst 1,5 timma mindre per natt än tidigare. Att vakna ofta på morgonen och känna att man inte sovit tillräckligt. Att vara grinig och dagtrött.

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 7


Tips och råd mot sömnbesvär

SÖMNDAGBOKSMETODEN En metod mot sömnbesvär är att kartlägga sitt sovande genom att skriva sömndagbok. 1. Börja med att ta reda på hur mycket du sover. Anteckna den ungerfärliga tidpunkten när du somnar och vaknar, och hur mycket du sover av den tid du spenderar i sängen. För statistik över detta tills du har ett bra grepp på hur mycket du faktiskt sover.

Se till att stiga upp vid din vanliga tid även om du haft en natt med lite sömn. Ligger du kvar och drar dig riskerar du att somna om och detta rubbar din dygnsrytm.

Din sovplats ska vara mörk och sval (helst inte mer än 18 grader) och väl ventilerad. Undvik att tända ljuset om du exempelvis måste göra ett toalettbesök under natten. Att utsätta sig för ljus, om så bara för en kort stund, innebär att hjärnan stänger av sömnhormonet (melatonin) och slår på serotoninet, vilket får dig att piggna till.

2. Om du enligt sömndagboken sover sex timmar per natt, så gå och lägg dig sex timmar innan du ska upp – inte tidigare. (Men ligg inte i sängen mindre än fem timmar.) Den begränsade tiden är till för att du ska bli tillräckligt sömnig på kvällarna. 3. Man måste ha tålamod när man börjar tillämpa sömndagboksmetoden. Den första tiden kan du sova mycket dåligt, innan det vänder. När du sen känner att du kan sova mer kan du utöka säng- och sovtid.

Andra användbara råd: •

Om du inte somnar inom en halvtimme – eller om du ligger vaken minst en halvtimme på natten – gå upp ur sängen. Var uppe ungefär lika länge som du försökt somna. Lägg dig sen igen. Om du ligger vaken för ofta i sängen är risken stor att du börjar associera sängen med att vara vaken. Hur trött man än kan må vara har kopplingen mellan säng och vakenhet blivit betingad av den ständiga oron över att man inte orkar somna. Människokroppen tycker om rutiner, så försök att så ofta som möjligt se till att tidpunkten för sänggående och uppstigande är desamma.

8 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

Gör vad du kan för att göra sovplatsen så tyst som möjligt. Om du har svårt att göra något åt irriterande ljudkällor kan öronproppar vara en lösning. En bra säng underlättar naturligtvis god sömn. Den ska vara lagom bred och lång samt tillräckligt mjuk, så att den inte ger tryck på höfter, leder, axlar eller bröstkorg. Kudden ska ge stöd i nacken. Var varken hungrig eller proppmätt när du går och lägger dig. En stor måltid strax innan sänggåendet håller din matsmältningsprocess igång i flera timmar och kommer att förstöra din sömn.

Minska ditt intag av koffeindrycker (kaffe, te och coladrycker). Försök att undvika dem helt från sena eftermiddagen och framåt.

Att varje dag spendera ett par timmar utomhus (i dagsljus) hjälper till att hålla din biologiska klocka rätt inställd.  

Regelbunden motion underlättar god sömn, men undvik ansträngande aktiviteter de två sista timmarna innan du går till sängs.

Försök varva ner, både fysiskt och psykiskt, ett par timmar innan sänggåendet. Att göra avspänningsövningar, yoga eller meditera hjälper dig att spänna av.

Försök om möjligt undvika att ha en TV-apparat i sovrummet, den är en effektiv sömnsabotör. Gör sovrummet/sängkammaren till en plats du endast associerar med två saker: sömn och fortplantningsaktiviteter.

Den som har svårt att somna på kvällen bör undvika att ta tupplurar under dagtid.

Rökare sover sämre än ickerökare. Även alkoholförbrukning leder till sämre sömn, så spola fimpen och fimpa kröken.

Receptfria naturmedlet Valeriana, baserad på medicinalväxten vänderot, har visat sig hjälpa vissa personer med sömnbesvär.

Om man under en tid inte får bukt med sina sömnproblem är det rådligt att man kontaktar läkare, som kan bistå med råd om självhjälp, KBT-behandling och diverse sömnmediciner.

Sömnmedel får aldrig bli en permanent utväg för att kunna få sova, utan ska brukas med stor försiktighet då de är beroendeframkallande. Text: Christer Jansson


iPhone apps

REPORTAGESERIE KOGNITIVA HJÄLPMEDEL Hjälp vid psykiska funktionshinder

En telefon, många möjligheter!

Text: Kajsa jansson.

I vår serie om kognitiva hjälpmedel kommer vi i detta nummer att presentera en mycket effektiv sak. En sak som i princip alla äger men som nog ofta glöms bort när man talar om hjälpmedel. Låt oss presentera mobiltelefonen! Med dagens tekniska framfart inom mobiltelefonisektorn har en person med kognitiva funktionshinder massor att hämta. Vi har sammanställt ett antal applikationer från App Store för Iphone som du kan ha nytta av i vardagen. Du slipper att ha ytterligare en apparat med dig – allt finns i din telefon! Låt oss ge oss in i djungeln av applikationer som finns där ute. RTM - Remember the milk (Kom ihåg-lista) Hjälper dig att komma ihåg dina ärenden. Skapa ett konto på nätet och lägg därifrån till och styr dina ärendelistor. Visar uppgifter i listor och du kan sortera dem utifrån prioritet, förfallotid och/eller närhet till platsen där de skall utföras. Mycket enkel att hantera och är helt på svenska. MediMemory Lite (Medicin-kom ihåg) Denna applikation hjälper dig att ta dina tabletter. Lagrar alla dina medicinintag och påminner dig om att ta tabletterna. En påminnelse kommer att komma upp ända tills du markerar att du har tagit medicinen. Den säger även till när dina tabletter börjar ta slut och alltså dags att köpa nya. Du kan även lägga in bilder på respektive piller för att det skall bli lättare att komma ihåg vika du ska ta just då. Du kan även se historik över dina medicinintag (vilka tabletter du har tagit, när du har tagit dem, vilka ändringar som gjorts och vilka

mediciner du eventuellt missat att ta). OBS! Kostnad på 22kr.

in hela namnet nästa gång. OBS! Kostnad på 7 kr.

Sleep Cycle Alarm (Alarmklocka) Loggar din nattsömn genom att känna av dina rörelser i sängen. Detta för att se i vilken typ av sömn du befinner dig i. Loggar antalet timmar som du har sovit och gör en kurva där du exakt kan se när du var i djupsömn eller på väg att vakna. Genom detta kan den väcka dig precis när du sover som lättast för att du skall vakna så utvilad som möjligt. OBS! Kostnad på 7kr.

Mat & Dryck (Matlagning) Praktisk och enkel applikation för recept. Du kan söka efter egna recept eller söka på huvudingrediensen. Steg för steg tillvägagångssätt för tillagningen och möjlighet till att ha en inköpslista för maträtten. Finns även dryckestips för maträtten.

Shop Shop Shopping list (Inköpslista/minnesstöd) Väldigt enkel och användbar inköpslista där du lagrar dina inköp och var efter du är klar med dem så kan du stryka dem. De varor som senast matats in sparas vilket underlättar för kommande inmatningar. Finns även möjlighet att maila inköpslistan. NotifyMe (Minnesstöd) Skapa kom ihåg-meddelanden eller listor. Allt lagras även på en personlig sida på internet. Du kan även dela påminnelser med andra och vice versa. Finns med många olika kategorier; födelsedagar, personliga, inköpslista, jobb eller att göra lista. Inköpslista (Inköpslista/minnesstöd) En helt svensk applikation för att skapa inköpslistor, lägga till varor med beskrivning, antal och pris. Enkel att hantera och efter att ha skrivit in en vara så sparas den i minnet så att du inte behöver skriva

Mina utgifter (Ekonomi) Hjälper dig att hålla koll på dina utgifter. Du kan på ett enkelt sätt se för varje dag, vecka, månad eller år hur mycket pengar du har gjort av med. Snart kommer du även kunna lägga in dina inkomster i programmet så att du kan se hur mycket pengar du har kvar i förhållande till dina utgifter. En stor fördel är att applikationen är helt på svenska. OBS! Kostnad på 7kr.


R EP OR TAGE

Med rätt att förändra I början av maj månad drog kampanjen (H)järnkoll igång. Kampanjen är en del av ett regeringsuppdrag med syfte att förändra attityderna hos allmänheten. ASPbladet har träffat attitydambassadörerna Mia Carlström och Susanne Mellqvist. Uppdraget Regeringen har gett myndigheten Handisam och nätverket NSPH i uppdrag att ge kunskap till och förändra negativa attityder hos allmänheten när det gäller psykisk ohälsa. Det har visat sig i en undersökning som genomfördes hösten 2009, att åldersgruppen 25-45 år är särskilt negativt inställda till personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk sjukdom. En inställning som visar sig exempelvis i att var femte person inte kan tänka sig att bjuda hem någon som är psykiskt sjuk. Sådan attityd resulterar i att människor riskerar att förlora vänner, familj, kollegor och jobb. Samtidigt, lever en av fyra i Sverige med psykisk ohälsa.

Handisam Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, arbetar med att samordna handikappolitiken i Sverige. Man jobbar för att skynda på utvecklingen mot ett samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett funktionsförmåga.

(H) 10 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

Deras arbete styrs av de mål och strategier för handikappolitiken som riksdagen slagit fast. Handisam är en stabsmyndighet som rapporterar direkt till regeringen.

NSPH NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, är ett nätverk med 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer som täcker de flesta psykiatriska diagnoser, (se ASPbladet nr 4-2010). Nätverket driver ett brett intressepolitiskt arbete med gemensamma frågor som till exempel bättre inflytande i vård och behandling.

Kampanjen

Berätta om er roll som attitydambassadörer! Ytterst så representerar vi kampanjen (H)järnkoll. Det innebär att vi går ut och håller föredrag där vi berättar om vår egen erfarenhet, om vår livshistoria. Vi ger information, exempelvis att alla kan råka ut för psykisk ohälsa.

Hur blev ni attitydambassadörer? Det var genom Attention vi fick reda på möjligheten. För Susannes del var det på ett ordförandeseminarium inom Attention och för Mias del var det genom ett nyhetsbrev eller en tidning.

Utifrån regeringsuppdraget har Handisam och NSPH tillsammans dragit igång kampanjen (H)järnkoll. Kampanjens syfte är att öka kunskapen och förändra de negativa attityderna hos allmänheten rörande psykisk ohälsa.

Vad är målet med uppdraget ni har fått?

En viktig del av kampanjen är (H)järnkolls ambassadörer. Vi ställde några frågor till attitydambassadörerna Mia Carlström och Susanne Mellqvist;

Något mer ni vill lyfta fram?

Hur ser ert uppdrag ut?

(H)järnkoll

Handisam och NSPH har stått för utbildningen av oss och vårt uppdrag är att motverka psykisk ohälsa, förändra attityder, ge kunskap, motverka fördomar och slå hål på de myter som allmänheten har.

Främst att öka kunskapen och förändra attityder hos åldersgruppen 25-45 år samt vård- och stödpersonal, poliser och arbetsgivare.

Att det är möjligt för kommuner, landsting och organisationer att beställa en attitydambassadör. Kampanjen pågår mellan maj 2010 till december 2011 och beräknas kosta sammanlagt 24 miljoner kronor. Text: Karl-Peter Johansson Foto: Kajsa Jansson


R EP OR TAGE

Forskar För rättvisa Graham Thornicroft arbetar vid prestigefyllda King’s College i London. Han är professor i socialpsykiatri och har under sitt rika yrkesliv intresserat sig för diskrimineringsfrågor och stigmatisering av människor med psykisk ohälsa. Detta har bland annat resulterat i boken ”Shunned: Discrimination against People with Mental Illness”. ASP Bladet fick sig en pratstund med Thornicroft, som dessutom snart är aktuell med ny bok igen. Om du tycker namnet är bekant, är det inte underligt. Tidigare i år talade Graham Thornicroft vid Socialpsykiatriskt forums årskonferens ”Tillställning om inställning” i Stockholm. ASP Bladet fanns då på plats och kunde lyssna till hans föredrag. Det hela var så pass intressant att vi valde att kontakta Thornicroft för att lära oss lite mer om honom. Varför är du är intresserad och engagerad i att arbeta med socialpsykiatri, psykisk ohälsa och stigma? – Jag upplever att mental ohälsa och hur det påverkar oss människor är oerhört intressant. 12 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

Dessa förhållanden är extremt vanliga och påverkar över 20 procent av befolkningen varje år, och nästan hälften av oss under vår livstid. De flesta människor med dessa problem får dock ingen behandling för det och jag tycker det är en skandal att detta försummas. Människor med psykisk ohälsa behandlas dessutom som om de vore satta i exil, och skys av vårat samhälle. Detta är orättvist och borde stoppas. Jag har förstått att du arbetar med människor över hela Europa i ditt arbete, hur kommer det sig? – Den låga behandlingsgrad som människor med mental ohälsa samt social uteslutning är vanlig över hela Europa vilket gör att jag samarbetar med kollegor i över 45 länder över hela världen i min stigmaforskning. 20 av dessa länder är i Europa.  

Ser du någon likhet mellan social uteslutning av människor med psykisk ohälsa och andra grupper som riskerar att utsättas för diskriminering? – Ja, det finns klara likheter med människor med AIDS/HIV, med sexuella minoriteter och med personer med fysiska funktionshinder i hur det är att ”komma ut”, att göra anspråk på civila och medborgerliga rättigheter och behovet av att organisera för en långsiktig kamp för rättvisa. Det finns skillnader mellan olika regioner och samhällen och hur man betraktar och behandlar människor med psykisk ohälsa, vilken är rollen för forskning på global nivå? – Överraskande nog så är det inte så. Vi har nyligen publicerat en studie över 27 länder över hela världen som visar på höga nivåer av diskriminering gentemot människor


med schizofreni och få variationer länderna däremellan. Det finns ingen evidens för att människor med psykisk ohälsa i ekonomiskt mer välutvecklade länder behandlas bättre. Oxford University Press släppte din bok Shunned 2006; har du fler idéer eller planer för fler böcker i framtiden? – Ja, just nu håller vi på att färdigställa en ny bok: “Mental illness, discrimination and the law: fighting for social justice”. Det är en sammanfattar om hur lagar används på ett positivt sätt i olika delar av världen för att minska diskriminering. Vad fick du för reaktioner efter att Shunned publicerades? – Många brukare och personer som köpt boken berättade att de kände igen det jag skrev, att det påminde dem om deras erfarenheter och att de var glada att jag kunde göra detta offentligt.

Hur ser du på rollen för vetenskaplig forskning när det kommer till att få bukt med diskriminering samt social uteslutning av människor med psykisk ohälsa? – Den består i att utveckla evidensbaserade metoder för att reducera stigma och diskriminering och att i sin tur sedan sprida denna kunskap så att den används och implementeras.

Text: Robert Halvarsson Foto: King’s College London

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 13


R EP OR TAGE

Det finns en kraft i att många gör saker

tillsammans Inger Olsson är chef för den administrativa personalen/staben på ASPANA inom Karlstads kommun samt arbetar med verksamhetsutveckling. ASPbladet träffade henne för att höra hur hennes föreningsintresse har utvecklats. – Mycket är det slumpen som har gjort att jag har hamnat i föreningslivet. Jag tror att alla människor har en drivkraft inom sig, att de vill ha det så bra som möjligt och leva ett gott liv. I sitt bagage har Inger statskunskap från Universitetet här i Karlstad. Efter studierna så fick hon jobb i Stockholm på ABF 1987. Där arbetade hon med internationella frågor. 1996 slutade hon på ABF och började arbeta på Handikappförbundens samarbetsorgan i Sundbyberg. Där jobbade hon med ett projekt för att starta en paraplyorganisation för utbildning i bemötandefrågor och sällsynta diagnoser. År 2002 flyttade hon till Karlstad och började i projektet HumanTeknik inom Karlstads Kommun. Inger tror att alla människor vill ha ett bra liv och att man vill göra något bra med sitt liv, oavsett hur man lever eller om man har en funktionsnedsättning. Alla har kanske inte förmågan att plocka fram detta själv men i exempelvis föreningslivet kan man få stöd och hitta sina förmågor. I Festis exempelvis finns en stor styrka i gemenskapen med de andra medlemmarna. 14 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

– Det finns en kraft i att många gör saker tillsammans. Detta utvecklar gruppen och den enskilda människan. Det är lätt att underskatta människors förmåga om de har funktionsnedsättningar. Det gäller att se individen bakom funktionsnedsättningen så att denne får uttrycka sina förmågor. Om man kan stanna upp och lyssna på en människa så möter man en annan person än den man trodde att personen var vid första mötet, säger Inger Granhagen.

Det hon upplever sig ha fått ut av medlemskapet i Festis är många nya vänner, goda skratt och deltagande i kören. – Man skall ha kul i en förening. I Festis där man träffas och gör saker tillsammans, berättar hon.

Inger menar att människomöten är väldigt viktigt, att man är närvarande och att man lyssnar på vad personen säger. Kärnan i bemötandefrågor är att man är närvarande och lyhörd.

Hon upplever att föreningar rent generellt är bra på att driva specifika frågor för sina medlemmar, men att större föreningar lätt glömmer bort att ha ett helhetsperspektiv. Just att frågor måste sättas in i ett större samhällsperspektiv. Varje fråga är viktig för den enskilde medlemmen, men skall man skapa en förändring i samhället så måste alla enskilda frågor också få bli till en större enhet där de kommer tillsammans.

Det är viktigt inom föreningslivet att man skapar bra möten mellan medlemmarna i föreningen. Att man går in i ett nytt möte med öppenhet och nyfikenhet och man frågar sig själv vad man kan lära sig av detta möte. Inger berättar att hon gick med i Festis 2004 i solidaritet med föreningen. Av en händelse började hon att prata bokföring med deras dåvarande kassör och helt plötsligt satt de och bokförde tillsammans. 2010 blev hon så till sist kassör i föreningen.

Inger är även ordförande i Handikappförbunden Värmland sedan 2008. En bekant frågade henne om hon kunde tänkas ställa upp som ordförande, efter det så blev hon vald.

Inger upplever att arbetet i staben påminner om föreningslivsarbete. Det finns många olika arbetsuppgifter som skall bli en enhet i form av stöd till cheferna, dessutom precis som i Festis har de roligt på jobbet, avslutar Inger. Text: Olle Stagnér Foto: Robert Olsson


R EP OR TAGE

MEDIAGRUPPEN

WORLD YOUTH SKÖNHETS IDEALET I DAGENS MEDIA Text & Foto: Robert Olsson

Vid vårt bord kunde man själv få se hurpass enkelt det är att förenkla någons utseende med hjälp av en dator. Omed Latif’s före och efter bild. På plats utrustad enbart med en systemkamera och en dator med foto-redigeringsprogram utförde jag skönhetsoperationer under hela veckan. Även om vår bord kanske inte var det mest besökta av alla under hela mässans gång så drog vi ändå dit nyfiket folk som fick chansen att se med egna ögon hur snabbt och enkelt man kan förändra någons utseende. Näsor blev raka, rynkor försvann och hyn blev slätare, detta var bara några exempel på ingrepp på de som fick en 5 minuters makeover. Hur mycket som ändras bestäms oftast av personen som sitter bakom datorn och smaken är annorlunda. I mitt fall gillar jag personligen de lite mer diskreta ”ingreppen”, dvs det syns inte direkt om man inte vet vad man skall leta efter. Vissa gillar att göra tvärtom och verkligen gå åt det mer extrema hållet. Ögon som är kritvita, hy slät som en nyfödd på 16 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

personer som närmar sig 40 osv. För mig så brukar det mer handla om att förstärka dragen hos en person och fräscha upp vissa saker, tex lite mer klarhet i ögonen, ljusa upp runt ögon och jämna ut huden men ändå behålla texturen. Självklart finns det tillfällen där man ändrar lite större saker, tex skapar lite mer symmetri i ansiktet, ögon som justeras så de sitter mer jämnt i ansiktet, hakor breddas oftast på män för att ge en mer maskulin känsla. Tittar man på Omeds bild så har jag gjort just det, munnen är också ”gladare”, näsvingarna är smalare och spetsen på näsan är lyft, ögonbrynen är lyfta, ögonen är klarare, mörkare och mer markerade ögonbryn, ljusare runt ögonen, ansiktet är smalare och rynkorna är borta. Jag kan erkänna att även om det är kul att ändra personers utseende så är det ändå samtidigt väldigt kon-

stigt, jag får en skuldkänsla om jag ändrar för mycket för det blir som om personen inte duger som den är och det är verkligen inte rätt. Men så är det kanske därför jag föredrar den lite mer neutrala känslan när man photoshoppar fram en ”ny” person. Det finns ett klipp på youtube som verkligen är ett extrembygge när det gäller photoshop teknik som jag rekommenderar alla att titta på. Klippet kommer att få dig verkligen att fundera över vad är det egentligen vi uppfattar som skönhet och finns det personer som faktiskt ser ut så. Något de flesta och speciellt unga personer bör sluta att jaga och istället ta hand om sig själva i den mån de kan. Youtube klippet http://tinyurl.com/ylzku6 Detta reportage finns även i videoformat på vår hemsida


PÅ PLATS UNDER

H SUMMIT 2010 Barn, unga och media är temat under de internationella konferensdagar som genomförs vid Karlstads Universitet i mitten på juni. Mediagruppen var på plats för att presentera vår verksamhet.

Robert Halvarsson intervjuar Betty Chella Nalungwe, UNICEF 1500 delegater från 80-länder för barn och unga med fokus på ny media. Mediagruppen träffade bland annat två ungdomar från Karlstads Internationella TIME-utbildning från Sundsta-Älvkullegymnasiet. De har en utställning vid konferensen om de värdegrundsdagar de genomförde tidigare i år. Bland annat visar de upp en film där Björn Starrin pratar om sin relation till alkohol. Under tiden vi visar upp vår verksamhet fick vi oss även en samtalsstund med de nyss examinerade gymnasieeleverna Jacob Greenberg och Caroline Svensson. – Vi är här för att prata om TIMEutbildningen som vi precis har tagit

studenten ifrån och för att visa upp vårt värdegrundsprojekt som vi har visat upp på vår skola. Vi hade en intervju med Björn Starrin bland annat. Alla vet ju vem ”Pölsa” är i Smala Sussie exempelvis, berättar Caroline Svensson. – Vi tar upp droger och alkohol bland annat så vi vidrör ämnet. Vi har även skapat interaktiva tester där människor inte bara får ta emot information utan även bidra, säger Jacob Greenberg. Vi passade även på att prata med Betty Chella Nalungwe från UNICEF. Hon arbetar med ungdomsfrågor i Zambia, bland annat med att blanda in landets unga i en egenmaktsprocess mot klimatförändringar. Andra

frågor som är viktiga är HIV/AIDS, föräldraskapsfrågor och vatten- och sanitetsfrågor. Ungdomarna är i centrum. – Jag arbetar delvis med att koordinera ”voice for youth-program”, vi arbetar även med ”the global youth council” just nu. Vi fokuserar också på könsbaserat våld och har startat ett program som heter ”unite for climate Zambia”, som är ett ungdomscentrerat klimatprogram för ekologisk hållbarhet, berättar Betty Chella Nalungwe för ASP Bladets blogg. Text: Robert Halvarsson Foto: Kajsa Jansson ASP BLADET | NUMMER 6 2010 17


R EP OR TAGE Kajsa Jansson är medarbetare på Mediagruppen. Hon skriver regelbundet i ASP Bladet och har bland annat i en artikelserie introducerat läsaren för de olika kognitiva hjälpmedel som finns tillgängliga.

Hon är också brukare och har under flera år fått stöd genom psykiatrin och sitter därför på ovärderlig kunskap i området. Kunskap som hon nu vill dela med sig till ASP Bladets läsare. Kajsa hade en ganska normal barndom. Hon var en pratig tjej som hade det lätt i skolan. Bortsett från att hon under sin uppväxt hade ljumskbrock vid tre tillfällen: den första gången inträffade vid hennes allra första tid i livet. Det kan ha påverkat hennes förmåga till att skapa anknytning till andra människor, tror Kajsa. Trots det tedde sig livet förhållandevis oproblematiskt fram till dess att hon under sin högstadietid skadade sitt knä. – Till en början blev jag inte trodd, så jag intalade mig själv till slut att jag inbillade mig det hela. Till sist blev jag opererad och var i princip borta hela nian. Jag fick blodpropp i samband med detta och missade allt med kompisar. I trean under gymnasiet fick jag ont i knäet igen, men jag tror att det var mer själen jag fick ont i. Då blev jag insatt på Citodon och så började helvetet, berättar Kajsa.

Tabletter och Borderline Citodon innehåller Kodein och är en lurig medicin. För man riskerar ganska snabbt att tillvänjas och då ger det inte samma effekt. Så hon ökade dosen. Efter en tid hade hon utvecklat en missbruksproblematik som resulterade hon slutligen blev inlagd. – Det blev ilfart till psyk i Karlstad för avgiftning, men 18 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

fortfarande var det ingen som reflekterade hur jag mådde rent psykiskt. Så jag fick vara där i två veckor, och gå ner från en dos på 40-50 tabletter per dygn till noll på två veckor. Då kom det psykiska ikapp mig. Efter att jag var utskriven två dagar tog jag min första överdos, berättar Kajsa. När jag frågar henne vad det var hon överdoserade, berättar hon att hon hade köpt Panodil. Vanliga värktabletter som numera går att införskaffa på Ica och Konsum. – Det får du gärna poängtera att Panodil är väldigt farligt. De är inte så snälla som man tror. Men jag blev rädd så jag gick ut till min mamma och pappa och fick senare uppleva min första magpumpning. I samband med det fick jag också träffa min första psykiatriker, en man från Kristinehamn som frågade mig hur jag mådde egentligen. Då brast det för mig. Han berättade för mig att jag befann mig i en djup depression och då blev jag förflyttad till psykiatrin i Kristinehamn, berättar Kajsa. Hon flyttade in och ut från psykiatrin och fick veta mer än en gång att hon led av depression. Under några års tid var det så livet fungerade. Hon och hennes familj kände dock att det var något mer. Till slut fick hon börja hos en psykiatriker som ganska snabbt konstaterade att hon hade Borderline. En personlighetsstörning som utmärks av svårigheter att hantera känslor, svart-vitt tänkande och turbulenta förhållanden till andra människor. Känner Kajsa i dagsläget att hennes diagnoser har hjälpt henne?

Ensam är inte stark – Ja, så länge jag har hållit mig inom öppenvården. Men känner man sig så nere att man läggs in, så kan man träffa en läkare som inte alls håller med om det här. Så man har fått sjutton olika bud genom åren och sjutton olika mediciner. Det finns alltså läkare som kan ställa till flera års arbete på ett par veckor. Tyvärr tror jag det är en prestigegrej bland läkarna., berättar Kajsa.

Det handlar om ekonomi Svårigheterna att tackla sin ekonomi är något som många människor med psykisk ohälsa har gemensamt. Så även Kajsa. Det har inneburit enorma problem där shoppingen har fungerat som ett sätt att belöna och bestraffa sig själv, både vid perioder av djup ångest och manisk livsglädje. – Jag har dragit på mig skulder till tusen. Det var ett krisläge för två år sedan då jag hade gått ner mig totalt och allt bara var kaos. Min kurator och min mamma kom hem till mig och körde mig till psykaukuten, berättar Kajsa. Efter ett samtal med sin kurator så fick hon veta att hon och överläkaren hade beslutat att Kajsa skulle få en förvaltare. Vilket i princip innebar att Kajsa fick lämna ifrån sig makten över sin ekonomi för att kunna återta kontrollen från skulderna. – Jag har fått en underbar kvinna som ställer upp hur mycket som helst. Hon har bland annat fixat så jag har fått skuldsanering som redan har gått halvvägs. Alla mina räkningar går till henne, så jag behöver inte ens se dem. Under de här två och ett halvt åren som vi har jobbat ihop, så har vi inte varit


oense en gång. Hon har hjälpt mig jättemycket, berättar Kajsa. Det hela har inneburit en vändpunkt i Kajsas liv. I kombination med att hon har strävat att utveckla fasta rutiner har det kanske varit den viktigaste händelsen för att skapa stabilitet i hennes vardag. Detta har bland annat inneburit att hon har kunnat köpa saker som hon aldrig tidigare haft råd med, för att hon då med egna ord ”brände pengarna på skit”. Hon har bland annat kunnat införskaffa nya möbler, mobiltelefon och ett kameraobjektiv till hennes systemkamera. – Jag tror att det är väldigt många personer som har psykiska svårigheter som också har problem med pengarna. Tyvärr tror jag också att det är få människor som vet att det finns någon hjälp att få, och vart man kan få den hjälpen, berättar Kajsa.

Vägen till Mediagruppen Genom boendestödjare har hon dessutom fått stöd med att hantera sina mediciner. Det innebär att hon numera bara har dagsdos hemma från måndag till fredag. Ett sätt att

slippa riskerna som det innebar att tidigare ha månadsförbrukningen med medicin hemma. I dagsläget jobbar Kajsa på Mediagruppen, något hon har gjort sedan ett och ett halvt års tid. Det är ett ställe hon trivs på. I början gick det sådär och närvaron var heller inte så hög. Men i och med att en större självinsikt har infunnit sig har även närvaron påverkats positivt. Hon tycker också det har börjat en del roliga människor sedan hon startade. – Jag tyckte helt plötsligt att ”fan så kul det är att gå dit” och vad tråkigt det är att stanna hemma på måndagar och onsdagar. På Mediagruppen får jag den sociala biten och man utvecklar även sina rutiner. Framförallt allt producerar man någonting och känner att man gör någonting bra. Jag tycker att vi kan vara stolta över vad vi gör här, säger Kajsa. För Mediagruppens tidning ASP Bladet har hon bland annat författat ett antal artiklar i en serie om kognitiva hjälpmedel. När jag frågar henne om själv har användning av

några kognitiva hjälpmedel själv berättar hon att hon har ett bolltäcke och en whiteboardtavla hemma. Bolltäcket hjälper för hennes sömnbesvär, men hon använder även sin mobil till mycket. – I och med att mina tänder har tagit stryk försökte jag få in rutiner med mobillarm, när den ringde gick jag iväg och borstade tänderna. Nu har jag också fått in de rutinerna. Mobilen är en smart grej som jag rekommenderar till mycket, säger Kajsa.

Sök stöd Ett råd Kajsa vill ge till dem som på något sätt känner igen sig i hennes berättelse är att söka stöd och uttrycka för sin omgivning vad man upplever sig behöva hjälp med. – För ingen människa; hur mycket man än vill, kan läsa dina tankar. Man måste försöka våga be om hjälp och göra det så tydligt som möjligt. Det innebär inte att vara svag att göra det, utan tvärtom. Att vara ensam är inte stark, säger Kajsa. Text: Robert Halvarsson Foto: Privat

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 19


Rena sprutor räddar Höga dödstal bland sprutnarkomaner Det är många narkomaner som inte skulle behöva bära på en obotlig sjukdom som hiv eller hepatit om de sluppit dela spruta med någon. Jag vet att många tycker att man får skylla sig själv om man är så dum att man använder sprutor. Men detta tycker jag är ett feltänk. Problemet existerar, och kommer förmodligen alltid att existera. Man kan faktiskt bli smittad utan att använda sprutor. Genom att minska smittspridningen inom gruppen narkotikaberoende minskas också risken för att smittan sprids till icke narkotikaberoende, genom exempelvis sexuella kontakter.   2004 undertecknade Sverige, tillsammans med andra europeiska nationer, Dublindeklarationen, där vi lovade att intensifiera arbetet mot hiv, aids och hepatit. I deklarationen rekommenderas att sprutbytesprogram ska nå minst 60 procent av dem som använder sprutor, men i Sverige nås högst 5

20 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

procent av dessa. Detta på grund av att vårt land endast har två sprutbytesprogram: ett i Malmö och ett i Lund.

Politisk ovilja en bromskloss

Trots att det sedan 2006 finns en lag som tillåter landstingen att starta såna program är intresset för dem – bland kommuner och landsting – mycket ljummet. Den bakomliggande orsaken till ointresset är sannolikt politikers rädsla för att framstå som knarkliberala.   En gång i tiden – mer exakt den 19 oktober 1989 – stängde Socialstyrelsen ner en väl fungerande verksamhet, som innebar att det fanns ett antal ställen som delade ut rena sprutor. Och detta utan någon tillfredsställande förklaring.   Jag har svårt att förstå varför det lades ner. Som jag ser på saken räddar dessa program liv och förbättrar dessutom människors

hälsa. Detta genom att förhindra smittspridning samt genom att aktiva narkomaner får tillgång till sjukvård som de annars inte skulle kunna få. Sår och skador sköts om, vilket gör att det allmänna hälsoläget förbättras. Sprutbyten förhindrar också blodförgiftningar, vilket tar fler liv bland narkomaner än både hiv och hepatit.

Sprutbyte ger förbättrad samhällshälsa

Med sprutbyte ökar möjligheten att leva som frisk efter att man slutat ta narkotika. Man borde vända på perspektivet och se på sprutbyten som en hälsofråga istället för en narkomanfråga. I sjukvårdslagen anges att var och en har rätt till vård. Det skulle därför vara en skyldighet för landstingen att erbjuda denna form av vård, stöd och service.   Argumenten mot sprutbyten brister ofta i logik och praktik. Det stora kruxet ligger i förmodligen i rädslan för att missbruket skulle riskera öka


liv

Sprutbyte minskar inte missbrukets omfattning, men kan reducera riskbeteende och risker för smittspridning. Det kan också möjliggöra ökad kontakt mellan injektionsnarkomaner och sjukvården, och därmed skapa förutsättningar för motivationsarbete och behandling.

om samhället hjälpte till med rena sprutor. Att detta i sig skulle riskera leda till ett mer drogliberalt klimat. Man fruktar helt enkelt att det ska sända fel signaler.      Men då kan man ju också fråga sig vad det är för signaler som samhället sänder just nu: Du har dig själv att skylla; Vi bryr oss inte om ifall du får en farlig sjukdom eller dör; Sluta knarka först, sen ska vi hjälpa dig.   Den attityden kostar människoliv. Dödstalen för svenska narkomaner ligger bland de högsta i Europa.   Borde inte samhället istället säga: Vi vet att ni finns och att ni har problem. När ni själva är motiverade, då hjälper vi till. Och under tiden ska ni inte behöva smittas av en obotlig sjukdom.   Man tycker ju att det borde ligga i samhällets intresse att vilja begränsa dödliga och smittsamma sjukdomar.   Text: Christer A.

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 21


Ett rum att växa i Text & Foto: Robert Halvarsson

Linda Weichselbraun är handledare på Inre rum och redaktör för Inblick. Innan hon började arbeta med tidningen har hon bland annat gjort en tv-dokumentär om psykisk ohälsa, i bagaget har hon en journalistikexamen. – Jag anställdes som handledare på Inre rum när verksamheten drogs igång för tre och ett halvt år sedan, i början av 2007. Mina arbetsuppgifter var att handleda personer med

egen erfarenhet av psykisk sjukdom i skrivande och berättande. Dessutom skulle vi arbeta för att göra dessa röster hörda i media. Från början hade vi inte tänkt göra en egen tidning, men allt eftersom att deltagarnas texter strömmade in började tanken ta form och så föddes Inblick, berättar Linda. Runt sex personer utgör kärnan i redaktionen, men det är flera som

författar material. I senaste numret kan man bland annat läsa artiklar av gamla ASP Bladet-skribenten Håkan Kristensson. Tidningen kommer ut i flera hundra exemplar per nummer och finns bland annat att läsa på samtliga öppenvårdsmottagningar i Göteborg. Inblicks skribenter arbetar även med att bidra till redaktionellt material för Göteborgs Fria Tidning. – Vi är ett forum för brukare att göra sin röst hörd, att berätta


Inre rum är ett kunskapscenter baserat om psykisk ohälsa i Göteborg som finansieras med medel av Allmänna arvsfonden. Ett center som står på flera ben, och arbetar med vitt skilda saker som föreläsningar, utställningar, utbildningar och webbproduktion. De har även en tidning vid namn Inblick. ASP Bladet har pratat med två personer ur redaktionen för att få oss en egen inblick i deras verksamhet.

om sina erfarenheter och om hur man vill ha det. Tidningen skickas till allt från brukare och andra privatpersoner med intresse för frågorna, till vårdpersonal, politiker och tjänstemän. Även alla som sitter i Göteborgs kommunstyrelse får tidningen. Man kan se detta ur ett demokratiskt perspektiv, vi ger politikerna chans att få ökade kunskaper om hur det kan vara att leva med psykisk ohälsa, vilka problem man har men också vad man önskar och behöver, berättar Linda Weichselbraun. En av de personer som har varit central i framväxandet av Inblick i Inre Rum är Christian Linde. Han har hängt med sedan starten och har en gymnasielärarutbildning i svenska, engelska och filosofi med sig.

Han har även diagnosen Aspergers syndrom och erfarenhet av ett flertal psykoser. – Skrivandet har alltid funnits i mitt liv. Redan som liten tyckte jag om att skriva berättelser. Men det kan vara ganska ensamt att sitta och skriva på egen hand. Därför är det stimulerande med en grupp människor som jobbar tillsammans, som i Inblicks redaktion. Vi läser varandras texter, ger feedback och kommer med konstruktiva förslag, berättar han för ASP Bladet. Christian hoppas att tidningen kan fungera som ett verktyg för att påverka folks inställning till psykisk ohälsa. Inre rum vill han med sina egna ord ska vara en tidning ”för alla brukare i samhället.” – Jag hoppas och tror att det kan leda till att psykisk ohälsa avdramatiseras.

Att folk skall få lättare att prata om hur vi mår psykiskt. Och att vi kan bidra till att bli av med skam och tabun kring att må dåligt och vara patient i psykiatrin, berättar Christian. När jag frågar honom vad han är extra stolt över att ha varit med att producera, lyfter han fram ett av sina arbeten kring en mindre känd sida hos nazismens brott mot mänskligheten. Som tog upp föreställningen att ”mentalt svaga” och handikappade människor inte skulle vara en del av framtidens Tyskland. – Jag lyfte fram att det inte bara var judar som mördades, utan även psykiskt sjuka och funktionsnedsatta människor. Den artikeln kändes extra viktig att skriva, eftersom det är angeläget att minnas sådant som hänt i historien, berättar Christian. Om framtiden hoppas både Linda Weichselbraun och Christian Linde på god fortsättning. – Framtiden är, tyvärr, ett osäkert kapitel. Men om vi får finansiering kör vi på som vanligt med fyra nummer av Inblick per år, säger Linda Weichselbraun. Christian säger på samma tema: – Framtiden avgörs – som alltid – av hur ekonomin och finansieringen ser ut. Det gäller att få politikerna att vilja satsa, avslutar Christian Linde.

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 23


PG Öberg jobbar som alkohol- och drogterapeut på Nexus. En rådgivningsoch behandlingsenhet inom Karlstads kommun som jobbar med unga upp till 26 år. Bakom sig har PG spelat i många framgångsrika band i sammanhang så vitt skilda som dansbandsmusik till skitig blues.

Rock’

Ett Nexus av

24 ASP BLADET | NUMMER 6 2010


PÅ FRITIDEN PG Öberg

’N’Roll PG berättade för oss att han kommer från en musikalisk familj där hans far spelade dragspel. Han började vid tidig ålder sjunga vid Uppsala domkyrkokör. Efter en tidig sångkarriär så gick han över till trumpet, hans mor påverkade honom då hon uppskattade en artist som hete Arne Lambert, detta var dock PG helt ointresserad av då det inte fanns någon rock i det hela. När PG blev äldre och började med träslöjd så fick han en lärare som var väldigt musikintresserad, han lät sina elever bygga egna elgitarrer i trä. PG och två kamrater byggde då sina egna, hans var ljusblå. De fick till och med sätta fast riktiga strängar på sina guror. Hans mor hade även en singel med Cliff Richards Living doll, som var en stor hit under 60-talet. Sedan kom Beatles och resten är; så att säga, historia. Ett annat minne från PG:s barndom är när han och några andra smågrabbar startade ett band vid tidig ålder. Övriga bandmedlemmar var Håkan, Tommy och Thomas. Håkan var granne och levde i huset bredvid. Lägenheten var stor så när föräldrarna var borta passade de på att sätta upp mickar gjorda

av sopkvastar. De drog ut en liten skivspelare av plast med inbyggd högtalare i locket. De mimade bland annat till låtar som Twist and shout. En dag när PG var sjuk så kom hans mor hem med en riktig elgitarr. Där började det på allvar. Han var 13 år då de började repa på riktigt. De satte då ihop ett band som heter Craft där PG var sångare vilket resulterade att de bland annat deltog i en popbandstävling där de kom femma. Sedan gick Per vidare till dansband, något som han själv upplevde var helt otippat. Efter en muck från lumpen bestämde sig PG att flytta tillbaka till Uppsala. Där fick han ett erbjudande att spela med ett dansband på heltid. Han tog chansen vilket resulterade i turnéer och stora inkomster. När PG ser tillbaka på sitt yrkesliv kan han konstatera att han har haft många olika jobb. Exempelvis har han varit musiklärare, jobbat i en musikaffär samt inom restaurangbranschen ibland annat Skåne, Stockholm och Sälen. Där träffade han även sin fru 1987 vilket resulterade i ett barn 1990. Efter det kände han att det var dags att ge sig

vidare vilket resulterade i att han styrde sin kos mot Värmland, där han började arbeta med ungdomar. Ytterligare en tidshopp fram till 1994, så satte PG ihop ett nytt band. Genom en spelning inför landshövdingen i Karlstad där TV4 var med och spelade in ett program som hette Återtåget, slog de så oväntat igenom. Det resulterade i massor av spelningar över hela Sverige och Musiken spred sig oväntat långt, skivorna såldes t o m i världens största skivaffär Wave i Tokyo. PG jobbar idag på Nexus och ser kopplingen mellan musiken och arbetet med ungdomar som naturligt. – Att kunna ”lira ihop” och ”stämma in sig” för att skapa allians är nödvändigt, säger PG och lägger till att en strävan efter ”här och nu” är lika viktigt i arbetet med människor som förhållningssättet i och till musiken. Text: Simo Paulakoski & Robert Halvarsson Foto: Robert Halvarsson ASP BLADET | NUMMER 6 2010 25


MÅNADENS TIPS Den numera rutinerade filmregissören Christopher Nolan har arbetat på filmmanuset för Inception i nära ett decennium. När han nu släpper loss för världen tänjer han likt den första Matrixfilmen på gränserna för hur en amerikansk storfilm bör bete sig.

FILM INCEPTION

Text: Robert Halvarsson

(BIO)

Den alltid lika skicklige Leonardo Di Caprio spelar Dom Cobb, en man som ger sig in i andra människors drömmar för att stjäla information. Men det är inte riskfritt och Cobb är numera en efterlyst man. Utmärker sig gör Marion Cotillard i en viktig biroll, tidigare känd för sin insats som Edith Piaf i Piaf i La Vie en rose. Se den på Bio för bästa effekt.

BOK

DET LOCKANDE STÅLET Joe Abercrombie.

Text: Robert Halvarsson

Nytt blod i trött genre Lockar en portion smutsig och rå fantasy som sommarläsning? Då behöver du inte leta längre än Joe Abercrombies Det lockande stålet, den första boken i en serie som följer ett antal osannolika karaktärer som lever i skuggan av en högst instabil kungaunion. Med skitiga stövlar kliver Abercrombies berättelse in och bjuder på anti-hjältar, blod och intriger. Och becksvart humor… I en genre som stelnat fast i sin form med drakar och demoner är Abercrombies berättelse en frisk fläkt och är rekommenderad läsning.

MUSIK

Text: Robert Halvarsson

THE CHEMICAL BROTHERS - FURTHER

Med sitt sjunde studioalbum är den elektroniska superduon The Chemical Brothers rutinerade studiorävar som kan göra i princip vad de vill. På plattan Further märks detta med besked. Här finns ingen ”Galvanize” att dra igång dansgolv med eller klassiska låtar som ”Block Rockin’ Beats”. Istället samsas här långsamt växande syntpartier med psykedeliska rockinfluenser, komplett med 70talsinspirerad sång. Further framstår som ett suggestivt styrkebesked för de kemikaliska bröderna.

26 ASP BLADET | NUMMER 5 2010


förening

i

fokus

RUS/Riksförbundet Ungdom för Social hälsa RUS – ett ungdomsförbund RUS, RSMH:s ungdomsförbund, organiserar på öppen föreningsdemokratisk grund unga med egen erfarenhet av social och psykisk ohälsa; ytterst de med diagnostiserade psykiska funktionsnedsättningar. Vi är i dagsläget den enda större ”horisontella” organisationen som bedriver föreningsarbete med och för vår grupp utan att exkludera någon pga. individuell diagnos. Våra idag drygt 600 medlemmar är mellan 15 och 35 år; från och med 1 januari 2011 sänker vi – i enlighet med beslut vid vår medlemskongress 2009 – maxåldern för medlemskap till 30 år. Kamratstöd och intressepolitik I ett kort perspektiv vill vi verka kamratstödjande och genom föreningslivet aktivt motverka individuella ungas väg mot utanförskap och ett liv - i stort som smått - kringskuret av en accelererande social och psykisk ohälsa förstärkt av omgivningens fördomar.   I ett längre perspektiv vill vi - likt handikapprörelsens övriga ungdomsorganisationer - ta till vara våra medlemmars egna erfarenheter och perspektiv och med dem som grund genom informations- och opinionsarbete bidra till nödvändiga samhällsförbättringar. RUS arbetar därför mycket med bemötande och är aktiva på ett antal olika arenor för att motverka de fördomar som finns i samhället om psykisk ohälsa.   Vi engagerar oss även i andra frågor som rör studier, boende, vård och arbete m.m. där vi vill motverka utanförskapet och öka möjligheterna till återhämtning för den som drabbas av social eller psykisk ohälsa.

Vi kämpar för att unga människor som mår psykiskt dåligt - genom hjälp i ett tidigt skede och under tillräckligt lång tid - ska få möjlighet till personlig utveckling och ett gott liv på sina egna villkor. Respekten för deras egen upplevelse och dessa unga inte ”objektifieras” i ”professionell” metodik utan tillerkänns verkligt inflytande i beslut och insatser som berör dem är en kärnfråga för RUS.   I ovanstående framträder och illustreras tydligt de två grenarna i vår verksamhet; kamratstöd och intressepolitik.   För den medlem som inte känner sig sedd eller delaktig i de insatser och processer som snurrar med en utsatt ung människa som nav ska det finnas andra unga, med egen erfarenhet, inom räckhåll att prata med och få stöd av. Ett kamratstöd som inte bara främjar förståelse och mående utan även stödjer en i en process där man inte initialt orkat hävda sina rättigheter eller tydliggöra relevanta förhållanden för t.ex. socialtjänsten eller myndighetsutövare inom LSS.   Inom intressepolitiken, i kontakter med beslutsfattare och myndigheter likväl som andra, vill vi tydligt framhäva att de utsatta unga inom vår grupp ofta är de mest insatta

i sin ”problematik” och att det i slutänden är de som ska leva med konsekvenserna av beslut och insatser och därför måste få reellt inflytande i utformningen av dessa. Vi vill här komma bort från formalism och läpparnas bekännelser och lyfta bilden av individuella unga som konkreta parter att i praktisk verklighet ge möjlighet till inflytande över sin egen situation. Detta även under vård av tvångsnatur och lagenliga frihetsinskränkningar. RUS – ett stöd i det offentliga Vi stödjer därför de unga som öppet och offentligt orkar berätta om sin upplevelse av att drabbas av en psykisk funktionsnedsättning och hur de uppfattat reaktion och interaktion från vården, familj, myndigheter och omgivning i övrigt.   Det är därför med stolthet vi noterar att det är en av våra förtroendevalda i Stockholm som med namn och bild vågade framträda i Handisams kampanj 2009-2011 mot stigma och fördomar det s.k. Attityd-uppdraget; www.attityduppdraget.se (numera Hjärnkoll). Vår förhoppning är att detta och andra tillfällen då våra medlemmar i mer offentliga sammanhang orkar framträda ska bidra till ökad tolerans, förståelse och lyhördhet likväl som ett bättre bemötande för unga patienter/ klienter från myndigheter, vård och omsorg.   Vi delar gärna med oss av de erfarenheter och kunskaper våra medlemmar som kollektiv bär med sig och är öppna för samarbete med andra seriösa aktörer som också brinner för ”våra” frågor. Text: Karl-Peter Johansson

 

ASP BLADET | NUMMER 6 2010 27


En global snedfylla ”Alkoholen är inte vilken vara som helst”, säger professor Thomas Babor i Pierre Anderssons bok Världens baksmälla. Från att som så ofta bevaka alkoholen ur ett lokalt perspektiv gör vi ett nedstamp i globala frågan genom ett samtal med bokens författare. Världens baksmälla är utgiven av Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet 2007. Tre år har gått sedan dess men dess ord är fortfarande relevanta. Det handlar om alkohol och utvecklingsländer. Det handlar om aggressiv marknadsföring och en expanderande alkoholindustri dominerad av ett fåtal företag. Vad ser då författaren för likheter mellan Sverige och de länder i Afrika och Asien som boken sätter fokus på? – Det går ju att dra väldigt tydliga paralleller till Sveriges utveckling de senaste 100-150 åren. När nykterhetsrörelsen kom till Sverige på 1800-talet drack vi ju enorma mängder. Att man tillsammans med frikyrkorna och i viss mån arbetarrörelsen lyckades få Sverige att nyktra till spelade sannolikt en avgörande roll för att Sverige kom att utvecklas så snabbt, berättar Pierre Andersson. Pierre Andersson har sedan sin ungdom varit engagerad i nykterhetsrörelsen, först genom ungdomsförbundet UNF och senare genom IOGT-NTO. Nu är han redaktör för tidningen Accent som också den är knuten till nykterhetsrörelsen. Inspiration till sin bok om alkoholens globala tyngd fann han genom sina egna resor i fattigare länder. Länder där han tyckte sig se en parallell mellan en utbredd dryckeskultur och de sociala problem som fanns i länderna. Många problem har också tydliga universella anslag. – Det pratas alldeles för lite om kopplingen mellan alkohol och bristen på utveckling i världen. Det här är inget litet, obetydligt problem 28 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

- alkohol är väldigt tydligt kopplat till såväl fattigdom som hälsoproblem. När jag var i slummen i Kampala, Ugandas huvudstad, för ett par år sedan var alla jag träffade medvetna om det här. En socialarbetare berättade om hur männen på lönedagarna går direkt till baren, och när de väl kommer hem är nästan hela veckans lön borta. I praktiken är det ofta kvinnorna som får tjäna ihop till mat, kläder och skolavgifter, säger Pierre Andersson. I boken diskuteras rollen som marknadsföring spelar mer ingående. På en av bilderna ser vi en självsäker asiatisk man med ett glas till bredden fyllt med öl. Bredvid sig har han två kvinnor vars blickar är fyllda med åtrå. Budskapet kan inte missförstås: i alkoholen finns potensen och nyckeln till attraktion. En drivkraft som försätter berg. Men värre än lite fyllesex är att riskbeteendet ökar i länder med konsekvenser som utbredning av sexuellt överförbara sjukdomar och blodsjukdomar. – Vi vet att det finns samband mellan alkohol och spridningen av HIV. Folk blir mer riskbenägna och skiter i att använda kondom på fyllan. Sexuellt våld och besök hos prostituerade ökar. Dessutom vet vi idag att immunförsvaret försvagas med alkohol i blodet – det ökar risken för att bli smittad när man utsätts för viruset och försvårar dessutom behandlingen, berättar Pierre Andersson. Världens baksmälla innehåller också en del statistik. En jämförelse som känns extra relevant i det här sammanhanget är World Health Report 2002. Enligt den är alkohol

den enskilt största riskfaktorn för dödsfall och sjukdomar bland utvecklingsländer med låg barnadödlighet. I industriländer hamnar den på tredje plats under tobak och högt blodtryck. I de fattigaste länderna med hög barnadödlighet placerar sig föga förvånande undervikt, oskyddad sex och sanitära förhållanden på den föga åtråvärda prispallen. Åter till alkoholen: ett stort problem enligt Pierre Andersson är att globala handelsorgan som WTO verkar för att försvåra en nationell alkoholpolitik för fattiga länder. Sverige har hittills kunnat hävda sitt system med systembolag och höga skatter på alkohol, men ett u-land har svårare att försvara en sådan linje då internationella organ menar att en restriktiv alkoholpolitik är oförenlig med internationella handelsprinciper. Men utvecklingen går inte bara åt fel håll anser Pierre. – En positiv utveckling är att världshälsoorganisationen WHO äntligen har antagit en global alkoholstrategi. Man har satt ner foten i ett antal frågor och pekar på vad som verkligen fungerar när det gäller att minska alkoholskadorna i ett land. För oss i de nordiska länderna är det inga stora nyheter: Det handlar främst om att man måste hålla priserna höga och begränsa tillgängligheten. Många utvecklingsländer har drivit på för att strategin ska antas och den är en väldigt bra plattform att bygga vidare på, säger Pierre Andersson. Text: Robert Halvarsson Foto: Privat


PÅ JOBBET Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Hela människan i fokus Catharina Widén har över 20 års tid arbetat med socialt arbete för RIA/ Hela människan. I hjärtat av Karlstad bedriver de ”socialt arbete på kristen grund”. Utrustad med ett personligt engagemang och en tro på människans inneboende förmåga vill Catharina inge hopp för de människor hon arbetar med. Berätta lite för våra läsare vad ditt yrke går ut på? – Målsättningen med mitt jobb är att människor ska må bättre, att vi ska kunna hjälpa personer till ett bra liv. Det viktigaste vi vill är att inge människor hopp inför framtiden och stötta i ett sammanhang där det känns svårt. Det finns ingen som är hopplös. Vi tror att alla människor som lever har en mening. Vi vill finnas till som medmänniskor för personer som har tappat en del av sina nära relationer. Hur ser RIA:s verksamhet ut? – Vi har haft olika verksamheter under åren. Den öppna verksamheten har alltid funnits där människor kan komma för en kopp kaffe, smörgås, lunch och enskilda samtal. Sedan har vi haft härbärge vissa perioder och ett boende i form av RIA Ro tillsammans med Karlstads kommun under ett antal år. Under de två sista terminerna har vi haft en del kursverksamhet, som fågelskådning: vilket är jättekul! Vi vill väl arbeta mer med studiecirklar och mer med dem som vill vara nyktra. Vi vill ge alternativ till livet på Drottninggatan och livet med drogerna. Vad finns det för utmaningar med att arbeta människor som har varit nyktra en tid jämfört med dem som lever i aktivt missbruk? – Vi finns givetvis där för mat, kaffe och för samtal för alla. Men vi vill ju givetvis att de som aktivt missbrukar ska komma till insikt att det finns 30 ASP BLADET | NUMMER 6 2010

annat som är mer konstruktivt. Vi vill att de som är inne i ett missbruk ska få upp ögonen för dem som är nyktra som kan fungera lite som föredömen. Sen vill vi inge hopp och förmedla att de som är här är värdefulla precis som de är och lever idag. Har du någon uppfattning om hur situationen för stadens hemlösa har förändrats under tiden du har arbetat här? – Det går upp och ner. Vissa perioder är det ganska många hemlösa, sedan är det nästan inga och så blir det fler igen. När det fanns härbärge i Karlstad var det otroligt många hemlösa. Det var som en ström av hemlöshet med många dödsfall. När vi väl stängde RIA Ro var det nästan bra. Så nu i julas har det kommit igen med en del hemlöshet. Det går i etapper det där. Hur ser samarbetet och stödet ut som ni får ifrån kommunen? – Vi söker bidrag varje år så kommunen står för en ganska stor ekonomisk bit utöver de pengar vi får ifrån församlingarna. Vi har också kontakt med assistenter och handläggare, alltså de personer som våra gäster har kontakt med. Vi gör givetvis ingenting utan att de ”sitter bredvid”. Men vi fungerar som ett stöd för dem när de söker kontakt med kommunen. På ett sätt är vi ungefär som anhöriga för vi är ju inga

kontaktpersoner. Jag tycker vi har ett ganska så avspänt samarbete med kommunen vilket är bra. Vad har du för personlig drivkraft i ditt arbete? – Jag tycker om människor, utmaningar och spänning i livet. Sedan har jag en tro på Gud som jag delar med mig och som jag vill att andra ska få uppleva. Att jag får dela med mig av en tro på en Gud som bryr sig om och älskar mig är det som driver mig. Vi tror att den kristna grunden kan förändra människors liv. Vi ser det som att tron gör att vi får extra resurser att använda sig av. Något ytterligare du vill lyfta fram som inte har kommit fram i vårat samtal? – Eftersom vi jobbar i en verksamhet där det går ut på att människor ska bli nyktra eller ta avstånd ifrån droger, så tycker jag att det är synd att samhället är så drogtolerant. Drogerna lyfts fram som något positivt i exempelvis reklam, vilket slår oerhört hårt mot dem som är här. Jag vill inte vara en moraltant men det är så många som lider av alkoholen. Vissa tror att det bara är våra gäster som är alkoholister, men tänk så många det är som sitter hemma bakom sina gardiner och har problem.


CARTHARINA WIDÉN

Socialarbetare Ålder: 59 år. Bor: Wåxnäs Familj: Två barn och lika många barnbarn samt två systrar.

Drömresa: ”Det vore roligt att fjällvandra samt åka på pilgrimsfärd”.

Senast lästa bok: En bok i serien om damernas detektivbyrå.

Favoritmaträtt: Mat jag lagar själv.

Vi vill att de som är inne i ett missbruk ska få upp ögonen för dem som är nyktra som kan fungera lite som föredömen.


KARLSTAD I BILDER: SINNESFRID Karlstadsbördiga Lena Cronqvist ställer ut sina skulpturer under sommaren vid Museiparken. Hon är en konstnär som annars är känd för sitt expressiva måleri. Här mediterar en ensam skulptur i eftermiddagssolen. Bild: Kajsa Jansson Text: Robert Halvarsson

KARLSTAD.SE

Profile for ASP Bladet

ASP BLADET - Juni 2010  

Nr: 6 - 2010 En tidning från Socialpsykiatri, Alkohol- och Narkotika avdelningen, Karlstad Kommun

ASP BLADET - Juni 2010  

Nr: 6 - 2010 En tidning från Socialpsykiatri, Alkohol- och Narkotika avdelningen, Karlstad Kommun

Profile for aspbladet