Issuu on Google+

ASP BLADET sidan 24-25

En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 104

FAMILJEUPPLEVELSE

sidan 12-15

I början av september invigdes den ena halvan av nya Sundstabadet. ASP Bladet har träffat Ulf Jangentorp, som är verksamhetschef för Sundsta bad och sport, för att kolla hur första veckan har gått och hur han ser på det nya badhusets framtid.

ATT SKAFFA KÖRKORT OCH OM FARLIGA BILFÖRARE

Hur är det att skaffa körkort med neuropsykiatrisk funktionsnedsättningar (NPF). Och när blir man en farlig bilförare? ASP Bladet guidar dig på livets (bil)väg. KARLSTADS KOMMUN


TACK FÖR ALLT, INGER GRANHAGEN! Denna korta text kommer att tacka en kvinna, vars person gjorde själva existensen av ASP Bladet möjlig. Hon var med för dryga tio år sedan och beslutade att tidningen du idag håller i handen skulle bli av. Förra numret skrev hon sin sista text här, men såhär i efterhand insåg vi att någonting saknades. Ja, det handlar om ett tack från oss – det vill säga Kooperativet Mediagruppen Karlstad och från ASP Bladets redaktion, för allt arbete hon har utfört på hos oss, för oss. Dina arbetskamrater lär redan ha tackat dig för ditt arbete, och vi vill göra detsamma.

Kastar man ett öga på den allra första tidningen, fanns hon med på framsidan – blickar man framåt har hon både figurerat som ledarskribent, och blivit intervjuad vid en rad tillfällen. Och hon lär nog inte helt försvinna, hennes arbete lever vidare genom oss. Du är hjärtligt välkommen att höra av dig, om du så önskar – som en påminnelse om att vi fortfarande finns för varandra. Kanske kan vi muta dig med att lägga in en vacker blombild eller foto på en sparv som försynt iakttar årstidernas växlingar i tidningen om så sker.

Vi avslutar med ett citat ur Disneys amerikanska variant av sagoklassikern Askungen, ett tänkvärt stycke den ena musen försökte haspla ur sig när han ska säga något fint till vackra Askungen. Det är egentligen det jag vill ha sagt, å våra vägnar, till dig: ”Öh..öh..har den äran!” Varpå den andra musen givetvis svarar, ”nej nej dumsnut!” Med andra ord, vi är glada att ha haft med dig att göra – ha en god pension och en lika god ny fritid.

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN

Önskar: Robert Halvarsson Redaktör ASP Bladet

Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


INNEHÅLL

NYHETER

INLEDARE

KOSTNAD FÖR INTERNET TÄCKS AV FÖRSÖRJNINGSSTÖDET Den politiska majoriteten i Karlstad har bifallit en motion av socialdemokraterna Lena Melesjö Windahl, Christian Norlin och Ingela Wretling. Den föreslog att Karlstads kommun ska erbjuda möjligheten att få kostnaden för Internet täckt i normen för försörjningsstödet. Riksnormen täcker i dagsläget inte denna utgift, men det anser alltså både oppositionen och majoriteten i Karlstad att man lokalt bör täcka. Socialstyrelsen har redan gått ut och sagt att man anser att ”dator med internetuppkoppling bör ingå i hemutrustning” dvs. att det ska anses ingå i skälig levnadsnivå.” I praktiken har Arbetsmarknads- och socialförvaltningen redan utgått ifrån att låta kostnader för internetabonnemang täckas av försörjningsstödet, skriver Kommunledningskontoret. Därför kommer man heller ej att tillgöra ytterligare resurser till socialtjänsten. Socialdemokraterna uppger att möjligheten att tillgodogöra sig av information, söka jobb, samt att delta i samhällslivet möjliggörs av en internetuppkoppling - vilket var orsaken till varför de lade den. I och med att det inte täcks av riksnormen ännu, finns det stora utrymmen för skillnader över riket. Text: Robert Halvarsson

2

DEBATT

4-5

Bostadslöshetsdebatt

REPORTAGE Försörjningsstöd Träffpunkt Tingvalla Opartiska rådgivare Sociala arbetskooperativ Äntligen körkort Jag är en dålig förare Kosttillstkott En lång och mödosam väg Sökes: Vikarier Kampen om läget Samhall Nya badhuset Polisiära strategier Kultur och serier

PÅ JOBBET Jörgen Widing

6 7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18 19 20-21 22-23 24-25 26-27 28-29

30-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Kajsa Jansson, Christer Adrian, Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Johan Holst

RSMH BAKOM RÖSTHÖRARDAG I september arrangerade RSMH en så kallad ”rösthörardag.” Ett arrang-

FOTOGRAF Per Rhönnstad

emang som syftar till att synliggöra alla de människor som hör icke-verkliga

GRAFISK FORM & RETUSCH

röster. En rädsla av att vara ”galen” samt skam över att man upplever detta,

Robert Olsson, Johan Holst

antas prägla många människor som upplever detta tillstånd. – Med den här konferensen hoppas vi uppnå ökad medvetenhet och förståelse kring att höra röster, att det blir lite mer normaliserat att prata om säger Brita Modig, ansvarig på RSMH utbildning i ett pressmeddelande . Konferensen ”Att höra och hantera röster” ägde rum i september på Nalen i Stockholm, och hade både svensk och internationell expertis på plats. RSMH pekar på att så många som 14 procent av befolkningen hör röster, en tredjedel av dessa lider betydligt av detta. Text: Robert Halvarsson

ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 8 2012 3 ASP BLADET | NUMMER


4 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


DEBATT

INNEHÅLL

BOSTADSLÖSA OCH BOSTADSBRISTEN Text: Steve Krauss ABF Malmö

En konferens om Bostad Först ägde nyligen rum. Med anledning av detta publicerar ASP Bladet en debattartikel om svensk bostadssituation, signerat Steve Krauss från ABF Malmö. Idag i Sverige finns för närvarande ca:

matik helt utestängda från marknaden.

unga inte är intresserade av industrijobb

250 000 bostadslösa och 34 000 hemlösa.

som oftast ligger i mindre orter där det

Dessa siffror kommer att öka kraftigt

Jag har en teori om att problemen härrör

under de närmaste 20 åren om inte fler

från flera faktorer. För det första, ett pro-

finns lediga lägenheter.

bostäder byggs. Här i Malmö beräknas

blem består av samhällsförändringen. På 50

Det andra stora problemet är det som

antal invånare öka från 300 000 till 400 000

– 60-talet, under miljonbygget, såg Sverige

kallas för gentrifering. Allt fler hyresrätter

till året 2030. Situationen är densamma i

helt annorlunda ut. Man slutade skolan,

omvandlas också till bostadsrätter, särskilt

samtliga storstadsområden i hela landet.

skaffade jobb och gifte sig, eller flyttade

i storstadsområden. Byggbranschen vill

Detta kommer, redan nu, att slå hårdast

ihop och skaffade familj. Majoriteten av

huvudsakligen bara bygga insatslägenheter.

mot ungdomar och de ekonomiskt svaga i

de lägenheter som byggdes då var 3 eller 4

Detta påverkar ungdomar och andra med

samhället.

r.o.k. Det fanns bara en liten procent 1:or

svag ekonomi negativt.

och 2:or. Som bostadslös räknas de som har tak över huvud men saknar eget kontrakt. Det vill säga inneboende, andrahands kontrakt,

Sist, en del kommunala bostadsbolag är Idag ser samhället ut helt annorlunda. I

aktiebolag och det verkar som vinst intres-

Rapport för ett tag se-

set har gått före behov av bostäder.

med mera. Denna grupp innefattar många ungdomar. I en av studiecirklarna som jag leder på ABF Malmö,

”Byggbranschen vill huvudsakligen bara bygga insatslägenheter. Detta slår också hårt mot ungdomar och andra med svag ekonomi.”

Vem Älskar en Hemlös, är 6 av 8 deltagare bostadslösa studenter. Fyra

dan visades en undersökning

Det som krävs idag är ett större byggande av hyresrätter. I storstäderna, särskilt i städer med högskolor, behövs flera enkla billigare 1:or/2: or. Dessutom skulle det vara bra om de kommunala bostadsbolagen överlät 10 % av sina lägenheter till det sociala. Detta finns redan olika platser

av dem bor kollektivt, en situation som är

där det stod att i Stockholm, Göteborg

i Danmark som har det så. Detta skulle

allt vanligare för ungdomar idag.

och Malmö var över 50 % av hushållen

underlätta att ordna bostäder till dem som

ensamma hushåll. Ungdomar idag satsar på

är hemlösa och har socialbidrag.

UTESTÄNGDA

karriär och väntar med att skaffa familj tills

Hemlösa är den grupp som har det svårast

de är över 30 år. Som ensam är det svårt att

med att komma in på bostadsmarknaden.

klara hyran på en stor lägenhet. Dessutom

Dessa är på grund av olika typer av proble-

i ett annat inslag i Rapport sades det att

Läs mer om Gentrifiering i ASP Bladets nätupplaga, här: http://tinyurl.com/bl5o9al

I hem & hyra nr. 6 2012 rapporterar tidningen att kraven på de som vill ha bostäder har blivit såpass tuffa att hundratusentals svenskar inte har en chans att kvalificera sig för en normal bostad. Istället har kommunerna inrättat olika stödsystem, som på sin höjd kompenserar för en del av dessa problem. Bland annat bör personen som söker bostad ha ett fast jobb. Och detta gäller i allra högsta grad Karlstad, i Värmlands folkblad använder moderaten Harald Alvers, som är ordförande för stiftelsen Karlstadhus rättviseargument varför de ej vill släppa in vare sig socialbidragstagare eller de som lever på A-Kassa. Det är svårt att inte bli förbannad, vilken arbetsmarknad tror man att människor lever i? Text: Robert Halvarsson

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 5


NYHET

HÅRDARE REGELPRAXIS VID FÖRSÖRJNINGSSTÖD FÖRSÖRJNINGSSTÖD? NEJ, DU FÅR VÄNDA DIG TILL VÄLGÖRENHET Man konstaterar även att kommunerna i vissa fall har börjat hänvisa människor till välgörenhet, istället för att bevilja dem försörjningsstöd. Detta har fått den ideella föreningen Stadsmissionen att slå larm. Stadsmissionen har sett en klar ändring i vad folk ber om att få hjälp med. Då denna organisation tidigare har givit ut stöd riktat mot att folk skall få lite extra utöver det vanliga i sin vardag, så har man nu märkt av en klar ökning av ansökningarna att få de mesta basala behoven uppfyllda, så som stöd för att inhandla mat.

Tidningen Dagens arena har kikat på hur det står till med kommunernas godkännande av försörjningsstöd. De noterar en hårdare tillämpning av det regelverk som kommunerna har att röra sig med. Utbetalningarna av ekonomsikt bistånd

De nya grupperna som söker stöd av

har ökat i Sverige, detta har sin orsak i att

kommunerna är oftast heller inte insatta i

arbetslösheten har ökat samt de drastiska

vad som faktiskt krävs för att man ska få

omjusteringarna man har gjort i socialför-

försörjningsstöd. Delvis kan det handla om

säkringssystemet.

att man inte får äga sommarstuga, husvagn eller bostadsrätt. Detta ser David Schan-

ÖKADE AVSLAG I 4 AV 5 KOMMUNER

zer-Larsen, chef på social- och arbetsmark-

Avslagen av ansökningarna av försörjnings

nadsförvaltningen i Köping, som en orsak

stöd har ökat och detta i hela 4 av 5 kom-

till ökningen av avslag, i artikeln i Dagens

muner. Detta visar den undersökning som

Arena.

Dagens Arena har genomfört. Ökningen beror på att det nu kommer

den ekonomiska belastningen på de lokala, kommunala försörjningssystemen.

fått order om att vara mer restriktiva.

inte har sökt försörjningsstöd utan har varit del av de olika trygghetsförsäkringar som finns i samhället, så som A-kassa och försäkringskassan. Något som också ökat

6 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

Samtidigt som detta sker, har också en dom i Sydsverige avklarats, som innebär att en mamma ska få stöd av kommunen att låta sin son få skuts till sin idrottsträning. Detta efter ett avslag efter behovsprövning. Det kan sägas utgöra ett exempel på de svårigheter det innebär för en kommun att ta ställning till vad som är rimligt vid ansökningar hos Socialtjänsten. Vid domen vad rådsmännen oeniga, ordförandes röst innebar utslagsrösten till förmån för en mer generös tolkning av det kommunala stödsystemet, rapporterar Sydsvenskan. Dragkampen om vad som

RESTRIKTIVARE KOMMUNER Med ökande kostnader så blir kommunerna allt mer restriktiva med vad man går med på i försörjningsstöd. Om det tidigare fanns ett utrymme för att bevilja vissa kostnader som låg utöver normen för försörjningsstödet, har detta utrymme nu nästan helt försvunnit då handläggarna har

flera från sådana grupper som tidigare

ALLT GÅR INTE I SAMMA RIKTNING

är rimligt eller orimligt i förhållande till försörjningsstöd lär dock fortsätta. Text: Johan Holst & Robert Halvarsson Foto: Johan Holst


INNEHÅLL

NY TRÄFFPUNKT: MÖTESPLATS TINGVALLA En ny verksamhet inom Vuxenavdelningen håller på att se dagens ljus. Det handlar om Mötesplats Tingvalla och som hade öppet hus den 17:e och 18:e september. ASP Bladet var där och mötte Anna-Greta Wirsén och Vasti Ekholm som berättade för oss om den nya verksamheten. VAD ÄR BAKGRUNDEN TILL MÖTESPLATS

hit, och vi vill så långt det är möjligt tillgo-

först och främst vill vi finnas till för perso-

TINGVALLA?

dose deras behov och önskemål.

ner som upplever att de inte riktigt ”passar

Under uppbyggnaden har brukare/klien-

in” i de sammanhang som idag erbjuds i

ter kunnat besöka lokalen med värdefulla

samhället. Då kan Mötesplatsen vara en

synpunkter om utformningen och innehåll,

väg ut ur ensamheten och kanske början på

stort som smått.

något nytt.

Exempelvis har några uttryckt att det vore

HUR SER VISIONEN UT FÖR MÖTESPLATS TINGVALLA?

– Inom Vuxenavdelningen finns idag möjligheter till samvaro, sysselsättning och arbetsträning genom Spegeln och Gemet. Men det saknas en öppen kravlös mötesplats dit personer kan komma och gå, och vår erfarenhet är att många har en önskan om en sådan. Det finns de som ”bara” vill ta en fika, läsa tidningen, kanske samtala en

bra med någon form av samtalsgrupp, en filmvisning ibland, med mera. Lokalerna är

stund och känner sig nöjda med det.

också tänkta att kunna användas till brukar-

HUR KOMMER VERKSAMHETEN ATT SE UT?

möjligt att andra mindre möten också kan

rådens och inflytanderådens träffar. Det är

– Vår vision är att möten och samvaro mellan människor från skilda sammanhang ska bryta ner fördomar och motverka stigmatisering. Vi hoppas att atmosfären

äga rum i lokalerna.

ska kännas tillåtande och uppmuntrande.

niskor i en lugn, avslappnad och välkom-

Öppettiderna är inledningsvis tisdagar,

på prestation.

nande miljö. Vi poängterar att det är en

onsdagar och torsdagar mellan kl. 10:00-

öppen verksamhet, vilket innebär att det

15:00.

– På mötesplatsen vill vi ta emot män-

inte krävs någon utredning och/eller beslut från handläggare för att komma hit. Det

VILKA HOPPAS NI KOMMER HIT?

tror vi har betydelse för viljan och lusten

– Mångfald ger liv och energi. Vi hoppas

att besöka oss. Vi tänker att verksamheten

naturligtvis att många människor, av olika

kommer att formas av dem som kommer

skäl och bakgrund, vill komma hit. Men

Det är tillåtet att vara den jag är utan krav

Vi hoppas också att lusten ska väckas till att se möjligheter i livet. Text: Karl-Peter Johansson Foto: Stefan Ek

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 7


OPARTISKA RÅDGIVARE

ASP Bladet träffar Ina Johansson, Elisabeth Eko och Jennie Rönnbäck. De är tre konsumentrådgivare på Rådrummet, där man kan få hjälp med förköpsrådgivning, förebyggande konsumentrådgivning och hjälp vid reklamationer och tvistlösning. Till Rådrummet vänder sig många olika

Ina, Elisabeth och Jennie berättar att beho-

man hör till, men Rådrummet i Karlstad

människor som behöver hjälp till självhjälp

vet av deras tjänster har ändrats under årets

har ett avtal med Sunne, Torsby, Forshaga

när det gäller konsumentfrågor. Det kan

lopp. Förr handlade det mer om att de blev

och Hammarö så boende i dessa kommu-

exempelvis handla om att man planerar ett

kontaktade med frågor inför ett köp, i dag

ner kan också vända sig dit.

husköp, eller att man har köpt ett par skor

handlar det mer om avtal.

som snabbt gått sönder och undrar vilka rättigheter man har.

– Många tror att vi är konsumentens sida – Det är väldigt många olika val och ställ-

eftersom det heter konsumentrådgivare,

ningar man ska ta i samhället och det är

men vi är helt opartiska och försöker bara

Konsumentrådgivarna ger även lite råd till

mycket mer marknadsförning i dag nu när

hjälpa till att lösa konflikten, säger Ina.

privatpersoner när det blivit en tvist mellan

Internet finns, säger Elisabet.

privatpersoner och mellan företag. Det kan

INFORMATIONSARBETE

handla om att berätta vilka lagar som gäller.

Rådrummet är en kommunal tjänst och

Konsumentrådgivarna är även ute och

Man kan även vända sig till Rådrummet

service för kommuninvånarna och det är

föreläser, bland annat ute på mässor, ute i

innan ett köp.

helt gratis att vända sig till konsumentråd-

butikerna eller i föreningar. Där informerar

givarna. Man vänder sig till den kommun

man om sitt arbete. Ibland samarbetar man

8 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


INNEHÅLL

med konsumentverket och gör marknads-

– Förhoppningsvis läser butikerna det här

nämligen verksamheten till Bibliotekshuset,

kontroller.

och bättrar på sig lite. Får dem se hur vi

vilket rådgivarna tipsar ASP Bladets läsare

jobbar och inte ser oss som en motstånda-

om. För den som behöver hjälp och stöd

Elisabeth berättar att ibland gör egna

re som driver konsumentens frågor så blir

att förstå avtal och inköp, kom ihåg att

marknadsundersökningar, exempelvis

det oftast bättre, tillägger Elisabeth.

konsumentrådgivarna finns till för dig!

har de gjort en undersökning hur företag marknadsför priset på produkter i sina

Konsumentrådgivarna har nu befunnit

skyltfönster. De har även jämfört hur det

sig en längre tid i Rådrummets lokaler på

ser ut i våra olika kommuner, sedan redovi-

Kungsgatan. Men, om några månader

sar man detta.

är detta arrangemang historia. Då flyttar

Text: Joanna Halvardsson Foto: Per Rhönnstad

”Förhoppningsvis läser butikerna det här och bättrar på sig lite. Får dem se hur vi jobbar och inte ser oss som en motståndare som driver konsumentens frågor så blir det oftast bättre.” - Elisabeth Eko, konsumentrådgivare.

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 9


SOCIALA ARBETSKOOPERATIV? ”EN SUVERÄN IDÉ” Text & Foto : Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Berit Högman är riksdagsledamot för Socialdemokraterna, samt vice ordförande i deras riksdagsgrupp. En gång i tiden värvades hon till SSU av ingen annan än Margot Wallström. ASP Bladet fick sig en exklusiv intervju om Högmans syn på arbetskooperativ. En vacker tidig höstdag besökte hon koo-

Detta för att fler

perativet Mediagruppen Karlstad för som

människor skulle

ett led av fler besök till stadens arbetskoo-

kunna arbeta utifrån

perativ.

sina egna förutsättningar. Det skulle bli

Detta tänker hon ska generera idéer för att

mer gjort i samhället.

skapa bättre motionsförslag i Riksdagen.

Därför lägger jag en del tid

Hon är själv del av både en partigrupp som

att besöka sociala arbets-

arbetar med fråga, samt en tvärpolitisk

kooperativ och att jobba med

grupp. Människor i denna driver på för

de här frågorna.

förändringar som öppnar upp samhället för de kooperativa principerna. För tidningen ASP Bladet ger hon en intervju om hur hon tänker kring arbetskooperativen som arbetsform, och om kooperationens roll i förhållande till det

NÄR MAN KOMMER UT OCH MÖTER MÄNNISKOR, VAD ÄR DET MAN TAR MED SIG FRÅN DEN ERFARENHETEN? – Jag har sett och förstått att det finns en väldig kompetens, både en formell kom-

ska

petens och en självlärd kompetens. Man

växa,

har helt enkelt möjlighet att göra väldigt

hur man

bra grejor. Då får inte det förhindras av

ska investera

HOS OSS?

krångliga regler, en kommunallag som inte

och vad man ska

– Vad som händer och vad som borde

stämmer eller ett näringsliv som inte vet

nischa sig mot. Det

hända för att utveckla sociala arbetskoo-

vad ett kooperativ är. Det är de möjligheter

är rakt igenom en himla

perativ och kooperativen som företags-

och chanser som måste öka för människor.

fin tanke. Jag är säker på

politiska system hon är en del av. DU HAR BESÖKT FLERA ARBETSKOOPERATIV, VAD ÄR DET DU VILL TA REDA PÅ

form. Vi ser att arbetslösheten har stigit

att människor växer på ett sätt

jättemycket och långtidsarbetslösheten

Sen är jag väldigt förtjust i kooperativen

som man inte gör om man är på en

är ett jättestort bekymmer. Jag och vi har

utifrån tanken att alla människor ska kunna

arbetsplats där det är envägskommunika-

länge sett att arbetskooperativen skulle

påverka sin arbetssituation, hur företaget

tion och man enbart har direktiv att jobba

vara en alldeles utmärkt form att utveckla.

10 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

utefter.


INNEHÅLL

VAD KAN KOOPERATIVEN LÄRA DEN

ger du fler möjlighet att arbeta.

Det handlar också om juridiska justeringar,

ÖVRIGA ARBETSMARKNADEN?

Det är väldigt viktigt idag, när vi ser att

som jag ser att det finns mycket att göra

arbetslösheten är så hög och att en del

kring.

– Att ta tillvara på människors kompetenser och förmågor. Att inte automatiskt tänka att man måste se ett långt CV eller sådana saker. Utan att faktiskt ta tillvara människors vilja och lust att arbeta. Ge-

kommer efter på ett sätt som är orättvist och orättfärdigt. Det är fel i ett samhälle

Samt att stärka organisationer som SKOOPI,

där vi säger att arbete för alla ska vara en

Coompanion, Värmlandskooperativen och

självklarhet.

deras syskon i att förmedla den här kunskapen och få resurser att göra utbildningar. Ett

nom att välja både rätt företagsform och rätt arbetsklimat så

kooperativ går aldrig att beordra fram, men

VAD KAN MAN FÖRVÄNTA SIG FÖR MOTIONER UNDER HÖSTEN OCH VINTERN INOM OMRÅDET? – Vi skriver redan motioner i ämnet och då får vi uppdatera dem och se om det har hänt något mer. Det handlar dels om vikten av att sprida kunskap om företagsformen, både hos näringsliv, arbetsförmedling och hos alla intressenter som har med både näringsliv och arbetsmarknad att göra. Vi märker fortfaran-

det finns så ohyggligt mycket man kan göra för att stimulera fram dem. För mig går det inte en vecka utan att jag tänker att, ”här borde det finnas ett arbetskooperativ.” Det spelar ingen roll om det handlar om brister i välfärden i glesbygden eller om storstadens bekymmer. Jag säger det inte för att smickra, men det är en suverän idé som får alldeles för lite utrymme generellt sett i samhället.

de att kunskapnivån är för låg i förhållande till den kooperativa företagsformen.

”Sen är jag väldigt förtjust i kooperativen utifrån tanken att alla människor ska kunna påverka sin arbetssituation, hur företaget ska växa, hur man ska investera och vad man ska nischa sig mot.” Berit Högman (S), riksdagsledamot ASP BLADET | NUMMER 8 2012 11


ÄNTLIGEN KÖRKORT

12 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


INNEHÅLL

Eric Donell har ADHD och Tourettes syndrom så det känns genuint det han berättar om att ta körkort om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Detta är ingenting han bara har läst sig till. Han har personlig erfarenhet.

Tänk dig att du kör på en väg. Snön yr så

manövrar och har en utåtagerande körning.

det ibland en skylt att ”Samtal med föraren

du ser bara några meter framåt. Tänk dig

Men, personer med ADHD kör oftare bil

under färd förbjudet”. Eric säger att samtal

samma väg en vacker solig sommardag.

än ”normala”, detta kan vara en delförkla-

under bilfärden kan vara livsfarligt. Han

Det kan vara skillnaden att en person med

ring till överrepresentationen.

berättar leende om en episod där han själv

NPF kör bil och att en ”normal” person

körde med två kompisar i bilen.

gör det. För att vara en god bilförare skall

Personer med Aspergers syndrom liknar

– Kompis ett sa ”sväng vänster”, kom-

man ha exekutiva funktioner, det vill säga

personer med ADHD, men de har också

pis två sa ”sväng höger”, vad gjorde jag?

bland annat att man kan fatta snabba beslut

svårt med att vara flexibla i trafiken. Det är

Körde rakt fram och ner i diket förstås!

och anpassa sig efter omgivningen. Med

viktigt att intuitivt utgå från trafikreglerna

detta inleder Eric Donell sin föreläsning.

om det finns en fara. Aspergare behöver

OM, NÄR, HUR KÖRKORT?

särskilt öva trafiksituationer som rondeller

Det är viktigt att vänta med att ta körkort

För ett par år sedan var det ett förslag,

och stora parkeringsplatser där regler ofta

till personen är mogen. För att få ett öv-

enlig media, att personer med ADHD inte

inte följs och man måste vara fokuserad på

ningskörningstillstånd vid NPF måste man

skall få köra bil framöver. Detta är inte så

att kunna frångå reglerna och tänka sig in i

kryssa i rutan att man har ett NPF och

klokt. Man bör bland annat betänka att

andras tankar.

skicka med ett läkarintyg där det står att

personer har olika grava former av ADHD, några är utmärkta bilförare, medan andra bör lämna fordonet hemma. Vissa passar, andra inte. Det är viktigt att veta att

personen är lämpad att börja övningsköra. För personer med Tourettes syndrom

”Det är graden av funktionshinder som spelar roll.”

NPF ökar risken för att hamna

Man kan få detta intyg av en läkare på

kan man öva sig på att skjuta

vårdcentralen, eller, om man medicinerar,

upp eller ersätta tics. Man

hos den läkare som skriver ut medicinen.

kan använda sig utav Habit reversal för att

Normalt tar det bara en till två veckor att

”släcka ut” ticsen med en

få pappren om de är rätt ifyllda och om

motrörelse. Man kan också prova

läkarutlåtande medskickas, för personer

i olyckor. NPF kan påverka ens färdighet

en medicin som inte ger ökande tics som

med nedsatt syn krävs även en synunder-

att köra bil, några av områdena som kan

biverkan.

sökning. Utan läkarintyg börjar inte saken

påverkas är bland annat: omdöme, erfaren-

behandlas. Nu och då skall man skicka in

het, attityd bakom ratten, att kunna behålla

Lars Englund som är chefsöverläkare på

ett nytt intyg så länge man medicinerar.

lugnet i stressiga situationer, att kunna pla-

Transportstyrelsen menar att minst 90 %

Undanhåller man att man har en diagnos så

nera framåt och simultankapacitet. Det är

av alla personer med NPF kan ta körkort,

kan man fällas för vårdslöshet i trafik vid

graden av funktionshinder som spelar roll.

det är väldigt individuellt. Några kan ha en

en eventuell olycka. Vad gör man då om

svår variant och ändra en lätt variant av

tillståndet avslås? Om det är på grund utav

samma diagnos.

en faktor som kan göras något åt, ta de

LIKA FARLIGT SOM FYLLA Eric berättar att det finns en rapport som

nödändiga stegen. Sök igen om du har ny

kommit fram till att medel till svår ADHD

MEDICINER OCH MEDPASSAGERARE

är lika farliga i trafiken som en rattfull.

Personer som medicineras mot ADHD kör

Personer med ADHD mister körkortet

långsammare. Om man tar medicin under

tre gånger oftare än ”normala”, de får tre

en bilfärd så skall man dock se till att den

gånger så ofta böter, de är en trafikfara

räcker hela färden, annars kan symtomen

då de oftare missar skyltar, gör impulsiva

till och med bli värre. Vid bussfärder står

information, eller överklaga. Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 13


JAG ÄR EN DÅLIG BILFÖRARE

När man ska ta körkort är motivationen A och O. Man måste vilja lära sig. Föräldrar kan gärna stödja träningen, men de får inte påtvinga sonen eller dottern ett krav att ta körkort.

14 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


INNEHÅLL Ska man ta körkort är det viktigt att

på detta sätt, då tänker föräldrarna efter

– Få skulle säga om sig själv att ”jag är

vara motiverad. Om det bara är föräld-

under färden, och risken för att de

en riktigt dålig bilförare!” säger Eric,

rarna som pushar så är projektet ofta

t.ex. ska köra för fort eller slarva med

men det är jag!

dömt att misslyckas. Om personen har

blinkers minskar.

svårt att använda manuell växel, så kan

Föräldern är viktig, de vet oftast om

man övningsköra med automatväxel.

Man kan ansöka om ett anpassat teo-

barnet är lämpat eller ej. I publiken sit-

Detta innebär att man bara har tillstånd

riprov, antingen med förlängd provtid,

ter Thomas som jobbat som ambulans-

att köra med automatväxlade bilar, men

eller muntligt om man har svårt att göra

sjuksköterska i 30 år, han säger att hans

man har alltid en möjlighet att komplet-

provet på en dator. Vill man göra pro-

erfarenhet är att rattfulla och äldre är

tera med manuell växel senare när man

vet muntligt så får man dock utgå ifrån

mer farliga i trafiken än NPF.

blivit mer trygg i trafiken.

en väntetid på tio veckor. Muntligt

– Kontrollera alla förare över 60 år!

prov tycker de flesta är svårare, förutom

Säger han.

Fråga gärna trafikskolor om de tar

om man har ett NPF.

erfarenhet av personer med just din

ADHD-light utgör inga större trafikris-

diagnos, hur många elever med NPF de

Körkortet är bara början, man måste

ker, även det statistiskt sett är svårare

haft och körskolans syn på bilkörning

följa upp trafiksäkerheten. När en per-

att mäta. Mognad är viktigt, men måste

och NPF. För att köra privat måste

son nyligen tagit ett körkort så kör de

ha i åtanke att inte vänta för länge; för

stödpersonen ha en introduktions/

ofta klanderfritt, då de fortfarande har

om en person i början av 20-åren inte

handledarintyg, som man får efter minst

”trafikläraren på axeln”, men det tar

har körkort, så väljer en del att köra

tre timmars övning med till exempel

bara få månader före en del börjar köra

utan.

mål, innehåll och trafiksäkerhet. Efter

utåtagerande, kör för nära framförva-

det får men en blankett som man ska

rande bil, slarvar i rondeller, skriker och

skicka in till Transportstyrelsen som ger

gestikulerar. För en tonåring med en

tillåtelsen som räcker fem år.

passagerare ökar risken för bilolycka

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Per Rhönnstad

med dödlig utgång med ytterligare 39% Många korta lektioner är bättre för

och med tre passagerare ökar risken

personer med NPF än få långa. Det är

med 182%

extra viktigt för personer med NPF att få öva på delmoment och att ha många körtimmar. Hos ”normala” personer krävs cirka 50 timmars övningskörning, medan det kan behövas upp till 150 timmar för en del personer med NPF. Det är viktigt för den övningskörande att få motivation på ett bra sätt. Det är bra att diskutera körningen efteråt, inte under körningen och låt eleven styra diskussionen. Det är en god träning att den som kör kommenterar högt sin egen körning kontinuerligt; ”Nu blinkar jag vänster, nu byter jag fil, nu stänger jag av blinkers…” Det kan även vara en god träning för små barn att höra föräldrarna kommentera

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 15


KOSTTILLSKOTT KAN VARA

LIVSFARLIGT...

ASP Bladet åkte till, vad som troligen är Karlstads äldsta gym i form av KAK, en augustidag. Detta för att prata med Patrik Karlsson som jobbar där som gymföreståndare. Föreningen har funnits sedan 1902. Idag

komma i bättre form. Sen finns det många

sam förening. I och med detta berättar

ligger föreningen vid badhuset och där har

som håller på med en idrott och som sen

Patrik, så har man som medlem en del

de befunnit sig sedan 1978-79. Karlstads

använder styrketräningen som ett komple-

åtaganden. Det största är att du inte ska ta

atletiska klubb, KAK som det kallas. KAK

ment.

några anabola steroider. För det är också så

är en ideell förening som bedriver tävlings-

Sen har vi eliten. Men oavsett vilken nivå

att klubben är ansluten till Riksidrottsför-

verksamhet i styrkelyft och tyngdlyftning

man ligger på så är det både roligt och

bundet och det innebär en del krav.

samt övrig styrketräning för både elitidrot-

lustfyllt att lyfta vikter. För det är nog så att

tare som motionärer.

om man trivs med detta och tycker den är

Ibland kan RSKF dyka upp på oanmäld

Gillar man att träna med fria vikter och

kul, så är det nog den träning som ger bäst

dopingkontroll. Skulle det visa sig att nå-

funktionell styrketräning då kommer man

resultat.

gon är positiv på något förbjudet preparat

förmodligen gilla KAK. Enligt mitt tycke, för jag tränar nämligen själv där sedan många år tillbaka. På KAK har man en härlig blandning av motionärer som vill hålla igång, bli lite starkare eller helt enkelt

16 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

så får det omedelbara konsekvenser. INGA KUNDER Patrik berättar att man inte är kund på KAK utan istället blir medlem i en gemen-

Den första är att man blir avstängd på alla klubbar som är anslutna till RSKF i minst två år. Den andra är att personen får en skuld till klubben på hela 22 000 kronor. Så


”Gammal vanlig husmanskost fungerar jäkligt långt.”

INNEHÅLL

tänk efter en gång till innan du petar i dig

enkelt så att om man vill uppnå en välträ-

nämner det här som en varning för alla er

något olagligt.

nad kropp så gäller vanlig mat och ett hårt,

som tror att man kan ta genvägar inom

jäkligt slit på gymmet.

styrketräningen. Inte nog med att du inte

ASP Bladet frågar Patrik om han tror att

KOSTTILLSKOTT, EN STOR FARA

vet vad du petar i dag,

det är många som tar anabola steroider på

När vi ändå är inne på mat, så har det varit

dessutom är det mycket dyra produkter.

KAK?

flera inslag på nyheterna där myndigheter-

DELAD INSTÄLLNING

na granskade återförsäljarna av kosttillskott

Jag frågar Patrik vad han tycker om alla

Där får jag ett bestämt nej, Patrik tror

delvis i Göteborg. Där har de hittat medel

dessa extra tillskott, han är lite kluven till

inte alls det är många som tar förbjudna

som är klassat som narkotika i kosttill-

det, men han säger också att om du äter

preparat på KAK. Önskan vore att det inte

skottsburkarna.

ganska så rätt så räcker det långt. Alltså

skulle finnas över huvud taget. Men tyvärr

funkar vanlig gammal husmanskost, jäkligt

så finns det säkert en eller annan som har

För mig var det ingen nyhet. Jag har en be-

använt sådana preparat.

kant som blev gripen av polisen för drygt

Men som inom det flesta grupper av män-

ett år sedan. Då fick han en varning av

Jag skulle tro att de flesta tänker som mig

niskor så är det alltid några som ägnar sig

polisen för att han använde preparatet som

när det gäller alla produkter som finns ute

åt olagliga aktiviteter. En träningslokal

kunde ge positivt utslag för amfetamin.

till salu. Att om en vara finns i en butik i

speglar samhället i övrigt, trots att många

långt.

Sverige så trodde i alla fall jag att t.ex. Livs-

önskar sig nolltolerans men det ser han

Jag provade själv det preparatet och märkte

medelsverket eller någon annan myndighet

som nästan omöjligt att nå.

att det var något konstigt med det. Man

ska ha granskat produkten som finns till

blev lite piggare under själva träningspas-

salu. Men det sker ingen kontroll av vad

Vad för råd ger då Patrik till en person

set, men man mådde jäkligt dåligt efteråt,

kosttillskott innehåller. Så ni vet aldrig vad

som kommer och frågar om snabba

fick hjärtklappning och mådde allmänt

det är ni stoppar i er.

resultat? Han menar att man ska glömma

risigt. Jag hade i det här läget ingen aning

det, för det finns inga genvägar(om man

om att det innehöll sådana substanser som

inte fuskar med anabola steroider, med alla

kan ge utslag på drogtester.

konsekvenser som det kan ge), det är helt

Så det är inget jag rekommenderar. Jag

Text & Foto: Christer Adrian

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 17


EVA - EN LÅNG OCH MÖDOSAM VÄG

För ett par år sedan drabbades Eva av en depression. Hör ASP Bladets reporter Olle Stagnér berätta hennes historia. Hon var gravid i femte månaden när det

I GÖTEBORG

år. Positivt nog så mår hon nu på det hela

hände. Det började på så sätt att hon fick

När Eva var på besök hos sin pojkvän i

taget mycket bättre.

smärtor i magen och kräktes.

Göteborg så kände hon att hon var tvungen att få hjälp. Hon blev inlagd i Göteborg

Hon har fobi för att kräkas men hon lycka-

GOTT SAMSPEL

och fick en person som stängigt höll henne

des ringa efter en ambulans som hämtade

under uppsikt.

Efter en tid i Karlstad fick hon börja på

henne. Först så trodde hon att det var något med fostret men det visade sig vara

I och med att hon inte var skriven i Göte-

en urinvägsinfektion.

borg så blev hon hemskickad dagen efter till Karlstad. Här i Karlstad blev hon inlagd

När hon fick lämna akuten och kom hem

direkt.

så började hennes sömnproblem, som hon har haft tidigare. På så sätt började depres-

Totalt var Eva inlagd i två och en halv må-

sionen som utvecklades snabbt.

nad. Hennes behandling bestod främst av medicinering. En och en halv månad efter

Själv tror hon att det var ett samband mel-

hon blev utskriven så födde hon sin son.

lan urinvägsinfektionen och de hormoner man har i kroppen när man är gravid som

Hennes pojkvän från Göteborg fick flytta

utlöste depressionen.

upp till Karlstad. Hon var inte helt bra utan fick tillbaka sin depression efter två

det som kallas för Samspelet. Hon fick höra talas om det via sin sjukgymnast inom psykiatrin. Först tänkte hon att det lät lite negativt och vara på en lägre nivå, och inte innebära någon stimulerande. Men hon hade fel. Samspelet gav henne möjlighet att få göra sådant som hon mådde bra utav: exempelvis motionera, få massage och framförallt sysselsätta sig med måleri och teckning. Text: Olle Stagnér Foto: Henrik Sjöberg

FAKTA Samspelet är en verksamhet som riktar sig till den som är 18 år eller äldre och har en psykisk, fysisk och/eller social problematik som innebär svårigheter att kunna få ett arbete alternativt att kunna studera. En form av samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. 18 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


INNEHÅLL

son på ett slags ”speedating”. Efter det ringde han upp mig och jag fick komma ännu en intervju. Så hamnade jag här! Jag undrar hur Jocke trivs och han svarar bara i positiva ordalag. – Jag trivs otroligt bra! Personalgruppen är bra, det är väldigt högt i tak här. Ingen kör sitt eget race utan man kan diskutera väldigt mycket, det är mycket ge och ta. Det var väldigt lätt att komma in gruppgemenskapen, de var väldigt välkomnande. Sen gillar jag sättet arbetet är ordnat på här också, det är väldigt flexibelt och mycket eget ansvar. Jag ber honom berätta om vad han har för arbetsuppgifter och han säger att det är väldigt varierat. Det kan vara att hjälpa brukarna med vardagssysslor. Man stöttar i matlagning, tvätt, städning, medicindelning. Man kanske gör lite utflykter för att stimulera människorna man jobbar med. KOMMER DU HA NYTTA AV DEN HÄR TIDEN I DIN FRAMTID SOM SOCIONOM?

SÖKES: VIKARIER Jag fick en fråga om varför vi på ASP Bladet inte uppmärksammar vikarierna, Sagt och gjort – jag bad en av sommarens vikarier, Jocke, på Fagottgatan om en intervju. Vi slår oss ner i deras soffa och stämningen är lättsam. Jag ber honom berätta

HUR KOMMER DET SIG ATT DU VALDE ATT SÖKA SOM VIKARIE HIT TILL FA-

om sin bakgrund.

GOTTGATAN?

– Jag är född och uppvuxen i Hagfors, är

– Förra sommaren jobbade jag i Hagfors

utbildad undersköterska och har jobbat

och det blev en himla massa pendling fram

inom demensvård och som personlig as-

och tillbaka. Då tänkte jag att jag söker

sistent. Började läsa till socionom och det

jobb i Karlstad istället och då gick jag på

har jag gjort nu i fem terminer.

den här rekryteringsdagen som var på Karolinen. Där träffade jag Stefan Berndts-

– Ja, absolut! För mig som jobbat mest inom äldrevården är det en helt ny erfarenhet och jag anser det väldigt nyttigt och givande att möta människor i olika situationer. Under intervjuns gång märks det att Jocke trivs på sin arbetsplats. Och det är nog så viktigt, både för personalen och i slutändan de som brukar kallas för ”brukare”. ASP Bladet önskar honom lycka till i allt vad han företar sig i framtiden, men lite hoppas vi väl att han kommer tillbaka till Fagottgatan. Eller så dyker han kanske upp någon annan stans i Vuxenavdelningens olika verksamheter. Text & Foto: Kajsa Jansson

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 19


KAMPEN OM LÄGET Kompetensprojeketet KLURA hade inbjudit till en seminariedag som fokuserade på Bostad Först. I en fullsatt hörsal i Värmlands useum talade bland annat Marcus Knutagård, lektor och forskare vid Lunds universitet, om sin forskning kring hemlöshet. Han disputerade 2009 med avhandlingen

Bostad Först är en metod för att skapa

ner som är med, är motiverade att förändra

Skälens fångar: Hemlöshetsarbetets orga-

boenden för människor som är hemlösa.

sina liv.

nisering, kategorisering och förklaringar.

Anhängare av denna modell hävdar att

Hemlöshet är ett bostadsproblem. Tack

Marcus Knutagård och lundaprofessorn

det är en mänsklig rättighet som inte ska

vare Bostad Först kan hemlösa få ett

Hans Svärd var de drivande i implemente-

nekas någon. Detta oavsett om personen

permanent boende med ett förstahands-

ringen av Bostad först i Sverige.

medverkar i ett behandlingsprogram eller

kontrakt, istället för att slussas runt mellan

inte. Bostad Först bygger på att de perso-

olika typer av boenden.

20 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


– Bostad Först är en logisk idé om att

Det finns ett antal exempel i Malmö på

När Marcus träffade mannen med bänken

människor behöver en fast punkt i livet,

hur platser förändras medvetet. Detta görs

berättade han att det var hans hem. Han

för att kunna ta hand om andra situationer

för att det ska vara svårare för hemlösa

öppnade sin dörr, gick in, stängde och så

i sitt liv, oavsett det handlar om relationer

att vistas där. Knutagård visar på ett antal

var han hemma. I Knutagårds avhandling

eller något annat allvarligare, förklarar

olika platser från centrala Malmö, där hem-

tar han upp mötet med den här mannen.

Marcus Knutagård.

lösa och uteliggare har funnit en fristad i

– I avhandlingen skriver jag om kampen

staden. Ett tydligt exempel är en viadukt

om läget. Vi utesluter hemlösa på många

Anledningen till att Marcus Knutagård fick

där det finns ett utrymme längs järnvägen

olika sätt och det finns få utrymmen som

upp ögonen för Bostad Först var i sam-

där hemlösa vistas.

hemlösa kan vistas i. Så fanns den här bän-

band med att hans avhandling blev färdig.

INNEHÅLL

ken och jag tänkte att då finns det hopp. Med skälet att det var ett farligt ställe att

Även om detta inte är vad vi eftersträvar,

VAD ÄR HEMLÖSHET?

vara på, placerades en hög med sten i det

behöver man inte jaga iväg folk, medan vi

Svaret på den frågan kan lättare beskrivas

smala utrymmet.

letar efter andra och bättre boendealternativ.

utifrån fyra situationer. Situation ett innefattar: hemlösa boendes på akutboende,

På det sättet hindrades uteliggarna att an-

härbärgen, jourboenden och de personer

vända platsen som sovplats. Tre lastbilsflak

En dag var bänken borta. Den hade bytts

som bor på gatan som uteliggare.

med sten löste problemet. Det finns flera

ut mot en modernare variant. Den gamla

liknande fall i Malmö där kampen om läget

parkbänken hade utgått och mannen för-

I situation två finns hemlösa som bor på institutioner som exempelvis behandlingshem. Dessa personer beräknas bli utskrivna inom tre månader och har ingen ordnad bostad när de lämnar behandlingshemmet.

svann från platsen.

”Enligt Knutagård har forskningen konstaterat att hemlöshet inte kan betraktas som något individuellt. Det finns ingen genetisk egenskap som gör att man är mer lämpad för ett liv i hemlöshet.”

Men helt plötsligt en tid senare var bänken tillbaka. Alla var glada utom mannen som bodde där. Han var inte nöjd eftersom han inte

Den tredje situationen omfattar långsiktiga boendelösningar. Det betyder

leder till att staden kliver in och temporärt

hade bett om en renovering. Men trots det

att man bor i ett boende under en längre

anser sig lösa problemet. Men de långsik-

stannade han kvar för det var ju ändå hans

tid. Situation fyra innefattar hemlösa som

tiga problemen består trots stadens ambi-

hem.

är beroende av tillfälliga boendelösningar.

tioner att ta tag i situationen dem.

De bor kanske hos släkt, vänner eller hyr

– Vi flyttar runt en massa problem utan att

Vintern 2010 var det mycket snö. Det var

i andrahand, och de har på grund av sin

istället för att ta tag i dem, menar Knuta-

oskottat i parken med undantag av platsen

situation varit i kontakt med socialtjänsten.

gård.

runt mannens parkbänk. Troligtvis hade

Enligt Knutagård har forskningen konsta-

Det pågår en kamp om staden som tar sig i

traktor röjt undan snön. Snöskottningen

terat att hemlöshet inte kan betraktas som

uttryck av en disciplinering av stadsmiljön.

hade hanterats som vid vilken annan

något individuellt. Det finns ingen genetisk

Från myndigheternas sida vill man förhin-

bostad som helst. När det snöar måste man

egenskap som gör att man är mer lämpad

dra att människor bosätter sig på platser

skotta, så att människor kan komma till

för ett liv i hemlöshet.

som exempelvis viadukten vid järnvägs-

och från sina bostäder.

– Hemlöshet är en situation. Ett tillstånd

spåren.

– Jag tycker detta är ganska vackert. Det

någon vid kommunen med hjälp av en

visar på någon form av känsla för det här

man befinner sig i, hävdar Marcus Knutagård. KAMPEN OM LÄGET Det Marcus Knutagård återkommer till under sin föreläsning är kampen om läget. Var någonstans kan den som inte har en fast punkt i tillvaron hitta sin hemvisst.

Det finns också exempel på en mer human

med var och vilket läge vi befinner oss i,

sida av kommunens agerande. Knutagård

säger Knutagård.

berättar om en bänk i en av parkerna i Malmö. Den var hem för en av Malmös bostadslösa som under en grön presenning hade sin fasta punkt i tillvaron.

Text: Henrik Sjöberg Foto: Robert Halvardsson

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 21


Samhall är dessutom ett aktiebolag och de måste ha en ekonomi i balans för att kunna bedriva verksamheten. Men Samhall delar inte ut någon vinst till ägarna som är staten till skillnad mot andra företag. Här återinvesterares vinsten istället i företaget.

tjänster på en konkurrentsatt marknad. Samhall ska arbeta för

VILKA JOBBAR PÅ SAMHALL? Många av de som jobbar där har någon form av en funk-

att de som jobbar där rekryteras av andra arbetsgivare.

tionsnedsättning. Andra har varit utbrända, somliga har psykiska funktionsnedsättningar, någon kanske har haft det

HUR FÅR MAN LÖN PÅ SAMHALL?

jäkligt svårt att få jobb. Alla har dock en gemensam sak och

Arbetsgivare som anställer en person

det är att de har någon form av arbetsförmåga. Ser man saker

med nedsatt arbetsförmåga kan komp-

från den ljusa sidan så väljer man att se funktionen istället för

enseras ekonomiskt, genom exempelvis

hindren.

lönebidrag. Syftet med lönebidrag är att underlätta för personer som har det svårt

VARFÖR SAMARBETA MED SAMHALL?

att konkurrera med andra. Arbetsförmedlingen

Företaget anser sig ha många nöjda kunder. Anledningen

ansvarar för vem som kan få lönebidrag och de

menar de är att de har kompetent personal, som levererar

beslutar stödets storlek och stödperiodens längd.

hög kvalité. Tro inte bara för att de har någon nedsättning att kunden accepterar sämre kvalité, för det gör de väldigt

Allt detta är väl ett bra sätt för att alla ska kunna jobba

sällan. Där är det ingen som tar någon hänsyn till om du är

oavsett om man lider av något problem.

sjuk eller inte Avslutningsvis kan det vara en idé att berätta att Karlstads utan där är det att man gör ett bra resultat för företaget som

kommun återigen gett Samhall förtroende att sköta inköp

beställt tjänsten. Samhall säger att de producerar en kombi-

och distribution av dagliga varor till pensionärer.

nation av kundnytta, samhällsnytta och medarbetarnytta som inget annat företag kan matcha.

Avtalet sträcker sig i över tre års tid med möjlighet till förlängning till ytligare två år. Jobbet innebär 18 heltids-

VILKET ÄR SAMHALLS UPPDRAG? De ska utveckla personer med funktionsnedsättning genom arbete och genom att producera efterfrågade varor och

22 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

tjänster och detta omfattar i sin tur inköp och distribution av dagligvaror. Dessa varor går senare först och främst till cirka 400 pensionärer Att Karlstads kommun återigen anlitar Samhall är ett bevis på att de gjort ett bra jobb.


INNEHÅLL ”Samhalls huvuduppgift är att skapa utvecklande jobb åt personer med funktionsnedsättning. Riktiga arbeten som skapas i kunduppdrag, på marknadsmässiga villkor i konkurrens med andra.”

ETT AV SVERIGES VIKTIGASTE FÖRETAG

Sveriges viktigaste service företag, kan det vara Samhall? Så vill de beskriva sig själva i alla fall. De är ett företag som pysslar med såväl städ, tvätt som fastighetsunderhåll. Text: Christer Adrian Foto: Samhall Källa: Samhall, frågor och svar

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 23


EN UPPLEVELSE FÖR HELA FAMILJEN Text och Foto: Joanna Halvardsson

I början av september invigdes den ena halvan av nya Sundstabadet. ASP Bladet har träffat Ulf Jangentorp, som är verksamhetschef för Sundsta bad och sport, för att kolla hur första veckan har gått och hur han ser på det nya badhusets framtid. Man började planera ombyggnaden redan

på annan ort. För den ingår ju i skollagen,

för att se hur de jobbar med bland annat

2008 och första spadtaget togs 2010. Just

berätta Ulf.

säkerheten.

och som det ser ut så hoppas man på

Önskan om ett nytt badhus kom från

att vara klara redan hösten 2013. Senast

början från både föreningar som använt de

januari 2014 ska det vara helt färdigt.

gamla lokalerna i 30 års tid. De tyckte att

Projektet har en budget på 250 miljoner

det var dags för en utveckling det tyckte

och kronor och enlig projektledare Sören

även personalen i badet, som såg skadorna

Jonsson ligger man just nu i fas med beräk-

på lokalerna och som ansåg att det snart

– Vi känner ett ju ansvar för våra besökare när de är här, och jobbar för att förebygga olyckor. Det handlar ju om att vi nu har andra attraktioner, som är farligare än vad de var tidigare. Det är allt från ruschbannor, klätterväggar och stora stenar man kan slå sig på, berättar Ulf.

ningarna.

skulle bli ohållbart. Frågan var om man

nu har man kommit lite längre än halvvägs

– Vi har underkapacitet i ett nytt bad men

lägga plåster på såren, till slut fattade po-

vi försöker ändå att ha det öppet så våra

litikerna beslut om att det var dags att gör

medborgare kan komma hit och bada,

någon till åt Sundsta.

Konsumentverket har lagt en kravbild på att man måste ha två badvakter som är utbildade i hjärt- och lugnräddning i upplevelsebadet under öppettid, men Sundstabadet har valt att utbilda all sin personal på

alternativet är att ha det helt stängt och då

Under processens gång gjorde man stu-

hjärt - och lugnräddning.

skulle vi behöva lägga simundervisningen

diebesök på upplevelsebad i andra städer

skulle göra en rejäl upprustning eller bara

24 ASP BLADET | NUMMER 8 2012


När man besökt andra upplevsebad har

INNEHÅLL

man inte bara kollat på säkerheten utan även kollat på hur de utformat sina bad för att få allt att fungera. – Vi vill vara torra om fötterna även om vi är ett badhus, säger Ulf och skrattar. Första veckan var inte hysterisk När denna artikel skrivs har det nya badet vart öppet i över en vecka och Ulf berättar att det första veckan gått väldigt bra . Man gick ut med en omvänd marknadsförning precis innan öppning där man ville klargöra att det bara är en halvt bad man öppnat. Och inte en helt ny jättestor arena, för att folk ändå ska få möjligheten att bada. Ulf tyckte att de har lyckades med marknadsförningen för första veckan har inte varit hysterisk, men det har ändå varit gott om folk. De har kunnat tillmötesgå och ta hand om de människor som kommit och besökt dem på ett bra sätt. – Vi hade räknat med 2500 personer första veckan och så när som på 100 personer har det slagit in. Det är jätte kul att det fungerade, säger en glad Ulf. Med det nya badet vill man få till en bra friskvårdsanläggning, satsar på att kunna ha många gruppaktiviteter och samarbeta med många olika föreningar. – I min värld skulle jag vilja att Sundsta blir en ledande anläggning i Karlstad där man utöva det mesta för att hålla kroppen i trim. Där man kan må bra, utföra det man vill och kunna slappna av, stressa ner och ändå vara fysisk aktiv. Det ska passa så många som möjligt och med den här avdelningen vi nu bygger så kommer det kunna bli så, berättar Ulf. Är Ulf Jangentorp nöjd hittills då, med premiären och tiden efter den? – Jag tycker det nya badet är fantastiskt! Alldeles lagom och inte för stort eller för liten, utan alldeles perfekt för Karlstad, avslutar Ulf Stolt.

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 25


POLISIÄRA STRATEGIER ASP Bladet kontaktade inspektör Johan Ekstam, chef för ordningssektion polisområde syd för att få reda på hur polisen arbetar med större evenemang, t ex musikarrangemanget Putte I Parken, som var tidigare i somras. HUR JOBBAR POLISEN MED STORA EVENEMANG OCH FINNS DET NÅGRA GRUNDLÄGGANDE STRATEGIER? – Vi börjar tidigt och när det kommer till Putte i parken började vi redan ett halvår i förväg. Vi tar kontakt med berörda parter. Om vi tittar på just musikfestivaler så har vi ju tidigare Arvikafestivalen vi kan titta på och lära av. Vi skapar en särskild styrka för den här insatsen, en särskild planerad händelse. En speciell stab jobbar fram hur vi ska arbeta. VAD GÖR EN DIALOGPOLIS? – Vi har några här i Värmland som används på främst idrottsevenemang. Men

även vid demonstrationer och politiska sammankomster. En typ av dialogpoliser jobbar med en medlande funktion, t ex vid gisslandrama eller vid självmordsprevention. HUR SER NI PÅ SAMARBETE MED KOMMUN OCH ARRANGÖRER? – Det har varit ett lyckat och givande med väldigt gott samarbete. Lokala ordningsföreskrifter har följts. Hur arbetar ni med socialförvaltningen? – Vi har en skyldighet att hålla socialtjänsten informerad. Har vi en för berusad ungdom kontaktas både föräldrar och socialtjänsten.

VAD HAR DU FÖR GENERELLA TIPS INFÖR STÖRRE EVENEMANG, T EX MUSIKFESTIVALER? – Drick mycket vatten, ha koll på dina värdesaker, töm bilen, var alltid minst två. Och med de tipsen tackar ASP Bladet för sig och hoppas på att kommande engagemang kommer att flyta på bra med fortsatt god kommunikation mellan alla berörda parter! Text: Kajsa Jansson Foto: Polisen

POLIS OCH MINISTERDISKUSSION OM HEDERSPROBLEMATIK De båda ministrarna Beatrice Ask samt Nyamko Sabuni besökte för en tid sedan Söderortspolisen för att diskutera hedersvåld och hur det kopplas till polisära frågor. Rikspolisstyrelsen rapporterar på polisen.se

ge positiva effekter, i form av att fler män-

att myndigheten har utarbetat en rad förslag

niskor vågar gå till polisen och berätta att

på åtgärder, som man tror skulle vara

de är utsatta.

behjälpliga för att bli duktigare på att arbeta med hedersvåld.

Även Ask är inne på samma linje:

”En av åtgärderna är att få igång en särskild

– Det är viktigt med ett antal principiella

kompetensgrupp med experter på brotts-

ärenden, så att frågan diskuteras. Vi har

området dit utredare från hela landet kan

också en nyckeluppgift att visa vad som är

vända sig”, skriver man på polisen.se.

lag och rätt i det här landet, sade justitieminister Beatrice Ask, rapporterar polisen.se.

Jämställdhetsministern Sabuni pekade på att större framgångar med hedersvåld kan

26 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

Text: Robert Halvarsson

FAKTA/KRAFTSAMLING MOT HEDERSVÅLD - En polisiär expertgrupp som har beprövad erfarenhet av och kunskap om hedersproblematik. Vid behov ska expertgruppen även kunna biträda i utredningar

- En hedershotline dit utredare i landet kan ringa för att få råd och stöd - En nationell kunskapsbank med samlade erfarenheter och framgångsfaktorer


”– Vi har en skyldighet att hålla socialtjänsten informerad. Har vi en för berusad ungdom kontaktas både föräldrar och socialtjänsten.” - Johan Ekstam, polisinspektör

INNEHÅLL

VAD ÄR DIALOGPOLISER FÖR NÅGOT? som arrangerar opinionsyttringar. Dessutom får Dialogpolisen ofta verka

Enligt polisens egen information ser denna polistyp ut på följande sätt: ”Sverige har alla rätt till yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Det är rättigheter som finns inskrivna i vår grundlag. Men det kan finnas en risk för oroligheter och våld när människor med starka och ibland väldigt olika åsikter demonstrerar eller yttrar sig på annat sätt.

Dialogpolisen arbetar för att bibehålla ordningen och tryggheten för alla som deltar i demonstrationer samt med att förmedla information mellan polisen och grupper

som medlare.

Dialogpolisen arbetar enligt en metod som kallas för särskild polistaktik. Grunden i särskild polistaktik består av fyra konfliktreducerande principer: kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering. Tanken är att deltagarna i en folksamling själva ska känna ansvar för sitt och övriga deltagares uppträdande och handlingar, så kallad ”Self-policing” . Var används dialogpolisen? Dialogpolisen finns i Stockholms, Västra

Götalands och Skåne län och ingår i den särskilda polistaktiken, ett arbetskoncept som Polisen använder. Vid större händelser kan poliser som är utbildade inom särskild polistaktik, bland annat dialogpoliser, användas även i andra län. Det är då Rikskriminalpolisen som samordnar insatsen. När används dialogpolisen? Dialogpolisen arbetar året runt. I de större städerna sker det opinionsyttringar flera gånger i veckan. De stora evenemang som sker årligen och som dialogpolisen arbetar med är 1 maj, nationaldagen, Stockholm Pride, 30 november och Salemdemonstrationerna utanför Stockholm.” Källa: polisen.se

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 27


Jag vill tycka om den här filmen, tyvärr når den varken upp till ribban lagd av Napoleon Dynamite eller Nacho Libre. Den komiska behållningen kommer främst från Jemaine Clements tolkning av Chevalier, som beter sig som ett sanslöst as. På grund av denna rollprestation blir det aldrig olidligt, utan rätt småkul.

BOK

TEXT: ROBERT HALVARSSON (DVD & BLURAY)

I denna rulle är tonårsgrabben Benjamin, fint spelad av Michael Angarano, allmänt frustrerad över tillvaron och sin något udda mor. Men han skriver science fictionböcker på fritiden så det går an. Men genom en händelse träffar han looserförfattaren Ronald Chevalier som blåser honom på dennes manuskript till boken Yeast Lords. Då börjar det hända grejer!

FILM

Knäpp, knäppare och knäppast. Napoleon Dynamiteregissören Jared Hess har gjort en del minst sagt skruvade komedier. I dessa figurerar oftast excentriska människor som vispar omkring i den ena mer absurda situationen efter den andra.

GENTLEMEN BRONCOS

MÅNADENS TIPS

DMITRIJ GLUCHOVSKIJ METRO 2033 TEXT: JENS WALTRÉN

Postapokalyps. Muterade monster. Vi har hört, läst och sett det många gånger tidigare i ofantligt många filmer och böcker. Metro 2033 förmedlar den där känslan, känslan av att resterna av den forna världen bombad till smulor av atombomber är rå, brutal och hänsynslös.

Denna brytpunkt kommer i form av en fin popgåva kallad Devil’s walk. Här sätter han tyngdpunkt på det känslosamma och den själsliga ensamhet som många av oss någon gång tvingas möta. Men det är en sorts glädjefylld melankoli, ljuset bryter igenom molnen och efter gråten lyser solen även på den nedbrutne. Den elektroniska ljudmattan blir stundom väldigt mjuk och varm, som en tröstande filt som rör sig bortom högtalarnas fysiskhet rakt in i hjärtat. Och här får även djävulen möta sin frälsning, accentuerad genom Rings sköna röst och vackra arrangemang.

28 ASP BLADET | NUMMER 8 2012

TEXT: ROBERT HALVARSSON

Tyske producenten Sascha Ring, även känd som Apparat, har länge pysslat med melodisk elektronisk musik. Nu lämnar han klubbmusikens tunga baskaggar bakom sig helt och hållet.

APPARAT - THE DEVIL’S WALK

Boken ger en intressant vy på hur livet efter domedagen kan se ut. Om än lite fantasifullt.

MUSIK

Ytan är obebolig tack vare den globala nukleära vintern och den skyhöga radioaktiviteten blandad med solens UV strålar. De kvarlevande söker skydd i Moskvas underjordiska tunnlar, Metro. Boken handlar om en ung man, Artiom, vars liv och uppväxt tillbringats helt i underjordens mörka hörn. Han skickas på ett uppdrag av sin styvfar till en av de andra befolkade stationerna i Metron för att kalla på hjälp och förstärkning. Ett äventyr som snart och snabbt utvecklas till något som kommer beröra hela Metrons levande (och icke-levande) ting.


MS TIBBS GUBBAR

INNEHÅLL

Av: Maria Lundby-Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 8 2012 29


PÅ JOBBET

Text: Henrik Sjöberg Foto: Per Rhönnstad

Månadens På jobbet-reporter har träffat Jörgen Widing. Han har som utredare förberett igångsättandet av bostadsmodellen Bostad Först i Karlstads kommun. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND? – Jag är utbildad socionom och avslutade min utbildning på högskolan i Örebro 1991. Jag har även en magisterutbildning i socialt arbete. Det var en slump att jag hamnade i Värmland. Jag sökte jobb i Sunne kommun som skulle starta en ungdomsenhet och jag började där 1991. Sedan blev jag tillfrågad om jag ville komma till Karlstad. Hösten 1994 började jag att arbeta som socialsekreterare i Karlstads kommun. Under årens lopp har jag bl.a. jobbat med barn och familj och med socialjouren. Jag har arbetat inom de flesta områden inom socialtjänsten. Idag är jag mer specialiserad än i början. Nu har jag fått det här speciella utredningsuppdraget med Bostad Först. VAD ÄR DINA ARBETSUPPGIFTER? – Just nu är min huvudsakliga arbetsuppgift att sätta mig in i Bostad Först som metod. Det gäller att hitta ett fungerande arbetsätt i Karlstads kommun. Vi har kommit så långt att vi har hittat ett sätt att jobba, nu gäller det att omsätta Bostad Först i praktisk verksamhet. Under senhösten skulle modellen påbörjas men troligare är att Bostad Först startar till årsskiften. Vi planerar att använda 5-10 lägenheter. HUR FUNGERAR BOSTAD FÖRST? – Bostad Först bygger på att personen ska ha en grundtrygghet innan andra problem tas i tu med. En egen bostad är det som behövs om andra saker i livet också ska fungera. Grundtanken är enkel och självklar. Det är ju klart att människor behöver en grundtrygghet. Bostad Först kommer ursprungligen från USA och har även funnits som idé i Sverige sedan länge. Men tidigare var det inte accepterat att tänka på det här sättet. Idag finns annan inställning, kravtänkandet har bytts ut mot ett mer humanistiskt synsätt. Vi har även besökt Helsingborg och Stockholm, där Bostad Först har funnits i ungefär tre år. Grundtanken är att vi ska försöka följa den här modellen fullt ut så långt det går. Det har man inte lyckas med i de kommuner som har Bostad Först.

Den centrala idén är att ha ett förstahandskontrakt med en gång, inte som i de andra kommunerna, där korttidskontrakt används med förlängning som i ett senare skede övergår i helt eget kontrakt. KAN DU BESKRIVA RELATIONEN MELLAN BOSTADSBOLAGEN OCH BOSTAD FÖRST? – Vi försöker att få en bra relation med de privata hyresvärdarna. Det gäller att få dem att inse att Bostad Först är en bra idé och att de vågar satsa på det. Vi ska ha en diskussion med KBAB den 24:e september om kontrakten och detaljer rörande detta. Det är ju så att utan bostadsbolagen blir det inget Bostad Först. Hyresvärdarna sitter med essen på hand och det gäller för oss att övertyga dem. VAD ÄR FÖRHOPPNINGEN MED BOSTAD FÖRST? – Förhoppningen är att bostadsbolagen ser att detta är en bra tanke. Att man faktiskt kan bo i en lägenhet utan en mängd krav, förutom att man följer hyreslagen. En annan förhoppning är att det arbetssätt som Bostad Först står för ska smitta av sig på resten av förvaltningen. Det handlar inte bara om boende, utan hur människor bemöts som har problem av olika slag. HUR SER EN ARBETSDAG UT FÖR DIG? – Det är väldigt olika hur en arbetsdag ser ut. Det är mycket möten, jag läser och skriver. I samband med mötena träffar jag brukare, chefer, politiker och hyresvärdar. Jag har också varit ute på olika håll och pratat om hemlöshet och Bostad Först. Häromdagen var jag på Hammarö och talade med kommunen där. Jag märker att folk blir mer och mer intresserade av dessa frågor. Ibland är det ett ensamt jobb, men det är bra att kunna dra sig tillbaka och reflektera. Det hinner man aldrig som socialarbetare och det är synd, eftersom att reflektera behövs verkligen. Arbetet går i ett och risken finns att det blir fel i slutändan om man inte hinner stanna upp. I socialt arbete behöver man ge utrymme till reflektion.

VAD I DITT ARBETE GER DIG MOTIVATION? – Motivationen ligger i att göra något som jag tror på. Jag tror på grundidén som Bostad Först bygger på; synsättet på hur individen är tänkt att behandlas. Att man utgår från individen som själv ska hitta lösningar. Jag är med och skapar förutsättningar och förhoppningar, så att man ta kan sig ur sina problem. VILKA UTMANINGAR FINNS I DITT ARBETE? – Utmaningen är att få hyresvärdarna med på tåget, att de upptäcker att Bostad Först är ett bra arbetsätt, och att de sin tur är villiga att släppa till lägenheter. Det är bostadsbrist och våra brukare är inte de som prioriteras först. Bostadspolitiken måste förändras i grunden. Om vi inte hade haft en brist på bostäder, hade hyresvärdarna skrikit efter hyresgäster. När det gäller politikerna har det inte varit några problem. De är positiva till den här modellen. VAD TYCKER DU OM BOSTADSSITUATIONEN I KARLSTAD? – Det är bostadsbrist, som jag sa tidigare, och jag tycker man bygger på fel sätt. Det byggs mer för människor som har bättre ekonomiska förutsättningar. Tanken är att om man bygger dyrt blir i sin tur billigare bostäder lediga. Den kopplingen verkar inte finnas. VAD HAR DU FÖR TANKAR KRING DET SOCIALA ARBETET I ALLMÄNHET? – Jag har jobbat inom socialtjänsten under lång tid, och har sett förändringar komma och gå. Nu svänger det åt ett mer humanistiskt synsätt. Alla som jobbar inom de sociala verksamheterna vill ju hjälpa människor. Det är därför vi är här. Sedan finns det olika uppfattningar hur det ska gå till. Ett synsätt är att människor ska kontrolleras och man ska ställa krav för förändring. Ett annat tar fasta på en mer humanistisk syn där man har en tilltro till människans egen vilja att förändra sina liv.


INNEHÅLL JÖRGEN WIDING Utredare Bostad Först, Karlstads kommun

Ålder: 50 år Familj: Ensamstående pappa med två barn Bor: Skattärr Senaste lästa bok: Devil´s Peak, Deon Meyer Senaste sedda film: Modig Drömresa: Filipinerna Favoritmat: Köttbullar ASP BLADET | NUMMER 8 2012 31


KARLSTAD I BILDER

DOFTEN I KARLSTAD

Löfbergsskrapan är ansvarig bakom den så särpräglade kaffedoften som då och då sprider sig som en dimbank över Karlstads innerstad. Tidigare var man tämligen unika att bygga på höjden, nu får man konkurrens av fler längdmässigt imponerande byggnader. Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

KARLSTADS KOMMUN


ASP Bladet - September 2012