Page 1

ASP BLADET

sidan 14-17

En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 7 - 2012

SOLATASSEN

”Solatassen är som fågeln Fenix som stiger upp ur askan och elden”, på det sättet beskriver Veronica Höijer, enhetschef på Vuxenavdelningen, kooperativet Solatassens efter att hunddagisets lokal brann ner till grunden mitten av augusti.

JURIDIK

Hur är det med de sociala kooperativen som projekt hos kommunerna? Vad har forskningen att säga om detta? ASP Bladet har kikat på två forskningsrapporter för att se vad de har att säga om saken.

KARLSTADS KOMMUN

sidan 18-21

SOCIALT FÖRETAGANDE


HÖSTTIDER STUNDAR TACK FÖR MIG!

Bostad som mänsklig rättighet, och som en

ansträngningar med frön och plantor nu

Detta blir sista gången som jag skriver

förutsättning för stöd och behandling.

fyller frysen, matkällaren och vaserna.

tillbaka återkommande inslag i mitt arbete

Sociala arbetskooperativ – en arbetsform

Avslutningsvis - Tack till alla brukare och

som avdelningschef. Roliga, utmanande,

där människor kan växa, ta ansvar, bryta

medarbetare som bidrar till en verksamhet

arbetsamma och utvecklande år som ASP-

isolering och göra nytta utifrån sin förmåga.

man förhoppningsvis kan vara stolt över.

bladet följt och redogjort för i allt bättre

Och härigenom återerövra den plats i sam-

reportage och allt snyggare layout!

hället som alla har rätt och möjlighet till.

Kanske jag kan kosta på mig ett försök till

Jag önskar min efterträdare Marita Halvars-

summering av tre av de för mig viktigaste

son välkommen till Vuxenavdelningens

frågorna (det finns flera förstås):

omfattande verksamhet!

Brukarinflytande –via forum och stöd för

Arbetet är en mycket viktig del i livet, och

bl.a husmöten, brukarråd, inflytandesam-

jag vet att det finns mycket annat också!

ordnare, brukarrevisioner.

Som att jag häromdagen hittade min första

inledaren till ASP-bladet, ett sedan tio år

Inger Granhagen

blomkålssvamp; att mina kycklingar nu Bostadsfrågorna – alla människors rätt till

kan kallas för höns och de första äggen har

en egen bostad oberoende av problematik.

värpts; att vårens och sommarens

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN

Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13

2 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


INNEHÅLL

NYHETER

INLEDARE

SPRUTUTBYTE I STOCKHOLM

2

DEBATT

4-5

En kultur i kultur

Stockholms läns landsting fick i juli ja till sin ansökan om att bedriva sprututbyte för narkomaner av Socialstyrelsen. Detta rapporterar Dagens Nyheter i en artikel. Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen, anser i DN:s artikel att sprututbyte är ett bra sätt att minska spridningen av blodsjukdomar hos narkomaner, då dessa inte längre behöver byta sprutor med varandra. Infektionskliniken i Huddinge ansvarar för sprututbytet, men det är i en särskild paviljong på S:t Görans sjukhus som själva bytena av sprutorna sker. Text: Johan Holst Läs mer via: http://tinyurl.com/buaufan

LARS LERIN PÅ SANDGRUND

REPORTAGE Bokskörd för arbetsgivare Grön nätverksträff Jämlika beslutsprocesser Naturum Putte i parken Hunddagis ur askan ”En stor del av deras liv” Sociala kooperativ - forskning Ägande, demokrati och makt Nöjdare än genomsnittet Glassa i parka Semesterbråk Semester - en historik Kultur

6 7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22 23 24-25 26-27 28-29

Den 16 juni öppnades det nya Lars Lerin-museet i den gamla dansrestaurangen Sandgrund i Karlstad. Det var mycket folk närvarande på invigningen, ungefär 1700

PÅ JOBBET

besökare under premiärdagen. Lars motivområden på utställningen är bland annat

Annica Lindfors

naturen och resor som han har gjort till Indien och Iran. Han har även med en del målningar med stadsbebyggelse ifrån Karlstad. Utställningsytan är 1500 kvadratmeter. Helena Blomqvist är en fotograf från Stockholm som har en utställning med fotografier i ett angränsande rum till Lerin-museet. Hennes konstverk består av fotomontage av modeller som hon först bygger och sedan fotograferar. Dessa bilder redigerar hon digitalt. Text: Olle Stagnér

30-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Kajsa Jansson, Christer Adrian, Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Johan Holst

FOTOGRAF Per Rhönnstad

GRAFISK FORM & RETUSCH Johan Holst & Robert Olsson

ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se - 608 766 ASP BLADET0709 | NUMMER 7 2012 3


DEBATT EN KULTUR I KULTUREN

Det finns många subkulturer. En del av subkulturerna kan utgöras av klädstil och viss typ av musik. Exempel på dessa kan vara punkare och hip-hopare. Det finns också delar av vissa subkulturer som inte är särskilt bra, bland annat när de har en drogliberal syn eller romantisering av kriminalitet.

Alternativa livsstilar, främst bland

ungdomar i förorterna tycker att det ”är

Hos vänster- och högerextremister

ungdomar, men även bland vuxna, kallas

roligt” att tända eld på byggnader och bilar

förekommer ibland politiskt våld som

med ett socialantropologiskt begrepp

för att sedan kasta sten på brandkåren.

metod. Det kan vara olaga affischering

för subkultur: en kultur i kulturen, där

Jag tror inte att politikernas svar ”fler

och graffiti eller grövre brott såsom

de ur ett sociologiskt perspektiv känner

fritidsgårdar” löser hela problemet, men att

hot och misshandel. Det förekommer

en samhörighet och en bekräftelse inom

det är en viktig förebyggande åtgärd.

ibland motdemonstrationer, främst

gruppen. De som tillhör en subkultur,

från autonoma (vänsterextrema) håll,

eller en blandning av olika subkulturer, är

Bland punkarna, de med tuppkam, är

där det kastas gatsten och bengaliska

avvikande från de kulturella normer och

alkohol vanligt. Det är inte kriminellt, men

eldar. Medan det från den nationalistiska

värderingar som finns i samhället i övrigt.

det kan lätt leda till missbruk, i synnerhet

sidan har förekommit attacker på Pride-

då det konsumeras stora mängder. Inom

marschen, och förekommer så kallade

VEM ÄR SUBKULTURELL?

ravescenen förekommer en hel del droger;

”dödslistor”, hets mot folkgrupp och

Ofta kan man känna igen vissa av

för att orka dansa dag och natt lång tid i

olaga kårverksamhet; alltså att skapa

subkulturerna med speciell musik och

sträck kan vissa uppleva att de ”krävs”.

sammanslutningar som kan liknas vid

klädstil, eller sätt att bete sig på. Grupperna

Ravearna dansar till rytmisk musik och

beväpnade privata arméer.

kan utmärka sig genom att de består av

blixtrande ljus. Hallucinogena droger

ett visst kön, ålder eller etnisk tillhörighet.

”hjälper” också till upplevelsen.

I några av subkulturerna finns en

Bland skinheads, vilka oftast inte har en politisk åsikt (tvärtom vad det kan

gemensam religion, sexuell läggning eller

MED KRIMINALITET SOM LEDORD

uppfattas som på löpsedlarna), finns

gemensamma åsikter. Ibland definieras

Hip-hop-kulturen innefattar flera element.

alkohol och därefter följande misshandel.

en subkultur genom att den inte anses ha

Bland annat breakdance och rap-musik.

Utöver detta finns läktarvåldet med

samma värderingar som den stora kulturen

Den senare handlar ofta handlar om

misshandel och kastning av bengaliska

har, men denna definition är omtvistad.

droger, prostitution, våld, vapen och

eldar, olagliga slagsmål med publik,

allmän misär och under-dog-känsla – reell

streetracing och hundkamper.

Musik är förmodligen den starkast sammanhållande faktorn för grundande av subkulturer, tillsammans med politiska åsikter. En del av dessa sätter sig emot de normer som finns i det övriga samhället och i vissa fall kan detta till och med leda till en växande kriminell karriär.

eller framställd. Ofta ingår att man ska vara ”street” och medelklassindivider

Vanligt förekommande idag är också

kan därmed försöka framställa sig som

datorintresserade hackers, som på Internet

fattiga. Ofta finns drogandvändning och

göra saker som är olagligt. Till exempel att

försäljning med i bilden, med tillhörande

ta sig in på skyddade webbplatser, stjäla

stölder för att bekosta bruket. I de här

någons hemsida eller, vilket är vanligare

kretsarna finns mycket graffiti, målningar

och inte räknas som hacking; att ladda ner

UNGDOMSGRUPPER OCH KRIMINALITET I olika subkulturer finns olika typer av riskbeteenden och/eller kriminalitet. Givetvis är det så att inte alla är kriminella,

av vilt skiftande kvalité, som ”pryder”

upphovsrättsskyddad film och musik.

tunnlar och tåg och andra platser. Syftet är, förutom nöjet, att bli sedd. Dock leder

RENLEVNADSMÄNNISKOR

klottret till försenade tågavgångar och

Några subkulturer är mer skötsamma.

men ändå finns det vissa grupper där vissa

högre skatter eftersom man inte vill visa

Kristna ungdomar begår sällan brott.

beteenden är vanligare. En del grupper av

upp nedklottrade tåg.

Ej heller synthare och personer som är

4 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


Straight edge. Detta innebär att man

”ofarliga” grupper är HBT-aktivisterna i

de flesta är ungdomar och vuxna som trivs

försöker vara så skarp renlevnadsmänniska

Pride-rörelsen och scoutgrupper.

i en roll där man inte bara är en kopia av

man bara kan; äter vegetariskt, inte dricker

Några delar av subkulturer kan vara

medelsvensson.

alkohol eller ta andra droger, inte ha

kriminella, eller ligga på gränsen av vad

sexuella utsvävningar med mera. Andra

som är tillåtet i samhället de vistas i. Men

Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 5


LITEN BOKSKÖRD FÖR ARBETSGIVARE Det finns en hel del böcker som riktar sig till arbetsgivare, för att få dessa att bli bättre på att tackla de utmaningar som kommer med den moderna tiden. Men de kan med fördel även läsas av såväl socialarbetare som andra som vill första arbetsmarknadens utveckling. I detta nummer av ASP Bladet går vi ige-

igenom vad allt från hängavtal till Arbets-

miljöer. Samtidigt är de enligt Pihl väldigt

nom ”Att leda nästa generation” av Emma

miljölagen är för något. Det här gör den

produktiva om de ges rätt förutsättningar.

Pihl och föreningen SKOOPI:s Lathund

helt nödvändig, framförallt för de som är

Unga vill vara Jag med stort J, och är ”va-

för arbetsgivare.

helt gröna i gemet.

rumärkesimpregnerade”, samtidigt är det

EN LATHUND ATT HÅLLA I HANDEN

ATT LEDA NÄSTA GENERATION

SKOOPI och Tillväxtverket har genom

Generation Y, obotliga egoister eller oslipade

den lilla skriften Lathund för arbetsgivare

diamanter?

förstås inte helt lätt att generalisera som denna bok vill göra. Det inser författaren, vars första kapitel tar upp utmaningen kring att göra just denna

rett ut det trassel som sociala företagare måste greppa när de går från idé till verk-

TUK förlag AB och författaren Emma Pihl

typ av generaliseringar. En följdfråga med

samhet. Författare Eva Carlsson går ige-

föreslår genom denna bok ett generations-

tanke på stoffet i boken blir däremot hur

nom de inte helt enkla relationen mellan

orienterat ledarskap. Som underrubriken

mycket generation Y frivilligt väljer den

myndigheter, lagar, arbetsgivaransvar och

kan ana talar vi om de 80- och 90-talister

allt mellan himmel och jord.

som intagit arbetsmarknaden. Dessa kallar Pihl och fler med henne för Generation Y

individualiseringsprocess som samhället tillskriver dem. Alla vill troligtvis inte vara varumärkesorienterade eller friskt blanda ihop fritids- och arbetstid.

Men, ”man behöver inte kunna allt på en

och de anses vara både orädda och illojala,

gång”, skriver Carlsson. Och även om

har utmanande idéer och skapar ”organisa-

man redan nu tutar och kör och försöker

tionsutvecklande möjligheter”.

Och när är det nog med kompromisser

att färska upp kunskaper och lära sig ratta

Pihl är inte en anonym skribent, utan har

inte vill anpassa sig till gemensamma över-

fordonet på bästa möjliga sätt.

gett ut flera böcker på liknande tema, med

Här lär vi oss skillnaden mellan Arbets-

gemensam nämnare i betonandet av positiv

givarorganisation och Fackförening, om

beteendeförändring. Michael Treschow,

kollektivavtal och lönehantering. Och är

styrelseledamot i Ericsson bidrar med ett

det något som saknas här, för det är en rätt

förord som uppmuntrar till mindre cur-

kort bok vi talar om, finns det hänvisningar

lande med medarbetarna.

hålla sig på vägbanan, kan det vara en idé

till hemsidor för den som vill gräva vidare. Pricken över i:et är dock den otroligt nyt-

Den nya generationen, kallad Generation

tiga ordlistan som följer med, den går kort

Y, är knepiga att integrera i mer hierarkiska

6 ASP BLADET | NUMMER 7 2012

med uppenbarligen bråkiga individer som enskommelser? De frågorna kanske bäst kan besvaras av nästa generation, som tar vid efter 90-talisterna. Möjligtvis visar det sig dessutom som av ett ödets ironi att dessa blir konservativa och vill ha ”ordning och reda” runt omkring sig. Text: Robert Halvarsson Foto: Stefan Ek


GRÖN NÄTVERKSTRÄFF Kooperativen i Karlstad har hållit ett andra nätverksmöte för att lära av varandra, både hur man löser eventuella problem och tala om det som fungerar bra för att få stöttning av varandra. Idén kom först från Mediagruppen Karl-

rativ, där tror jag vi kan göra nytta och det

– Jag tänker som ni då som ger oss erfaren-

stad. Men dagen till ära var det Koope-

känns bra.

het, det är en jätteinsats till oss! Det måste

rativet GrönFramtid som höll i nätverks-

kännas jättebra! Fogar Karin Nilsson in.

träffen. Först på plan att berätta om sin

Kristina Rundgren har varit med i Solako-

erfarenhet av nätverket var Elizabeth Lid-

op längst. Hon har arbetat där sedan 2006

– Och sen är det också det här med att vi

ström, Bettan, som tycker det är en jättebra

och arbetar till exempel ihop med Solatas-

kan gå samman med en kurs till exempel:

idé med en nätverksträff.

sen. Hon säger att hon agerar mentor och

”Ju fler vi är tillsamman, tillsammans…”

ett ”lok” i verksamheten på grund utav att

sjunger ”Bettan”, det är lite så, tycker jag!

Träffarna ger var och en erfarenheter från

hon arbetat där länge.

andra verksamheter och där kan man dis-

– Mina tankar om detta är att det känns bra

kutera nutida problem, säger hon. Det är

att träffa andra och få mer erfarenheter.

Intervju: Robert Halvarsson & Joanna Halvardsson Text: Maria Lundby Bohlin

bra att det finns flera personer, problemen ser ju också olika ut. Det känns bra säger

Karin Nilsson säger att det är svårt för

hon vidare, och det kan vara bra att få tips

henne att ha en uppfattning kring hur saker

från andra.

fungerar på nätverksmötet eftersom detta

Foto: Per Rhönnstad

är hennes första möte, men hon tycker att – Jag tror att detta kan leda till något gott

det är positivt att kunna diskutera problem

både för oss själva och för blivande koope-

med varandra.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 7


BEHOVET AV EN JÄMLIK BESLUTSPROCESS

Inom psykiatrin finns det olika metoder och arbetssätt i mötet med patienten. I Socialtstyrelsens skrift Shared decision making – en introduktion till delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård, behandlas ett arbetsätt som involverar patienten på ett tydligare och mer influensrikt sätt. Tanken med metoden är att patienten ska

är relationen mellan patient och behandlare

av stort värde att mötet med läkaren eller

öka kunskapen om sin behandling, uppleva

av största betydelse.

annan vårdpersonal sker på en jämlik nivå.

Shared decision making (SDM) går ut på

Enligt Socialstyrelsen visar det sig att

Mötet mellan patient och läkare är viktigt

att ge patienten en större roll i mediciniska

många som inleder en behandling avbryter

och avgörande. Det är där som förtroendet

och behandlings relaterade frågor. I Social-

den. Ett skäl till detta kan vara att vissa

och tilliten byggs upp, som i förlängningen

styrelsens text förklaras det att det handlar

patienter känner att de inte kan påverka sin

kan påskynda tillfrisknandet. För att bra re-

om att öka patienternas delaktighet i vår-

behandling. En annan orsak är att många

sultat ska uppnås i den psykiatriska vården

den. Från patientens synvinkel är det är

upplever att ingen lyssnar på dem.

en stärkt autonomi och förbättrad hälsa.

8 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


”Motiverande samtal bygger på respekt, empati och en jämlik relation mellan patient och behandlare.” EN JÄMLIK RELATION

Beslutsprocessen måste involvera alla

hälsotillstånd märktes inga skillnader mel-

Det arbetsätt som förespråkas inom Shared

inblandade och beslutet måste godtas av

lan beslutsstöd eller normal vård, konstate-

decision making är ett som betonar jämlik-

alla parter. Slutligen avslutas processen

rar Socialstyrelsen.

het i relationen mellan patient och behand-

med att man kommer fram till ett aktivt

lare. Behandlaren ska inbjuda patienten till

beslut. Det kan leda fram till att ingenting

Påminner om Motiverande samtal

samarbete. Det ska ske ett jämlikt utbyte

behöver göras. Det viktiga är att beslutet

Om man lyfter blicken från det psykiatriska

av information och att man tillsammans

tas gemensamt och att alla är överens om

området har Shared decision making även

kommer fram till ett beslut. Patienten och

dess konsekvenser.

beröringspunkter med behandlingsmetoden Motiverande samtal. Likheten med

behandlaren har som mål att hitta en geFinns det bevis eller evidens att Shared

Shared decision making ligger i principen

decision making fungerar som modell i

om ett jämlikt förhållande mellan behand-

Traditionellt har förhållandet mellan pa-

mötet mellan patient och behandlare? I

lare och klient. Det är i samtalet mellan två

tient och läkare varit ojämlikt. Det är den

Socialstyrelsens text kan följande läsas om

likvärdiga parter som framsteg kan göras.

som behandlar som har all kunskap och

de studier som har gjorts om SDM:

mensam grund för behandlingen.

Motiverande samtal bygger på respekt,

har genom sin status en avgörande auktoritet. Patienten får helt enkelt lita på att

”De största och mest konsistenta vinsterna

empati och en jämlik relation mellan pa-

läkaren ger rätt råd och får den relevanta

jämfört med vanlig vård, det vill säga där

tient och behandlare. Det är en samtals-

vård som han eller hon behöver.

beslutsprocessen inte särskilt fokuseras, var

metod som genom motivation ska kunna

att patienterna fick mer kunskap om olika

påverka till beteendeförändring. Tanken är

Rollen som behandlare i ett SDM-per-

behandlingsalternativ och deras förväntade

att klienten eller brukare ska vara delaktig i

spektiv bygger på att förmedla kunskap

resultat.”

förändringsprocessen. Motiverande samtal används bland annat inom socialpsykiatrin

om evidensbaserade behandlingsmetoder. Det gäller också att behandlaren förklarar

Under dessa förutsättningar färgade av ett

för att förbättra livssituationen både sett ur

för- och nackdelar med behandlingen och

systematiskt beslutsstöd kunde patienterna

ett psykologiskt och socialt perspektiv.

uppmuntrar patienten att aktivt delta i

göra nya ställningstaganden. Det visade sig

besluten rörande vården.

att i vissa fall ändrades det initiala beslutet

Oavsett vad man kallar metoden är det all-

när patienten fått hjälp att väga fördelar

tid viktigt att mötet mellan behandlare och

Sedan är det också viktigt att patienten i sin

och nackdelar med olika behandlingsme-

klient sker på en likvärdig nivå. Det finns

tur berättar om sina sjukdomserfarenheter,

toder. Beslutsstödet förde även med sig

ingen som tjänar på att inte klienten kän-

värderingar och preferenser.

en ökad nöjdhet med de beslut som hade

ner att någon lyssnar på hans eller hennes

tagits. Patienterna upplevde också en min-

historia. Alla parter vinner på att kommu-

dre osäkerhet kring sin behandling.

nikationen är så öppen som möjligt. Shared

För att Share decision making ska kunna

decision making och Motiverande samtal

fungera kärvs ett antal förutsättningar. Det fodras att minst två personer deltar

De patienter som fick vård under normala

och delar all relevant information som rör

förhållanden fick inte tillräckligt med infor-

behandlingen. Vanligtvis är det läkare och

mation. Detta medförde att de inte kunde

patient som medverkar men ibland kan det

förstå innebörden och resultaten av vårdin-

finnas behov att fler personer deltar.

satserna. Men när det gäller tillfredsställelse

visar på att det att det finns en väg dit. Text: Henrik Sjöberg Illustration: Maria Lundby Bohlin

med vården och effekter på patienternas

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 9


Naturum är ett upplevelsesmuseum som ligger i Mariebergsskogen, och ska fungera som en port till värmländsk naturturism.

En solig

Naturum lever upp till sitt namn genom

vara helt färdiga våren 2013.

sommardag

att följa Naturvårdsverkets riktlinjer för

Den största förändringen med utbyggna-

besöker

namnet: det skall vara öppet ofta, det skall

den av lokalerna syns inte för besökarna,

ASP-bladet

finnas en biologisk kompetens och att

nämligen förbättringen av arbetsmiljön.

Marie Jo-

det skall vara gratis entré. I Karlstad drivs

Tidigare var personalen trångbodda medan

hansson som

Naturum av kommunen, någonting som

det numera finns riktiga lunchrum, om-

arbetar på Naturum i Karlstad. Hon berät-

är ovanligt. I övriga Sverige drivs Naturum

klädningsrum och förråd för personalen.

tar att Naturum byggdes för tio år sedan

normalt sett av Länsstyrelsen.

Av det som syns utåt har de fått en större

efter initiativ av Hans Wennerholm och

lokal för möten eller skolklasser, som rym-

sedan 2006 har det dessutom varit fri entré

UTBYGGNAD

mer 40 personer, på ett och samma plan.

på museet. Museum är kanske fel ord, för

2008 skapades en förstudie till att bygga ut

– Vi har sedan tidigare en bioliknande lokal

Naturum är en upplevelse där man kan

Naturum. Detta dröjde till 2011 innan det

som lutar framåt, men ibland är det bra att

titta, lyssna, känna och lukta på naturen

blev satt i sjö genom ett EU-projekt, och

kunna mötas på samma plan. Här kan man

och djuren.

lokalerna öppnades i maj i år och beräknas

ha minnesstunder, namngivningsceremoni

10 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


NATURUM MITT I NATUREN – MITT I STAN Text: Joanna Halvardsson Foto: Robert Halvarsson & Per Rhönnstad och konstutställningar, främst med natur

Marie har jobbat på Naturum sedan

varor och fixa utställningen som har visst

som tema, säger Marie.

2003, ett år efter dess öppnande, i olika

slitage eftersom det kommer många besö-

anställningsformer; först som timanställd,

kare. Dessutom guidar hon pedagogiskt.

VARIERANDE BESÖKARE

sedermera som fast anställd. Naturumper-

– Det är väldigt varierande, säger hon.

Marie berättar att det är väldigt varierat

sonalen arbetar för sig och cafépersonalen

vilka som kommer till Naturum.

för sig. Hon tycker att det roligaste och

Det finns 29 stycken Naturum i Sverige.

– Många kommer för att fika i caféet, an-

mest intressanta med jobbet är årstidernas

De flesta ligger naturnära, i nationalparker

dra är jättenaturintresserade. Naturum är

skiftningar.

eller i naturreservat. Bara i Karlstad och på

ett turistmål och en sevärdhet, andra ham-

– Jobbet är varierat, vi är nära naturen, vi

en plats till ligger det mer centralt beläget.

nar här av en slump. Under skolsäsongerna

ser årstiderna skifta och vi får träffa mycket

På Naturum i Karlstad är caféet mest be-

kommer det många skolklasser.

människor.

sökt, men det är svårt att se vem som går var, det kommer över 100 000 personer dit

Naturum har inga planer på ytterligare

Bland Maries arbetsuppgifter ingår re-

utbyggnader i dagsläget.

ceptions-, kassa- och butikarbete, fylla på

varje år enligt räknaren i entrén.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 11


PUTTE I PARKEN

LOCKADE ÖVER

10 000

BESÖKARE I år hölls musikfestivalen Putte i Parken för första gången i Karlstad, efter att ha huserat i Karlskoga de tidigare fyra åren. Slagordet är ”Shine on!” och ASP Bladets utsände reporter såg många människor som sken framför scenerna. 10 000 personer. Så många samlades på

valplatsen, Mariebergsskogen, men jag är

dricka får tas med in, inte ens vatten. Istäl-

den sista dagen av Putte i Parken (PIP)

duktig och går den korta biten och hoppas

let delar ett svenskt mineralvattenföretag

2012. Många av dessa var säkert där för de

tyst att jag skall hinna fram i tid till Slags-

och ett stort amerikanskt läskedrycksfö-

två stora musikakterna; Timbuktu och Lars

målsklubbens framträdande; anledningen

retag ut gratis dricka. Man kan även få

Winnerbäck, vilka pryder reklamaffischer-

till att jag köpte en biljett, trots det höga

nyckelband och kondomkit gratis, som folk

nas översta del. Det visar sig att arrangö-

priset på 750 kronor för en dag.

sätter i handen på en direkt när man kom-

rerna inte är amatörer, 10 000 personer på

mer in.

en enda dag är ett nytt rekord för PIP, och

Jag hör rykten att det skall bli regn, det

polisens rapport säger att helgen har varit

säkra kännetecknet för Arvikafestivalen,

GAMLA OCH NYA ANSIKTEN

”lugnare än en vanlig helg på stan”.

luften är varm och elektrisk, det talas även

Förvirrad står jag still direkt innanför

FESTIVALKÄNSLA

om åska, men sola i Karlstad går att lita på

entrén för att försöka få en överblick.

Att fläta i cyberdreads är en lång och kom-

även idag. För att komma in på området

Området består av två stora scener och ett

plicerad procedur som kräver att man går

får man byta sin biljett mot ett armband.

par-tre mindre. Det finns många matställen

upp tidigt på morgonen, men jag lyckas till

Sedan visiteras man och de går igenom ens

med pizza, kycklingburgare, tjocka pom-

slut. Det går speciella bussar ut till festi-

väska på jakt efter alkohol. Ingen mat eller

mes frites, tomatsoppa och langos.

12 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


Vår reporter Maria sitter i gräset och njuter av den goda stämningen som lyckades locka rekordpublik. Två marknadsmässiga godisbodar finns

belgumsläsktuggummi! Vi köper pizzabitar

fullpackad när Lars Winnerbäck avslutar

med bland annat lakritsremmar och polka-

med respektive svamp och kebab, som äts

festivalen 23:30 på lördagsnatten.

grisnappar. Bredvid finns ett tält med årets

tillsammans med gratisläsken.

värsta mode: ”sparkdräkt” för vuxna i alla

Niclas Lagerstam säger i en intervju med

färger och former. Det finns en merchan-

MER FESTIVAL 2013

NWT att festivalen kan sammanfattas i ett

disebod, där jag inhandlar en svindyr PIP-

Favorittillhållet är gräsmattan framför sce-

ord: Succé! Till VF säger han att han tycker

ziphood för en kylig kväll (som det visar

nerna, där många glada och festivaltrötta

besökarna har betett sig bra och han hop-

sig inte behövs).

personer, igång på fjärde dygnet, njuter av

pas på en fortsättning och en ny festival

solen. Den Svenska Björnstammen rockar

nästa år. Man har gått ut med de prelimi-

Jag träffar spralliga släktingar, före detta

och avslutar med den klatschiga texten

nära datumen 3-6 juli. Nu är det bara att

skolkamrater och Internetvänner. Tjejen

”Vart jag mig i världen står jag här med

börja nedräkningen!

jag är på festival med undrar vad syftet

tomma händer”.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Joanna Halvardsson

med Slagsmålsklubben är, de har ju inga sångtexter? Hur förklarar jag det? De får

Gräsmattan, där folk pratar och lyssnar

mig att känna mig studsig med rosa bub-

på musik om vartannat, går från tom till

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 13


HUNDDAGISET STIGER UPP UR ASKAN

14 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


”Solatassen är som fågeln Fenix som stiger upp ur askan och elden”, på det sättet beskriver Veronica Höijer, enhetschef på Vuxenavdelningen, kooperativet Solatassens efter att hunddagisets lokal brann ner till grunden mitten av augusti.

”De har en otrolig kraft i gruppen! De är som en fågel Fenix som stiger ur askan och elden. Man behöver inte oroa sig för att Solatassen inte kommer att återvända.” På Eriksberg i Karlstad, nära Skutberget,

krishanteringspolicy och i förebyggande

drabbades det sociala arbetskooperativet

syfte finns ett brandskyddsarbete, förklarar

Solatassen av en förödande brand. Elden

Veronica för ASP Bladet.

spred sig snabbt och medförde att deras

2009 startades på kommunens initiativ

lokal brann ner till grunden. Tursamt nog

Solatassen som ett socialt arbetskooperativ.

skedde detta vid en tidpunkt när varken

Huset hundsäkrades och boxar byggdes

hundar eller människor fanns i huset.

åt hundarna. Personer som är ”långt från

Hundarna hade hämtats av sina ägare och

arbetsmarknaden” har dessutom kunnat få

personalen hade gått hem för dagen.

en anställning på Solatassen. Hunddagiset omfattar i skrivande stund 22-23 personer

När brandkåren kom till Eriksberg var hu-

och 20-25 hundar.

set övertänt. Brandmännen kunde endast fokusera på att rädda intilliggande bygg-

EGEN EKONOMI

nader. Vid skrivande stund har heller inte

Kommunen arbetar med att stödja sociala

polisen någon kunskap om brandorsaken.

företag bland annat med att utbilda hand-

Men det ska genomföras en brandteknisk

läggare. Personer som har kontakt med so-

utredning så snart brandresterna har sval-

cialen och får ekonomiskt bistånd har rätt

nat. Området är nu avspärrat och endast

till en aktivitet på en bra arbetsplats.Kom-

polis och räddningstjänst har tillträde dit.

munen ger också stöd till handledarna. Men, Solatassen betalade för sina lokaler

lokal. Kommunen försöker i alla fall hjälpa till rent praktiskt. Dagen efter branden träffades alla kooperatörer där Monica Persson och Teknik och fastighetsförvaltningen var med, för att ventilera tankar och diskutera det som hänt. – Vi pratade, känslan var ”hjälp, vad gör vi i morgon?” Vi hade också en dialog med handledaren och försöker stödja honom, berättar Veronica. SÄLLSKAP VIKTIGT FÖR HUNDARNA Man får enligt lag inte lämna sina hundar ensamma mer än fyra-fem timmar. Det är viktigt att Solatassen och andra hunddagis finns, så att hundägare slipper åka hem på lunchrasten för att rasta hunden. Och när ASP Bladet frågar om verksamhetens framtid, tvivlar inte Veronica: – Solatassens framtid är alldeles lysande!

TRÄNADE FÖR BRAND

på Eriksberg. Så därför när allt brann på-

Veronika Höijer säger att det inte går att

börjades sökandet efter ersättningslokaler

förbereda sig på en händelse som den

nästan omedelbar.

lig kraft i gruppen! De är som en fågel

Veronica berättar att de har knutit Teknikoch fastighetsförvaltningen till att söka efter en ny lokal och för att erbjuda sitt stöd; hunddagiset har en ersättningslokal i Råtorp och Solatassen.

behöver inte oroa sig för att Solatassen

här. Men brandsäkerhet har dock varit på dagordningen. Solatassen genomförde en brandövning så sent som veckan innan det oerhörda ägde rum. – De övade på hur personalen skulle agera om det börjar brinna i lokalerna. Att huset sedan skulle brinna ned grunden kan man aldrig förberedas sig helt inför. Vi har en

Solatassen hyr sin egen lokal och hon säger att det är en svår fråga huruvida kommunen kommer gå in och medfinansiera en ny

avslutar Veronica Höijer. De har en otroFenix som stiger ur askan och elden. Man inte kommer att återvända. Vi kommer att stödja dem framåt och jag har en stor tilltro för framtiden! Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Stefan Ek

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 15


Det är måndag kväll och SOS Alarm får vetskap om att det brinner vid Solatassen. Räddningstjänsten rycker ut men när de väl är på plats inser man snabbt att den kommunala fastigheten inte går att rädda. Nils Weslin återberättar händelseförloppet: – Alldeles strax efter åtta på måndag kväll fick vi larm om brand på Hunddagiset. Det här ligger ju ute vid Eriksberg, så det är inte speciellt lång körväg. När vi kommer fram är det totalt övertänt och det sprutar ut eld ur fönster. Det enda vi egentligen gör är att vi försöker tränga in och se om vi kan se något folk, men vi kommer inte längre än till dörren.

Tack och lov fanns varken hundar eller

De lärde sig också snabbt att detta hand-

människor där. Arbetsdagen var över och

lade om ett socialt arbetskooperativ, och

alla var redan hemma. Nästa dag väntade

att detta var en plats för människor som

nya hundar, men en särskilt vanlig dag

inte alltid har haft det helt lätt i livet.

kunde det inte bli, för när Räddningstjänsten Karlstad fick larm om brand var redan

– Det här är en stor del av deras liv, så det

fastigheten redan övertänd. Redan under

gäller att möta dem på ett bra sätt.

natten började så arbetet att försöka få tag på kooperatörer och kommunala tjänste-

I VÄNTAN PÅ UNDERSÖKNING

män, att berätta den tragiska nyheten.

Dagen efter fanns de på plats för att tillsammans med Solatassen informera

– Vi har personal ute på plats hela natten.

om vad som hade hänt för de som kom-

Under natten börjar också arbetet med att

mit till sin arbetsplats. Information som

försöka få tag på föreståndaren, ganska

riktade sig mot både kunder och personal.

snart fick vi reda på att det här var just ett

Nya Wermlandstidningen och Värmlands

hunddagis och att det var kommunens hus.

folkblad var snabba att rapportera om vad som hade hänt, men en del läser inte morgontidningen.

”DET HÄR ÄR EN STOR DEL AV DERAS LIV”

När någon larmar för brand är Räddningstjänst ofta först på plats. Det är de som äger det första kritiska mötet med elden. Nils Weslin, Räddningschef på Räddningstjänsten, berättar för ASP Bladet om släckningen av Eriksbergsbelägna Solatassens hunddagis. 16 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


– Jag var ute och hade en liten enkel infor-

Man kan uppleva det som en

mation om vad det var som hade hänt. Hur

trygghet som ryckts ifrån en.

det kunde brinna så snabbt och att vi inte

Då gäller det att exempelvis

riktigt visste orsaken. Samt varför det var

räddningstjänsten anstränger sig

avspärrat och att polisen skulle komma och

för att informera så tydligt och enkelt som

göra en undersökning.

möjligt, berättar Weslin. Så gjorde denne

BRANDEN PÅ SOLATASSEN

också för ASP Bladet, undertecknad tackar – Och föreståndaren var ju också på plats ti-

honom.

– Vi ska hjälpas åt i samhället, så det är ingen fara, avslutar han vår intervju. Text: Robert Halvarsson

digt på tisdag morgon för att möta folk som skulle komma och lämna sina hundar och även personal som man inte lyckats nå. När ett hus brinner, vare sig det är familjens eller den egna arbetsplatsen, blir de flesta naturligtvis chockade.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 17


SOCIALT FÖRETAGANDE

FORSKNING & JURIDIK OM SOCIALA ARBETSKOOPERATIV

Hur är det med de sociala kooperativen som projekt hos kommunerna? Vad har forskningen att säga om detta? ASP Bladet har kikat på två forskningsrapporter för att se vad de har att säga om saken. VAD ÄR ETT SOCIALT ARBETS-

för Temagruppen Integration i arbetslivet

Men det är, som de flesta ser, ett problem

KOOPERATIV? Först kanske vi ska starta

(TIA) (Andersson, 2010) tar man upp

med detta när man använder Nuteks före-

med syftet. Redan här kan det bli problem

Nuteks föreslagna definition av social

slagna definition. Det är när kommunerna

för kommunerna, för vad är syftet med det

arbetskooperativ:

använder sociala arbetskooperativ som ett verktyg i arbetsmarknadspolitiken. De blir

sociala kooperativet? •

Målet med näringsverksamheten är att

inte till en början och kanske aldrig fristå-

En form av hjälp att starta företag? Ett sätt

människor med stora svårigheter att

ende från det offentliga, i form av kom-

att rehabilitera människor så att de kan gå

få ett arbete ska integreras i samhälle

mun eller samverkansförbund. Vidare så är

och arbetsliv

det på inget sätt säkert att personer som får

De sociala företagen gör medarbe-

möjligheten att gå en kommunal utbildning

tarna delaktiga (genom ägande eller

i kooperation i slutändan kommer att tycka

annat avtal)

att detta är en god idé.

till ett vanligt arbete? Eller en social gemenskap för personer som inte kan få jobb på

den öppna arbetsmarknaden? Vi hamnar så att säga i själva definitionsfrå-

gan av vad ett socialt företag är. •

Vinster investeras i den egna eller liknande verksamheter

Kommunerna bör därför vara medvetna

Företagen är fristående från den of-

om att det där med finns en risk i att det

I Arbetsmarknadsprojekt som kooperativ,

fentliga sektorn organisatoriskt (Nu-

inte blir någon nystartad verksamhet. Vil-

Erfarenheter från fyra ESF-projekt med ett

tek 2008:20) (Andersson, 2010)

ket kommunen bör acceptera.

kooperativt arbetssätt av Josefin Andersson

18 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


NUTEK DEFINIERAR TRE TYPER

Vidare att kommunen inser att det är en

AV SOCIALA FÖRETAG:

verksamhet där handledarna från kommu-

I den uppräckningen så är det särskilt:

”[1]Den första har en tydlig inriktning på

nen kommer att ha den största rollen. Det

Arbetsmarknadsåtgärder, allmänt främ-

arbete, marknad och löneanställningar

kommer att ligga på dem att den dagliga

jande som leder till enskilt stöd, synnerliga

och medarbetarna arbetar ofta hårt med

verksamheten och föreningens åtaganden

skäl samt Stöd till näringsidkare som utför

att utvidga och utveckla verksamheten.[2]

sköts på ett korrekt sätt.

kommunal kompetensenlig syssla som man kan hävda att kommunen använder för att

Den andra typen är företag som har större fokus på rehabilitering som förberedelse

Vanligt är att kommunen/samverkansför-

försvara sitt stöd till de sociala arbetskoo-

för annat arbete eller studier. [3]Den

bundet har en eller flera handledare där

perativen.

sista kategorin är främst inriktad på att ge

för att ge hjälp och stöd till det nystartade

medlemmarna en social gemenskap och

kooperativet. Vidare så är handledarna

Kommunerna har ett problem. De har

sysselsättning anpassad efter deras förmåga

där för att tillvarata kommunens intresse i

sett sociala arbetskooperativ som opro-

och behov” (Nutek 2008:22–23) (Anders-

företaget.

blematiska sätt att lösa arbetsmarknadens ovilja eller oförmåga att anställa personer

son, 2010). KOMMUNERNAS JURIDISKA PROBLEM

med svårigheter. Det har dock visat sig att

1. Den första typen av företag och fråga

Det är viktigt att kommunen inser att det

kommunerna har agerat trots att det saknas

är den som kommer kräva mest utbild-

finns vissa problem med att kommuner

lagrum som reglerar de sociala arbetskoo-

ning av personerna som kan tänka sig att

är med och startar arbetskooperativ. Eko-

perativen. Ett sådant lagrum skulle kunna

starta företaget. Företagsekonomi, Lagen

nomiska föreningar är en juridisk person,

vara att erkänna de sociala arbetskooperati-

om ekonomiska föreningar, Avtalslagen,

med andra ord ett företag så som alla andra

ven som en särskild företagsform.

med många fler är något man måste få

företag, oavsett ifall de är aktiebolag eller

veta innan man kan starta ett företag. För

någon av de andra företagsformerna.

Nu börjar kommunerna och samarbetsor-

att inte tala om de lagar som kan tänkas

Därför kan man vid första anblick anta att

ganen få problem. Detta för att det börjar

styra den verksamhet som man nu tänker

kommunen bryter mot kommunallagen

gå upp för deras jurister att stöd och hjälp

bedriva, ex: Livsmedelslagen om man ska

då man ger stöd till sociala arbetskoope-

kan betraktas som oförenligt med kommu-

driva restauranger eller på andra sätt han-

rativen. Det finns dock ett visst svängrum

nallagen, lagen om offentlig upphandling

tera livsmedel. Nu gäller det inte bara de

som man kan hävda, vilket Kommunala

samt kompletterande lagar. Därför kan

personer som kan tänka sig att starta so-

stöd till enskilda näringsidkare av Magnus

det nu bli nödvändigt att lyfta de sociala

ciala arbetskooperativet. De av kommunen

Reiborn (Reiborn, 2010) visar på.

arbetskooperativens juridiska status och

anställda handledare som befinner sig på

det offentligas förhållande till de sociala

kooperativet för att hjälpa till måste också

”De stöd som medges i enlighet med 2

kooperativen till Riksdagen för att reda ut

få utbildning i dessa lagar.

kap. 8 § 2 st. KL kräver synnerliga skäl.

förhållandena.

Hur de dessa två rättsliga konstruktioner 2. Är företaget till för att rehabilitera per-

är ämnade att fungera och vad de leder till

Litteraturförteckning

soner så måste det finnas en bas att ta av

i praktiken ska behandlas genom följande

Andersson, J. (2010). Arbetsmarknads-

så att medlemmarna fylls på allt efter som

exempel på stöd till privata näringsidkare:

projekt som kooperativ. Linköping : Te-

de, förhoppningsvis, blir bättre och lämnar

Allmänt främjande i form av borgensåta-

magruppen Integration i arbetslivet (TIA),

kooperativet för att gå till annat arbete

ganden,

Linköpings universitet.

eller till studier. Där är det viktigt att ge

Arbetsmarknadsåtgärder, allmänt främ-

Reiborn, M. (2010). Kommunal stöd till

medlemmarna strukturerna i föreningens

jande som leder till enskilt stöd, synnerliga

enskilda näringsidkare. Stockholm: Stock-

organisations så att föreningen överlever

skäl, Synnerliga skäl i avknoppningsproces-

holms Universtet .

rotationen av medlemmar. I det här fal-

ser med underprissättning,

let så blir det, förmodligen, kommunens

Hyresrättsomvandling som parallell till

personal som kommer att utgöra en fast

avknoppningar,

struktur i föreningen.

Stöd till näringsidkare som utför kommu-

Text: Johan Holst Foto: Per Rhönnstad

nal kompetensenlig syssla, 3. I den sistnämnda typen så är det viktigt

Synnerliga skäl genom vikande servicenivå

att organisationen är enkel nog att förstå.

för stöd till enskild näringsidkare”.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 19


ÄGANDET DEMOKRATIN OCH MAKTEN

SOCIALT FÖRETAGANDE

I DET SOCIALA ARBETSKOOPERATIVET, MELLAN KOOPERATIVET OCH KOMMUNEN

Det finns ett demokratiskt underskott i de sociala arbetskooperativen, detta av flera skäl. Men det mest vägande är just att det är kommuner och samarbetsorgan har ett väldigt stort inflytande i det projekt som det sociala kooperativet är.

20 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


”Ägande, demokrati och makt är inga lätta frågor, inte minst får vi ständigt bevis för detta genom en enkel omvärldsanalys.” Här finns det två typer ägande som rör

en erfaren och kompetent projekt-ledning

AVDRIFT, DET STÖRSTA PROBLEMET?

sociala arbetskooperativ som är värda att

som kan dela med sig av ansvar och makt

Men det finns ett ännu större problem.

diskutera, det är ägande i strikt juridisk

till deltagarna. Det är också viktigt att led-

Det är att de som är driftiga och som vill

mening och ägande av projektet som ett

ningen inte känner sig hotad av menings-

driva företag som kommer att gå över

socialt arbetskooperativ utgör för kommu-

motsättningar i gruppen (Hedin, Herlitz &

till den öppna arbetsmarknaden. Men de

nen eller samarbetsorganet.

Kuosmanen 2006:150)”

personer som har störst problem som

(Andersson, 2010, s. 43)

kommer att bli kvar i det sociala arbetskoo-

Ett socialt arbetskooperativ är juridiskt en

perativet.

ekonomisk förening. En ekonomisk för-

FRIHET ELLER TVÅNG? VEM HAR VALET

Denna avdrift av folk, vilket är kommunen

ening ägs av sina medlemmar, det är delta-

ATT STARTA ETT KOOPERATIV?

och samarbetsorganets mål, kan i värsta fall

garna som är medlemmar som äger företa-

Det blir även problem med de kooperativa

leda till att kooperativet kollapsar i en kon-

get och där med har all juridisk makt över

principerna där principen om öppet och

kurs, eller att det blir kommunens handle-

företaget. Kommunen kan inte mer styra

friviligt medlemskap är en av de viktigaste,

dare som tar över mer och mer av uppgif-

företaget juridiskt, än kommunen kan styra

om inte den viktigaste principen. Då ett

terna som skulle göras av kooperativet.

andra företag så som Ikea, Kjells gräv och

projekt som ett socialt arbetskooperativ

bygg vad gäller anställningar, avtal m.m.

starta så är oftast inte är friviligt för de star-

Det enklaste sättet för att förhindra detta

tande deltagarna att delta i projektet, vilket

är naturligtvis att låta det sociala koope-

Kommunen eller samarbetsorganet kan äga

Andersson noterar (Andersson, 2010, s.

rativet gå mot att bli allt mer självständigt

det som projekt. Det vill säga att man är de

43)

och bli ett kooperativ så som alla andra

som startar och drar i gång kooperativet.

Andersson problematiserar också vad vi

kooperativ. Men oavsett hur detta kommer

Kommunen bestämmer över vilka som får

menar med social inkludering och frivilig-

att utvecklas, samt hur relationen mellan

delta i projektet och ger kooperativet eko-

heten i att få välja ifall man vill vara med i

det offentliga och de sociala arbetskoope-

nomiskt stöd och tar vissa kostnader som

projekt eller inte. För oftast när man an-

rativen i framtiden kommer att se ut, så är

kooperativet har.

vänder uttrycket social inkludering så syftar

dessa frågor värda att ta på yttersta allvar.

Genom det stöd och hjälp som koope-

man på inkludering i lönearbete (Anders-

Ägande, demokrati och makt är inga lätta

rativet har så har kommunen i praktiken

son, 2010, s. 44) inte i den betydelsen av

frågor, inte minst får vi ständigt bevis för

makten över kooperativen. Kooperativet

samhälliga gemenskapen.

detta genom en enkel omvärldsanalys.

må ha, i strikt mening, den juridiska makten över företaget, men i parktiken så är

Detta kan leda till att folk väljer att gå med

de bara fria att agera inom de ramar som

i och fastna i ett företag/arbetsplats som

kommunen eller samarbetsorganet har satt.

kräver stort och långtgående engagemang av

Text: Johan Holst Illustration: Jens Waltrén

de som jobbar där. Därmed är det en akut

Litteraturförteckning

Det är som Andersson skriver:

risk att de fastnar i det sociala kooperativet.

Andersson, J. (2010). Arbetsmarknads-

”Dock är varken företag eller projekt i nu-

De vantrivs och vill inte delta, men är tving-

projekt som kooperativ. Linköping : Te-

läget fullt ut demokratiskt utan deltagarnas

ade efter som det är enda sättet för dem att

magruppen Integration i arbetslivet (TIA),

demo-kratiska inflytande är beroende av att

behålla sin lön eller ekonomiska bistånd.

Linköpings universitet.

de som reellt har makten – alltså projekt-

Det ekonomiska incitament feltänder i

Reiborn, M. (2010). Kommunal stöd till

ägare och projektarbetare – överlåter visst

sådana fall, man är där för få pengar, inte

enskilda näringsidkare. Stockholm: Stock-

beslutstagande åt deltagarna. Hedin et al.

för att skapa ett företag och få det att växa

holms Universtet .

menar att ett sådant arrangemang kräver

och bli stabilt.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 21


NÖJDARE ÄN GENOMSNITTET Karlstadsbor är mer nöjda än riksgenomsnittet. Detta gäller i områden som utbildningsmöjligheter, fritidsmöjligheter, kommunikation samt kommunens verksamheter. I en undersökning som Statistiska centralby-

ner var 61. Vissa skillnader har bland annat

URVALET

rån (SCB) har genomfört, placerar sig Karlstad

uppmäts utifrån kön. Kvinnor är i större

Resultaten är baserade på de drygt 500 Karl-

konsekvent över genomsnittet i de allra flesta

utsträckning än män mindre nöjda när det gäl-

stadsbor i åldrarna 18-84 år som besvarade en-

kategorier som SCB uppmätt. Detta rappor-

ler kommunens stöd för utsatta personer samt

käten, av de tusen som tillfrågades. Liknande

terar det statistiska nyhetsbrevet Karlstad &

generell trygghet. Detta förhållande upprepar

undersökningar har genomförts under fyra

Omvärlden. Denna medborgarundersökning

sig även när det kommer till synen på grund-

års tid, men då årets undersökning skiljer sig

tar fasta på attityder som mäter medborgar-

skolan samt idrotts- och motionsanläggningar.

väsentligt åt, går årets resultat inte helt enkelt

nas nöjdhet inom tre huvudområden. Dessa områden är:

att jämföras med tidigare år. För Karlstads – När det gäller trygghet är det vad jag förstår

kommun är det dock tydligt att detta ger

generellt så att kvinnor är mindre trygga än

verktyg för att arbeta vidare med den generella

– Nöjd-Region-Index (NRI) med frågor om

män. Men jag reagerade själv på att skillnaden

trivseln.

kommunen som en plats att bo och leva på.

var så stor mellan könen.

– Vi kommer att göra denna undersökning

– Nöjd-Medborgar-Index (NMI) med frågor

med jämna mellanrum för att se om kommu-

om kommunens olika verksamheter.

Tidigare undersökning visar på en mindre

nens satsningar gör att upplevelsen och attity-

– Nöjd-Inflytande-Index (NII) med frågor

skillnad. Då måste man ju fundera på vad det

den till de olika områdena förbättras. Ibland

om medborgarnas inflytande på kommunala

kan bero på. Konkret jobbar kommunen med

kan det handla om att bara informera bättre

beslut och verksamheter.

trygghetsinventeringar i stadsdelar, berättar

och ibland handlar det om konkreta åtgärder,

Mona Stensmar Petersen, som arbetar med

berättar Mona Stensmar Petersen. Rapporten i

verksamhetsstyrning för Karlstads kommun.

sin helhet finns att läsa på karlstad.se

Karlstad fick ett huvudbetyg på 70, av hundra möjliga. Genomsnittet för landets kommu-

22 ASP BLADET | NUMMER 7 2012

Text: Robert Halvarsson Illustration: Jens Waltrén


”GLASSA I PARKA”

Likt en oas står glasskiosken i stadsträdgården som en punkt där folk kan samlas, umgås och njuta av tilltugget som säljs här, så länge vädret tillåter. ASP Bladet sadlade upp och begav sig till dit för att möta tre av de anställda. Att arbeta vid en glasskiosk handlar till stor

På en solig dag flockas besökarna likt små-

Det är bara det att tanken är att en sådan

del om väder. Stadsträdgården är en vacker

fåglar runt brödsmulor. Skulle regnet stå som

här plats ska ge utrymme för arbetsträning

plats att vara på, men de besökande är ofta

spön i backen flyr potentiella kunder hastigt

för personer som i dagsläget inte är en

soltörstande varelser. Och i backspegeln

scenen. Man håller sig inomhus och sysselsät-

del av den öppna arbetsmarknaden. För

är det lätt att konstatera att sommaren

ter sig med annat. Men om det nu vore så att

Robert, Jana och Amanda är det dock en

inte har pågått utan en och annan skur

himmelen öppnar sig, vad gör ni då?

trivsam sysselsättning. Särskilt stressigt är

och stora moln på den semesterfirandes himmel.

det inte heller, åtminstone inte när det är – Vi spelar väl kort och umgås medan vi

moln på himlen. När sola i Karlstad dock

väntar på bättre väder tror jag väl, fortsätter

behagar att kika fram, då blir det andra bul-

Jana med ett leende.

lar. Då riskerar glassen att ryka illa kvickt.

den även på Robert Zejnel, Jana Gillstrand

IFA STÅR BAKOM

– När det är fint väder kan det ta slut

och Amanda Larsson, som arbetar i Stads-

Kiosken är en del av ett arbetarmarknadspoli-

väldigt snabbt, berättar Robert.

trädgårdens glasskiosk. Även de märker av

tiskt projekt via IFA (Integration, Försörjning

vädrets roll i verksamheten:

och Arbete), som i sin tur är en del av Ar-

– En femlitersback med glass kan gå på en

betsmarknads- och socialförvaltningen. Men

halvtimme eller timme, fyller Jana i.

Å andra sidan uppskattar besökare solen desto mer när hon väl kikar fram. Det gör

– När det är sol kommer folk, men när

för den yttre besökaren märks ingen större

det är regn försvinner alla, berättar Jana

skillnad, glassen är god och kaffet likaså.

Gillstrand.

Text: Jens Waltrén och Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 23


RÄKNA MED... SEMESTERBRÅK Är du rädd för att det ska bli bråk under din semester? Lever du i ett parförhållande? Då kommer du att bråka i genomsnitt 2455 gånger i år. Detta enligt en undersökning som fokuserar på gräl. Många av dessa bråk sker under semestertider. Men det finns. Lite konflikter är dessutom

borde tycka att relationen borde stärkas

ovänner. Alkoholen kan vara en stor bov

bara nyttigt eller åtminstone mänskligt. I

under semestern? Inte för att jag har någon

i detta ämne. När jag läste vad Liria Ortiz,

alla fall om man ska lyssna på DN-insidans

exakt siffra på om det blir bättre eller

experten på DN har skrivit, så tyckte hon

expert Liria Ortiz:

sämre, så kan jag i alla fall konstatera att

följande; att före ledigheten ska folk prata

semestern kan bli en jobbig period.

med varandra och lyssnade på varandra, så

”Att en relation sätts i gungning när man

båda vet vilka förväntningar båda har på

plötsligt tillbringar hela dygnet med sin

SEMESTER - ETT UNDANTAG FRÅN DEN

semestern och man är medveten om vad

partner är inte helt ovanligt. Efter somma-

VANLIGA VARDAGEN

båda ville göra. Om två personer tror att

ren märker familjerådgivningen en ökning

”Men det är väl så att man går utanför

de har ett och samma mål, kan de trots allt

av antalet samtal och separationsfrekven-

de givna ramarna och de rutiner som

se olika på saken. Båda två behöver komma

sen blir högre. ”

man vanligen har till vardags”, fortsätter

ihåg detta.

Ortiz. Exempelvis dricker flera personer Men varför påverkas egentligen relationer

mer alkohol under semestertiden, detta

Att någon vill ha en bra dag kan för den

negativt under semestern för många? Man

tror jag är en stor faktor varför par blir

ena personen innebära att gå en promenad,

24 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


En person säger en sak men det tolkas som något helt annat. Sådant kan skapa frustration. medan den andra vill dricka öl med sina

NÄR BRÅKET ÄR ETT FAKTUM

sig ha fel. Detta borde vara mindre viktigt,

kompisar. Vi är ganska olika varandra när

Men vad gör man om man ändå börjar

för det kommer garanterat att bidra till fler

det gäller en sådan enkel grej som att vilja

bråka på semestern. Om man inte pratar

bråk.

ha det lite mysigt. Det finns miljoner olika

ut om det som utlöste bråket så blir det

sätt att tolka vad ordet mysigt innebär.

förmodligen bråk igen. Så prata ut om

För även om någon vinner diskussionen

Att ha verklighetstrogna förväntningar

situationer och händelser. Det är självklart

så kommer det sannolikt leda till mer mot-

på ledigheten är också en bra idé. Många

en uppmaning till killarna, för i regel så

stånd. När känslorna är starka upprepar

gånger sätter semesterfirare upp stora

är det grabbarna som har det svårast i ett

vi välkända beteendemönster, och då har

mål och förväntningar som lätt kan bli

förhållande att prata.

vi svårt att förändra saker. Ibland kanske

för mycket. I dessa fall kan det lätt uppstå

det är bra att någon slår näven i bordet

konflikter för man har förväntat sig lite för

Det finns en del tips som kan minska en

och kräver en förändring. Kräv föränd-

mycket. Då är det lätt att det blir konflikter

del av bråken:

ring i handling, inte i attityd, menar Linda

i relationen.

Backman. Vägen till förändring är ofta Linda Backman från Psykologfabriken

motsträvig.

En person säger en sak men det tolkas

nämner bland annat att förmågan att

som något helt annat. Sådant kan skapa

kunna styra och reglera sina egna känslor är

frustration.

en av de viktigaste egenskaperna man bör

Ett sätt att misslyckas är om du poängterar

träna på i en relation. Ett annat tips kan

din partners brister. Detta är inte bra. Nå-

Exempel: Älskling, ska vi åka till stugan?

vara att man väntar med att försöka lösa

got som brukar funka med tjejer är att man

För han kan det innebära: Dricka öl och

sina problem tills efter känslorna har lagt

kör utbytestaktiken, om jag gör ditt så gör

fiska. För henne kan det innebära: Reno-

sig. När man är riktigt arg kan man ofta

du datt. Jag vet av egen erfarenhet att den

vera stugan och plantera trädgården.

inte få fram det man egentligen vill ha sagt.

här taktiken är bra, och då både ger man

Därför: vänta.

och tar. Detta kallar jag att förhandla. Sen finns det smidiga sätt att lura sin partner.

VAR TYDLIGARE Vill ni få en bra semester måste båda vara

Sen är det väl så här att orsaken till bråk

villiga att mötas på halva vägen, inte bara

om vi nu håller oss till semestern kan bero

Om din partner slänger kläderna på golvet

en part, här ska det vara rättvist. Kompro-

på en massa andra saker som vi inte kan

varje dag, ställ då en tvättkorg där han eller

missa är ordet. Sen är det väl också så att

påverka, exempelvis vädret. Ingen vill ha

hon brukar byta om. Detta kan vara ett bra

allt inte går att kompromissa kring, och

en massa regn under semestern. Det kan

sätt att slippa småbråk. Men kom sen ihåg

då är det väl inte hela världen att man gör

nog få de flesta på dåligt humör. Andra or-

att gamla vanor tar lång tid att förändra.

vissa saker på egen hand. Lever man dess-

saker kan vara att man får för lite utrymme

Så därför önskar jag lycka till med både

utom i ett förhållande där det finns barn

för sina egna intressen.

kärleken och framtida semestrar.

kan det bli ännu mer komplicerat. Förutom sin egen och sin partners vilja finns då även

En annan viktig sak är att vi kan accep-

ett eller flera barns vilja att ta hänsyn till.

tera att vi har olika intressen, och att sen

Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönstad

se till att båda får utrymme för sina egna Som med det som tidigare nämnts, så

intressen. Med andra ord se till att båda

handlar det om rak kommunikation. Vad

får acceptans för varandras olikheter. En

vill barnen göra? Är det möjligt utifrån eko-

annan sak är känslan för att alltid ha rätt i

nomi och den övriga familjens vilja? Som

diskussioner och få den andra att erkänna

Källa: DN-insidan samt Psykologfabriken. Obs! Bilden är arrangerad

förälder har man dock så klart sista ordet.

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 25


SEMESTER - EN HISTORIK Under 1930-talet hade tanken om lagstiftad

tion beskriver hon det historiska förloppet

Innan semesterlagen antogs var rätten till

rätt till semester fått grepp om opinionen.

innan den första semesterlagen blev en rea-

semester en klassfråga, menar Högberg. I

1936 antogs en internationell överenskom-

litet. Hon skriver att under 1920-talet hade

mitten av 1930-talet kunde de arbetare som

melse som rörde rätten till betald semester.

man inriktat sig på arbetstidsregleringar

hade turen att inneha ett kollektivavtal med

Samma år fick Frankrike och Norge en

istället för längre sammanhållande perioder

tillhörande semester få ut minst sjudagars

lagstiftning som fastställde arbetstagarnas

av ledighet. När dessa hade införts i slutet

ledighet. Högberg skriver vidare att en

ledighet.

av 1920-talet växte tanken om en betald

fjärdedel av de kollektivanslutna saknade

semesterperiod.

semesterätt i sina avtal.

terlag. Sveriges riksdag beslutade 1937 att

Den då gällande arbetarskyddslagen gav

För andra samhällsgrupper såg det an-

införa semester för alla arbetare. Beslutet

som rekommendation åt arbetsgivarna att

norlunda ut. Yrken med högre status hade

innebar att man fick rätt till två veckors

ge sina arbetare fyra dagars semester. Det

vanligen två till tre veckors semester, eller

ledighet per år.

var upp till varje enskild arbetsgivare att ge

ännu längre. Innan semesterlagens genom-

sina anställda ledigt. Ledigheten placerades

förande gällde det att tillhöra rätt social-

I Emma Högbergs D-uppsats i sociologi

vid midsommar och medförde att man var

grupp för att åtnjuta ledighetens fördelar.

med titeln Semester – en social konstruk-

ledig i en hel vecka.

Under årens lopp har man utökat semes-

1938 var det Sveriges tur att få en semes-

26 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


Semester är en självklarhet, tycker de flesta av oss. Vi uppfattar det som en mänsklig rättighet att några veckor varje år få koppla av från vårt arbete. Den rättigheten har inte alltid varit en självklarhet. Betald semester är egentligen ett relativt nytt påfund. terperiodens längd. 1951 förlängdes semes-

Under ett semesterår har en arbetstagare

terperioden till tre veckor. Fyra veckors

25 dagars semester som den tjänar in under

semester infördes 1963. 1978, femton år

det föregående intjänandeåret. Semester-

senare, kunde svenskarna se fram emot

året omfattar tiden från 1:a april till 31:e

fem veckors ledighet per år.

mars följande år. Med andra ord är varje semesterår intjänandeår för närmast föl-

SEMESTERLAGENS UTFORMNING

jande semesterår.

Semesterlagen säger i sin nuvarande form att arbetstagare har rätt till semesterledig-

I artikeln i National Encyklopedin som

het, semesterlön och semesterersättning.

behandlar semester kan man läsa att ordet

Lagen skiljer på betald och obetald semes-

är ett franskt låneord. Ordet betyder halv-

ter. Betald semester måste tjänas in för att

årspermission och har sina ursprungliga

kunna erhållas. För att detta skall fungera

rötter i latinets seme´stris.

måste man ta i beaktande begreppen semesterår och intjänandeår

Text: Henrik Sjöberg

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 27


MÅNADENS TIPS

FILM

TOTAL RECALL (Går på bio just nu)

Efter att ha sett remaken på Total Recall så kan jag inte direkt säga att jag blev besviken. Är den lika bra som originalet? Nej, och inte var den väl tänkt att fungera som en ersättare för det heller. Detta är en uppdaterad version av en film som i sig är baserad på boken ”We Can Remember It for You Wholesale” av Philip K. Dick. Nu har jag inte läst boken själv, men efter vad jag har hört så skall den nya filmen hålla sig mer korrekt till den än ”originalfilmen”. Istället för att gnälla på det jag inte tyckte om så tänkte jag koncentrera mig på vad jag gillade. En av de saker jag gillar var att remaken har grymt cool produktions-

Den nya versionens små twister funkade för mig,

design. Den känns som att den utspelar sig i samma

Marsdelen i Arnolds version är inget jag saknar direkt.

värld som Blade Runner/Ghost in the Shell och iRo-

Den nya filmen behandlar även karaktärerna lite

bot. Vilket i sig inte är så konstigt eftersom Philip K.

annorlunda, på ett sätt jag gillade. Det är kanske lite

Dick även har skrivit boken ”Do Androids Dream of

synd att den ibland tvingas att följa samma spår som

Electric Sheep?” som Blade Runner baseras på. Även

originalet. För har man inte sett originalet så kan jag

Robotdesignen var något som jag fastnade för.

mycket väl tänka mig att man lättare sugs in i storyn än vad jag gjorde, som sett den och vet handlingen.

ACTION Visst finns det dialog och handling i filmen. Men det

Det är en film man kan se om man inte sett origi-

var en hel del action och en hel del coola kameravink-

nalet på länge och vill se om den, för storyns skull

lar och så vidare som jag tyckte var sköna. Det var

exempelvis. Eller så ser man originalet först och går

även helt ok CGI (datoranimering), inget jag störde

in i biomörkret armerad med papper och penna och

mig på i alla fall.

försöker hitta alla likheter eller skillnader som finns mellan de två filmerna.

Bland skådespelarna syns bland annat Kate Beckinsale och Jessica Biel. En av dem vore nog för att göra mig

Jag gick in med förhoppningen över att den skulle

nyfiken, att båda är med är bara bonus. Det var också

hamna någonstans mellan betygen 6-7 av 10 möjliga.

kul att se att Colin Farrell tillbaks igen, den mannen

Jag kom ut helt nöjd över att ha sett den och vad den

försvann fort när det blåste runt honom. Jag hoppas

var för något. Överlag får den godkänt av mig. Det är

att han är på fötterna igen med en bättre agent som

trots allt en popcornactionrulle med science fiction-

kan fixa mer roller åt honom.

tema. Hur dåligt kan det då bli? Text: Robert Olsson

28 ASP BLADET | NUMMER 7 2012


ASP BLADET | NUMMER 7 2012 29


PÅ JOBBET Annica Lindfors jobbar på Vuxenavdelning och har träffat ASP Bladet, för att berätta om sitt arbete som utredare. Hon är en engagerad person som brinner för sitt jobb och har gärna många järn i elden. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND?

socialdokumentation. Om det finns behov

kanonjobb och man märker hur värdefullt

– Jag utbildade mig 2004 till behand-

stöttar jag också verksamheterna när det

Vuxenavdelningens arbete är för alla våra

lingsassistent i Forshaga. I samband med

gäller genomförandeplanen. En stor del

målgrupper. Jag tycker att det är viktigt

utbildningen praktiserade jag på Vuxenav-

av min arbetstid har gått åt till utbildning

att man har ett tätt samarbete med alla

delningen inom Karlstad kommun. 2006

av personal och vikarier i VIVA-systemet.

parter. Det gäller att samarbeta och gå över

fick jag en tillsvidaretjänst på Citygruppen

Under våren har föreberedelserna för

gränserna mellan olika avdelningar och

men tog tjänstledigt därifrån för att plugga

KBU:n (kund och brukarundersökningen)

enheter inom Vuxenavdelningen. Det är ju

på Karlstad universitet. Jag studerade

varit i full gång, och i höst kommer den att

ändå brukarna som står i centrum. Vi ska

PA-programmet (personal och arbetsliv)

dra igång.

samarbeta så gott det går för dem.

i sociologi. När jag var klar med studierna

VAD KRÄVS DET FÖR EGENSKAPER

VAD MOTIVERAR DIG I ARBETET?

jobbade som samordnare i boendet på

I ROLLEN SOM UTREDARE?

– Det som motiverar mig är att arbeta med

Fagottgatan. Augusti 2011 började jag att

– I mitt arbete händer det mycket på en

de målgrupper som finns i våra verk-

arbeta som utredare på Vuxenavdelningen.

gång och det gillar jag. Jag tycker om när

samheter. Jag tycker också det är otroligt

det blir en utmaning som man får jobba

spännande att jobba med organisatio-

VAD GÖR EN UTREDARE?

med. En utredare bör också vara intres-

nens utvecklingsfrågor. Det är väldigt

– En utredare ser till att all statistik gran-

serad av statistik och siffror, samt att ha in-

intressant och spännande att arbeta med

skas, redovisas och lämnas in. Det jag gör

tresse av att utveckla system som rör verk-

sådana frågor. Jag älskar även att jobba

skiljer sig från socialsekreterarna som arbe-

samheten. Det krävs ett stort engagemang

och samarbeta med människor. Att jobba

tar med personliga utredningar. Jag sysslar

i mitt arbete och man bör kunna ha många

som utredare är ett utvecklande arbete som

istället med interna utredningar. På en viss

bollar i luften. Det låter lite klyschigt, men

aldrig är tråkigt.

avdelning kan det finnas saker som be-

det är så det är.

men tog inte examen i det, utan gjorde det

VILKA UTMANINGAR SER DU

höver förbättras. Det kan vara något som inte fungerar som det ska. Då tar jag reda

HUR TROR DU ATT FOLK I GEMEN

I DITT ARBETE?

på vad vi kan göra för att underlätta för

UPPFATTAR VAD EN UTREDARE GÖR?

– Den största utmaningen just nu är att få

personalen som arbetar i verksamheterna.

– Det finns många som tror att jag jobbar

ordning på statistiken som rör dokumenta-

Det gäller att hitta områden som behöver

som socialsekreterare. Utredare är en diffus

tionssystemet VIVA. Det är ett arbete som

förbättras utifrån vad verksamheterna

titel, som sagt, i och med att det täcker ett

kräver mycket tid och energi. En annan

kräver, med målet att de olika systemen ska

så brett område. Tack vare det kan man

utmaning är genomförandet av Kund och

fungera. Dokumentationssystemet VIVA

forma den här tjänsten utifrån vilket behov

brukarundersökningen (KBU). Det blir

är ett exempel på detta. På det hela taget är

verksamheten har.

första gången som jag jobbar med den. Att fungera och jobba i en grupp är även det

titeln utredare diffus eftersom det är som mycket som innefattas inom mitt arbets-

HUR SER DU PÅ ARBETET MED

en utmaning. Samarbete, det är A och O

område.

UTSATTA MÄNNISKOR?

för att arbetet ska fungera. Detta är särskilt

– Eftersom jag har jobbat ute i verksam-

betydelsefullt när man jobbar på en avdel-

VILKA ÄR DINA HUVUDSAKLIGA

heten tidigare, har jag en bra kännedom

ning som denna, där man måste lyssna av,

ARBETSUPPGIFTER?

om hur det fungerar där. Därför kan jag

känna efter och ibland backa tillbaka eller

– Först och främst jobbar jag med statistik,

relatera det med mina nuvarande arbets-

ta ett kliv framåt.

dokumentationssystemet VIVA och

uppgifter. Jag skulle vilja berömma alla

30 ASP BLADET | NUMMER 7 2012

som jobbar i verksamheterna. De gör ett

Text: Henrik Sjöberg Foto: Stefan Ek


ANNICA LINDFORS Utredare på Vuxenavdelningen Ålder: 33 Familj: Sambo och schäfer Bor: Vålberg Senaste lästa bok: Kråkflickan Senaste sedda film: Battleship Drömresa: Bilresa i USA Favoritmat: Asiatiskt

ASP BLADET | NUMMER 7 2012 31


KARLSTAD I BILDER

KARLSTADS STÖRSTA ORGEL Karlstads domkyrka renoverade förra året sin orgelklenod och fick bland annat bort 40 års samlat damm. I Sverige finns bara fyra stycken orglar av den storleken. Text & Foto: Robert Halvarsson

32 ASP BLADET | NUMMER 7 2012

KARLSTADS KOMMUN

Profile for ASP Bladet

ASP Bladet - Augusti 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

ASP Bladet - Augusti 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Profile for aspbladet
Advertisement