Page 1

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 4 -2012

TEMA ARBETE I månadens nummer av ASP Bladet har vi fokuserat på arbete. Arbetet och lönen, två viktiga faktorer som på sätt och vis ger den enskilde sin roll i dagens samhälle. sidorna 14-23

sidorna 6-7

FRAMTIDENS EKONOMI sid. 8-9

Hur samarbetar man med förövare som misshandlar sin fru och/eller barn?

Arbetsmarknads och socialförvaltningen (ASF) har antagit en startegisk plan & budget för 2013-15 som vi har tagit del av och sammanställt

KVINNOFRID

KARLSTADS KOMMUN


MAJ MÅNAD - FÖR MIG ÅRETS ALLRA VACKRASTE MÅNAD DÅ DET SPIRAR OCH KVITTRAR ÖVERALLT. Det är varje år en förhoppningsfull känsla under maj, när

Det är viktigt att ha framförhållning inom detta område, som

mörker och kyla vker undan och ljus och värme kommer. Sista

i mycket stor utsträckning berör Vuxenavdelningen.

veckan i april har jag följt rättegången i Norge och försöker förstå hur det är möjligt att någon kan vara så övertygad om

Ändringar föreslås också inom psykiatrins

att medmänniskorna är skadedjur som bör utrotas.

tvångsvårdslagstiftning, där förflyttning av kostnader och

– Då kan det vara skönt att vila i åsynen av älgen som står

ansvar föreslås mellan staten, landstingen och kommunerna.

stilla i skogsbrynet, andparet som simmar i vattnet eller

Inom detta område kommer förvaltningen att delta för att

barnen som blåser såpbubblor.

bedöma ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för kommunernas del.

Inom vår förvaltning har mycket arbetet ägnats åt ekonomi, vilket vi gör varje år vid denna tid då kommande budgetar

Förarbetet inför Bostad Först pågår för fullt. Två

ska arbetas fram för att senare kunna beslutas i fullmäktige.

medarbetare gör studiebesök i kommuner som arbetar enligt

Men detta år har det känts extra angeläget att vara tydliga och

denna evidensbaserade metod, och planerar tillsammans med

välformulerade, eftersom de senaste åren krävt reduceringar

KLURA kompetensutveckling en konferens under hösten för

som nu börjar ta ut sitt pris. Många medarbetare har en

att sprida kunskap om metoden.

alltför stor arbetsbörda, då fler människor behöver våra insatser samtidigt som vi ställs inför större krav och utökade

En ansökan har lämnats till Socialstyrelsen om

åtaganden. Förvaltningen prioriterar i budgetyttrandet

sysselsättning för personer med psykiskt

bostad/boendestöd, externa placeringar och försörjningsstöd;

funktionsnedsättning, där arbetet ska bedrivas enligt IPS

tre grundläggande sociala områden för att garantera brukare/

(individual placement support). Hoppas att vi får medel för att

klienter det mest nödvändiga.

starta enligt den arbetsmetoden!

Det är väldigt tyst om den statliga Missbruksutredningen,

Med detta sätter jag punkt för denna gång!

som särskilde utredaren Gerhard Larsson presenterat och där ansvarsförflyttning mellan kommun och landsting föreslås. För att få höra vad som händer ska jag lyssna på honom i mitten av maj i Stockholm, när han själv berättar nuläget.

Inger Granhagen Avdelningschef

VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN

Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


NYHETER

INNEHÅLL

KARLSTAD KAN BLI FRISTAD

I en motion som Linda Larsson (S) och Christer Alnebratt (S) har skrivit vill man låta Karlstads kommun bli en fristad för författare och andra kulturellt skapande människor från andra länder. Frågan har behandlats av Kommunstyrelsen och kommer så småningom att behandlas av Kommunfullmäktige. I motionen argumenterar Larsson och Alnebratt att i förtryck och förföljelse av kulturarbetare är statistiken skrämmande hög. Det finns tusentals kulturarbetare som lever under omänskliga förhållanden och att det inte är siffra som sjunker utan snarare växer. I motionen skriver de bland annat följande: ”Fristäder, det vill säga städer där man kan få en möjlighet att överleva och utöva sitt konstnärskap, är inte många. Det finns idag omkring tjugo fristäder globalt varav fyra i Sverige: Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. Kulturrådet verkar för att fler svenska städer erbjuder fristäder för författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hemländer.” De som berörs kan exempelvis vara författare som blir förföljd i sitt hemland. Fristaden erbjuder då uppehälle, bostad, och ro att arbeta i minst 1 års tid, men tiden som personen erbjuds att stanna är samtidigt begränsad i tid. Linda Larsson berätta för ASP Bladet att detta inte är någon asylpolitiskfråga utan en solidaritetsfråga och att staden och kommunen också kan ha ett stort utbyte av dessa människor och deras erfarenheter. – Det är tänkt att under den tid författarna vistas i Karlstad kan de ha olika seminarier. Under dessa kan de dela med sig av sina erfarenheter och berättelse för oss som bor i Karlstad, säger Linda.

INLEDARE

2

DEBATT

Arbete är inte bara lön

REPORTAGE Framtidens ekonomi Kvinnofrid Attityder till hets & våld En överbyggande resa Lönearbetets födelse IFA´s jobbpaket Stress & arbete Steg till eget jobb Bland ekrar & hjul Dags att cykla till jobbet Världsautismdagen Vad skall jag bli när jag blir stor Månadens tips

PÅ JOBBET Marie Nyqvist

4-5 6-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22-23 24 25 26-27 28 29-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Johan Holst Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Christer Adrian

FOTOGRAF Per Rhönnstad

GRAFISK FORM & RETUSCH

I ett yttrande av Kommunledningskontoret föreslår de att Arbetsmarknads och socialnämnden samt Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utreda om Karlstad kan bli en sådan fristad. De menar också att utredningen ska redovisas senast januari nästa år.

Robert Olsson & Mattias Fahlgren

ANSVARIG UTGIVARE Sigvard Säll

KONTAKT Text: Joanna Halvardsson & Robert Halvarsson Bild: Robert Olsson

as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X

PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766


DEBATT ARBETE ÄR INTE BARA I månadens nummer av ASP Bladet har vi fokuserat på arbete. Arbetet och lönen, två viktiga faktorer som på sätt och vis ger den enskilde sin roll i dagens samhälle. I mångt och mycket uppfostras vi i dagens samhälle till

Även om vi inte erkänner det alltför ofta, är lönen

att någon gång i framtiden jobba. När vi är barn visar

viktig. Lön gör det möjligt att förverkliga drömmar vi

våra föräldrar hur vi ska fungerar socialt. Sättet de lever

har om ett bättre liv. Pengarna skapar också möjligheter

på lär barnen hur de en dag själva också ska leva.

för den enskilde som antagligen inte A-kassa eller ekonomiskt bistånd kan ge. Vi blir belönade för vår flit och

Denna skolningsprocess forstätter senare i skolan, där

kanske i någon mån också vår offerförmåga – vi byter

man får faktiska kunskaper i en rad olika ämnen, för att

vår tid mot pengar.

sedan formas till en arbetstagare Allt detta går inte förneka, men frågan är om det inte Allt detta skapar en så kallad ”Socialiseringsprocess”,

pengarnas roll i arbetet har gått över styr? Arbetets

som förhoppningsvis ska leda till att den enskilde får

betydelse är stor utanför den ekonomiska verkligheten.

möjlighet att skapa sig själv en meningsful tillvaro.

Ett arbete kan ge en ny självkänsla och livskvalitet. Gemenskapen på en arbetsplats kan vara det som gör att

Socialisation är den process som en individ går igenom

jag orkar ta mig till jobbet. Känslan att känna sig bety-

för att bli självmedveten person. I detta anses arbetet

delsefull, att synas i ett större sammanhang är det svårt

utgöra en självklar del.

att värdera. Arbete motverkar utanförskap har vi hört och visst stämmer det. Det vet jag av egen erfarenhet.

4 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


LÖN BARA PENGAR = EGOISM För stor fokus på pengarnas betydelse skapar en girig,

Med denna kritik vill jag ha sagt följande: arbete bör

snål och egoistisk värld, där människor värderas som

inte handla enbart om en fråga om lön. Det borde även

varor på en marknad. Det finns attityder i samhället

finnas värden bortom pengar som vi kan lyfta fram.

som hakar på dessa tendenser som egoism och girighet. Det räcker inte att ha mer, man ska ännu mer. Är du

Det är klart vi behöver medel för att överleva i en tuff

redan rik, kanske du då vill bli superrik. Istället för att

värld. Men när lönens storlek sätter oss på kartan som

föra fram vikten av god arbetsmiljö kräver du istället

individer är vi på väg åt helt fel håll. Vi bedömer ibland

mer betalt. Frågan är om det alltid är så klokt.

människor utifrån hur stort ekonomiskt svängrum de har. Det skapar en fattig människosyn och bidrar till

Attityder som dessa påverkar samhället negativt och

fördomar som inte gagnar någon. Pengar skapar murar,

medför att det är okej att ta genvägar på andras bekost-

det borde inte vara så.

nad. Om direktörer roffar åt sig bonusar i parti och

Text: Henrik Sjöberg

minut, då kan väl jag också utnyttja systemet så att det gynnar mig, tänker säkert många. Förhållningssätt inom samhällets elit blir allmänna, känslan av ansvar försvinner och vad du gör hamnar i bakgrunden.

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 5


ASP BLADET FRAMTIDENS Arbetsmarknads och socialförvaltningen (ASF) har antagit en startegisk plan och budget för 2013-2015. ASP Bladet har tagit del av planen och här nedan kommer en sammanställning.

I planen konstaterar man att varje medborgare som söker stöd eller

EXTERNA PLACERINGAR

hjälp av Arbetsmarknads- och socialförvaltningen kostar cirka 4500 kr

för förvaltningen. Dessutom sker det en ökning av kostnader för

munens vårderbjudande, var så höga att budgeten överskreds

förvaltningen och man kommer att begära utökade ramar. Totalt vill man ha 32,5 miljoner kronor i utökade budgetramar.

Kostnaderna för externa placeringar, det vill säga utanför kommed 14 miljoner kr för 2011.

För kostnader för LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)i form av extern placering och ledsagare/

LAGFÖRÄNDRINGAR OCH AV DOMSTOL BEORDRARE UTREDNINGAR •

assistent gick över budget med 2,5 miljoner kr. •

En placering av barn och unga sker allt oftare i familjehem i

1 Mars 2012, träder en ändring i lagen i kraft med särskilda

ett försök att erbjuda bästa vården till minst kostnad. Detta

bestämmelser om unga lagöverträdare. Ifall den misstänkte är

innebär att Familjehuset får än mer att göra.

under 18 år så måste en åklagare inhämta yttrande från social•

nämnden innan beslut fattas i åtalsfrågan.

MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN

1 Maj 2012, nya bestämmelser i föräldrabalken. Socialnämnden

Nämnden har satt upp flera mål som den ska försöka uppnå:

har nu möjlighet att besluta om vissa åtgärder inom hälso- och

ASF har som mål att alla människor ska ha ett boende.

sjukvården utan vårdnadshavarnas samtycke.

Att Arbetsmarknads och socialnämnden ska ha till gång till

Inflödet av anmälningar till förvaltningen ökar och visar därmed att det behövs än mer insatser från förvaltningen.

Familjerätten och Familjerådgivningen är under stor press då de inte hinner slutföra utredningar av vårdnad, boende och umgänge inom de av tingsrätten beslutade ramarna. Vidare så börjar tingsrätterna allt mer att avslå begäran om anstånd för att slutföra utredningarna.

6 ASP BLADET | NUMMER 4 2012

bostäder för olika behov och i den omfattning som behövs. •

Att de insatser som nämnden gör ska leda till arbete och/eller egen försörjning.


SUMMERAR EKONOMI •

• • •

Man ska ha tidigare insatser för barn och ungdomar och att

Förbättrade möjligheter för Karlstadbor att få egen bostad.

man ska ha närmare kontakt med andra aktörer för att på ett

Man ska arbeta på att försöka öka den generella tillgänglighe-

bättre sätt se till att barnen och ungdomarna får en tryggare

ten på bostäder till unga vuxna. Man har även starta ett nytt

och godare uppväxtvillkor.

boende för unga vuxna med omfattande social problematik.

Man ska arbete mer förebyggande för att förhindra social problematik.

ANALYS

Verksamheten på arbetsmarknads- och social förvaltningen ska

Arbetsmarknad och socialförvaltningen har haft det tufft i flera år

ha en helhetssyn på den enskildes problematik.

med stora nedskärningar under 2011, i vad som endast kan beskri-

Man ska arbeta på ett sätt som gör det mesta möjliga av varje

vas som ett tröstlöst försök att få sin budget i balans.

budgeterad krona. Detta under ett år med fortsatt lågkonjunktur och fler utförsäkrade DE ÖVERGRIPANDE MÅLEN ÄR

från försäkringskassan. De utförsäkrade har inneburit en kostnads-

förskjutning från staten till kommunen med cirka 16-17 miljoner.

Man ska förbättra karlstadsbornas möjlighet till egen försörjning. Man bedriver redan förebyggande och aktiva åtgärder för att få fler i arbete och/eller praktik. Man bedriver verksam-

Den strategiska planen ger en bild av att det inte går att spara mer i

heten i samverkan med den europiska socialfonden och sam-

förvaltningen och därmed är det enkelt att förstå varför man trycker

ordningsförbunden, detta ska fortsätta enligt den strategiska

så hårt på hälsa och ökad fokus på egen försörjning och arbete.

planen. Text: Johan Holst

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 7


KVINNOFRID Hur samarbetar man med förövare som misshandlar sin fru och/eller barn? Hur når man de män, eller kvinnor, som inte är intresserade av stödsamtal, för att förhoppningsvis kunna minska våldet? Länsstyrelsen i Värmland gör ett studiebesök i Göteborg. Länsstyrelsen i Värmlands Fredagrupp,

barn finns inom socialtjänsten och lära ut

individuella samtal och i grupp. Göran

Fokus Förövare, har fått pengar och

hur pappor kan stödja mammor och barn

Lindén berättar att det är vitalt att ha två

har åkt till Göteborg för att få nya

i socialtjänsten. Man tror att om man på

personal med i arbetet, då det är viktigt

influenser i hur man konkret kan arbeta

ett tidigt stadium fångar upp pappor som

att visa empati och komma nära både

mot kvinnomisshandel. Pengarna är i

kan riskera att bli förövare, så kan man

mannen och kvinnan så är det lättare med

första hand avsatta för att ge stöd till män

hindra utvecklingen.

två, då de kan fokusera på var sin part.

dessutom är pappor, särskilt viktigt är

Socialsekreterare som utbildas för

Samtalen är motiverande. Pappor kan

detta för de eventuellt drabbade barnen.

detta kommer också att få handledning

själva komma och be om hjälp. De har det

som slår, och framför allt de män som

en tid efteråt, för att få in rutinen i

struligt, men saknar sina barn som kanske

Relationsvåldscentrum i Göteborg,

sitt vanliga arbete med lagarna SoL

vistas på en okänd ort.

Dialoga, arbetade 2009 fram en strategi

(Socialtjänstlagen) och LVU (Lag med

till hur man kan arbeta för att få

särskilda bestämmelser om vård av unga).

våldsamma fäder att ta sitt ansvar som förälder.

På utvägsboende gör man tvärtom, där får de misshandlande männen flytta bort,

ATT VISA EMPATI

till ett boende där de boende, boendestöd,

Metoden personalen utbildas i är en

partnerkontakt och behandling. Man

Metoden har utformats av Göran Lindén

samtalsmetod och inte en behandlings-

kan nå förövare genom utbildning av

och ska hjälpa pappor vars partner och

form. Den kan användas både i

Mottagningsenheten IFA (Integration,

8 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


försörjning och arbete), för att sedan kontakta Krismottagningen för män. Papporna har rätt till hjälp och samarbete kan också knytas till Frivården.

att gruppen pappor skall prioriteras, då man inte kan prioritera alla. Det är

I Partille berättar Git Metze att de

papporna som får första kontakten med

jobbar för att parterna så småningom skall träffas, men säger att om det ringer en varningsklocka, att det känns i benmärgen att någonting inte stämmer, så skjuter man upp mötet en tid framåt. Det är också viktigt att kvinnorna inte säger ja utan att tänka efter först. Det är inte bra att ha ett möte om kvinnan är rädd.

FAR MED BARNEN Linda Falander säger att det är bra på lång sikt om förövaren tar på sig ansvaret

av sina handlingar, och jobba med att få bort dem, för att få ett bra resultat på sikt, detta är speciellt viktigt för barnen, så de slipper att lida och det kan dessutom leda till en bra relation mellan förälder och barn. Arbetet kan leda till att personerna kan få vardagen att fungera, utan att någondera parten måste fly med barnen och skaffa en ny identitet. Annelie Larsson anser

socialtjänsten då det förekommer våld i familjen. Personalen på IFA i Karlstad säger att det finns mycket, framför allt att den förövande föräldern måste lära sig ta sitt föräldraansvar, det är vad man utgår ifrån för att börja bygga bort våldsamheten hos pappan. Det är vitalt att barn får växa upp utan skam, skuld och rädsla. Text: Maria Lundby-Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 9


10 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


ATTITYDER TILL HOT OCH VÅLD – Vi måste komma ihåg att våld är något människan haft fördel av för vår arts överlevnad, inleder Anna Björkdahl sin föreläsning på Centralsjukhuset i Karlstad. ASP-bladet var på plats och lyssnade på

Deras syn på psykiatriska patienter symbo-

BEMÖTANDE

Anna Björkdahls föreläsning med rubriken:

liseras tydligt av exemplet med föräldern

Man måste diskutera hur man pratar med

”Avdelningskulturer och attityder till hot

och treåringen: treåringen vill hämta sin boll som rullat ut på vägen, men mot treår-

varandra då man håller fast en person. Det

och våld” på inspirationsdagen om heldygnsvård på Centralsjukhuset i Karlstad.

ingens vilja tar föräldern tag i barnet så att

Hon är medicine doktor, sjuksköterska och

det inte skall bli påkört av en bil. Föräldern

projektledare för Hot- och våldsprojektet

(bulldozern), anser att gå emot treåring-

inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

ens (patientens) vilja kommer att gynna

Olika avdelningar, till och med sådana som

Bulldozern skyddar avdelningen mot kaos,

finns på samma plats, kan ha helt olika kulturer angående vilka beteenden som anses normala. PIVA, som är den mest akuta psykavdelningen, har många tvångsåtgärder. Anna har undersökt kulturerna på fyra olika PIVA-avdelningar runt om i landet. Hon har kommit fram till följande: BALETTDANSAREN OCH BULLDOZERN Det finns två extremer på hur enskild personal är på avdelningar. Den ena extremen är ”ballettdansaren”, vilken kännetecknas av en personlighet av att lyfta upp och stärka patienterna (autonomi). De är tillmötesgående, lyhörda, de är finstämda instrument som har en vårdande attityd, bryr sig om, säger till patienterna att de inte behöver vara rädda, de talar mycket icke-verbalt och vill förstå hur patienten känner och tänker.

treåringen (patienten) i det långa loppet. säkerställer styrkan och reflekterar mycket, om än inte i grupp utan enskilt. GLIDANDE SKALA Det är viktigt att vara på en glidande skala, att kunna anpassa sitt beteende till situationen, särskilt viktigt är detta på PIVAavdelningar. Det bästa är att kunna vara ballettdansare ibland och bulldozer ibland, att ha lite av båda egenskaperna. Anna berättar: ”när det är lugnt så gör inte bulldozern mycket, medan ballettdansöserna är ute och vårdar. När det hettar till dyker bulldozrarna upp från ingenstans och ballettdansöserna finns helt plötsligt inte. Bulldozrarna tycker att ballettdansarna är

är viktigt att man i efterhand har ett samtal med patienten och frågar hur den upplevde situationen. Anna tar upp ett exempel: En man står och tänder och släcker lampan till dagrummet på avdelningen, upprepande. Ett agerande från personalen skulle kunna vara att säga till den psykotiske patienten: ”Ge dig! Sätt dig ner i soffan eller gå in på ditt rum!” En annan möjlighet är bättre, förklara varför: ”Du måste sluta med lampan, därför att det stör de andra i rummet.” ”Varför knäpper du med lampan?” Mannen berättar att han ringat in bokstäver i en tidning och kastat tärningar och då fått information om att han måste tända och släcka lampan i en speciell algoritm, annars kommer hans bror att dö. Han vill inte gå till intilliggande rum (utan patienter), för

nippertippor, medan ballettdansarna menar

då bryts algoritmen de sekunderna det tar

att bulldozrarna egentligen velat bli poliser

för honom att gå till det nya rummet.

men inte kom in på polishögsskolan. ” Personalen erbjuder sig då att tända och ”Ramla inte i fällan att tro att ballettdan-

släcka under tiden, så att han hinner för-

sarna är goda och bulldozrarna elaka. Det

flytta sig utan att algoritmen bryts.

DEN ANDRA EXTREMEN ÄR ”BULLDOZERN”

är bra med dynamisk förändring, att kunna

Dessa personer är viktiga i akutpsykiatrin.

anpassa sig mellan de båda rollerna”,

De tar sig rätten att bestämma över andra

fortsätter Anna. Hon fann ingen större

eftersom de tycker att det blir bäst så och de

skillnad mellan sjuksköterskor och skötare

är positivt inställda till tvång (paternalism).

angående vilken av typerna de är.

Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 11


EN ÖVERBRYGGANDE

RESA

12 ASP BLADET | NUMMER 4 2012

Onsdagen den 2 maj fick jag den stora äran att följa med (H)järnkoll på en överbryggande resa genom Värmland. Målet var att sprida information om kampanjen och dess attitydambassadörer samt hur man bokar dessa.


Ballongerna från (H)järnkoll sprider ett motiverande budskap Vår resa började vid halvniotiden på

I Sunne träffade vi personer inom

SPRÄCKTA FÖRDOMAR

onsdagsmorgonen när vi lämnade

kommunen samt politiker.

Vi spred vårt budskap på de röda

Karlstads centralstation och satte oss på

Hjärnkollsballongerna som vi satte ut på

en buss till Munkfors där första stoppet

Tyvärr hade politikerna inte riktigt tid

skulle ske på kommunhuset.

med oss, men de lovade att de skulle bjuda

Vi började med att snitsa en bana upp

de olika platserna vi besökte.

in oss till ett nämndemöte längre fram i

Till varje ställe hade vi också med oss

höst.

olika svarta ballonger med olika fördomar

till lokalen genom att sprida ut röda

på. Exempelvis: ”Psykisk sjuka kan inte

ballonger med texten ”våga prata om

Då skulle vi få komma tillbaka och

jobba”, ”Depression är ett tecken på

psykisk ohälsa” efter oss. Detta gjorde vi

berätta mer om kampanjen.

svaghet” som vi sen stack hål på.

Efter en god lunch på restaurangen

– Det har varit en dag full med härliga

Saffran och Vitlök satte vi oss på bussen

möten både inom gruppen som åkte och

VIDARE I VÄRMLAND

ännu en gång och begav oss till Arvika

med de människor vi mötte på ställen vi

I Munkfors träffade vi sjuksköterskor

och socialpsykiatrin, som var vår sista

stannat på. Det känns verkligen som det

och personal från ett nyöppnat

hållplats för dagen.

blev en överbryggande resa, vilket också

på olika passande ställen, exempelvis på lyktstolpar och papperskorgar.

trapphusboende och spred vår

var syftet, säger Lotta Lagneryd i bussen

information och svarade på frågor. Efter

På alla ställena hade vi inspirerande

på väg tillbaka till Karlstad. Lotta är en av

gott fika och inspirerande samtal var det

samtal och träffade spännande

Hjärnkolls ambassadörer.

dags att sätta sig i bussen igen och ge bege

människor. Vi bytte erfarenheter och

sig vidare till Sunnes bibliotek, som var

även bussdeltagarna tyckte att det var en

vårt nästa stopp.

givande resa.

Text & Foto: Joanna Halvardsson

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 13


LÖNEARBETETS FÖDELSE Texter: Robert Halvarsson Bild: Chaplins Moderna tider

Förvärvs- eller lönearbete är något som blott har funnits en kort tid i mänsklighetens historia. I och med industrialiseringen och massarbetet har dock själva formerna varit tema för både protester, kamp och kompromisser. Arbetet har historiskt sett skiljt sig åt

Även om livet innan industrialismen i

självförsörjande liv de var vana vid. Långt

kraftigt åt under årens lopp. Tidningen Po-

England inte var någon dans på rosor,

mindre frivilligt än vad som ibland påstås

pulär historia konstaterar att det moderna

menar författaren David Jonstad att livet

blev dessa människor istället tvungna att

lönearbetet, inte var det normala före indu-

då faktiskt kunde anses vara bättre.

söka jobb hos de nya företagarna.

del av så kallade hushållslag. Pigor, drängar

GOTT OM FRITID

Som lönearbetare gällde nya förhållnings-

eller lärlingar samt gesäller arbetade när det

”De flesta var självförsörjande bönder som

sätt, och en omfattande urbanisering tog

fanns behov. Fasta arbetstider kom istället

drog in extrapengar genom att pyssla med

fart, som än idag fortsätter. Konsekvenser

att bli mer lämpliga när massproduktionen

hantverksarbete i hemmet. Enligt en sam-

ses bland annat i större städer och en

inträdde som samhällskraft. Rent tekniskt

tida berättare hade var och en ”en trädgård,

krympande landsbygd.

fanns tidigare ingen egentlig anledning av

en tunna med hembryggt öl, en uppsätt-

att formalisera arbetstid.

ning vardagskläder och en söndagskostym,

En arbetarrörelse föddes också, samti-

strialismen. I stället utfördes arbete till stor

samt gott om fritid”. Livet var hårt, men

digt som en ansenlig mängd människor

När industrialismen trädde i kraft, i

arbetstiden ofta kortare än vad vi är vana

samlades under den fiktiva ledaren Ned

England på 1700-talet gav det upphov till

vid i dag”, skriver Jonstad i en text för tids-

Ludd. Den senare manade människor till

framväxandet av en ny samhällsklass av

skriften Effekt.

kamp mot maskinen och ett avsevärt antal

företagare som saknade lojaliteter till det

slog också sönder dessa nya påfund. Det

gamla klassamhället. Människor förlorade

Under den industriella revolutionens gry-

kanske inte var så konstigt, för maskinerna

sina sysselsättningar, de som arbetade

ning drog också den brittiska staten igång

ansågs representera ett nytt liv av ofrihet,

behandlades ofta sämre än djur.

en kampanj för att inhägna tidigare allmän

men staten såg till att Ludds uppror slutade

mark och göra den privat. En yta stor som

– genom att bland annat utföra massavrätt-

Flera motrörelser tog sin början, alla för-

Wales föll så småningom i privata händer,

ningar av människor som slog sönder dessa

sökte navigera och förhålla sig till den nya

och människor som tidigare jagat på

maskiner.

situationen som växte fram.

allmänningarna kunde inte längre leva de

14 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


EN PREKÄR BOK: Kristian Lundberg, Yarden

”Yarden ger röst åt ett namnlöst kollektiv, en brokig samling människor med otacksamt slitgöra och låg lön som gemensam nämnare.” Så skriver Peter Viktorsson, Norrköpings tidningar om Lundbergs bok Yarden. Ett stycke litteratur som redan har hunnit kallas för en ny generation proletärroman, och att Lundberg är en arbetarförfattare i Ivar LO Johanssons tradition. Själv menar Kristian Lundberg att han hellre betraktar sig som kristen författare. Tydligt är ändå hur det skildrar ett arbetsliv som är långt ifrån romantiskt och vackert. Trots höga utbildningar och i Lundbergs fall, en författarkarriär, tvingas han att likt sina muslimska arbetskamrater ta jobb där det finns.

ARBETSTID- & RÄTT EN HISTORISK BLIXTKOLL 1920 fastställdes principen om 8 timmars arbetsdag samt 48 timmars arbetsvecka i svensk lag. Däremot kom det politiska kravet på 8 timmars arbetsdag aldrig att genomföras över hela arbetsmarknaden. 1971 avskaffades den begränsning i dygnsarbetstiden som tidigare funnits med motivationen att skyddsmotiv inte spelade lika stor roll längre. Senare under decenniet, 1978, kom Arbetsmiljölagen att innehålla särskilda regler kring arbetstidens förläggning, raster, pauser, natt- och veckovila. Den nya arbetstids-

När Maria Edström för Sveriges Radio Kulturnytt ska sammanfatta Yarden ser hon synen på arbetet som centralt. I stället för det ideala, uppbyggliga arbetet lämnas vi med jobb som bryter ned – men som ändå kan vara plats för vänskap och gemenskap.: ”med ”Yarden” har han skrivit en av de viktigaste och märkvärdigaste böckerna om arbetet, detta vår tids mest heliga begrepp, men där han vidgat berättelsen till att också handla om dess villkor, mål och mening. Men boken är också en modig och vacker betraktelse över en inre resa, här formulerad som ”ett destillerat mörker, ett svart hål som sjunger mitt namn.”

lagen som kom 1983 inkluderade också skrivningar som tidigare inkluderats i arbetsmiljölagen. Genom EU-medlemskapet har arbetstidsfrågan kommit att påverkas, och medfört vissa förändringar. Även arbetsrättsligt har EG-domstolen kommit att döma i frågor som traditionellt

POSTINDUSTRIALISMENS TIDEVARV

på att ritas om. Gamla konflikter håller

Maskinernas och industrialismens intåg

också på att skakas till liv. På kontinenten

kom att ge upphov till frågor för samtliga

pratas det om framväxandet av ett så kallat

politiska läger. Både konservativa, liberaler

”prekariat”, en osäkrad och ultraflexibel

och socialister var tvungna att förhålla

arbetarklass, som saknar många av de rät-

sig till detta. Utifrån en svensk horisont

tigheter som föregående generationer har

arbetades omfattande regleringar och kom-

kommit att ta för givet.

promisser fram under 1900-talet som skulle garantera lönearbetare begränsad arbetstid,

Detta prekariat karakteriseras av att de

kollektivavtal, skälig lön och möjlighet att

bollar flera jobb samtidigt, fasta arbetsti-

lagligt organisera sig i intresseföreningar.

der och scheman är borta, de jobbar likt

Fackföreningsrörelsen har varit en stor del

daglönare – med inkomster lika delar svarta

av det som brukar kallas för ”den svenska

och vita. Även här ställs samtliga politiska

modellen.”

läger inför ett sökande efter lösningar inför en historiskt sett ny situation. Samtidigt

I det som brukar kallas för postindustrialis-

verkar de gamla ideologiska fanorna delvis

mens tidevarv, där en högre grad sysselsät-

vaja i blindo inför det som återigen verkar

ter sig inom tjänstesektorn och klassisk

kunna bli till en historisk omgestaltning av

industriarbete minskar, håller denna modell

arbetets maktförhållanden.

ansetts vara en nationell fråga, med tyngdpunkt på relationen mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation med Arbetsdomstolen (AD) som dömande instans. Att den så kallade Vaxholmkonflikten som pågick mellan 2004-2005 kom att avgöras på EU-nivå får därmed anses vara symptomatiskt på en ny historisk situation. Byggnads och det lettiska byggföretaget L&P Baltic Bygg höll en konflikt som bland annat gällde om svenska kollektivavtal skulle gälla på svenska arbetsplatser, arbetsgivarsidan hävdade att detta ej var nödvändigt. EG-domstolen dömde i december 2007 till fördel för L&P Baltic Bygg AB. Källa: SEKO, Skyddsnet.se

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 15


JOBBPAKET MED MYCKET INNEHร…LL Text: Henrik Sjรถberg Foto: Per Rhรถnnstad

16 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


I tre års tid har Karlstads kommuns arbetslösa med försörjningsstöd fått möjligheten att ingå i ett jobbpaket. ASP Bladet har pratat med tre personer på IFA som har insikt i detta ämne. Under årens lopp har Karlstad kommun

Det är en väldig skillnad att få en löneutbe-

studier kan i förlängningen kan medföra ett

haft ett antal jobbpaket. 2009 kom det

talning istället för att gå till socialkontoret

jobb. IFA uppmuntrar även den vägen, när

första paketet och sedan dess har det varje

för att ansöka om bistånd. En skillnad

det finns en vilja och motivation att stu-

år dykt upp ett nytt i olika former. Anders

som ger en högre livskvalitet och en bättre

dera. En del inom jobbpaketet har inte gått

Sjökvist, avdelningschef på IFA, förklarar

självkänsla. Många som har fått del av

färdigt grundskolan eller gymnasiet, och

att man omvandlar en del av det som skulle

jobbpaketet har aldrig haft en inkomst ti-

kan med Jobbcenters hjälp hitta rätt bland

gått till ekonomiskt bistånd till löner och

digare och har nu möjlighet att t.ex. erhålla

de utbildningar som finns att tillgå.

sedan anställer personer. De får ett jobb

sjukpenning.

som varar till att börja med sex månader.

– När man får ett jobb och en lön är det

POLITIK OCH FRAMTID

bra för självkänslan, och då lyser man lite

Arbetsmarknadsområdet är inte lika

Under jobbtiden kan man pröva olika ar-

mer. Att få det första jobbet är det svåraste.

reglerat som andra områden och därför

betsplatser för att hitta det som passar, eller

Kan man få hjälp med det är det lättare att

mer formbart. Anders menar att det är ett

hittar man ett annat jobb via Jobbcenter.

få referenser. Det är jätteviktigt i möten

projekttänkande som genomsyrar frågor

IFA samarbetar med arbetsförmedlingen,

med andra arbetsgivare, menar Anders

och problem som rör arbetsmarknaden.

förvaltningar samt andra aktörer.

Sjökvist.

Politikerna, i det här fallet den grön-blåa majoriteten i Karlstad kommuns kom-

– De målgrupper vi jobbar med är de som

Insatser eller aktiviteter som kommuner

munfullmäktige, vill att jobbpaketet ska

har svårast på komma in på arbetsmarkna-

erbjuder finns på ett flertal platser i förvalt-

fungera väl.

den. Vi försöker ge dem fler verktyg för att

ningarna.

kunna hitta ett arbete som de kan tänka sig

– Tillsammans med sin handläggare på

När det gäller framtiden vet ingen riktigt

att jobba med. Vårt uppdrag är att stärka

Jobbcenter får den arbetssökande hjälp att

som händer. För varje jobbpaket som IFA

de som kommer till oss och ge de dem

hitta något som passar denne, säger Pia

hanterar växer dock kunskapen.

fler redskap i verktygslådan, säger Anders

Andersson, enhetschef på IFA.

– Vi lär oss efter varje paket och blir effek-

Sjökvist.

tivare. Men vi är mycket beroende hur det Vilken insats passar bäst? Det är huvudfrå-

går för Karlstad, hur konjunkturen i övriga

På grund av att budgeterna läggs regelbun-

gan i det första mötet med Jobbcenter.

områden fortlöper, säger Anders Sjökvist.

det varje år, är det svårt för förvaltningarna

– På Jobbcenter erbjuder vi platser på bl.a.

att förutse hur det ekonomiska landskapet

Solareturen, Solacykeln, Solacaféet och

Det finns utmaningar också för en stad

ser ut nästa år. Detta medför att det kan

Solacenter. Dessa platser är vår egna inom

som växer, både ur positiva och negativa

vara svårt att garantera att anställningarna

IFA. Det finns också andra aktiviteter

aspekter.

kan förlängas, efter att halvåret har löpt ut.

utanför vår ram som exempelvis Gemet på

En kommun som växer för snabbt kan få

Det gäller alltså att vara aktiv i sitt arbets-

Sandbäcken, förklarar Pia.

växtvärk och problem med bl.a. boende

sökande.

kan dyka upp. En normal tillväxt är att

– Du ska söka jobb under tiden du har an-

Det handlar inte bara om själva praktik-

föredra om ska tolka IFA-chefen. Han

ställningen eftersom den är tidsbegränsad.

platsen utan innanför Jobbcenters väggar

menar att det i läget är det lättare att satsa

När man har ett jobb är man ju dessutom

händer också mycket. Deltagarna får

för framtiden.

mer attraktiv på arbetsmarknaden, menar

coachning och deltar i gruppaktiviteter

Annette Gundahl Karlsson, ärendehand-

i samarbete med handläggarna. Andra

Anders Sjökvist menar vidare att arbets-

läggare.

aktiviteter är att formulera sitt CV och väg-

marknaden är omformbar. Det som man

ledning, samt att sporra deltagarna genom

behöver kunna om fem eller tio år är svårt

olika motivationsövningar.

att veta idag. Vilka kunskaper krävs för

LÖN ISTÄLLET FÖR BISTÅND

framtida professioner är dolt i framtiden.

GER LIVSKVALITET Lön istället för ekonomiskt bistånd är nå-

För alla deltagare leder jobbaket inte till ett

IFA står därför inför stora utmaningar då

got representanterna från IFA trycker på.

arbete. På olika sätt kan man komma på att

det gäller att hänga med i utvecklingen.

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 17


STRESS & ARBETE Text & Foto: Henrik Sjรถberg

18 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


Arbete är en stor del av de flesta människors liv. Hur påverkar det individens förmåga att förhålla sig till stress? ASP bladets utsände besökte Karlstads universitet för att träffa stressforskaren Camilla Kylin för att reda ut begreppen. Camilla Kylin har en gedigen bakgrund med

– När det är skarpt läge i strid hotas du och

NY TEKNIK OCH STRESS

studier i Tyskland och på Stockholms

det är ditt liv som står på spel, säger Camilla.

Camilla Kylin menar att informations-

universitet. Hon har även jobbat på försvars-

I en mer normal arbetssituation kan man

teknologin innebär en stor risk för stress.

högskolan, där hon forskade om ledarskap

även hamna under hög stress, men är sällan

När exempelvis ett nytt system ska datori-

under stress. På Stockholms universitet

hotad till livet. Däremot reagerar kroppen

seras medför det ofta en inkörningsperiod

påbörjade hon en doktorandutbildning

på samma sätt som i extrema situationer

där många på en arbetsplats känner oro och

inom arbetslivsforskning som ledde till en

som exempelvis under krig. Det finns andra

frustration. Stora förändringar i arbetet leder

avhandling. Gränslöst arbete eller Arbetets

yrkesgrupper som arbetar under hög stress

ofta till stress och ifrågasättande. När det

nya gränser kallades det projekt hon arbetade

och press som exempelvis poliser, brand-

gått en tid har omställningen förvandlats till

med. Tanken med forskningen var att

män och läkare.

en acceptans till den nya situationen. – Det

studera villkoren för arbete idag och hur

är en stressperiod när man lär sig något

det sett ur ett historiskt perspektiv. Hennes

I diskussionen om återhämtning ryms också

nytt. Sedan när du kan det vill man inte gå

avhandling fokuserade på distansarbete och

förmågan att dra gränser mellan arbete och

tillbaka till det gamla, säger hon.

hur det påverkar gränsen mellan arbete och

övrigt liv. Under de senaste tjugo åren har

privatliv.

den tekniska utvecklingen på IT-området

Tekniken i sig kan vara en stressfaktor.

varit enorm. Det har även påverkat arbete

Camilla talar om småproblem som dyker

Utvecklingen har gått mot att tidsbegränsade

och fritid. Numera är gränsen hårfin mellan

upp när man arbetar med datorer. En

kontrakt har blivit allt vanligare.

arbetssfären och livet utanför arbetsplastens

hemsida laddar sakta, datorn krånglar och

– Anställningsformerna har blivit mer upp-

väggar. Med hjälp av mobiler, datorer och

dataprogram som strular är alla saker som

luckrade och vad gör det med individerna,

andra tekniska landvinningar kan man ha

gör oss stressiga och irriterade. Hon menar

frågar sig Camilla Kylin.

koll på sitt arbete överallt. Det Camilla

vidare att våra förväntningar har blivit

betonar är de förväntningar som skapas på

ÅTERHÄMTNING OCH GRÄNSDRAGNING

uppspeedade på grund av denna utveckling.

grund av den tekniska utvecklingen.

Vi förväntar oss att tekniken ska fungera

– Förväntas det av mig att kolla mailen på

Camilla menar att vi kan prestera väldigt bra

hela tiden.

semestern eller annan ledig tid? Många åtar

under press. Men om det sker under lång tid

sig nog det här själva, med andra ord lägger

utan tillräcklig återhämtning kan det leda till

Dagens samhälle är ett smörgåsbord av

vi ribban själv hur mycket vi vill göra, säger

utmattningssyndrom. Återhämtning är viktig

olika alternativ. Som tidigare nämnt hade

hon.

inte människan samma möjligheter förr i

och att hitta den rätta rytmen mellan stor press och vila är viktigt. En elitidrottare lever under stor press, och för den delen stress, under intensiva perioder. För att kunna klara av den anspänning och stress som de lever under måste de kunna varva ner. För att inte helt slita ut sig behövs perioder av återhämtning och vila. En annan grupp av individer som ibland arbetar under pressande förhållanden är soldater. Kylin säger att det militära är väldigt speciellt när det gäller exempelvis beslutsfattande och den extrema arbetssituationen. En soldat arbetar under väldigt stressiga förhållanden.

tiden. Hur vi jobbar idag grundar sig mer Stress är dock inget nutida påfund. Om man

och mer på våra privata önskemål. Hur vill

tittar på bondesamhället så fanns det stress

du utforma ditt arbete? Det finns fortfarande

där med. Skörden skulle exempelvis vara

yrkesgrupper som inte har den möjligheten

färdig vid en viss tidpunkt. Det var naturen

men allt fler arbetssätt kan formas mer

som påverkade människorna. Det var yttre

flexibelt.

hot som drabbade bondesamhället. Hot som i sin tur medförde att många männis-

Dessa oändliga valmöjligheter har sin bak-

kor inte kunde livnära sig. – Skillnaden idag

sida i stressen att välja. – Tekniken i form av

är att vi har så många krav. Förr var kraven i

Internet, alla uppdateringar, informations-

jordbruket mera ensidiga och naturliga. De

överflödet och det ständiga kravet på att

gick inte att påverka. Idag kan man delvis

vara informerad samt vara delaktig bidrar till

påverka kraven. Du kan välja till och välja

stressen. Det är viktigt att välja bland möjlig-

bort och det kan därför bli ett stressmo-

heterna, så att det inte går ut över välmåendet,

ment, menar Camilla Kylin.

säger Camilla Kylin.

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 19


STEGET TILL ETT EGET JOBB Vid 14 års ålder fick jag diagnosen Aspergers syndrom. Under nio år framåt präglades mitt liv av depressioner, psykoser, självmordsförsök och inläggningar på psyk. Eftersom jag då inte heller var kapabel att jobba så beviljades jag aktivitetsersättning av Försäkringskassan.


Till vardags skriver Joanna i ASP Bladet och föreläser om hur det är att leva med Asperger Även om jag mådde dåligt så försökte

VÄGEN TILL PRAKTIK

färdigheter i stället för att se mitt funktions-

mina föräldrar att aktivera mig så gott det

Tillslut stod jag inte ut mer med att inte ha

hinder som ett problem. Man hittade

gick, efter 3 år på olika kurser vid

något att göra och jag kände hur ännu en

också till sist en praktikplats som passade

Molkoms folkhögskola visste man inte

depression kom närmare och med hjälp av

mig och mina behov.

vart man skulle göra av mig mer. Jag hade

min ledsagare kontaktade jag

nu tagit tag i mina problem och med

Arbetsförmedlingen.

aktuell medicinering hade psykiatrin

Jag hamnade på Mediagruppen Karlstad, som ger ut tidningen ASP Bladet. Här fick

Det var inte tal på att jag skulle ut på den vanliga arbetsmarknaden för det trycket skulle jag aldrig klara av, men jag ville ha något att göra och helst av allt en praktik inom media.

jag äntligen göra det jag så länge drömt

var min grej, men vem skulle anställa mig

Den snälla kvinnan på arbetsförmedlingen

alltid ha haft aktivtetsersättning till att

som inte ens orkade jobba halvtid?

höll med om att ett vanligt jobb inte var

jobba 50%

friskförklarat mig. Jag kände för första gången i mitt liv att jag ville göra något och sökte till olika fotoutbildningar. Tyvärr kom jag inte in då. Jag var fast besluten om att jag inte ville sitta hemma, jag vill göra något. Helst av allt skulle jag vilja jobba inom media som jag under senaste året kommit fram till

om men inte klarat av på grund av alla krav samhället ställt på mig. Här får jag göra det jag är bra på, fast på mitt sätt och efter mina behov. Efter 3 månaders praktik fick jag genom Samspelet 1 års anställning på Mediagruppen och nu har jag gått från att

något för mig i nuläget, men hon såg mina Under tre månaders tid gick jag hemma

färdigheter och sa att det fanns något som

Jag önskar att fler företag såg mer till

och gjorde ingenting. Jag försökte

hette Samspelet som kunde vara något för

individens behov och tog vara på våra

aktivera mig genom att jobba ideellt åt

mig och hjälpte mig så att försäkringskassan

styrkor istället för att se funktionshinder

olika föreningar inom speedwayvärlden,

skrev en remiss dit.

som ett problem.

för en sak som jag lärt mig under årens lopp var att hur dåligt man än mår så mår

ÖPPNA DÖRRAR

man inte bättre av att ligga hemma och

Med hjälp av Samspelet öppnades nya

dra täcket över huvudet.

dörrar och här tog man till vara på mina

Text: Joanna Halvardsson Foto: Robert Halvarsson

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 21


BLAND EKRAR OCH HJUL Text: Joanna Halvardsson & Robert Halvarsson Foto: Per Rhรถnnstad & Robert Olsson

22 ASP BLADET | NUMMER 4 2012


Mats Jonsson är en kille som har blivit en jävel på att reparera cyklar. Själv är han ödmjuk, men hans handledare är inte lika försiktig. Mats är en klippa, viskades det till ASP Bladets reportrar. Tidningen blev därför helt enkelt tvungen

Att han sedan fick en praktikplats

Mats berättar att det är kul att få

att få prata med Mats. Det passade ju

på cykelverkstan vid det sociala

förtroende av arbetsplatsen. Han har till

som handen i handsken med numrets

arbetskooperativet Brillianten var därför

och med blivit kooperatör på kuppen.

arbetstema. När vi möts på Brillianten

positivt.

Han sitter i styrelsen och detta har fått

har Mats rast. Annars befinner han sig ofta vid cyklarna. De är rätt så många till antalet, och arbetsgruppen har fullt sjå att hinna med. Mats har hunnit bli 28 år gammal och han har gjort en stor resa. Han har under flera år lidit av psykisk ohälsa och har varit på olika typer av arbetsmarknadsprogram. Efter en tid kände han att han ville vidare. Mats hamnade därför på Arbetsförmedlingen och dess speciella grupp för personer med större behov av stöd. Där fick han möjlighet att fundera över vad han skulle kunna tänka sig hålla på med. Mats berättar för ASP Bladet hur han en gång hjälpt sin syster med en cykel. Detta tyckte han kändes bra och kunde tänka sig att vara på en cykelverkstad.

– Jag har aldrig haft något arbete och gillar inte nya platser, men efter ett tag kände jag att jag började platsa in här. Jag har lärt mig att man måste ha lite tålamod och det kan vara väldigt bra med praktik, säger Mats. BRA MED LÖN Efter 1:års praktik på Brillianten fick Mats en utvecklingsanställning. En anställning som nu håller på. Det har gått så pass bra att det diskuteras om eventuell fortsättning och vidare anställning. – Det kändes väldigt bra men annorlunda att äntligen få en lön. För jag har ju aldrig

honom att växa och ta mer eget ansvar. Med pengarna han nu tjänar ska han ta ett körkort. – Brillianten har gett mig förutsättningarna för att skaffa ett körkort, tillägger Mats. Mats berättar att han och Brilliantens plan är att han ska vara kvar där och fortsätta växa. Han tror att det är bra för känslan av trygghet att veta att han inte kommer att slängas ut direkt på arbetsmarknaden igen. Ibland kan han som alla andra känna sig trött på vissa sysslor, men som helhet är det himla bra och givande. Han trivs även mycket med sina arbetskamrater. – Mats är en klippa, Säger Lena Merayo, Brilliantens kommunala handledare.

haft det förut, säger Mats.

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 23


DAGS ATT CYKLA TILL JOBBET

Karlstad kommun anordnar för trettonde året i rad ”Cykla till jobbet kampanjen” och i år samarbetar man med Karlstads universitet. ASP Bladet har träffat Mikael Haster,

priser som ska lottas ut till alla deltagare.

med under de tretton år kampanjen har

som är av de drivande personerna bakom

Det finns även extrapriser till dem som an-

drivits, och tillsammans har man cyklat ca

projektet.

nars brukar ta bilen till jobbet men byter ut

42 varv runt jorden sedan starten 1999.

den mot cykel under maj månad. Under maj månad anordnar Karlstads

SAMARBETE MED UNIVERSITET

kommun kampanjen ”Cykla till jobbet” för

Vissa deltagare väljer att tävla internt på

Karlstads universitet har varit med som

att få fler av sina anställda att ställa bilen.

avdelningarna och se vilka som cyklar

samarbetspartner under många av de år

Kampanjen har funnits sedan 1999 och

mest, men detta är absolut inget krav. Alla

som kampanjen har drivits. Men de har

har sett ut på lite olika sätt, ibland har man

som är med har möjlighet att tävla om fina

även en egen tävling för där både studenter

samarbetat med företag och ofta är univer-

priser, där det bland annat finns två cyklar

och skolpersonal kan delta, och har en

sitet med och detta även i år.

i potten. Det som krävs för att man ska få

egen samordnare som sköter om deras

vara med och tävla är att man får ihop 10

tävling – de är dock med och delar på

– Bakgrunden till projektet är att få fler

st. cykeldagar under maj månad och det är

kommunens prispott.

att se cykeln som ett alternativ att ta sig till

okej att gå i stället för dem som inte har

jobbet, det finns många sätt som man job-

möjlighet att cykla.

bar med detta men kampanjen är en del av detta, säger Mikael Haster.

i ett sådant här projekt. Det är verkliPOPULÄR KAMPANJ

gen uppskattat av alla deltagare, avslutar

– Kampanjen är väldigt uppskattad bland

Mikael.

Detta är ingen tävling där den som cyklar

kommunarbetarna, säger Mikael.

längst vinner, utan det finns en pott med

Det är ca 1500 personer per år som varit

24 ASP BLADET | NUMMER 4 2012

– Det är kul att vara med och engagera sig

Text: Joanna Halvardsson Foto: Mattias Fahlgren


EN INSPIRERANDE KVÄLL Den 2 april var det World Autism Awareness Day, Världsautismdagen, som har som syfte att uppmärksamma autism som ett växande globalt hälsoproblem. Dagen firades första gången 2008 och

A-kursen hade även sammanställt ett

De berättade bland annat att unga tjejer

är instiftat av FN. I Karlstad firade man

”känselrum” där man fick gå in och testa

oftare sitter tysta och blyga längst bak i

denna dag genom en inspirerande kväll på

på hur personer med Aspergers syndrom

klassrummet och problemen blir då inte

Molkoms folkhögskolas filial.

kan uppfatta saker som känsel och

lika tydliga. Killarna är mer utåtagerande

berörning.

och lättare att sätta diagnos på.

– Äntligen förstår jag lite mer hur mina barn upplever världen, berättade en glad mamma som kommer ut ur känselrummet.

En bra sak de tog upp var att

Bakom evenemanget stod Autism och Asperger förbundet, Autism konsult- Magnusson-Lind AB, INDA support, Molkoms folkhögskola och Studieförbundet vuxenskolan. A-kursen (en kurs för personer med Aspergers syndrom) på Molkoms folkhögskola visade upp sin utställning

aspergare har ett eget språk som kallas ”Aspergianska”, det vill säga att de ofta säger sanningen utan dolda budskap. Undertecknad upplevde att dagen var bra, att dessutom kunna vara föreläsare och sprida information kring detta ämne

med målningar på kända personer med

Sedan bjöds det på en inspirerande

Aspergers syndrom som de arbetat med

förläsning av Autism konsult, Magnusson-

under våren, där vi fann allt från porträtt

Lind AB, där de tog upp de typiska

på Steven Spielberg till seriefiguren Lisa

skillnaderna mellan tjejer och killar med

Simpson.

Aspergers syndrom.

kändes positivt. Text & Foto: Joanna Halvardsson

ASP BLADET | NUMMER 4 2012 25


VAD SKALL JAG BLI NÄR JAG

BLIR STOR? Förr var det enkelt. Man fortsatte i sin fars, eller mors, om de inte var hemmafruar, fotspår. Var far bonde, så tog man över gården, var far smed, så var chansen stor att man blev smed. Nu är inte valet lika enkelt. I dagsläget finns det hur mycket som helst att välja mellan. Min första tanke kring jobb när jag var

Vem och i vilket syfte har man skrivit?

polishögskolan på prov, så jag tänkte

väldigt liten, var att jag skulle bli läkare

Hur kan man veta om det som står

istället läsa sociologi på universitetet för

och min lillasyster sotare. Det var det

är korrekt eller inte? Journalistik är

att få mer kunskap och samtidigt träna,

bästa och det sämsta jobb jag kunde

intressant, men där är det svårt att få

något som förmodligen skulle ha varit

komma på. Snart byttes detta ut till

jobb, så jag gick vidare och funderade på

bra. Det är bara det att jag är impulsiv.

drömmen om att bli polis. Jag hade en

mönstring till lumpen om jag skulle bli

Dagen innan jag skulle börja med

skräckblandad fascination för polisyrket.

förhörsledare. Dock fick jag ”bara” 8 på

sociologi bytte jag kurs för att läsa tyska i

Vi hade en gång en polis på besök i

en skala 1-9, och man behövde förståeligt

stället. Det var dumt. Jag som inte ens vill

skolan, där vi skulle cykla en bana och

en 9:a för att få den tjänsten.

jobba med främmande språk.

livrädd för den; mina klasskamrater sa att

Polisyrket dök upp igen, och det är ju

Under universitetstiden fick jag en

om jag missade brädan kommer polisen

varierande, man får klura och det är ett

depression och klarade inte av att gå en

att låsa in mig i fängelset...

jobb där man gör skillnad. Jag trivdes

ny kurs, så jag blev arbetslös. Här bar

bra i lumpen och fortsatte i Hemvärnet

det vidare till kurs på folkuniversitetet

I högstadieåldern började jag fundera

och att bli polis låg därmed åter nära

om marknadsföring, sen höll jag på

kring att bli lärare, i antingen svenska,

till hands. Men istället plockade jag

med silversmide för att slutligen landa

engelska, bild eller samhällskunskap,

upp ett annat intresse och gick ett år i

på Mediagruppen Karlstad. Här har

men en lärare sa till mig att jag inte var

folkhögskola på Bild och formlinjen.

jag varit ungefär ett år, där jag skriver

en personlighetstyp som skulle klara att

Detta eftersom jag har alltid har skrivit

och illustrerar till tidningen ASP-

jobba som lärare, hon sa att jag skulle bli

och tecknat mycket. Sedan fick jag höra

bladet. Skrivandet och tecknandet av

uttråkad, att jag i stället skulle göra något

att det fanns polisförberedande linje på

illustrationer passar mig väl, men tyvärr

där man behövde klura mer. Psykolog

en annan folkhögskola, så jag flyttade året

är det svårt att leva på.

vore intressant?

efter till andra sidan landet och bodde på

ett av hindren var en vippbräda. Jag var

internat, samtidigt som jag bland annat

Polisen och tiden inom Försvarsmakten

ATT FÖRSTÅ ANDRA

läste kriminologi, psykologi, sociologi,

har jag fått lägga på hyllan på grund utav

I gymnasiet på samhällsprogrammet

juridik och tränade mycket på skolans

hälsoproblem. Hälsoproblem? Vården

började jag bli politiskt intresserad

gym och sprang på elljusspår.

dyker åter upp i mina tankar. Skulle jag

och satt ett tag i gymnasienämnden i

kanske passa in där?

Årjängs kommun. I och med detta så blev

IMPULSKONTROLL

media än mer intressant än tidigare: vad

Jag upplevde dock att min kondition inte

innehåller tidningen och tv-programmen?

höll. Jag fick göra intagningstesterna till

26 ASP BLADET | NUMMER 4 2012

Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin


ASP BLADET | NUMMER 100 27


MS TIBBS GUBBAR Illustration: Maria Lundby Bohlin


hollywoodproduktion som dessutom är anpassad för 3Dvisning. Genom att låna friskt från grekisk mytologi, vilket är ett smart drag, skapas en fond för Zeus bastardson Perseus att återigen svinga svärd och dräpa mytologiska monster. Detta rör sig som sagt knappast om en film för intellektet. Därför bör den som bestämmer sig för att kolla på filmen lämna delar av hjärnan avstängd, för att låta hanen i sig få fritt spelutrymme. Då blir upplevelsen som bäst och det tunna manuset inte tillräckligt irriterande för att njutningen ska gå förlorad. Kronos och titanerna bör däremot se efter om inte Diskrimineringsombudsmannen kan anmäla filmproduktionen, de ursprungliga gudarna kan knappast

(BIOAKTUELL) Text: Robert Halvarsson

sämre än att kolla på Wrath of the titans – en riktigt fläskig

FILM

Taggad på lite hjärndöd underhållning? Då kan du göra

WRATH OF THE TITANS

MÅNADENS TIPS

vara nöjda över hur de framställs.

BOK

KOKAIN

DROGEN SOM FICK MEDELKLASSEN ATT BÖRJA KNARKA OCH LÄNDER ATT FALLA SAMMAN Text: Johan Holst

Den är vit, har en konsistens som liknar mjöl, ger en boost till självförtroendet, prestationen och en euforisk lycka. Bensoylmetylekgonin (Kokain) är den kemiska vägen till lycka, ett bättre självförtroende och fantastiskt sex. Det kostar 600-700kr för ett gram, är olagligt och någon dog förmodligen för att tillverka det där grammet. Ytterligare ett par människor blev torterade. Många blev hotade och tvingade att odla en ny skörd kokabuskar och flera länder fick ännu svårare att bekämpa den organiserade brottsligheten. Reportageboken Kokain av Wierup och Reguera är ett måste att läsa för alla som kommer i kontakt med kokainmissbruk och bör vara ett måste på alla skolors drogundervisning. Såväl den enskilde an-

isolationen och en nordisk melankoli verkar tillsammans bidra till en alldeles särskilt god jordmån för artisteri. Namn som Björk och Sigur Ros kommer jag att tänka på, inte minst. Men Ólafur Arnalds är onekligen en av dessa. Med piano och violin skapar han samma nyklassiska kammarorienterade populärmusik som Antony Hegarty. Men utan sång. I Living Room songs spelade han och hans vänner in en skiva på sju dagar, en låt per dag. Resultatet är väldigt cineastiskt, som en sorgsen film som blott får rum innanför ögonlocken hos den som lyssnar. Och eftersom visningen är gratis via en knippe mp3-filer, kan man svårligen tacka nej.

Text: Maria Robert Halvarsson

Det är något visst med Island. Miljön, den relativa historiska

ÓLAFUR ARNALDS - LIVING ROOM SONGS

även upp svensk drogpolitik, vad den har fokuserat på och hur den har mottagits internationellt.

MUSIK

vändaren till de internationella brottssyndikat som försörjer världen med kokain berörs. Boken tar


PÅ JOBBET På den kommunala USB-enheten (Utredning, Stöd och Behandling) jobbar Maria Nyqvist som nyligen blivit enhetschef. ASP Bladet träffade henne för att ta reda på vad hon arbetar med och hennes tankar kring sitt arbete. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND OCH HUR DU BLEV ENHETSCHEF PÅ USB-ENHETEN? Jag är utbildad socionom. 1993 avslutade jag min utbildning och har sedan dess jobbat i Karlstad kommun. Jag har under åren haft olika befattningar som socialsekretare, ärendehandledare och enhetschef på IFA (Integration, Försörjning och Arbete). Sedan mitten av februari är jag enhetschef på USB-enheten. VAD ÄR DINA HUVUDSAKLIGA ARBETSUPPGIFTER? En enhetschef ansvarar för verksamhetsfrågor, personalfrågor och budgetfrågor. Dessa tre områden är mitt huvuduppdrag. Det jag ska göra är att bedriva en verksamhet som går i linje med de uppdrag och mål som är uppsatta för verksamheten. Vi bedriver en verksamhet som ska vara tillgänglig och rättssäker för våra brukare.

Under en arbetsdag kan jag bl.a. attestera fakturor, kolla mail, gå igenom semesteransökningar, medverka på möten med exempelvis chefer i psykiatrin. Det är som sagt väldigt brett och varierande. HUR SER DU PÅ CHEFSROLLEN? Jag brukar använda en båt som metafor när jag förklarar min roll som chef. I båten är jag den som inger trygghet och med tydlighet visa vart vi är på väg. Min roll som chef är inte att tala om hur vi ska uppfylla målen, utan jag vill även ha med mina medarbetare i det arbetet. Jag tycker om dialog som medel för att nå dit man vill. Det är sällan alla blir överens men oftast har jag tillräckligt med underlag för att fatta ett beslut. Jag vill stå för trygghet och tillit till mina medarbetare. Jag vill vara en närvarande chef.

HUR SER EN NORMAL ARBETSDAG UT? Det skiftar väldigt mycket under en arbetsdag. Under en arbetsdag kan jag bland annat arbeta administrativt med exempelvis fakturor, ledighetsansökningar, planera verksamhet, delta i samverkansmöte, budgetuppföljning, APT-möten med mera.

HUR SER DU PÅ KOMMUNENS ARBETE MED UTSATTA MÄNNISKOR? Jag är oerhört stolt över det arbete vi bedriver. Tillsammans med de personer som behöver vår hjälp gör vi ett jättebra jobb. Vår människosyn är bra och vi har en hög rättsäkerhet och kvalitet i det jobb vi gör.

Jag har en mycket bred verksamhet och ansvarar för socialsekreterare, behandlingskonsulenter och sjuksköterskor. Just nu är jag inne i en period när jag jobbar med nyrekrytering därför att en del medarbetare har slutat i organisationen. Eftersom jag är ny som chef sitter jag i utvecklingssamtal, för att lära känna min personal.

Det behövs också en ödmjukhet eftersom i det är människor i som är beroende av vår hjälp som kommer till oss. Min livsfilosofi är att man ska vara ödmjuk i det här jobbet, eftersom det imorgon kan vara jag som behöver hjälp. Vi kan alla hamna i kriser i livet, då hjälp behövs för att klara av vardagen. Det gäller också att tänka på hur jag vill bli bemött i en sådan situation.

30 ASP BLADET | NUMMER 4 2012

HUR SKILJER SIG DITT NUVARANDE ARBETE MED JOBBET SOM ENHETSCHEF PÅ IFA? - Min roll som enhetschef skiljer sig inte så mycket, om man utgår ifrån mitt uppdrag. Däremot så ansvarar jag för delvis andra målgrupper och vi möter tyvärr personer på USB som mår sämre och som är i större behov av utredning, stöd och behandling. HUR ANVÄNDER DU DINA ERFARENHETER FRÅN IFA I ROLLEN SOM ENHETSCHEF? Jag har en helt annan trygghet nu när jag går in rollen som chef på USB-enheten. När jag började på IFA var det mitt första chefsuppdrag och allt var nytt. Man var tvungen att lära sig många nya saker. När jag började här i februari hade jag den tryggheten att veta hur exempelvis en budgetprocess fungerar och hur man ska hantera lönerevisionen. Jag känner därför att jag kan jobba med enhetens kärnfrågor mycket snabbare. Den största vinsten är att jag kan gå in med mer erfarenhet, trygghet och självförtroende. Jag hoppas även att jag kan bidra med samverkan och kan se saker med andra ögon, eftersom jag har varit på IFA. Jag hoppas att när jag har blivit varm i kläderna ska kunna se var någonstans man kan samarbeta. Exempelvis genom att samverka bättre mellan USB och IFA. Detta i syfte att våra brukare ska kunna få bättre hjälp och minimera risken att de hamnar mellan stolarna.


MARIA NYQVIST Enhetschef, USB-enheten VILKA EGENSKAPER KRÄVS FÖR EN ENHETSCHEF PÅ USB-ENHETEN? Jag tror på att man ska ha ett engagemang i sitt jobb. En annan bra egenskap är att vara lyhörd, tydlig och att stötta medarbetarna i sin yrkesroll. HUR HAR ARBETSKLIMATET FÖRÄNDRATS SEDAN DU BÖRJADE ARBETA 1993? Det är en stor skillnad att arbeta inom socialtjänsten nu jämfört med 1993. Idag är kraven högre när det gäller dokumentation och rättsäkerhet. Den delen av arbetet har blivit mycket större, på bekostnad av mötet med klienten. Jag tycker också att samhället har blivit hårdare och ett större antal personer faller ur vårt samhälle. Det är många fler som inte kommer in på den öppna arbetsmarknaden eller får den hjälp och stöd de behöver. Kanske är det min egen upplevelse, men jag tror att människor mår sämre än för tjugo år sedan. VAD MOTIVERAR DIG I DITT ARBETE? Det som driver mig är att jag tror att vi har en viktig roll att spela i människors liv. Fast jag har jobbat i tjugo år har jag den övertygelsen kvar. Vi är det sista skyddsnätet och jag tror starkt på den funktionen. Text & Foto: Henrik Sjöberg

FEM SNABBA Familj: Gift och har tonårsbarn Bor: Haga, Karlstad Senaste lästa bok: Gustavs grabb Drömresa: New York Favoritmat: Italienskt

”Min livsfilosofi är att man ska vara ödmjuk i det här jobbet, eftersom det i morgon kan vara jag som behöver hjälp.”


KARLSTAD I BILDER

SKUTBERGET Våren närmar sig nu sitt slut och snart är sommaren här med allt vad det innebär. Inom kort kommer platsen fyllas upp med badande, soldyrkande, trevliga ”Karlsta-fölk” och turister som njuter av sommarvärmen på den anrika badplatsen som vi flockats till så länge vi kan minnas, för att svalka av oss i den kommande sommarvärmen. Bild: Mattias Fahlgren Text: Robert Olsson

KARLSTADS KOMMUN

Profile for ASP Bladet

ASP Bladet - April 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

ASP Bladet - April 2012  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Profile for aspbladet
Advertisement