Issuu on Google+

ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 100

10 års JUBILEUM och NUMMER

100 Sidan 8-15

TEMA:HEMLÖSHET Sociala företagsmässan 2012 Sidan 18-21 KARLSTADS KOMMUN


utbildningar, vårvärme och ramyttrande Varje avdelning diskuterar vilken

Gråzonsöverenskommelsen med Vård-

Detta skriver jag på skottdagen den 29

information som ska ligga på karlstad.

och omsorgsförvaltningen är nu tre år

augusti, en dag som vi får extra vart

se och vilka arbetsuppgifter som kan

gammal och behöver uppdateras för att

fjärde år. Jag hade en arbetskamrat som

övertas av Kontaktcenter. Beslut är

följa de verksamhetsförändringar som

var född den 29 februari, och kommer

taget att Kontaktcenter ska ha lokaler i

gjorts. Detta arbete påbörjas under

ihåg när hon skulle fylla 50 år och hon

bottenplanet på Bibliotekshuset.

våren.

• Ramyttrande 2013-15

Överenskommelsen om missbruk/be-

Ju pågår också arbetet med att ta fram

roende ska också revideras under våren

• KLURA-utbildningar

de resurser som verksamheterna på

av varje ingående part; dvs kommu-

Nu är det många utbildningar inom

avdelning och förvaltning behöver för

nens socialtjänst, allmänmedicin och

KLURA-satsningen som är värdefulla

att klara åtaganden enligt kommunens

psykiatrin.

för många som arbetar inom Vuxenav-

strategiska plan. Det vi fått besked om

delningen. Gå in på KLURAs hemsida,

är att kompensation för kostnads- och

Och till sist – var befinner sig våren?

där det nu finns information om bl.a:

löneökningar nästa år blir 1 %, vilket

Jo, snödropparna blommar, solen

- Supported employment

understiger den kommande faktiska

börjar värma, takdropp efter kalla nät-

- Socioekonomi i socialtjänsten

ökningen och innebär att vi måste se

ter, ljusare mornar och eftermiddagar

I- CF/bedömning av funktionstillstånd

över var reduceringar är möjliga att

– så visst är våren på väg (även om små

- Våld i nära relationer – kvinnor och

genomföra.

bakslag alltid kommer). Och så ställer

Hej alla läsare av ASP-bladet!

faktiskt inte hade någon födelsedag på sin 50-årsdag! Över till verksamheten:

vi om klockan till sommartid sista

missbruk • Överenskommelser om samarbete

söndagen i mars, i år den 25 mars.

• Kontaktcenter

Länsöverenskommelsen om samarbete

Arbetet inom Karlstad kommun att

mellan kommunerna i Värmland och

tillskapa ett gemensamt kontaktcenter

landstinget är i princip färdig, smärre

pågår för fullt. Syftet är att göra kom-

justeringar återstår. Överenskom-

Inger Granhagen

munens utbud och tjänster mer lättill-

melsen ska sedan resultera i lokala

Avdelningschef

gängliga för kommunens medborgare,

överenskommelser/handlingsplaner för

och därmed öka servicen.

varje kommun.

Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


NYHETER

Flexjobb istället för utslagning I en artikel på SVT:s debattsajt går ordföranden för förbundet Neurologiskt Handikappades Riksförbund ut till angrepp mot vad man anser vara en allt hårdare arbetsmarknad. Kethleen Bengtsson-Hayward pekar på den överskrivning av människor som tidigare ansetts vara för sjuka för att arbeta från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och således arbetslöshet. Människor som å andra sidan riskerar att slås ut från arbetsmarknaden och som har någon form av psykisk funktionsnedsättning sitter i en tung sits, en potentiell lösning hävdar Hayward skulle vara att införa så kallade Flexjobb. Systemet har sin förebild i Danmarks arbetsmarknadspolitik, och innebär för arbetsgivaren att en anställd kan få gå ner i arbetstid på grund av dokumenterad funktionsnedsättning. Han eller hon får behålla sin heltidslön trots att denne jobbar deltid.

Text: Robert Halvarsson

På så sätt skiljer det sig exempelvis från lönebidrag, som innebär att arbetsgivaren nyanställer någon som har nedsatt arbetsförmåga. ”Forskningen visar tydligt att de arbetsgivare som en gång anställt en person med lönesubvention är mer benägen att göra det igen”, skriver hon i sin debattartikel. Avslutningsvis pekar hon på behovet av ett system som hindrar att människor slås ut från arbetsmarknaden: ”Vi tror att det går att skapa ett mer inkluderande arbetsliv där fler får vara med och göra rätt för sig – det har de rätt till.” Läs debattartikeln i sin helhet här -> tinyurl.com/729vsql

Guide för säkrare vård ”Min guide till säker vård” heter en ny publikation från Socialstyrelsen. Den riktar sig till de personer som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Syftet med guiden är att öka den enskildes möjligheter att medverka till en trygg och säker vård.

Upplägget Skriften är praktiskt upplagd med en behändig layout och omfattar 56 sidor. Innehållet är indelat i sex områden där varje avdelning avslutas med utrymme för egna anteckningar. De områden som behandlas är: samtal, undersökning, behandling, uppföljText: Karl-Peter Johansson

ning, lagar och regler samt mer information.

Ett regeringsuppdrag På guidens andra sida kan man läsa: ”Den här guiden utgör en del i det gemensamma arbetet att öka patientens delaktighet och göra vården säkrare. Den har på regeringens uppdrag tagits fram av Socialstyrelsen i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Famna, Inera AB (1177.se), Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Patientförsäkringen LÖF, Apotekens Service AB, patientnämnder, patientorganisationer, pensionärsorganisationer, personal- och yrkesorganisationer.”

INNEHÅLL INLEDARE

2

DEBATT

Måste man kosta?

4

REPORTAGE

Pensionssystemet 6-7 Tema Hemlöshet 8 Tak över huvudet 9 Eget boende 10 Fler barn vräks 11 Bostad först 13 Vägen till egen bostad 14-15 ASP Bladet 100 nummer 16-17 Sociala Företagsmässan 2012 18-21 Samverkan mot Cannabis 22-23 Tjejer och Alkohol 24-25 Fenix 26 Ensamhet 27 Månadens tips 28

PÅ JOBBET Anna Sandborg

29-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

Redaktion Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Joanna Halvardsson, Kajsa Jansson, Christer Adrian, Karl-Peter Johansson, Olle Stagnér, Jane Alsing,

Fotograf Per Rhönnstad

GrafiSK FORM & RETUSCH Robert Olsson

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 540 51 59 ISSN 1652-652X

Produktion & tryck KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766


H

DEBATT

SKALL MAN VERKLIGEN BEHÖVA VARA EN KOSTNAD FÖR ATT FÅ HJÄLP? MÅNADENS FRÅGA

H

Bengt Eriksson

Susanna Österling

Anton Fernando

– Jag ville bli professionell

– När jag var

– Jag ville bli

fotbollspelare som Pelé

liten ville jag bli

verktygsmekaniker, vilket

eller Nacka. Vilken pojke

veterinär. Istället

jag också arbetat med i mitt

ville inte det! Är en

blev jag lärare i SO-

hemland Sri Lanka. Här i

före detta snickare som

ämnen i högstadiet.

Sverige arbetar jag inom

numera är pensionär.

vården som undersköterska.


Jag försöker att inte tänka på det. Ibland kryper det dock fram, tankarna på allt jag missat, allt jag inte kunnat göra eller köpa.

Det finns många faktorer som spelar in

Där erbjöds jag en bidragsanställning

Jag är fortfarande arbetslös men jag har

på de här negativa tankarna. Att hela tiden

av personalen. Erbjudandet kom vid ett

i alla fall flyttat upp ett par steg i belast-

vara tvungen att avstå från saker och att

perfekt tillfälle, jag kände mig redo för

ningshierarkin. Missförstå mig inte nu,

aldrig kunna spara ihop till något. Känslan

ett arbete. Jag jobbade redan i stort sett

jag är fruktansvärt tacksam för det sociala

av att inte göra rätt för sig, att behöva tigga

fulltid så det enda som skulle ändras var

skyddsnät vi har i Sverige och skulle gla-

till sig pengar från staten varje månad,

ekonomin och att det skulle innebära ett

deligen betala skatt om jag kunde. Vad jag

pengar som andra, arbetande människor

lite större ansvar genom handledning av

dock skulle vilja efterlysa är det som för-

betalat in i skatt.

nya deltagare.

modligen nämnts hundra om inte tusentals gånger, nämligen att se till individen mer.

Jag har hela tiden försökt att kosta så lite som möjligt, att vara en så liten börda jag kunnat.

Sagt och gjort, med tal om att det praktiskt

Jag bodde till exempel hos mina föräldrar tills jag var 28 år för att jag inte ville ansöka om bidrag till en egen lägenhet. Under perioder då jag har mått sämre har jag struntat i att ansöka om försörjningsstöd helt eftersom jag inte spenderat pengarna jag tidigare fått. Detta är dock ett problem, man skall kosta för att få hjälp. Är man inte en tillräkligt stor ekonomisk belastning blir man lätt bortglömd i byråkratin. Ett konkret bevis på detta framkom när jag deltog i verksamheten Gemet.

taget bara var det administrativa kvar att

Det är alldeles för lätt att hamna mellan

ordna började jag planera för att kunna

stolarna i byråkratin. Man rynkar lätt lite på

hämta ut min första lön. Några dagar

näsan när man läser om cancersjuka som

senare kom beskedet från IFA att jag inte

tvingas ut i arbete tillsammans med blinda

kunde få anställningen. Enligt beslutet var

människor med grav autism. Detta sam-

jag inte en tillräkligt stor ekonomisk belast-

tidigt som det finns tusentals människor

ning. Jag blev helt enkelt bortvald för att

som är arbetsföra och verkligen vill jobba.

jag försökt att kosta så lite som möjligt. Visst har myndigheterna ett ansvar här Jag förstår givetvis principen, men för mig

men de verkligt skyldiga i dramat är

kändes det som att straffas för att jag inte

bidragsfuskarna som sett till att alla dessa

sökt allt försörjningsstöd jag kunde.

regler och stadgar överhuvudtaget behövs. Även om en väldigt liten andel av de

I ren trots ansökte jag om bostad samt

som söker bidrag är fuskare drabbas alla.

flyttbidrag. Jag hade sedan tidigare stått i kö

Dels kostar det skattebetalarna extra men

hos KBAB ut i fall att något skulle hända

framförallt möts ärliga bidragstagare med

så det dröjde inte länge innan jag skaffat en

större misstänksamhet och vissa faller som

lägenhet.

i exemplen ovan helt genom maskorna. Text: MF Text: Karin Skov Bild: Per Rhönnstad

Vad ville du bli när du var liten och vad är din sysselsättning idag? Sara Noresäter

Bengt Finnmark

Alexandra Karlsén

– Ja du, jag ville

– Jag drömde om

– Jag ville gå på tillskärarakedemien

bli polis, men

att bli författare.

i Köpenhamn och bli skräddare och

jobbar idag

Arbetar som

klädskapare. Idag arbetar jag med

som personlig

underskötare

något annat som också är kreativt

assistent.

i psykiatrin i

- jag är tandläkare och då arbetar man

Norge.

också med händerna.


En testballong för ETT nytt pensionssystem Text: Robert Halvarsson Foto: Kajsa Jansson

Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder, där man ska vara beredd att byta karriär mitt i arbetslivet. Det är en linje som statsminister Fredrik Reinfeldt vill se som verklighet. Politiskt sett är dock detta inte en uppfattning som saknar kritiker. Arbetslinjen. Det anses vara moderaternas

Stressiga yrken

med samtliga då befintliga riksdagspartier,

grundidé. Det kan också märkas när

– I det här fallet är det tydligt att klass

med undantag för Vänsterpartiet och

statsministern diskuterar utvidgad

och kön spelar in. Grupper med fysiskt

bortgångna Ny demokrati. Det innebar

pensionsålder. Han kan tänka sig en

tunga arbeten och ett stressat arbetsliv

ett steg bort ifrån den allmänna tjänste-

utbildningsreform för yrkesmässig

har svårare att klara ett långt arbetsliv.

pension (ATP) som under intensiva

omställning för äldre människor, I en

Därför måste man göra förändringar på

politiska stridigheter genomfördes med

intervju för Dagens nyheter berättade

arbetsmarknaden så man inte sliter ut

socialdemokratin som fanbärare under

Reinfeldt hur han resonerar:

folk i förtid, berättar Tomas Eneroth för

slutet av 1950-talet.

Aftonbladet. – Att anställa någon som är 55 år som säger:

När pensionerna återigen diskuteras

”ja, jag tänker jobba tills jag är 75 år”,

Dock är socialdemokraterna enligt

nämns bland annat en allt friskare

det är 20 år, det är en väldigt intressant

Eneroth positiva till själva grundidén om

befolkning som en orsak. Men att vi alla

och långvarig arbetsrelation jämfört med

förlängt arbetsliv. Men det i sig utan rätt

blir äldre och friskare är en sanning med

om den här personen ska försöka börja

satsningar anser man vore väldigt fel.

modifikation, för hälsa är beroende av

trappa ned om sex-sju år, hävdade Fredrik Reinfeldt.

bland annat klass och utbildningsnivå. – Det är provocerande om man ensidigt tror att en höjd pensionsålder ska trygga

Det skiljer cirka fem år i medellivslängd

För TT uppger fackförbundet Kommunals

pensionerna, berättar han även för tid-

mellan de som bara har förgymnasial

ordförande Annelie Nordström att hon

ningen.

utbildningsnivå och de som har genom-

anser att detta inte är en realistisk idé.

gått en eftergymnasial utbildning visar Inget nytt under solen

uppgifter från Statistiska centralbyrån.

Många av deras medlemmar har i dagsläget

Om Moderaternas testballong skulle

Myndigheten visar dessutom också på

svårt att orka med att jobba tills de blir 60.

resultera i ett skarpt politiskt förslag åter-

tendenser till en dyster utveckling:

Arbetslivet kan vara hårt och krävande,

står att se. Men om så är fallet kommer det

framförallt för vissa yrkesgrupper.

inte att vara första gången en reformation

”Skillnaderna i medellivslängd mellan

av pensionssystemet hamnar på tapeten.

olika utbildningsgrupper har ökat något

Tomas Eneroth som är socialdemokratisk

under 2000-talet. Detta gäller för såväl

talesperson i pensionsfrågor delar

Förra stora pensionsreformen genomfördes

Nordströms uppfattning.

1994 i en blocköverskridande koalition

6 ASP BLADET | NUMMER 100

kvinnor som män.”


Pensionens olika delar En pension består av tre olika delar: en allmän pensionsdel, tjänstepension och eventu-

ellt privat pensionssparande. I praktiken är pensionen den egna personens pengar som betalas in till bland annat staten, fondförvaltare eller privata pensionsförsäkringar. De förvaltar den för att sedan betalas tillbaka till personen när denne har nått viss ålder. Historiskt kan den betraktas som en obligatorisk försäkring knuten till medborgarskapet. Pensionsmyndigheten skriver följande på sin hemsida: ” Du tjänar in till din allmänna pension varje år som du har inkomster av arbete, ersättningar från socialförsäkringssystemet, som till exempel sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning, arbetsskadelivränta, eller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsinkomster kan vara inkomster av anställning eller av ett eget företag.” – Du kan tidigast ta ut din pension från 61 år. – Du har rätt att arbeta fram till 67 år. Om du och din arbetsgivare är överens kan du fortsätta arbeta ännu längre. – Ju senare du tar ut din pension, desto högre pension får du. Källa & Grafik: Pensionsmyndigheten

ASP BLADET | NUMMER 100 7


TEMA:HEMLÖSHET Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Hemlöshet och dess jobbiga kusin: bostadslöshet, är en evig frågeställning i samhällen som har sociala ambitioner. I månadens ASP Bladet får vi ta del av flera vinklar på tema hemlöshet och kommunens arbete med frågan. ”Vi ska skapa ett antal artiklar om hem-

ver vi om ”tak-över huvudetgarantin” och

tillhandahålls i det som kan kallas för

löshet”, det var utgångspunkten för detta

introducerar läsaren i modellen Housing

”bostadsförsörjningsfrågan”.

hundrade nummer av ASP Bladet.

first (sv. Bostad först). Den modell som i allt högre grad verkar ersätta trappstegs-

Det finns också en kollektiv vinkel som i

För det är ett ämne som berör och har tyd-

modellen där brukaren i större utsträck-

större grad handlar just om struktur, poli-

liga återkopplingar till dagens Karlstad.

ning måste kvalificera sig för bostad ge-

tik och ekonomi. Här riskerar man istället

Mängden litteratur och sakorienterad jour-

nom skötsamhet.

kanske att glömma alla de högst personliga

nalistik som har författats kring ämnet är

orsaker till varför det skiter sig för män-

stort. Vårt sätt att tackla det hela har i stort

Grovt skissat finns det två konkurrerande

varit att plocka ner det till kommunal nivå,

berättelser om hemlöshet som går genom

konstigt vore väl kanske annars.

1900-talet och vår nutid.

niskor. Där det själsliga lidandet kan vara en delförklaring närmast oberoende vilka ramar

Vi insåg dock rätt snabbt att vi inte skulle

En handlar om individuella tillkortakom-

man har att verka inom. Du som läsare bör

kunna skapa en helhetsbild. Vi har istäl-

manden och missbruk, och i den sämsta

fundera över vilka berättelser som präglar

let grävt ett par tunnlar och letat efter in-

av världar har den kommit att handla om

vårt samhälle. Hur skulle du tänka om du

gångar i den labyrint som är bostadsbrist,

skuldbeläggande av individen istället för

hade en son eller dotter som en dag

hemlöshet och missbruk. Bland annat skri-

att se vilka kollektiva förutsättningar som

saknade tak över huvudet?

8 ASP BLADET | NUMMER 100


Tak över huvudet i praktiken Text: Johanna Halvardsson

ASP Bladet har träffat Brita Andersson och Elisabet Nicklason på den kommunala enheten USB (Utredning, stöd och behandling) för att prata om hemlöshet och vilka stöd som kommunen erbjuder dem som saknar hem, när det kopplas till missbruk och hemlöshet. Brita Anderson och Elisabet Nicklason är

attraktiva. Socialtjänsten är också helt be-

gått en rehabilitering, eller människor med

ärendehandledare på USB och t.f. enhets-

roende av att de får tillgång till lägenheter

psykiska funktionshinder. Det ligger till

chefer. De berättar att USB:s största upp-

av bostadsbolagen.

grund för att de ska få ett sådant kontrakt,

gift är att få folk att leva ett självständigt

säger Brita Anderson.

och bra liv, trots missbruk och psykiska

– Det är inte bara en fråga för Socialför-

funktionsnedsättningar.

valtningen, utan hela kommunen har ett

Socialförvaltningen får förstahandskon-

ansvar för detta. Det måste finnas någon

traktet och klienten får ett andrahands-

I den målsättningen ingår att klara eget

som tar emot våra målgrupper och hjälper

kontrakt som är förknippat med vissa vill-

boende och behålla sitt boende. Bistånd

oss att hitta själva bostaden, för just den

kor. Men på sikt är det tänkt att klienten

ges bland annat i form av boendestöd

har vi ju inte, säger Brita.

ska få ta över lägenheten själv om allt går

och behandlingsinsatser och syftar till att människor ska kunna leva med en skälig levnadsnivå och ha ett gott liv.

som det ska. Bostadssociala kontrakt Det finns i dagsläget en uppgörelse mellan

– Personer med ett långvarigt psykiskt

Socialförvaltningen och bostadsbolagen

funktionshinder saknar inte i lika stor grad

Idag finns det inte så många hemlösa som

att förvaltningen ska få ett antal lägen-

bostad, då vi försöker förebygga att man

saknar tak över huvudet, då det finns en

heter varje år till definierade målgrupper.

blir av med den genom att man får hjälp

”tak över huvudet-garanti” i Karlstad.

Förvaltningen är garant för hyra med mera

att sköta den, genom bostadsstöd, säger

Detta betyder att de hemlösa får hjälp med

och brukarna hyr sedan lägenheterna i an-

Elisabet.

att hitta en tillfällig lösning eller ett akut-

dra hand, med möjlighet att få ett första-

boende. Däremot finns cirka 150 personer

handskontrakt om allt utfaller väl.

som inte har ett eget hem.

Trots bostadsbristen kämpar alltså USB på för att förverkliga kommunens vision

Det skapar så kallade ”bostadssocialkon-

om att ingen ska behöva gå hemlös, trots

Det är brist på bostäder i Karlstads kom-

trakt” för dem som behöver detta.

försvårande omständigheter i form av

mun och det är konkurrens om lägenhe-

– Våra klienter tillhör dessa målgrupper.

allvarliga missbruksproblem eller psykisk

terna. Målgruppen är inte heller den mest

Vi arbetar med missbrukare som genom-

sjukdom.

ASP BLADET | NUMMER 100 9


Halv väg till eget boende Bore står för boenderehabilitering och är ett så kallat halvägshus dit man kommer när man är relativt långt gången i sin drogfrihet. Under den tiden man bor på Bore är det

För att kunna bo på Bore

Barnperspektivet är viktigt och de ser med

meningen att man ska skapa ett vettigt liv

…måste man acceptera hela konceptet. De

glädje att de boendes barn hälsar på.

med bra fritid och utan droger.

erbjuder möblerade lägenheter på ett rum

Minderåriga barn kan sova över på helgen

och kök med självhushåll. Hushållsel och

och skollov. Självklart måste personalen

I denna del av huset finns nio lägenheter

tv-licens ingår och man betalar hyran i för-

veta sådana saker förväg. Husdjur är däre-

som utgör en lugn och skön drogfri miljö.

skott. Bore har även ett litet gym och en

mot inte tillåtna.

Hur länge man bor på Bore är individu-

bastu som man kan använda, samt en stor

ellt. Men upp till ett par år är inte ovan-

gemensamhetslokal i källaren som alla har

Nästa steg

ligt. Verksamheten ligger lättillgängligt på

tillgång till. På innergården finns en ge-

Per Rhönnstad är en av de som bor på

stadsdelen Herrhagen.

mytlig trädgård. Sommartid används den

Bore. Han är i den fasen där han snart

ofta till olika aktiviteter som grillfester,

kommer att få en egen lägenhet. Han har

kubbkvällar och annat.

bott där i drygt ett år och berättar för ASP

grupp är män och kvinnor mellan 20-65

Bladet att det krävs att man har skött sig en

år med drogproblematik. Man ska dock ha

Att ha ett socialt umgänge är viktigt och

längre tid för att det ska bli aktuellt med en

varit drogfri i minst sex månader, för att få

på Bore får man ta emot besök. Fast bara

egen lägenhet.

möjlighet att flytta in.

av ett visst antal personer som måste vara uppskrivna på en lista. Dessa besökare är

Man ska exempelvis ha haft felfria kiss-

Konceptet bygger på boende, sysselsätt-

välkomna under särskilda tider och det är

prover och inget alkoholmissbruk. För har

ning, social färdighetsträning och behand-

begränsat till ca: fyra-fem personer. Detta

man haft det tar det mycket längre tid att

ling. Vilket innebär att man ska ha ordnat

system finns till för att de som bor där ska

få ett lägenhetskontrakt, man kan till och

sysselsättning i form av arbete, utbildning

slippa spring, och även slippa en del gamla

med åka ut från Bore om det handlar om

och behandling innan man flyttar in.

vänner som kanske fortfarande knarkar.

ett hårt missbruk.

Man kan se det som ett skydd för de boDe lägger stort fokus på att hjälpa dig att

ende. Jag vet själv vad svårt det kan vara att

Under tiden jag pratar med Per så säger

skapa en meningsfull fritid och tillsam-

säga nej till personer som man egentligen

han att Bore är ett bra ställe att bo på. Nå-

mans med dig påbörjar de att bygga ett

inte vill släppa in.

got han tar upp som han gillar med Bore

stabilt nätverk.

är det besökslistesystem som nämndes tiSjälvklart ska dessa besökare vara drogfria

digare i artikeln. Han gillar att han slipper

För att kunna göra det är det viktigt att

och bra personer för den som bor där. Man

spring på personer som man kanske inte

du deltar i möten, aktiviteter och samtal.

diskuterar i förväg med sin kontaktperson

vill ha runt sig. Avslutningsvis tycker han

Som stöd för och kontroll av din drogfri-

om vilka som får komma på besök. För-

att Bore för tillfället är en lugn plats att

het kommer kontinuerliga drogtester att

utom minderåriga barn får inga personer

vara på, men det kan variera beroende på

göras.

eller gäster ligga kvar över natten.

vilka som för närvarande bor där.

10 ASP BLADET | NUMMER 100

Text: Christer Adrian Foto: Per Rhönnstad

Adressen är Karlagatan 16 a. Bores mål-


Fler barn vräks Under 2011 berördes 633 barn av vräkning Det är en ökning med fem procent jämfört med 2010. Inga barn skall behöva drabbas av vräkning, det målet satte regeringen upp för fyra år sedan. Men utvecklingen har inte gått åt rätt håll, hälften av kommunerna klarar inte av att leva upp till det målet. Barn har i förhållande till vuxna en stark

ska vara skyldig att arbeta uppsökande

mendationer kom deltagarna överens om:

anknytning till sin bostad. Konsekven-

och förebyggande när en familj med barn

Kommunerna måste ha en tydlig strategi

serna av att ett barn tvingas flytta är

riskerar att vräkas.

för att kunna minska antalet vräkningar

därför starkare hos dem än för en vuxen.

– För att förebygga vräkningar som berör

med barn och att kunna arbeta förebyg-

Ett barn som tvingas flytta rycks upp

barn måste socialtjänsten ha möjlighet

gande. Det handlar om att på ett tidigt

från hela sin tillvaro vilket skapar stress

att säkerställa att hyran betalas direkt till

stadium söka upp människor som har

hos barnet. Ett barn behöver en trygg

hyresvärden när en familj får ekonomiskt

en hyresskuld och att hjälpa dem att få

boendemiljö och möjlighet till ett socialt

bistånd. Detta bör tydliggöras i social-

ordning på sin ekonomi.

liv med kamrater och fritidsaktiviteter.

tjänstlagen.”

De behöver få gå i skola utan ständiga uppbrott för att få en bra start i livet.

Hyresvärdarna skall skicka varningsbrev Dålig ekonomi bakom vräkningar

till socialtjänsten, samt att Socialtjänsten

Socialtjänsten har ofta kontakt med

måste bli bättre på att också tala med

Mot bakgrund av det så kallade Barn-

familjer som hotas av vräkning. Därför är

barnen.

ombudsmannen och Kronofogden tio

det viktigt att socialtjänsten har en hand-

stycken kommuner till samtal om förbätt-

lingsplan för hur man skall handla när det

Stiftelsen Karlstadshus/Riksbyggen be-

ringsåtgärder som förhoppningsvis skall

gäller barn som hotas av vräkning. Alla

rättar för ASP Bladet att man i möjligaste

leda till ett bättre arbete med dessa frågor.

vinner på att inte barnfamiljer vräks.

mån försöker att inte avhysa barnfamiljer.

Det gäller att se de bakomliggande orsa-

Mikael Linderholm på KBAB säger att

kerna till problemet. Att det ofta handlar

De bakomliggande orsakerna till

man aldrig vräker barnfamiljer. Om nå-

om människor som har svårt att hantera

vräkningarna är att det ofta handlar om

gon barnfamilj måste flytta så samarbetar

sin ekonomi och behöver råd och stöd.

människor som har svårt att hantera sin

man med Arbetsmarknads- och Socialför-

ekonomi. De behöver rådgivning och stöd

valtningen för att ordna en annan bostad

Det är viktigt att man kan arbeta uppsö-

innan situationen har nått ända till en

i närheten. Så att barnen kan gå kvar i sin

kande och förebyggande. Det återkom

vräkning. En vanlig reaktion är skam och

skola och behålla sina sociala nätverk.

deltagarna till flera gånger. Detta resul-

förnekande men när personerna insett

terade i ett lagförslag från Barnombuds-

vidden av problemet och möjligheten att

Källa: Artikeln: Allt fler barn barn berörs

mannen och Kronofogden som lyder som

komma ur det kommer känslan av lättnad

av vräkning (Rapporten: Hur kommuner

följer:

och tacksamhet.

kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning) 2012-01-10,

”– En vräkningsbestämmelse bör införas

Deltagarna kom överens om att det

i socialtjänstlagen som ställer krav på

behövs förändringar i lagstiftningen och

förebyggande åtgärder. Socialtjänsten

insatser i kommunen. Följande rekom-

barnombudsmannen.se Text: Olle Stagnér

Fakta Kronofogdemyndighetens egen statistik pekar på att det från 2008 till 2010 skedde en sjunkande trend med

avhysningar inom Karlstad kommun men att det 2011 vände till en ökning. 2011 avhystes 10 barnfamiljer. Johan Ohlsson på Kronofogdemyndigheten i Karlstad berättar följande: – Kronofogdemyndigheten tycker att det är oroande att antalet vräkningar som berör barn fortsätter att öka trots att det totala antalet vräkningar minskar i Sverige. Att vara med om en vräkning är en tragedi för både barnet och dess föräldrar. Barnskyddet vid vräkningar måste förstärkas med målet att förhindra att barn vräks.


Bostad först ger tak över huvudet Text: Karin Skov Bild: Per Rhönnstad

År 2009 lanserade Per Eriksson, rektor på Lunds Universitet ett internationellt projekt i Sverige som man hoppas ska lösa landets hemlöshet. Metoden kallas Bostad först. Många olika intressenter deltog i en konferens samma år

Ulla Beijer, medicine doktor i socialmedicin har studerat

på Lunds Universitet. Representerade var: riksdagen och

psykisk hälsa, missbruk och hemlöshet. Hon jämförde

olika intresseorganisationer som talade om de hemlösas

2285 personer som varit hemlösa under år 1995-1997, med

situation. Den kommersiella bostadsmarknaden fanns

en grupp som inte var hemlösa. Risken för att hamna på

också representerad. En arbetsgrupp med deltagare från

sjukhus för psykisk ohälsa var 10 gånger högre för grup-

ett antal kommuner bildades: bestående av Malmö, Norr-

pen som inte hade ett boende.

köping, Botkyrka och Helsingborg. Även Hyresgästföreningen, Socialstyrelsen och en intresseorganisation för de

Diagnosen schizofreni led var sjätte kvinna av och lika

hemlösa ingick i gruppen.

stort antal hade en personlighetsstörning bland de hemlösa. Bland männen var detta vanligare, schizofreni och

”Problemet med dagens hemlöshetsproblematik är inte

personlighetsstörning drabbade var tredje man. Knappt

ekonomisk utan det handlar om ett felaktigt arbetssätt”,

1 procent av Sveriges befolkning har diagnosticerats för

hävdade Per Eriksson. Först erbjuds en bostad och sedan

dessa besvär. Det är anmärkningsvärt många med psy-

tar man itu med den hemlöses problematik. När personen

kiska problem som är hemlösa.

väl har installerat sig i sitt boende får han ett ombud som ska fungera som stöd i kontakterna med myndigheterna.

I projektet Bostad först har Socialtjänsten och Stadsmissionen gjort gemensam sak för att lösa ett mycket svårt

Modellen för Bostad först är kommer ursprungligen från

socialt problem. De samverkar för att de båda behöver all

USA och förlagan heter Housing First. Projektet finns i

hjälp de kan få från varandra. Denna samverkan är hett

många delstater i USA och har visat väldigt goda resultat.

eftertraktad för att det ska finnas en god gemensam upp-

Housing First har främst lyckats för att de ökat toleransen

slutning i samhället med vilja till frivilligt arbete.

för psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Det krävs inte drogfrihet för att delta i projektet.

Ett annat problem är också en avsaknad av acceptans.

Psykisk ohälsa och hemlöshet går hand i hand. Så även

Vem vill bo granne med en psykiskt sjuk människa eller

missbruksproblematik. Enligt en rapport från Socialsty-

någon som missbrukar? Bostad först vänder dock på per-

relsen 2005 fanns det cirka 3600 människor i Sverige som

spektiven då man främst inte betraktar hemlöshet som en

levde som uteliggare. 40 procent led av psykisk ohälsa och

fråga om individuella problem eller brister, utan till att mer

60-70 procent av missbruk.

handla om kommunernas bostadsförsörjningssystem.

Det är svårt att fastställa hur många som lider av psykisk

Detta hoppas man ska leda till att alla ska kunna ha tak

ohälsa, då mörkertalet är stort. Förklaringen till detta är

över huvudet.

att Socialstyrelsen bygger undersökningarna på formulär med specifika frågor om diagnoser som inte alla vill svara på. Informationen är dessutom sekretessbelagd.

ASP BLADET | NUMMER 100 13


Vägen till egen bostad Text: Henrik Sjöberg Bild: Per Rhönnstad

ASP Bladet träffade Frida Kullander och Annika Eriksson på arbetsmarknads- och socialförvaltningens avdelning för integration, försörjning och arbete (IFA) för en pratstund om ”tak över huvudet garantin.” Frida är enhetschef på bo-budgetenheten och jobbar med de som

Den som är utan bostad tar vanligtvis tar kontakt med IFA och

har svårigheter att på en egen hand hitta en bostad på den reguljära

slussas vidare till Mottaget. Den akuta situationen löses genom att

bostadsmarknaden. För att få in en fot på den tuffa bostadsmark-

den bostadslöse får ett akutboende i väntan på ett mer permanent

naden genomgår den sökande en bostadsutredning. Till sin hjälp i

boende. Kommunen använder sig av bl.a. hotellrum och liknande

det här arbetet har Frida bostadskonsulenter och boendestödjare.

privata lösningar som akutboenden.

Annika Eriksson är enhetschef på avdelningen Ekonomiskt bi-

– Vi har nu skapat våra egna akutlägenheter. Fem akutlägenheter

stånd. Hennes huvudsakliga arbetsuppgifter rör försörjningsstöd

har tillkommit för den här målgruppen, säger Frida Kullander.

och att hjälpa handläggarna i besluten angående ekonomiskt bistånd. Annika jobbar även med det så kallade Mottaget, där man

Frida tror också att antalet akutlägenheter kommer att växa, ef-

tar emot nya klienter.

tersom de ser att behovet är stort. Akutboende kan ses som referensboende, där man kan se hur det fungerar för klienten. Om det

Tak- över- huvudet- garantin innebär att den som inte har tak över

fungerar bra är nästa steg ett socialt bostadskontrakt. Kontraktet

huvudet ska kunna få det. Tanken är att få fram bostäder till per-

fungerar så att kommunens socialtjänst hyr lägenheten av bostads-

soner som inte klarar av det. Karlstad kommuns vision är att alla

bolaget.

ska ha någonstans att sova när natten kommer. Detta är målet som IFA arbetar utifrån.

Hyresgästen har ingen besittningsrätt. I vanliga fall har den som hyr en lägenhet rätt att förlänga sitt avtal om hyresvärden begär att

– Alla som saknar tak över huvudet och inte kunnat skaffa sig bo-

hyresgästen ska flytta eller att avsluta avtalet. En person med ett

ende på egen hand, ska vi hjälpa och försöka ordna ett boende åt,

socialt bostadskontrakt kan med kort varsel förmås att flytta om

säger Frida Kullander.

denne stör grannarna eller inte betalar hyran i tid.

14 ASP BLADET | NUMMER 100


Frida Kullander och Annika Eriksson jobbar hårt för att förverkliga tak-över huvudetgarantin. IFA samarbetar nära med bostadsbolagen för att förebygga att t.ex.

Frida säger att det finns planer på att föra statistik men eftersom ett

barnfamiljer inte vräks. Det är viktigt att kommunen kommer in

nytt verksamhetssystem har införts, har inte detta arbete påbörjats.

i processen tidigare och bistår bostadsbolagen, genom att sätt in

Det man kan säga är att det finns fler ansökningar än det finns

insatser innan en vräkning kommer till stånd. Där görs ett bra jobb

bostäder, säger Annika Eriksson.

i det preventiva arbetet när det gäller vräkningar, tycker Frida. Med tillförsikt inför framtiden Helst skulle hon se att man aldrig vräker barnfamiljer, utan löser

Frida och Annika ser ljust på framtiden men det finns mycket att

det på andra sätt. Kommunen samarbetar med KBAB, Riksbyggen

utveckla, menar de. Annika säger att hon ser en lösning på pro-

och Villhelm bostäder. Tanken med samarbetet är att man ska gå

blemen i samarbetet med bostadsbolagen och arbetet med inkom-

in tidigare i ärendena. Bostadsbolagen tycker detta är bra, eftersom

mande ärenden.

de får behövlig uppbackning av kommunen. – Jag ser väldigt positivt på framtiden. Det känns som en utmaning Samverkan mellan kommunen och bostadsbolagen kan i förläng-

men en spännande utmaning och vi ska lösa det. Det är inget oupp-

ningen bidra till att färre människor blir tvungna att söka hjälp för

nåeligt mål, känner inte jag i alla fall, menar Annika Eriksson.

att få tak över huvudet. Frida Kullander poängterar att man måste vara medveten om att – Vi är helt beroende av att ha bostadsbolagen med oss, säger An-

tak - över - huvudet - garantin kostar mycket pengar.

nika Eriksson

– Samtidigt når vi ut till de som verkligen behöver vår hjälp. De som har det tuffaste, säger hon.

Det är svårt att säga hur många som finns med i garantin i Karlstad kommun.

ASP BLADET | NUMMER 100 15


ASP Bladet 100 nummer Senare Text: Robert Halvarsson

För tio år sedan, 2002 närmare bestämt, fanns en idé på verksamheten Spegeln om en tidning skriven av brukare. Resultatet blev ASP Bladet. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Idag håller du i tidningens hundrade nummer. Karl Peter Johansson har sett utvecklingen

Efter att denna var färdig återvände han

under de flesta av dessa år. Han är så att

dock till Karlstad.

säga tidningens grand old man. När han

Under permanent utveckling Tidigare var tidningen inriktad mot Avdelningen för socialpsykiatri, för att se-

började på ASP Bladet var han brukare på

– Innan folkhögskolan var jag lite löst

nare inkludera missbruksperspektiv då

Spegeln – numera är han kooperatör vid

kopplad till tidningen, lite som en frilan-

avdelningarna ASP och ANA slogs sam-

Mediagruppen Karlstad. Sålunda har både

sare. När jag kom tillbaka från skolan blev

man. Senare bytte även ASP-ANA namn

en inre och en yttre resa ägt rum för både

jag tillfrågad om jag ville haka på här med

till Vuxenavdelningen, som än så länge är

Karl Peter som människa och i förhållande

tidningen igen, fast på en större nivå, be-

huvudman för tidningen.

till verksamheten som sådan.

rättar han.

I början fanns inte Mediagruppen. På verk-

När Karl Peter minns tillbaka lägger han

som helhet. Men längs med alla dessa år

samheten Spegeln, som är till för personer

i sedvanlig ödmjuk stil in brasklappen att

har ASP-delen av tidningsnamnet behål-

med olika typer av funktionsnedsättning-

han inte riktigt minns alla detaljer kring

lits, bland annat för att förstärka en känsla

ar, fanns det dock en vilja att tänka nytt.

starten. Vår mentala karta ritas ständigt

av kontinuitet.

om och är betydligt mer töjbart än vad

Men det finns inte bara minnen att prata

man skulle kunna tro.

om. Karl-Peter Johansson har också öns-

I dag handlar tidningen om socialt arbete

Handledaren Emilio Merayo kom att ta initiativet till tidningen, som senare utveck-

kemål för tidningens framtida inriktning.

las till att bli en grupp med människor som

När jag frågar honom om hur han har sett

pysslade med olika typer av medieuppgif-

på tidningens utveckling genom åren vill

ter. Viola! Mediagruppen såg gryningen.

han passa på att lyfta fram en arbetskam-

– Vi skulle kunna komma med fler ny-

rats insats för tidningen.

hetsartiklar som inte är riktigt bekväma.

De första numren sett till utseendet be-

Ett som stavas större oberoende.

Att man vågar sticka ut hakan. Men det är

tydligt enklare – men det fanns en positiv

– Om man tittar på tidningens utseende

förstås lite ett känsligt område. Ett utveck-

experimentlusta sett till innehåll.

så var det nästan lite revolutionerande när

lingsområde är att ha med undersökande

Robert Olsson började här. Han tog tag i

journalistik, tycker Karl Peter.

Det blev en plats för brukare att växa på,

layouten. Innan detta var det i mångt och

där människor skulle komma att utveckla

mycket Emilio Merayo som höll i det.

sina intressen som skribenter, fotografer och tidningskreatörer.

Alldeles oavsett hur framtiden kommer att se ut, fortsätter han att förhålla sig positiv

Om man jämför utseendet mellan exem-

och nyfiken.

pelvis 2003 med en tidning från 2008 ser

– Det blir spännande att följa utvecklingen

Karl Peter å sin sida kom att efter en tid på

man också en väsentlig skillnad, berättar

och vad den kommer att leda till, avslutar

Spegeln och ASP Bladet att börja en bibel-

Karl Peter.

han.

utbildning i folkhögskolemiljö i Alingsås.

16 ASP BLADET | NUMMER 100


De första Staplande stegeN ASP Bladets inledarskribent Inger Granhagen prydde första numret av bladet och sparkade så att säga igång vår verksamhet, den där dagen för tio år sedan. Redaktionen var tre man stark, och

Nu befinner han sig på en annan position

Det känns som ett hedersuppdrag! Jag

bestod av Karl Nemeth, Lars Björner

– men om man kastar ett öga på listan

önskar tidningen lycka till, hoppas att den

och Karl-Peter Johansson. Av de tre är

över vår nuvarande redaktion ser man

fyller ett behov och blir läst av många.”

det endast Karl-Peter Johansson som

fortfarande hans namn som ansvarig

fortfarande på något sätt är knuten till

utgivare för tidningen.

tidningen. Karl-Peter skrev bland annat

Den förhoppningen hoppas vi att vi har uppfyllt. Med råge. Och som jänkarna

om det nya projektet Humanteknik, som

Och som av en händelse pratade vi vårt

kanske skulle säga, samtidigt som de

läsaren fick lära sig hade som syfte att

förra nummer med en annan verksam-

lyfter på glasen: ”here’s for the next ten

arbeta fram hjälpmedel för psykiskt funk-

hetsutvecklare på Vuxenavdelningen, i

years!”

tionshindrade.

vårt nummer nittionio - nämligen Martin Seppänen.

Och kognitiva hjälpmedel har varit ett återkommande tema för tidningen,

I dagsläget finns både pappers-

tidningens skribent Kajsa Jansson har

tidning, som förvisso har en rätt

återkommit med flera bidrag till kunska-

blygsam upplaga, men som å an-

pen om detta.

dra sidan finns tillgänglig i flera samlingslokaler med kommun-

Även den nystartade verksamheten

och landstingsanknytning. Det

Personligt ombud Värmland kunde

finns även en nättidning som

man stifta bekantskap med i ASP Bladet

läses av över 4000 besökare i

numero Uno, som ju med pompa och ståt

månaden. Utifrån detta per-

firar tioårsjubileum med en bokutgivning

spektiv kan det nog sägas att

och konferens. Som av en slump startat de

ASP Bladet har överträffat de

också ungefär samtidigt som ASP Bladet.

inledande förväntningarna och varit en väldigt lyckosam

Anna Greta Wirsén, Richard Johans-

satsning.

son och Lena Norman var den trio som prydde ett uppslag om dem i vårat allra

Inger Granhagen konstate-

första nummer.

rar följande i sin inledande text, som sparkade igång

Temaartikeln På jobbet fanns då likväl

hela tidningen en gång

som det gör nu. Där har tiden gått varli-

i tiden: ”Det är mycket

gare fram. Vi inledde den genom att prata

trevligt att få vara med

med en viss Sigvard ”Sigge” Säll. En man

och skriva i detta första

som vars sysselsättning då bestod av att

nummer av ASP Bladet.

vara verksamhetsutvecklare.

Text: Robert Halvarsson


Mäktig mässa för kooperativt företagande Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

De sociala arbetskooperativens intresseorganisation SKOOPI arrangerade den 22 & 23 februari en mässa för företag med social prägel. Mediagruppen Karlstad och ASP Bladetfanns på plats för att bevaka tillställningen.


Över 80 utställare fanns på plats vid Sergels torg och Kulturhuset för att visa upp sina olika verksamheter. Däribland fanns myndigheter som Tillväxtverket, föreningar som Coompanion, arbetsgivarorganisationen KFO, samt kooperativen själva då förstås. Bredden och engagemanget gick det inte att ta miste på. Men det är inte allt:

honom dock inte, utan han tog sig till

– Runtom hus och hem arbetar

Stockholm för att delta i alla fall.

vi med gräsmattor, trädfällning,

– Så pass mycket trivs jag med det jag gör,

buskbeskärning, målning och

avslutar Simon Karlsson.

även lättare röjningsarbeten, berättade Simon.

Kooperativ finans En bank som gärna ser sig som sam-

Något som påminner om ett visst

arbetspartners till dessa sociala arbets

socialt företag i Karlstad vid namn

kooperativ och föreningar är Ekobanken.

Grön Framtid. Den kooperativa

Vice VD Kristoffer Lüthi fanns på plats

företagsmodellen anser Simon till-

för att visa deras verksamhet för mässans

hör framtiden. I alla fall en fram-

besökare.

tid som är mänsklig och fungerar för alla typer av människor.

– Vi finansierar redan idag arbetskooperativ av olika slag. Vi är här och träffar

Simon Karlsson arbetar för Lövstakooperativet på Gotland.

– Jag tycker att fler företag bör

kunder som vi redan har, och hoppas på

skaffa sig mer kompetens för

att det är fler som ska intressera sig för vår

människor som har behov och

verksamhet. Vi lånar dessutom bara ut till

vill arbeta kreativt med sig själva

företag och organisationer som bidrar till

inom den sysselsättning de tycker

en hållbar utveckling, berättade Kristof-

om att hålla på med.

fer Lüthi.

Det är detta som kooperativen

Med det sagt så kommer det kanske inte

Ett exempel på detta var Simon Karlsson,

utspeglar sig ifrån, berättade Simon

som någon överraskning att Ekobanken

som arbetar för Lövstakooperativet på

Karlsson vidare.

själv är kooperativt och ägt av sina medlemmar. Det gör dem rätt ovanliga i sin

Gotland. Han var med och ställde ut saker som kooperativet han är en del av är med och arbetat fram bland annat möbler varav en stor del är handtillverkade.

Att Simon skulle delta under mässans två

branch, då det är en verksamhetsmodell

dagar var dock ingen självklarhet. Tre

som de flesta större banker har lämnat

veckor tidigare hade han varit tvungen

bakom sig.

att bli inlagd på sjukhus och genomföra en blindtarmsoperation. Det stoppade

ASP BLADET | NUMMER 100 19


Gemenskap & framtid

En av de som ställde ut dagarna till ära var föreningen X-Cons. En sammanslutning av före detta missbrukare och kriminella som vill hjälpa varandra till ett drogfritt och hederligt liv. X-Cons motto är ”Ärlighet, gemenskap,

i Stocholm har de flera hundra medlem-

framtid vill man gärna ha någon form av

framtid.” De arbetar bland annat med

mar. Som en av dessa medlemmar hoppas

sysselsättning.

olika typer av sociala aktiviteter och stöt-

Iba på att lära sig flera nyttiga saker under

tar varandra, hos dem finns ett intresse för

dessa två dagar.

det sociala företagandet. Medlemmen Iba

– Det vi är ute efter är att skapa nya arbetsplatser och gillar därför det sociala före-

Sevebjörk stod på plats för att representera

– Jag ska även prata i ett seminarium imor-

tagandet som form. Det är ju ingen som

sin förening för alla de besökare som kom

gon om kompetensutvecklingsprojektet

kommer och kastar jobb efter oss och våra

till SKOOPIs mässa.

ARC. Dessutom vill jag presentera vår

klienter. Vi får faktiskt skapa dem själva

verksamhet i det här lilla båset. Vi arbetar

och det här är en bra form att göra det på.

– Vi sysslar med arbetsträning och rehabi-

inte med ren kooperation, för då ska du ha

Kursen om social ekonomi har gett honom

litering för ungdomar som har kommit lite

ett delägarskap på något sätt.

ett rejält kunskapslyft.

på glid i samhället och som behöver en väg

Istället är vi en brukarorganisation som är

tillbaka. Dessutom går jag personligen en

en ideell förening i botten.

kurs som heter ARC, som handlar om arbetsträning och rehabilitering i kooperativ form, säger Iba.

– Jag är van att ha med missbrukare och tjuvar att göra. Här är det psykiatri, döva,

Gillar socialt företagande

blinda och förståndshandikappade. Det

Det är nästan överflödigt att säga att ar-

finns en mycket bred syn här och vi lär oss

betsmarknaden knappast kan anses vara

väldigt mycket.

Ett antal personer från X-cons deltar

gynnsam för den medlemskategori som X-

för att utbyta erfarenheter och delta på

Cons har. Och för att kunna leva och inte

Text: Robert Halvarsson

olika seminarier. Och det finns fler. Bara

bara överleva, samt känna att det finns en

Foto: Per Rhönnstad

20 ASP BLADET | NUMMER 100


SOCIALA FÖRETAGSMÄSSAN 2012 Fakta Hela 81 organisationer deltog i Sociala Företagsmässan.

Mässan arrangerades förutom av SKOOPI i samverkan med Tillväxtverket, Coompanion Sverige och Arbetsgivarföreningen KFO. Kooperativen Inuti och Inuti2 stod för de konstnärliga utsmyckningarna av lokalen, Återvinnarna stod för möbleringen av scenen.

Arrangörs perspektiv

Annika Falk, projektledare på SKOOPI och för Sociala Företagsmässan är nöjd med arrangemanget, då ASP Bladet träffar henne under mässans första dag. Bakom hela verksamheten står föreningen

Det är jätteroligt att se alla företag på

som inledningsvis nämndes, nämligen

plats. Över hela Sverige kommer det koo-

SKOOPI. En sammanslutning av en stor

peratörer hit för att träffas. Vi har skapat

mängd arbetskooperativ och sociala fö-

en rejäl mötesplats här, mitt i centrala

retag. Annika Falk arbetar för SKOOPI:

Stockholm, berättar Annika Falk.

s räkning och är projektledare för hela arrangemanget – en kvinna som har många

Vad kan detta projekt tänkas leda till, vad

järn i elden.

hoppas SKOOPI på? – Vi har förhoppningar att det ska skapas

– Vi hoppas att detta blir återkommande,

ett större intresse hos politiker och även

det är andra gången SKOOPI arrangera-

att allmänheten ska få större kunskap om

ren mässa. Blir det uppskattat så kanske vi

detta, avslutar Annika Falk.

kommer att ha det som ett återkommande inslag varje år.

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

ASP BLADET | NUMMER 100 21


Bättre samverkan mot cannabismissbruk Text:Joanna Halvardsson Foto: Per Rhönnstad

Ann-Sofie Nordenberg, metodutvecklare på vuxenavdelningen, arbetar med olika metoder som berör missbruks- och beroendevården, bland annat motiverande samtal och haschavvänjningsprogram. Hon är även projektledare för Cannabisnätverket. Ann-Sofie jobbade från början i Uppsala och i huvudsak med

När projektet påbörjades var syftet att behandlingen skulle bli

ungdomar och unga vuxna som hade ett cannabismissbruk som

bättre och effektivare. Man ville hjälpa dem som fastnat i ett

huvudproblem och de fick tips om en behandlingsmetod som

cannabismissbruk att ta sig ur det. Detta är fortfarande syftet

var anpassad för att både hjälpa till med avgiftning och hjälp till

men man har nu fått mer pengar från Folkhälsoinstitutet, för att

behandling. Det visade sig att det var många som arbetade med

fortsätta arbetet.

denna metod men de träffades aldrig för att byta erfarenheter. – Vi ska hitta dem som har funderat på att testa eller redan börjat, För 12 år sedan tog referensgruppen för cannabisfrågor

men inte fastnat i ett beroende ännu, berättar Ann-Sofie

vid Beroendecentrum i Stockholm initiativet att starta Cannabisnätverket, så att behandlarna som jobbade med denna

Bidrag från Folkhälsoinstitutet

metod kunde mötas. Ann-Sofie var en av medlemmarna i denna

Cannabis nätverket har fått 4 miljoner kronor från

grupp och blev samordnare för nätverket.

Folkhälsoinstitutet som ska gå till bland annat mer utbildning. Pengarna har delats upp i tre delar.

Från början utgjordes nätverket av en grupp på bara 30 personer, i

För det första ska det anordnas tre nationella konferenser, sex

dag är de 250 stycken från kommuner och landsting i hela landet.

regionala konferenser, tjugo lokala utbildningar, samt göras en

Varje år anordnas konferenser där de utbyter kunskaper och

informationsfilm till dem som ska föreläsa.

erfarenheter. Andra delen går till utveckling av visuell rådgivning. En internet När Ann-Sofie flyttade till Karlstad tog hon med sig rollen som samordnare. Även

sida med koppling till nätverket där man kan få personlig hjälp ska skapas.

Karlstad kommun tyckte att cannabisnätverket var bra och har valt att vara

Resten av pengarna ska gå till att hitta bra metoder för att hjälpa

med och stödja och administrera det.

dem som är i ett tidigt skede och inte fastnat i missbruket. – Det är både spännande och roligt att ha det övergripande ansvaret men ändå lite skrämmande, för det ska hända många saker i landet samtidigt. Det är även nervöst att ansvara för ekonomin. Det är ju ändå 4 miljoner säger Ann-Sofie.


Men det finns så mycket duktigt och engagerat folk runt omkring i landet så Ann-Sofie känner sig samtidigt väldigt trygg. Man ser både i siffror och i media att det finns starka krafter som vill påverka attityden att cannabis ska bli accepterat. Det förs många debatter och diskussioner om att cannabis inte är farligare än alkohol. Detta påverkar såklart att det är fler som börjar tveka i sin attityd och ju fler som testar ju fler fastnar. – Jag tycker att detta är oroväckande tendenser och jag anser att det är jättebra att Folkhälsoinstitutet satsar på det här och försöker motverka från sitt håll. Jag jobbar i den änden där jag ser vad som händer med människor som använder cannabis och jag hoppas att detta utvecklas så att färre testar, säger Ann-Sofie. Cannabisnätverket satsar på att sprida information till vuxna som kommer i kontakt med unga. Det är allt från lärare, föräldrar till fritidsledare. Detta för att vuxenvärlden ska bli säker och trygg i sin kunskap. Så man är tydlig i sitt förhållningssätt till drogen och att attityden ändras. Nätverket samarbetar med bl.a. drogsamordnare, länsstyrelsen och polisen för att knyta ihop alla som redan arbetar med detta, för att göra det tillsammans. – Just nu försöker vi hitta dem som vi behöver jobba nära ihop med i Karlstad och Värmland, för det finns så många kunniga människor där ute och nu finns det pengar och stora möjligheter att arbeta med detta. Om någon läser detta och känner att de skulle kunna vara med och bidra aktivt i detta projekt på något sätt, så får de gärna kontakta mig. För jag tror att vi måste vara många människor med olika erfarenheter, som jobbar med detta för att det ska bli så bra som möjligt, avslutar Ann-Sofie. Känner du att du skulle kunna bidra med något till cannabisnätverket? Kontakta Ann-Sofie Nordenberg på tel. nr 054- 540 5165 e-mail: ann-sofie.nordenberg@karlstad.se Eller administratör Eva Lind på tel. nr 054 - 540 5213 e-mail: eva.lind@karlstad.se

CANNABIS Cannabis eller marijuana anspelar ofta på växten vars aktiva beståndsdelar ofta röks, ibland rent eller uppblandad med tobak. I vardagligt tal så används andra ord och beteckningar, på svenska ”gräs” eller ”röka”. I koncentrerad form refereras det ofta till hasch, som är en form av kåda. Orden och slangbegrepp växlar dock ofta snabbt. Kanske främst då slangbeteckningar är ett sätt att maskera diskussioner om droganvändande. Detta för att skydda brukaren mot vad som uppfattas som negativa konsekvenser utifall omgivning eller myndigheter skulle få reda på vad man gör. Används gör drogen bland annat i religiösa sammanhang, främst känt är kanske de jamaikanska rastafariernas sakrala rökande – polisiär närvaro på exempelvis Uppsala Reggaefestival får anses ha koppling till reggaemusikens delvis drogliberala rötter. I Sverige anser bland annat Jan Ramström, psykiater och narkotikaexpert, att cannabis hör till den typ av narkotika som i störst utsträckning ger upphov till psykisk sjukdom bland brukare. Text: Robert Halvarsson


Tjejer & alkohol


Alkoholen flödar bland unga tjejer i Sverige. En undersökning vid namn Prata om alkohol som gjorts på bloggportalen Devote.se samlade svar från 3000 tjejer i åldern 15-17 år. Den visar på att över 50% av dem har

betes främst via skador på bukspottskör-

alkohol, som är fullt av kalorier, väljer helt

mycket lätt att få tag på alkohol. 60% av

teln och levern.

enkelt denna farliga väg att skippa maten

tjejerna får tag på alkoholen via äldre vän-

Vill du veta mer om hur alkoholen gör i

under dagen för att sedan dricka kvällstid.

ner och Syskon och merparten av dem vet

kroppen så kan du besöka www.iq.se.

– Det förekommer absolut här, säger Han-

inte var alkoholen kommer från början.

na Kihlander som jobbar på ABK, RiksVad skiljer mellan män och kvinnor?

föreningen för Anorexi/Bulimikontakt.

Glädjande nog får bara 7% tag i alkoholen

Det finns biologiska skillnader som gör

via sina föräldrar. Undersökningen und-

att kvinnor bör dricka mindre än män. En

Det är inte helt ovanligt att den som redan

rade också om ungdomarnas valborgserfa-

kvinna som väger lika mycket som en man

har en ätstörningsdiagnos svälter sig för

renheter och där svarade hela 39% att de

får en högre promillehalt i blodet på grund

att kunna dricka. Mörkertalet är antagli-

druckit på Valborg och antagligen kommer

av att kvinnan tål enbart 75% mängd al-

gen stort.

att göra det nästkommande år också.

kohol av vad en man gör. Det finns mindre vätska i en kvinnokropp och det gör

– De som är sjuka kan vilja framstå som

Vad sker då i kroppen?

att spriten inte späds ut på samma sätt

helt friska och normala och kanske vill

När man dricker alkohol släpper hämning-

som hos det manliga släktet. Levern är

glömma sina problem en stund genom att

arna och nervositeten mildras på grund av

dessutom ofta mindre. Även hormonella

dricka alkohol med kompisarna på kvällen,

att dopamin, en signalsubstans i hjärnan,

skillnader finns – äter kvinnan p-piller tål

säger Hanna Kihlander fortsättningsvis.

frisätts. Musklerna slappnar av och man

hon alkohol sämre vilket även gäller före

får en rofylld känsla i kroppen. Även en-

mens.

Rent av farligt

dorfiner frisläpps och det morfinliknande

Dricker man alkohol på fastande mage så

ämnet gör att man känner sig lugn och

En annan stor fara när det gäller kvin-

kommer berusningen mycket fortare och

lycklig.

nor och drickande är att de fortare blir

du kan lätt förlora kontrollen.

beroende. Det går dubbelt så fort mot en Hippocampus i hjärnan, den del som är

man och är du dessutom ung går det ännu

– Kroppen har sämre förmåga att ta

viktig för minne, inlärning och känslor, är

fortare. Skadeverkningarna hos lever och

hand om alkoholen hos den som inte ätit

den del som tar stor skada om du dricker

hjärna har också en snabbare progress hos

tillräckligt. Om man ätit väl innan man

dig full på alkohol. Stora mängder alkohol

kvinnor.

dricker blir effekten långsammare, säger

kan i förlängningen skada hjärnans kärl så att risken för stroke ökar.

Anders Tengström som är beroendeforsNär det går överstyr

kare på Karolinska Institutet.

”Många unga svälter sig dagtid för att kunDet organ som dock tar den största smäl-

na dricka kaloririk alkohol med gott sam-

Feminismen som gick för långt?

len när du dricker är levern. Det är här al-

vete på kvällen. Beteendet kallas drinkorexi

Kvinnors drickande har ökat kraftigt bara

koholen förbränns och det är levern som

och riskerar att få svåra konsekvenser.”

de senaste generationerna. Tidigare drack

fungerar som kroppens avgiftningscen-

kvinnor inte alls eller väldigt lite. Idag

tral. Måttligt drickande är dock ingen fara

Citatet är taget från DN och visar på en ny

dricker de mer, oftare och ju yngre de är

men mycket alkoholintag under lång tid

skrämmande trend bland unga tjejer som

desto mer liknar dryckesmönstret män-

ökar risken för skrumplever.

hänger på inneställen såsom Stureplan och

nens. Kan det vara så att feminismen ib-

liknande.

land tar stegen mot jämlikhet lite för rakt

Små mängder alkohol kan verka före-

över? Vore det inte bättre om vi slutade ta

byggande för hjärtsjukdom medan stora

I länder som USA och England har drin-

efter även de dåliga beteendena hos man-

mängder verkar tvärtom. Det gäller även

korexi redan blivit ett vedertaget begrepp.

ligheten?

diabetes – små mängder verkar skyddande

Kvinnor som vill förbli trådsmala och

medan stora mängder ökar risken för dia-

samtidigt fungera socialt och kunna dricka

Text: Kajsa Jansson

ASP BLADET | NUMMER 100 25


En skola i livskunskap Fenix var från början ett 2-årigt projekt, men är nu en permanent verksamhet. Det startades för att minska institutionskostnaderna för ungdomar med olika typer av problem, så att de får en skolgång kombinerat med helhetsstöd. Fenix är ett bistånd för ungdomar, då so-

– Vi har fått möjligheten att testa oss fram,

Föräldrarna är en viktig del i verksamhe-

cialtjänsten bedömer att det finns place-

och har nu hittat en bra grund och stabil

ten, då det är oroligt runt hela livssituatio-

ringsrisk. Skolan har oftast redan innan

plattform där vi har en gemensam syn

nen. Det ingår även familjearbete där de

Fenix kopplas in försökt med allt och flag-

på ungdomarna och familjerna vi arbetar

får träffa personalen och göra en plan så

gat för att Fenix skulle vara ett bra stöd.

med, säger Klas som är fritidspedagog på

man jobbar åt samma håll både i skola och

Fenix.

på fritiden.

– Den här typen av ungdomar har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag har jobbat

Inte bara skola

På Fenix arbetar en fritidspedagog, tre lä-

större delen av mitt liv med ungdomar som

Fenix är ett helhetsstöd. I den dagliga

rare och tre familjebehandlare.

har det lite trassligt, det känns kul att kun-

verksamheten ingår skola där eleverna

Socionomerna har beredskap fram tills 21

na erbjuda dem detta, säger Jan som jobbar

erbjuds svenska, matte, engelska, so, bild

på vardagskvällarna. Även på helgerna kan

som lärare för Fenix.

och idrott.

föräldrarna få stöd. Men efter ordinarie ar-

För att få tillgång till Fenix måste man vara

På schemat finns även social färdighetsträ-

skriven i Karlstad kommun. Målgruppen

ning, livskunskap och samtal.

betstid sker stödet via telefon.

är 13-20 år gamla ungdomar, men mer-

erbjuda detta, avslutar Klas.

parten tillhör årskurs 7 till 9. Det handlar

Med andra ord finns det så mycket mer än

främst om ungdomar som är kända hos

bara ”vanlig” skolgång. Fenix har verk-

socialtjänsten sedan tidigare.

samhet även under loven.

26 ASP BLADET | NUMMER 100

– Vi är nog en av få verksamheter som kan

Text och Foto: Joanna Halvardsson


Psykisk ohälsa leder till ensamhet Västerbottens läns landsting berättar om Maria Lindström, som har forskat om människor med psykiska funktionshinder. Landstinget konstaterar i en text om Lind-

andra när de ska beskriva vad som ger dagen

ströms forskning att en stor del av männis-

mening. Det handlar mycket om det sociala,

kor som lever med svår psykisk ohälsa lever

om att få vara med, om att ha kontroll, om

ensamma liv.

att känna sig kompetent.

Det är utmanande att aktivera sig, vissa kän-

Många pratar också om den viktiga balansen

ner rädsla att våga sig ut i samhället. Även

mellan aktivitet och vila. Vissa har blivit

om de har en vilja sysselsätta sig så är det inte

sjuka till följd av stressen på arbetsplatsen,

så enkelt.

men samtidigt mår de inte väl av att bara bli sittande hemma, berättar Maria Lindström

– För att hjälpa människor hitta och komma

för tidningen.

igång med meningsfulla vardagsaktiviteter formade jag en modell för samarbete mellan

De som har daglig verksamhet och de som

baspersonal och arbetsterapeuter. Sen fick en

inte har det, verkar inte skilja på sig så

pilotkommun prova modellen i två år, förkla-

mycket när det kommer till känslan av me-

rade Maria Lindström för landstinget.

ningsfullhet, vilket överraskade Maria.

Hon blev även intervjuad i tidningen Skån-

– Jag trodde nog att det skulle vara större

skan med anledning av sin forskning. Där

skillnader, så det är ett ganska intressant

berättade hon att hennes resultat är tämligen

fynd. Men det behövs mycket mer forsk-

förutsägbara, men även i vissa fall överras-

ning på området innan man kan dra några

kande.

mer långtgående slutsatser, menar Maria Lindström.

– Det är ju till exempel inte så konstigt att de anger ungefär samma typ av saker som alla

Text: Joanna Halvardsson och Robert Halvarsson

ASP BLADET | NUMMER 100 27


MÅNADENS TIPS Extrem utsatthet kan leda till psykologiska samman-

FILM

brott. En sanning god som någon annan. I Black Swan (2010) får vi denna truism serverad känsla då balettdansösen Nina, (Natalie Portman), vill åt den ärovörda titeln som huvudrollsinnehavare i en amerikansk uppställning av Svansjön. Otäckheten är kroppslig och jag sitter liksom på nålar när Nina febrigt vandrar in i ett mentalt gränstillstånd starkt påverkad av den onda värld hon befinner sig i. Allting har sitt pris, inte minst framgång. Detta vet vi, men vi påminns inte alltid om det på ett såpass brutalt, men

Text: Robert Halvarsson (DVD & BLURAY)

Black swan

åter igen. Allting tillsammans med en klaustrofobisk

ändå innerligt sätt. Därför: se den!

BOK

Sara Kadefors Borta bäst Text: Karin Skov

Håret är välfriserat, make-upen oklanderlig, klädsel vårdad och från denna polerade yta avfyrar hon ett vackert leende men skenet bedrar. Sylvia bor i en dunge i närheten av IKEA i sin tjusiga bil. Sylvia är totalpank. Att överleva utan pengar och vänner är inte lätt, men Sylvia är uppfinningsrik!Vad gör man då inte för att överleva i en bister verklighet där Mammon härskar… Sylvias liv är ett exempel på att det kan gå fort utför om man bryter mot sociala tabun och hamnar i social misär. Vad har hon då egentligen gjort för att hamna i denna prekära situation?

Den kultförklarade musikern tillika sångaren James Blake är tillbaka. Denna gång med en kortare skiva i EP-format. Den fastlagda kursen bort ifrån mer smala elektroniska experiment till en mer tillgänglig, om än melankolisk, indie-popmusik är tydlig. Bäst är hans cover på Joni Mitchells eminenta A Case of you. En smärtsam betraktelse över kärleken (vad annars?). En musikalisk höjdpunkt av säregen kvalitet. Mitchell litterära uttryck tolkad av Blake visar sig vara en match made in heaven. Läs dessa rader, leta sedan upp videon på tuben och tjacka skivan: ”Oh you are in my blood like holy wine Oh and you taste so bitter but you taste so sweet Oh I could drink a case of you And I would still be on my feet”

Text: Robert Halvarsson

fort det kan gå galet för en människa. Klart läsvärd!

JAMES BLAKE - ENOUGH THUNDER EP

så högt underhållningsvärde att man många gånger skrattar rakt ut. Men också mycket tänkvärt hur

MUSIK

Kommer hon att lyckas att ta sig tillbaka till den medelklassmiljö hon en gång kom från? Boken har


PÅ JOBBET Text: Henrik Sjöberg Foto: Robert Halvarsson

Denna gång träffar vi Anna Sandborgh, kommundirektör i Karlstad kommun. Hon berättar med stor inlevelse och passion om sitt jobb som Karlstads högsta tjänsteman. Vad är din yrkesbakgrund?

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

– Jag har jobbat i kommunal verksamhet i nästan

– Det här jobbet är väldigt varierande och hinner

hela mitt yrkesverksamma liv, förutom några år som

aldrig bli långsamt. En typisk dag består ofta av många

bankanställd, efter avslutade juridikstudier i Uppsala.

möten och det är egentligen det jag sysslar med.

1977 flyttade jag och min familj till Kil och fick jobb

Innehållet i dem är dock väldigt olika. En stor del av

på kommunen. Jag jobbade med personalfrågor i fem

mötena sker tillsammans med politikerna i kom-

år och sedan inom socialtjänsten.

munstyrelsen, fullmäktige och utskott. Andra typer av möten kan vara med privatpersoner eller med företag.

Hur kom det sig att du fick jobbet som kommunaldirektör i Karlstad?

Oftast handlar det om att hjälpa någon vidare, inte att

– 1994 sökte jag den lediga tjänsten som kommundi-

lösa problemet, utan agera bollplank. I mina arbets-

rektör och fick den. Det var hård konkurrens om job-

uppgifter ingår även personalfrågor eftersom jag är

bet. Jag hade bra erfarenhet efter 17 år med kommunal

chef på Kommunledningskontoret. En annan viktig

verksamhet på många skilda områden, samt drygt fem

arbetsuppgift för mig är de bolag som är samlade i

år av dessa som kommunchef.

kommunens bolagskoncern.

Att ha en bred erfarenhet är väldigt bra för en kom-

Många verksamheter är organiserade som aktiebolag.

mundirektör. Även om man inte direkt sysslar med

Övergripande ansvar har ett moderbolag som heter

alla frågor och träffar alla, så får man ändå en bra

Karlstads Stadshus AB, där jag är VD.

förståelse för vilka grundläggande problem som finns i en verksamhet och hur den fungerar.

ASP BLADET | NUMMER 100 29


PÅ JOBBET Hur har ditt arbete förändrats sedan 1994?

Vad motiverar dig?

– Mitt jobb har ändrats mycket sedan 1994. Den stora

– Jag har lätt för att tycka saker är intressanta och är väl-

skillnaden är den nya tekniken som har förändrat våra liv.

digt allmänintresserad. Jag tycker nästan ingenting är trist,

När jag började här funderade vi på hur många interne-

inte ens sop- och avfallshantering. Det är hur man löser

tutgångar som skulle behövas i Karlstad kommun. Vi

problemen som är spännande. Det är en drivkraft för mig.

tänkte att ett par stycken skulle täcka behovet. Inte kunde

Omväxling skapar också motivation och jag vill inte helst

vi då föreställa oss att idag skulle i princip alla anställda ha

göra samma sak varje dag. Jag är också en väldigt ansvars-

tillgång till Internet. Den nya tekniken har förändrat våra

kännande person, en pliktmänniska som är uppväxt i en

jobb totalt när det gäller snabbhet

pliktgeneration. Jag här lärt mig att arbeta och ta ansvar.

Att möta människor och tillsammans med dem göra

Hur arbetar ni på kommunledningskontoret?

något som är bra är även det en stor drivkraft.

– Vårt uppdrag som kommunledningskontor är att arbeta med de största och strategiskt viktiga frågorna i kommunen. De frågor som rör kommunens utveckling och är

Vad är dina förhoppningar om utvecklingen av Karlstad kommun?

kommungemensamma, alltså som rör mer än en nämnd.

– Min största förhoppning är att arbetsmarknaden ska

Vi på kommunledningskontoret jobbar mycket i team.

utvecklas, dvs. att företagen växer och att kommunen växer, så att det blir fler jobb. Det är det viktigaste av

Det är väldigt få frågor som man sitter och löser på sitt

allt. Vi behöver fler jobb i fler branscher och en större

rum. Men det går inte att vara ensam i ett ledningsarbete.

variation på arbetsmarknaden. En annan förhoppning rör

Det är alldeles för svårt. Man behöver andra männis-

de ungdomar som går ut sina utbildningar, oavsett om det

kors kunskap hela tiden, på det sättet blir jobbet mycket

är universitets-, folkhögskole- eller yrkesutbildning, att de

roligare.

hittar ett jobb här i Värmland. Det vore fantastiskt, för vi behöver de unga människorna här, med tanke på den

Hur ser kontakten med politikerna ut? – Vi sitter nära varandra, kommunens ledande politiker

åldrande värmländska befolkningen. Sedan behöver vi de ungas kunskap baserad på ny och fräsch utbildning.

och vi. Det är en av de stora fördelarna med de nya lokalerna i Karlstad CCC att vi kan träffas mycket lättare i vardagen. Jag träffar politikerna varje dag i möten som rör

Vilka är de stora framtidsfrågorna för Karlstad kommun?

planering och saker de behöver hjälp med. Det kan gälla

– Det ställs större och större krav på kommunerna. Det

om hur man ska ta sig an stora frågor.

handlar om personaltäthet i vården, rektorns nya roll i skolan och barn som far illa. Ställer man högre krav på

Vi har fått bättre utrymmen här än i Stadshuset för in-

verksamheterna, så blir utmaningarna för oss att hitta

formella möten. I CCC har vi fler mindre tjänsterum och

arbetsformer för detta. Att ställa om en stor kommunal

större grupprum och det är bra för vårt sätt att arbeta.

verksamhet till nya förutsättningar är en väldigt stor utmaning och en framtidsfråga. Det är viktigt att vi klarar av

Vad är mest utmanande med ditt arbete?

detta. Om inte vi gör det springer utvecklingen förbi oss.

– Utmaningen är bredden, att det är så otroligt många

Jag förstår att förändringarna kan vara jättejobbiga för de

och varierande frågor att hantera. En annan utmaning

som jobbar i verksamheterna. Men detta är en utmaning

är hastigheten eftersom det är ofta bråttom med olika

som kommunledning och personal måste försöka att klara

saker. Man måste ha många frågor högt uppe på ytan. Det

av och finna rimliga sätt att göra det på. Karlstad som

är svårt att scanna av ytan, för det måste jag ta hjälp av

kommun måste vara en attraktiv kommun med ett gott

tidningar och annan massmedia.

rykte och anseende, så att människor vill bosätta sig här.

30 ASP BLADET | NUMMER 100


Anna sandborg Kommundirektör, Karlstads kommun

”Oftast handlar det om att hjälpa någon vidare, inte att lösa problemet, utan agera bollplank.”


karlstad i bilder

sista snön? Vad som antagligen är sista snön pryder här Klarälven En lagom kylig februarieftermiddag. Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson

KARLSTADS KOMMUN


ASP Bladet - Februari 2012