Page 1

ASP BLADET

Tidning från Avdelningen för Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika. Karlstads Kommun

Nr: 4 - 2010 - Årgång 9

sidan 16 - 17

ATTITYDER I FÖRÄNDRING

Stigma, attityder och ambassadörer. Temat var brett under denna heldagskonferens som Socialpsykiatriskt forum genomförde på temat under rubriken ”Tillställning om inställning”. Frågan? Hur fler kan engageras i arbetet mot diskriminering och för förändrade attityder.

sidan 6-7

DEN BLINDA FLÄCKEN

Tre till fyra gånger så många män än kvinnor begår självmord, medan mer än dubbelt så många kvinnor än män diagnostiseras med depression. Denna paradox antyder att många mäns depressiva besvär förblir oupptäckta.

sidan 22 - 23

För egenmakt och jämlika människomöten

Onsdagen den 28 april höll avdelningen för socialpsykiatri,alkohol och narkotika inom arbetsmarknads och socialförvaltningen ett seminarium kring temat Empowerment vid Arenan i Bibliotekshuset.

KARLSTADS KOMMUN


INLEDARE Solen skiner nu när jag skriver, det finns värme i luften och nu går det fort ute i naturen! När jag vaknar på morgonen är fågelsången som mest intensiv och dagligen tittar nya blomknoppar upp i blomsterrabatterna. Spännande att se vad som klarat all snö och den långa vintern….! Vad är mest aktuellt frågorna inom vår avdelning Socialpsykiatri, alkohol och narkotika just nu? Jag ger ett axplock av allt som pågår: Brukarinflytande och delaktighet • Förvaltningens enkät till klienter och brukare om bla bemötande, tillgänglighet och delaktighet besvarades av 60 % av de som fått enkäten inom ASP-ANA. Enkäten visar mycket bra resultat för vår del; på de allra flesta frågorna svarar ca 80 – 90 % att de är nöjda eller mycket nöjda. Jättebra resultat för vår verksamhet! • Brukarrevisionen om boendestöd, som gjordes av brukare och anhörig inom socialpsykiatrin under förra året, är nu färdigsammanställd och presenteras för nämnden i maj. Ett gediget arbete som jag hoppas får efterföljare. • Till årskonferens Socialpsykiatriskt Forum åkte en buss med ett trettiotal deltagare för att ta del av forskning och utveckling inom områden som attityder och delaktighet. • Nexus har startat en grupp för unga tjejer med upplägg enligt självhjälpsmodellen. Utbildning och samarbete • Kunskap till Praktik är en kompetenshöjande satsning inom området missbruk/beroende. 400 deltagare i Värmland får detta år under sammanlagt fyra dagar kunskap om de behandlingsinsatser som har bäst effekt. Grund- och påbyggnadsutbildningar inom missbruks- beroendevården pågår samtidigt (ex. MI, ASI, audit/dudit)

Socialstyrelsen kom till Värmland den 20 april för presentation av de preliminära Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser för schizofreni. Riktlinjerna avser både socialtjänst och psykiatrin, och poängterar vikten av samarbete. Basutbildning för anställda inom kommunernas socialpsykiatri och landstingspsykiatri pågår över hela länet, med fokus på samarbete mellan huvudmännen. Vi undersöker också intresset för mer utbildning inom vård- och stödsamordning som arbetsmetod för de som tidigare gått 7,5 poängsutbildningen.

Bostäder och boenden • Vårt nya gruppboende Fagottgatan har nu startat sin verksamhet efter två veckors introduktion för de nyanställda. Sju hyresgäster väntas flytta in i sina lägenheter inom kort. • Kommunledningen har beslutat att Nordby ska byggas om till ett omvårdnadsboende för sju personer med omfattande behov av vård och stöd för sitt missbruk , och tilltvå gruppboenden för psykiskt funktionshindrade med åtta lägenheter i varje del. Det dröjer troligen till början av år 2011 innan ombyggnationen är klar, men vi är redan så glada för detta viktiga beslut! Tyvärr visar vår ekonomiska prognos ett stort underskott, då kostnaden och antalet personer på externa institutioner har rusat i höjden under det senaste halvåret. Vi måste omgående analysera orsaker och pröva nya åtgärder inom detta område.

Inger Granhagen Avdelningschef

Socialpsykiatri, Alkohol och Narkotika Avdelningen, Karlstads Kommun Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 29 71 00


N Y HE T ER Gammal och ung mår olika bra

Socialstyrelsens lägesrapport för 2010 är glädjande för äldre och mindre glädjande för de som är yngre. Yngres mentala hälsa anses nämligen ha försämrats: exempelvis har vård mot depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök ökat. Fysisk hälsa för äldre anses bli bättre, med ökad medellivslängd och att insjuknandet i klassiska folksjukdomar träder in allt senare under livets gång. Angående den eviga frågeställningen kring samverkan mellan olika aktörer som kommun och landsting, beskriver socialstyrelsen utmaningen i att en enskild huvudman kan uppleva det ekonomiskt ofördelaktigt med väl utbyggd samverkan. Detta trots att samhället som helhet inte bara socialt utan även ekonomiskt i slutändan ekonomiskt gynnas av detsamma. Personer som är extra beroende av att samverkan fungerar är framförallt äldre, personer med psykiska funktionshinder och människor med missbruk. Även den samhällstrend som har skett där flera vårdalternativ finns tillgängliga för den enskilde kan upplevas som ett alltför stort ansvar att axla, konstaterar socialstyrelsen i sin årsrapport.

Nytt psykiatri- och omvårdnadsboende Kommunstyrelsen föreslår att teknik- och fastighetsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden får ökade anslag för att kunna köpa fastigheten Södra Kroppkärr 1:25, Nordby hotell och för att kunna driva ett nytt psykiatri- och omvårdnadsboende i fastigheten. Behovet av ytterligare boendeplatser på särskilt boende för socialpsykiatrin inom Karlstads kommun har under de senaste åren ökat. Kommunen har under flera år sökt lämpliga lokaler. Teknik- och fastighetsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden föreslår nu en lösning genom att köpa fastigheten Nordby hotell. Nämnderna anhåller även om budgetanslag för inköp, lokalanpassning, internhyra och verksamhetskostnader.

Försäkringskassan: Psykiatriska öppenvården i Kristinehamn bäst på läkarintyg

Försäkringskassan har gjort en studie på läkarintyg utfärdade inom internmedicin i Karlstad, ortopedin i Karlstad, psykiatriska öppenvården i Karlstad, psykiatriska öppenvården i Kristinehamn och vårdcentralerna i Karlstad, Hammarö och Kristinehamn. Studien som gjordes i höstas bland 300 sjukfall med vardera 2-3 läkarintyg visar att läkarintygen utfärdade av psykiatriska öppenvården i Kristinehamn har den bästa kvaliteten. Till hösten kommer Försäkringskassan att granska hela landstingets kvalitet på läkarintyg.

INNEHÅLL INLEDARE

2

DEBATT

4

Livet med ADHD

REPORTAGE

Den blinda fläcken Memo Comai Tar du ansvar för din diagnos? En dag i tobaks avvänjningens tecken Med hopp om likvärdig vård Attityder i förändring NSPH GHB en livsfarlig drog För egenmakt och jämlika På fritiden Månadens tips Friskvård i kubik Grön terapi

PÅ JOBBET Eva Persson

6-7 8-9 10-11 12-13 14-15 16-17 18-19 20-21 22-23 24-25 26 27 28-29 30-31

ASP BLADET Grundad 2002 ASP BLADET PRODUCERAS AV

MEDIAGRUPPEN Handledare Emilio Merayo

Redaktion

Olle Stagnér Karl-Peter Johansson Kajsa Jansson Christer Jansson Jane Alsing Patrik Andersson Christer Andrian Håkan Kristensson Robert Halvarsson

Fotograf

Per Rhönnstad

Grafik/Layout Robert Olsson

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT as.mediagruppen@karlstad.se 054 - 29 71 14 ISSN 1652-652X Tryck: Fritid Karlstad Kommunoch föreningstryck.


adhd DEB AT T

Livet med

Det svåra för mej är att hålla fokus på en idé i taget. För när jag arbetar med en uppgift så börjar nya idéer dyka upp i skallen, och jag tappar bort mej. Orsaken är att jag har adhd, vilket innebär att jag har koncentrationssvårigheter, och det är till hinder för mycket. Ta exempelvis denna artikel. Jag kan ha mycket att säga – och veta vad jag ska skriva om – men kan inte få ner det på papper. Koncentrationssvårigheter har ju varit (och kommer vara) en del av mitt liv. De var ett problem för mej i skolan. Att man inte riktigt uppfattade vad läraren sa, eftersom man var upptagen med att kolla åt andra hållet, för där hände det saker.

Då funkar det jättebra att samtidigt lyssna på musik i en mp3-spelare. Det här är ett bra sätt att kunna hålla sig koncentrerad i skolan. Där är man ju snarare mer intresserad av vad som händer i omgivningen än på den uppgift som ligger för handen. Får man lyssna på musik samtidigt stänger man av omgivningen och fokuserar bara på arbetet.

Har man adhd kan själva vardagen vara rätt svårhanterlig, för man kan inte riktigt planera dagen själv: När man ska städa; tvätta och komma i tid till möten, eller passa buss- och tågtider.

Koncentrationssvårigheter kan också ställa till det när man ska ut och handla. Ska man till exempel köpa mat eller kläder eller någon sak till lägenheten, så är det lätt hänt att man köper något roligare istället, som en film, ett spel eller godis. När man sen kommit hem, kommer man på sig själv, att man aldrig skulle ha köpt den där saken.

En metod jag använder för att hålla mej fokuserad, är att lyssna på musik samtidigt som jag håller på med en uppgift. Koncentrationsproblematiken kan ju ligga i att det kan vara för tyst i rummet där man arbetar, vilket innebär att man lätt blir rastlös.

Det jobbigaste med koncentrationssvårigheter är sömnen. Man planerar att gå och lägga sig 22.00 eller 23.00, sen märker man att klockan är 06.00 på morgonen. Finns det något positivt med koncentrationssvårigheter? Från min synvinkel finns det många fördelar. När jag får hålla på med sådant som intresserar mej har jag inga problem. Och det jag gillar är film. I film har man ju många bollar i luften samtidigt, vilket passar mej perfekt. När jag ser på film är jag koncentrerad hela tiden och håller inte på med något annat, som jag brukar göra när jag får en uppgift som inte intresserar mej. Dessutom skriver jag mycket manus och håller på med filmskapande, och eftersom mina koncentrationsproblem innebär att nya idéer ständigt dyker upp kan jag efter ett avslutat projekt alltid hoppa in ett nytt. /Simo


Mediagruppen lanserar ASP Bladets Podcasts

Mediagruppen har nyligen stolt lanserat Podcasts via vår hemsida www.aspbladet.tk. I framtiden kommer du som läsare kunna lyssna på vissa artiklar på vår hemsida som ett komplement till vår pappers och webbtidning. En Podcast är en form av internetradio som har vuxit i och med Internet ger allt större möjlighet att distribuera media i alla dess former. Podcast är ett umtärkt sätt att ”läsa” för personer med läs- och skrivssvårigheter, men kan givetvis brukas av alla som hellre läser med sina öron än bråkar med bokstäver i pappersform eller på skärmen. Surfa in på vår hemsidan och lyssna redan idag på de två reportage vi har gjort tillgängliga.

Positiv respons i brukarundersökning

ASP-ANA genomförde nyligen en enkätundersökning bland personer med missbruksproblematik som finns inom kommunens hjälpverksamhet. Av de cirka 60 procent som svarade på enkäten är de allra flesta (8090 procent) positiva till kommunens missbrukarvård. Klienterna fick bland annat svara på frågor hur man blivit bemött, sin möjlighet att komma i kontakt med vården och om de anser att personalen ger dem tillräckligt med tid. Brukarundersökningen kommer att bli årligt återkommande. Lyssna på Inger Granhagen (Nyheterna P4 Värmland) Länk: http://tinyurl.com/2vgysrn

RSMH-Kalstasola ser åter dagens ljus

Föreningen som har varit vilande under några år har nu åter aktiverats. Man har också en egen lokal på Norra Kyrkogatan 4 sedan en liten tid tillbaka. Onsdagen den 21 april hölls årsmöte hos Handikappförbunden Värmland. Till mötet hade ett tiotal personer samlats. Det beslutades bland annat att anta riksförbundets stadgar för lokalföreningar, att medlemsavgiften ska vara 120 kr i år och en ny styrelse valdes.

Den nya styrelsen Ordförande: Karl-Peter Johansson Kassör: Margareta Kindfur Ledamöter: Anne-Lie Danielsson, Annika Hallberg, Carina Ryen Ersättare: Annelie Berglund

MÅNADENS FRÅGA Text & Bild: Per Rhönnstad

Anders Borg har presenterat vårbudgeten och en av vinnarna var pensionärerna, tror du på det?

Henry Martinsson - Nej, inte så värst!.

Barbro Jonsson - ������������������������ ����������������������� Nej, det tror jag inte.

Ralph Gullenborn - ja, helt övertygad!

Jonny Olsson -����������������������������� ���������������������������� Nej, det är så här, han har glömt konsumtionskatten. Det drabbar dom svagaste jämt!

Iris Kristansson - ����� ���� Nej.

Sven-Eric Svartmark - ���������������������������� ��������������������������� Ja, varför skulle jag inte göra det? Som moderat och fd ordförande i kommunfullmäktige. Javisst. ASP BLADET | NUMMER 4 2010 5


DEN BLINDA FLÄCKEN Manliga depressioner sannolikt underdiagnostiserade

Orsakerna till att män med depressionsproblematik tycks vara svåridentifierade för vården beror på ett flertal faktorer. Män tenderar att vara sina egna värsta fiender när det kommer till hjälpsökande, då de ofta inte accepterar bilden av sig själva som hjälpbehövande. Men det stora problemet är inte att många män inte vet hur man ber om hjälp, utan att män inte ska be om hjälp, överhuvudtaget. För, som det heter: en bra karl reder sig själv. När de väl kommer till doktorn fokuserar de ofta på att beskriva fysiska besvär, och om läkaren sedan inte heller går på djupet i sin patientintervju, så går en eventuellt deprimerad man vården förbi. Att det brister i samtalet mellan läkare och patient tycks vara något som gäller män i synnerhet, då deprimerade kvinnor lättare 6 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

upptäcks i dylika samtal. Ett annat problem med att män ofta har problem med att be om hjälp i god tid är att de kommer djupare in i depressionen än de behövt göra.

Aggressiva män mår dåligt En stor anledning till att många män med depressionsproblematik inte upptäcks är att de inte uppvisar de klassiska symtomen. Traditionellt sett brukar en deprimerad person vara nedstämd, lida av ångest och ha stora sömnbesvär, och dessa symtom är vanligast bland kvinnor. Naturligtvis har även män dessa typiska tecken på depression, men de som inte motsvarar den klassiska bilden tros ofta inte heller ha besväret. Dessa män uppträder snarare utåtagerande och aggressivt mot sin omgivning. De brukar genomgå en personlighetsförändring där de börjar uppträda med vad som kan

anses vara ett överdrivet manligt beteende (macho); de har många sexuella affärer; skaffar statusprylar; uppvisar riskbeteende genom att till exempel spela för mycket pengar eller köra bil på ett omdömeslöst sätt. Dessa män tenderar också att hamna i drogmissbruk, vilket är dubbelt olyckligt eftersom detta snarare förstärker besväret. Man tror att 60 procent av de män som befinner sig i inledningsfasen till ett etablerat alkoholmissbruk har en bakomliggande depression. Med tanke på att alkohol ofta är kopplat till våld kan man förstå att mycket av det våld som förekommer inom familjer och nära relationer har sitt ursprung i mäns outredda depressioner. Även om de aggressiva männen mår dåligt kan de vara omedvetna om att de faktiskt lider av en depression.


Tre till fyra gånger så många män än kvinnor begår självmord, medan mer än dubbelt så många kvinnor än män diagnostiseras med depression. Denna paradox antyder att många mäns depressiva besvär förblir oupptäckta.

Det är snarare omgivningen som märker att mannen har förändrats, och det är inte sällan en nära anhörig som först hör av sig till vården å mannens vägnar. Men i de fall där ingen kliver in och aktivt hjälper till, leder en obehandlad depression i värsta fall till ett fullbordat självmord.

Könens evolutionsbiologiska skillnader Sannolikt finns också biologiska skillnader mellan könen, där deras olika reaktioner på stress spelar in. Under förhistorisk tid utvecklade män och kvinnor olika beteenden när de var i fara. Mannen jagade vilda djur och skyddade familjen/ stammen mot yttre hot, varpå hans reaktionsmönster kom att bli till ett fight-or-flight-beteende (kämpaeller-fly). Kvinnans uppgift var att vårda och skydda barnen, vilket innebar att hennes stressreaktion

blev ett tend-and-befriend-beteende (vårda-och-skapa-vänskapsband). Än idag reagerar de båda könen på detta vis när de upplever stress. Detta kan förklara mäns tendenser att reagera aggressivt. När män och kvinnor blir stressade ökar hormonet kortisol i deras kroppar, vilket i sin tur påverkar det manliga könshormonet testosteron, men eftersom män redan har högre halter av hormonet blir konsekvensen att de ofta får problem att kontrollera sin ilska. Det stegrar även deras riskbeteende och leder inte sällan till att de försöker dämpa stressen med ett ”självmedicinerande” i form av alkohol.

Den sociala kompetensens skyddsverkan Kvinnors identitet kopplas till stor del till deras relationer. Deras

traditionellt större ansvar för barn och familj skapar band som ger en feedback som tycks vara en skyddsfaktor, eftersom de inte har något emot att ta emot eller erbjuda hjälp. De kvinnor som är i riskzonen att drabbas av depressiva besvär visar sig ofta ha sämre social förmåga och brukar mer alkohol och cigaretter än andra kvinnor. Mäns oförmåga att nätverka, och deras ovilja att våga visa sig svaga, verkar till deras nackdel om de faktiskt skulle drabbas av en depression. Det är viktigt att vården och sociala myndigheter breddar sin syn på manlig depression, inte bara för männens skull, utan även för de anhöriga som ofta far illa i spåren av dessa problem. Text: Christer Jansson

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 7


R EP ORTA

Memo C KOGNITIVA HJÄLPMEDEL - Hjälp

Hjälpmedlet du har med

8 ASP BLADET | NUMMER 4 2010


GESER IE

Comai

vid psykiska funktionshinder

dig direkt i din mobiltelefon.

Om du har svårigheter med att komma ihåg, planera dagens olika aktiviteter, behöver en översikt vad du gjorde igår och vad som ska göras imorgon. Om du vill ha ditt stöd i en vanlig mobiltelefon och har anhöriga eller andra personer i din närhet som är oroliga för att du kanske glömmer att ta medicin så kan Memo Comai vara ett stöd för dig. Memo Comai är en totallösning för integration mellan användare och administratör. Meddelanden hanteras mellan webbläsare och mobiltelefon i dubbelriktad kommunikation. Systemet är inte beroende av specifika mobiltelefonioperatörer. Varje enhet/komponent är självgående i respektive delsystem.  Användaren lägger själv eller tillsammans med sin administratör in påminnelser i Memo Comais kalender på webben. Varje moment görs stegvis. Mobiltelefonen uppdaterar via dataströmmar automatiskt (eller manuellt) påminnelserna som läggs in i programvaran i mobiltelefonen.  När tiden är inne för en påminnelse så vibrerar mobiltelefonen och det ljuder en signal (signalen kan stängas av). Det kommer fram en bild och/ eller text i och lägger sig främst i mobiltelefonens display. Användaren bekräftar och då avslutas signalen och påminnelsen blir avbockad. Om användaren så önskar är det möjligt sända ett SMS till en annan mobiltelefon (t.ex. anhörig) om användaren inte skulle bekräfta

påminnelsen. Det kan även sändas ett SMS om användaren bekräftar. Om du har svårigheter att uppskatta tid och du ofta kommer försent, om du vill ha ditt stöd i din vanliga mobiltelefon och inte bära med dig olika ”prylar”, då är Chrono Comai ett tidsstöd för dig. Chrono Comai är ett tidshjälpmedel som ger dig valmöjligheter att välja både hur du vill visualisera tiden samt att du själv ställer in tiden. Chrono Comai installeras i en vanlig mobiltelefon som är kompatibel till Chrono Comai. Installationen sker antingen via ett minneskort eller genom att du laddar ner programvaran via en SMS-länk. Det finns fyra olika valmöjligheter och funktioner att visa tiden genom rutor, cirkeln, tårtbitar och timglas. Chrono Comai är en Java programvara som installeras i en kompatibel mobiltelefonmodell. Installation sker via minneskort eller en SMS länk. Chrono Comai programmet är kopplat till mobiltelefonens unika IMEI nummer. Max inställning i Chrono Comai är 60 minuter och den minsta inställningen är 1 minut.

När Chrono Comai tidsnedräkning är aktivt så avbryts inte tidsnedräkningen av inkommande samtal, SMS osv. Vid inkommande samtal så uppkommer en ruta på mobiltelefonens display att det är ett samtal och då svarar man som vanligt. När samtalet sedan är avslutat så återgår till Chrono Comai och tidsnedräkningen fortsätter. Alla mobiltelefonens tangenter är låsta så länge Chrono Comai är aktivt. Enda sättet att avbryta en nedräkning är att trycka på softkeyknappen för att avsluta.  När tiden är slut så vibrerar, blinkar och det ljuder en signal. Signalen kan stängas av genom mobiltelefonens vanliga ljudlösa funktion, Vibrationen går inte att stänga av. Chrono Comai går inte att minimera, när Chrono Comai har startat då ligger programmet överst i mobiltelefonens display ända tills programmet stängs. Mer information om de här två  produkterna finner du på comai. se där också bilderna till reportaget kommer ifrån. Text: Kajsa Jansson ASP BLADET | NUMMER 4 2010 9


R EP OR TAGE

Tar du ansvar för din diagnos? – en berättelse om ADHD och behandlingsmodeller vid nämnda diagnos 75 personer samlades den 8 april vid Värmlandsbanken för att lyssna till när KBT-terapeuten Ulrika Törnell berättade för åhörarna om det neuropsykiatriska funktionshindret ADHD. 10 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

Text: Robert Halvarsson & Kajsa Jansson Foto: Kajsa Jansson


Ulrika Törnells föreläsning bestod av tre sektioner. Först förklarade hon hur själva diagnosen ser ut och vilka kriterier den ställs utifrån. Hon berättade även om två olika behandlingsmetoder. En modell som kallas för dialektisk beteendeterapi samt en modell som är upp nämnd efter Steven Safren, professor i psykologi vid Harward University. Avslutningsvis gick hon in på färdighetsträning inom exempelvis känslor och kommunikation för de som lever med ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder.

– Personligen tycker jag att det är uselt. Behöver man sin Concerta eller Strattera ska man äta den. Det här är medicinering och inte en drog. Men det är ju min egen uppfattning, säger Ulrika. Vad finns det då för behandlingsmetoder bortsett från medicinering när det gäller ADHD? Ulrika valde att ta upp behandling med DBT (dialektisk beteendeterapi) i grupp samt Steven Safrens individualterapi.

Ulrikas genomgång av ADHD innehöll kanske inga stora nyheter för den som redan besitter viss kunskap i ämnet. Flertalet av ASP-Bladets läsare tillhör nog denna skara. För den som nyligen genom sitt arbete inom kommunen eller kanske själv har börjat reflektera över sitt funktionshinder kan nog dock ett och annat komma som en nyhet. – Man tänker sig att en del av diagnosbilden för personer med ADHD består i att ha problem med sitt arbetsminne. Det försvinner ganska snabbt hos alla, men har man ADHD har man också ett kortare arbetsminne, något som ställer till det för den enskilde. Mediciner ökar arbetsminnet något, förklarar Ulrika för publiken. Med andra ord är förmågan att kunna sålla bland information och välja ut område att koncentrera sig på försämrad. Men det är inte allt. – Man styrs mer av impulser än av tanke och planering. Vilket är på gott och ont. Det kan även finnas fördelar med detta. Man kan exempelvis vara trevlig att ha att göra med i sociala sammanhang, vilket vi inte får glömma, berättar Ulrika Törnell. Medicinering är fortfarande en het potatis i vissa kretsar. När en åhörare frågade vad Ulrika Törnell ansåg om att verksamhet utifrån den så kallade tolvstegsbehandling i Karlstad inte tillåter sina medlemmar att medicineras med de centralstimulerande mediciner som Concerta, Ritalin och Metamina skrädde hon inte orden.

Att DBT har börjat aktualiseras även i arbetet med personer med ADHD beror på att man börjat se många överlappaningar mellan ADHD och BPS (borderline personlighetsstörning). – Det finns dock inte så mycket forskning på DBT-behandling vid ADHD, det hela är lite i sin linda, betonar Ulrika. De båda diagnoserna har flera gemensamma symtom. Relationsproblematik, känslomässig instabilitet, missbruksproblematik och bristande impulskontroll för att nämna några. En person med BPS blir också lätt dissocierad vilket kan jämföras med ADHD-patientens uppmärksamhetsstörning. Ulrika pekar dock på två stora skillnader när det gäller ADHD och BPS: En person med ADHD lider ej av kronisk suicidalitet och inte heller av det självskadebeteende som ofta karaktäriserar en person med BPS. Ulrika berättar mer om hur diagnoser som ADHD, BPS och bipolär sjukdom ofta överlappar varandra. Personer kan ha drag från fler än ett av de

tre tillstånden. Hon tar fram en penna och börjar rita en skiss på whiteboardtavlan bredvid henne för att ytterligare visa på vad hon menar. – Sedan har vi de där stackarna i mitten som har drag av alla tre och som vi ofta har svårt att veta hur vi ska behandla, fortsätter hon. Något Ulrika fokuserar ganska mycket på under föreläsningen är olika tekniker som personalen kan använda i sitt arbete med brukaren. Hon tar upp metoder som ”djävulens advokat”, ”foten i dörren” och ”dörren i ansiktet”. Hon påpekar också att det alltid är viktigt med ”cheerleading”, att man som personal hejar på och stöttar sin klient. Sedan tar Ulrika upp Steven Safren och hans individualterapi. Den består av tre moduler: organisation, distraktionsreducering samt kognitiv omstrukturering. Det som är viktigt att tänka på när det gäller den här behandlingsmetoden är att man hela tiden återkopplar och blickar tillbaka under terapins gång. Anhöriga fyller också en viktig funktion och man betonar även vikten av att patienten har en bra kontakt med sin läkare. Ulrika avslutar eftermiddagen med att prata om färdighetsträning vid ADHD. Hon talar om kommunikationsträning som går ut på att lära sig att tacka nej och att lösa problem. Hon tar även upp vikten av att träna känsloreglering genom medveten närvaro. Slutligen berättar Ulrika om färdigheter som behövs i vardagen och betonar vikten av struktur samt distrakationshantering. Allt som allt är det en mycket lärorik eftermiddag och det märks att Ulrika Törnell kan sin sak och brinner för sitt ämne. Det är viktigt med färdighetsträning för att man också lär sig ta ansvar för sin diagnos, menar Ulrika Törnell. Det kan inte nog understrykas och var en av de viktigaste lärdomarna hon hade att dela med sig av denna dag.

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 11


En dag i tobaksavvänjningens te

Landstinget i Värmland bjöd in till en utbildningsdag som informerade om tobaksavvänjning för patienter med psykiska besvär. ASP-Bladet var där för att se vilka perspektiv som kom till tals.

Andelen rökare är dubbelt så hög bland psykiskt sjuka människor jämfört med övriga befolkningen. Den och fler insikter bjöd utbildningsdagen vid Gustaf Fröding Hotel & Konferens i Karlstad. Där talade Barbro Holm Ivarsson på temat tobaksbruk, en kvinna som är författare till bland annat boken ”Sluta röka och snusa på 4 veckor” - En självhjälpsbok baserad på kognitiva metoder, motiverande samtal (MI) och idrottspsykologi. Idag röker 32,000 värmlänningar, och det är ett minskande fenomen med tobaksbruk. Sverige är världsledande på att få människor att sluta med tobak, men psykiatrin har släpat efter. Tidigare har det funnits en tanke att människor med psykisk ohälsa inte vill eller skulle orka sluta med sitt tobaksbruk. Detta är ett utslag för feltänk fick vi deltagare lära oss. – Vi har kommit ner till

13 procent rökare och det är det bara några få delstater i USA som har lyckats med. Så man ser upp till oss. De tror nästan inte på oss när vi kommer ut och berättar om detta. Men psykiatrin ligger lite efter, berättar Barbro Holm Ivarsson. Varför ser det ut så här? En tidigare vanlig inställning har varit att psykiskt sjuka inte kan eller vill sluta, tobak har också betraktats som bra för patientens psykiska mående. Detta trots att allting talar för att tobak inte har några positiva effekter för den psykiska hälsan eller hälsoupplevelsen. Tvärtom så mår människor sämre både fysiskt och psykiskt om de röker mycket. Givetvis gäller detta även för människor med psykisk ohälsa. Hälsovinsterna är stora och man har mycket att vinna på att sluta med sitt tobaksbruk. Men man kan behöva ställa om sin livsstil och nyttja en del knep för att göra en omställning enklare. – Har man försökt flera gånger och man inte har lyckats ska vi absolut rekommendera läkemedel. Sen är det viktigt att äta ordentligt och dricka mycket vatten och röra på sig mer än vanligt. Det här är A och O. Slutar man röka och inte äter kommer det inte att gå, berättar Barbro Holm Ivarsson.

När man befinner sig långt nere i abstinenskurvan så kan det kännas som en kick att komma upp på ”normal nivå” igen. För det är nämligen så att en rökare enbart kommer upp till den nivå som en person som inte brukar tobak har. När man mår som bäst mår man inte bättre än en icke-rökare, men i och med att man ofta har någon grad av abstinens upplevs själva cigaretten eller snuset som extra gott och tillfredställande. – De flesta saknar ofta ingenting av detta efter ett tag när de slutat. Man lär sig att få kickar av andra saker. Tar man en drogkick dagarna i ända, lär man sig inte lätt att få kickar och njutning av andra saker på samma sätt, berättar Barbro Holm Ivarsson. En annan person som också arbetar med motiverande samtal är Ann Sofie Nordenberg. Hon jobbar med metodutveckling inom avdelningen för socialpsykiatri, alkohol och narkotika i Karlstads kommun. Istället för tobak är hennes specialitet alkohol och narkotika. – Om man har problem inom flera olika områden så brukar rådet vara att man ska ta en sak i taget. Om jag exempelvis ska sluta dricka så tar jag det först och sen försöker jag sluta röka. Men eftersom beroendeframkallande


ecken

Tobakens historia Att nyttja tobak är en gammal företeelse hos indianfolken i Amerika. Till Europa spreds tobaksanvändningen genom bland annat Christopher Columbus. Men kritiken mot tobaken i Europa har funnits nästan lika länge.

Redan under antiken Den grekiske historikern Herodotos (485-425 f Kr) skriver om ett folkslag, skyterna, som brukade kasta hampfrön på glödande sten. När det då utvecklades rök, lade man över filtar och kröp inunder för att andas in röken. Detta ledde till ett starkt lyckorus.

Indianerna inspirerade

medel påverkar samma centra i hjärnan kan fortsatt användande av ett preparat göra det svårare att sluta med ett annat. Så kan jag sluta med t ex alkohol och tobak samtidigt så har jag större chans att lyckas, berättar Ann Sofie Nordenberg. Rökning är även klassbundet. Människor som lever med större ekonomisk utsatthet röker samtidigt i större utsträckning. Men att sluta är långt ifrån omöjligt. – Då tänker jag att man kanske behöver mer hjälp, stöd och samtal för att kunna fatta beslutet att sluta röka. Det handlar om att prata om mer saker än bara rökningen. Det kanske blir lättare att sluta röka om man förändrar något annat i sitt liv. Ofta kan en förändring av levnadsvanor leda till en annan - att börja med att t e x ta en promenad varje dag eller äta mer regelbundet kan leda till att jag mår lite bättre och så småningom genomför andra förändringar också, säger Ann Sofie Nordenberg. Text & Foto: Robert Halvarsson

Det var främst den upptäcktsresande Columbus (1451-1506) som förde tobaken till Europa, men först visste man inte hur den skulle nyttjas. När han kom till San Salvador, inväntade öns invånare ressällskapet med gåvor, däribland några torkade, starkt doftande blad. Man försökte att äta bladen som inte var särskilt välsmakande, så därför hivades tobaken överbord. I mötet med de amerikanska indianerna kom Christopher Columbus dock till insikt om hur tobaken kunde nyttjas. Besättningen tog till sig vanan att röka tobak och då främst i pipa. Tobakskonsten verkar ändå inte ha fått något fotfäste i matrosernas hemland. Det sägs att en spanjor vid namn Rodrigo de Jerez vart fängslad av inkvisitionen. Det måste ju vara något djävulskt när det kommer rök ur en människas mun, ansåg man.

En accepterad medicin Tobaken fick sitt genombrott i Europa främst genom vetenskapsmannen Jean Nicot (1530-1600). Han ordinerade Frankrikes drottning Katharina av Medici (1519-1589), som ofta led av huvudvärk, att stoppa tobakspulver i näsan. Behandlingen fick ett gynnsamt resultat, och öppnade dörren för snusandet till den adliga societeten. Det var främst genom de medicinska egenskaperna som tobaken fick sitt fotfäste i vår del av världen. Länge ansågs denna ört vara ett

universalläkemedel.

Ett spritt njutningsmedel Nyttjandet av tobak som njutningsmedel vann med tiden mer och mer terräng. I England blev piprökningen populärt och kung Fredrik Wilhelm av Preussen (1688-1740) lär ha haft så kallade tobakskollegier där rökning var obligatoriskt. Till Sverige kom tobaken främst genom de hemvändande soldaterna i trettioåriga kriget och år 1725 fick Jonas Alströmer (1685-1761) kungligt tillstånd att börja med tobaksodling i Alingsåstrakten. Fram till år 1964 odlades det tobak i vårt land och den sista odlingen skedde i Åhusområdet.

Tobakens motståndare Även om tobaksnyttjandet blev accepterat som njutningsmedel och för dess medicinska egenskaper, fanns det också de som var kritiska. Den engelske kungen James I (1566-1625) gav ut en skrift där han lär ha skrivit följande: ”Om därför, o borgare, ni ännu har minsta smula skam i er, så lägg bort denna syndiga vana, som har sitt ursprung i skändligheten, upptagits av villfarelsen, utbretts av dårskapen, som väckt Guds vrede, ödelagt kroppens hälsa, spolierat hemmen, nedsatt de förtappade i fosterlandets ögon och bringat dem förakt utifrån, detta bruk som är obehagligt för näsan, skadligt för hjärnan och ödeläggande för lungorna, och vars svarta rökskyar är fullkomligt lika ångorna från helvetet”. I Sverige bildades år 1886 föreningen Tobakskämpen som senare ändrade namnet till Bort med tobaken. Med tiden har fler opinionsbildande motståndare sett dagens ljus och numera lär nog de flesta hålla med om att tobaken har sina skadeverkningar. Text: Karl-Peter Johansson ASP BLADET | NUMMER 4 2010 13


Lotta Lagneryd, Carolyn Isaksson och Karin Melberg var tre av dagens röster när det gäller schizofreni.

Med hopp om likvärdig vård för

schizofrena ASP-Bladet var på plats i Molkoms Folkhögskola när det hölls ett seminarium

om de kommande Nationella riktlinjerna vid insats för människor som drabbats av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Förra numret skrev vi om nya riktlinjer vid behandling, nu följer vi upp med genom att bevaka riktlinjer för psykosociala insatser. Första talare under dagen var Christina Warholin och Yvonne Lennemy som välkomnade oss och gav oss en presentation över socialstyrelsens riktlinjearbete. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer ska fungera som ett stöd vid prioriteringar och ge vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter inom vård och omsorg bör satsa på. De är också tänkta att fungera som underlag för beslutsfattare inom vården och socialtjänsten. Behandlingen ska stå på evidensbaserad grund (vilket betyder 14 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

att behandlingsmetoderna visat sig effektiva i kontrollstudier), allt för att vård och hjälpverksamhet runt en drabbad person ska fungera och spara på både tid, pengar och minska lidandet.

Uppskattningsvis 50 000 personer i Sverige har schizofreni och 30 000 till 40 000 av dem är i behov av samhällets insatser.

En ökad kunskap om verksamma åtgärder och hur resurserna används ger bättre möjligheter för mer enhetlig och säker uppföljning av vård och stöd.

Den enskilt viktigaste insatsen för att förhindra återfall i akut psykos vid schizofreni är regelbunden behandling med neuroleptika (benämning på en typ av läkemedel som avvänds mot allvarliga psykoser) i underhållsdos. Även om denna medicinering i många fall är nödvändig är den ofta otillräcklig för de flesta när det gäller att återhämta sig socialt och psykologiskt.

Riktlinjerna ska innebära att vården blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom kommuner och landsting får samma kunskapsbas att utgå ifrån.

Personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som lever ute i samhället har ofta behov av vård och stöd i form av effektiva psykosociala insatser. De Nationella

Kunskapsbaserade metoder har stor betydelse för att personen ska kunna bibehålla och förbättra god funktionsförmåga.


Mona Noreklint och Lotta Lagneryd berättar inlevelserikt om hur de har bemötts i sin psykiska ohälsa. riktlinjerna ger kommuner och landsting ett stöd i att erbjuda effektiva psykosociala insatser som komplement till medicinering. Själva syftet med riktlinjerna är att personen som är drabbad av schizofreni ska känna sig både delaktig och kunna se att saker faktiskt händer. De ska helt enkelt se till att hjälpprocessen kommer igång och garantera att den drabbade inte ”faller mellan stolarna”.

ett prioriterat område, samt att involvera familj och närstående i hjälpinsatsen. Detta minskar återfall med inläggning på sjukhus, och innebär att personens sociala funktion och livskvalitet ökar, samt att det känslomässiga klimatet i familjen förbättras. Vi fick dessutom en presentation av Nya Perspektiv. Det här var något man var väldigt stolt över, för det finns bara i Värmland.

De nya riktlinjerna kommer att innebära en stor förbättring och ge mer delaktighet och samverkan med brukaren. Man rekommenderar en fokusering på kognitiv beteendeterapi (KBT).

Kommuner har i samarbete med Landstinget tagit fram ett utvecklingsarbete kallat Nya Perspektiv, som arbetar fram självhjälpsgrupper. ������������������ Syftet är att det psykiska välbefinnandet ska öka.

Bland annat kommer man att verka för en mer arbetslivsinriktad rehabilitering, till skillnad från arbetsförberedande träningsmodeller, då dessa visat sig bättre när det gäller att skaffa arbete åt personer med dessa problem. Hjälp till eget boende är också

Mona Noreklint och Lotta Dangeryd berättade under dagen för deltagarna hur det var för dem att ha utvecklat psykos och deras turer på psykiatriska avdelningar.

talet. Mona insjuknade långt senare, båda har rik erfarenhet över både vårdens och egna strategier för att må bättre. Utanför vården har Mona och Lotta hittat egna sätt att må bra och ”finna sig själva”. Exempelvis har Mona bland annat börjat måla, sy och motionera. Det finns mycket mer att berätta utifrån denna dag i Molkom, men här får dagen avslutas och ASP-Bladet åker hem med ny och värdefull kunskap. Text: Simo Paulakoski Foto: Per Rhönnstad

Lotta berättade för oss att hon blev psykotisk någon gång under 1980ASP BLADET | NUMMER 4 2010 15


R EP OR TAGE

Socialpsykiatriskt forum är en förening med syfte att vara en mötesplats för utbyte av kunskaper och erfarenheter kring socialpsykiatriska frågeställningar. Vid detta tillfälle samlades ett stort antal deltagare som var sugna på att vidga sina vyer när det gällde attityder, diskriminering och stigma vid Essinge konferenscenter i Stockholm. Richard Bracken var en av de röster som talade vid konferensen. Han arbetar till vardags för myndigheten Handisam som fokuserar på handikappolitisk samordning. Han menar att attityden spelar oerhört stor roll för vårt förhållningssätt till psykisk ohälsa. För det är faktiskt så att en majoritet av befolkningen någon gång kommer att uppleva psykisk ohälsa. Det ingår så att säga i livets mosaik. – När man pratar psykisk sjukdom så tänker man alltid att det handlar om någon annan. Men tänker man psykisk ohälsa och på sätt inkluderar 16 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

alla de som har besvär med sitt psyke är det många människor det berör. Det handlar om alla människor vi har i samhället och vilka attityder vi vill ha till folk, säger Rickard Bracken. I detta nu sker dock en trend där psykisk ohälsa synliggörs genom vårt medielandskap. Förutom det dystra faktum att våldsbrott skildas med rubriker som på väldigt vaga grunder lyfter fram människors påstådda diagnosbild, kommer fler och fler röster fram där människor berättar hur de själva har levt med sin psykiska ohälsa. – Det jag tycker mig se är att media börjar intressera sig för de här frågorna och en ökad benägenhet att prata om det. Jag hoppas att det vi ser är ett trendbrott. Vi vill jobba med personer som har egna erfarenheter kring dessa frågor. Personer som vi kallar för attitydsambassadörer. Många människor vill bidra till en förändring, för det är en fråga som engagerar, säger Richard Bracken.

Marit G Eskel var en av de andra personer som talade under dagen. Hennes fokus var att tillsammans med Ulla Karin Schön berätta kring hur psykiatri och socialtjänst kan förstärka eller motverka negativa självbilder hos dem som söker hjälp. Helt enkelt: hur kan man arbeta med stärkande metoder? Brukarinflytandet är centralt för Marit G Eskel och kommer igen i flera av föredragshållarnas presentationer. – Säger jag som professionell vad brukarinflytande är eller bör vara, är det faktiskt inte brukarinflytande vi pratar om. Vi måste istället fråga brukarna vad inflytande bör innebära. Vi måste också förstå att människor har olika typer av behov och känslor, berättar Marit G Eskel. Ett tungt namn som fogades till den späckade schemat var Londonbon Graham Thornicroft, professor i samhällspsykiatri. Han berättade kring hur den tongivande


Stigma, attityder och ambassadörer. Temat var brett under denna heldagskonferens som Socialpsykiatriskt forum genomförde på temat under rubriken ”Tillställning om inställning”. Frågan? Hur fler kan engageras i arbetet mot diskriminering och för förändrade attityder.

Attityder i förändring Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad forskningen ser på diskriminering och stigmatisering av brukare. Den isländska askspridaren Eyjafjallajökull bidrog till att Thornicroft inte kunde närvara i fysisk person, men ändock via en tekniskt spännande videokonferens. Han fokuserade bland annat om hur den mediabild som finns skapar rädsla inför människor med psykiska funktionsnedsättningar. – Vid fem tillfällen har jag varit med och etablerat lokala hälsocentrum för människor med psykisk ohälsa. Vid varje tillfälle har människor demonstrerat mot dem. Ju mer jag tänker på det så upplever jag att dessa människor reagerar fullkomligt rimligt utifrån den kunskap de besitter. Problemet är att deras kunskap är ofullständig och till stora delar felaktig. De upplever att mentala problem innebär våldsamheter, oförutsägbart beteende och ett hot mot deras barn, säger Graham

Thornicroft. Thornicroft visar på flera exempel på hur liten och felaktig kunskapen är kring psykisk ohälsa i det brittiska samhället. Motkrafterna är för honom likt Rickard Bracken att förmänskliga bilden. Att människor träder fram och berättar om sina liv. Där har stora förebilder som idrottsproffs och ledande företrädare i samhället en speciell roll att axla enligt Thornicroft. Men ökänd brittisk tabloidmedia påverkar också allmän opinion i stor utsträckning. – Vissa av er känner säkert till hur Britney Spears har haft mentala hälsoproblem. Tidningarna har sensationaliserat hennes svårigheter på värsta möjliga sätt. Vad vi dock ser efter hennes comebackturné är att människor kan göra en fullständig återhämtning från en mental sjukdom. Det sprider ett budskap som än idag uppmärksammas i mitt land, berättar Graham Thornicroft.

Diskriminering och stigma kring psykisk ohälsa fortsätter att vara en stor faktor. Att hålla sina problem hemliga framstår därför för många som en strategi för att hantera sina bekymmer. Ett öppnare klimat kanske kan bidra till att fler vågar göra sina röster hörda inför den av ibland fientliga inställning som råder. Som bidrag till denna samhällsutveckling framstår det som sannolikt att fler forum kommer att behöva hållas. En av de avslutande rösterna under dagens konferens var Olle Brynja för diskrimineringsombudsmannen (DO). Olle pratade tillsammans med två personliga ombud kring vanliga områden för diskriminering. – I DO så handlar 95 % av ärendena om fysisk och inte psykisk funktionsnedsättning, berättar Olle. De siffrorna ger en liten fingervisning om den tystnad som fortfarande råder kring psykisk ohälsa.

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 17


förening

i

fokus

Frågor till NSPH Svaren lämnades av Marie-Louise Armand som är anställd som informatör på NSPH:s kansli i Stockholm.

Vad var bakgrunden och hur kom NSPH till? NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, är ett nätverk av patient-, brukaroch anhörigorganisationer på psykiatriområdet. Nätverket bildades formellt i juni 2007 då tretton organisationer skrev på ett samarbetsavtal och antog en gemensam organisatorisk 18 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

plattform. Nätverket hade egentligen börjat formas redan under psykiatrisamordningen som leddes av Anders Milton.

anhörignätverkets krav på framtida vård, stöd och behandling inom psykiatriområdet” lades fram den 24 april 2006.

Regeringen tillsatte hösten 2003 en Nationell psykiatrisamordnare för att utveckla kvaliteten i vården och omsorgen för människor med psykiska sjukdomar och psykiska funktionsnedsättningar.

På vilket sätt är man medlem i organisationen?

Anders Milton bjöd in de berörda organisationerna och gav dem i uppdrag att utarbeta en framtidsvision om vård och omsorg på psykiatriområdet. ”Så vill vi ha det – Patient-, brukar- och

Nätverket är ingen formell organisation och har till exempel inte något organisationsnummer. Det är enbart organisationer på riksnivå som kan gå med i nätverket. Det finns alltså inget enskilt medlemskap. Om man som individ är intresserad av de frågor NSPH tar upp, bör man söka kontakt med något av våra medlemsförbund. På hemsidan


Under detta år, 2010, har vi en artikelserie här i ASP bladet som vi kallar ”Förening i fokus”. Här tittar vi närmare på olika föreningar, organisationer och nätverk, både stora som små, med den gemensamma nämnaren att man på olika sätt verkar för personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Denna gång är nätverket NSPH i fokus.

www.nsph.se finns en lista över alla organisationerna med webbadresser. På förbundens egna hemsidor kan du få veta vilka hjärtefrågor de har, hur man blir medlem och på vilka orter det finns lokalföreningar.

Hur är ni organiserade? Till det nationella nätverket utser varje förbund en ordinarie representant och en eller två ersättare. Man träffas vid nätverksmöten ungefär fyra gånger per år. Dessutom anordnas en studiekonferens varje år. Det finns också nätverk ute i landet. Hittills har regionala NSPH-nätverk bildats i Jönköpings län, Uppsala län, Norrbottens län, Örebro län, Stockholms län och Södermanlands län. I Jönköpings län har man gått vidare och bildat en ideell förening. I Göteborgs kommun finns NSPHiG och i Malmö kommun finns Lokalt forum. Från NSPH på nationell nivå kan intresserade organisationer runt om i landet få råd och stöd om man vill bilda nätverk. Däremot har NSPH inga ekonomiska medel att dela ut.

Vilken verksamhet har ni? Inom nätverket finns arbetsgrupper för frågor som bildande av lokala/regionala nätverk; utveckling av former för inflytande; kunskapsspridning och utbildningsfrågor; beroendeprojekt; samhällskontakter; information och opinionsbildning. NSPH utser också representanter i olika utredningar och arbetsgrupper som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting bjuder in till. NSPH-representanter deltar även vid teoriutbildning av ST-läkare inom psykiatrin. Vi har under åren anordnat flera konferenser. Visa vägarkonferenserna är ett forum där NSPH visar upp goda exempel på inflytande eller ger fördjupad kunskap i frågor som berör våra grupper. Föreläsarna kommer ofta från våra egna organisationer men vi brukar också bjuda in talare från vården och från kommuner och landsting.

Tanken är att lokala nätverk ska söka verksamhetsbidrag från sin kommun och de regionala nätverken vänder sig till landstingen.

Vid den senaste konferensen tog vi upp frågor som ohälsa bland psykiskt sjuka; Hur ska personer med psykisk funktionsnedsättning få tillgång till arbetsmarknaden? Patientstyrd revision kan vara en grund för förändringsarbete; Case Management samordnar stödet.

På NSPH:s hemsida finns mer information under rubrikerna ”Om NSPH” och ”Lokala nätverk”.

I anslutning till Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober brukar vi varje år arrangera en aktivitet eller

en konferens för att belysa några aktuella frågor. Även då samverkar vi ofta med myndigheter.

Något mer ni vill lyfta fram? En angelägen uppgift är att stödja NSPH-nätverken och medlemmarna i förbunden att känna sig stärkta och bli ännu bättre företrädare för sina organisationer och för de grupper man representerar. Vi har tagit fram två utbildningsmaterial. ”Din egen makt” kom 2008 och är till för personer som har eller har haft psykisk ohälsa och önskar förbättra sitt liv och ta steg framåt i sin egen vardag. Det bästa är att träffas i en studiecirkel där man också kan stötta varandra. ”Med starkare röst” är ett utbildningsmaterial som kan vara ett värdefullt stöd för personer som är intresserade av intressepolitik och vill påverka vården och omsorgen. Målgruppen finns i föreningsstyrelser, brukarråd och handikappråd och andra samverkansorgan. NSPH har fått medel från Arvsfonden för att få ut detta material på bred front så att det kan studeras i cirklar över hela Sverige. Projektet startar i slutet av maj. Följ informationen på vår hemsida www.nsph.se Text: Karl-Peter Johansson

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 19


R EP OR TAGE

GHB – en livsfarlig drog Nyfikna ungdomar leker med döden

GHB är framförallt känd som populär rekreationsdrog hos experimenterande tonåringar, som genom sitt missbruksbeteende är speciellt sårbara för de negativa konsekvenser som uppstår när man blandar drogen med alkohol och lugnande tabletter. Det här är en livsfarlig kombination.

GHB är en genomskinlig vätska som normalt smakar lite salt. I Sverige köper man drogen korkvis (det vill säga korken på en pet-flaska), och en dos kostar mellan 10-15 kronor. Självklart går den att köpa i större mängd, men det är vanligast att man köper per kork. Om det smakar något annat än salt är det ett tecken på en misslyckad framställning. Det krävs ren etanol (alkohol) för att framställa preparatet, som i regel tillverkas av mindre ansvarskännande och kemiskt okunniga personer. Eftersom etanol är svår att framställa utan avancerad teknisk utrustning uppstår en lägre renhetsgrad redan i denna del av processen. Det kan också innebära att det i den amatöriska framställningen finns kemiska komponenter som reagerar negativt när det kommer in i människans 20 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

system. Eftersom GHB i sig inte är ett attraktivt påtändningspreparat i missbrukarkretsar så har det i första hand kommit att bli populärt bland yngre. De första stapplande stegen in i drogvärlden tas i regel via alkohol. GHB kombinerat med alkohol innebär ofta obehagliga upplevelser och reaktioner. Jag har själv varit med om när en kille tog en liten kork kombinerat med lugnande tabletter. Jag kan lova att det inte var någon rolig upplevelse. Han var halvt medvetslös i fyra timmar, trots att jag höll honom under en iskall dusch. Han överlevde, men jag tror knappast att han hade klarat sig utan min hjälp. I missbrukarkretsar använder man gärna preparatet i två situationer: Först och främst som en förstärkare till andra droger, och sedan i avgiftningssyfte.

Det ska tydligen fungera mot heroinabstinens.

GHB – en lömsk sexdrog

Påverkan sker på grund av att GHB tycks bromsa utsöndringen – men inte lagringen – av signalsubstansen dopamin. Detta medför en hel rad positiva effekter för personen eftersom dopamin gör så att hjärnans processer aktiveras. Känslan kan jämföras med en mild fylla, men utan alkoholens negativa eftereffekter. Det kan även antas att det är själva ökningen av dopaminfrisättningen, efter 2-4 timmar, som gör att detta preparat är intressant för vissa personer. Drogen framkallar en känsla av lycka, avslappning och brukaren upplever en minskning av emotionella hämningar. Man kan också få en känsla av förhöjd


FAKTA 1999 dog fem personer av den livsfarliga drogen GHB. Först då uppmärksammades den av regeringen, som beslöt att narkotikaklassa drogen. Det innebär att det är förbjudet att tillverka, inneha och att använda GHB (gamma-hydroxybutyrat). sexdrift. På grund av detta vill jag varna tjejer som dricker på krogen att alltid se till att ha koll på sin drink. Jag har jobbat på krogen ett antal år och sett hur tjejer fått sina drinkar spetsade, förmodligen med GHB. Det är en hemsk upplevelse för de tjejer som varit med om en sån sak. Föreställ dig paniken över att inte veta hur mycket, eller hur länge det kommer att svänga.

Svårupptäckt – försvinner snabbt ur kroppen

GHB syntetiserades för cirka 30 år sen. Preparatet användes först som medicin – oftast som bedövningsmedel eller lugnande medel. Fram till 1990 kunde man köpa det över disk på apotek i USA, men det drogs in på grund av hög missbruksrisk. Utanför det medicinska användandet brukas GHB

av idrottsmän och kroppsbyggare, eftersom det antas ge en ökning av tillväxthormoner. Det finns rapporter om att GHB kan ge 16 gånger högre nivå på tillväxthormoner. Tyvärr följs denna ökning även av en höjning av prolaktin-nivån (bröstkörtlarna stimuleras till mjölkproduktion). Följaktligen har inte GHB fått det genomslag bland kroppsbyggare som man kunnat förvänta sig. Istället har den intagit rollen som rekreationsdrog, eftersom den – till skillnad från alkohol – inte försämrar de idrottsliga prestationerna. Varför skriva en artikel om GHB? Jo, därför att jag tycker mig se en uppgång av användandet, speciellt bland de yngre. Sen tycker jag också att det är viktigt att göra folk uppmärksammade på denna drog, som i snitt tar fem liv om året. Den genomsnittlige GHB: aren dör av en överdos vid redan

25 års ålder, att jämföras med en heroinist, vars genomsnittsålder är 35 år. Missbrukarkarriären är alltså mycket kortare för en GHB:are. För att komma ur missbruket krävs ofta ett tvångsomhändertagande. GHB är svårt att upptäcka eftersom det bara finns kvar i urinen i tolv timmar, och sex timmar i blodet. Värt att nämna är att det är områdena runt Göteborg som är de mest GHBdrabbade. Så se upp, för enligt statistiken så blir GHB allt vanligare. Text: Christer A.

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 21


För egenmakt och jämlika människomöten

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Onsdagen den 28 april höll avdelningen för socialpsykiatri,alkohol och narkotika inom arbetsmarknads och socialförvaltningen ett seminarium kring temat Empowerment vid Arenan i Bibliotekshuset.

Alireza Moula och Berith Nyqvist Cech är lektorer i socialt arbete vid Karlstads universitet och föreläste under dagen kring olika aspekter om denna tankemodell. Deras erfarenheter är mångåriga och stannar inte vid enbart det teoretiska. Båda har i mångt och mycket arbetat socialt och har ett engagemang kring sina frågor som de under konferensen lyckades kommunicera med publiken.


Enligt Alireza Moula är empowermentorienterat socialt arbete en föreändringsprocess som bygger på ett antal konkreta idéer. Central är tron på varje brukares inneboende kapacitet att ändra och förbättra sin egen situation. En socialarbetares roll är att underlätta denna process genom ett stöd grundat på samarbete och dialog.

med andra ord som en modell som utgår ifrån relationen mellan makt och maktlöshet där individen sätts i centrum i sitt eget liv. – Vi ger inte makt utan vi ser makt som något som finns hos varje individ. Detta är något vi kan vattna och ge näring så det kan blomstra. Empowerment handlar om att tro på varje individs förmåga att kunna

Empowermentproccen i den gruppform som Berith har valt att arbeta med har en del utmaningar. Framförallt hur man strukturerar upp dialogen. – Empowerment är en demokratisk process där du och jag är lika mycket värda. Alla som sitter i en grupp ska få komma till tals och ingen får prata över den andre. Även om den som

Berith Nyqvist Cech intervjuar brukarna Per och Laila

– Man ska kunna konsten att föra ett samtal med alla människor. Det spelar ingen roll om vi arbetar med barn och ungdomar, svenskar eller invandrare. Eller om vi arbetar med personer med fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Det vi kan göra som sociala arbetare är att vara ”manager of dialouge”, berättar Alireza Moula. Alireza Moula berättade för deltagarna att han började arbeta med empowerment efter ett misslyckat samtal med en ung flicka som upplevde att han inte lyssnade på henne. Där satt han efteråt vid en av BRIS jourtelefoner och upplevde att han var tvungen att gå ”back to basics”. Resultatet växte att bli det han kallar för RAHYAB: en specifik empowermentmodell som Alireza Moula har utvecklat sedan dess. RAHYAB består av fem steg har som avsikt att få tillstånd en jämlik dialog mellan socialarbetare och brukare. Brukaren betraktas som expert i sitt eget liv, sin egen verkställande direktör. Den sociala arbetaren betraktas som expert på den modell som är till för att stärka brukaren. Empowerment betraktas

förändra och förbättra sin situation, förklarar Alireza Moula pedagogiskt. Att tillämpa ett empowementperspektiv på socialt arbete betyder att inte göra individen beroende av socialarbetarens godtycke. Något som absolut bör undvikas är att ta beslut åt individen utifrån perspektivet att man som socialarbetare ”vet bättre”. – Våra beslut är baserade på våra värderingar. Exempelvis religion och politik stor roll för många. Kanske är jag fundamentalist eller ateist, står till höger eller vänster. Därför kan jag inte ta beslut för åt en klient jag arbetar med, jag tror verkligen att gränsen går där, berättar Alireza Moula. Den andra talaren under dagen var Berith Nyqvist Cech som också arbetar utifrån empowerment i sitt forskaruppdrag. Hon jobbar med ett projekt som kallas Alobis, vilket står för ”att leva och bo i samhället”. Berith Nyqvist Cech har genom Alobis träffat och lärt av brukare i 15 års tid. Det började som ett blygsamt folkhögskoleprojekt men blev så småningom större.

pratar mycket kan känna sig lite satt på plats när man inflikar att ”nu är det kanske han eller hennes tur att få prata”, så måste man försöka jobba med det, säger Berith Nyqvist Cech. Med sig på scen hade Berith med sig brukarna Annelie, Laila och Per. De berättade lite om hur de upplevt tiden med kring Nyqvist Cechs forskning. Annelie upplever att hon som person behandlas ganska bra. – Här i Karlstad upplever jag för mig i alla fall att hjälpen är väldigt bra. Det är vad jag vill ha sagt, berättar Annelie. Annelie berättar vidare om hur de fick till stånd sänkt fart vid en bilväg där de tidigare hade daglig verksamhet. Vägverket var först negativ till detta, men genom att argumentera för sin sak lyckades de få till stånd ett fartgupp till slut. Tillsammans hade de fler berättelser om sin tid med Alobis än vad som fanns tid och möjlighet att berätta under kvällens tid. Kanske finns det också möjlighet för ASP-Bladet att återkomma till Alobis-gruppen vid ett senare tillfälle.

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 23


Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Kan du berätta lite om dig själv. Jag heter Bibi Ahlzén och jobbar på ASP-ANA som handläggare inom socialpsykiatrin. Jag började jobba där 2008, så jag är inne på mitt tredje år. Jag är gift och har fyra barn, och en hund.  

Hur kom du först i kontakt med konst? Jag har alltid hållit på med det. Jag är väldigt konstintresserad och har alltid varit kreativ. Det är en del av min personlighet.  

Har du ärvt intresset – eller talangen – från någon släkting? Nej, min släkt är väldigt förvånad över att jag har detta anlag. Jag är helt ensam med detta.   Varför just konst då? Jag är väl en bildmänniska, även om jag inte sysslar med det professionellt. Jag tänker mycket i bilder. Jag tycker det är väldigt spännande med färger och bilder. Det är min grej helt enkelt.  

Har du någon konstutbildning? Jag har

aldrig gått någon, så kallad, ”riktig” konstutbildning, även om jag har varit på god väg, men livet har tagit andra vägar. Men jag har tagit ett antal sommarkurser i grafik på Kyrkeruds folkhögskola, och de senaste åren har jag gått på keramikkurser. Annars har jag alltid hållit på med något för eget bruk. Så man kan säga att jag är självlärd.

Vad är det bästa med att skapa? Det är en väldigt härlig

tillfredsställelse. Man kommer in i flow, i ett flöde. Man blir så fångad av den kreativa processen att man tappar känslan för tid och rum. När jag blivit äldre har jag också märkt att jag tappat det här med krav.

24 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

PÅ FRITIDEN Bibi Ahlzén Norberg

När jag var yngre satte jag krav på mig själv att det jag gjorde skulle bli vackert och fint, men det har jag inte längre. Det har varit bra för min kreativa process.

Fanns intresset även när du gick i skolan? Mitt intresse var väl inte så uttalat när jag var riktigt liten. Det började mer i vuxen ålder, från gymnasietiden och uppåt.  

Människor brukar i allmänhet förknippa konst med måleri, men jag har förstått att du mest håller på med keramik, eller? Ja, det stämmer, men jag gillar grafik också. Anledningen till att jag inte håller på mer med det är att den grafikverkstad som finns här i stan inte är tillgänglig för amatörer. Man behöver ju en grafikpress för att kunna arbeta. Detta är alltså anledningen till att det blir mycket keramik. Och det är väldigt skönt att arbeta med lera. Att man kan forma den.  

Kan du berätta lite mer om grafik? Grafik är ett bildtryck man

gör på kopparplåt. Man kan även göra något som heter papperstryck. Det som är speciellt med grafik är att man kan kopiera bilderna. Man kan trycka många av samma exemplar. Man kan ju även göra en unik bild – en monografi – men annars är poängen att man kan trycka upp serier med bilder. Det finns många olika och spännande tekniska lösningar.

Hur länge har du hållit på? Keramikkursen har jag gått på i

tre år, och grafikkursen har jag tagit i cirka tio år, som sommarkurs. Men jag håller inte på så mycket hemma,

målar (akvareller) och så, åtminstone inte för tillfället, även om jag gjort det i perioder. Den konkreta tiden är en kurs i veckan. En kvällskurs på Medborgarskolan. Då går jag hemifrån och ägnar mig åt mitt. Vi är ett gäng som gått tillsammans i tre år nu, och vi vill aldrig sluta! Det är jättekul.

Har du gjort någon utställning? Ja, för ett antal år sen, på Café Gjuteriet. Men det är den enda jag haft.  

Har du någon ny på gång? Jag har funderat lite på det. Det finns ett galleri som heter Gröna Galleriet, i Klara, där man kan få ställa ut för en ganska billig penning. Men, jag får se, jag kan behöva producera lite mer innan jag ställer ut. Det vore roligt, men då behöver man också kunna sälja lite.   Har du sålt något? Ja, lite grand, på arbetsplatsen. Grafik och keramik. Jag har fått sälja av lite saker, för att det har blivit så pass mycket liggande. Men sen finns det ju också vissa saker som jag inte vill sälja, eftersom det bara finns i ett exemplar.  

Skulle du vilja kunna leva på din konst? Både och, faktiskt. För mig bygger konst så mycket på lust att jag tror att om man gjorde detta på professionell basis så skulle en del av lustkänslan försvinna, eftersom man måste se till att det ständigt flyter in pengar.    

Så detta är ett perfekt fritidsintresse? Jag kunde inte ha sagt det bättre själv.

Text: Patrik Andersson Foto: Per Rhönnstad


Bibi Ahlzén Norberg jobbar som handläggare inom socialpsykiatrin, men när vi träffade henne var det för att prata om hennes stora passion och fritidsintresse, konst.


MÅNADENS TIPS Det finns två sorters människor, Goda och Onda. Det lär Rizvan Khans mamma honom den dag han berättar för henne om en diskussion han hört på gatan. Diskussionen handlade om hur hemska och elaka hinduer var. Rizvan Khans mamma berättar för honom att det inte går att se skillnad på goda och onda. Det finns varken någon färg eller religion som avgör vilken sorts människa du är.

FILM MY NAME IS KHAN (Import DVD)

Med den lärdomen reser Rizvan Khan, som har aspergers syndrom, från Indien till USA och San Fransisco för att bo hos sin bror. Här lever han ett fridfullt liv tills attackerna den elfte september. I efterdyningarna utsätts Rizwan, som är muslim, och hans familj för stark rasism. Grannar som var vänner ser plötsligt familjen Khan som ett hot. Hatet och de brutala konsekvenserna av det gör att Rizvan ger sig ut på en resa runt USA. Målet är att träffa presidenten. Han har en sak att säga till honom: -My name is Khan and I’m not a terrorist.

BOK

KRIGETS FÄRGER! Arkadij Babtjenko. Förlag: Ersatz Christer Jansson

Arton år gammal inkallas Arkadij Babtjenko till värnpliktstjänstgöring i ryska armén och blir snart skickad till kriget i Tjetjenien. För att bearbeta sina traumatiska upplevelser skriver han efter kriget boken Krigets färger, där han brännmärker den ändlöst vanskötta ryska armén, som han anser ledas av ett gäng korrupta flåbusar: ”Vår armé är en arbetar- och bondearmé, driven till förtvivlan av den eviga resursbristen, brutaliserad av hunger och hemlöshet, misshandel och övergrepp – det är ingen armé utan ett banditgäng, som har övertagit allt det värsta av ett kriminellt trasproletariat, hela laglösheten och den starkares nävrätt.” Ord och inga visor. Men boken är också en hyllning till de artonåringar som skickades till ett krig de inte ville delta i. Babtjenko vill vittna om dessa pojkars öde; de som sveks av alla, som utnyttjades av alla, och som blev dödade av antingen fiendens kulor eller av den eviga misshandel de utsattes för på förläggningarna. Krigets färger är en brutal lektion om alltings jävlighet och gör läsaren förvissad om att Helvetet tveklöst finns här på Jorden.

FINDING BEAUTY IN NEGATIVE SPACES (Seether) Text: Per Rhönnstad

MUSIK

Här ska jag ge er ett tipps om en riktigt bra skiva. Finding Beauty in Negative Spaces är det fjärde studioalbumet av det sydafrikanska postgrugebandet Seether. Albumet släpptes i Sydafrika den 19 oktober 2007, och i övriga världen 23 oktober 2007. Tre singlar har släppts från albumet, ”Fake It”, ”Rise Above This” och ”Breakdown”. Bandets musik har mycket inslag av postgruge och alternativ metal med tydliga influenser från grugeband som Nirvana. De har sedan de bildades givit ut sex studioalbum och har för närvarande skivkontrakt med Wind-Up Records. Jag vågar lova att ni inte blir besvikna på Seether, speciellt den sista låten har underbar text. Officiell webbplats, www.seether.com

26 ASP BLADET | NUMMER 4 2010


Friskvård i kubik Fredagen den 16 April hade ASP-ANA en heldag i friskvårdens tecken. Anställda fick pröva på yoga, mindfulness������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ samt massage. ASP Bladet träffade några av personerna bakom dagen och diskuterade friskvårdsdagen och friskvårdens roll i kommunen. Stefan Holmkvist är aktivitetssamordnare och ser stor betydelse i specifika friskvårdsdagar. Han var själv med under dagen och testade på så kallad mindfulness. En metod framtagen för att öka den enskildes närvaro i nuet, som hämtar inspiration från bland annat zenbuddism. – Mindfulness var väldigt populärt. Jag var uppe på eftermiddagen på Haga motion tillsammans med sju andra. Det var lite blandade erfarenheter där vissa inte hade någon aning vad det var. Men det var väldigt intressant, säger Stefan Holmkvist, aktivitetssamordnare. – Man kom dit lite småstressad efter lunch och blev lugn ganska omgående när Maria Frisk påbörjade sin kurs. Hela passet avslutades med så kallad kroppsscanning där kursledaren pratade kring andning och kroppskännedom, berättar Stefan Holmkvist vidare.

Friskvårdsdagar inom avdelningen arrangeras två gånger om året. En halvdag på våren och en halvdag på hösten. Utöver det så finns det en friskvårdstimme varje vecka som de anställda inom förvaltningen har möjlighet att använda. Exempelvis kan man utnyttja den tiden till promenader eller andra aktiviteter. Poängen med valet av aktiviteter just denna dag var dock tydlig. – Tanken är att man skulle kunna landa och komma till ro med sig själv en stund, berättar Majvor Anderson, assistent. Utöver mindfulness fanns det även möjlighet att testa massage som elever vid friskvårdslinjen i Molkoms Folkhöskola stod för. Även yogapass arrangerades, vilket är en indisk samling kroppsliga tekniker för att utövaren ska kunna få större kroppskännedom. I sin ursprungsform har yoga en religiös prägel, sedan det har

introducerats i väst har det dock anpassats till ett icke-religiöst förhållningssätt där man i huvudsak beaktar de positiva hälsoeffekterna. – Tiden på yogaskolan var väldigt bra. Vi var tio, elva personer och alla var jättenöjda efteråt. En del kunde även tänka sig att börja med yoga och fick lite broschyrer och så, berättar Karen Gudnadotter, fritidsledare. Så till den stora knäckfrågan: vad är friskvård egentligen? ”Friskvård är ett samlingsbegrepp på åtgärder som stimulerar en person till egna aktiva hälsobefrämjande insatser. Det vill säga: att hålla sig frisk genom sunda levnadsvanor.”, förklarar Stefan Holmkvist pedagogiskt utifrån en google-sökning. Det perspektivet inskränker sig inte enbart till specifika dagar, utan är en utmaning som är aktuell året om för såväl arbetsgivare som tagare. Text: Robert Halvarsson Foto: Stefan Ek ASP BLADET | NUMMER 4 2010 27


R EP OR TAGE

Grön terapi - man kan aldrig misslyckas

Grön rehabilitering kallas all form av tillfrisknande där naturen används som en komponent. På Sandbäcken i Karlstad startades denna form under januari 2008. Tidigare fanns det på växthuset på Kroppkärr under två år. Deltagarna som är fem stycken i gruppen träffas tre dagar i veckan. De personer som kan delta i verksamheten är kommunens och landstingets personal i Karlstad. Forskning om naturens påverkan på vår hälsa har pågått sedan 1980-talet främst i USA och England. I Sverige är det Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp i Skåne som är pionjärer inom grön rehabilitering. Deras rehabiliteringsträdgård anlades våren 2002 och forskning där visar på att upplevelser och aktiviteter i naturen främjar hälsan. Med hjälp av naturens återhämtande och läkande kraft så uppnår man en ökad mental och fysisk hälsa. Annika Olsson arbetar på Grön rehab i Karlstad.

28 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

Hon säger följande om verksamheten:”Våran terapi går ut på att deltagarna skall känna sig trygga i gruppen. Det är en tillåtande miljö här där man lär sig att arbeta i sitt eget tempo. Man skall känna sig välkommen och samtidigt känna att man inte har några krav på sig. Det kan innebära att lära sig att inte behöva prestera hela tiden utan att man kan sätta sig ner och bara tillåta sig vara.” Denna verksamhet riktar sig till både män och kvinnor. Det har varit två män som har deltagit medan det har varit ca 25 kvinnor. De sjukdomar som man kan behandla är ex. utbrändhet och värksjukdomar. De olika aktiviteter som man har är just nu sådd och plantering och trädgårdsarbete. Man har även stretching, massage, föreläsningar och promenader och en egen

lägenhet med ljusterapirum och avslappningsrum. Susanne som är deltagare säger att det är jättebra här för det blir en fristad från all stress i livet och detta ger henne verktyg att hantera stressen med. Här kan man aldrig misslyckas och då växer självkänslan hela tiden säger hon. Naturen kan man inte skynda på för blommorna växer i sin egen takt. Är det någon som böjar med en aktivitet så smittar det utav sig till de andra och man är lyhörd för vad gruppen vill. De flesta som har varit med i gruppen har kommit ut i arbetslivet igen. ”Men det har varit svårt att få deltagare, för det finns inte lika många långtidssjukskrivna längre”, säger Annika. Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad


Bilder från Grön Rehabs verksamhet på Sandbäcken

ASP BLADET | NUMMER 4 2010 29


PÅ JOBBET

Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad

Eva Persson har mångårig erfarenhet av diakonalt arbete genom kyrkan och har från och med i år börjat arbeta med nya perspektiv i region Värmlands regi. Där ska hon föra över sin rika erfarenhet om självhjälpsgrupper. ASP Bladet träffar en kvinna som lyfter samtalet som det centrala i sitt arbete. Berätta lite om din bakgrund, hur kom det sig att du började arbeta som diakon? – Innan jag började utbilda mig till Diakon var jag utbildad fritidsledare med friskvårdsinriktning. Jag utbildade mig till diakon i Stockholm, men kände inte riktigt jag trivdes i den traditionella diakonala mallen när jag var klar. Jag passade inte riktigt in i fyrkanten. Jag jobbade istället med en massa annat en tid - som idrottslärare, fritidsledare och på skoldagshem. Jag kände att jag började hitta rätt när jag fick möjlighet att arbeta i Malmö som projektledare för arbetslösa som skulle ut i arbetslivet. Det var 17 år sedan. Sedan dess har jag till stor del arbetat med att starta och genomföra projekt inom det diakonala området i samverkan med andra samhällsaktörer.

Du har arbetat en tid tillbaka med självhjälpsgrupper, hur kom du in på det spåret? – Norrstrands församling i Svenska kyrkan anställde mig för att arbeta med självhjälpsgrupper. Där fick vi forma en struktur som är inspirerad av Anonyma Alkoholister. Jag åkte till Solkatten i Göteborg för att ta reda på hur de arbetat med de här frågorna och gick en kurs på plats. Sen arbetade jag med

30 ASP BLADET | NUMMER 4 2010

det i två år i samarbetade med studieförbundet Sensus.

Hur arbetar en självhjälpsgrupp? – Vi har en igångsättare som är med tre gånger vid en ny grupp. Fungerar det inte så blir det som ett kafferep där alla pratar i mun och avbryter varandra. Det är viktigt med struktur. Vi har någonting vi kallar för rundan där man skickar någonting mellan varandra, för att på så sätt kunna få ”ordet.” Allting ska handla om vad personen känner och tänker, inte på ”goda råd” där någon säger vad en annan person ska göra. Vill man ha ett råd kan man få det, men det finns en ordning i detta också. Man får givetvis inte prata med andra om vad som diskuteras inom gruppen heller. Alla avger ett så kallat tystnadslöfte.

Hur kom det sig att du började arbeta med nya perspektiv? – Jag kontaktade Karin Haster efter att ha varit på Arenadagen som 100 procent av mig arrangerade på Sandbäcken för att höra om det fanns ett intresse att samarbeta kring självhjälpsgrupper. Hon frågade lite senare om jag inte var intresserad av att jobba med självhjälpsgrupper inom nya perspektiv. Vilket jag var. Nu utbildar jag så kallade igångsättare och har temadagar om det hela.

Hur upplever du skillnaden mellan att jobba kyrkligt samt inom nya perspektiv? – Jag saknar kyrkan lite måste jag erkänna. Jag ska utbilda folk och det är inga problem med det, men jag saknar det direkta mötet med människor i deras olika livssituationer. Det är inte riktigt samma sak. Jag har samarbetat mycket med kommunen tidigare när jag jobbade inom kronoparkskyrkan, men det är en helt annan sak att sitta på egen stol.

Vad ser du som den främsta styrkan i självhjälpstanken? – Många har sagt när de har kommit samman att de tycker det är skönt att inte vara ensam. Jag minns framförallt en person som berättade för mig: ”här är det ju inte konstig att vara konstig.” Det blir liksom normalt att få känna så här. Man kanske har gått omkring och grubblat mycket, men när man kommer in i en grupp och situation blir det på ett helt annat sätt. Det finns en otrolig kraft i de här grupperna. Det händer väldigt mycket med människorna. De blir en del av en process där de tar tag i saker i livet. Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad


Eva Persson

DIAKON, NYA PERSPEKTIV

Ålder: 50 år. Bor: I ett hus i

FritidsIntressen:

Senast lästa bok:

Friluftsliv och Kajak-

Skynda att älska med

Skåre.

paddling.

Alexander Schulman.

Familj: En man och

Drömresa: ”Vandra

Favoritmaträtt:

tre barn, varav två är

i de schweiziska

Rökt lax med en god

utflugna.

alperna.”

sås till.


KARLSTAD I BILDER: STADEN VAKNAR TILL LIV Det är inte bara solen som kommer fram nu när våren äntligen är här. Stadsbilden förändras med den och fram kommer även folket som stundtals verkade ha gått i ide under vintern. Bild: Per Rhönnstad Text: Robert Olsson

KARLSTAD.SE

Profile for ASP Bladet

ASP BLADET - April 2010  

Nr: 4 - 2010 - En tidning från Socialpsykiatri, Alkohol- och Narkotika avdelningen, Karlstad Kommun

ASP BLADET - April 2010  

Nr: 4 - 2010 - En tidning från Socialpsykiatri, Alkohol- och Narkotika avdelningen, Karlstad Kommun

Profile for aspbladet