Page 1

ASP BLADET sidan 24-27

sidan 10-12

En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 3- 2013

När bägaren rinner över ASP Bladet har tidigare skrivit om Posttraumatisk stress bland militärer. Men det kan drabba vem som helst.

BETLEHEMSKYRKAN Kyrkan erbjuder ett flertal olika aktiviteter. Koncerter (sid 24-25) för den musikintresserade. Språkbildning (sida 26) och konst (sid 27).

sidan 16-17

sidan 16-18

Art Spectaculo - performanceartist Magnus Mellgren, eller Art Spectaculo som han även kallas som konstnär, är performanceartist och målare. Det innebär att han utför framträdanden som inte är förutsägbara.

Sveriges barnfattigdom Jag har läst om vad Rädda barnen tycker om barnfattigdomen i Sverige. Enligt Rädda barnen så är barnfattigdomen större än vad många tror i Sverige.


Teknikens underbara utveckling Just nu händer mycket på teknikens område

cis. Liksom ett antal andra IT-system som vi

fördelar de medför när de väl är genomför-

inom kommunen och vår förvaltning. Denna

använder i olika syften. Det uppstår ideligen

da. Syftet är effektivare och kvalitetssäkrade

utveckling har naturligtvis skett under en

behov av uppdateringar och förändringar,

processer och att det i slutändan gagnar dem

längre tid, men jag tror att jag vågar påstå att

eftersom de systemen liksom de flesta IT-

vi finns till för, dvs de brukare och klienter

många av oss upplever att den accelererar,

system hänger ihop med hur organisationen

som är i behov av våra tjänster. Systemen

dvs det går fortare och fortare innan nästa

ser ut. Förändringar i organisationen leder

får dock inte "ta överhanden", det vill säga;

"tekniska nyhet" kommer. Det jag i första

till förändringar i IT-systemen, så enkelt (och

systemen finns till för verksamhetens skull,

hand tänker på är den utveckling som hör

svårt!) är det.

inte tvärtom.

ihop med IT. Till detta kommer att politikerna i Arbets-

Hur mycket teknik och IT-system vi än

En nyhet inom IT är exempelvis att "Hero-

marknads- och socialnämnden, liksom

har att tillgå så ersätter den dock aldrig ett

ma" kommer införas under våren i kommu-

cheferna i centrala ledningsgruppen, numera

mänskligt möte. Mötet med brukare och

nen och därmed i vår förvaltning. Heroma är

har "papperslösa" nämndsammanträden och

klienter är helt beroende av personalens erfa-

ett helt nytt personal- och lönesystem, som

istället använder läsplattor. Möteshandlingar-

renhet och kunskap. För brukaren/klienten

ska tas i drift i april. Skälet till bytet är förstås

na skickas alltså ut digitalt. Det är en teknisk

är det samtalet och kontakten med persona-

att det nya systemet är effektivare och tydli-

utveckling som heter duga! Pappersförbruk-

len som är väsentligt, inte IT-programmen.

gare, ja helt enkelt bättre än det förra.

ningen har minskat avsevärt vilket förstås är

De resultat och mål vi uppnår i verksam-

positivt utifrån miljösynpunkt.

heten hänger helt ihop personliga möten

En annan IT- förändring under våren är

av olika slag. Likaså hur vi som arbetar i

införandet av "Smart-Card".

Det finns givetvis mycket mer inom IT-

förvaltningen trivs i vår arbetsmiljö, då är det

Genom ett personligt Smart-Card som

området i kommunen och förvaltningen som

personlig kontakt och gemenskap som gäller.

stoppas in i datorn, kommer man in på just

utvecklas i allt högre tempo, till exempel alla

de program som man själv behöver och har

digitala blanketter och e-tjänster som numera

Min slutsats blir: bejaka den tekniska utveck-

behörighet till. Syftet med Smart-Card är bl a

finns att tillgå i syfte att förenkla hante-

lingen för den är i grunden positiv och går

ökad IT-säkerhet och färre antal lösenord till

ringen. För att inte tala om att ”hederliga”

ändå inte att hindra,

IT-programmen. Vi har också nyss fått Win-

papperspärmar snart anses som omodernt,

men det personliga

dows 7 och Office 2010, vilket för många

då rutiner, riktlinjer, information, protokoll

mötet emellan män-

av oss känns lite ovant och därför går vi på

och så vidare i allt högre grad läggs ut direkt

niskor är oslagbart

utbildning för att lära oss de nya finesserna.

på nätet. Fördelen med det är att på nätet är

oavsett IT-pro-

informationen oftast aktuell eftersom den är

gram och teknik.

Ekonomisystemet Agresso och verksamhets-

lätt att uppdatera.

systemet Viva, där all dokumentation kring klienter/brukare finns, har båda funnits ett

Jag tror det är lättare att "stå ut" med tek-

längre tag men de "sköter sig inte själva" pre-

niska förändringar om man försöker se vilka

Hälsningar: Marita Halvarsson Avd chef Vuxenavdelningen

Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13


INNEHÅLL

INLEDARE

NYHETER

2

DEBATT

Sökes: framtidspraktik Inom Framtidsfabriken, ett projekt inom Karlstads kommun, finns det behov av praktikplatser som vill jobba med en grupp akademiker med kunskap inom områden som miljö/energi samt ekonomi, skriver kommunens intranät Solsidan. Jobbcenter strävar i samarbete med arbetsgivarenheten att hitta praktikplatser för dessa akademiker. Målet? Att bereda dem möjligheten att på ett bra sätt kunna öva upp sina färdigheter inom svenska språket. Akademikerna upplever att de redan nu kan förstå samt göra sig förstådda på svenska, men vill bli ännu bättre. Solsidan skriver att man vill se att praktiken bör matcha praktikanternas kompetens, i så hög grad som möjligt. Framtidsfabriken ägs av The Paper Province (TPP) och samfinansieras av Karlstads kommun. Projektets mål är att öka möjligheten för kvinnor att arbeta i traditionellt manliga yrkesområden samt att öka etableringen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Praktiken syftar till att vara mellan 2 och 12 veckor, praktiken medför inga kostnader för arbetsgivaren, i första hand söker man chefer att föra en dialog med. Handläggare på Jobbcenter kring detta är Ann Gydemo. Text: Robert Halvarsson

Hata inte min organisation

REPORTAGE

4-5



Godkänt på Facebook  4-5 Drogtestmottagningen har öppnat 6 Kylskåpsmagneter med budskap  7 Sveriges barnfattigdom 8-9 När bägaren rinner över 10-12 Du blir inte vad du äter  13 Sann glädje är en allvarlig sak  14 Nykter bland de som dricker 15 Art Spectaculo 16-18 SMS-låneföretag i blåsväder 19 Givmild gentemot sin spegelbild 20-21 Arbetsmiljö, kropp & själ 22-23

Betlehemskyrkan

Ett lyckopiller i vinterkylan  Skepp som möts i natten  Att dra sitt strå till stacken

RECENSIONER & SERIER PÅ JOBBET Gunilla Hjalmarsson

24-27

25 26

27

28-29 30-31

CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson

Redaktion Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig

Fotografer Per Rhönnstad, Kid Overgaard, Lotta Tami

GrafiSK FORM & RETUSCH Robert Olsson, Johan Holst, Martin Bäckström-Ledin

Ansvarig utgivare Sigge Säll

KONTAKT kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X

Produktion & tryck KO O PE R AT I V E T

MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D

www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3


Godkänt på Debatt

Okej Facebookare. Jag har funderat mycket på just Facebook. Inledningsvis vill jag nämna att jag har ett vanligt Facebook-konto samt en Facebook-sida där jag postar egengjorda seriestrippar. För mig känns det här med sociala medier rätt avtändande och, ja... platt.

Riktigt trist om det är så att man måste skala bort sådant man tror inte passar sig men som man egentligen gillar eller tycker är intressant, av rädsla för att någon annan ska höja på ögonbrynen på fel sätt. Anpassat, tillrättalagt och rentav torftigt om jag får säga mitt. Gilla eller inte gilla

Men det är också genom ögonen på någon som tecknar satirserier vilka ibland kan vara ganska vågade, och har just Facebook som huvudforum. I teorin är ju detta ett ypperligt ställe att nå ut till folk utan kostnad. Men vad händer om materialet man postar ibland inte är ”rumsrent”? Vad ska andra tro?

Vi vet väl alla att många skräddarsyr sina Facebookaktiviteter och därmed bilden av hur de vill att andra ska uppfatta dem. Detta bör då leda till att man i allmänhet blir väldigt feg och selektiv i det man lägger upp, delar och gillar. Man vill ju inte riskera att någon av sina ”vänner”, kollegor eller varför inte chefen ska tro att man gillar nåt som kan vara konstigt, stötande eller tvivelaktigt - fast man egentligen kanske gör det. Det blir ett slags strategiskt gillande och postande. Lustigt, harmlöst och knasigt är okej, så länge det är safe. Inget får riskera att rasera bilden man byggt upp om sitt liv och sina värderingar.

4 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

Visst kan det kännas otacksamt att lägga ner tid och arbete på egenproducerat material, lägga upp på Facebook för gratis läsning och sedan få förvånansvärt lite respons, när man via ingående statistik samtidigt kan se att väldigt många regelbundet läser. (Detta gäller främst mer vågat material). Kanske är det en liknande känsla för en musiker som spelar för en tyst publik, eller en tidning man läser i butiken men inte köper, nåt i den stilen. Samtidigt som jag välkomnar Facebook som ett bra sätt att nå ut om man sysslar med kulturellt arbete, är det uppenbart att det finns många oskrivna regler för vad som är okej eller inte bland de flesta användare.

Man har ju sin internetimage att tänka på. Sin framgångssaga och sociala kapital. Sitt CV. ”Vågar jag gilla det här när alla andra kan se? Är det här rätt marknadsföring för min person?” Ska man behöva degradera sitt innehåll till en slätstruken, framtvingat positiv, harmlös sörja som är designat att passa alla för att folk ska våga visa att de gillar det? Detta handlar inte om missnöje, jag tycker det är skitkul att folk vill läsa mina serier, men förbryllas över att det är relativt sparsam interaktion med tanke på hur många som läser. När arbetet inte genererar några pengar blir lönen istället respons från läsarna. Åtminstone för mig.


Facebook? Är du okej?

Jag är uppriktigt fascinerad av fenomenet Facebook, hur det används och hur det har kommit att spela så stor roll i våra liv idag. Sedan fattar jag ju att det är lite lotteri när man postar något. Det kan försvinna i mängden så man helt enkelt missar det. Kanske blir man bombarderad med så mycket material och uppdateringar att man inte orkar bry sig? Sedan finns ju de som inte behärskar det sociala spelet, som inte har koll på alla oskrivna regler man förväntas kunna för att föra sig på godkänt vis. Personer som postar spontana, känslomässiga inlägg som på förhand inte är så noggrant kalkylerade. Passar de in i Facebook-kulturen? Det som skrivs på nätet finns ju där för alltid.

Ska vi skämmas för och maskera vår egen personlighet av rädsla för att göra ett mänskligt, socialt snedsteg på nätet? Nätet som jag nog vågar påstå är och kommer förbli en hörnsten i våra liv. Godkänt?

Kan det ligga något i mina spekulationer? Att Facebook-mentaliteten/kulturen inte passar sig för ”socialt osmidiga” och mer vågat material. Material som är okej att gilla hemma på kammaren bland sina nära, men inte okej bland alla bekanta ute på nätet. Vågar man inte visa offentligt att man gillar något som riskerar att vara obekvämt, eller är jag helt ute och cyklar? Vill vi hålla med varandra och tycka lika till varje pris? Vad är vi rädda för?

de suger är det ju inte konstigt om man inte vill interagera, men många skickar uppskattande, privata meddelanden som förstärker kontrasten. Många läsare – liten interaktion. Inte så Facebookigt. Detta är mina erfarenheter och tankar kring vår tids nya sätt att kommunicera och interagera med varandra. Hur skulle du beskriva Facebook? Gå in och säg din mening på ASP-Bladet!

Text & Illustration: Martin Bäckström-Ledin Läs gärna mina serier: www.mblserier.se

Jag återknyter till erfarenheterna med mina teckande serier. Tycker man att

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 5


REportage

Drogtestmottagningen har öppnat På Tingvallagatan i centrala Karlstad öppnades första februari 2013 Drogtestmottagning. Ansvariga för verksamheten är Krister Stål och Anna Höög. Tanken är att ge en lättillgänglig urinprovtagning. Efter önskemål från Familjeavdelningen, IFA och Vuxenavdelningen, nystartades första februari i år drogtestprovtagningen som under ett års tid legat nerlagd. Den tidigare verksamheten drevs av Landstinget i Värmland tillsammans med Karlstads kommun. Nu är det Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen som ansvarar för den nya mottagningen. Förvaltningsavdelningarna har samarbetat när det gäller kostnaderna, där Vuxenavdelningen står för den största delen av den ekonomiska biten. Sedan landstinget försvann från scenen för ett drygt år sedan, har det varit svårt att få till en bra provtagning. Det är utifrån detta faktum som behovet av en drogtestmottagning har sitt ursprung ur. Krister Stål och Anna Höög ska hålla i trådarna när mottagningen nu har sla-

6 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

git upp sina portar. Krister har sedan mitten av 1990-talet jobbat i lokalerna på Tingvallagatan. Han har varit del av många olika konstellationer som under årens lopp passerat revy. Anna Höög har inte lika lång tid i kommunens tjänst som Stål, utan har sedan 2011 arbetat kommunalt. För Annas del är det också en ny arbetsmiljö att bekanta sig med. – Det är alltid roligt att vara med från början i ett projekt. Man har då möjligheten att forma verksamheten, men samtidigt finns det riktlinjer som man måste ta hänsyn till, säger hon. Drogtestmottagningen ska i första hand utföra urintester, sedan kan det utökas till utblåstest eller salivtest. Men det vet man inget om idag. Arbetsuppgifterna delas mellan Anna och Krister. Det finns en referensgrupp bestående av representanter från varje avdelning som har det övergripande ansvaret.

Förutom referensgruppen är Sigge Säll chef för lokalerna och Ann-Sofie Nordenberg ansvarar för verksamheten och den metod som Drogtestmottagningen använder sig av. Tanken och ambitionen är att Drogtestmottagningen ska bli en permanent verksamhet. Mottagningen ska till en början vara öppen under en sexmånaders testperiod. Trots det måste Anna och Krister utforma arbetet på bästa sätt. Det gäller bland annat att människor blir testade och bemöta på samma sätt. – Det gäller att utveckla arbetet kvalitativt, så att den blir en rättssäker provtagning, enligt Socialstyrelsens anvisningar, säger Krister Stål. Text: Henrik Sjöberg Foto: Lotta Tammi


Kylskåpsmagneter med sjyssta budskap Emma Rendel är illustratör, tidigare publicerad av bland andra Kartago Förlag, Galago och brittiska Jonathan Cape.

Till kampanjen (H)järnkoll har hon skapat en rad illustrationer, något som resulterat i vykort samt kylskåpsmagneter, vilket den nationella kampanjen tillhandahåller utan kostnad. ASP Bladet har talat med Emma Rendel kring hennes illustrationer. Hon berättar för tidningen att det var Hjärnkoll som kontaktade henne med förfrågan om hon ville jobba med dem. Detta utifrån att de hade sett tidigare illustrationer hon hade gjort för Agera-guiden, vilket skapats av en organisation som heter Vi unga. Den gången handlade det om att synliggöra maktstrukturer och normer i det civila samhället. Nu skildrar hon istället arbetsliv och psykisk ohälsa. Specifikt om ett par chefer och hur de hanterar anställda som har eller anses ha psykisk ohälsa, allt på ett humoristiskt och rättframt sätt. - Det handlar om hur vissa arbetsgivare och chefer kan känna sig osäkra på hur de ska bemöta anställda med psykisk ohälsa. Om deras reaktioner skildrade på ett roligt sätt, tanken var att situationerna skulle kännas igen, men att det skulle vara så tillskruvat att ingen kunde känna sig utpekad.

Med tanke på att denna typ av ohälsa för många är ett rätt allvarligt område, samt att illustrationerna använder sig av en rak humor, undrar undertecknad huruvida det var svårt för Rendel skapa dessa teckningar. Alla har ju beröringspunkter kring det här området, i arbetslivet såväl som privat. Men det var tvärtom möjligtvis enklare, berättar Rendel för ASP Bladet. - På ett sätt är det nästan så att det är lättare att göra det skojigt när det är ett laddat område. Jag vet inte varför, det kanske beror på att det är många som har beröringsskräck kring det hela, berättar hon. Och det är ju knappast ovanligt att må dåligt. Hjärnkoll har kampanjat intensivt för att få bort det sociala stigmat kring denna typ av ohälsa, till något man skulle kunna prata om kring exempelvis fikabordet på jobbet. - Det är ju väldigt vanligt. Därför är det så konstigt att det ska vara så svårt att prata om det, eftersom alla måste ju ha någon i sin närhet som har eller har haft någon form av psykisk ohälsa. Humor avdramatiserar

Emma Rendel tror själv att humor kan vara ett av de bästa sätten att få igång samtal om psykisk ohälsa. I skrattet eller leendet avdramatiseras möjligtvis det som är svårt och skrämmande, kanske kan det bli till någonting som

vi alla kan känna igen oss i. - Man kan ta upp ämnet på ett sätt som inte skuldbelägger någon eller gör en nervös, för när man tar upp sådana här ämnen blir folk lätt nervösa och vågar eller vill inte prata om det. Jag tror man kan starta diskussioner på ett roligt sätt, det är en bra ingång tror jag. Tidigare har hon skapat serier och givits ut i ett flertal olika sammanhang. Då har hon bland annat skildrat teman som rör sociala situationer där personer känner att de inte riktigt räcker till. I förhållande till detta ser en likhet med det hon nu har skapat för Hjärnkoll, där chefer skildras som något osäkra, klantar sig eller säger något dumt. I den bästa av världar är dock inte det klumpigt sagda slutet på en diskussion, utan bara början på ett meningsfullt samtal. Tills dess att detta blir mer regel än undantag kan vi dock roas av Rendels illustrationer, som kan beställas från den nationella kampanjens hemsida. Själv hoppas hon att hennes eget bidrag kan bli något av en ”snackis” ute på arbetsplatserna. Text: Robert Halvarsson

Både privatpersoner och föreningar kan beställa Emma Rendels vykort och kylskåpsmagneter via Hjärnkolls hemsida, www.hjarnkoll.se ASP BLADET | NUMMER 3 2013 7


REportage

Sveriges barnfattI Jag har läst om vad Rädda barnen tycker om barnfattigdomen i Sverige. Enligt Rädda barnen så är barnfattigdomen större än vad många tror i Sverige. Under 2010 levde 242 000 barn i fattigdom, det vill säga 12,7 procent av alla barn i Sverige.

Vilka är det som drabbas av denna barnfattigdom? – Jo det är framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta. Den mest utsatta gruppen är barn med utländsk bakgrund. Följt av barn i storstäder och de som lever med en ensam förälder. Dessa har inte nåtts av den allmänna välfärdsutvecklingen. Skillnaderna är stora mellan de fattigaste och de rikaste

Tyvärr så är det nog så att många unga föräldrar har helt enkelt tappat tron på samhället. Delvis för att så många, unga hamnar i det man kan kalla för permanent utanförskap. Det här med att unga föräldrar känner att de inte är delaktiga på arbetsmarknaden har självklart stor betydelse för deras barn. Självklart så kommer det barnet som har föräldrar med ok ekonomi ha mycket större möjligheter att göra saker som kostar pengar. Och det är ju mycket som kostar...

8 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


Fattigast i storstäderna

Enligt Rädda barnen så är den värsta barnfattigdomen i storstäderna där det också förekommer ekonomiskt utanförskap och sociala problem.

attIgdom

Fattigare än USA

Rädda barnen arbetar mycket kring områden man betraktar som utsatta. Främst riktar man sig mot storstäderna. På sin hemsida konstaterar man att man arbetar mycket med att ge familjer extra stöd vid behov, så som extra läxhjälp. Men även ge stöd till unga föräldrars engagemang för förändring i de egna bostadsområdena. Fattigdom i Sverige är enligt Rädda barnens egen definition andelen barn i familjer som får socialbidrag eller som har en låg inkomst. Det innebär att inkomsterna är lägre än vad som behövs för att täcka vad som betraktas som ”de nödvändigaste kostnaderna”. För barn som lever i denna tillvaro kan det innebära att de får avstå från saker som andra barn tar för givet. En Halv miljon barn

Fattigdom är dock ett relativt begrepp. Detta betyder att man inte tror att det är samma sak att växa upp fattig i Sverige som att växa upp fattig i exempelvis Latinamerika. I och med att det är ett relativt begrepp handlar det också om ett antagande att ekonomiska ojämlikheter, dvs. olikheten mellan de som är rika och fattiga, anses vara negativt och bör minska. För Rädda barnen är det dock viktigt att tala om denna fattigdom, även sett ur svenska förhållanden. Oavsett vart ett barn växer upp så borde de inte diskrimineras på grund av att föräldrarna har ekonomiska problem.

Text: Chri

Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan barns hälsa och ekonomisk utsatthet. Även andra saker finns det högre risker kring. Fattiga förälders barn löper tre gånger större risk för att bli våldsutsatta i hemmet. De lever också med en 50 procent högre risk för att bli utsatta för mobbning i skolan. Tyvärr är det mycket av detta som går hand i hand.

ster Adria

n Illustrati on

Vi kanske inte tror att vi har det dåligt i Sverige, men enligt statistik som undertecknad tagit del av så har Sverige ur en synvinkel större fattigdom än USA. Detta då innan alla bidrag är fördelade. Av Sveriges invånare skulle 26,7 procent leva i fattigdom om de inte fick tillgång till exempelvis kommunalt försörjningsstöd eller andra arbetslöshetsförsäkringar och bidrag. Detta jämfört med USA, där procentsatsen ligger på 26,3; detta är i alla fall för mig en stor överraskning. Enligt Forbes analytiker Tim Worstall så innebär fattigdom att man lever på under 50 procent av medelinkomsten i det egna landet. Anledningen varför Sverige trots allt har lägre fattigdom, anses vara att den Svenska staten, kommuner och landsting genom skatt har omfördelat inkomster genom bland annat stöd och bidrag, vilket för en del politiska tyckare innebär att man betraktar Sverige som en av de mest socialistiska länderna i världen. Som förut sagt så är fattigdom ett svårt ord, som beror på hur man använder begreppet och var man är i världen. Men Rädda barnen är bestämda, det är ett stort bekymmer att barnfattigdomen ökar i Sverige. Från år 2008 så har den ökat med 0,6 procent varje år. År 2010 så levde 242 000 barn i fattigdom, vilket är så mycket som 12,7 procent av alla barn i Sverige.

: Martin B

äckström

Ledin

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 9


Reportage

10 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


När bägaren

rinner över Text: Liselotte Frejdig Illustration: Martin Bäckström-Ledin Foto: Kid Overgaard

I ASP Bladet från oktober och november 2010 skrev Christer Jansson om Post-Traumatiskt Stress Syndrom (PTSD) hos militär personal. Men, detta drabbar inte enbart dem, utan i princip vem som helst kan råka ut för händelser som leder till PTSD. Begreppet myntades 1980 i US of A när de gjorde en kartläggning över de psykiska besvär många Vietnamveteraner drabbats av. Det kan vara en civilbefolkning som hör hur bomber och granater exploderar utanför sin bostad, kanske någon avlider oväntat eller grymt, anhöriga till militärer i ett skarpt läge som lever i ovisshet. Men det handlar inte bara om personer med en anknytning till en väpnad konflikt på ett eller annat sätt. Alla som råkat ut för en dramatisk händelse, till exempel en krock/kollision, vet att den sätter djupa spår. Det kan även vara en person som blir rånad, misshandlad. Men många får andra svårigheter

Det är dock viktigt att påpeka att alla personer med PTSD eller liknande symptom inte med automatik blir våldsbrottslingar eller skjuter vilt omkring sig. Det kan även leda till sömnlöshet, isolering, (o)frivillig ensamhet, vredesutbrott av mindre våldsam art, drogberoende (alkohol och/eller narkotika/psykofarmaka), vräkning/ avhysning från boende, de öppnar inte sin post, har en större risk för att begå självmord etc. Enligt Christer Jans-

son så är också självmordsfrekvensen bland soldater med PTSD sex gånger högre än för soldater som inte har det. Åren 2005-2010 ökade antalet självmord för varje år. Chocken kanske inte kommer genast, men ändå lagras oförlöst energi i kroppen och det kan räcka med en blick, ett felaktigt ord och/eller handling - vilka kallas ”triggers” (ungefär utlösare) - så kommer en (oftast) våldsam motreaktion. Det är många gånger detta som ligger bakom många våldsoch vansinnesdåd. Till exempel de så kallade skolskjutningarna, främst i US of A. Många av de som ligger bakom dessa blev mobbade i skolan, tyckte att läraren satte fel betyg, de blev orättvist behandlade eller att de helt enkelt hatade skolan. Till slut rinner den inre bägaren över och då är tragedin alltför ofta ett faktum. Många, både elever och lärare, vittnar om att de som utfört dåden var enstöringar/mobbade redan under skoltiden. Men, om skolan vet om att det fanns mobbade elever, varför fångades de inte upp redan när de var unga?

En teori är att eleverna/studenterna fångades upp, men sa sig inte vilja ha eller behöva hjälp. Eftersom det inte fanns tvångsvård blev inget gjort. När det sedan brakade loss, var den dubbla tragedin ett faktum. Vad är då orsaken till detta? En tänkbar teori är att när vi utsätts för stress, ökar adrenalinhalten, reptilhjärnan kopplas in och vi vill fly. När vi då inte kan fly, lagras energin i kroppen. När sedan en ”trigger” dyker upp, utlöses denna överskottsenergi igen och den släpps loss. Kampkonst som utlopp

Jag har själv haft mycket överskottsenergi, frustration och ilska inom mig efter all mobbing/misshandel, även om jag inte vet om det handlade om PTSD. Nej, jag fick ingen diagnos, även om symtomen var kända tidigt (under Amerikanska Inbördeskriget kallades det nostalgi och under Första Världskriget hette det granatchock eller skyttegravsfeber). Men, jag avreagerade mig, först med judo i sex år. Sedan började jag med karate några år senare; sparkade, slog och skrek. Det låter säkert banalt, men det hjälpte mig i alla fall att bli mer lugn och balanserad. ASP BLADET | NUMMER 3 2013 11


Jag minns när jag just hade börjat, det var 1991 och jag hade blivit svårt misshandlad av en berusad kille. Jag ville inte hämnas, bara kunna försvara mig om det skulle hända igen. Vi skulle göra en övning som heter gohon-kumite (ungefär fem-stegs-kamp). Den består i att den ena först attackerar med fem attacker och den andra försvarar sig och gör en motattack sista gången. Sedan blir det ombytta roller. Allt är förutbestämt och ingen improvisation är tillåten. Jag var som sagt nybörjare och hade fått min gi (dräkt) veckan innan. Jag fick en kille mot mig och han skulle gradera för svart bälte någon vecka senare. Han blev så ”rädd” för mig och min blick/ fokusering att han slutade med karate! Vid ett tillfälle nuddade jag hans haka och tänkte att nu får jag skit från Sensei (tränaren), eftersom jag nuddade honom. I stället fick jag beröm; full kraft och kontrollerat avstånd! Men alla har inte disciplinen eller tålamodet att börja med kampkonst. Det går heller inte att tro att du kan konsten efter bara en eller två terminer. Då är skjutvapen en enklare, snabbare och mer skoningslös lösning för de som vill hämnas, vilka så gott som alltid är killar/unga män. De som lyckas fångas upp, finns det någon chans att de kan bli helare som människor? Att gå i

12 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

samtalsterapi kan hjälpa, men många av de som fångats upp väljer SSRIpreparat (de som även kallas psykofarmaka). (Från 2007 till början av 2010 ökade preskriptionen med 75 procent i den amerikanska armén.) De som väljer medicinering hamnar ofta i ett svårt drogberoende och de kompletterar(ofta) med alkohol. På det sättet hamnar de i en svår isolering, partnern kanske lämnar individen, de har en ökad risk för självmord, depression, ingen vill eller vågar umgås med dem på grund av ett lynnigt beteende, de riskerar vräkning eftersom de ofta struntar i att betala hyran. I stället finansierar de missbruket med dessa pengar i stället. I en av Christer Janssons artiklar berättar han om en grupp norska FN-soldater med PTSD som valt att isolera sig i skogarna mellan Norge och Sverige och de levde på bär och vilt. De var tydligen sinnesförvirrade eftersom de grävde skyttevärn i skogen. Frågan är om denna var en följd av PTSD eller att de tog droger och/eller drack alkohol. Källor: ASP Bladet, artikelserie om PTSD hos militärer, okt och nov 2010 Läkartidningens hemsida


Du blir inte vad du äter Att vad vi stoppar i oss för kost har en stor betydelse för hur vi mår är ingen nyhet, och denna insikt är något som är väldigt aktuellt i dagens samhälle. Text: Joanna Halvardsson Foto: Robert Halvarsson Något som om nu är uppe på tapeten är att man ska kunna bota sitt barns autism eller ADHD genom att ge dem en mjölk- och glutenfri kost.

Jag får ofta kommentarer på min blogg med länkar till artiklar om detta ämne med uppmaningar som: ”kolla in detta, du kan slippa din sjukdom”.

Den amerikanska fotomodellen och skådespelerskan Jenny McCarthy är en av dem som dragit i gång denna karusell. Hennes son Evan diagnostiserades med Autism 2005 och Jenny gav 2007 ut en bok vid namn Louder than words, som handlar om hennes sons autism. Jenny påstår att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund skulle ha orsakat sonens symtom, då hon tycker att han gick från att vara en väldigt kramgo pojke till att bli tyst och introvert. Hon saknar dock vetenskapliga rön för sådana påståenden, det hindrar henne dock inte från att påstå att Evan idag är botad från sin autism på grund av ändrad kost.

För det första är Aspergers syndrom ingen sjukdom, det är en del av mitt sätt av vara. Och för det andra, varför skulle jag vilja ändra min personlighet? Jag trivs bra som jag är, jag är jag och jag vill fortsätta att vara det. Jag förstår om föräldrar med barn med svår ADHD/autism vill sitt barns bästa och desperat testar alla metoder som finns, men jag är kritisk mot att man ska testa metoder som inte ens läkarna tror på. Jag kan gå med på att ändrad kost kan dämpa symtom vid ADHD/autsism men jag tror inte att det ska kunna ”bota” ett personlighetsdrag.

Det finns i dagsläget inga läkemedel som kan dämpa autistiska symptom. Och även om det finns mediciner mot ADHD så kommer du aldrig att kunna ”bota” det. Jag är rädd för att denna karusell ska göra så att barn far illa till följd av sina föräldrar, att de plockar bort mediciner som är livsviktiga för att barnen ska fungera bra i samhället och få ett bättre mående. För i dag finns det ingen vetenskap på att koständringar botar dessa neuropsykiatriska funktionshinder. Och sen känner jag: varför ska vi förändra allt hela tiden? Varför kan vi inte bara få vara som vi är? Alla människor är vi unika oavsett om vi har en diagnos eller ej. ASP BLADET | NUMMER 3 2013 13


Det suger att vara nykter bland de som dricker Kan man ha roligt på krogen om man inte dricker sprit? Svaret är, att det blir ganska svårt. Jag var på ett 40-årskalas för ett par veckor sedan och jag måste erkänna att det inge var något vidare, att vara nykter ibland folk som var fulla. Folk blir nervösa i närheten av en som är nykter. Det var ett jäkla tjat på många om varför jag inte drack. Så efter en stund blev jag trött på allt snack om varför jag inte drack, så jag så jag tog en drink utan sprit och då blev allt mycket lugnare. När folk trodde jag drack sprit, då smälte jag in lite bättre i lokalen med fulla människor. Det är så där lakom kul att umgås med rejält fulla människor, det är jobbigt

14 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

och rent ut sagt pinsamt ibland. Men att umgås med personer som bara är salongsberusade är helt ok. Ett annat problem är också att om en person av olika anledningar har valt att inte dricka, så blir miljön runt den här personen stressad. Folk undrar varför man inte dricker, sen får man stå där resten av kvällen och förklara varför. Om nu någon

undrar varför jag valt att vara nykter så kan jag väl erkänna att det kan bli lite mycket ibland. Så jag har gjort som de sista fyra åren, att jag vid tillfällen tagit en vit månad, eller fler. Varför är du nykter? Typ så här kan det låta - Åh fan, är du nykter i kväll. Varför det? - Äh, det bara är så. Tar det lite lugnt,


Det är heller ingen som ser skillnad på en drink utan sprit. Då smälter man in lite bättre och samtidigt slipper folk att undra vad du gör ute på krogen nykter. samtidigt tycker jag att det blir lite pinsamt, är inte det sjukt? Jag får en känsla av att jag gjort något fel. - Nej, nu får du ge dig. Nu bjuder jag på vad vill du ha, ska du ha en grogg så du kommer igång. - Nej, nej, det är bra för mig.

helt annat sätt än om man inte skulle ha något i handen. Jag tror många blir lite skraja för den som inte dricker. Som man vore där för att leta efter skandaler.

Fulla blir lätt tjatiga

Det är heller ingen som ser skillnad på en drink utan sprit. Då smälter man in lite bättre och samtidigt slipper folk att undra vad du gör ute på krogen nykter. Med låtsasgroggen i handen så kanske du också slipper alla frågor om varför du är nykter eller vad det nu är för fel på dig för att du är just nykter.

Fulla människor ger sig inte alltid så lätt, jag vet av egen erfarenhet att man kan bli tjatig, och fortsätta ända tills domedagen. Och att berusade människor brukar fortsätta att tjata tills de får vad de vill. Så ett tips till den som vill vara nykter, är att köp ett glas av något som ser ut som en grogg. Med groggen i hand så accepterar folk dig på ett

Bara för att jag skrivit en artikel om nykterhet ska ingen tro att jag är nån moraltant, för det är jag inte. Att vara nykter eller full är upp till var och en. Själv så bryr jag mig inte alls vad folk tar för typ av rusmedel, det enda jag bryr mig om är om personen beter sig schysst eller inte.

Det är nästan så man blir ovänner för att man från början valt en sån grej, att vilja vara nykter.

Alkohol ska vara roligt

Det funkar olika från person till person. Som egentligen alla redan vet är innebär drickande att en del blir glada och uppsluppna, medan andra tyvärr blir elaka eller aggressiva. Jag tror inte alltid att de negativa egenskaperna beror på spriten, utan på personerna själva. Många som blir aggressiva tycker nog att det är skönt att kunna skylla på alkoholen. Alla har nog hört hur folk skyller sina misstag på att, äsch, det var inte så farligt, jag var ju full. Tanken med spriten är väl inte att man ska visa upp sina sämsta sidor, utan att man ska bli go och glad. Text: Bosse Persson Foto: Kid Overgaard

- Åh fan, är du nykter i kväll. Varför det? - Äh, det bara är så. Tar det lite lugnt, samtidigt tycker jag att det blir lite pinsamt, är inte det sjukt? Jag får en känsla av att jag gjort något fel. - Nej, nu får du ge dig. Nu bjuder jag på vad vill du ha, ska du ha en grogg så du kommer igång. - Nej, nej, det är bra för mig.

Alkoholfria alternativ För den som vill vara nykter på krogen

välsmakande drinkar, och flera serverar

fria drink. En av de som ger goda råd

kan det räcka med att fråga bartendern

även alkoholfri öl samt vitt eller rött

på vägen är tasteline.com, vilket bland

vad det finns för alternativ för den som

vin. För den som i hemmafestmiljö vill

annat ger läsaren möjlighet att göra en

vill dricka alkoholfritt.

dricka något gott, erbjuder flera websaj-

smarrig alkoholfri cosmopolitan.

De flesta krogar har god vana att blanda

ter tips hur man mixar sin egen alkohol-

Text: Robert Halvarsson ASP BLADET | NUMMER 3 2013 15


16 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


reportage

Art Spectaculo

- Värmlands ende performanceartist Magnus Mellgren, eller Art Spectaculo som han även kallas som konstnär, är performanceartist och målare. Det innebär att han utför framträdande som inte är förutsägbara. Han är utbildad rörmokare, vilket han har arbetet med hela livet. Han arbetade i Norge i tio år men kom tillbaka till Sverige 2007. I Sverige arbetade han fram tills 2011 som rörmokare. rörmokeriet var bara något som gav honom lön, det fanns ingen djupare tillfredsställelse med det arbetet. När han började att få psykiska problem så startade det på så sätt att han började att ifrågasätta sitt liv. 2008 mådde han dåligt och sökte upp en terapeut. Terapeuten frågade Magnus när han hade roligt sist. Magnus svarade att han inte kunde komma på när det var. - När jag var barn var jag lycklig när jag ritade och när jag var med och spelade i ett band. Men jag tog inte vara på den gåvan som jag fått. Det säger

Magnus Mellgren nu som vuxen. 2011 gick han in i väggen och orkade inte arbeta mer. Han hade gått in i en djup depression och blev sjukskriven. På hösten 2011 började han gå på Kognitiv beteendeterapi (KBT) som har gett honom väldigt mycket. Han började arbeta med konstnärlig verksamhet 2009, vilket har förbättrat hans psyke. Nu arbetar han som konstnär och performanceartist. Konst och hårdrock

2012 hände det mycket för honom bland annat hade han ett samarbete med ett metallband som hette ”Soulmerge”. De hade flera uppträdanden på Arenan i Karlstad där han målade stora tavlor till deras musik. På sommaren samma år började han att samarbeta med andra performanceartister i Kil på ”Tomma rum” som utställningen hette. Han gjorde ungefär tio stycken performanceframträdanden förra året.

På ”Tomma rum” träffade han en person som föreslog att han kunde skriva ett manus till en film om Magnus. Filmen handlar om Magnus utveckling till att bli konstnär, den har premiär i vår. En stor händelse i Magnus konstnärskarriär var när han fick kontakt med Franko Black i november, och blev erbjuden att samarbeta med honom. Franco Black befann sig i London och är en av världens största performanceartister. Uppträdandet med honom var på en pub i London där han gungade naken i 20 minuter. När han tänker över sin psykiska hälsa och en neuropsykiatrisk diagnos han äger, ADHD, ser han det inte som negativt. - Jag lider av ADHD och det har påverkat mig på så sätt att jag är väldigt kreativ. Jag är också impulsiv vilket har gjort att jag är orädd och det är positivt för mitt konstnärskap, säger Magnus.

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 17


Viktigt med ventiler

Under sin depression kände han att han kunde inte fortsätta med sitt liv på det sätt som det har varit tidigare. Han fick ta tag i sitt liv och utveckla sin konstnärliga gåva. Detta har påverkat honom så att han har kommit över sina djupa depressioner. - För människor med psykiska problem är det viktigt att hitta något som är roligt att göra. Man måste ha en ventil för att kunna släppa ut sina känslor. Det kan jag göra genom mina performanceframträdanden, som inne-

18 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

håller aggressioner, provocerar, sorg och kritik, säger Magnus. Han kan leva ut sina känslor genom konsten och kan på så sätt må bättre. Genom att skapa så blir han lycklig och det ger honom ett välbefinnande. Det han är intresserad av i sin konst är skogen, shamaner och vikingatiden, han häcklar dessutom samhället med dess värderingar. Syftet med performanceframträdanden som han utför, är att få fram urmänniskan. Då får han leva ut sitt raseri och sin anarkistiska sida.

Det konstnärliga liv han lever nu gör honom väldigt lycklig och han kan fortsätta med det långt framöver. Hans mål är nu att åka tillbaka till London och jobba vidare med sina performanceframträdanden och sin konst. Vid sina performanceframträdanden kan han krossat glas och stoppat ner huvudet i en burk med målarfärg. Sina tavlor målar han halva tiden med pensel och resten av tiden kastar han färg på dem med händerna. Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad


Reportage

SMS-låneföretag i blåsväder Regeringen är missnöjda över hur sms-lånebolag sköter sig på marknaden och planerar krafttag. Oppositionspartierna tycker dock regeringens nya hårda linje är otillräcklig, rapporterar veckotidningen Arbetaren. Enligt Kronofogdens statistik har det skett en ökning av sms-lån med 62 % sedan år 2011. Denna ökning och även privata ekonomiska problem som kommit i dess kölvatten har föranlett oro från de politiska partierna. Längst i att vilja strypa dessa företags verksamheter går Vänsterpartiet. – Vi vill förbjuda snabblån överhuvudtaget. De struntar i reglerna för att det ligger pengar i människors nöd. Det bottnar i att det är så många som är arbetslösa och sjuka. Folk lånar många gånger till mat på bordet, säger Marianne Berg, vänsterpartistisk ledamot i civilutskottet, till Arbetaren.

för etablering. Ett godkännande ska krävas från Finansinspektionen. Dock vill finansmarknadsministern inte gå så långt som att säga att denna bransch skor sig på människors olycka. – Det finns lägen i livet där det behövs snabba pengar av olika skäl. Målet är därför att också utbilda folk samtidigt som vi gör företagen mer tydliga, säger Peter Norman, M, finansmarknadsminister, till Arbetaren. Socialdemokraternas Hillevi Larsson påpekar att detta är en verksamhet där låntagarna saknar rättigheter. Något som hon och hennes parti också vill se förändras. Dåligt skött bransch

Dock tror hon att möjligheten till att få med en majoritet i riksdagen på ett sådant förslag är försvinnande litet. Men även alliansregeringen vill göra det svårare för snabblåneföretagen att skapa sig en plats inom branschen, bland annat vill de ha hårdare regler

Utifrån ett granskning genomförd av Konsumentverket fann man slarv i samtliga fjorton företag man undersökte. Dock har man i dagsläget inga muskler att utdöma böter, vilket även detta är något som regeringen vill ändra på.

Den politiska majoriteten på nationell nivå vill att Konsumentverket ska kunna utdöma vite till ett belopp av 5 miljoner kronor om inte lagar och regler följs. SMS-låneföretag är också kända för extrema räntor. Socialdemokraterna vill se ett tak på 50 procent i ränteläge, detta skulle premiera seriösa företag tror man. I extrema fall kan alla de avgifter sms-lånebolag innehar räknas upp till 17,000 procent. Bankverksamhet lyder under en så kallad ocker-lagstiftning, vilket syftar till att reglera oskälig bankverksamhet, men i dagsläget räcker inte lagstiftningen till för att förhindra det som i princip hela det politiska fältet betraktar som dålig affärsverksamhet. Text: Mikael Karlsson & Robert Halvarsson Foto: Robert Halvarsson ASP BLADET | NUMMER 3 2013 19


Reportage

Givmild

gentemot sin

spegelbild Det är klassiskt i vårt samhälle är att man tar hand om dem som påminner om sig själv. De flesta tänker inte ens på hur de i vissa sammanhang särbehandlar sin omgivning. Man ser likasinnade, och utgår genast från att de är lika hyvens som en själv, utan att tänka på att de som till synes är mest skiljda från oss i fysiken och det övriga yttre kan tänkas vara de som är mest lika mentalt. I vår värld klassificeras omgivning hela tiden, och alla de som tillhör en särskild grupp är vanligtvis väldigt hjälpsamma gentemot sin egen grupp, men kan tänkas vara extremt kallhjärtade mot andra grupper. Det pågår här i Sverige en häxjakt på alla rökare. De får inte stå i busskuren trots spöregn, utan blir utknuffade av ickerökare. Men, när man ser rökare så ser man tydligt att de tyr sig till varandra. De står i egna grupper och går ut tillsammans på sina rökpauser. De delar gärna med sig av sina cigaretter, till vem helst som önskar. Men omvärlden klagar högt på dem och kastar glåpord så som ”smutsiga” och ”äckliga”, ”stinkare” efter dem.

På våra skolor är mobbning ett växande problem. Hela 8 % av alla elever i Sverige erkänner att de känner sig utsatta och mobbade. Vissa försök att stoppa mobbning har gjorts, men andelen utsatta ökar för varje år. Vad är anledningen? Sanningen är att vi lever i ett samhälle där utfrysning är helt acceptabelt efter att man tagit studenten. Vi lever i ett samhälle där ”lägre” stående blir smutskastade. Arbetslösa räknas som lata, Socialbidragstagare är ”samhällsluder”, och alla uteliggare är alkoholister, trots att vissa av dem inte ens dricker. Barn och ungdomar växer upp i en värd där mobbing är okej, eftersom

vuxna gör samma sak gentemot varandra. Den som inte delar en generell form av vardag med en annan, kastar glåpord efter den andre. Detta är i vuxenvärlden 100 % accepterat. Låt oss besöka Niklas, 64. Han är en uteliggare och alkoholist. När vi pratar med honom sitter han på bänk i centrum. Han har precis varit på systemet och öppnar nu en öl. De flesta förbivandrande ignorerar och/eller ser honom inte ens. Men om någon med samma situation som Niklas; uteliggare och alkoholist kommer förbi, så kommer Niklas med största sannolikhet att gladeligen dela med sig av sin öl. Även om denne inte frågat om en och trots att det är den sista han har.

Vi lever i ett samhälle där ”lägre” stående blir smutskastade. Arbetslösa räknas som lata, Socialbidragstagare är ”samhällsluder”, och alla uteliggare är alkoholister, trots att vissa av dem inte ens dricker. 20 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


Men vad driver Niklas att dela med sig av det sista av sitt goda? Han har inga pengar och kan inte köpa nytt i en fingerknäppning. När vanligt folk ser uteliggare och alkoholister, tiggare på gatan tänker alla samma sak, ”Skaff’ dig ett jobb”. Men när Niklas ser någon i denna situation, reflekterar han inåt, och mot sig själv. Niklas minns sin egen historia och delar med sig av den till oss. Han hade jobb och fru och egen liten villa i förorten. Men han blev ersatt av en robot på verkstaden där han jobbade, och sen lades firman ned i Sverige och skickades utomlands för ekonomisk vinning. Frugan lämnade honom för någon annan och huset beslagtogs. Han sökte tröst i flaskan och började supa. Nu många år senare bor han fortfa-

rande där på gatan, men när han ser en annan uteliggare eller alkoholist tänker han inte som vi. Han vet att denne behöver en värmande öl i sina missöden. Han vet också att denne kommer minnas hans givmildhet och betala tillbaka med råge, kanske inte i pengar, utan öl... Men om nu uteliggarna är de enda som bryr sig om sin egen grupp, hur kommer detta gå i slutänden? Ett gammalt känt ordspråk säger; ”Om en blind leder en blid, så faller de båda i gropen”. Vad har vi för andra grupper här i det svenska samhället? Fattiga, Arbetslösa, Pensionerade, Sjukskrivna, Arbetande, Politiker och Rika. Lägg till Uteliggare i listan så har vi åtta olika större grupper som innefattar hela Svenska befolkningen. De fattiga hjälper de fattiga, arbetslösa

hjälper arbetslösa, pensionärer hjälper pensionärer, osv. Så, vi lever med andra ord i ett samhälle där det är okej att ignorera de grupper och klasser man själv inte tillhör. Ett samhälle där de blinda leder de blinda… Och så undrar folk varför allt börjar bli sämre! Text: William Stensson Foto: Per Rhönnstad

Källor: Ordspråk, Matteus 15:14, bergspredikan (Bibeln) Ang. Mobbning http://tinyurl.com/bpkmqfx Utvärdering av metoder mot mobbning (rapport 252), Skolverket 2011.

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 21


Reportage

Arbetsmiljö kropp & själ

Text: William Stensson Foto: Lotta Tammi

Tidningen Vision gav ut ett nummer med fokus på Arbetsmiljön och förklarar i stora drag lagar och regler kring arbetsgivarens och arbetstagares skyldigheter och rättigheter. Vidare tar Vision även upp hur man kan förbättra sin arbetsmiljö. 22 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


Förr i tiden var den fysiska arbetsmiljön ett stort problem. Det var bullrigt, smutsigt och många tunga lyft till vardags, var det inte det, så var det illa belyst och ibland rent ut sagt farligt. Problemen var dock lätta att se och inte allt för svåra att åtgärda, påpekar Kent Källqvist, ansvarig utgivare för Tidningen Vision. Fysisk problematik

I en fysiskt betungande miljö anser nog vem som helst att det skall finnas gott om skyddsutrustning, så som hjälmar, munskydd och skyddsdräkter. Det finns särskilda lagar som påvisar att dessa är nödvändiga för vissa yrken och arbetsgivaren kan tvingas betala dyrt ifall dessa förbises. Bland annat arbetsmiljölagen. Men i dagsläget ser den normala arbetsmiljön annorlunda ut. De flesta arbetsplatserna är fräscha och ergonomiskt anpassade. Men i gengäld kan arbetsplatsen vara psykiskt påfrestande. Vissa har problemet med att deras uppgifter är alldeles för monotona, att arbetsplatsen är för instängd eller att vissa färger är alldeles för deprimerande eller för intensiva. Enligt Arbetsmiljölagen har arbetstagaren skyldighet att anmäla förseelser och missförhållanden, i första hand till chefen eller arbetsplatsens skyddsombud. Om denne inte ger respons inom skälig tid är man skyldig att även anmäla detta till Arbetsmiljöverket. När en anmälan har kommit till Arbetsmiljöverket startar man en utredning. Ifall ett skyddsombud inte finns på arbetsplatsen tilldelar Arbetsmiljöverket dess uppgifter antingen till en utomstående eller till någon på arbetsplatsen. Det förs en öppen konversation mellan utredare och arbetsgivare där man kommer fram till vad som kan förbättras.

Enligt Håkan Edén avfärdas sällan en anmälning om dålig arbetsmiljö. Men det är också sällan som viten döms ut. - Arbetsgivare ser ofta till att åtgärda det vi kräver för att slippa betala vite, förklarar han för Tidningen Vision. Mentala problem

En annan problematik som har uppstått mer och mer på senare tid är mobbning. Enligt Arbetsdelegationens slutbetänkande – Individen och Arbetslivet, behövs det mer förebyggande arbete, samordning och kompletterande åtgärder för att stoppa mobbningen. Detta är naturligtvis också ett problem ur effektivitetssynpunkt eftersom en arbetsplats där mobbning förekommer koncentrerar en del av sina resurser på den interna konflikten och det uppstår ett "energiläckage" som drabbar verksamheten. Enligt en skattning avseende hela landet, gjord av försäkringskassan i Blekinge, kan årligen mellan 10 000 och 30 000 långtidssjukskrivningar förknippas med mobbning, och mellan 100 och 300 självmord.

Lösningar

Nyare forskning visar att orsaken till mobbning skall sökas i organisationen, snarare än i personen, och att goda arbetsmiljöer inte uppvisar några mobbningsfall. Det finns många sätt att förbättra arbetsmiljön, och alla på arbetsplatsen kan hjälpa till. För det mesta behövs inte så mycket för att man skall trivas. - Säg hej och hejdå till arbetskamrater när de kommer och går. - Häng med till fikarummet och prata med dem du inte brukar prata med - Säg till om du sovit dålig och inte känner dig helt på topp. - Ge komplimanger, uppmärksamma det andra gjort bra. - Säg tack när någon hjälper dig, oavsett om det är deras jobb eller ej. När den yttre arbetsmiljön blir bättre kan man även gå in för att ändra de personliga detaljerna och sin egen arbetsplats för att höja välbefinnandet. Fråga chefen om det går bra att ta med och ha ett litet kort på din älskade, barnen, en vän eller husdjur.

För dem som blir mobbade finns det ingen möjlighet till upprättelse eller skadestånd såvida de inte får skydd av Diskrimineringslagen. Men denna lag täcker bara kön, religion, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder och ålder.

I vissa fall kan man få ta med en egen kopp hemifrån, så länge den inte har en kränkande text eller slogan eller på annat sätt stör arbetsmiljön eller kränker arbetskamrater. Fråga även om det går bra att ha särskilda inneskor eller sandaler, tofflor.

Diskrimineringslagen, som den ser ut nu har varit i kraft sedan 2009 och är en sammansättning av flera olika lagar från 1994 och 1999. Men under de år denna varit aktuell har endast två fall lett till fällande dom. Anmälningarna om mobbningsfall ökar däremot.

Det finns många andra saker som kan förbättra din personliga yta på arbetsplatsen och få dig att må bättre. Kom ihåg att fråga om vad som är okej och inte. Och om du fortfarande vantrivs efter att ha försökt allt, så kanske det är jobbet och inte platsen det är fel på?

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 23


BETLEHEMSKYRKAN

24 ASP BLADET | NUMMER 3 2013


BETLEHEMSKYRKAN

Ett lyckopiller i vinterkylan Härom veckan, när jag gick till biblioteket, fick jag till min stora glädje se att en av mina största, svenska, idoler skulle spela i Betlehemskyrkan Karlstad; Ale Möller Band. Bara namnet är en garanti för att det kommer att svänga rejält. Min redaktör lyckades ordna pressackreditering, vilket även det var väldigt glädjande. Jag kom till Betlehemskyrkan vid sjutiden på kvällen, frusen och kall. Det var inte bara jag, utan många hade redan kommit och medan jag talade med de ansvariga, kom allt fler. Det visade sig att jag till och med hade fått reserverad plats eftersom jag kom från pressen. Tur var det, eftersom det var mer än knôkfullt, folk satt till och med uppe på körläktaren. Det rådde en trivsam stämning i kyrkan, ett förväntansfullt sorl som mattades av när klockan närmade sig halv åtta. Men.. bandet gjorde inte entré! Jag tänkte att Ale aldrig hade haft såna manér tidigare. Det hade han inte nu heller, utan det var ljuset som trasslade. Men så ordnade det upp sig och bandet kom in och möttes av våldsamma applåder i minst tre-fyra minuter. Sen kom de i gång och började spela. Det har varit samma gäng i drygt 13 och ett halvt år och det märktes tydligt. Samspelta, tajta, humor, gliringar, blinkningar mellan medlemmarna, high five.

Alla gjorde sitt, gjorde det mycket bra och litade 110-procentigt på att de andra gjorde sitt. Musikinstrumenten var mer än olika, vissa hade jag aldrig sett tidigare, än visste vad de hette, bland de mer originella var 10-strängad fiol (Sic!) och mandolin samt en specialtillverkad flöjt som hade en speciell historia. Ale har lämnat den skånska myllan till förmån för Roslagen, där vågorna klucka mot strand. En dag hittade han en bensinslang, som han började spela på. Senare var han på ett folkmusiksymposium och spelade på den. Efteråt kom en man fram till honom och berättade att han var träblåsansvarig för Atens symfoniorkester och om han fick låna slangen skulle han göra en flöjt med samma tonuttryck. Sagt och gjort. De hade även en ”alligatorfiol”, som är ett instrument från Senegal. I kontrast mot den 10-strängade fiolen, har denna bara en sträng.

Många artister har uselt eller obefintligt mellansnack, men så var det inte här. Det flöt på och var riktigt roligt. Bland annat berättade cellisten att hans föräldrar ansåg att han var musikaliskt obegåvad och inte kunde lära sig spela fiol. I stället fick han spela på två cheddar (han är från Kanada) och Ale sa att han slog två ostar mot varandra. När de var i Sunne dagen innan hade cellisten berättat om hur de pantsatte sina fötter ’stamped föttera’) Det lustigaste var att det tog ett tag innan publiken förstod vitsen. Det bjöds på musik från Kanada, Sverige, Grekland, Senegal, Mexiko (lite osäkert, men i alla fall Sydamerika) I vissa låtar, blandades det upp med andra länders musik. Jag vet inte om det var improviserat, eller om de hade ett låtschema. Det lät i alla fall bättre än bra. Efter giget gick jag mot busshållplatsen uppfylld av lyckokänslor efter en helt fantastisk och sagolik kväll. Även om det var iskallt var jag uppfylld av värme. Jag missade bussen hem med fem minuter, men det var det värt! Dom kommer tillbaka till Karlstad 7 September och spelar i universitetets aula tillsammans med 108 studenter från Ingesunds musikhögskola. Jag vet inte hur det är med dig, kära läsare, men jag tänker i alla fall gå och se dom igen! Text: Liselotte Frejdig Foto Per Rhönnstad ASP BLADET | NUMMER 3 2013 25


BETLEHEMSKYRKAN

Skepp som mötas i natten I Betlehemskyrkan har de sedan drygt 30 år svenska för invandrare varje onsdag och internationellt café med föreläsningar på lätt svenska varje torsdag. Lärarna är oavlönade, men trivs med att jobba med andra människor. Grupperna delas in efter hur pass mycket svenska de redan kan. Denna kurs i Svenska hålls av Betlehemskyrkans Internationella Verksamhet (BIV), alltså ej genom Svenska för invandrare (SFI).

inte förväntar sig. En föreläsare talade om den helige Franciskus, en annan föreläsare hade en liten sammanfattning om vad som hänt under de år hon hade varit aktiv på torsdagarna. Med andra ord var det en väldig variation på ämnen. Efter föreläsningen serveras kaffe och smörgås.

Verksamheten startades upp av Zibritt Brodén, som avled för några år sedan. På cafédagarna är programmet numera hemligt, det enda som är känt är vem som kommer, men inte vad hon, han eller dem ska tala om. Tidigare stod det i programmet vad föreläsaren skulle tala om, men det här läsåret har de valt att bara presentera vem som ska föreläsa.

Ibland arrangerar BIV en internationell fest, där ”eleverna” tar med sig mat från sitt land. Ett år hade en kvinna köpt lammfärs som var halalslaktad och på den gjorde hon lammköttbullar. ASP Bladets utsända reporter har ätit lammköttbullar (koftá) från Turkiet och kan intyga att de är delikata.

Syftet bakom detta är att väcka intresse och nyfikenhet, eftersom besökaren kan få ta del en hel del olika möjliga ämnen, kanske kring något som man

26 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

I början av verksamheten var det många som kom, men allt eftersom åren gått, kommer allt färre. En orsak kan vara att de tre tolkar som deltog tidigare, inte längre kommer. När ASP Bladets reporter och fotograf var där,

var det dessutom ovanligt kallt och halkigt, vilket kan ha avskräckt många från att komma. Ändå var det kanske 20-25 personer där. ASP Bladets utsända talade med Kristina Stohlmann, som varit både besökare på caféet och svensklärarinna i många år. - Jag var lärarinna i skolan tidigare och började komma hit sedan jag fått en stroke. Jag gillar verksamheten, berättar hon, men jag är osäker på vad som kommer att hända framöver. Det är givande att se och träffa så många olika nationaliteter och kulturer, tycker jag. Vi pratade även med hennes man Jürgen, som var från Tyskland och han höll med henne i det hon sagt. Text: Liselotte Frejdig Foto: Lotta Tammi


BETLEHEMSKYRKAN

Att dra sitt strå till stacken I ett tidigare reportage skrev undertecknad om Betlehemskyrkans internationella torsdagar. Där hängde en tavla av en kyrka som påminde om Helsingfors' domkyrka. Men till skillnad från denna, hade tavlans kyrka inte gröna tak. Jag häpnade när jag fick höra tavlan var tillverkad av halm! Tavlan är gjord av Milan Baros som är från Serbien. Han och hans fru Ljubica har gått där i tjugo år och i tacksamhet donerade de tavlan till kyrkan. Milan har gjort tavlan själv och det tog drygt fyra

månader. Tavlan visar S:t Savas Tempel i Belgrad och det är världens största ortodoxa tempel. Lite kuriosa kring templet:

- Det tog nästan 100 år att bygga och det är så gott som klart, förutom vissa mosaiker. Det beräknas bli klart under året 2013. - Huvudkupolen väger 60 000 ton och det tog åtta dagar att få den på plats med hjälp av speciella kranar. - Mer är 10 000 personer får plats i templet.

- Det har 26 kyrkklockor som väger Konstnären: Milan mellan 27 Baros kilo till fyra ton. Den helige Sava, som namngivit templet var den första Serbiske ärkebiskopen och han grundade Serbiska Ortodoxa Kyrkan. Hans popularitet är väldigt stor och alla skolor firar S:t Savas dag än i dag. Även han var präst och han var populärare än kungen.

Text: Liselotte Frejdig Foto: Lotta Tammi

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 27


MÅNADENS TIPS

Text: Maria Lundby Bohlin

Tove Lundin har själv ADHD och bipolär sjukdom typ 1 och skriver utifrån sin situation, men läsaren behöver definitivt inte ha dessa diagnoser för att ha nytta av texten.

BOK

Titeln är givetvis skämtsam och betecknar personer med psykiatriska diagnoser, vilka enligt min syn lär ha mycket god användning utav denna bok, oavsett om man är nydiagnosticerad, eller om man har haft några år i ”branschen”.

HANDBOK FÖR PSYKON av Tove Lundin

Nyligen har det utkommit en bok vid namn ”Handbok för psykon” vilken, liksom sin titel, är en lättläst och spetsigt skriven bok som ger mycket reda i den komplicerade röra av begrepp, hjälp, diagnoser, bidrag, arbetsmarknadsinsatser och annat som rör sig runt samhällets ”psykon”.

Boken är skriven så man behöver inte läsa hela, utan man kan titta i innehållsförteckningen och snabbt hoppa till det kapitel som man är intresserad av, har man tid på bussen att läsa så passar den att läsa hela då den är peppande, mycket underhållande och avdramatiserande kring psykisk sjukdom.

James Bond is back

Bonds uppdrag blir att stoppa honom till varje pris. Boven hade blivit sviken av M och vill döda henne. Den våldsamma upplösningen sker i Bonds föräldrahem Skyfall.Andra inspelningsplatser för filmen är Istanbul och Shanghai. Daniel Craig om spelar James Bond är en trovärdig skådespelare. Roligt för oss svenskar är att medbrottsling till huvudskurken är den svenske skådespelaren Ola Rapace.

28 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

SKYFALL

Text: Olle Stagnér

Filmens namn Skyfall anspelar på karaktären James Bonds föräldrahem i Scottland. Regissör är Sam Mendes, som har gott rykte att göra bra filmer. Handlingen innebär att en före detta agent vill hämnas på den mystiske M, Bonds chef, genom att avslöja hemliga agenter. Skurken tränger in i Mi-6 datasystem och kan på så sätt avslöja de hemliga agenterna.

FILM

Visningen av den nya James Bond-filmen på landets biografer innebär att 23 bondfilmer har visats sedan premiären 1962. I år är det 50-årsjubileum för filmerna.


Av: Martin Bäckström-Ledin

Av: Maria Lundby Bohlin

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 29


PÅ JOBBET

Text: Robert Halvarsson Foto: Lotta Tammi

För tre och ett halvt år sedan klev Gunilla Hjalmarsson in i rollen som vikarierande nämndsekreterare. Hon blev så småningom tillsvidare anställd, och arbetar nu mitt i den förändringsvåg som sveper över nämnd och förvaltning till följd av digitaliseringen av deras arbete. Berätta om din bakgrund, hur kom det sig att du blev nämndsekreterare?

Tycker du att du har lärt dig mycket i växlandet mellan olika tjänster?

- Jag har jobbat i förvaltningen sedan 1994, och började som assistent på det som vid det tillfället hette Ungdomsenheten. Jag har främst jobbat som assistent i reception. Lars Emanuelsson, som tidigare var nämndsekreterare, skulle också vara jurist, men det gick inte för honom att vara både jurist och sekreterare. Då hoppade Lena Joelsson lite snabbt in, men hon skulle bara vara där tillfälligt. Och då stod de utan nämndsekreterare, och eftersom Monica Persson kände till mig bad hon mig gå in som vikarie för drygt tre år sedan. Det var lite läskigt, eftersom jag tidigare främst jobbat med socialsekreterare och inte riktigt visste vad denna tjänst innebar. Men när tjänsten väl utlystes kände jag att jag ville söka den.

- Jag har lärt mig jättemycket, men känner att jag har väldigt mycket kvar att lära.

Vad var den största förändringen att gå från förvaltning till nämndsekreterare?

- Bland annat de nya arbetsuppgifterna och att lära sig att det är politiken som styr och bestämmer. Det var också stort att jag fick lära mig skillnaden mellan allmänna och enskilda ärenden. När jag kom hit insåg jag att det är så mycket man faktiskt gör. Det handlar bland annat om budget, att hyra lokaler, kvalitetsredovisningar, det är så många frågor som har med verksamhet och inte direkt med klienter att göra. Det har jag aldrig behövt att bry mig om tidigare. Det är stor skillnad på arbetsuppgifter.

30 ASP BLADET | NUMMER 3 2013

Vad är det en nämndsekreterare främst har som arbetsområde?

- Jag samlar in material till våra möten, som hålls tre, fyra gånger om månaden. Det gäller både enskilda och allmänna ärenden. Enskilda är de som har med personer att göra, som LVMärenden (Lag om vård av missbrukare i vissa fall) eller familjehemsplaceringar. Då skiljer vi på dem, för kring de enskilda ärenden råder sekretess. Jag sammanställer även kallelser eller föredragningslistor, är med på mötet och skriver protokoll. Det du säger är alltså att politikerna har makt i enskilda ärenden?

- Det är inte ofta det händer, för tjänstemännen gör ett så bra jobb. Man går inte upp till Arbetsutskottet (AU) eller nämnden om man inte har ett genomarbetat förslag till beslut. Men det är politikerna som styr, så om politikerna anser att man inte ska ansöka om LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga), så blir det inte så. Hur fungerar relationen mellan sekreterare och politikerna?

- Jag är deras hjälp på förvaltningen. Det är antingen mig eller min kollega,

Ulla Edin, som man vänder sig till när man behöver hjälp kring ett papper eller något annat. Vi har ju fått varsin iPad nu, då kan det vara en del frågor kring detta. Det är mest mig, ordföranden i nämnden samt Monica Persson de tar kontakt med. Jag har väldigt bra samarbete med ordföranden, vi har god personkemi. Är det någon skillnad i din roll beroende på vilka partier som styr?

- När jag klev in var det Socialdemokraterna och deras samarbetspartier som satt i majoritet, med Ingela Wretling som ordförande. För mig sker det största arbetet kring det administrativa, när det gäller själva politiken märker vi kanske inte så stor skillnad i vår förvaltning som man gör i andra förvaltningar. Men jag märker att det kanske är lite andra frågor som man tycker är viktiga och trycker på, beroende på vilka som sitter i majoritet. Vad är den främsta utmaningen kring ditt yrke?

- Det är att få det att flyta på. Det viktigaste för mig är att allting är korrekt, det blir fruktansvärda konsekvenser om jag skulle göra fel i ett protokoll. Det kan få förödande effekter, det kan exempelvis leda till att det kanske inte blir något godkännande kring familjehem. Det är min främsta utmaning, att allt måste bli rätt och riktigt.


GUNILLA HJALMARSSON Nämndsekreterare, Arbetsmarknads- och Socialnämnden

”Jag har lärt mig jättemycket.” Så du kan avliva tanken på att en nämndsekreterare bara är en person som för anteckningar kring möten?

- Jag skriver inte så mycket, jag sammanställer mer vad tjänstemännen i sin tur skriver. Exempelvis kan jag få en skrivelse av ekonomichefen, och jag använder mig av hennes förslag till beslut och hennes sammanfattning. Jag ser till att det är detta som hamnar i protokollet, eventuellt med några justeringar och med rätt svenska. Tror du att nämndsekreterare som yrke kan komma att förändras i framtiden?

- Det går mot det digitala nu, vi har precis tagit bort papperskallelsen som nämnden ska arbeta med i mars. De senaste månaderna har vi bland annat jobbat med ett nytt ärendehanteringssystem, tjänstemännen skriver sina tjänsteskrivelser direkt i diariesystemet. Samtidigt så jobbar vi med att göra saker digitalt. Så att de som är på möten använder den iPad de har fått, för att läsa handlingarna. Däremot gäller detta än så länge inte de enskilda handlingarna. Om man tänker sig ett antal år framåt i tiden, kan min tjänst utvecklas till att handla om andra saker, jag tror däremot inte att det blir mindre att göra.

GUNILLA HJALMARSSON Familj: Gift med Peter, tre barn Bor: Sommaro, Karlstad Drömresa: Nya Zeeland Favoritmat: Makaroner, allt med pasta

ASP BLADET | NUMMER 3 2013 31


Karlstad i bilder Vårkrokus Snart står vårkrokusen som spön i backen. Men redan nu har ett fåtal modiga exemplar vågat sig fram, för att berätta för oss; att ja – våren är äntligen här igen. Foto: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson

KARLSTADS KOMMUN

Profile for ASP Bladet

ASP Bladet - Mars 2013  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

ASP Bladet - Mars 2013  

En tidning från Vuxenavdelningen, Karlstads Kommun

Profile for aspbladet
Advertisement