Page 1

por tfolio 2018

Ar vid Hellstrรถm Kontakt och referenser: mcarvid@gmail.com


Flamingo Eco Village Grupprojekt, 2016, LTH, Urban Shelter Metro Manilla är en seggregerad stad när det gäller sociekonomiska förhålladen, men också rent fysiskt med stängsel, bilvägar och dyl. Framförallt fattiga områden saknar publika rum. I Fillippinerna har National Housing Athority som uppdrag att tillgodose hem till den fattiga befolkningen. En vis kvot måste fyllas och problemet är att det oftast sker på bekostnad av en bra livnadsmiljö. Förslaget bygger på att se potentialen kring floden och skapa publika inbjudande platser. Delvis för invånarna på plats men även för dom runt omkring. Tanken är också att inkludera medborgarna i byggandet och utvecklandet av byn. Förslaget handlar också mycket om att inte skapa murar men istället hierarkier av publika rum där det minsta är en vertikalt loftgångsystem, ett så kallat Stairsquare för de närmsta grannarna.

Sektion 1: Stair-square

Medskapande design (fasader, stairsquares)

Hierarki i det publika rummet

Än “vänlig” mur

Stair squares Flodparken som attraktionspunkt

SOCIAL

EKOLOGISK

Funktioner

EKONOMISK

Odling Flodrening Klimatsmart arkitektur

Tvättrum Blandade upplåtelseformer och storlekar

Designprinciper Kopplingar

Viktiga mötesplatser


Amfiteater En scen och en vattenreservoir när det är högvatten. Lågvatten

Översvämmning

Community Center Är en bro, en restaurang, ett bibliotek och en mötesplats för workshops föreläsningar och arbetsplatser.

Lekpark Blir en mötesplats för barnen och genom barnen även föräldrar från byn och nörliggande områden.

Odlingar Erbjuder byn att odla för självhushål men också för att sälja vidare. Odlingarna ägs kollektivt och inte induviduellt.

Situationsplan

Sektion 2: Området


Bron över Marilao

Induviduellt projekt, 2016, LTH, Urban Shelter 200mm

Idéen med projektet är att se floden som en tillgång istället för en barriär och är en del av grupparbetet The FLamingo Eco Village som handlar om att skapa publika rum längs floden. Projektet är en resturang men också ett Community center, ett utbildnings och kulturcenter som både skapar möjligheter för de som bord där men också till de människor som bor runtomkring. På så sätt menar jag att projektet överbryggar både den fysiska floden och bjuder in människor till de annars så ofta slutna samhällena i Fillippinerna.

Sektion A-A

100mm

650mm 210mm

2000mm

Detalj: Skjutbara dörrar


Amfiteater

Kryddträdgård

A

r

nte

e ty C

ni

mu

m Co

g

ran

tau

Res

Kryddträdgård Kompostering

A

M

ar

ila

ofl

od

Lekplats

Situationsplan

Flodnivån

Möblerad plan våning ett

Möblerad plan våning två

en


Goal: Goal:

Inside & Outside the Box

-Get different people to meet

Newcommers to sweden need to meet swedish people and practice their language to be part of society.

Who?

Examensarbete, 2017, Examensarbete, Skola, LTH

Samlingsplatser på Värnhemstorget

New swedes Commuters Socially excluded people (alkoholics, homeless etc) Freelancers Youngsters Locals

S T R A T E G I E R

Projektet handlar om hur man med en liten enkel modul kan modifiera redan existerande publika platser och få folk att engagera sig i dom samt påverka dom. Tanken är att publika platser ska kunna användas bättre om dom är mer anpassningsbara flexibla beroende på tid på dygn, årstid eller om någon speciell typ av händelse ska ta plats.

-Get different to meet

My analisis is that elderly people people want to help more in society and could really help in this context with cooking food.

Seggregation Möten

All commuters could be part of the social situation by passing by. They could buy food, use tools, work in working pod etc.

Väggar

Youngsters could take part of culture pod as well as the more part of other activities. Locals will be the morepart of people leaving their things in place, being part of the barter economy. People that are working training could be paert of the food pod

Nordiskt klimat

Ett innomhus rum

Brist på inflytande

Statisk planering

Inflytande

Småskaligt

25

Tak

Solpaneler

Solpaneler Batteri

9:00-10:30

Fönster

Utdragbart tak Ljus 2500

Strömbrytare Elutag

Hjul

175

Moduler som kök

12:30-13:15 2100

2500

people homeles etc) Freelancers Youngsters Locals

Freelancers could go to wokring (alkoholics, pod.

100

Ramverk

New swedes

Commuters Social excluded people need food and to meet other people. Socially excluded

Modulen

25

Who?


Värnhemstorget

Loppmarknad

Scen

Avskärmning och temporär avstängning av bilvägen på Nobeltorget

Språkcafé


Analys & strategi LTH campus Grupprojekt, 2015, LTH Projektet var en förstudie inför ett förändringsförslag av LTH Campus. Idén var att använda en diversiverad växtlighet för att dela upp utomhusrummet och attrahera fåglar på olika sätt. En tanke var också att introducera får samt att förbereda för att introducera nya boenden inte bara för studenter.

Januari - April

September - Oktober

Pyrus Communis

Prunus Spinosa

Aesculus Hippocastanum

Viburnum X Bodnantensee

Skogsväxter

Sektion A

Quercus Robur

Prunus Padus

Fagus Sylvatica

Cartaegus Monogyna

Betula Pendula

Cercidyphyllum Japonicum

Prunus Avium

Maj - Juni

Smellogram

Sorbus Aucuparia

Bryn

Sektion B


Fruktträd Träd Koloniträdgårdar Finträdgårdar Potentiell f Ängsmark med får Vild vegetation Byggnader Hårdgjort & trottoarer Gator Gräsmatta Vatten Utomhusgym Situationsplan


Hållbar mobilitet Grupprojekt, 2014, Alnarp,

Hässleholm är en kommun som arbetar mot utflyttning och identitetsproblematik samt meningskilljaktigheter mellan de som bor i tätorten och de på landsbygden. Vårt koncept handlar om att applicera en hållbar stadsplanering men på tre olika nivåer. Vi vill med förslaget bibehålla landsbygden och de starka byarnas identitet och inte få kommunen att sträva efter att bli en urban storstadsregion eftersom de uppenbarligen inte är det.


En urban kärna

Zonering baserad på täthet och urbanitet

Förtätning vid stationerna

Tillgängligör landskapet

Befolkningstäthet i Vinslös & avstånd från stationen

Flexibla arbetsplatser Höga naturvärden Målpunkter Befintliga cykelleder Nya cykel & hästleder

Handels på andra sidan spåret

Synlig kulturverksamhet från tåget

Förtätning och villatomter i Vindslöv


Sagolekplatsen Grupprojekt, 2013, workshop, HDK, Under en sommar i Göteborgs botaniska trädgård skapade vi en lekplats med hjälp av pilträ. Genom flera utomhusworksshops tillsammans med barn utformades platserna. Lekplatsen gick sönder ungefär ett år efteråt men idag har det byggts en ny permanent.


Alnarp besรถkscentrum Induviduellt arbete, 2013, Alnarp


Stadsdelsanalyser Storvreten Grupprojekt, 2015, Botkyrka kommun

J

B

B

B

675 B

B

27

27

51

B

102 437

B

171

B

75

B

81

9

Ingen trafik

B

27

381

231 J

Trafikflöde

24 234

B

42

B

12+3 22

15

52

6

21+6

+2

8

Storvretsvägen fördelar biltrafiken i Storvreten. Däldvägen har ungefär en fjärdedel av Storvretsvägens trafikflöde vid entrén. Inga flaskhalsar eller trafikstockningar

9

Fotgängare/h 0+3 3 har observerats. Utöver bussar saknas i Cyklister/h 16 princip tung trafik vilket gynnar flödet. 6 Mopedister/h 12+

33

21+

+6

Storvretsvägen är genomtrafiksled till Skäcklinge vilket synsBpå flödesdiagrammet.

Harbrovägens buffertzoner är överdimensionerade och förtätning mot väg är möjlig.

39

1 bkguslun01

2

Central lekplats utefter ett gångstråk Urbana miljö. Spontanlekplats.

Lummig lekplats Följer den naturliga topografin och utnyttjar skog och branter som naturliga gränser. Ofta lite mysigare och mörkare.

50

6 4+2

30

69 +1 36 1 5 9 75+18114 +1 21 2

20

15

84

B

24

6+9

3

12

Som jämförelse har Kungsgatan, väster om Vasagatan, i Stockholm 945 6 passerande/h på en vardag mellan kl. 1636 8 1 17. Brogatan i Stockholm har 555 3 Gamla + B 15passerande/h 18 en vardag mellan kl. 16-17.

Dominerar platsen och breder ut sig. Självständig plats utan direkt relation till omgivningen. Leksaker, redskap och mellanrum bidrar till platsen.

3

21

Bilflöde

4 8+8 48+ 2

1 +2 21

12

1 Storlekplatsen

2

15

B

+4 84 15 51+

9 21

+18

B

B

51

4 4 +2 15 2 4 5 1 B

Tre typer av lekplatser

Natur/Miljö:

Långsmala gräsmattor Stora öppna sandytor för spontanlek Glesa lövskärmar som rumsindelare Tätt gångvägnät med fokus på kommunikation. Många mindre användbara mellanrumsytor. Stora parkeringar på baksidan.

15 15+

6

Storvretsvägen-Toppvägen-Odlingsvägen. 7-våningar lamellhus och 8-våningar punkthus Innergårdens storlek 13000 kvm

Stor lekplats/sandlåda 3 mindre sandlådor Linbana 3 Klätterställningar Gungor och fjäderfjongar 6 picknickplatser 4 rastplater med bänkar

Flödesdiagram för Centrala Storvreten

Storgårdarna är berikade med utomhusaktiviteter, speciellt för små barn. Grillning och väderskyddade sittplatser är ganska vanligt. Ibland finns det en fungerande dusch. Loftgångshus skapar ingen öde baksida likt parkeringsplatserna bakom lamellhusen eller serviceoch accessvägarna bakom punkthusen. Privata trädgårdar beblandas med offentlig mark .

Lerskiffern 1, 2 Gråstenen 1

Aktiviteter på innergården:

3 24+3 21 9

Storvretens vardagsrum

Typiska kvarter: Storgårdarna

Var: Hus: Area:

57 15 +3 21 4 2

27

Blandningen fotgängare i Storvreten är jämn mellan åldrarna. Många familjer med barnvagn använder gc-vägen parallellt längs Storvretsvägen. Inga handikappade har observerats. Mopedister har setts till på två gc-vägar.

6 3

36

Smitstigar över kröken av Storvretsvägen till Harbrovägen förkortar sträckan från 165m till 95m (42%) och används i stort sätt lika mycket som anlagda gc-vägar. Den längsta av de tre smitstigarna vid gångbron över Dalvägen förkortar sträckan från 370m till 230m (38%) och används flitigt.

93

Busshållsplats

30

Fler personer väljer att gå på Passvägen än den parallellt dragna gc-vägen. Passvägen är lågtrafikerad jämfört med omkringliggande vägar. Tunneln närmast torget under Passvägen användes inte av någon under mätintervallen.

Pendeltågstation

B

Väg/trafikflöde

+3 78

Storvretsvägen och gångbron över Dalvägen är självklara huvudstråk. Andra områden med hög intensitet ligger runt busshållsplatsen mittemot Hemköp, vid torget och gångbron över Storvretsvägen och längs det gamla Lidaspåret genom Storvretsparken.

J B

Passerande/h Trafikflöde

Övergångsställe

Gångflöde

144

3


Parkering Andelen hushåll med bil och biltätheten per invånare i Storvreten är tredje störst i Botkyrka kommun efter Tumba och Tullinge. Botkyrkabyggens Statistiken pekar på en balanserad tillgång till parkeringar över hela området. Botkyrkabyggen har följande: 10% besöksplatser 27% förhyrbara garageplatser fördelade på sex garage. 63% förhyrbara övriga parkeringsplatser

Parkeringshus Garagelänga Parkeringsplats Kommunägd parkeringsplats

Parkeringsnormer från 60- och 70-talet har försett Storvreten med parkeringsplatser efter behov. Som pendlarförort kommer behovet av bil kvarstå och p-tal runt 1 anses önskvärt.

1

2

Antalet förhyrbara parkeringsplatser per bostad: Radhusområdet 0,80 Lamell- och punkthusen 0.86 Totalt 0.91

40 35

40 35

30

3

Besöksparkering

32

Parkeringsplats

422

40

25

4

MC-plats

2

Handikappsparkering

27

Besöksparkering

500

393

400

Bostäder

109

300

20

2000

Garage Parkeringsplats

1

0

422

Bostäder

Grönstenen 3,4 Passvägen , Hålvägen Lamellhus, punkthus

0

Branta backen 2-10

0

J

40

40 är konsekvent Gång och cykelleder i Storvreten 3 upplysta och bildar ett sammanhängande nätverk 35 35 med möjlighet till alternativa vägval efter förmåga och preferens. Storvretens utspriddhet skapar mörka 32 områden av varierande storlek.30Det kan röra sig om bevarade naturinslag på storgårdarna eller naturmarker 40 25 endel kan räknas som mellan bebyggda områden varav större skogspartier inom en urban kontext.

Besöksparkering

2 422

C Parkeringsplats

4

393

400

D

Bostäder

300

20

MC-plats

1000 500 0

Totalt förhyrda parkeringar Botkyrkabyggen

Från Storvretsparken till Harbrovägshöjden. Stor upptrampad central stig. Från Storvretsparken till lamellhusen JJ på Stenvägen. Mycket bred B upptrampad stig. Storgårdarnas lekplatser.

2500

Handikappsparkering Besöksparkering

109

B Garage

B 228 2145

2170

2000

Parkeringsplats

422

Bostäder

Smitväg

Gatlampa

J Pendeltågsta 1360 Parkeringsplatser

Cykel- och gå

1500

251 B

Gångväg öve

Besökparkering

582 Garageplats B Busshållsplat

B

A Bostäder Fokusområde 2145

1000

B 500

100

B 0

0

B

F

D

Smitväg

B B

B

Upplysta pollare vid sittplatser. Belysning med rörelsedetektorer på tvärlederna genom Storvretsparken. B

B

Gångväg över öppen yta Gatlampa

Pendeltågspår

Vision

B

Busslinje

B

Lek- och idrottsplatser.

E F

Pendeltågspår

A

Cykelväg

B

Upprustningsområden

B

Botkyrkabyggens totala bostadsbestånd och antal parkeringsplatser

Grönstenen 3,4 på Passvägen och Hålvägen B

B

Tilläggsbelysning

Cykelväg

E

B

27

200

JJ

C

1500

Busslinje B

500

Belysningen längs gc-vägar samt lekplater och 15 rastställen utgörs av mindre gatlampor från det Storvretens begynnelseår. Upplysta pollare eller 10 på allmänna platser markbelysnving förekommer inte i Storvreten. Här finns utvecklingspotential för mer 5 anpassad belysning, t.ex. i samverkan med upprustning av lekplater och stråk. Merparten storgårdsbelysningen 0 framstår som ”mysbelysning” snarare än funktionellt servande ett ändamål vilket kan vara rätt inom ett bostadsområde men skapar möjligtvis plats för nya Brantaoch backen upplysta uppehållsplatser för dygnets årets 2-10 mörkare perioder och då speciellt för aktivitetsbaserade platser.

B

5.88%

2000

Pendeltågspå

Belysning av gata och park

A

2500

Botkyrkabyggens totala bostadsbestånd och antal parkeringsplatser

Grönstenen 3,4 på Passvägen och Hålvägen

40

Garageplats

1942 Förhyrda parkeringsplatser

Botkyrkabyggens totala bostadsbestånd och antal parkeringsplatser Botkyrkabyggen har 2145 bostäder och 2170 parkeringsplatser. Parkeringsplatser per bostad är 1.01.

1000

500

2

582

Outhyrda platser

114

2145 Bostäder

100

Branta Backen 2-10. Turkosen 1, Kristallen 1 Radhusområde

Besökparkering

1500

10 5

228 2170

2145

1360 Parkeringsplatser

251 200

15

2500

B

Busslinje

B

Busshållsplats

Cykelväg B

J

Pendeltågstation

Smitväg

A

Cykel- och gångtunnel

Gångväg över öppen yta Gatlampa

B

Busshållsplats

J

Pendeltågstation Cykel- och gångtunnel

Fokusområde


Integreringen av Xijuzhang Induviduellt projekt, 2016, LTH Projektet är en reaktion på det sätt som platsers historia rensas bort och ersätts med stora identiska huskomplex. Projektet handlar om att integrera det som finns idag med nya småskaliga förändringar som bevarar områdets karaktär. Området har många problem och saknar idag funktioner och det finns också en hel del fysiska och mentala barriärer. Projektet handlar om att förvandla dessa barriärer till tillgångar och skapa attraktiviter. Därför har jag valt att kalla projektet för integrerandet av Xijuzhang (som är områdets namn). Med integration menar jag - som jag visar i diagrammen till höer: att integrera det gamla med det nya, men också att luckra upp barriärer inom området samt utanför.

S T R A T E G I E R

Det nya med det gamla

Långsiktig utveckling

Insidan med utsidan

Nya rörelsehierarkier

Projektet uppmanar därför diversitet och andra rörleser än bilar, samt att verkligen ta vara på det som finns på platsen.

Tågstationen och floden som barriär

Vy mot park framför mindre hus från under motorvägen sett

Vägar som barriärer

Protester mot tvångsförflyttningar


Teater

Utegym

Lekpark

Cykelväg Café

WC Förskola

Inzoomad plan, Det bruna indikerar nya byggnader

Bevarade byggnader

Gården bildas genom placeringen av de nya byggnaderna

Nya byggnader i liknande stil

B

CB A Plan, Det bruna indikerar nya byggnader

Utvalda bevarade hus kompletteras med ny bebyggelse Översvämbart Mangroveträsk

Gångväg Båt

Trappor

Gångväg Odling Gångväg

A: Marina

B: Odling

C: Spongepark

Portfolio2  
Portfolio2  
Advertisement