0 0
illustration li dahlgren
män, utstötning ur släkter och familjer, förlust av barn och intern flykt innan situationen blivit så pressad att kvinnan tvingas fly landet. Det finns flera exempel på hur kvinnor med män som misstänks för eller har haft samröre med så kallade ”terrorister” används i syfte att pressa fram uppgifter dem. Misshandel och våldtäkt används som utpressningsmetoder av polis och/ eller majoritetsbefolkning. Våldtäkter, särskilt gruppvåldtäkter, utgör ett vapen i krig och i etniska konflikter. De som utsätts för detta extremt förnedrande övergrepp får nästan undantagslöst bestående psykiska men. Den politiska förföljelsen av familjer och deras barn visar ett mönster som liknar förföljelsen av etniska grupper världen över. Förföljelsen ”går ut på” att säkerhetspolisen först griper, fängslar, torterar eller mördar mannen och därefter utsätter den övriga familjen, kvinnor och flickor för gruppvåldtäkter och pojkar för andra slags extrema våldshandlingar. Målet är att splittra familjer och
på så sätt söka krossa det politiska motståndet. Vi har tidigare betraktat den ”ensamme” flyktingen som en man i politisk opposition, men vi har inte i samma utsträckning tagit i beaktande att de politiska flyktingarna även är deras kvinnor och barn. Att tillhöra minoriteter i stater med ökande nationalistiska strömningar är riskabelt, och kvinnor är särskilt utsatta. text agneta pleijel
Utdraget om Aysha kommer från Etikkommissionens fallbeskrivningar i rapporten ”Dom har tagit mitt liv men inte dödat mig”(2014). Den lyfter situationen för apatiska kvinnor tillhörande minoriteter som fått avslag på sin asylansökan i Sverige. Etikkommissonen kräver nu att besluten omprövas. Texten bygger på ett avsnitt i rapporten som heter ”Att tillhöra en minoritetsbefolkning: orsak till flykt”. www.etikkommissionenisverige.se
Artikel 14 – Tema 51 200 000
33