Issuu on Google+

A

L

I

T

T

L

E

C

O

N

V

E

R

S

A

I

S

S

U

E

T

n O III

L

E

S

I

O

N

S


– Ingenting

– Ingenting

2

allc #3 –

3

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

4

allc #3 –

5

allc #3 –


– Ingenting

6

7

allc #3

Og her begynder det igen forfra men handler nu ikke så meget om det indlysende i at lade det handle om langt vigtigere ting eller det der følger efter når det handler om noget andet end det som det hele i virkeligheden handler om

Fra nu af er den tidlige vinter lig med uafhængighed eller løsrivelse eller ensomhed eller forestillingen om at normalt var noget andet

– Ingenting

Ved mit ama’rkanske kaffebord sidder jeg til bords med en anden end den der satte sig på stolen jeg sidder på

7

allc #3


– Ingenting

– Ingenting

8

allc #3 –

9

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

10

allc #3 –

barndom, kort erindret × Jeg var ikke mere end seks år, da krigen brød ud. Udenfor kunne jeg høre bomberne, der smældede og drattede mod jorden som trætte måger. Bæltekøretøjer og f16 og autocampere, der lignede små hvide kaniner, når de kørte gennem øvelsesterrænet. Vi plejede at køre ad hovedvejen hjem, forbi kirken. Far lindede på speederen. Ikke fordi kirken var seværdig, og aldrig fordi vi skulle noget ved kirken, men vejen drejede, og hvis far ikke satte farten ned, ville bilen fortsætte lige ud i Ingenting. Kirken lå også ude i Ingenting, der stødte op til den vej, der snoede sig som en hugorm gennem Ingenting. Soldater løb ude i tomheden og skød med løse skud og døde og rejste sig op igen bagefter. … Ingenting blev længst ude mod vandet til en lille by. Brændingen var en stor mund, den spiste folk med opsmøgede bukser. Man kunne se skummet løbe i buede strømme tilbage på havet, når det blæste vildt. Jeg ved, at der er noget derude. Jeg ved bare ikke hvad. Jeg ved bare, at der må være noget. Jeg leger med en doven bille i sandet: Den falder om på sit eget skjold. Jeg begraver den i sandet, benene spræller, solen skinner. Jeg trækker tiden lidt og leder så efter den, men finder den aldrig, sier hele stranden mellem fingrene, men finder kun sandet.

11

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

12

allc #3 –

Ur “Fröken Livrädd & Kärleken” av Joanna Rubin Dranger. 1999 – Albert Bonniers Förlag.

13

allc #3 –


– Ingenting

14

allc #3 –

Skoven nu - før den bliver til ingenting.

– Ingenting

15

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

16

allc #3 –

ø

ø

ø

ø

17

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

18

allc #3 –

ø

ø

ø

ø

ø

ø

ø

ø 19

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

20

allc #3 –

ø

ø

ø

ø

21

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

22

allc #3 –

23

allc #3 –


– Ingenting

24

allc #3 –

I Kan man konstruera en byggnad som omsluter ingenting? Där luften är det enda

Vem tar jungfrubadet? Personen ligger på en yta mellan vatten och luft, i den

innehållet? Det låter orimligt och meningslöst. Luft som stiger och faller i

stora simhallen. Bassängens kanter och botten täcks av kakel i vitt, med svarta

ljus och mörker. Luft som bara står. Hur syreflödet förändras av årstidernas

eller blå inslag där det är funktionellt motiverat. I övrigt är bassängytorna

klimatskiften, och hur luften närmast fönstren, om det finns några, påverkas.

släta, eller åtminstone så gott som. Det hänger inga tavlor med guldramar nere

Så, om vi adderar ett till element; vatten, och låter det samspela med luften?

på sidorna. Det sitter inga speglar här heller. Undrar om arkitekten tänkte att

Vi bygger behållare för vattnet. Nu har vi luft och vatten, intet mer. De säger,

det skulle kunna skrämma någon. “Ett spegelbad, herregud, vart är jag på väg?”

“kom in” och “här är luft och vatten”. De säger “i luften andas du, i vattnet

Att simma in i detta glänsande näste vore nog för mycket för de flesta, och inte

badar du”. Motsatsen är en omöjlighet.

så många skulle betrakta det som rekreation. Barockestetiken är alltså, tvärtom, inte symptomatiskt för sjuttiotalets kommunala marinarkitektur. Byggnad-

Jag tittar på ritningarna över Pilängshallen i Lomma i sydvästra Skåne. Jag vet

slov beviljat med i beslutet angivna villkor. Datum 26/9 §259 Dnr 308/73 LOMMA

inte vad som fanns på platsen innan, kanske inte något. Nu finns här luft, och nu

BYGGNADSNÄMND. Det är högt till taket, svårt att säga exakt hur många meter, och

finns vatten, omhöljt av ett tegelskal. Ritningarna har diverse stämplar: “Re-

fönstren som vetter in mot bassängen är stora och rektangulära, och på så sätt

produktion utförd på GAF ljuskopieringsfilm. Metod och material godkänt av stat-

samspelar det naturliga solljuset med byggnadens djup, både sett till rymd och

ens provningsanstalt i enlighet med SBN 67 för ritningar till bostadshus med

dess antirelief. Under vattennivån är bassängen försedd med annat funktions-

högst 2 lägenheter eller annan mindre byggnad, betygar: REPROGRAFIHUSET ELECTRA

materiel, närmre bestämt: belysning. Mycket olikt ett spegelprytt dårhus för

AB. Bör ej onödigtvis utsättas för ljus”. Här tänker jag att en idrotts- och

amfibier måste ändå ett svart vatten vara av lika skrämmande natur för många.

kitektur #I

klas-

Det här ville arkitekten inte

sificeras varken som två

ha. I det skandinaviska vinter-

lägenheter eller mindre

mörkret måste det fortfarande

byggnad.

gå att bada, det får inte fin-

simhall

Ändå

är

inte

kan

ritningen

god-

nas några ursäkter. Många sim-

Intets ark

känd och – uppenbarligen – uppförd. Betyder det då att hela konstruktionen ska

lektioner som hålls om kvällarna skulle dessutom fått märkliga och suggestiva

betraktas som ett enda stort fuskbygge? Eller var formatet, eller tendensen

kvaliteter, om bassängen var ett svart hål, som konsumerade och reflekterade

att ignorera det, kutym under sjuttiotalets första hälft? Vem vet, det skulle

det mesta av rums- eller månljuset från de stora fönsren, redan på ytan i ett

i vilket fall fyllas med vatten och med luft. Det är nu annars läge att in-

annars tomt rum, utan en enda kristallkrona i taket. Samtidigt är det lätt att

formera er om att ingen vidare hänsyn kommer att tas till den del av byggna-

föreställa sig att det måste ha funnits nattliga besökare i detta akvariska

tionen som hyser idrottshallen – i sig en del i projektet - i den här texten.

tempel, som på egen hand eller i grupp utforskat de inre vidderna. Om tystnad

Det förhåller ju sig så, att en idrottshall per definition bör vara tom, också

är ett slags tillbedjan bör detta rum vara platsen för oerhörd bön. CARL NOR-

den. Det är luft, från golv till tak. Möjligtvis med undantag för eventuella

DSTRÖM ARKITEKT- OCH INGENJÖRSBYRÅ AB. Kanske kan vi säga att det inre döljer

repstegar, basketkorgar och diverse bollsportsmål. Och kanske en uppsättning

ett begränsat luftrum, som i sin tur i egenskap av behållare inhyser en vätska

romerska ringar. I övrigt saknar hallen som sagt interiöra element. Om så inte

FÅGELBACKSGATAN 11 H som annars, utan skyddande väggar eller fasad, skulle

vore fallet, skulle besökare av anläggningen kunna tänka, eller säga högt:

vara hotat av yttre faktorer. Personligen tror jag att simhallen mycket snart

“det är ju fullt av saker här, det finns mattor och lampor och soffor. Tv-appa-

skulle upphöra att vara vad den är TEL. 040/77080 och hastigt skifta karaktär;

rater. Fåtöljer. Detta är ett hem, eller som ett hem, och kan omöjligen vara

det måste till så lite för att denna ickeplats ska upphöra RITAT AV (oläsligt)

en idrottshall”. Därför tycker jag inte att något ytterligare behöver sägas om

och uppgå i KONSTR. AV (ej angivet) ett annat intet, bli en bädd för löv eller

denna del i komplexet; vi är ju överens om att den är tom. REVIDERINGEN AVSER:

GRANSKAD AV (ej angivet) hem för djur av det slag som annars inte har tillträde

IDROTTS- OCH SIMHALL, LOMMA KOMMUN. Tillbyggnad Vinstorp 30:2 samt, det för

hit. MALMÖ 73 09 05 CARL NORDSTRÖM (signatur).

sammanhanget adekvata supplementet BOTTENPLAN. SKALA 1:100. Arbetsnummer 1772. Ritningsnummer A1.

– Ingenting

25

allc #3 –


– Ingenting

26

allc #3 –

II Det absolut första steget måste vara att välja en plats. Här-stadiet. “Det ska ligga här” säger de, och pekar. Nu vill jag inte gå in på jordmån och markegenskaper, dränering eller fundament. Schaktning och gjutning är oifrånkomliga, så varför dröja vid det, men ni ska vara på det klara med att lantmäteriet vid något eller flera tillfällen har varit här. När platsen är vald får den en yta. Eller, när ytan är markerad blir det en plats, och en

A Hur många gånger sedan uppförandet av fastigheten har inspektionsgångarna nyttjats?

plats har, eller får så småningom, egenskaper. Allt det, som för tillfället råkar befinna sig inom området som ut-

#II

gör ytan, inkorporeras i densamma. Barn och sånt avläg-

B

snas naturligtvis innan byggnaden reses och förvärvar innandömet. Betänk ändå, att denna plats aldrig igen, åtminstone på en oöverskådligt lång tid framöver, kommer fungera som utsiktsplats för omvärlden, ut emot samma omvärld den nyss lämnat för att bli inomhus. Närliggande

Hur länge har varje sådan insats varat, och vilken är den sammanlagt tillbringade tiden?

hus kommer inte att kunna ses från dessa tidigare tillgängliga vinklar. Träden kommer inte längre stå kvar här, och närliggande växtlighet skyms. Vad sedan landskapsarkitekterna hittar på är inte svårt att ha någon åsikt om; det är försent. Platsen är upptagen, bokstavligt, och upphör med att vara vad den var. Tittar vi på ritningarna över simhallen gör vi

C Hur ser det ut därinne?

detta ur fågelperspektivet, vilket är en aning ironiskt med tanke på att byggnaden bär tak. Ett tak som lagts på plats, tillsammans med resta väggar, för att så att säga accentuera inomhuset.

D

Märkväl, i planritningen ingår, förutom entréhall, förråd, duschar och toaletter, även verkstad, biljettförsäljningslokal, kiosk och ett oljecisternrum. På denna publika plats existerar också dolda rum och gångar. Inspektionskor-

Hur doftar det därinne?

ridorernas väsentlighet i det allmänna badhuset ska nog betraktas som stora. En sådan här plats hanterar, förutom de icke ringa volymerna driftmedel och aska, även den ortorombiska halogenen klor. Dessa förvaras i särskilda tankar, och i särskilda rum. Inspektionsgångarna däremot lämnas tomma. Jag föreställer mig att dessa nyttjas främst vid planerade underhållskontroller, och i vissa fall då utomhustemperaturen på ett eller annat sätt riskerar att påverka den bärande och skyddande konstruktionen. Också vattenvolymens materiella inverkan på sina behållare måste emellanåt undersökas.

E Rent spirituellt, hur känns det att besöka ett sådant rum, vars väggar omsluter intet och endast mycket sällan används?

Slutligen, och eftersom det inte genast är uppenbart, ställer jag några frågor om just inspektionsgångarna som kanske kan hjälpa oss, och Lomma Kommun, att förstå vad det är som man egentligen har byggt, vad denna huskropp egentligen är, bortom sin omedelbara plats och utom sin omedelbara funktion:

– Ingenting

– DAVID STENBECK

27

allc #3 –


– Ingenting

– Ingenting

28

allc #3 –

29

allc #3 –


A Little Less Conversation #3: INGENTING