Page 1

en tidning om liv och hälsa för apotekets kunder nummer 3 2012

FIXA

Fina, fräscha fötter

M j ö l k, b u e l l er bä?

Simma Lugnt

Undvik inflammation i hörselgången

Sommartips Efter infarkten

Uppdatera husapoteket för hela familjen

Möt en överlevare

Välkommen | Noterat | på hyllan | dina sidor | Korsord | Till sist: Maria Marathon­Mia Thomsen


hela denna sida är en annons

1978

Den brittiske vetenskapsmannen Peter Mitchell får Nobelpriset av Sveriges kung Carl XVI Gustaf för sin banbrytande forskning om coenzym Q10 – kroppens naturliga energikälla.

Substansen som gav ett Nobelpris Bio-Qinon Q10, originalet från 1991, är fortfarande svenskarnas favorit som energikälla

Nyhet på apoteket !

I mer än 20 år har Bio-Qinon Q10 varit Sveriges mest efterfrågade energipreparat och detta av flera anledningar:

100% naturligt

Bio-Qinon Q10 är det enda preparatet i Sverige som innehåller naturligt (100% kroppsidentiskt) Q10. Precis som det egna Q10 kroppen producerar.

Starkare

Bio-Qinon Q10 GOLD är det starkaste Q10-preparatet på den svenska marknaden med 100 mg lättupptagligt Q10 per kapsel.

Bäst dokumenterat

SE_Q10_Ad_Apoteket_tidning_0412_227x290

Med fler än 80 produktspecifika vetenskapliga studier i ryggen är Bio-Qinon Q10 det bäst dokumenterade Q10-preparatet i Sverige – och övriga Europa.

Kroppens egen energi i kapselform

Bio-Qinon Q10 hjälper kroppen med att bilda energi på ett helt naturligt sätt, i motsats till stimulantia som ginseng eller koffein, som ”stressar” organismen.

Varunummer Super Bio-Qinon Q10 30 mg Bio-Qinon Q10 GOLD 100 mg

Bio-Qinon Q10 – ett naturligt ämne är ett naturligt val!

209251 209252

08-36 30 36 • www.pharmanord.se


innehåll nummer 3 2012

reportage 6 F  ötter värda att vårda

Dina fötter tar cirka 15000 steg om dagen och är värda din omsorg. Läs Anna Kaniewskas, Apotekets terapiområdesexpert inom hud, enkla små tips.

10 tema: sommar Nyttiga tips som förbereder dig inför skrubbsår, soliga dagar och som till och med får dig att iaktta sommarens insekter med ro.

14

Utsatta öron Mycket badande kan ge störning

22

Mjölk i fokus Den vita drycken som morgon,

av vaxproduktionen och dess skyddande egenskaper. Läs om tipsen för att undvika och åtgärda hörsel­ gångsinflammation.

middag och kväll står på många köksbord hamnar ofta under luppen bland forskare. Tidningen Apoteket reder ut bland rönen.

24 Allt fler svenskar överlever

hjärtinfarkt Möt en av dem i andra delen av vår artikelserie om hjärtat och kärlen.

10 22

6

I varje nummer 18 noterat Sugen på Arbetsplats­

klassikern eller en sallad med ramslök och jordgubbar? Apoteket korat som ett hållbart varumärke.

30 På Hyllan Ladda med babylotion,

Apotekets vätskeersättning eller Apoliva mjukgörande läppglans i tub.

32 Djurplock Konsumentverket

granskar krångliga djurförsäkringar, ny tjänst för din häst och läs om Sveriges nya djursjukhus. Visste du att din undulat trivs bäst med en kompis?

38 Till sist Maria Thomsen springer extrema 19 mil i sträck, men här inspirerar hon oss till att vilja gå och jogga genom att skynda långsamt.

24 nummer 3 2012 |

|3


Nyhet! Sollotion med manetskydd.

Ska du resa till solen? Hos oss på Apoteket finns det en sollotion med ett kliniskt testat skydd mot de flesta arter av brännmaneter, även sådana som finns i tropiska vatten. Sollotionen finns med solskyddsfaktor 6, 25 och 50. Se hur manetskyddet fungerar på apoteket.se


Nummer 3 2012

Tidningen kommer ut sex gånger om året och finns gratis på alla Apoteket AB:s apotek. Tidningen har 253 000 läsare enligt Orvesto Konsument 2011:2. Nästa nummer kommer den 16 augusti.

Ledigt på riktigt

Postadress Tidningen Apoteket Apoteket AB 118 81 Stockholm

I år har jag tyvärr konkret bekantat mig med

E-post tidningen.apoteket@ apoteket.se Telefon 010 - 447 50 00 Webbplats www.apoteket.se chefredaktör och Ansvarig utgivare Teresa Matérn REDAKTIONSRÅD Josefin Axelsson Carina Backhans Anna Stolt Margareta Söderström Anna-Karin Utterström Grafisk form Sofia Nilsson Åkesson & Curry AB Redigering & Layout Åkesson & Curry AB ANNONSER Advertise AB, Carl Thörne Telefon 08 - 22 44 80 Tryck Forssa Print OY Finland ISSN 0349-2516. Tidningen trycks med papper 150 g Galerie Silk på omslaget och 80 g Novapress Silk på inlagan, ett miljöanpassat papper som uppfyller de nordiska miljömärkningskriterierna för Svanen. Trycksaken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav. Upphovsrätt Apoteket AB. Citera gärna, men glöm inte att uppge källan.

på omslaget

Sommarbarnen Ruben och Lily leker i skuggan av parasollet. Foto: Christian Hagward Illustration: Linn Lavér

välkommen

”Medan jag är glad över sommaren för att vi kan vara lediga, tillbringa mer tid utomhus och kanske hålla oss friskare, är hon glad att hon får uppleva den här sommaren också.”

begreppen vabbruari och att vobba. Februari är alltid en stor sjukdomsmånad, enligt Försäk­ ringskassan, och många ”vabbar”. I år ansökte fler föräldrar än någonsin om tilllfällig föräldra­ penning för vård av barn, vab, just i februari. Därför är jag nog inte ensam om att välkomna den här sommaren extra mycket. Nu i sommar­ tider slipper vi att drabbas så ofta av de infektio­ ner som sprids så lätt på vintern då vi är mycket inomhus, nära varandra. Förkylningar, bronkit, öroninflammation, ögoninfektioner och magsjukor är några av de åkommor som har passerat hemma hos mig. Knappt en hel vecka har gått när vi har varit friska. Att vobba, jobba samtidigt som man är hemma med sjukt barn, registrerade Språkrådet som ett nyord förra året. Och att vobba är precis vad jag har gjort för att hinna med. Det här har jag klagat lite över. Men så träf­ fade jag Ingela. Medan jag är glad över som­ maren för att vi kan vara lediga, tillbringa mer tid utomhus och kanske hålla oss friskare, är hon glad att hon får uppleva den här sommaren också. Förra sommaren fick hon nämligen en hjärtinfarkt. Hon berättade att hon är lite avundsjuk på oss som inte har drabbats av en sådan akut livshotande situation. Vi slipper ju oroa oss för att det ska hända igen. Ingela är mer tacksam för livet nu. Och jag är tacksam över att jag träffade Ingela som påminde mig om vad som är viktigt och gav mig perspektiv. Läs mer om Ingela i andra delen av vår serie om hjärt- kärlsjukdoma­r. I det här numret finns också en hel del tips om hur du und­ viker en del lindriga vanliga sommarbesvär som kan dyka upp. Även om man känner sig helt frisk och har ”förmånen” att kunna bekymra sig över förkylningar och myggbett är det är viktigt att tänka på sin mer grundläggande hälsa. För ett par år sedan kom Hjärt-Lungfonden med statistik som visade att var tredje svensk tar för kort semester för att hinna återhämta sig. Med den stressade vardag som många upplever riskerar vi då bland annat hjärt-kärlsjukdomar på sikt. Fyra veckors sammanhängande ledighet behöver vi för att varva ner. Jag tror inte att det finns ett eget ord för det än, men semesterjobba inte.

Teresa Matérn chefredaktör teresa.matern@apoteket.se nummer 3 2012 |

|5


tema

Sommar

Ge fötterna semester Friska och mjuka fötter ger en behaglig känsla som lätt sprider sig till resten av kroppen. Ge dina trotjänare en minut om dagen och snart har du sommarens gladaste fötter!

text Pia Hellsing Foto I Love Images / NordicPhotos

6|

| nummer 3 2012


nummer 3 2012 |

|7


tema

Sommar

”En lång barfotapromenad längs strandkanten kan göra fötterna babylena.” huden mjuk och elastisk. En gång i veckan bör de skämmas bort med ett salt fotbad i minst tio minuter. När huden är mjuk filas förhårdnader bort med fotfil och torr hud kan skrubbas bort med skrubbkräm. Passa på att klippa naglarna när de är mjuka. Klipp dem rakt och inte för kort för att undvika nageltrång. Massera gärna fötterna samtidigt som du smörjer in dem. Det ökar cirkulationen i huden.

Anna Kaniewska, Apotekets terapiområdesexpert inom hud.

– Det är varken tidskrävande eller besvär­

ligt att sköta om sina fötter. Däremot är det viktigt att ta hand om dem för att undvika problem, säger Anna Kaniewska, apotekare och terapiområdesexpert inom hud. Enligt henne är det vanligt att vi misskö­ ter våra fötter trots att det är relativt enkelt att få dem mjuka och fina. Dina fötter är värda all omsorg eftersom de varje dag tar cirka 15 000 steg och under en livstid går ungefär sex till åtta varv runt jorden. Att smörja in fötterna varje dag med mjukgörande lotion är avgörande för att hålla

Lufta dina fötter Problem med förhårdnader, hälsprickor och torra fötter är vanligast hos kvinnor eftersom de har något tunnare och känsli­ gare hud på fötterna. Dessutom är det just kvinnor som oftast trycker ned fötterna i trånga, hårda eller högklackade skor. – Lufta istället dina fötter så mycket som möjligt, gå gärna barfota och satsa på be­ kväma, rymliga skor. När huden utsätts för konstant tryck svarar den med förhårdnader och liktornar, säger Anna Kaniewska. Förhårdnader består av ett hårt lager av döda hudceller som uppstår när huden utsätts för onormalt slitage under en längre tid. Förhårdnaderna kan leda till både självsprickor och liktornar som gör rejält ont. Obehaget är en sak, men många vill också att fötterna ska se fina ut just på som­ maren. Sommarens barfotadagar kan alltså underlätta i sig, men det finns även en nyhet på Apoteket som kan hjälpa: – Footner Exfoliating socks är två

plastsockor som träs på foten under cirka en timme. Sockan innehåller bland annat AHA- och mjölksyror och efter några dagar ersätts död och torr hud med ny och frisk, berättar Samar Daoud, egenvårdsansvarig på Apotek Vita Björn. Bästa tipset gratis Låt inte skavsår bli en sommarplåga. Var ex­ tra uppmärksam när du köper nya skor eller ska ut och vandra. Även de mest bekväma vandringskängor kan orsaka skavsår när de används flitigt. Samar Daoud föreslår Compeedplåster som både förebygger och ger omedelbar lindring vid skavsår. Hudvårdsprodukter i all ära, men Anna Kaniewskas bästa sommartips för välmå­ ende sommarfötter är ändå gratis: – Strandsand är det bästa peelingmedle­t för fötterna så skrubba gärna fötterna med den. En lång barfotapromenad längs strandkanten kan göra fötterna babylena, säger hon.

Så mår våra fötter: 54% har hård hud 52% har trötta/ ömma fötter 48% har torr hud 34% har spruckna hälar* *Källa: Scholl Fotvård 2012

Produkttips från Samar Daoud, egenvårds­ ansvarig på Apoteket Vita Björn i Stockholm: Apoliva Fotcreme: Kan an­ vändas dagligen. Bra mot torra fötter. Pris: 31.50 kr. CCS Fotvårdssalva: Vid större besvär med torra fötter. Pris: 59 kr. CCS Fotbad: Mjukar upp och fuktighetsbevarar. Pris: 55 kr. CCS Fotbadsalt: Mjukar upp förhårdnader. Innehåller Karbami­d. Pris: 52 kr.

8|

| nummer 3 2012

Apotekets Fotfil: För normal hud. Pris: 23 kr. Scholl Double foot file: Bra vid förhårdnader och lik­ tornar. Pris: 75 kr. Hansaplast Filtringar: Avlastar ömtåliga områden på foten. Pris: 45 kr. Footner Exfoliating socks: Vid svåra besvär med förhårdnader och torra fötter*. Pris: 239 kr.

*Innan behandling: Läs bipacksedeln noga. Diabetiker bör rådgöra med läkare.

Scholl – stift för spruckna hälar: Luckrar upp och mjukgör sprickor. Pris: 79 kr. Compeed Hallux valgus: Förebygger och ger omedelbar lindring vid skavsår. Pris: 54 kr.


eco

Oliva by CCS eco är en svensk hudvårdsserie med olivolja, ett av historiens äldsta skönhetsmedel. Olivoljans unika egenskaper och innehållet av ekologiskt certifierade ingredienser ger huden mesta möjliga omsorg. Produkterna är fria från parabener, silikon och mineraloljor.

Ny härlig doft och design på Oliva by CCS eco

www.byccs.com

Effekt direkt vid normal till svår snarkning.

30 DAG EDPROVA MED AR

S

RETURRÄTT

ET

PENGAR ÅTER

URGARA NT

ReduZnore® Snarkskena:

Hos Läkemedelsverket CE-reg medicintekniskt hjälpmedel klass 1. Patentskydd

ReduZnore® är en vidareutveckling av vår SnorBan® i samråd med svenska tandläkare. Ej vid sömnapné. Följer dock samma princip som Apnéskenor. Minimeras skadliga snarkvibrationer i svalget minskar framtida apnérisk. Vidgat svalg & näsandning ger effekt. Därför ingår unika MegaVent® Näsvidgare! Prova en naturlig svensk totallösning som läkare rek och använder. Varar ca ett år. Låg kostnad: Endast 1:36 kr/natt.

Passar alla käkar Liten käke? Klipp a v baktill! Omformbar.

Rundad avslutning ger skönare komfort. Stöd för bakre tänderna är viktigt.

Håller fram underkäken ca 1-7 mm. Luftvägen vidgas. Extra bitgods på undersidan & baktill minskar belastningen på fronttänder. En mjuk, men mycket stabil skena. Dis

Bonus! 6 Näsvidgare

t...

6

MegaVent® 6 st mjuka, sköna näsvidgare ingår! Formbara. Anatomiska. Hållbara. Sitter kvar, utan skav. Håller varligt upp näsborrarna - utan fjädrande effekt. Mer info & filmer: www.snarkskena.nu Adactive AB

kre

046 - 30 49 20

Formbara! Du väljer form & vidd. – Skönare än du tror!

I

Vidga näsa och svalg!

R

SNARKARE?

M

Oliva by CCS eco säljs exklusivt på apotek

st ingår GRATIS!

NYHET! På Apoteket

Rek ej vid protes, problemtänder & käkledsbesvär Misstänks sömnapné? Kontakta alltid sjukvården.


tema

Sommar

Bra att ha: Solskyddsfaktor (kräm, lotion, spray eller stift). Solhatt, tunna kläder, parasoll och solglasögon. Dryck (ev. vätskeersättning vid extremt varmt klimat). Efter-sol-produkter återfuktar huden efter sol och bad som är uttorkande.

Tips: Apoliva solkräm med manetskydd. På apoteket.se kan du se vilket solskydd som passar din hudtyp och läsa fakta om solskyddsmedel.

Tips om du har bränt dig i solen: Kylbalsam eller gel med Aloe vera svalkar. För värre solsveda lindrar hydrokortisonkräm.

Bli redo för sommaren

Sol, värme och lata dagar är vad de flesta drömmer om när det är dags för sommarledighet. Men ibland kan typiska sommarbesvär störa friden. Här kommer några enkla tips för att undvika störningsmomenten. text Pia Hellsing Foto Christian Hagward Illustration Linn Lavér

Sola säkert Visst är det underbart med en molnfri och varm sommardag? Ljuset gör oss pigga och vi fyller på med D-vitamin som hjälper till att stärka vårt skelett. Samtidigt måste vi tänka på när och hur vi utsätter oss för solens strålar, för att undvika att bränna oss. Om du vill få fin färg och inte har varit i solen på länge, sola lugnt. Starta med hög solskyddsfaktor och sänk efter några dagar när huden byggt upp ett skydd. Solen och värmen är som starkast mitt på dagen och småbarnsfamiljer gör bäst i att planera utflykten till för- eller eftermid­ dagen. Barns hud är känsligare än vuxnas och därför ska barn under ett år helst inte 10 |

| nummer 3 2012

utsättas för direkt sol. När de små väl börjat krypa och gå bör de alltid ha på sig en solhatt, gärna luftiga, heltäckande bomulls­ kläder och solkräm med hög skyddsfaktor på de nakna delarna av kroppen. Tänk på att solskyddet måste smörjas på flera gånger per dag och att effekten även av vattenfasta produkter minskar i takt med att vi badar, torkar oss och svettas. Varma dagar är det också viktigt att dricka regelbundet för att undvika uttorkning. Fakta: Att bränna sig i solen ökar risken att drabbas av hudcancer.

rusta för skrubb- och skärsår Byxlösa ben och barfota fötter hör sommaren till men ökar också risken för skrubb- och skärsår. Skrubbsår är ofta smutsiga och för att undvika infektioner måste de rengöras noga med tvål och vatten. Gör det ont så lägg på en lokalbedövande salva innan du börjar plocka bort jord, sand eller andra rester ur såret. Rengöringen underlättas genom att hu­ den mjukas upp i vatten och ett skadat barn kan till exempel lockas ned i ett ljummet bad. När såret är rent ska det skyddas med hjälp av plåster eller kompresser. Även mindre skärsår måste rengöras nog­ grant. Sårkanterna förs sedan ihop och hålls samman av ett plåster eller sårtejp. Skydda


Bra att ha: Myggmedel. Kylbalsam. Hydrokortison. Antihistamintabletten Kestine, om du är extra känslig för myggbett. Fästingplockare.

Bra att ha: Plåster, sårtejp och kirurgtejp, sårtvättare. Gasbinda och sterila kompresser. Litet tryckförband. Lokalbedövande salva (Xylocain kan användas från 18 månaders ålder). Handdesinfektion eller våtservetter för smutsiga händer. Smärtstillande läkemedel.

med en kompress som fästs med kirurgtejp eller gasbinda. Om såret sitter i ansiktet, över en led eller är så djupt att det inte slutar blöda efter en halvtimme bör du ta kontakt med sjukvården. Blöder det mycket är det viktigt att hålla den skadade kroppsdelen högt, trycka med en kompress mot såret och sedan lägga ett tryckförband. Om du skadat dig på en smutsig kniv eller rostig spik ­– kontrollera ditt stelkrampsskydd. Håll koll på fästingar och insekter Myggbett är obehagliga medan bi- och ge­ tingstick kan göra rejält ont. Lång, tätvävd, ljus klädsel, keps, sjal och skor är bra om

SOS Barnbyar får

du vill undvika att bli biten av insekter. Myggmedel går att använda till barn över tre år. Om olyckan ändå är framme kyler du ner bett- eller stickstället med en isbit eller kylbalsam och stryker sedan på lokalbedö­ vande salva eller svag hydrokortison. Om gadden efter biet är synlig ska den tas bort med en pincett. Tänk på att barn kan behöva ett plåster så att de inte kliar sönder huden och orsakar en infektion. Om du är allergisk, blivit stucken i munnen eller om ett barn fått stick på flera ställen bör du ringa 112. Fästingar kan sprida sjukdomar som TBE och borrelia till oss människor. När du vistats i skogs- och ängsmark är det därför

35 kr när du köper armbandet med pärlor som symboliserar en förälder och ett barn (pris 49 kr). 5 kronor när du köper en solprodukt för barn v. 20-25 på Apoteket.

viktigt att noga under­ söka om det finns fästingar på dig eller dina barn. För att minska risken för smitta ska fästingen tas bort direkt med hjälp av en fästingplockare eller pincett. Mot TBE finns vaccin, vilket det däremot inte gör mot borrelia. Om du upp­ täcker en cirkelformad rodnad runt bettet eller får feber, nackstelhet och huvudvärk efter att ha blivit biten bör du kontakta din vårdcentral.

nummer 3 2012 |

| 11


tema

Sommar

Husdjurens härliga sommardagar

Du kommer långt med parasitskydd och svalka när solen gassar. text Madeleine Bäck Foto iStockphoto

En av livets höjdpunkter för många hundar

och katter är att få ligga avslappnad och lojt utsträckt på en sommarsolig gräsmatta. Bäst blir upplevelsen om djuret får vara friskt och skadefritt, och som djurägare kan du bidra med mycket. En av de enklaste åtgärderna är att sätta stopp för fästingar. Dessa små blodsugare är inte bara irriterande för djuret utan sprider även sjukdomar som borrelia, anaplasmos och fästingburen hjärnhinneinflammation, TBE, som kan göra djuret väldigt sjukt (se fakta). Apotekaren Stina Bolldén, Apoteket AB:s expert på djurhälsa och djurläkemedel, rekommenderar de väl beprövade fästing­ preparaten som finns på apotek. För bästa skydd ska de användas under hela vår- som­ mar- och höstsäsongen, när dygnsmedel­ temperaturen överstiger fem plusgrader. Det är då fästingarna vaknar ur vinterdvalan.

na och välja rätt preparat. Till exempel ska katter absolut inte behandlas med fästing­ medel för hundar, varnar Stina Bolldén. Farligast för katten är fästinghalsbandet Scalibor och spot on-medlet Exspot. Dessa innehåller aktiva substanser som är direkt dödliga för katter. – Om djuren ligger tillsammans eller slickar på varandra bör man använda fipronil både på hunden och katten. Men använd heller inte hundens fipronil på katten. Doseringen är för stark.

Varning

Smärtlindrande läkemedel Vanliga parasiter hör inte hemma i djurens En annan typ av vanliga parasiter hus­apotek. Preparat för under sommaren är mask. Dessa människor är farliga för djur. drabbar framför allt katter medan Har hunden eller katten ont vuxna hundar utvecklar immu­ – uppsök veterinär. nitet och sällan angrips av mask. Katter som går ute och äter smågna­ Något som däremot gare är i riskzonen och går att förebygga är att drabbas då framför allt av ”Om djuren ligger tillsammans eller hus­djuret blir överhettat på sommaren, så spolmask eller bandmask. slickar på varandra bör man använda kallat värmeslag. Det drabbar framför allt Maskangreppen kan göra hundar som lämnas ensamma i bilen när katten mager, kraftlös och fipronil både på hunden och katten. solen skiner. Temperaturen i bilen kan stiga ge den kräkningar och Men använd heller inte hundens fipronil diarré. Maskarna syns i till ren bastutemperatur på några minuter på katten. Doseringen är för stark.” och hunden svävar då i livsfara. Skulle kattens avföring och kring hunden få värmeslag måste den snabbt ändtarmsöppningen. Det – För hundar finns både fästinghalsband finns flera effektiva läkemedel mot mask som kylas ned med kalla våta handdukar eller och så kallade spot on-preparat som droppas snabbt hjälper. Men de bör inte användas duschas, alternativ­t sänkas ner i svalt, inte i nacken. För katter rekommenderas bara en för att skydda mot angrepp, menar Stina kallt vatten. Runt 20 plusgrader är en bra typ av spot-on-preparat, de som innehåller temperatur. Behandlingen har gett effekt Bolldén. – Det vore som att ge penicillin i före­ fipronil som Frontline, säger hon. när hundens andning normaliseras och den byggande syfte. Det är viktigt att följa bruksanvisningar­ piggnar till. 12 |

| nummer 3 2012


Sommarapotek för hund & katt Fästingmedel: Dessa medel fungerar även mot loppor och löss hos katt och hund. HUND – Halsbandet Scalibor. – Spot-on-medel som droppas i nacken: Frontline och Effipro som innehålle­r fipronil samt Exspot som innehåller permetin. – Spray: Frontline. KATT – Spot-on-medel med fip­ ronil: Frontline och Effipro. – Spray: Frontline. Fästingplockare Mot diarré: –Fortiflora, Canicur och Diarsanyl finns för både hund och katt. De är så kallade prebiotika som stimulerar tillväxt av goda tarmbakterier. Sårvård: –Tvätta småsår med natrium­klorid. Finns som lösning och som färdig­ förpackade våtservetter. – Självhäftande tassbandage, förenklar att lägga om en skadad tass. – Tratt att sätta kring halsen på hund eller katt. Förhindrar att den slickar på såren.

Fästingsjukdomar Vanliga fästingburna infektioner som drabbar hund och katt: Borrelia – En bakterieinfektion som kan botas med antibiotika. Smittan överförs när fästingen suttit mer än ett dygn men symtomen behöver inte dyka upp förrän efter en månad. Infektionen sprider sig till leder och kan vara med eller utan symtom som trötthet, dålig aptit, feber, ledbesvär och smärta. TBE – En virusinfektion som ger en allvarlig men ovanlig typ av

hjärnhinneinflammation. Endast ett fåtal fall finns rapporterade hos hund i Sverige. Varken behandling eller vaccin finns för djur. Symtom kan vara nedsatt allmäntillstånd, hög feber, ovilja att röra sig, stelhet, kramper och förlamning. Inkubationstiden är en till två veckor. Anaplasmos (tidigare kallat ehrlichios) – en bakterieinfektion som kan bli både akut, och som

då kan behandlas med antibiotika, eller kronisk. Symtomen är trötthet, hög feber, vinglighet, stelhet, smärta och ovilja att röra sig. Inkubationstiden är en till två veckor. Källa: Hälsoråd för hund, Hälsoråd för katt – båda av farmaceuten Birgitta Molin samt Första hjälpen – När olyckan är framme av veterinär Ylva Trygger.

Mask Välj avmaskningsmedel beroende på vilken mask djuret är smittat med. Mer information finns i Apotekets broschyrer Mask hos hund och Mask hos katt. Om du är osäker kan du vända dig till en veterinär eller göra ett avföringsprov. Provtagningsset finns att köpa på Apoteket. Produkterna finns på apoteket.se nummer 3 2012 |

| 13


tema

Sommar

Klåda och värk i örat kan vara så kallat simmar­öra som är ett vanligt sommar­besvär

14 |

| nummer 3 2012


Inte ett öra är torrt

Bad, värme och fuktigt klimat. Det är tyvärr bra förutsättningar för att utveckla hörselgångsinflammation, något som kan göra mycket ont. Men det går både att förebygga och att behandla. text Karin Nordin Foto iStockphoto

Hörselgången är en trång förbindelse mellan ytterörat och trumhinnan. Den är ett par centimeter lång och klädd med hud som inte alltid mår bra av att vara instängd på det sättet. Hörselgångsinflammation, hörselgångseksem, extern otit, simmaröra och dykaröra är alla namn på ett kliande, värkande, kladdigt och svullet öra där svamp och bakterier kan växa och hörseln tillfälligt försämras. Öronvaxet är normalt ett skydd mot vatten och främmande ämnen som rensas bort när vaxet transporteras utåt. Men vid en inflammation fungerar inte den här transporten som den ska. Det leder lätt till en ond cirkel eftersom det då blir ännu mer trångt, smutsigt och fuktigt. – Det krävs i princip kontakt med vatten för att få extern otit, så det är vanligast bland folk som vistas mycket i vatten. Men det kan räcka med att duscha också, säger Hans Örnhagen, förbundsläkare i Svenska sportdykarförbundet.

Tyvärr drabbas många därför på semes­ tern. Vid bad kommer vatten och smuts in i örat och saltvatten gör att vaxet i öronen sväller. Ett varmt och fuktigt klimat gör det mysigare för bakterier och svamp vilket bidrar till svullnaden. Topsa försiktigt Om man vet med sig att man lätt får problem kan det löna sig att förebygga dem inför semestern. Det bästa är att låta bli att peta i öronen. Det irriterar huden och vax, smuts och bakterier förs in i örat. Gör gärna rent ytterörat med en tops, men låt hörsel­ gångens inre delar vara i fred. Alsollösning eller alsolsprit fungerar bra både i förebyggande syfte och som behand­ ling av ett utvecklat hörselgångseksem. Lösningen droppas in i örat och har en klådstillande och uttorkande effekt. Den är också surgörande vilket gör att miljön i örat inte blir lika välkomnande för svamp. Alsol­

nummer 3 2012 |

| 15


tema

Sommar

Undvik problem

Dela inte öronproppar, hörlurar, handduk eller annat med andra eftersom det kan sprida bakterier och svamp. Håll ytterörat torrt och rent. Peta inte med något i hörsel­gången. Förebygg med alsollösning eller Otinova. Klia inte.

Yttre hörselgången Vatten i hörselgången kan minska vaxets skyddande effekt. Huden blir då irriterad och infekteras lätt av bakterier eller svamp och svullnar upp.

Otinova Verkar lokalt bakterieav­ dödande och har även en uttorkande och avsvällande effekt. En pump på flaskan gör det lätt att duscha in lösningen i örat. Otinova kan användas i förebyggande syfte och som behandling av extern otit. Använd inte Otinova: Vid misstänkt hål på trumhinna­n. Om det finns ett inopererat rör i örat eller det rinner ur örat. Hörselnedsättning kan bero på: Extern otit. Vaxpropp. Vätska i mellanörat. Sprucken trumhinna. Bullerskada. Annan skada på hörselsnäckan (innerörat). Sök läkare om Det rinner ur örat. Du har svår värk i örat och feber. Om besvären inte går över på några dagar. 16 |

| nummer 3 2012

lösningen är mildare och lämplig att pröva först för att sedan gå över till alsolsprit vid behov. Nu finns också en ny produkt på Apo­ teket. Den kallas Otinova och verkar enligt ungefär samma grundprincip som alsollös­ ning även om innehållet är ett annat. – Fördelen med Otinova är att den är enkel att använda. Det ingår en pump som gör att man kan spraya ett tunt skikt av droppar, en aerosol, direkt in i hörselgången i en lagom stor dos. Man kan sitta upp och medicinera och lösningen torkar inne i

Trumhinnan

några dagars behandling eller om öronen rinner, klådan är svår eller hörseln eller allmäntillståndet är påverkat, tipsar Hans Örnhagen. – Extern otit kan göra riktigt ordentligt ont, och det är bra om man inte väntar med att gå till doktorn tills man har så ont så man inte står ut. Det är bättre att gå till vårdcentralen i tid, innan det blir så svullet att det inte går att få in örondroppar, säger Pär Stjärne, överläkare vid Öron-, näs- och halskliniken på Karolinska Universitets­ sjukhuset. Ett bra test för vuxna ”Om man drar och det gör ont ska man och större barn är att trycka gå till doktorn. Om man drar och det är på den mjuka delen av örat eller att dra i örat. lite ömt kan man vänta och behandla – Om man drar och det sig själv hemma ett tag.” gör ont ska man gå till doktorn. Om man drar och hörselgången, så det blir inget kladd som det är lite ömt kan man vänta och behandla rinner ut på kudden som det ofta blir med sig själv hemma ett tag. alsolsprit. Läkaren gör rent örat med särskilda För övrigt rekommenderar Hans Örnha­ instrument och kan också lägga in en gen att hålla örat torrt, att klippa håret så bomullsremsa med alsolsprit i hörselgången att det inte täcker örat och att se till att man för att dämpa svullnaden. Dessutom finns inte får in schampo i örat när man duschar. olika droppar på recept mot infektion och inflammation som kan användas. Vänta inte för länge Den som har haft extern otit bör undvika Vare sig man använder Otinova eller alsol­ vatten i örat under ett par månader efteråt. lösning är det bra att fortsätta behandla När man duschar kan man skydda örat med örat några dagar efter det att symtomen fetvadd. gått över. Sök vård om det inte hjälper med


TORRA ÖGON?

INGA pROblem! SYSTAnE® ULTrA smörjande ögondroppar har ett unikt system som leder till: • Omedelbar komfort 1,2 • Långvarig lindring, utan dimsyn. • Går bra att använda med linser • Öppnad flaskad är hållbar i 6 månader

Bakteriebindande plåster

Äntligen ett genombrott för torra ögon!

navigator

Sorbact är ett annorlunda plåster som inte bara skyddar såret från smuts, utan det binder även till sig bakterier. Därmed minskar risken för infektion och såret ges bättre möjlighet att läka. Sorbact bakteriebindande plåster är särskilt bra i smutsiga miljöer – i sandlådan, i stallet eller på semesterresan. Finns nu att köpa på apotek!

Alcon Sverige AB • Box 12233 • 102 26 Stockholm Tel: 08-634 40 00 • Fax 08-80 67 17 ABIGO Medical AB, Askim • Tel 031-748 49 50 • www.abigo.se

1. Data on file. Alcon Laboratories, Inc. 2. Ketelson HA, Davis J, Meadows DL. Invest Ophthamol Vis Sci; 2008; 49: E-Abstract 112. ©2012 Novartis

SYST U 0112-002

Alcon_Apotekstidningen_nr3_120426.indd 1

2012-04-26 09.23


noterat sommar 2012

SOMMARSALLAD MED RAMSLÖK OCH JORDGUBBAR 4 port 80 g pinjenötter 150 g sidfläsk 300 g färskpotatis 50 g machésallad ½ huvud ekbladssallad 50 g rucola 50 g spenat

Grönt för skeptiker Börje Salming, Arne Hegerfors och Per Holknekt har alla bytt sida och blivit grönsaksvänner. Men de flesta svenska män får i sig långt ifrån det halva kilo frukt och grönt som behövs varje dag för att hålla risken för hjärt-kärlsjukdomar låg. Det kan man läsa i boken Riktiga män äter sallad, skriven av Mai-Lis Hellenius, professor i kardiovaskulär prevention, och kocken KC Wallberg. Kvinnorna i Sverige följer inte heller kostråden, men männen är de största

grönsaksvägrarna. För att råda bot på det varvar boken recept med berättelser om män som av olika anledningar blivit mer hälsomedvetna. En kock som själv egentligen inte gillar grönsaker är kanske rätt person att ta fram recept som ska falla de svenska männen på läppen. Och som de ska bli mätta av. Ett smakprov hittar du här intill.

½ huvud frisésallad 1 liten knippa ramslök 4 lime 1 ask jordgubbar ½ knippa rädisor 150 g fetaost 3–4 skivor surdegsbröd

1. Rosta pinjenötterna gyllenbruna i torr panna på medelhög värme. Tänk på att de bränns fort, så vaka noga! 2. Skär sidfläsket i tärningar och stek på hög värme i torr panna tills fläsket är brynt och genomstekt. Lägg på en bit hushållspapper. 3. Skrubba potatisen och koka. Låt svalna. 4. Skölj alla salladssorterna, riv de stora bladen i mindre bitar, och strimla ramslöken. Lägg sallad och lök i en bunke. Halvera limefrukterna och pressa över lätt. Blanda allt och låt limen följa med. 5. Skölj jordgubbarna och rädisorna, snoppa jordgubbarna. Skär dem i mindre bitar och blanda ner i salladen. Tärna fetaosten och blanda ned försiktigt, strö över de rostade pinjenötterna. Toppa med surdegs-krutonger.

Tubgas – även vid matlagning På apoteket Gripen i Kiruna har personalen haft strykande åtgång på tubgas under våren. Men inte på grund av fler skador bland Kirunaborna utan för att gasen används för att göra Gorpi, en samisk kötträtt som röks lindad i tubgas eller gasbinda.

Receptfritt mest på apotek Under 2011 köpte svenskarna receptfria läkemedel för 3,7 miljarder kronor exklusive moms. Det var lite mer än året innan, men ökningen var lägre än mellan 2009 och 2010. Fortfarande vänder sig de flesta till apoteken för att köpa receptfritt. Det framgår av Socialstyrelsens läkemedelsstatistik för förra året. Några av de vanligaste produkterna var fluorsköljning, smärtstillande medel, avsvällande nässpray, vitaminpreparat och nikotinläkemedel. 18 |

| nummer 3 2012

Hållbart

Konsumenterna har röstat fram Apoteket som bäst i branschen i undersökningen Sustainable Brands, där Sveriges mest hållbara varumärken koras. Apoteket hamnade också på 7:e plats totalt när de över 8000 konsumenterna intervjuades om sin syn på sådant som miljöansvar, mänskliga rättigheter och arbetsförhållanden på 200 företag.


Malignt melanom ökar Var försiktig med solens strålar i sommar. Det är uppmaningen från Cancerfonden som i sin senaste rapport visar att antalet hudcancerfall fortsätter att öka, en utveckling som har pågått sedan slutet av 1990-talet. Malignt melanom som är den allvarligaste typen orsakar varje år 500 svenskars död. Och någon typ av hudcancer drabbar 40 000 svenskar årligen, enligt rapporten. Men siffran skulle kunna vara betydligt lägre om vi skyddade oss bättre från solens UV-strålning. Det kan ta lång tid för skadliga solvanor att resultera i cancer men ”kopplingen mellan solning och hudcancer i princip är lika tydlig som den mellan rökning och lungcancer”, konstaterar Cancerfonden i rapporten. Vi svenskar behöver ändra vår inställning till solning och särskilt viktigt är det att barnen skyddas från UV-strålning. Allra bäst vore det om vi gick så långt att det blev förbjudet enligt lag att sola i solarium för ungdomar under 18 år, anser Cancerfonden.

Hallå där … Om Arbetsplatsklassikern

Michael Thorén, ordförande för En Svensk Klassike­r, har gjort klassikern fem gånger. En svensk arbetsplatsklassiker – vad är det? – I En svensk klassiker är loppen en stor utmaning, det krävs en hel del av individen. Arbetsplatsklassikern är en digital hälsoplattform för att göra klassikerloppen i små doser under en längre period, med start sex veckor innan det riktiga loppet. Man gör alltså distansen på hemmaplan. Hur går det till? – För Vasaloppet till exempel är allting med stavar tillåtet på sträckan, som stavgång. Man går in och registrerar sträckorna och ser själv var man befinner sig mellan Sälen och Mora på en graf. Man ser också andra på arbetsplatsen, så att man kan utmana varandra och andra företag. När man går med får man träningstips och kostråd.

Vanligt att astmatiker inhalerar fel Att använda sin turbuhaler på rätt sätt är viktigt när man behandlar astma. Men det är inte helt självklart hur man gör. Det visar en undersökning av astmakunder som kom till apoteket för att hämta sin Turbuhalermedicin. Apoteket gjorde undersökningen i samarbete med Astrazeneca. Astmakunderna gjorde till exempel dessa fel: Höll inhalatorn fel. Matade inte fram dosen på rätt sätt. Inhalerade för svagt. Visste inte hur man tar två doser efter varandra. Visste inte skillnaden mellan sina olika läkemedel. Hade svårt att vrida fram dosen. Apoteket kunde hjälpa kunderna med praktiska råd, rekommenderade ibland ett hjälpmedel eller gav rådet att kontakta sin läkare igen. Undersökningen visade att astmatikerna kände sig tryggare med sin medicinering efteråt. Så en rekommendation till astmatiker är att fråga apotekspersonalen till råds nästa gång de hämtar ut turbuhaler, för säkerhets skull.

Varför gör ni detta? – Vi vill ta ett stort ansvar för hälsa och friskvård i Sverige. Med den riktiga klassikern och även tjejklassikern och halvklassikern måste man åka till loppen och många grupper når vi inte eftersom utmaningen är för stor. Tror ni att de som deltagit i Arbetsplatsklass­ikern kommer att gå vidare till någon av de ”riktiga”? – Jag tror att vissa kommer att göra en klassiker­ karriär genom att de får insikt om de olika alternativen och kanske vågar sig på att prova. Hur gör man om man vill sätta igång inför sommaren, nu är det snart dags för Vätternrundan och Vansbrosimmet? – Man kan gå in på hemsidan och tipsa sin arbets­ givare. Både små och stora företag kan vara med och eftersom alla på arbetsplatsen har möjlighet att delta går det att utnyttja friskvårdspengen. Hur ser intresset ut? – Det är jättestort, vi har redan över 1000 persone­r och ett femtiotal företag med. Det kommer att bli fantastiskt! Läs mer: arbetsplatsklassikern.se nummer 3 2012 |

| 19


apoteket nu sommar 2012

Besök apotek från en annan tid Av Sveriges över tusen apotek är det sju som skiljer ut sig genom sin kulturhistoriskt intressanta inredning. Handlar du på något av dessa apotek bidrar du till att bevara ett levande kulturarv. text Eva Jangö Foto Christian Hagward

Kliv in på Apoteket Korpen vid gågatan Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm, och känn dig förflyttad till en annan tid. Re­ ceptdelen av apoteket har en vacker inred­ ning från 1924 – bonad flammig björk med inläggningar av ädelträ. Taket är av målat glas, och i hyllorna längs väggarna står höga krus som en gång i världen kan ha rymt torkade medicinalväxter. Men i lådorna under hyllorna ligger moderna läkemedel. Här kan du få precis samma service som på alla andra apotek i Apotekets kedja, fast i en historisk miljö.

När den svenska apoteksmarknaden omreglerades fick Apoteket statens förtroende att bevara och på bästa sätt vårda inredningarna i de sju så kallade kulturarvsapoteken. – Vi får många kommentarer om de vackra lokalerna och om det fina taket, be­ rättar medarbetarna på Apoteket Korpen. Med sitt läge vid turiststråket Väster­ långgatan lockar Apoteket Korpen besö­ kare från många länder. Några kommer bara in för att fotografera.

Kerstin Fougner och Riitta Uddin på Apoteket Korpen som har en vacker inredning från 1924.

20 |

| nummer 3 2012

Anrik historia Apoteksverksamheten i Sverige har en lång historia. Apoteket Korpen i Stockholm har anor sedan 1674. Apoteket Lejonet vid Stortorget i Malmö och Apoteket Svanen intill domkyrkan i Lund är ännu äldre. De etablerades 1571 respektive 1627, när Skåne fortfarande var danskt. I slutet av 1700-talet fanns det bara ett 30-tal apotek i Sverige,


Apoteket Korpen på Västerlånggatan i Gamla Stan, Stockholm servar kunder med läkemedel och är ett givet stopp för turister som vill ta ett foto av ett svenskt kulturarv.

och vid förra sekelskiftet var antalet 320. Apotekarna fick ansöka hos regeringen om att få öppna apotek, varefter de fick så kallat personligt privilegium. Myndigheterna be­ stämde hur många apotek det skulle finnas och var de skulle lokaliseras. På apoteken tillverkades läkemedel för hand långt in på 1900-talet. hedersuppdrag När den svenska apoteksmarknaden omreglerades fick Apoteket statens för­ troende att bevara och på bästa sätt vårda inredningarna i de sju så kallade kultur­ arvsapoteken. Apoteket ser detta som ett både viktigt och roligt hedersuppdrag. Vill du läsa mer om kulturarvsapoteken finns foldrar med mer information om deras historia på respektive apotek.

Apoteket på sommarturné Sju svenska kulturarvsapotek Inredning Apotek Stad Startår från Apoteket Lejonet Malmö 1571 1898 Apoteket Svanen Lund 1627 1899 Apoteket Korpen Stockholm 1674 1924 Apoteket Ugglan Stockholm 1710 1892 Apoteket Kronan Skara 1732 1904 Apoteket Örnen Vadstena 1759 1830 Apoteket Storken Stockholm 1896 1899

Under sommaren befinner sig Apotekets trailer på Sverigeturné. På festivaler och tävlingar finns vi till hands med apoteks­ produkter och tjänster som kan behövas. I trailern erbjuder apotekspersonal till ex­ empel mätning av kroppssammansättning­ en, några av Apotekets övriga hälsokoller och självklart egenvårdsprodukter och receptfria läkemedel. Förutom solskydds­ medel, allergimediciner och annat som hör sommaren till, anpassas sortimentet för varje plats det rullande apoteket besöker. Vi bunkrar till exempel upp med öronprop­

par och kondomer inför Peace & Love och skavsårsplåster och värkprodukter till idrottstävlingarna. Välkommen in om du befinner dig på någt av dessa evenemang:  ätternrundan, Motala, 15-16 juni V Peace & Love-festivalen, Borlänge, 26-30 juni A lmedalen, Gotland, 2-5 juli Vansbrosimmningen, Vansbro, 6-8 juli Iron Man, Kalmar, 18 augusti Lidingöloppet, Stockholm, 28-30 september.

nummer 3 2012 |

| 21


Sant och falskt om mjölk Ger mjölk starka ben? Ja, mjölk är en bra kalciumkälla redan för barn, men för att bygga ett starkt skelett behöver man äta balanserat och också vara fysisk aktiv. Kan mjölk ge laktos­intolerans? Nej, att inte kunna smälta mjölk­socker är ärftligt. Vissa tarm­sjukdomar kan också leda till övergående oförmåga att äta mjölksocker. Är mjölkfett farligt? Ja, om du äter alltför mycket mättat fett ökar risken för hjärtkärlproblem, men inte om du samtidigt äter balanserat av annan mat och väljer magrare mejerivaror. Kan mjölk ge prostata­cancer? Nej, vid måttliga mängder (ca ½ liter per dag) har man inte sett någon ökad prostatacancer risk, men forskningen har fortfarande mycket kvar att utreda om hur matvanorna påverkar. 22 |

| nummer 3 2012


Mjölk

Reportage

Forskare synar mjölken Ena dagen basunerar rubrikerna att mjölk kan ge cancer, nästa dag deklarerar en annan att mjölk kan bromsa diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Vad ska man tro på? Tidningen Apoteket reder ut bland rönen. text Agneta Borgström Foto iStockphoto

Den vita drycken som står morgon, middag och kväll på många köksbord hamnar ofta under luppen bland näringsforskare. Nya resultat kom nyligen från Lunds universitet som visade att vissa mjölkproteiner hjälper till för att hålla blodsockret i schack. – Det handlar om vissa aminosyror som agerar förebyggande. Dessa specifika aminosyror informerar kroppen om det kommer mat med kolhydrater som måste tas om hand och ser till att hålla en jämn blod­ sockerkurva, säger Elin Östman, forskare vid Antidiabetic Food Centre* vid Lunds universitet, som tror att en bra kombination av aminosyror kan stimulera insulinfrisätt­ ning och ge bättre insulinkänslighet, och därmed förebygga diabetes.

För några månader sedan kom dock nya rön från World Cancer Research Fund om att mjölk ökar risken för prostatacancer hos män, vilket fick stort genomslag i presse­n. Men Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket, tonar ned varningsropen eftersom resultaten, som bygger på veten­ skaplig dokumentation från många cancer­ studier, utgår från stora mängder mjölk. Nästan två liter per dag.

balanserat intag – Det är två mjölkpaket om dagen, så rådet att dricka ungefär en halv liter mjölk per dag håller fortfarande. Mjölk är ett jättebra livsmedel som ger mycket näring, men det är inte komplett, säger Irene Mattisson. För att ”få plats” med an­ nan mat är det enligt henne klokt att välja lättprodukter. ”En halv liter lättmjölk eller fil per dag – Viktigt är att du inte får är ett bra riktmärke, och då räknas i dig för mycket mättat fett, både frukostfilen och mjölken i kaffet.” eftersom detta är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Att dricka helmjölk, äta grädde Hon har tillsammans med forskarkol­ och smör i stora mängder ger också för legor koncentrerat vissa av dessa essentiella mycket energi. Vi behöver äta mer balan­ aminosyror i olika doser, som mest nio serat för att få utrymme för fleromättade gram, för att följa hur de påverkar blod­ fetter, säger Mattisson. sockret i en grupp av tio friska personer. Hur är det då med yoghurt och fil? Är Med stöd av resultaten kan det nu bli aktu­ inte dessa hälsosamma? Jo, enligt den stora ellt att tillsätta dessa beståndsdelar i annan befolkningsstudien Malmö Kost Cancer med mat, ett slags functional foods. Men även cirka 30 000 deltagare, pekar allt på att den naturliga mjölken ger resultat. syrad, fermenterad mjölk kan skydda mot – Vi har gjort en studie där ett stort glas bröstcancer. Men den skyddande effekten mjölk sänker blodsockret en aning, säger verkar bli störst om man samtidigt äter fiber. Elin Östman. – Genom fermenterade produkter och

kostfiber får man troligen en bättre tarm­ flora, som bland annat ombildar fiber till enterolakton, ett ämne som vi tror bromsar tumörbildning bland kvinnor som har höga halter hormoner, och därmed hög risk att utveckla bröstcancer, säger Elisabet Wirfält, professor i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet. Skydd mot hjärtsjukdom? Samtidigt lyfter hon fram ett annat projekt inom den skånska studien från 2011 som pekar på att fil och yoghurt även kan skydda mot hjärtkärlsjukdom bland kvinnor. Men än är långt ifrån alla sanningar klarlagda kring mjölk. Att enbart studera en beståndsdel i mjölkglaset ger inga svar, eftersom flera näringsämnen som olika fettsyror, kalcium och andra mineralämnen, och proteiner, troligen också samverkar med andra komponenter, antar Elisabet Wirfält, som ger rådet: – En halv liter lättmjölk eller fil per dag är ett bra riktmärke, och då räknas både frukostfilen och mjölken i kaffet. Man behö­ ver inte ta stora mängder fil, men välj helst de osockrade alternativen. Och ta istället både frukt eller bär till, och fullkornsflingor. En balanserad kost enligt de traditionella råden med mycket fiber och lite fett visade sig också positiva för hälsan i Malmö Kost Cancer-studien, säger Elisabet Wirfält.

*The Antidiabetic Food Centre (AFC) är ett forsknings­ samarbete mellan Lunds Universitet, Region Skåne och några företag inom livsmedelsindustrin.

nummer 3 2012 |

| 23


Artikelserie

Hjärta och kärl

Hjärta och kärl Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt drabbas oftast senare i livet än män. Men hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsjukdomen för kvinnor såväl som för män i Sverige.* Del 2/5

Reflektioner efter infarkten Kommer du ihåg vad du gjorde den 2 juli 2011? Det gör Ingela Piirimets. Och numera firar hon den dagen som sin födelsedag nummer två. – Då fick jag mitt andra liv. Det var nämligen den dagen hon överlevde en hjärtinfarkt. text Teresa Matérn Foto Fredrik Schlyter

*Källa: Hjärt-lungfonden

24 |

| nummer 3 2012


– Har du förstått att du har haft en hjärtinfarkt? Var det en läkare som frågade mig på sjukhuset. Jag är faktiskt hjärtsjuk och jag får förhålla mig till det.

nummer 3 2012 |

| 25


Artikelserie

Hjärta och kärl

”På akuten stod det en skylt att om du känner bröstsmärtor säg till. Men det gjorde ju inte jag. Men jag kände mig allt sämre, som en oro i kroppen. Jag hade bara varit där i tio minuter när jag kände att nu svimmar jag!”

Helt utan förvarning en sommardag fick

Ingela Piirimets en hjärtinfarkt. Men det förstod hon inte då. För Ingela, precis som för många andra kvinnor, var symtomen otydliga. – Jag skulle åka in till stan och kände som ett tryck över axlarna. Jag tänkte att jag hade sovit i någon konstig ställning och jag gäspade ovanligt mycket. Sedan kände jag att det tryckte mellan skulderbladen, jag kände mig svimfärdig och ville åka hem, berättar hon. Det är internationella kvinnodagen när vi träffas och under dagen kommer det flera rapporter om just kvinnors hälsa. Bland annat om hur mycket som är okänt om kvinnors hjärtsjukdomar. I likhet med många andra hade inte Ingela förknippat hjärt-kärlsjukdomar med kvinnor. – Nej, det for igenom huvudet, eftersom jag hade läst en artikel i tidningen M om

kvinnor och hjärt-kärlsjukdomar, men det var inte det första jag tänkte på. Ingelas känsla den där dagen pendlade, helt plötsligt kände hon sig bra igen och ville få ärendena gjorda. Men under lunchen på stan kände hon sig svimfärdig igen och åkte in till sjukhuset tillsammans med sin man. – På akuten stod det en skylt att om du känner bröstsmärtor säg till. Men det gjorde ju inte jag. Men jag kände mig allt sämre, som en oro i kroppen. Jag hade bara varit där i tio minuter när jag kände att nu svimmar jag! Sedan följde några dramatiska timmar med flera hjärtstopp och operation. Helt oväntat – Nu när jag sitter så här tänker jag att det kan hända precis vem som helst, säger hon och blickar ut över restaurangen. Och Ingelas historia är visar just det, det fanns inga varningssignaler.

Ingela vill gärna sprida information om hur oväntat och välmaskerat en hjärtinfarkt kan dyka upp och hur man kan hantera det efteråt.

26 |

| nummer 3 2012

– Vi har hälsokontroller på jobbet vartan­ nat år, men jag har aldrig haft höga blodfet­ ter och mitt blodtryck har alltid varit lågt. Inte heller tycker hon att hon upplever stress. Att hon skulle kunna få en hjärtin­ farkt så ung var därför helt oväntat. – Jag är 56. Det chockade mig oerhört och även min familj. Tillbaka till sjukhuset. De fragmentariska minnen hon har från de där timmarna när hon svävade mellan liv och död handlar om att hjärtmassagen var smärtsam. – Ja, det gjorde fasansfullt ont, säger hon med eftertryck. I övrigt hade Ingela aldrig ont utan bara den där konstiga känslan. – Jag har lågt blodtryck så jag är van vid svimningskänslan, men det här var något speciellt. Läkarna hittade ett stopp i ett kranskärl, gjorde en ballongvidgning och satte in en så kallad stent, ett litet nät som håller kärlet öp­ pet, och så var den akuta faran över. Nyligen uppvaknad på hjärtintensiven tänkte hon: – Jag lever! Jag kunde ha dött men det var som att jag fick ett liv till. Ett helt paket med insatser följde. I två veckor fick Ingela ligga kvar och hon är mycket nöjd med vården, som förstås fort­ satte även efter att hon kom hem. Hon gick i Hjärtskola med andra drabbade. Uppdelat på olika tillfällen diskuterade de mat, medi­ cin, motion och de psykiska reaktionerna man kan få efter en hjärtinfarkt. Det senare, känslorna, tycker hon att hon fick hjälp med redan på hjärtintensiven. – En sjuksköterska kom ofta in till mig och frågade hur känns det? Hur mår du och vad tänker du på? De var måna om att också ta hand om och förklara för mina barn och min man. Nästan återställd Nu ser Ingela hur pigg ut som helst. – Jag känner mig återställd. Kanske lite tröttare. Hon utstrålar ett lugn som är udda bland de övriga restauranggästerna under lunchen. – Det här med att ta vara på dagen har


fått en dimension till. Jag kan känna mig lite avundsjuk på dem som inte har varit utsatta för något sånt här – då finns det ju inte i sinnevärlden. Vardagen kom sakta tillbaka och hon har haft stor hjälp av sin familj. Hennes man vågade inte lämna henne i början. För Ingela var det viktigt att så fort som möjligt komma tillbaka till jobbet. Även där fick hon stöd och var öppen med allt som hände. – Som chef skriver jag veckobrev, så jag skrev om hur jag mådde. Det var ju ovanligt personligt för att vara från en chef. Men det hjälpte mig att bearbeta det som hade hänt. Jag är en öppen person och det har jag nog haft nytta av i den här situationen. Men allt var inte frid och fröjd. Det hände igen, hon fick den där konstiga svimnings­ känslan, åkte in men det var inget fel med hjärtat. Och så en tredje gång när hon var ute och gick ensam med stavar. – Man blir så oerhört rädd när något sådant här händer. Och kanske kan det vara så att när jag blir rädd då dras kärlen ihop och så känner jag de här symtomen. Jag får jobba med det. Nu har hon fått en så kallad ICD* in­ opererad. Det är defibrillator som känner av hjärtrytmen och stabiliserar den om det behövs. Och om hjärtat skulle stanna ger ICD:n en stöt för att sätta igång det igen. Det är en trygghe­t, men tankarna om infarkten gnager lite i Ingela. Förutom ICD:n, innebär livet efter en hjärtinfarkt också läkemedel. – Sju tabletter om dagen tar jag. Det har varit lite jobbigt att erkänna, jag vill helst klara mig utan. Men det är tur att de finns och jag känner inte av några biverkningar. Som en sårskorpa Ingela har haft tur. Nästan en av tre kvinnor som får hjärtinfarkt dör. Då och då tänker hon på hur nära det var. – Livet kunde ju också ha sett helt an­ norlunda ut. Gud, vilken tur att jag var där jag var och att jag lyssnade på kroppen. Och att jag hade nära till ett stort sjukhus. Ja, det är många faktorer som spelar in. Och om hon skulle ge ett råd till andra, är det just att vara uppmärksam på kroppens signaler. – Ja, att lyssna på hur man känner sig. Är det något som känns annorlunda? Nu går hon med stavarna igen och är inte rädd för att få en ny hjärtinfarkt. Men hon kon­ trollerar om det finns hjärt­startare i byggnader hon besöker, om någon annan skulle drabbas, och hon har inte vågat sig ut och resa än. – Det är som en sårskorpa som kan rivas upp. Skorpan blir tjockare och tjockare. Och sedan får man ett ärr? – Ja ärret finns kvar.

Symtom på hjärtinfarkt: Plötslig, djup och intensiv smärta över bröstet. Smärtan brukar beskrivas som tryckande, åtdra­ gande eller stramande.

Kranskärl

 et kan också göra ont i en eller D båda armarna och stråla upp i halsen, ut i käkarna, ryggen eller ner i magen. I sällsynta fall sitte­r smärtan bara i armarna eller käken utan bröstsmärtor.

1.

 et är också vanligt att man mår D illa, kallsvettas, får svårt att andas och känner sig svimfärdig. Vid dessa symtom ring larmnumret 112 efter en ambulans.

2.

3.

Vanlig orsak till hjärtinfarkt: 1. I ett friskt kranskärl flödar blodet för att försörja hjärtat självt med syrerikt blod. 2. B  lodfetter samlas i kärlväggen och tillsammans med bland annat bindväv bildar de ett så kallat plack, som gör kärlet trängre. 3. T  ill slut kan placket spricka, vilket ger en signal till blodet att klumpa ihop sig, och koagulerat blod täpper igen kärlet helt. Syrebrist uppstår i den del av hjärtat som kärlet normalt försörjer med blod.

Hjärtinfarkt drabbar 32 000 svenskar om året Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste

dödsorsaken bland oss svenskar. Men inte ens hälften av oss vet att det gäller kvin­ nor likväl som män. Tack vare modern behandling minskar antalet som drabbas och dör av hjärtinfarkt. Bland kvinnorna har antalet drabbade som dör minskat med en tredjedel de senaste tio åren. Men eftersom det har forskats mindre på kvinnor än på män är det mycket man inte vet om vad som är typiskt för sjukdomarna hos kvinnor och hur den bästa behandlingen bör utformas. Många kvinnor som drabbas är också osäkra på symtomen. Kvinnor med hjärtinfarkt­ symtom väntar ofta längre än män med att kontakta vården. Vissa kvinnor har inte bröstsmärtor vid hjärtinfarkt. Särskilt hos kvinnor kan också ovanligt kraftig trötthet inträffa långt före en hjärtinfarkt. Andningssvårigheter, svimning och illamående och tryck över bröstet är vanliga symtom hos både kvinnor och män. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt

är att en blodpropp stoppar blodflödet i hjärtats kranskärl på grund av att kärlen är förfettade och har förträngningar. Men hos kvinnor, framför allt, kan blodproppar även bildas och skapa stopp i kärl som inte är förfettade. Akut behöver det tilltäppta kranskärlet öppnas upp för att minimera skadan på hjärtat, vilket ofta görs med ballongvid­ ning. Efter infarkten behövs en rad olika läkemedel för att minska risken för att drabbas igen. Förutom läkemedel mot höga blodfetts­nivåer, och olika typer av blodtrycks­sänkande läkemedel används läkemedel som ska förhindra blodproppar. Efter en hjärtinfarkt behöver många också hjälp att hantera stress och de psykiska reaktionerna som kan uppstå. Un­ dersökningar av kvinnor som gått i så kallad kognitiv beteendeterapi för att minska sin stress efter hjärtinfarkt har gett mycket positiva resultat. Det kommer vi att skriva mer om längre fram i vår artikelserie.

*ICD= Implantable Converter Defibrillator

nummer 3 2012 |

| 27


Artikelserie

Hjärta och kärl

Råttgiftet blev läkemedel

Historien om hur ett gift som var bra på att ta död på råttor utvecklades till ett klassiskt läkemedel vilket räddat mängder med människoliv har många aktörer. Men den börjar med döda kor och bekymrade lantbrukare. text Tord Ajanki

Det var under 1920-talets första år och de

kemisk reaktion och av kumarinet bildades tidigare oförklarliga dödsfall som ibland ett nytt okänt ämne. Ett ämne som block­ drabbade nötkreatur ökade dramatiskt, erar blodets förmåga att levra sig. framför allt vintertid. Djuren dog utan Forskarna kunde visa att det var den synbara yttre tecken på att något var fel. höga halten av antikoagulationsämnet När bönderna själva eller veterinärer som låg bakom nötkreaturens död och de undersökte kadavren fann de rikliga invärtes var nöjda med sin insats. Så nöjda att de blödningar från flera organ. Ingen hade nå­ döpte ämnet döptes till Warfarin efter The gon bra förklaring till vad det var som hände. Wisconsin Alumni Research Foundation. Två bönder beslöt att ta tillvara blodet från de döda djuren. De förvarade det i en Effektivt men riskabelt Vem som fick idén att det besvärliga blodgif­ tiolitershink och blodet reagerade inte som tet inte bara var besvärligt utan också kunde blod ska göra. Det levrade sig inte, inte ens användas till något nyttigt är inte känt men efter flera veckor. idén var god. Om det hade så dramatisk ef­ Bönderna tog lastbilen och körde till fekt att det dödade stora djur kunde Jordbruksverket i Wisconsin. Med man strö ut det där det fanns sig hade de hinken som de råttor och andra skadedjur. ställde på skrivbordet hos Ett enklare och effektivare en överraskad tjänsteman. Vitamin K sätt att blir av med dem än De krävde att någon att placera ut fällor. måste göra något åt Numera vet man att vitamin K är en grupp av substanse­r som har Warfarin blev en kom­ den märkliga sjuka som en liknande kemisk uppbyggnad. mersiell framgång och dödade deras boskap och De medverkar också i kontrollen den aktiva substansen i meddelade att de hade av skelett­omsättningen. många effektiva råttgift. all rätt att ställa krav Självklart infann sig eftersom det var bönderna också tanken att Warfarin själva som betalade verket skulle kunna nyttjas som och tjänstemannen. läkemedel men problemen med att Efter noggranna analyser avgöra dos var för stora, utrymmet mellan för hittade forskarna svaret på gåtan. Den lite och för mycket var smalt och en överdos karaktäristiska lukten av nyslaget hö kom­ mer till stor del av ämnet kumarin. Och heta alltid farlig, visade djurförsöken. Projektet lades ned. Ingen skulle vilja behandla patien­ och fuktiga somrar, som under 1920-talets ter med Warfarin för att förebygga blodprop­ första år, blir kumarinhalten särskilt hög. par, hjärt- och hjärninfarkter. Det var för Hettan, fukten och trycket inne i de silos riskabelt. Råttgiftet förblev ett gift och inte där bönderna lagrade höet åstadkom en 28 |

| nummer 3 2012

ens i den funktionen var det ofarligt. Andra än skadedjur kunde få i sig giftet och många olyckor inträffade med husdjur och boskap. Det finns till och med fall där människor som hanterat Warfarinet slarvigt och under en lägre, tid absorberat så mycket genom huden att de dött av invärtes blödningar. Nästa stora och avgörande steg på väg mot ett läkemedel togs i slutet av 1930-ta­ let i Danmark där forskaren Henrik Dam kartlade vitamin K och dess roll för blodets koagulation. Dam, som experimenterade med koleste­ rol, var egentligen inte ute efter att hitta ett nytt vitamin men han gjorde iakttagelsen att hans försöksdjur började blöda, i inre organ, i muskler och i skinnet, när de fick en alltför kolesterolfattig kost. När Dam undersökte djurens blod fann han att det koagulerade mycket långsamt. Trots att han tillsatte kolesterol i fodret fortsatte blödningarna, det var alltså något annat som saknades. Efter ett omfattande ex­ perimenterande med djurens mat fann Dam att om han gav dem gröna blad eller lever så började blodet koagulera som det skulle igen. Dam insåg att han hade upptäckt ett


Experten svarar Helena Tillgren Terapiområdesexpert Blod och cancer Vilka behöver blodförtunnande läkemedel? – Sådana får man för att förhindra propp­ bildning på olika platser i kroppen. Som förebyggande mot blodproppar finns: Trom­ bocythämmare, som Trombyl, som minskar blodplättarnas förmåga att klumpa ihop sig. Det hindrar att grundstrukturen i blodprop­ pen bildas och antikoagulantia, som t.ex. warfarin, som minskar bildningen av fibrin, ett ämne som gör blodproppen stabilare. När används de? – Trombyl används vid hjärtinfarkt, kärlkrampsbesvär och andra hjärt-kärlsjuk­ domar som ökar risken för blodproppar. Waran används som proppförebyggande vid t.ex. förmaksflimmer. Waran kan vara svåranvänt.

vitamin som han döpte till vitamin K, K som i koagulation. Nobelpris och nya möjligheter Fyra år senare, 1939, hade han lärt sig att separera K-vitaminet från gröna blad och att framställa det i ren form. Dam fick tillsam­ mans med amerikanen Edward Doisy nobel­ priset 1944 för sina arbeten med vitaminet. K-vitamin är inte som de flesta andra vitaminer att vi får det direkt via födan. K är fettlösligt och måste ha ett tranportmedel får att nå ut i blodbanan och transportmed­ let är galla. Att patienter som har stenar som block­ erar gallgångarna riskerar att drabbas svår­ stoppade blödningar var sedan länge känt. Detta kunde nu förhindras med vitamin K, till exempel inför en gallstensoperation. Med Dams upptäckt öppnade sig nya möjligheter för Warfarinet att bli ett läke­ medel. Warfarin och vitamin K är som eld och vatten, de båda substansernas motsatta effekter kunde balanseras mot varandra. Warfarin var alltjämt ett svårdoserat medel men om patienten skulle få för

mycket kunde man alltid häva den akuta blödningsrisken med vitamin K. Den förste människa som räddades från dödliga inre blödningar var kanske den amerikanske lantarbetare som i mitten av 1940-talet försökte ta sitt liv genom att äta råttgift. Han hittades, i dåligt skick men i tid för att transporteras till sjukhus där han fick stora doser K-vitamin och överlevde. Några år senare hade man tillräckliga kunskaper om det svårdoserade warfarinet för att kliniskt börja behandla människor. En av de mest kända tidiga patienterna var president Eisenhower som fick warfarin efter en hjärtattack 1956. Warfarin används än idag, det har fått konkurrens av andra läkemedel när det gäller antikoagulation men det var råttgiftet som banade väg för dagens rutinmässiga förebyggande behandlingar av patienter som har haft olika typer av blodproppar, hjärtinfarkt eller har fått nya hjärtklaffar inopererade. Patienter som tar warfarin måste regelbun­ det mäta mängden i blodet och justera dosen så att den varken är för låg eller för hög.

Waran har ett litet intervall mellan den dos som ger bra effekt och en dos som ger biverkningar, som blödningar. Finns det alternativ? – I dagsläget finns Pradaxa, Xarelto och Eliquis med något varierade användnings­ områden. Med dessa preparat behöver man inte mäta blodets levringsförmåga och justera doserna som med Waran, utan ef­ fekten är jämn vid regelbunden dosering. De har dessutom en snabbare insättande effekt. Svårigheten är bland annat begränsad kun­ skap om biverkningar och effekter på längre sikt samt avsaknad av motgift så kallad anti­ dot. Effekte­n av de nya preparaten är inte bättre än en välfungerade och välinställd warfarin­behandling. Men för vissa patienter kan t.ex. Pradaxa vara ett alternativ till Wara­n. Det är viktigt att patienten diskute­ rar de olika läkemedlens för och nackdelar med sin behandlande läkare. Ett blodförtunnande preparat drogs tillbaka för några år sedan pga negativa effekter på levern. Verkar de nya på samma sätt? Pradaxa verkar på samma sätt som det indragna medlet men påverkar inte levern mer än placebo. Xarelto och Eliquis verkar något annorlunda. Leverpåverkan har setts hos Eliquis och patienten skall genomgå levertester innan eventuell behandling. nummer 3 2012 |

| 29


på hyllan nytt på apoteket

och apoteket.se

Apoliva curl booster Nu kompletterar vi vår populära oparfymerade stylingserie Hair & Care med en Curl Booster som förstärker och kontrollerar lockigt hår. 100 ml. Pris: 69 kr.

Apoliva Bronze Puder Pressat bronze puder i tre skimrande färger: ljus, mörk, ljus/mörk DUO. Passar alla hudtyper, även känslig hy. Fri från parfym och konserveringsmedel. 139 kr.

Apoteket Barnnäsdroppar

Apoliva Bronze Ögonskugga DUO

Apoliva Bronze Läppglans

Ögonskugga i DUO format i två skimrande kombinationer: sand/brun, guld/ koppar. Passar alla hudtyper, även känslig hy. Fri från parfym och konserveringsmedel. 109 kr.

Mjukgörande läppglans i tub. Tre läckra sommarfärger: korall, sommarröd, plommon. Innehåller solrosolja och Vitamin E. Fri från parfym och konserveringsmedel. 89 kr.

Barnnäsdroppar med dexpanthenol, som har en skyddande effekt på nässlemhinnan, och havssaltlösning. För rengöring och återfuktning, men även vid förkylning och täppt näsa för att lösa upp intorkat snor. Pumpflaska 10 ml, 89 kr.

Apotekets Vätskeersättning Ny smak jordgubb/hallon. Brustabletter som återställer kroppens vätske- och saltbalans vid diarré och kräkningar, eller för att återställa vätskebalansen vid fysisk träning eller varmt klimat. Finns även i smakerna Svart vinbär och Lime. 20 st, 49 kr.

Apoteket Hjärtevän Apotekets Hjärtevän är ett kosttillskott med växtsteroler som har visat sig sänka kolesterolhalten i blodet. En hög kolesterolhalt är en riskfaktor för kranskärlssjukdom. Bör ej användas som ett alternativ till en varierad kost eller receptförskrivna läkemedel. 200g, 65 kr.

För de minsta Tre tillskott i vår babyserie. De är fria från parfym och färgämnen. Apoteket babylotion är mild och återfuktar huden. Kan användas över hela kroppe­n. 340 ml flaska med praktisk pump, 69 kr. Apoteket baby bad & schampo 2-i-1 är mild och skonsam, rengör utan att torka ut. 340 ml flaska med praktisk pump, 69 kr. Apoteket babysalva är vårdande och bildar en skyddande barriär på barnets känsliga hud. Förebygger rodnad och hudirritation hos blöjbarn. 60 ml tub, 49 kr. Priserna aktuella i maj 2012.

30 |

| nummer 3 2012


K använ an das m ed konta k och m tlinser akeup

När din mun mår bra, mår hela du bra. Under mer än 20 år har vi lagt ner stor omsorg på att utveckla säkra och effektiva munvårds- och dentalprodukter. Till vår hjälp har vi Sveriges ledande forskare, tandläkare och tandhygienister. Vårt mål är att erbjuda dig det allra bästa. För vi vet, att när din mun mår bra, då mår hela du bra.

Ett nytt och enkelt sätt att behandla torra ögon

Prova våra tandstickor. Proxident plasttandstickor är extra mjuka och lätta att böja. Ytan är lätt ruggad för bästa rengörande effekt.

tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. Boka information på pharma@abigo.se

Lindring för torr och känslig mun. Prova Proxidents salivstimulerade och smörjande munspray. Regelbunden användning av vår naturliga och milda produktserie hjälper dig att behålla den sköna och fräscha känslan i din mun.

Beställ tearsagain på order@abigo.se Kontakt 023-79 22 22 eller www.proxident.se

blunda och spraya ABIGO Medical AB, Askim • Tel 031-748 49 50 • www.abigo.se


djurplock

Husdjurens hälsa av Madeleine Bäck

Djurförsäkringar svåra att förstå

Bättre hästkoll med ny tjänst ”Känn din häst bäst” är en ny tjänst från Distrikts-

veterinärerna som ska ge dig bättre koll på din hästs hälsa. I tjänsten samarbetar hästägare med distriktsveterinär. Veterinären genomför en hälsokontroll i förebyggande syfte och ger råd om hästens

Källa: Jordbruksverket

Nytt jättesjukhus ger djur toppvård

En ny svensk uppfinning kan förenkla kastration av tikar. Veterinären Odd Höglund vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala har utvecklat ett slags buntband för kirurgiskt bruk som kan lösas upp och brytas ner av kroppen. Standarden vid kastration av tikar är annars att knyta en kirurgisk tråd kring blodkärlen som klipps av när äggstockarna tas bort. Ingreppet går däremot snabbare och enklare när kirurgen slipper knyta utan kan använda ett självlåsande buntband. Hittills har det dock inte gått att finna ett material som inte irriterar kroppen. Det problemet har nu Odd Höglund löst med sitt buntband tillverkat av nedbrytbar polydioxanon, som sedan länge använts i kirurgisk tråd.

I maj öppnar ett nytt stort djursjukhus i Danderyd

Foto: Alex och Martin Fotografer AB

32 |

| nummer 3 2012

Källa: Konsumentverket

miljö, utrustning och träningsupplägg. Du som hästägare bidrar med bland annat dina mål och din unika kunskap om hästen.

Buntband gör kastrerin­g enklare

Källa: ”A resorbable device for ligation of blood vessels – development, assessment of surgical procedures and clinical evaluation”, Höglund Odd, SLU.

Allt fler försäkrar sina husdjur. Men det är svårt att förstå omfattningen av försäkringarna, visar en rapport från Konsumentverket. Exempelvis saknas ofta information om undantagen i försäkringen och det är krångligt att jämföra försäkringsvillkor hos olika bolag. Konsumentverket vill nu att bristerna i bolagens så kallade förköpsinformation ändras i överensstämmelse med lagen. De granskade försäkringsbolagen är Agria, Dina, If, Folksam och Sveland.

norr om Stockholm. Det nya djursjukhuset ersätter nuvarande Djursjukhuset Albano. Planen är att erbjuda avancerad specialistvård inom kirurgi, intensivvård, dermatologi och onkologi för sällskapsdjur. Källa: Djursjukhusgruppen

Från och med våre­n 2012 får receptfria bekämpnings­medel så som Flusa och Bayoflay inte säljas eller användas längre till livsmedels­ producerande djur. Källa: Kemikalieinspektionen

Visste du att... ... ett marsvin är dräktigt mellan 59 och 72 dagar. … hundar kan utsöndra parfymdoft från pannan. I mycket sällsynta fall kan hundar ha en doftkörtel på huvudet som luktar likt viol eller jasmin. Mest välkänt är fenomenet hos afghanhundar men det förekommer även i andra raser. … sjuka sköldpaddor bör få bo varmare än vanligt. Temperaturen i terrariet ska vara cirka 30 grader på dagen och 25 grader på natten. Värmen stimulerar immunförsvaret att bekämpa en infektion och behövs eftersom reptiler inte själva kan få feber. … undulater är flocklevande fåglar och helst ska bo ihop med en kompis. Källa: Agria, Hundsport.


10 år med Apoteket på telefon

Hos oss kan du beställa läkemedel, både recept­förskrivna och receptfria samt, egen­ vårdsprodukter. Och de flesta kan du få hem­ levererade inom några dagar. Era vanligaste frågor handlar om: V  ad som finns på lager A  potekens öppettider O  m ditt recept har kommit in till Apoteket

Allergi i näsan?

Foto: Susanne Hedlund

I 10 år har vi funnits plats för att hjälpa er apo­ tekskunder via telefon. Vi svarar varje dag på ungefär 6000 samtal. Förutom att vi är en vanlig kundservice som svarar på era frågor, fungerar vi faktiskt på samma gång som ett apotek.

Vi tar förstås också gärna emot era synpunkter på Apotekets produkter och tjänster. 0771-450 450 Välkommen att höra av dig!

Flutikason Teva används mot snuva och nästäppa orsakad av allergi mot t.ex. pollen (s.k. hösnuva), djur eller damm. Receptfritt läkemedel i förpackning 50 mikrogram/dos, 60 doser. Rådgör med läkare före användning under graviditet eller vid amning. För mer information se bipacksedel i förpackning eller www.fass.se.

Allergispray Flutikason Teva Receptfritt läkemedel Finns på apoteket Sweden Teva Sweden AB

Box 1070, 251 10 Helsingborg Tel 042-121100 Fax 042-121108 info@teva.se www.teva.se OTC 201204 019


Apoteket

Kundklubben

Var mer sydeuropeisk i sommar Vi svenskar solar mest i Europa och gillar att bli bruna. Som nordeuropéer är vi inte bortskämda med sol, men trots det skulle vi vinna på att bete oss mer som sydeuropéer i solen. Färgen blir faktiskt både finare och säkrare om du skyddar dig.

Att vi svenskar gillar att sola är ingen ny­

het. Enligt undersökning från förra somma­ ren solar vi tillsammans med italienarna till och med mest i Europa. De flesta av oss solar för att bli bruna och vi bränner oss också mer i solen än andra européer. Majoriteten av svenskarna känner till riskerna med att bränna sig i solen. Men önskan att få färg är stark, särskilt bland kvinnor, visar ovan nämnda undersökning. Med inspiration från andra européers solbeteende (förutom italienarna) och komplement från Apoteket kan du få säkrare solvanor. En siesta mitt på dagen kanske? Att hålla sig i skuggan och ha kläder är de mest effektiva skydden. Solskydd kompletterar. Rikligt och ofta ska solskyddskrämerna smörjas på, vilket en del tycker är knölig­t. Men, förutom att det är säkrast för hälsa­n, är belöningen att färgen faktiskt blir snyggar­e för dig som tar det lugnt med solandet och använder solskydd. Det finns många olika former att välja på, spray, kräm, stift och lotion, så alla kan hitta något som passar. För dig som Apoplusmedlem har vi dessutom extra förmånliga erbjudande­n på solprodukter i sommar. Solskydden ger skydd mot både UVA och UVB-strålning.

Tävling

Som ApoPlus-medlem kan du vara med och tävla om fem paket med solprodukter från Apoteket.

Som ApoPlus-medlem kan du vara med och tävla om fem paket med solprodukter från Apoteket. Svara på följande fråga och skriv en motivering till varför just du borde vinna. Solskyddsfaktorn anger skyddet mot en av de två typerna av UV-strålning – vilken? (Svaret hittar du på apoteket.se under avdelningen Hud – Sol)

34 |

| nummer 3 2012

Checklista för lagom nyans av brunt – med eller utan sol: Välj solskydd efter hudtyp och hur stark Med brun-utan-solprodukter kan du säkert sol du vistas i. På apoteket.se finns hjälp fixa en solbrun färg som ser alldeles äkta att bedöma hur känslig din hy är. ut. Börja med att göra rent huden med en Undvik solen när den är som starkast, mitt scrubkräm för bästa resultat. på dagen. Ä r huden röd har du bränt dig. Var då Tänk på: Det finns läkemedel som kan göra ännu mer försiktig och använd kläder. dig extra solkänslig. Fråga på Apoteket om After sun-produkter kan svalka. du använder till exempel antibiotika eller V  älj olika produkter för olika behov. Läppar, smärtlindrande gel. Källa: Undersökningen om solvanor gjordes ansikte och kropp kan behöva olika skydd. av Geno­MEL som studerar riskfaktorer för att Återfukta huden efter att du har varit i utveckla malignt melanom, en sorts hudcancer. solen.

Ange ditt medlemsnummer i ApoPlus eller ditt person­ nummer samt namn och adress i svaret. Mejla eller posta ditt svar till: apoplus.kampanj@apoteket.se respektive Apoteket Kundservice, Bredbandet 1, 392 30 Kalmar. Viktigt: döp mejlet eller märk kuvertet ”tävling”!

Rusning när ApoPlus bjöd på bio Den 12 mars fick utvalda medlemmar runt

om i landet gå på förhandsvisning av filmen Hotel Marigold tillsammans med en vän. Det blev rusning efter biljetterna och efter fyra timmar var de slut på samtliga biogra­ fer. Biokvällen blev en succé och det här är några kommentarer från medlemmar: ”En helt fantastisk film, en riktig fem poängare.” ”Vi tackar för en trevlig och mysig kväll med Hotel Marigold. Trevlig idé som gärna får återkomma”.


Aktuella ApoPlus varor 14 maj – 24 juni

NiQuitin*

20% rabatt

L300 Bodylotion Parf och oparf, 200 ml Medlemspris

Eucerin Aquaporin ansiktsprodukter Hela serien

55 kr

(ord. pris 69 kr)

Komprimerad sugtablett 1,5 mg eller 4 mg, 20 st Medlemspris

68 kr

(ord. pris 85 kr)

Apoteket Familj

20% rabatt

Tablett, 200 st Medlemspris

Frontline Vet. Spot-on lösning** 100 mg/ml, alla förpackningsstorlekar

127 kr

(ord. pris 159 kr)

SB12 Tandkräm 100 ml Medlemspris

71 kr

(ord. pris 89 kr)

20% rabatt

På utvalda Apoteket plåster

Vichy roll-on

dubbel­pack för kvinnor och män Medlemspris

Aktuella ApoPlus varor 25 juni – 12 aug

157 kr

(ord. pris 196 kr)

20% rabatt

Vichy Nutriextra Bodylotion

På utvalda Compeed Skavsårsplåster

Parfymerad och fukt­ givande bodylotion 400 ml Medlemspris

175 kr

(ord. pris 219 kr)

Flux Fresh munskölj med mint­

25% rabatt

Apoliva/Apoteket solskydd, after­sun och brun-utan-sol

smak. Ger starka tänder och en fräsch andedräkt. 500 ml Medlemspris

Vill du bli medlem?

79 kr

(ord. pris 99 kr)

Prata med vår personal, eller ansök på apoteket.se

Apoteket Flytande Omega 3 Kosttillskott Medlemspris

135 kr

(ord. pris 169 kr)

* Läkemedel för rökavvänjning (nikotin). Från 18 år. Läs bipacksedeln noga innan användning. ** Läkemedel mot fästingar, loppor och löss på katt eller hund (fipronil). Läs bipacksedeln noga innan användning Vi reserverar oss för lokala avvikelser i sortimentet och slutförsäljning.

nummer 3 2012 |

| 35


dina åsikter Skriv i tidningen apoteket

EN TIDNING OM LIV OCH HÄLSA FÖR APOTEKETS KUNDER NUMMER 2 2012

Smart mat sid 12 och 13

Välkommen till din sida i tidningen. Här kan du dela med dig av dina tankar kring liv och hälsa.

MUNTORR AV MEDICINEN Extra fluor räddningen för tänderna

POLLEN­ INVASION

Effektiv hjälp även för gravida Ny kunskap om medicinerna

Hjärtat i fokus Gör dig själv och ditt hjärta fyra tjänster. Läs första delen av vår nya artikelserie!

BEHÅLL SPÄNSTEN

Hudens vänner och fiender

VÄLKOMMEN | NOTERAT | PÅ HYLLAN | DINA SIDOR | KORSORD | TILL SIST: STEPHAN RÖSSNER

Apoteket 2 omslag.indd 1

2012-03-07 16:12

Adress: Insändare, Tidningen Apoteket, Apoteket AB, 118 81 Stockholm E-post: insandare@apoteket.se Skriv namn och adress även om du skriver under signatur. Insändare kan kortas.

Kostråd för diabetiker

Hej! I nr 4 2011 i er kundtidning (som jag inte läst förrän nu) finns det kortfattade kostråd för diabetiker på sidan 26 (punkt 4 i faktarutan). Där står det att man ska undvika mjölmat och allt som innehåller socker (utmärkt). Tyvärr finns det ingen rekommendatio­n att undvika potatis, pasta och ris, som om­ vandlas av kroppen till socker (glukos). Jag hittade följande på internet om en person som kurerade sig med hjälp rätt kost (det borde ni skriva om i tidningen). http:// www.kostdoktorn.se/toppbetyg-frandiabetiker/

Vänliga hälsningar Bengt Nilsson, Staffanstorp Svar: Hej Bengt! Vad roligt att du hittade vår

artikelserie om diabetes. Den var uppskattad av många. När vi tar med råd i tidningen måste de vara vetenskapligt belagda. Även om det finns många åsikter om kolhydrater i kosten, finns det inte några bevis för att diabetiker helt bör undvika dem. Hur mycket kolhydrater vi behöver, både diabetiker och andra, har debatterats livligt de senaste åren bland annat på den sajt du tipsar om. Här ger forskningen inget entydigt svar om vilken exakt mängd som är lämplig och därför finns det inte med i artikeln. Det går inte heller att säga veten­ skapligt att endast en typ av kosthållning passar för diabetiker, det finns olika alterna­ tiv. Därför är det viktigt att diabetiker hittar

Fråga direkt på apoteket om produkter eller service Tack för att du hör av dig! Redaktionen vill gärna ha feedback på innehållet i tidningen och hur vi kan utveckla det på bästa sätt. Och vi blir glada om du vill dela med dig av dina tankar kring liv och hälsa. Du kan också ringa Apotekets kundservice på 0771-450 450.

36 |

| nummer 3 2012

en kost som passar för just dem som personer. Sammanfattningsvis kan man ändå säga att i en sund kost ingår fiber, som kolhydrater är en bra källa till. Det är då bra att välja så kallade långsamma kolhydrater, som fullkornspasta och råris, och äta lagom stora portioner.

Klok krönikör

Hej! Vill tacka för Stephan Rössners ”Kränk inte överviktiga”. Stephan Rössner är oer­ hört kunnig och klok samt skriver fantas­ tiskt bra och underhållande!

Med vänlig hälsning Gunnel Eriksson

Fel i recept

Jag har läst tidningen apoteket nr 2-2012. På sidan 12 finns ett recept på ljummen korngrynsallad med rotsaker. Texten börjar med ”Sätt ugnen på 200 C”. I resten av tex­ ten står det ingenting om att man skall sätta in rätten i ugnen. Skall den sättas in i ugnen och i så fall hur länge, eller skall den endast tillagas på spisen?

Med vänlig hälsning Helen Svar: Hej Helen! Raden om att sätta på ugnen

finns där av misstag. Den kom med ursprungs­ receptet och ingen av oss som korrläste texten tänkte på den! Ugnen ska inte användas i receptet vad vi vet. Ursäkta otydligheten.

Ljummen korngrynsallad med rotsaker 4 port 2 dl korngryn ½ tsk gurkmeja 2 morötter 1 /4 rotselleri 1 /2 purjolök 1 /4 - 1/2 röd chili 1-2 msk honung salt, peppar, ev olivolja

Rätt Recept

Koka korngrynen enligt anvisningar, men låt gurkmejan koka med i vattnet. Skala och skär morot samt rotselleri i strimlor. Strimla även purjolöken. Låt grönsaksstrimlorna koka med grynen de sista 5 minuterna. Finhacka chilin och rör ner tillsammans med honung i de varma grynen. Smaksätt med salt, peppar och eventuellt olivolja. (Recept från Flädie Mat- och Vingård, Lars Amilon)

Tweet om Apoteket

Sälg, vide och alm har börjat blomma i Stockholm. Tack @apoteket_ab för appen Pollenkollen, som gör det lättare att hantera sin allergi.

Uppsnappat på twitter april 2012

Redaktionen

Apoteket online Här hittar du aktuellt och tidigare nummer av tidningen Apoteket: www.apoteket.se/ privatpersoner/kundservice/common/ tidningenStartsida.aspx Följ också Apoteket på:

Tidningen Apoteket som taltidnin­g Du kan få Tidningen Apoteket som tal­tidning genom att skicka e-post till : tidningen.apoteket@apoteket.se eller ringa Kundservice på tel 0771-450 450.


Korsord

Apotekskrysset 1

Vågrätt 1. Kan ge både TBE och borrelia 5. Kan drabba hjärtat 9. Destillerat dryckjom 10. Typ av proteiner 11. Esko, f.d. statsminister 12. Bär på arvsanlag 13. Pålprefix 14. Blåses av för i hockey 16. Luftombytet 19. Medicin 20. Tryggar renlevnad 22. Har strykande åtgång 24. Gör ofta någon annan 26. Mättar massor 27. Könsorganen 29. Ögonsjukdom 30. Stendammslunga 31. Sökt och pakt

3

2

5

4

9

6

Dina sidor

7

10

11

12

14

15

13

16

17

18

21

20

19

Lodrätt 23

22

24

27

28

1

31

2

E N A V U A R K V A G N A R S C E N R

3

13

18

20

22

R E R G O L S U K O O S U

5

4

U N G A R A A S N T E R T A S L Ä K R S V A S M A K N E G G K V F I B R O S I N Å O N I A L L M Ä N N A A T 9

10

14

11

15

23

26

27

30

32

Apoliva antiage kit i nr 2 2012

Vi skickar Apoliva-kit till: Ann-Christin Jehrn, Karlskoga, Barbro Sjöberg, Mälarhöjden, Wivi Gisleskog, Alingsås.

26

29

30

29

Vi vann!

25

Konstruktör: Gunilla Hultström

1. Läran om bl.a. läkemedelsberedning, användning och tillverkning 2. Kan nerv vara 3. Behöver såväl frisk som sjuk ibland 4. Är både Norge och Finland 5. Närmare fyrtio 6. Blir nöjesresande med tur 7. Claude, impressionist 8. Är knuten till kult 13. Herr som fru 15. Ses ofta intill delta 17. Klåpare 18. Tidigare familjefröken 19. Används fortfarande ibland vid förlossning 21. Det rutiga uppehållet 23. Ivan, tennisspelare 24. Världslitteratur 25. En är skäggig 28. Kan vara valmat

31

6

8

7

E J D E R I O B B I A T E N K N U T E N L K R A R E N F G I K T E N J R R V E R N A A L A D O L E N S S I D U R O L O G N S

12

16

17

19

21

24

25

28

Här är den rätta lösningen på korsordet i förra numret. OCH HÄR ÄR VINNARNA: Vi skickar boken Smarta val till Erik Berglund, Göteborg, Märtha Pettersson, Karup, Bert Björk, Piteå, Rune Renås, Göteborg, Kerstin Andersson, Tollarp, Stig Edvall, Västervik, Britt-Marie Karlsson, Västervik, Maud Kruger, Uppsala, Agneta Claeson, Hisings Kärra, Inger Sundberg, Sundsvall.

33

Skicka din lösning till Apoteks­krysset 3, Tidningen Apoteket, Apotekets Kundservice, Bredbandet 1, 39230 Kalmar, senast 25 juli 2012. Vi drar tio vinnare som får boken ”Smarta val”. Den rätta lösningen finns i nummer 4 som kommer ut den 16 augusti.

Namn Adress Postnummer Ort nummer 3 2012 |

| 37


Till sist

Maria Thomsen

Har du bestämt dig för att börja röra på dig? Du behöver kanske inte, som Maria Marathon­Mia Thomsen, börja med marathonträning. Men oavsett målet är faktiskt hennes råd att börja lugnt. Det gjorde hon vid 37 års ålder och det har tagit henne långt.

”Att gå ut och springa det snabbaste man kan är varken behaglig­t eller lockar till att vilja göra det igen. Starta därför med att varva gång med jogg.”

Maria MarathonMia Thomsen Marknadschef, bloggare, Löptränare och långdistanslöpare http://bloggaromtraning.se/ marathonmia/ BOR: Kungsholmen, Stockholm. På fritiden: Ses jag mest i löparskor, lagandes mat. Sommarplaner: Koppla av på Västkusten med sköna långpass. Läser just nu: “I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra” av Pontus Herin. Ser fram emot: Att nå den magiska gränsen på 200 km på 24-timmars. Inspireras av: Människor som möter sina rädslor. 38 |

| nummer 3 2012

Friheten att ta sig fram med

hjälp av kroppen och låta hjärtat arbeta i takt med att du lägger meter efter meter bakom dig är en skönt befriande känsla. När man har kommit igång vill säga. När jag joggade för första gången tog det mig två månader att kunna springa 2,5 kilome­ ter på raken. Nu är jag tvåfaldig Riksmästarinna på 24-timmarslöpning och kan springa nästan 19 mil. Nåväl, så långt be­ höver du inte gå för att hitta löpningen som en naturlig del i livet. Men en halvtimme åt gången två gånger i veckan, gör under för både kropp och knopp. Felet många nybörjare gör är att man vill så mycket för fort. Att gå ut och springa det snabbaste man kan är varken behaglig­t eller lockar till att vilja göra det igen. Starta därför med att varva gång med jogg. Jag hade turen att vara en fegis och starta långsamt, så att kroppen vande sig succes­ sivt, men en del av mina adepter blir lite stressade av att hålla låg fart. Det är tiden i rörelse som är viktig. Välj att du ska vara ute i 20-30 minuter och starta med att gå raskt fem minuter och jogga en. Bestäm dig innan för att träna två gånger den kommande veckan och planera in det så blir det gjort. Det är lättare att smyga in goda vanor och göra det som en naturlig del i vardagen. Ta gärna med en kompis, så blir det svårare med de dåliga ursäkterna. Vi bokade in oss på ett femkilometerslopp för att ha ett mål. Efter två veckor är det dags att gå raskt fyra minuter och springa en, sedan minskar du successivt gådelen, eller laborerar med gång tre minuter och löpning två. Vips i augusti springer du 20-30 minuter i sträck utan att

gå. Glöm nu inte bort att du kommer hamna i en dipp efter två-tre veckor. Det är så för alla, vi är fulla av motivation och inspiration ett tag sen ebbar det ut. Jag brukar ge det tre ”tråkrundor” där jag använder rundan att göra av med negativ energi. Våra tankar är de som bråkar mest med oss när vi är ute. Gör det jätteont i benen så springer du för fort, men är du bara trött så är det latmasken som försöker få dig att stanna. Ett sätt att lura latmasken är att följa tidangivelser eller sätta upp delmål; Jag ska springa 5 lyktstolpar och gå två. Eller så brottar du ner latmasken genom att tänka på dina starka, rytmiska steg om flåset känns tungt, eller på din jämna andning om benen känns tunga. Att flåsa hör till, det är en del av träningen. Använd din runda som terapi. Släpp tankarna från dagens jobb och kom i skön harmoni för kvällen. Använd rundan att leta färger i naturen eller koppla av med att njuta av årstidernas skiftningar. Sträck på dig och känn dig lång, se till att andas så att du får syre till musklerna. Ta lagom långa steg och gå i backarna i början om de känns jobbiga. När du sträcker på dig får du naturligt bättre löpsteg och du kan tänka att du ska springa vackert. Jag tar alltid med mig springskorna på affärsresor och bestämmer redan innan att jag ska se det nya stället löpande­s. Det finns alltid tid att lura in en halvtimmes sightseeing i joggingskor. Detsamma gäller semestern, hur trött jag än är efter en dag på stranden, kan jag snabbt kicka igång endorfinerna med en liten runda före maten. Några tips på vägen Köp dig ett par sköna joggingskor, låt de stå väl synliga i hallen som en fin inredningsdetalj. Planera in veckans två pass, gärna med en kompis. Ge dig själv tid, varva gång och löpning i början. Skaffa ett billigt tidtagarur och följ klockan, då känner du inte av tröttheten lika tydligt. Våga bli trött, du ångrar dig aldrig efteråt. Läs löptidningar och bloggar när motivationen sviktar. Lycka till! Var rädd om din kropp – den ska transportera dig genom livet!

Foto: Anders G Warne

Löpskola för nybörjare


Fräscha nyheter mot torr mun

20% av kvinnor över 55 år upplever ibland en känsla av att vara torr i munnen. Många upplever det inte som ett stort problem, men bristen på saliv är dåligt för tänderna och andedräkten. Actavis har utvecklat en hel serie produkter i samarbete med tandvården för folk som känner sig torra i munnen. Först ut är Xerogel till natten och ett dagligt munskölj, Xerorinse. Båda stimulerar saliven, återfuktar och ger en behaglig känsla. Xero finns hos utvalda apotek och tandvårdskliniker. Testa Xero och upplev skillnaden.

Läs mer på www.drymouthrelief.se

dry mouth relief by


NYTT SOLSKYDD

FÖR BARN

Stärker hudens naturliga försvar mot solen

Hos barn är inte hudens eget försvar mot solen juni : j - 24 a m ande 14 rbjud e j n a a Kamp två valfri er, Köp dukt dspro tt. d y k s sol raba få 25%

färdigutvecklat och därför måste deras hud skyddas extra noggrant. Utöver högt UVA/UVB ug i - 12 a : 25 jun bjudande r e n j i r n e a c Kamp valfria Eu å n v u t rS Köp å Afte Sun, f öpet. på k

skydd innehåller Nya Eucerin Kids Sun Protection SPF 50+ naturlig lakritsrot som på ett unikt sätt stärker hudens eget försvar. Enkel att applicera, extra vattenresistent, utan parfym och färgämnen. Avancerat solskydd, speciellt utvecklat för barns känsliga hud.

Bara det bästa är tillräckligt bra för ditt barn -

FINNS BARA PÅ APOTEK Använd QR-koden för att hitta den solprodukt från Eucerin® som passar dig bäst, eller besök www.myeucerin.se/sun

SKIN SCIENCE THAT SHOWS

Tidningen Apoteket - Nummer 3 2012  

En tidning om liv och hälsa för Apotekets kunder.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you