Två gånger åtta

Page 1

2x8

Antal:

Två gånger åtta

Anna-Lena

Constance Rosell

Helena

Åse Larsson

A.S.K... Nom de plume

Lisbeth

Inger Cervin

Theodora Nygren

2

0

1

4


antal: Två gånger åtta

Texterna i denna tidning publiceras

det skrivna ordet frigöra män-

papperet för att söka sin historia.

av ANTAL Redaktion. ANTAL

niskan från samhällets påmålade

Genom varje ny berättelse strävar

verkar som ett litterärt rum för

förväntningar. Texterna kan på

ANTAL efter att få verkligheten

vittnande och politiskt talande

så vis befria oss från fixering vid

att skifta färg. Med dessa litterära

röster. Texterna är författade av

gamla stigmatiserande stämplar.

livsberättelser önskar vi utvidga

enskilda människor utifrån deras

ANTAL tror på och uppmuntrar

kunskapen om människan, makten

olika erfarenheter av verkligheten.

var och ens personliga språk.

och meningen. Vi tror att varje ny

Redaktionen vill skapa en fristad

Bokstäverna ges fritt spelrum

berättelse kan ge en djupare insikt

från att behöva anta en roll och låta

att leta sig fram över det vita

om vad en människa är.

Amanda F

r

b

ö

v

e

n

h

o

t

Mathilda

& F

l

r

ANTAL

y

k

b

e

r

g

Redaktion

ANTAL Redaktion är lokaliserad i Göteborg och ger återkommande ut tidningsnummer som finns att hämta gratis på kaféer, museer, bibliotek etc. Vi tar gärna emot synpunkter, frågor eller förslag. Skicka ett mail till antalredaktion @ gmail.com


Anna-Lena


Grinden! Jag minns det som igår, vi stod vid grinden, fårull, koskit, kavlingabrons gnissel har vi upplevt i praktiken. Muren mot Alvaret, ölandstok och råbockar. Timme efter timme, solen sken, glass på Rosenkind, bröd från Grönhagen. Vi bodde i en flygel, 500 meter till havet, utedass och trägolv, varje sommar, pappa, en kniv i köksgolvet, vad

4

Anna-Lena

sa mamma? Minns ej.


Till Thelma Jag tappar maskor,

många

tappade

Knyter ihop garn,

är färgerna rätt

maskor.

i ditt liv,

du nya som snart kommer?

Jag tänker tankar

om dig

du som går i världen om ett år.

Mitt liv har för många tappade trådar,

maskor

jag ej plockat upp.

Stickat 46 cm,

filt

Vem blir du tusensköna? Blåklintsbarn o

5

Anna-Lena

vallmodoft.

randig.


Helena


* Jag som var väldigt djurälskande sökte mig

till en 4H-gård. Där fanns tio hästar, får, getter och några malätna kaniner. Tuppen gol på gården med sitt hängande huvud. Både jag

och min väninna Gunilla var förtjusta i ett sött och vänligt sto. Hon hette Cornelia och var rar och god och vacker. Vi var ofta och hälsade på hos Cornelia. Det var en vacker sommar. Cornelias föl var lika frappant som sin mamma, med en vit stjärna i pannan. Himlen var alltid ljusblå den junimånaden. Fölet stod på ängen tätt intill sin mamma.

Med läpparna nafsade mamman sin lilla i nacken. Det var en underbar sommar den gången. Men när hösten kom som var regnig och våt slukade det grå upp oss alla i ett dis

och plötsligt var Cornelia försvunnen. Hon fördes till en annan gård i närheten. Där skulle hon slaktas efter några dagar.

Vi stod vid ett bås och ropade på

Cornelia som genast kom emot oss. Hon såg

på oss med sina vackra kolafärgade ögon. Sedan började det regna utanför ladan och vi tittade på Cornelia och vi tittade på regnet och det kändes så tungt. Vi var så ledsna i våra

sinnen. Jag tittade in i Cornelias ögon, för första gången såg jag att hon grät. Stora tårar rullade som en rännil förbi mulen och någon sa med domens röst: ”Hon ska dö, hon ska till

himlen.” Regnet föll ner bakom ladan, som stora tunga fotsteg och Cornelia grät. Vi hade svårt att lämna henne. Men vi lämnade henne

ändå. Följande dag dog hon och jag tänkte att hon hela tiden hade vetat, att hon vetat att tiden var kort fram tills hon skulle till Schavotten. Den dagen regnade det alldeles

7

Helena

fruktansvärt, dagen efter Cornelias död.


mitt i allt utan att vi hann tänka efter satt

vi en dag på hennes säng hand i hand. Då knackade föreståndarinnan plötsligt hårt på dörren och sa: ”Vad gör ni där? Ut från rummet, gå upp till ditt eget rum Helena!” Mitt hjärta bultade av rädsla, lika hårt som dörrknackningarna. Jag tyckte det var konstigt att föreståndarinnan spionerade på just oss när de två pojkarna i rummet bredvid både rökte och drack öl. Dem brydde hon sig inte om, oss vaktade hon alltid. Det kändes konstigt att kännas vid en förbjuden kärlek i maggropen, som att jag skulle svimma.

En dag fick Hilma herrbesök. Det

var Pelle som var jättekär i henne. Jag hade hört om honom. Han hade också blå ögon, som akvarium. Men honom hatade jag, jag var så svartsjuk så jag gick upp i limningarna. Det var vår och ganska skönt och varmt väder

och vi åkte allesammans iväg för att tälta nära en strand. Under vår tältsemester drack vi hemskt mycket öl och var lite bakfulla hela tiden. En dag gick jag in i Hilma och Pelles tält och ställde till en scen. Då packade Pelle

ryggsäcken, kröp ut ur tältet och försvann. Hilma blev sur och tyst som muren. Hon satt

inne i tältet och jag utanför. Jag var också

sur, med baksmälla. Det kändes vidrigt. Svartsjukan värkte och sved. Jag hade också

bränt mig i solen, huden var som eld. Jag göra något så att jag får tillbaka Hilma. Men

Jag studerade på en bibelskola i en liten stad

jag förmådde inte någon försoning och kände

i Finland. Det var en hård skola. I min klass

hur jag blev som en isstaty. Så kröp Hilma

fanns några pojkar och även en flicka som

långsamt ut genom tältöppningen och tog mig

hette Hilma. Hon hade himmelsblå ögon, var

i handen. Då smälte ishjärtat inom mig. Hon

rödhårig som Pippi Långstrump och sprallig

hade en underlig magnetism i sina rörelser, jag

och glad som Fröken Sprakfåle. En gång hade

kände mig verkligen besegrad av kärleksruset,

vi engelsk konversation i bibelskolan. Då

både yr och galen, en fruktansvärd himmelsk

tittade hon på mig med sina blå spjuveraktiga

känsla bara genom beröringen. Det måste ju

ögon, jag tyckte de glittrade som solen och

vara den stora kärleken. Den stora kärleken

jag kände en ilning av dragningskraft från

är väldigt skör och öm. Hon sa: ”Jag har en

henne som jag aldrig känt förut. Hon sa att

gåva åt dig” och satte en hundvalp i min

hon var skytte i horoskopet och jag sa att jag

famn. Jag tänkte: Hur ska jag kunna sköta

var vädur. ”Då passar vi bra ihop”, sa Hilma,

den? Hon ville att den skulle heta ”Felicia

”vi är båda av eldens tecken.” Det kändes

den lyckliga”. Sen kröp vi in i tältet och

som att jag bara ville vara nära henne och

älskade innerligt.

8

*

Helena

kände mig förintad och tänkte att jag måste


A.S.K... Nom de plume


*

2014… ETT NYTT STEG… OCH SEDAN ETT STEG TILL 24/25 september… återigen. Början till ett SAMTAL om det DEMOKRATISKA SAMHÄLLETS MÄNNISKOSYN. Det demokratiska samhällets grundval består av varje MÄNNISKA SOM SÅDAN (d.v.s. som faktiskt existerande) och dess medborgartanke innebär en revolution i relationen mellan människan och samhället. Plötsligt uppkommer insikten att människan kan vara jämlik och fri och därmed bunden och ansvarstagande. Men på ett nytt och självbestämmande sätt. Fortfarande återstår de viktiga frågorna att besvara: Vad innebär detta och hur ska det åstadkommas? Att rösträtten tillhör människan och inte längre är bunden till något yttre är en god men otillräcklig början. Inför milleniumskiftet sammanfattar demokratiutredningen år 2000 den människosyn, som vuxit fram som det etiska fundamentet för den demokratiska samhällsidén. Man uttrycker den såhär: Varje människa har – lika värde: varje människa har samma värde som alla andra. – ett unikt värde: varje människa är oersättlig som person  =  inte utbytbar. – ett egenvärde: ingen är någonsin enbart ett medel för någon annan eller något annat. För mig råder ingen tvekan om att dessa värden uttrycker och sammanfattar en markering till skydd för livet, och en markering mot sådana idéer, som ytterst syftar till att återigen helt och hållet reducera människan till deltagare i ett maktspel av ”övermänniskor” mot ”undermänniskor”.

10

FENOMEN men alltid inlindat i NYA OCH OLIKA UTTRYCKSFORMER.

A.S.K... Nom de plume

Denna världsbild som hela tiden återkommer, som SAMMA


* Vad säger Sveriges Riksdag i denna fråga? ALLTSÅ: Regeringsformen 1 kap. Statsskickets grunder. 1§. All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. (OBS! ”ska” saknas) Den offentliga makten utövas under lagarna.

+

Lyft från platsen i 2§, som jag har gjort tom: (OBS! utsägs, innebörd: ”tvingande”) Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.

=  juridik + etik förenas.

2§ […] TOMT, ty innehållet finns ovan  =  ”Den offentliga…” Sen fortsätter: Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd [  =  förhandlingsbart…] ska [OBS!] NEJ, jag vet det! Jag vet att det inte ser ut så i lagboken! Men så bör det se ut – ur den demokratiska rättsstatens nerifrånperspektiv. Ty demokratins grundförutsättning kan aldrig reduceras till förhandlingsbara ”målsättnings-stadganden”, vilket innehållet i 2§ anses innebära.

11

A.S.K... Nom de plume

Med denna början försöker jag hitta fram till innehållet i demokratins frihetsbegrepp AUTONOMI. Det betyder ”att både följa och välja”. Man väljer att följa regler, som man deltagit i att bestämma med sina egna val. Man blir då beroende på så sätt att man kan styra sig själv med stöd av både förnuft och samvete. Därmed når man självrespekt och skapar sin egen värdighet som grund för en större gemenskap. Någonstans måste man börja – sedan får man återkomma.


Inger Cervin


Misshandel med ord Sitter tyst

å runt min ringa person e det ståhej, rabalder.

Ord

ord

sladder å fladderord

som eldslågor fladdrande

slickande

ondsinta.

Det blev tyst. Orden dog

13

Inger Cervin

i brist på näring.

Äckliga tungors långa fladder.


Hallå världen, SOS! Hallå världen, SOS! Jag e en av de länder där krigets fasor händer.

Makthavare möts upp i stora palats

med kristallkronor å dignande bord.

Sällskapligt äter de delikata rätter,

dricker dyrbart vin å champagne.

Efteråt e alla belåtna. Ja, lite kaffe å tårta på det hela… Så där. Å nu kan freden påbörjas, diskuteras… Alltmedan dödspatruller över de mina marscheras.

Hallå världen… Anropar SOS…

Jag förblöder…

Har mist tusentals systrar och bröder.

Du världen ser på TV, läser i media i fredens ombonade hem, fredens värld, du ser och hör vad som händer. Hör dödsropen skalla.

Familjer skingras som höstlöven för vinden.

Bombregn efter bombregn faller utan pardon över mig.

Giftgaser sprids i lönndomens sköte,

likt dödens smygande skuggor.

Där ligger de mina, frågande, i dödskramp å krälar. Mitt land och de mina e utlämnade till girighetens överhet. Jag å de mina e deras trälar.

Hallå världen!

Har du glömt mig…

Hallå världen… Hjälp!

Var e ni som talar er varma om fred å likaberättigande, demokrati, å alla människor e värdefulla?

Inger Cervin

Hallå världen… Vart tog du vägen… Hjääälp…

14


Constance Rosell


*

Hösten 1969 fick jag min första kontakt med

Det finns också en berättelse i Gamla Testamentet

psykiatrin. Dessförinnan hade jag börjat fundera

som handlar om Simson och Delila. Simson hade

på vad ondska är, om Gud och djävulen är det-

långt vackert hår, hans kraft satt i håret. Delila

samma. Jag tänkte på teodicéproblemet. Hur kan

klippte sedan av honom håret och han förlorade

Gud vara god då det finns så mycket ondska i

all sin kraft. Dessa berättelser berörde mig djupt.

världen? Det är ett problem som människor i alla

Även Nya Testamentet gjorde starkt intryck på

tider har funderat över. Jag var mycket bibelkunnig,

mig. På långfredagen fick jag en fruktansvärd ång-

hade gått i kyrkan så gott som varenda söndag,

est av allt som hände i samband med Jesu kors-

alltsedan jag var fem år. Under denna tid bodde

fästelse, som till exempel när Petrus förnekade

jag i Helsingborg hos mormor och morfar som

Jesus tre gånger innan tuppen hade golt. Eller när

båda var mycket gudfruktiga. Jag lägger betoning-

Jesus törstade och fick ättika att dricka. En annan

en på fruktan. Mormor läste många berättelser ur

bidragande orsak till min oro var att min styv-

Gamla Testamentet. Till exempel den om Noaks

syster bodde i en pytteliten lägenhet tillsammans

ark där hela jorden skulle dränkas. Gud var ond

med sin dåvarande pojkvän Ove. Ove var förföljd

på människorna för att de var så syndfulla. Vad var

av grannarna som försökte få värden att vräka

synd? Frågade jag mig själv. Noak och hans hustru

dem. Under kvällen hade jag dessutom läst i en

var gudfrukiga. Gud lät Noak bygga en ark. Noak

tidning att den franske skådespelaren Alain Delon

fick också i uppdrag att föra med sig två exemplar

förmodligen hade mördat sin livvakt. På natten

av varje art på sin resa. Arken var tjugofem meter

kunde jag inte sova. Det var först klockan fyra på

bred och mycket lång. Det regnade i fyrtio dagar.

morgonen som jag tillslut somnade. Jag började

Andra berättelser handlar om Daniel i Lejongropen

drömma att jag var ensam i världen, att allt var en

och Jona som gömde sig för Gud i valfiskens buk.

illusion, att Gud skulle straffa mig eftersom han

Mormor läste också om Job som anklagade Gud.

var ond. När jag vaknade på morgonen begav jag mig till läkaren. Jag berättade vad som hade hänt. Läkaren gav mig tabletter på 100 milligram Nozinan. Han sa åt mig att jag var tvungen att ta dessa.

Constance Rosell

Han trodde att jag hade fått en psykos.

16


*

Det var fredag. Jag skulle få komma in på en vård-

tillsammans med vårdarna. Jag skulle få gå på

avdelning för studenter efter helgen. Läkaren hade

terapin. De bestämde att jag skulle väva, men

också gett mig Nozinan på 5 milligram som jag

istället gick jag ut i den stora parken för att

skulle ta på dagen om jag blev orolig och om det

plocka grenar och paradisäpplen. Sedan gick jag

inte hjälpte skulle jag bege mig till mentalsjukhu-

upp till terapin i målarsalen som låg på tredje

set Ulleråker. Jag tog tabletterna och lade mig att

våningen. Där kom jag att göra ett kollage som

vila. På kvällen ringde det på dörren. Jag öppnade,

skulle föreställa paradiset. Detta paradis vaktades

det var Ingrid som stod utanför. Ingrid spelade

av fyra nakenbilder på Birgitte Bardot som jag

Cassandra, sierskan i pjäsen Trojanskorna. Ingrid

hade klippt ut ur tidningen Playboy.

sa att jag såg drogad ut och jag berättade vad

som hade hänt. Jag fick sedan en fruktansvärd

en promenad. Jag hade alldeles för tunna kläder

hjärtklappning och bad Ingrid ringa efter en taxi.

och jag fick nackspärr som inte släppte förrän jag

Jag åkte till Akademiska sjukhuset. Ingrid följde

hade ringt min bror Martin i Göteborg. Nästa dag

med i taxin. När jag klev ur började hjärtat slå

kom han och hälsade på mig. Han pratade med

ännu snabbare. På akutavdelningen fick jag gå före

min läkare som sänkte doserna Nozinan. Efter tre

alla andra i kön. Jag fick komma in på ett rum.

veckor blev jag utskriven. Under dessa tre veckor

För att lindra min hjärtklappning bad jag Ingrid

fick jag permission och kunde spela med i Trojan-

berätta om sin fiolspelning och det lugnade mig

skorna. Sista föreställningen av denna pjäs sågs

en smula. Därefter fick jag åka till Ulleråker. Där

av den blivande författaren Torbjörn Säfve. Han

fick jag en sängplats. Doserna Nozinan ökades

erbjöd mig en roll i sin kommande föreställning

och jag somnade. På morgonen vaknade jag och

Kvinnorna från Shanghai av Tore Zetterholm. Jag

var fruktansvärt trött. Det var inte tillåtet att ligga

skulle spela den fjortonde kvinnan som hade den

på sängen och vila. Istället fick jag hasa mig fram

längsta monologen, på två A4-sidor. Huvudperso-

i korridoren. I detta tillstånd fick jag träffa några

nen Tom som var amerikan spelades av en vän till

läkarkandidater. Jag försökte berätta vad som hade

Torbjörn Säfve. Torbjörn hade vid denna tid gått

hänt, om mina religiösa funderingar. På eftermid-

ut filminstitutet. Vi repeterade om och om igen en

dagen fick jag träffa en psykiater, Bobbo Franke

karatescen. Vi kvinnor var klädda i blå uniformer

hette han. Han gav mig diagnosen Manodepres-

försedda med Mao Tse-tung märken. Som förbe-

siv (bipolär som det kallas nuförtiden) och jag

redelse fick vi också läsa Maos lilla röda. Till pre-

fick Litium som var ett slags universalmedel som

miären kom Tore Zetterholm med hustru. Pjäsen

man skulle få ta hela livet. Dessutom skulle jag ta

fick fin kritik, i synnerhet den skådespelare som

blodprover varje månad. Litium var skadligt för

spelade Tom. När Kvinnorna från Shanghai spelats

njurarna. På avdelningen fick vi laga maten själva

färdigt drabbades jag av en djup depression. Mina

En dag skulle vårdarna ta ut mig på

spanskstudier blev eftersatta. Jag minns att jag blev liggande på min säng hela dagarna. Den enda ljuspunkten var ett återkommande radioprogram:

17

Constance Rosell

Det ska va gamla låtar, såna som spelades förr.


Ă…se Larsson


* Jag minns de obevakade ryckningar jag tidigare hade då jag till exempel sa något ofördelaktigt, då jag stod på banken och ryckte till så kraftigt att jag nästan hoppade över bankdisken, eller då jag ibland slog till passagerare på spårvagnen eller bussen. Det var inte alltid så roligt. Men så fick jag en dag möjligheten att vistas en vecka på ett hälsohem i Polen. Hemmet låg inte långt från en lång havsstrand. Varje kväll till-

Jag tror att vi har mycket att hämta från naturen, att vi kan

Mycket mer tillfredsställande

bringade jag cirka trettio minuter

leva av den och på så vis må mycket bättre. Vi fick ju jorden

var de kontakter jag hade med

med att gå längst stranden och

för att ta oss an den, odla, skörda och bygga upp den, leva

psykolog Sigfrid Alander som jag

andas in havsluften. Kvällarna var

med, av och i den för att se vad den kan ge oss. Det gäller

själv ordnade under två år. Han

mörka men lystes upp av de stora

att lyssna på kroppen, känna efter vad den vill ha. Jag tror

kom hem till mig en timma varje

vita gässen som gick bredvid mig.

att det i längden skulle kunna förebygga sjukdomar. Visst

onsdag kväll klockan 18–19 och

Gässen var större än svenska sva-

är det fint att sjukvården finns, duktiga kirurger, sjukgym-

vi satt och pratade tillsammans

nar och gjorde promenaden både

naster m.m. Men jag upplever det som att läkare ofta bara

i mitt vardagsrum. Han kom med

lättare och roligare. Jag tyckte

skriver ut recept istället för att ta sig tid att tala med pa-

bussen som stannade utanför mitt

också det var trevligt att försöka

tienten om problemen. Läkaren borde istället lyssna på de

vardagsrumsfönster klockan

tala lite med dem, det gav vistelsen

drömmar som uppkommer i tillstånd av psykisk sjukdom

17:50. Varje onsdag stod jag vid

en viss charm. Denna inandning

och inte hindra dessa drömmar med sprutor och tabletter

fönstret och tittade efter honom.

av havsluft gjorde att en stor del

så de dör. Människan riskerar då att bli en diagnos.

Det visade sig att han kom varje

av ryckningarna försvann.

gång och det kändes att han ställde

Jag har själv femtio års erfarenhet av kontakt

med sjukvården. Har ej oroat mig för min diagnos epilepsi,

upp för mig. Det gav mig ett själv-

mycket mer för mina koncentrations- och lässvårigheter.

förtroende att vi träffades så under

Jag har talat med läkare om detta handikapp ofta och velat

två år. Våra träffar fick mig att

jobba med att förbättra det. Jag har velat veta vad det finns

våga sluta på min arbetsplats på

för möjligheter och alternativ men läkarna har då sagt sig

Göteborgs-Posten där jag tillbringat

vara tacksamma för att de epileptiska anfallen ej varit så

femton år av mitt liv. Kontakten

starka och detta har endast resulterat i receptutskrivning.

med Sigfrid Alander fick mig också

Jag tycker att det är viktigt att läkare lyssnar på sina

att börja studera på Wendelsberg

patienter och hjälper var och en med det som hon eller han

folkhögskola där jag tog studenten

mår dåligt av. Det är viktigt att förebygga, inte vänta tills

efter två år. Håret blev väldigt krul-

något händer. Under de femtio år jag haft kontakt med

ligt, jag kunde ej dra en kam genom

läkare har jag inte haft ett enda besök jag varit nöjd med.

det på sex månader. En hårvårdssalong sa att förändringarna i livet

19

Åse Larsson

satte sig i håret.


Första kärleken Än idag kan jag ibland tänka på min första

nygrillad korv med bröd och annan after work

kärlek. Den upplevde jag sommaren 1968,

mat. Att få ta till sig månens ljussken från en

en junikväll på ön Tjörns sommardansställe

stjärnklar himmel, för att sedan lägga huvu-

i Fagerfjäll. Det var i början av juni och till

det på en dunkudde, krypa ner i en sovsäck

Tjörn hade jag tagit mig tillsammans med mor

och titta in i ett par bruna ögon för att få dem

och far och mina två systrar. På Tjörn hade far

att tala. Att efter några timmars sömn vakna,

och mor en sommarstuga där jag tillbringade

stiga upp, ta sig ut till förhytten och mötas av

mina sommarlov. Dansstället i Fagerfjäll var

en soluppgång. Att nakna gå hand i hand för

gammaldags och byggt i trä. Det höll endast

att ta dagens första dopp. Att sedan lägga sig

öppet under vår- och sommarmånaderna.

på en bergshäll och låta solen torka kroppen.

Lillsyrran och jag hade tagit oss dit med fars

Att äta en frukost och sedan starta dagens

hjälp i familjens bil. Där fanns en levande

seglingar.

orkester som spelade på dansbanan. Det var

en fin sommarkväll. Dansbanan var en antik

vistas i naturen och andas havsluft. Det ger

träbyggnad som inte finns kvar idag. Där

en kraft som är bra att ha med sig när du

spelades inte enbart gammaldansmusik utan

lägger dig ner för att sova och förvalta luften.

även svensktopplåtar. Det är ju trevligt med

Har du då dessutom plockat med dig sju olika

varierande musik. Själv satte jag nästan i hal-

sorters sommarblommor att lägga under kud-

sen när jag blev uppbjuden för första gången

den får du drömma om din första kärlek och

i mitt liv. En man lade sin hand på min axel,

mannen med de grå tinningarnas charm.

jag vände mig om och tittade rätt in i hans två

bruna ögon. Hans klädsel var lik den engelska

och i vattnet. Men under hösten och vintern

flottans uniformer, det var inte många som

hände det att jag och Anders gick till Stads-

hade en sådan uniform. Han kom från Kungs-

teatern och Studion på Götaplatsen. I slutet av

backa och denna sommar tillbringade han på

60-talet erbjöd Stadsteatern sina besökare att

Tjörns seglarläger. Det blev mer än en dans

köpa ett teaterkort för tolv kronor. Då var de

och även kvällens sista dans blev vår. Det

tre första besöken betalda och sedan kostade

var ju trevligt att jag, då far kom för att köra

varje besök tolv kronor. Detta gladde Anders

hem mig och syrran, kunde visa upp en liten

och mig. Det var både trevligt och intressant

papperslapp med telefonnumret jag fått av

att få se en teaterpjäs. Lite mer kulturell

denne man, Anders Herder. Att också kunna

kände jag mig nog efter våra teaterbesök.

förmedla att klädseln varken var slips eller

Ibland hände det också att vi fick möjlighet

t-shirt, varken flott eller enkel, utan istället

att prata med skådespelarna efter pjäsen.

uniform, gjorde mig stolt.

Trevligt att få lite visshet om miljön bakom

ridån. Efter pjäsen tog Anders och jag en

utanför Kungsbacka, i Hanhals. Där bodde

promenad ner längs Avenyn, ibland gick vi

Anders i sin familjs sommarstuga och där

till restaurang Kometen där vi åt god mat

tillbringade jag vårhelgerna med att slipa och

och diskuterade pjäsen. Då och då tog vi oss

skrapa hans fina träsegelbåt i Kostermodell.

också till restaurang Gamleport på Kungs-

Att sedan vara med om att sjösätta den och

portsplatsen. Vi gick upp till Gamleports

segla runt i Bohuslän var trevligt. Segla när

tredje våning, där fick vi sedan sitta i en

det regnar är också en upplevelse. Vid denna

trevlig engelsk antikmöbelmiljö med levande

tid, på 60-talet, såg båtarna inte ut som idag

ljus och kristallkronor. I denna miljö fick vi

och när vi seglade runt öarna övernattade vi

ytterligare en möjlighet att diskutera pjäsen.

varken på hotell eller vandrarhem utan i båten.

Sedan tog Anders bussen hem till Kungs-

Än idag kan jag tänka på de trevliga kvällar

backa och själv tog jag femmans spårvagn

vi tillbringade i båten. Att få sitta där och äta

till Hisingen.

Åse Larsson

Somrarna tillbringade vi ofta i båten

20

Ytterligare tre somrar tillbringades

Jag har hört att det är nyttigt att


Lisbeth


Ensamhet

Kan vara en dag på stranden, en solig vinterdag, snön ligger vit på stenar och snäckor, luften är kall. Träden har inga blad, inget liv, men ibland kan det vara bra att ensam gå och tänka, för vår kropp och för själen, vandra i naturen, andas in den friska luften. Långt bort från stressens avgaser, dricka en varm kopp choklad, äta en smörgås med ost och marmelad och bara må bra.

22

Lisbeth

En promenad längs stranden.


Luften

En morgon stod jag och väntade på

bussen. Solen sken, jag slöt mina ögon och kände en värme genom hela min kropp och jag blev lycklig. En fågel sjöng genom mina öron, genom hela min kropp, tralla tralla, det var så vackert. Värmen i min kropp fanns kvar hela dagen och kvällen. Sen gick jag och la mig och

23

Lisbeth

somnade gott.


Theodora Nygren


ögonen. Jag såg bara ett grumligt flimmer av ljus och mörker innanför mina ögonlock. Jag kände även en slags molande värk i min vänstra underarm. Vad

hade hänt? Jag låg ner. Någon form av mjukt täcke täckte min kropp upp till axlarna. Jag kände en behaglig värme och ett lugn. Kudden under mitt tunga huvud

var mjuk som dunbolster. Jag svävade i en tystnad som enbart avbröts av ett regelbundet blip-

Jag satte mig upp och ut från

pande.

min mun steg ett vrål som till ”Stabil hjärtfrekvens.

och med jag själv blev chockad

Byte av blodpåse till transfusio-

över. Sjuksköterskan tvärstan-

nen om tio minuter.”

nade mitt emot mig med en ny

blodpåse. Han stod i en ställning

röst, nej två. Den andra rösten

som avslöjade att han just var

hummade bara. Antagligen till

på väg att byta ut den gamla

svar på den förstes uttalande.

tomma blodpåsen mot den nya.

Vad? Var jag på ett sjukhus?

Sjuksköterskan såg lika chockad

NEEEEJ! Det kan inte vara möj-

ut som jag kände mig. Hans mun

Jag kände hur det pulserade i

ligt. Från att ha svävat som i en

var vidöppen och långsamt kom

min högra arm. Kroppen var som

vattenfylld bassäng med något

jag till sans.

bortdomnad. Jag kunde inte

varmare temperatur än vanlig

röra mig men kände hur blodet

kroppsvärme, rycktes jag upp

ynklig röst och kände hur ångest-

pumpade genom kroppen. I den

ur mitt bedövade tillstånd och

klumpen i bröstet exploderade in

högra armens armveck upplevde

kände en våg av panik genom

i en katastrofal gråt. Ordet ”nej”

jag ett tryck och någonting kallt.

kroppen. Jag vaknade blixt-

var det enda som kom över mina

Det gjorde inte ont men det

snabbt upp till klarvakenhet och

läppar.

främmande föremålet i min arm

kunde öppna ögonen på två sek-

kändes obehagligt. Det surrade

under. Jag såg vita väggar och

sköterskan till slut.

i huvudet. Något kallt och klist-

en droppställning med en påse

rigt satt fast som i punkter över

blod. Blodet strömmade genom

”Varför lever jag? Varför kunde jag

hela min bröstkorg och på revbe-

en slang och en kanyl rakt in i

inte fått dö?” Tårarna strömmade

nen. Jag undrade vart jag hade

min högerarm. Någonstans ifrån

nedför mina kinder och jag var

hamnat. Inte var det himlen i alla

fick min kropp oanade krafter.

andfådd av min störtande gråt.

Theodora Nygren

25

Någon talade. En mans-

*

”Nej”, viskade jag med

”Vad då nej?” frågade ”Varför?” frågade jag.

Det var som om hela

fall och helvetet hade nog varit

helt annorlunda. Kanske befann

jag först hade imploderat och

jag mig i ett mellanläge, ett mel-

sedan exploderat och ut kom all

lanland, ett något, där jag skulle

undanträngd och innesluten för-

invänta antingen min räddning

tvivlan, hopplöshet och ilska

eller mitt fortsatta lidande. Kan-

blandat med sorg och gråt och

ske höll Gud och Djävulen just

ångest. Det var som om jag

nu på att, om inte utkämpa en

kunde se hela rummet och dess

strid, så i alla fall, föra en dialog

inventarier skaka men det var

om mitt fortsatta öde. Vart var

jag som skakade. In kom en lite

jag? Jag kunde inte se någonting

yngre sjuksköterska och fattade

eftersom jag inte kunde öppna

tag om min ena hand.


”Men lilla gumman”, utbrast hon

Jag lyssnade inte längre. De hade

och kramade sedan min höger-

ju inte fattat någonting. Den rap-

hand med sina båda händer.

pakaljan hade kunnat komma från

Hon såg mig i ögonen, det var

vem som helst, men de förstod

som om hon såg rakt in i min

verkligen inte. Jag hade fått nog.

sargade själ. Jag ville ju inte leva.

En tredje sjuksköterska kom in

”Inte denna gången

och gav mig ett vitt piller.

också”, viskade jag mellan gråt-

nu, men det kommer att bli

attackerna. ”Jag ville ju dö. Jag

bättre. Jag lovar dig. Du måste

10 milligram Stesolid. Det gör dig

orkar ju inte leva längre. Varför

kämpa. Du är ännu så ung. Du

lite lugnare, så får du vila lite och

kan ni inte bara låta mig få dö?

har hela livet framför dig. Du ska

så kan vi prata vidare sedan, men

Inte denna gången också. Varför

inte dö nu. Du ska leva, gumman.

nu behöver du vila. Och du måste

räddar ni livet på mig gång på

Livet är fullt av möjligheter. Du

ta emot blodtransfusionen för

gång på gång, när jag inte vill,

har inte ens levt halva ditt liv

ditt tillstånd har varit kritiskt

inte orkar längre? Jag förstår

ännu. Se på mig. Jag är lite äldre

under ett dygn nu. Och det var

inte. Förstår ni inte? Ni kan inte

än du men jag lever och det ska

en hel del tabletter du tog, eller

Jag förstod och hörde vad de sa

rädda mig. Det är för sent. Det

du också göra. Döden kommer

hur? Du hade verkligen tur den

men jag hade för länge sedan

finns inget i detta livet för mig.

förr eller senare ändå, man ska

här gången också. Du måste ha

slutat lyssna. Jag ville verkligen

Jag är redan förstörd. Jag är för

inte skynda på den. Döden kom-

skyddsänglar eller något. Efter

inte längre. Jag sjönk tillbaka

trasig. Jag orkar verkligen inte

mer då man är redo för att dö,

allt som står i dina journaler är

ner i den mjuka sängen. Nu frös

längre och nu har ni gjort det

när man har levt hela sitt liv och

det ett under att du lever och att

jag. Tårarna hade blött ner hela

igen. Ingen kan rädda mig. Jag

upplevt allt underbart som man

du är vid medvetande. Det var

mitt ansikte och mitt trassliga

kommer att få ett slut på det här.

kan göra och din tid har definitivt

det redan efter första gången

hår. Jag såg att jag låg i en vit

Jag vill ha ett slut på allt detta

inte kommit än. Du har bara inte

vi fick in dig och det är några

sjukhusskjorta. Jag kände lukten

helvete. Jag vill ju göra slut på

hittat rätt än. Du har haft det job-

år sedan nu. Man har inte hur

av desinfektionsmedel och allt

mitt liv. Jag har ingen livsvilja

bigt, vi vet det, men det är ingen

stark fysik som helst, ingen har

såg med ens väldigt kalt och ste-

längre. Jag kan inte leva längre.

anledning till att göra slut på

det och med tanke på hur ofta

rilt ut. Jag ville inte vara här. Jag

Livet här är inte till för mig. Det

alltihop. Då finns det ingenting

vi får hämta upp dig börjar vi

ville vara någon helt annanstans.

har aldrig varit det. Vad är det ni

sedan. Man har bara ett liv och

undra hur din kropp orkar, hur

Absolut inte på ett sjukhus, inte

inte förstår?” Jag blundade och

det ska man vara rädd om. Vi

ditt DNA ser ut egentligen, men

igen. Det måste få ett slut. Jag

lät gråten tysta mina ord.

vet att du har upplevt hemska

ingen är en supermänniska och

kände plötsligt hur trött jag var

saker, något ingen ska behöva

vi har bara ett liv. Är du törstig?

och hur den lugnande medicinen

den här gången var det riktigt

vara med om, men det är ingen

Vill du ha vatten eller kaffe eller

långsamt tog över och omslöt

nära att vi inte fick igång dig

anledning till att göra slut på

saft eller något?”

mig i en dimma. Min kropp kän-

igen”, sa sköterskan. ”Det finns

sitt liv, Siri. Det finns hjälp att

des tung och jag blev dåsig i hu-

hjälp att få. Jag lovar. Vi ska

få, men det tar tid och det är en

vudet. Mitt medvetande saktades

hjälpa dig. Du mår inte bra just

lång process. Det är heller inte

ned. Jag ville till min farmor. Min

smärtfritt, det är du som måste

mamma-farmor. Min farmor som

göra jobbet, men med hjälp av

varit som en mamma för mig när

oss. Förstår du inte att vi är här

min riktiga mamma inte räckt till.

för att hjälpa dig, Siri?” Hon

Min mamma hade bara levt för

tittade på den andre sköterskan

sig, sitt liv och sina behov, gjort

och sa något till honom.

det hon hade haft lust med och haft behov av, styrd av sina sjuka impulser och fantasier. Men jag hade åtminstone haft en farmor, en riktig farmor och en riktig far-

far. Jag saknade min farmor. Det

Theodora Nygren

”Vi vill hjälpa dig. Och

”Ta den här, Siri. Det är

smärtade i hjärtat, som om någon

stack in sylvassa nålar i mig.

26


*

Min farmor arbetade halvtid på pastorsexpeditionen i kyrkan. Vi brukade gå på gudstjänsterna lite då och då. Det var stilla, lugnt och mäktigt. Kören sjöng så vackert och orgelmusiken lät som musik från himlen. Prästen var stor men snäll. Jag döptes i den kyrkan. Dopfunten i sten stod som en påminnelse vid sidan av det mäktiga altaret. Fönstren i mosaik kunde man titta på i evigheter och ljuset som flödade genom dem ändrades med vädret. Predikstolen en halvtrappa upp till höger om altaret var som en plats för Gud. Det var där prästen stod och talade om livet och om vad som stod i Bibeln. Psalmböckernas pärmar var röda och bänkarna vi satt i var av mörkt snidat trä. Kyrkogången var täckt av en lång djupröd matta. Röd som blod.

Rött som blod. Färgen var exakt densamma som blodet som

vällde ur min vänstra handled när jag första gången skar mig i handleden, upp över underarmen, med ett rakblad som jag pillat loss ur en ny och ren engångsrakhyvel. Det var som att skära upp en böld, men ur min arm kom inget var. Det kom blod. Det gjorde inte ont. Jag satt på huk i badrummet, lutad mot väggen med vänsterarmen vilandes på mina knän. När jeansen färgades rödsvarta och blodet på golvet mer liknade en damm än en pöl blev min syn suddig. Innan allt blev svart hann jag tänka: nu är det över. Äntligen kommer jag att få frid och

27

Theodora Nygren

lugn och ro.


m o c . n o i t k a d e r l a t n a

Textförfattare:

A N TA L

Denna upplaga är

Anna-Lena, Helena,

Redaktion

producerad med stöd av

A.S.K... Nom de Plume,

Redaktörer:

Göteborgs Konsthall

Inger Cervin,

Amanda Frövenholt

& V–TAB

Constance Rosell,

& Mathilda Frykberg

Tryck: V–TAB

Åse Larsson, Lisbeth

Grafisk formgivare:

Upplaga: 3000 ex

& Theodora Nygren

Sofia Djerf

© Göteborg 2014