Issuu on Google+

å

Nyfiken p KLG sid 4

TEMA: Grafisk profil Servicecenter: Kommunens ansikte utåt NUMMER ETT TJUGOHUNDRATRETTON

TÄVLA N OCH VIN sid 5


Ledaren Kommunal verksamhet är spännande och viktig. Vi har alla anledning att känna oss stolta över att arbeta i kommunal verksamhet. Det tar naturligtvis många uttryck, ett är behovet av en tydligare kommunikation där vi genom att använda en vår grafiska profil skapar enhetlighet. En enhetlighet som gör att vi blir tydliga både i vår marknadsföring men också i all annan information och kommunikation där kommunen, bolagen och andra organisationer med nära koppling till kommunen är avsändare. Genom en viktig verksamhet med god kvalité skapar vi innehållet som associeras med vår logotyp. Behoven hos våra kunder förändras och vi har ett ständigt behov av att också förändra vår verksamhet så att den på ett så bra sätt som möjligt upp­fyller behoven hos invånarna inom given budget. Som uppstart på budgetarbetet har en omvärldsanalysdag genomförts där huvudfokus låg på medborgardialog. Medborgardialog i detta sammanhang är ett verktyg för politikerna att skapa sig ett bredare beslutsunderlag i frågor som väljs ut för dialog. Dialogen på politiska nivån likväl som dialogen med kunderna i vår verksamhet är viktig för att fånga in behovet och driva förändring. Det ska vara förändringar, förbättringar och effektiviseringar i vardagen, det som vi i måldokument kallar för ständiga förbättringar. Tydliga mål för förbättringar är också målsättningen med de verksamhetsnära mål som i LEAD-arbetet tas fram för alla anställda, mål som utvärderas i lönesamtalet. En utveckling av arbetsgrupper genom LEAD där tidigare kapitel upprepas men med nya övningar är också ett sätt att förbättra verksamheten. En behovsförändring är förväntan hos i alla fall delar av våra kunder är e-tjänster inom olika områden. För att på ett resurseffektivt kunna erbjuda e-tjänster samarbetar vi på länsnivå för att driva denna utveckling. Samarbetet i det e-råd som bildats omfattar inte bara e-tjänster utan också andra utvecklingsområden såsom kontaktcenter, e-arkiv och kompetensutveckling inom dessa områden. Samarbete är vår möjlighet att utveckla och effektivisera verksamheten så att vi kan fortsätta ge en god service också inom områden där stordriftsfördelar är betydande. Behovet av att utveckla e-tjänster är också något som uppmärksammats mer av SKL, Sveriges kommuner och Landsting och det satsas mer resurser på att hitta gemensamma lösningar också på nationell nivå, till exempel för ”mina sidor” som ska kunna användas av alla offentliga myndigheter. Att i praktiken åstadkomma dessa samarbeten på ett bra sätt är utmanande eftersom det tvingar oss att ändra arbetssätt, lita på att andra kan göra minst lika bra och ta oss an nya utmaningar. Man kan också se det som en spännande möjlighet att utveckla både sig själv och sina arbetsuppgifter, med det synsättet är jag säker på att vi tillsammans kan åstadkomma en fortsatt positiv utveckling och uppfylla den målsättning som också politiken tydligt har uttalat om ökat samarbete. Magnus Färjhage kommunchef

Har du fått ditt ex av målbroschyren? Kommunfullmäktiges vision, kärnvärden, uppdrag och mål för perioden 2011 till 2014 finns presenterat i en broschyr som ska delas ut till alla våra anställda och politiker. – Har du inte fått ditt exemplar av broschyren så kan du kontakta din närmaste chef, säger Bengt Wellermark som är utvecklingsstrateg. Syftet med broschyren är att göra alla anställda medvetna om åt vilket håll kommunen strävar, vad som är våra mål och hur vi följer upp att målen nås. – Kommunens vision ”Här växer människor och företag” samt våra kärnvärden ”Tillväxt, Resultat och Engagemang” ska man kunna rabbla upp om man så blir väckt mitt i natten, avslutar Bengt Wellermark med glimten i ögat. Text och foto: Annelie Jönsson

NYTT FRÅN VETLANDA KOMMUN 2

|

AXPRESSEN NR 1 2013

Denna tidning utkommer med fyra nummer per år. Redaktionsverkstad: Annelie Jönsson, Ingela Carlström, Sofie Josephson, Mirja Nilsson, Johanna Wilhelmsson och Sara Persson.


Glad personal på årets arbetsplats och bästa boendet 2012.

Dubbelt upp för Österliden! Varje år uppmärksammas utvalda verksamheter och medarbetare inom vård- och omsorgsförvaltningen med ett Uppmuntranspris och pris utifrån resultatet i kundundersökningen Öppna jämförelser. Under 2012 tog Österliden i Holsbybrunn hem båda dessa priser! Äldreboendet Österliden i Holsby­ brunn blev både ”Årets arbetsplats” och ”Bästa boende” under förra året. Detta uppmärksammades av förvalt­ ningschefen och nämndens presidie med tårta och presenter. Planeringen av tillkännagivandet av pristagarna sker under största hemlighetsmakeri. Överraskningen är total när delegationen dyker upp med tårta, blommor och diplom. Årets arbetsplats får även ett tennfat där namn och årtal är ingraverat. – Jätteskoj, det känns verkligen som att medarbetarna på Österliden är värda detta, säger Karin Carlsson som är områdeschef på Österliden. Att vi dessutom kammade hem titeln ”Bästa boende” i Öppna jämförelser, under­ stryker ju bara att det var helt rättvist, fortsätter Karin med ett leende.

Österliden vann Uppmuntranspriset med motiveringen: har ett gott psyko­ socialt arbetsklimat där all personal ställer upp för varandra för att ge bästa möjliga för kunden. Arbetsplat­ sen är medveten om att det är viktigt att arbeta förebyggande. Detta uppnås bland annat med genomförande­ planer, BPSD (kvalitetsinstrument) och de rutiner som finns för att lägga schema utifrån kundernas behov och medarbetarnas önskemål. Verksamhe­ ten ser också fördelar för kunden av att arbeta aktivt med social samvaro, aktivering och utevistelse. Genom att arbeta på detta sätt medför det verk­ samhetsutveckling och goda resultat. Text och foto: Mirja Nilsson

FAKTA UPPMUNTRANSPRISET Nomineringen till årets arbetsplats görs av förvaltningsledningen och vinnaren utses sedan av en jury bestående av förvaltningschef Petra Gummeson och nämndens presidie, Carina Bardh (M), Stig-Göran Fransson (C) och Carina Strömbäck (V). Kriterier för Årets arbetsplats: • Gott arbetsklimat • Personalen arbetar aktivt med hälso­främjande insatser för sig själva, medarbetare och kunder • Arbetsgruppen bidrar till verksamhetsutveckling • Visar gott resultat ÖPPNA JÄMFÖRELSER Resultaten baseras på den nationella brukarundersökningen för hemtjänst och äldreboende som Statistiska centralbyrån (SCB) har genomfört på uppdrag av Socialstyrelsen. Det är fjärde gången som denna mätning genomförs, tidigare mätningar gjordes 2008, 2010 och 2011.

AXPRESSEN NR 1 2013

|

3


Kommunens ledningsgrupp, övre raden från vänster teknisk chef Gunnar Elmeke, räddningschef Jonas Petri, kommunchef Magnus Färjhage, skolchef Johnny Palmkvist, socialchef Bengt Ericsson, ekonomichef Andreas Eliasson, vård- och omsorgschef Petra Gummesson. Längst fram ser vi administratör Anneli Bergström, miljö- och byggchef Evalott Karlsson, HR-chef Lazslo Palfi samt Witalabostäders VD Ulf Neuhaus. Saknas på bilden gör VETAB:s VD Ola Rosander samt kultur- och fritidschef Thomas Hedrén.

Nyfiken på KLG? Alla förvaltningschefer, cheferna för de kommunala bolagen, och Höglandets Räddningstjänstförbund, ekonomichef, HR-chef och administratör är tillsammans kommunens ledningsgrupp - KLG. Magnus Färjhage är kommunchef och den som ansvarar för ledningsgruppen: – Min ambition är att KLG ska ha hela kommunkoncernens bästa för ögonen. Man bidrar till KLG med sina kunskaper om den verksamhet man är chef för och med sina person­ liga kunskaper och egenskaper. KLG beslutar eller föreslår den politiska ledningen hur kommunen ska hante­ ra övergripande frågor såsom styrning och ledning, IT, personalfrågor och övergripande ekonomiska frågor. KLG träffas en halvdag varje månad. Dagordningen till dessa möten är väl­ fylld och innehåller ofta många olika typer av frågor. 4

|

AXPRESSEN NR 1 2013

Vilken typ av frågor tas upp i KLG? Frågor som är kommunövergripande och frågor som i och för sig kanske bara berör någon förvaltning men är en stor fråga för kommunen. Det är inte alltid fråga om beslut utan kan också handla om att få information om förändringar i verksamheten. Hur jobbar ni med uppföljning och omvärldsbevakning? Pågående arbeten som är föremål för beslut i KLG rapporteras tillbaka. Handlingsplan utifrån kommun­ kompassen som är ett led i att bli kvalitetskommun följs till exempel upp. Omvärldsbevakningen sköts huvudsaklingen av var och en inom

sitt verksamhetsområde och alla i KLG ansvarar för att föra upp frågor på dagordningen. Det pågår nu ett ar­ bete med att lista frågor som bedöms som strategiskt viktiga att följa de närmsta åren. Hur samarbetar KLG med den politiska ledningen? Det är huvudsakligen mina kon­ takter med kommunledningen som kommunchef som förs in i KLG:s arbete. Vi har också en grupp där KLG, förutom bolagscheferna, träffar den politiska ledningen med jämna mellanrum för att diskutera olika frågor. De träffarna har dock inte någon direkt koppling till KLG. Man kan också säga att det är en form av


samarbete att dokument som har påverkan på hela kommunen har behandlats i KLG som en del i be­ redningsprocessen innan det kommer upp för politiskt beslut. Är det svårt att få enighet kring frågor där man kanske i första hand ser till sin egen verksamhet? Självklart kommer vi ibland till olika ståndpunkter beroende på olika perspektiv. Även om man ser till kommunkoncernens bästa kan man komma till olika resultat med utgångspunkt från egna erfarenheter. Där blir det mitt ansvar som kom­ munchef att fatta beslut. Det finns också en inbyggd konflikt i uppdraget som förvaltningschef/bolagschef med ansvar inför sin nämnd/styrelse och sedan komma till KLG och ta ansvar för hela kommunen, men jag ser inte det som något stort problem.

Kommunal e-post till politiker Från och med den 1 mars har alla kommunens politiker en kommunal e-postadress. Vår kommunikation med politikerna ska ske via denna epostadress. – Anledningen är att hanteringen av handlingar till styrelser och nämnder blir mer och mer digital och tjänstemän, politiker och allmänhet behöver smidiga och logiska vägar att komma i kontakt med varandra, säger kommunchef Magnus Färjhage. I registret över förtroendevalda på kommunens hemsida har den kommunala e-postadressen att lagts in och ersatt eventuell annan e-postadress. Politikerna har, liksom tjänstemännen, e-postadresser enligt principen fornamn.efternamn@vetlanda.se Alla politiker har erbjudits möjlighet till utbildning i Outlook för att göra övergången så smidig som möjligt. Text: Annelie Jönsson

Finns det något du tycker behöver utvecklas eller förbättras i ledningsgruppens arbete? Jag jobbar alltid för att göra saker bättre, hur vi kan utveckla lednings­ gruppens arbete är en viktig fråga att ta upp med jämna mellanrum. Vi pratade till exempel senast om ansvaret hos var och en att vara med och bidra till vad som kommer upp på våra möten. Hur kan man som anställd följa KLG:s arbete? Det som tas upp i KLG sprids genom respektive förvaltningschef/bolags­ chef. De för den information som är relevant vidare i sin organisation, via förvaltningarnas ledningsgrupper och andra forum. Text: Annelie Jönsson Foto: Mirja Nilsson

Ny startsida för kommun och destination Den 18 mars kommer vetlanda.se att få en ny startsida. Den nya startsidan har två ingångar, en till kommunens verksamheter och en till Destination Vetlanda. – Startsidan är baserad på bilder från kommunens Instagram och kommer att uppdateras flera gånger i veckan. Inledningsvis är det kommunikatörerna som lägger in bilder men tankar finns att på sikt även tillåta utomstående att göra detta, säger Annelie Jönsson som är kommunikatör. Anledningen till den nya startsidan är att Destination Vetlanda har tillkommit som en helt ny webbplats. Destinationswebben kommer att innehålla all turistinformation men även mer information från företag och möjlig­ heter att boka boende och olika evenemangspaket. Text och illustration: Annelie Jönsson AXPRESSEN NR 1 2013

|

5


Joanna Svensson, Anna Åkerblom och Anders Strömbäck är alla nya medarbetare på tekniska kontoret.

Joanna Svensson är lantmäteriingenjör och har tidigare erfarenhet från Infra­ nord och Lantmäteriet. Hon är med sina 22 år yngst i teamet. Tillsammans har de 60 års erfarenhet. Vinsterna och allmännyttan De kommer att arbeta med utsätt­ ning vid byggnation i visst samarbete med miljö och bygg. Inmätning för och redigering av digital primärkarta, projekteringsmätning, nybyggnadskar­ tor och fastighetsförteckning. Tidigare anlitade kommunen Metria för de tjänster som nu kommer att utföras i den nya verksamheten. Man räknar med att det kommer bli både billigare och effektivare. – Det finns flera vinster med den nya verksamheten bland annat samord­ ningsvinster och tidsvinster, säger Anders Strömbäck.

Ny mät- och kartverksamhet Vad är vinsterna med en helt ny mät- och kartverksamhet på tekniska kontoret? Detta var min första fundering när jag fick uppdraget att skriva denna artikel.Varför bildades den nya verksamheten och vad har den för allmännytta? Anna Åkerblom är mätningsingenjör och har tidigare erfarenheter från Sjö­ fartsverket, Lantmäteriet och Metria. Anders Strömbäck är mättekniker som har erfarenhet från AIB, Vetlanda kommun, Lantmäteriet och Metria. Han är den som har längst erfarenhet av dem tre.

6

|

AXPRESSEN NR 1 2013

Nytta med primärkartan – Den stora uppgiften är att primär­ kartan är aktuell och stämmer med verkligheten. Att allt som syns ska finnas med på kartan, säger Anna Åkerblom. – Ja, för man river hus och sedan byg­ ger man nya, så kartor måste alltid vara uppdaterade, tillägger Joanna Svensson. Anna Åkerblom fortsätter: – Vi kommer att erbjuda grunden för all samhällsplanering exempelvis när skolskjutsarna planeras, när räddnings­ tjänsten är på sina uppdrag och när ambulansen ska hitta rätt så är primär­ kartan grunden för att det ska fungera. Primärkartan är den geografiska databas som ligger till grund för de byggnads­ kartor och grundkartor som används inom stadsbyggnad. Primärkartan bestod tidigare av handritade pap­ perskartor, idag är den digital. Fritidsintressen Joannas stora intresse på fritiden är hästar. Anders ägnar sin tid åt familjen, jakt och fiske. Anna är ungdomsledare inom fotboll och älskar motorcyklar. De verkar vara ett glatt gäng nya med­ arbetare. Vi hälsar dem välkomna i vår organisation! Text: Sara Persson Foto: Mirja Nilsson


Axpressen frågar Om du får välja fritt - vilket evenemang vill du se i Vetlanda och varför?

Bodil Andersson, transportör på vård- och omsorgsförvaltningen Jag vill se Joe Labero. Jag fascineras av det magiska. Fast man vet att det bara är buffel och båg så är det ändå en viss stämning.

Björn Rydén, Kommunfullmäktiges ordförande (M) Jag är mycket musikalintresserad så en musikal skulle jag inte ha något emot. En annan önskan är att få se Lena Philipsson på hemmaplan, just med tanke på att hon är härifrån.

Jenny Grosskurth, turistinformatör på Vetlanda turistbyrå Jag skulle vilja se en sommarfestival mitt i stan.

Lennart Nilsson, musikskollärare på Vetlanda musikskola Jag skulle vilja lyssna på en riktigt stor symfoniorkester från till exempel London eller Berlin i ett nybyggt kulturhus.

Nancy Arvidsson, administratör på vård- och omsorgsförvaltningen Jag önskar en symässa. Sömnad är min stora hobby så det vore roligt att gå på en symässa på hemmaplan. Alla olika leverantörer kommer hit istället för att jag behöver åka.

Mats Källqvist, fritidskonsulent på kultur- och fritidsförvaltningen Jag tycker om musik, så en som­ markonsert på skolidrottsplatsen vid Forngården vore fint. Gärna någon stor svensk artist. Jag tycker att skolidrotts­ platsen borde utnyttjas mer till diverse evenemang.

AXPRESSEN NR 1 2013

|

7


Servicecenter i stadshuset – här är ingen dag den andra lik När man kommer in i entrén i stadshuset möts man av kommunens servicecenter. Här jobbar Jessica Rydén, Anna

– Vetlanda kommun

Svenson och Catherine Malmberg. Varje dag tar de emot

– Hallå? Är det en levande röst?! (Glatt överraskad)

mer än 300 samtal och en stor mängd besökare. Catherine och Jessica tar emot mig för en intervju. Båda två har trådlösa headset på huvudet och de svarar på flera telefonsamtal under den korta stund jag är där. – De vanligaste samtalen handlar om barnomsorg och bygglov, berättar Jessica. Andra vanliga frågor handlar faktiskt om bostadsbidrag, och då får vi hänvisa till Försäkringskassan. Många tror att kommunen sköter det mesta. Udda frågor kommer det också gott om: – Är det mycket folk på torget idag? – Snöar det mycket idag för jag tänkte åka in till stan? – Hur hittar jag in till stan – jag är vid en stor fotbollsplan nu? – Vad har Systembolaget för telefonnummer? Både Catherine och Jessica trivs med sitt arbete. Det är roligt och omväxlande, men givetvis får de också möta och prata med arga och upprörda människor. – Vi hade en dam som var riktigt arg, berättar Catherine. Hon skulle till Killingen och hennes GPS hade lotsat henne till Pauliström, så vi fick lotsa henne tillbaka. En del blir också upprörda när vi inte direkt förstår vem vi ska koppla till. Igår ringde det en person och ville prata med någon om semester, och då måste vi fråga ganska mycket innan vi kan reda ut vart vi ska koppla samtalet. – Man måste vara stresstålig för att jobba här, och så måste man ha tålamod, säger Catherine. Jag avslutar med att fråga om de har någon rolig historia de kan berätta, och då får jag ett block fullt med lustiga episoder – så varsågoda alla läsare, håll till godo! Text: Ingela Carlström Foto: Mirja Nilsson

Anna Svensson.

8

|

AXPRESSEN NR 1 2013

Cathrine Malmberg.

– Du ringer på Tomasgården och det blev inget svar där. – Ja, hur kommer man fortast fram? Jag behöver gå på toa! – Bor du på Tomasgården? – Nä – 577 50, va ä dä? – Mogärde servicehus kopplar jag till då. Varsågod!

Jessica Rydén.


– Hej, det är Britta. Jag har glömt om jag ska gå ut och gå idag – kan du se det?

– Var har jag kommit idag? – Du har kommit till kommunens växel. – Då ble de inte rätt, för jag har ont i e’ tå.

– Fortfarande upptaget, går det bra att vänta? – Ja-a, får jag sitta ner? – Jadå. Efter en stunds väntan: - Det är fortfarande upptaget. Sitter du bra? – Nä, nu har jag lagt mig ner! Efter ännu en stund: – Det är fortfarande upptaget, går det bra att vänta? – Ja, jag ska ha tag i henne om jag så ska vänta tills imorgon! Nu ligger jag här. Om jag somnar – väcker du mig då?

En man ringer och vill tala med någon som har hand om julgransbelysningen på landsbygden. – Vi i Landsbro har väl rätt å leva vi me! Jag vet inte vad det är för gubbar som håller i det där, för det är väl gubbar? – Ja, krånglar det så är det gubbar, svarar telefonisten. – Ja, då är vi överens!

– Jag skulle tala med nån på tekniska kontoret som hette Britt-Marie Karlsson. – Menar du Gun-Britt Karlsson? – Ja! Så hette hon, men det kan vara en trevlig människa i alla fall!

– Vetlanda kommun, du söker någon i Räddningstjänsten. – Ja, jag söker X X – Han finns inte inlagd här i datorn, jag har inget nummer till honom. – Nähä. Ja han har alltid varit lite obetydlig, det kanske är därför.

Var med i Axpressens tävling och vinn fina priser! Denna gång består vinsten av ett ”hemligt” paket. Hur många ingår i kommunens ledningsgrupp (KLG)? 1. 11 personer X. 12 personer 2. 13 personer Skicka ditt svar via e-post till annelie.jonsson@vetlanda.se senast den 31 mars 2013.

AXPRESSEN NR 1 2013

|

9


Lättare och friskare medarbetare Just nu pågår ”Viktväktarna på jobbet”, en kurs där ett trettiotal av kommunens medarbetare får hjälp och stöd av arbetsgivaren och Viktväktarna att gå ner i vikt. Medarbetare ska vara friska och ha energi. Det är målet för viktminsk­ ningskursen som just nu pågår för kommunala medarbetare. – Lär man sig att äta rätt och skaffar sig en sundare livsstil tror vi att man orkar mer i vardagen och också blir friskare, säger Malin Claesson, HRkonsult på kommunen, som samord­ nar kursen Viktväktarna på jobbet. Dessutom är det ett sätt för kommu­ nen att vara en attraktiv arbetsgivare. Viktväktarna på jobbet är en fortsätt­ ning på projektet Hälsa i fokus, som syftar till att minska korttidsfrånva­ ron. Några av dem som varit delaktiga i projektet har i sitt individuella hand­ lingsprogram erbjudits viktminsk­ ningsprogram med Viktväktarna. De var dock inte tillräckligt många för en grupp och på så sätt erbjöds fler personer i organisationen den här möjligheten. – Det var väldigt stort intresse för den här kursen, berättar Malin Claesson.

10

|

AXPRESSEN NR 1 2013

Vi lade ut en inbjudan på Vinna och efter ett dygn var kursen fulltecknad. Flera har också hört av sig på olika sätt och velat vara med i efterhand. Vetlanda kommun betalar kursen för deltagarna. Det man själv bidrar med är sin arbetstid, då träffarna är förlag­ da till tisdagseftermiddagar. Dessutom krävs vilja och engagemang. Viktminskningskursen är tolv veckor lång. Man träffas en gång i veckan för information, utbildning och vägning. Ungefär 30 personer har fått möjlig­ het att minska i vikt med Viktväktar­ nas och arbetsgivarens hjälp. – Det är medarbetare från alla möjliga olika verksamheter, berät­ tar Malin Claesson. Någon är chef, någon jobbar i kök och någon arbetar administrativt. De flesta är kvinnor, men det är också någon man. En som nappade på erbjudandet att få hjälp med att gå ner i vikt är Petra Gummesson, förvaltningschef på vård- och omsorgsförvaltningen.

– Jag såg inbjudan på Vinna, berättar Petra, och jag anmälde mig hemifrån samma kväll. Då var det bara en plats


kvar. Anledningen till att jag ville vara med är att jag ser en hälsofara med min vikt. Man skulle kunna säga att jag, sedan jag började min anställning här, tagit Vetlan­ das vision på allvar och gått upp 13 kilo, skämtar Petra och syftar på kommunens vision ”här växer människor och företag”. Målet är att går ner ungefär ett kilo i veckan. Tre veckor av kursen är avklarade och Petra tycker att det går bra. – Alla i gruppen är entusiastiska och mo­ tiverade. Att vi har samma mål gör att det blir lättare. Det blir ett positivt grupptryck. Petra tycker att det framförallt handlar om att hitta ett levnadssätt som man kan leva med länge, även efter det att kursen avslutats. Själv räknar hon inte slavisk sina points, men har god koll på vad hon stop­ par i sig. För hennes del ligger frestelsen framför allt i nötter och goda ostar, något som hon fortfarande kan unna sig, men i mindre mängd och inte lika ofta. Nu gäller det att hitta en bra balans mellan arbete, fritid, kost och motion. – Jag tycker att det är jättebra att arbetsgi­ varen erbjuder en sådan här möjlighet och jobbar med friskvård, avslutar Petra. Med min bakgrund som sjuksköterska är jag väl medveten om vilken hälsofara övervikt kan vara i form av högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes. Att erbjuda medar­ betare hjälp med viktminskning är en vinst för arbetsgivaren. Text: Sofie Josephson Foto: Mirja Nilsson

FAKTA VIKTVÄKTARNA Viktväktarna (weight watchers) startade i USA 1963. Första viktväktarmötet i Sverige var 1972. Viktväktarnas program kan du följa genom att gå på möte eller via en onlinetjänst på internet. Viktväktarna jobbar med systemet ProPoints, som lär dig göra rätt val av mat och på det sättet vara nöjd och mätt länge. viktvaktarna.se

Filmtipset ”En oväntad vänskap” En dag var jag i stallet. Jag städade, mockade och ryktade. Medan jag håller på med mitt så kommer min kompis in och tipsar mig om en fransk film som enligt honom (som inte är så intresserad av franska filmer) ska vara värd att se. Nyfiket frågar jag vad filmen heter. - ”En oväntad vänskap” säger han snabbt. Jag rekommenderar den verkligen fortsätter han. Jag blev ännu mer nyfiken då min kompis inte är en sentimental person. Jag blev bara tvungen att se filmen! En oväntad vänskap (originaltitel: Intouchables) är en fransk dramafilm från 2011. Oliver Nakache och Eric Toledano har regisserat och skrivit manus och Francois Cluzet och Omar Sy spelar huvudrollerna. Filmen handlar om den nästan helt paralyserade, stenrike Phillipe och den unge, kriminelle Driss som precis kommit ut från fängelset och som blir hans personlige assistent och vän. Filmen tog Frankrike med storm. När jag såg filmen både grät och skrattade jag om vartannat. Det till synes omaka paret får snabbt fullt upp med att röka på och testa andra livsbejakande aktiviteter. Enligt ”en katt bland hermelinerna” formuleras alla regler så lär de sig av varandra längs vägen och den vite, stele Phillipe får slappna av medan den fattige, svarte Driss får lära sig om de sköna konsterna. Driss får följa med på operabesök som han finner tråkiga men som till sist smittar av sig även på denne okultiverade förortskille. Filmen är i grund och botten en fin saga om hur individer på samhällets botten och topp kan finna gemenskap. ”En oväntad vänskap” bygger på en sann historia och det är uppfriskande att se en film där en handikappad man skildras på ett osentimentalt sätt. Text: Sara Persson

AXPRESSEN NR 1 2013

|

11


Maria Hadarsson, områdeschef inom funktionshinderomsorgen flyttar från Merkurius till Withalabostäders gamla lokaler på Bangårdsgatan 6.

Lokalrotation hos vård och omsorg På grund av stora och små organisationsförändringar inom vård- och omsorgsförvaltningen kommer flera verksamheter att byta lokaler under 2013. Den största lokalfrågan gäller hemsjukvården som är en helt ny organisation inom förvaltningen. Hemsjukvården har sina kontor på Norrgården. Efter en omfattande ombyggna­ tion och anpassning, stod lokalerna färdiga för inflyttning lagom till årsskiftet, då den nya organisationen trädde i kraft. – Man kan säga att det är många olika saker som ska klaffa innan allt är på plats och man kan flytta in, säger Jennie Svensson, områdeschef och en av projekt­

12

|

AXPRESSEN NR 1 2013

ledarna för övertagandet av hemsjuk­ vården. Det gäller att få till flödet med de olika hantverkarinsatserna. Det ena är oftast beroende av det andra, fortsätter Jennie. En annan förändring som kommer att ske under våren är att områdesche­ ferna inom funktionshinderomsorgen flyttar från sina lokaler i Merkurius till Witalabostäders gamla lokaler på Bangårdsgatan 6. Samtidigt flyttar myndighetskontoret från sina lokaler på Tomasgården till lokalerna i Mer­ kurius. På Tomasgården blir det då möjligt för hemtjänsten att utnyttja de lokaler som blir lediga. – En ny funktion har skapats inom förvaltningen som ska heta Myndig­ hetsutövning och service. I den ska myndighetskontoret, bemanningscen­ ter och den administrativa enheten ingå, berättar Petra Gummeson som är förvaltningschef för vård- och omsorgsförvaltningen. Vi håller just nu på att rekrytera en chef för denna funktion och den nya chefen ska sitta i anslutning till de andra funktions­ cheferna som sitter i stadshuset, säger Petra. Text och foto: Mirja Nilsson


Mikael Sjöberg på Höglandets IT migrerar datorn hos Annelie Karlsson på vård- och omsorgsförvaltningen.

Nu uppgraderas våra datorer - alla berörs I maj ska alla våra datorer ha Windows 7 och Microsoft Office 2010. Just nu är personal från Höglandets IT runt på alla arbetsplatser för att antingen installera om eller byta ut datorerna. De datorer som uppfyller kraven som Windows 7 och Höglandets IT ställer installeras om. Övriga datorer byts ut och det är de IT-ansvariga i verksamhe­ terna som beställer datorer. – I Vetlanda kommun kommer cirka 70 procent av alla datorer att bytas ut. Datorerna leasas på tre år så vi kommer att ha betydligt fräschare utrustning framöver, säger IT-strateg Thomas Sandh. Ett antal utbildningstillfällen har genomförts under februari för att infor­ mera om vad uppgraderingen innebär och ge en introduktion i Windows 7, Outlook och Office 2010. Innan din dator uppgraderas ska du tänka på:

• Filer sparade på skrivbordet, favoriter i webbläsaren och övrigt som du har sparat lokalt på datorn måste kopieras till din hemkatalog H:. När datorn installeras om försvinner allt som är sparat lokalt. • Lösenordet du har till din gamla (nuvarande) inloggning måste vara samma som du har till mejlen. Byt det gamla (nuvarande) lösenordet via länken Mina kontaktuppgifter på Vinna. Migreringen tar cirka 1-2 timmar om allt går bra.

Datorer i stadshuset och Merkurius migreras vecka 7-10. Datorer på förskolor och skolor migre­ ras vecka 14-18. Några få piloter kom­ mer att uppgraderas redan vecka 13. Mer information Mer detaljerad information om mig­ reringsarbetet finns på Höglandsnätet http://hoglandsnatet.hoglandet.se (du måste vara inloggad i nätverket för att komma åt sidan). Text: Ulrika Svensson Foto: Mirja Nilsson

Tidsplan Vetlanda Lärcentrum och Njudungs­ gymnasiet är redan migrerade och klara.

AXPRESSEN NR 1 2013

|

13


TEMA: Grafisk profil Utseendet är inte allt, men... Föreställ dig ett rosa fluffigt moln med texten Vetlanda i snirkliga lilafärgade bokstäver skrivet nedanför. Vad tänker du? Hur känns det? Seriöst? Barnsligt? Mjukt? Något som Vetlanda kommun vill kommunicera? Ta nu istället fram bilden av en rektangel med tjocka grå sidor. Här är det raka, strama bokstäver i tydliga svarta versaler under bilden.Visst väcker detta andra associationer? Visst är det viktigt hur vi ser ut. Bil­ der, färger, former och typsnitt – alla väcker de känslor hos människor. När Vetlanda nu ska få ett nytt, eller delvis nytt grafiskt utseende, ett varumärke, är det viktigt att vi hittar rätt. Vi kan väl börja med att ställa oss frågan: vad är ett varumärke? Någon tycker att det är en symbol eller logotype. Någon går lite längre i sina tankar och säger att det är något som bestämmer hur vi uppfattas av andra och ytterligare någon säger att det är en identitet som signalerar våra värderingar och tillhörighet. Att ett privat företag ska ha en grafisk profil och ett varumärke är oomtvis­ tat. När det kommer till en kommun blir det lite annorlunda. Eller..? – Vi har också ett stort behov av att profilera oss, säger kommunchefen Magnus Färjhage. En tydlig grafisk profil skapar förtroende för kommu­

nen. Medborgare och medarbetare känner igen oss i den kommunikation som går ut och det är viktigt att det varumärke vi har står för de värde­ ringar som vi vill förmedla och det som kommunen står för. – Vi har våra tre kärnvärden att kom­ municera, säger Magnus Färjhage. Tillväxt, resultat och engagemang. Vi har vår vision ”här växer människor och företag”. Vi har Vetlanda kom­ mun som plats med alla kvaliteter som finns här. Vi vill att medborgarna ska uppfatta den kommunala orga­ nisationen som trovärdig och saklig utan att vi för den skull är tröga och tråkiga. Det finns mycket som bör ligga till grund för hur vi vill uppfat­ tas och hur vi ska se ut. Varför nytt? Men har vi inte en grafisk profil redan i dag? Jo, så är det naturligtvis. Den nuvarande grafiska profilen är från

2004 och finns på Vinna för alla anställda att använda. Dock har den brister, vilket innebär att den exem­ pelvis inte används av alla. – Den nuvarande profilen är långt ifrån heltäckande, säger Annelie Jönsson, kommunikatör på kom­ munledningsförvaltningen. Idag har vi till exempel helt andra kanaler, som sociala medier att ta hänsyn till. Vi saknar också tydliga riktlinjer för hur vi ska se ut i olika sammanhang; skyl­ tar, nya projekt och hur vi exempelvis profilerar oss tillsammans med andra. En annan viktig sak med den nya grafiska profilen är att skapa en röd tråd i vår kommunikation och nå ut med vår vision och kärnvärden. Vi ser olika ut När man tittar på hur Vetlanda kom­ mun kommunicerar idag kan man lätt se att det spretar åt alla håll. Vi har kommunvapnet i gult, guld och

En symbol som genom ett långsiktigt och konsekvent användande väcker känslor och associationer som går utöver värdet av den faktiska funktionen. Kompagos definition av ett varumärke

TEMA • TEMA • TEMA • TEMA • TEMA • TEMA • 14

|

AXPRESSEN NR 1 2013


Exempel på hur några av våra olika verksamheter profilerar sig idag. Vad är rätt och vad är fel?

svart-vitt. Vi har det svart-röda på profilprylar och kläder. Vi har Eva Magnusson-akvarellen i våra plats­ annonser. Många egna logotyper dyker upp i olika verksamheter och projekt. En del tillsammans med kommunvapnet, men lika ofta utan, vilket gör att man tappar kommun­ tillhörighen. Kommunvapnet används med text och utan text, centrerat, högerställt och vänsterställt och ibland inte alls. Eftersom den nuvarande grafiska profilen inte är heltäckande uppfinner många medarbetare egna utseenden på sina trycksaker, brev och annat. Man lägger gärna till en symbol, bild eller text. Många gånger finns det ingen koppling alls till Vetlanda kom­ mun, trots att vi alla kommer från samma organisation. – Trovärdighet bygger bland annat på att vi har samma avsändare, säger Annelie Jönsson. När det kommer något från kommunen ska man vara säker på att det är just vi som är av­ sändaren och ingen annan. Det hand­ lar om att vara stolt över kommunen och se det som en styrka att tillhöra en stor och seriös organisation. – Det handlar kanske inte om att göra

om allt vi har, säger Annelie Jönsson. Det gäller istället att hitta rätt ton i det vi vill förmedla. Räcker inte med kosmetika Kritiker har undrat om det verkligen räcker med en ny logga för att kom­ munen ska få ett uppsving, bli en kvalitetskommun och framstå som attraktiv. Svaret är givetvis nej. En svala gör ingen sommar och en logga gör ingen kommun. Den gra­ fiska profilen, som är så mycket mer än bara en logotype, är ett verktyg i arbetet med att kommunicera vår värdegrund. Arbetet med tillväxt, resultat och engagemang och att leva upp till vår vision gör vi ju också genom vårt arbete med ständiga förbättringar, genom Synpunkt Vetlanda, service­ deklarationerna, LEAD och ledar­ skapsutbildningar. Sedan är det upp till medarbetarna att förmedla Vetlanda kommuns anda i det de utför i arbetet och det de kommuni­ cerar ut till andra. Text: Sofie Josephson Illustration: Kompago

FAKTA Arbetet med den nya grafiska profilen pågår under våren och den beräknas antas av kommunfullmäktige i maj. Vetlanda kommun har anlitat kommunikationsbyrån Kompago för att ta fram ett nytt eller delvis nytt utseende. Kompago jobbar i nära samarbete med kommunens kommunikatörer. Arbetet har inletts med en förstudie bestående av workshops med medarbetare från kommunens olika verksamheter och en enkät på vetlanda.se Ännu finns inga förslag klara på utseende. Det kostar 280 000 kronor att ta fram en ny grafisk profil. Den nya grafiska profilen ska börja användas av alla verksamheter under hösten 2013. Kommunens kommunikatörer kommer att hålla visningar och utbildningar.

TEMA • TEMA • TEMA • TEMA • TEMA • TEMA AXPRESSEN NR 1 2013

|

15


Det är fler som ringer socialförvaltningen när konjunkturen är dålig och samtalen ökar i slutet av månaden när räkningarna ska betalas.

Socialförvaltningen – samtal leder till personliga möten ” Att se någon som lyckas få jobb eller praktik, efter att ha varit hos oss under lång tid, är det roligaste med vårt jobb” Axpressen har varit på socialförvaltningen och träffat två kollegor som trivs på jobbet. Att säga att man väljer ett yrke för att man vill jobba med människor kan tyckas vara en klyscha, men för Amanda Sandell och Virginia Lind på socialförvaltningen är det verkligen så det är. Varje dag träffar de många människor med helt olika livsöden i sin roll som socialsekreterare, där de handlägger ärenden om ekonomiskt bistånd och missbruk. Dagen brukar börja med att man för­ bereder dagens bokade besök genom att läsa igenom bakgrundsmaterial. Därefter är det träff med kollegor och chef för en ärendegenomgång. – Det handlar om att diskutera för att vi ska göra likvärdiga bedömningar. Vi har både lagar och riktlinjer att 16

|

AXPRESSEN NR 1 2013

rätta oss efter, men det känns ändå tryggt att ha stöd för de individuella bedömningar som vi ska göra. Fler som ringer Därefter är det telefontid och både Virginia och Amanda kan se att det är fler som ringer nu än tidigare. – Är arbetsmarknaden dålig får vi fler samtal förstås, säger Amanda. Vårt jobb följer konjunkturen i samhället. Vi kan också märka av att det är fler ungdomar som hör av sig till oss just nu och även att missbruket ökat. I slutet av månaden, då räkningar ska betalas, har vi också fler besök än vid andra tider. På socialförvaltningen är arbetsupp­ gifterna många och av skiftande slag.

Fem, sex besök om dagen kan varje socialsekreterare hinna ta emot och däremellan pratar man i telefon, är ute på hembesök eller gemensamma besök tillsammans med till exempel arbetsförmedlingen, psykmottagning­ en eller arbetsmarknadsenheten. Dess­ utom är det mycket administration. Alla utredningar ska dokumenteras, man ska räkna på ekonomiska bistånd och det är mycket pappershantering. – Vi är ett tiotal socialsekreterare här på vuxensektionen, berättar Amanda. Det känns tryggt och bra att ha flera kollegor som arbetar med ungefär samma saker. Då kan vi rådfråga varandra, ta hjälp eller bara prata av oss när det behövs.


Positiva saker Att kollegorna och det flexibla jobbet är viktiga delar för trivseln på jobbet är de båda överens om. Men det som verkligen kan lyfta en jobbig arbets­ dag är när något riktigt positivt och kanske oväntat händer. – När någon har haft stora problem och varit hos oss en lång tid och man inte riktigt tror att det ska ordna sig och så plötsligt blir det en lösning, sä­ ger Amanda och berättar om mannen, som tagit emot ekonomiskt bistånd under lång tid och som en dag kom och berättade att han själv ordnat ett jobb genom arbetsförmedlingen. Den här mannen växte ju verkligen som människa, säger Amanda och själv blev jag så glad att han hade ordnat detta på egen hand. – Ja, när jag jobbade med flyktingar var det en kvinna som var analfa­ bet när jag träffade henne för första gången, berättar Virginia. Det var verkligen stort när hon kom och hade klarat högsta nivån i SFI, svenska för invandrare. Sådana minnen kan vara sköna att ta med sig hem, för visst blir man personligt engagerad i de människor man möter. – Man får försöka släppa arbetet när man går hem för dagen. Det kan ibland vara svårt för det är ju precis därför vi jobbar med det här – vi tycker om att vara engagerade i människor. Text: Sofie Josephson Foto: Mirja Nilsson

FAKTA Socialförvaltningen har en vuxensektion och en familjesektion och är cirka 100 anställda. Förvaltningschef är Bengt Ericsson. De flesta socialsekreterare är utbildade socionomer. Socialförvaltningens budget för 2013 är 64 miljoner kronor. Försörjningsstödets del av budgeten är 10 miljoner kronor.

Fredrik Andersson är systemansvarig för ”Mina Sidor” hos Vetab.

”Mina Sidor” på Vetabs webbplats Sedan några veckor kan kunder till Vetlanda Energi och Teknik AB se både sina aktuella och historiska fakturor genom att logga in på Mina Sidor. Kunden ser även statistik över sin förbrukning av el, vatten eller värme. Samtliga nyttigheter från Vetab finns med på sidorna. Det finns information om både bredband, elnät, fjärrvärme,VA, renhållning och elhandel. Med Mina Sidor är det lättare för kunden att göra jämförelser av hur stor förbrukningen av el eller vatten har varit under året och syna sina fakturor. – Vi är väl inte precis banbrytande i branschen när det gäller Mina Sidor, det är en vanlig service hos många energibolag som Vetab, säger Fredrik Andersson, systemansvarig på Vetab. Men det känns ändå bra att vi nu kan erbjuda servicen till våra kunder och själva är vi nöjda med resultatet så här långt. Vi kommer att fortsätta arbetet med att utveckla tjänsten vidare och tar gärna emot tips om förbättringar, avslutar Fredrik. Registrering För att kunna använda Mina Sidor måste man registrera sig på Vetabs hemsida. För detta krävs tillgång till en giltig e-postadress. Man behöver även ha en faktura från Vetab tillgänglig då fakturanummer och kundnummer behövs vid registeringen. Text och foto: Bo Skeberg

AXPRESSEN NR 1 2013

|

17


Kommunens överskott går till att betala våra investeringar så att vi slipper låna.

55 miljoner i överskott – vad händer med pengarna? 2012 har summerats och det visar sig att kommunen går med ett rejält överskott. Vi frågade kommunchefen vad som händer med de pengarna. – Svaret är ganska enkelt – pengarna går till att betala våra investeringar så att vi slipper låna, säger Magnus Färjhage. Överskottet kunde varit större om vi inte haft ett underskott på cirka nio miljoner i våra verksamheter. Om vi inte hade använt pengarna till investeringar så hade vi behövt låna. Nu slipper vi en stor del av lånen och slipper också att betala ränta, vilket ju är bra för hela kommunen. Hur kunde kommunen göra ett så stort överskott? Det hände några saker som vi inte kunde förutse, man kan kalla dem engångshändelser. o Vi fick tillbaka försäkringspremier

18

|

AXPRESSEN NR 1 2013

eftersom försäkringsbolaget Fora gått så bra. o Vi gjorde en reavinst på sålda tomter, främst i Östanå och Sandlandet. o Vi fick större skatteintäkter än vad vi räknat med och det beror i sin tur på den ekonomiska utvecklingen i hela landet. o Vi fick lägre räntekostnader eftersom räntorna legat kvar på en låg nivå. Vilka investeringar är det då som pengarna går till och hur mycket kommer vi totalt att investera för under 2013? Under 2012 var de största enskilda investeringarna: o Ekebogården 39,9 miljoner

o Bäckseda nya förskola 15,4 miljoner o Korsberga nya förskola 11,0 miljoner o Målaregårdens förskola 5,5 miljoner o Norrgårdsskolan 5,3 miljoner o Bäckseda skola 5,2 miljoner Det är alltså främst inom skolan och vården som investeringarna ligger just nu. Under 2013 är budgeten för investe­ ringarna 100 miljoner. Bland de större objekten finns: o Slutförandet av Ekebogården o Förskola Myresjö o En ny bokbuss Text och foto: Ingela Carlström


Axpressen nr 1 2013