Hur en shiba blev två Av Anna Mattsson ägare till Chonix Yuu-Kiiro och Chonix Chuu-Sami Jaha, då var det min tur att skriva några rader. Jag tänkte berätta lite om hur Sami kom in i bilden. Hur jag fastnade för just shiba kan ni läsa om i ”Leva med shiba”. Shiba nummer ”2”, visste jag ganska så snabbt att jag ville ha. När jag väl skaffat mig 1 så var jag fast. Nummer ”2” hade jag tänkt skaffa först när Kiiro blivit lite äldre, ca 2-3 år, men så blev det ju inte. Jag hade redan bestämt mig för en hane till och att den skulle komma ifrån Annika (kennel Chonix) igen. Jag är så nöjd med Kiiro och har fått så bra råd och hjälp från henne så då måste det bli en ”skåning” till. När Kiiro var liten valp (sommaren 2005) hade Annika inte för så länge sedan hämtat hem en liten tikvalp till sig själv. Detta var Honto-no Umiko en sockersöt tik som gärna ville sitta i knäet och mysa. Miko var då ca 6 månader gammal och det var väl då jag visste att ”henne” vill jag ha en valp ifrån. Jag kom ihåg att jag berättade för Annika på Malmöutställningen 2006 att jag ville ställa mig i kö för en valp från Miko. Annika berättade då att hon skulle ha Kazai till pappa. Oj, oj, oj tänkte jag, med de föräldrarna Chonix Chuu-Sami magen och att det dessutom skulle finnas en liten hane med. Kan man tänka sig, Julafton 2006 födde Miko 3 friska små guldklimpar, 2 hanar och 1 tik. Hum, vilken av de två hanarna kommer att bli Kiiros kompis? Annika skickade bilder på dem och redan vecka 2 hade Michael (min sambo) bestämt/hoppats på ”den tjocka”. Jag var tveksam till vilken jag helst ville ha. Båda 2 var riktigt fina. När valparna var ca 5-6 veckor fick vi beskedet om vilken vi skulle få. Michael (och jag) fick den han (vi) hoppades på ”den tjocka” som naturligtvis inte skulle få heta ”den tjocka” utan Chonix Chuu-Sami ”Sami”. Sami kom hem till oss i slutet av februari 2007. Det
SV-03 SUCH DKUCH Noven’s Juuyoubunkazai at Chonix kommer det säkerligen bli en ”kanonkull”. Nu började den långa väntan igen. Annika berättade att Miko antagligen skulle börja löpa i början av december, men den lilla damen bestämde sig för att börja lite tidigare nämligen i oktober. Detta blev ju lite tidigare än vad jag tänkt mig, jag hade hoppats på att hon skulle dra ut på det lite, men jag ville absolut inte ”stå över” den här kombinationen. Nu blev det till att hålla tummar och tår att det skulle bli något i
Sami och Kiiro leker.
här var minsann en tuff liten rackare, inte alls som Kiiro var när han var valp. Det var betydligt mer motor i denna modell. Kiiro och Sami fann varandra direkt. Det var inga som helst problem att introducera dem för varandra. Än idag går det alldeles utmärkt att ha dem ihop. Jag tror mycket på att det är för att de är så olika varandra därför ”bråkar” de inte om samma saker. Nu har jag 2 underbara killar som redan har hunnit bli 3 ½ och 2 år gamla. Tänk vad tiden går fort. Vi får se vad som händer i framtiden, kanske blir det en till!
SUCH Honto-no Umiko i knät på min väninna hos kennel Chonix.