Maginfluensa Av Annika Mårtensson, kennel Chonix Jag träffade en storpudelägare på en av mina långrundor med shiborna. Jag brukar träffa henne med jämna mellanrum och då brukar vi stanna och prata en stund. Alla tycker att de känner mig eftersom jag är ganska känd i kvarteren med 5 shibor och 1 maremma För att nu återgå till storpudelägaren så berättade hon att det grasserade parvo på området och att en hund redan hade blivit inlagd på djursjukhuset för detta, trots att den var vaccinerad. När man ”talar om trollen så står de i farstun” heter det ju så mycket riktigt gick det inte många dagar förrän min maremmavalp började kräkas för fullt. Hon kräktes en hel dag och en hel natt. Nästa dag gav jag henne 1 dl avslagen (ingen kolsyra) cocacola med spruta. Så hon fick bara ca 3 ml i taget under hela dagen. När dagen var slut hade hon fått i sig 1 dl. Att hon fick det så sakta var för att annars är risken stor att den kräks upp igen när hunden redan har kräkts så mycket. Om hunden enbart har diarré så kan man ge mer coca-cola i taget. Men man får inte ge för mycket för coca-cola är giftigt för hundar i för stora doser. Att jag gav henne coca-cola var för att den tar död på bakterier, innehåller socker och ger vätska samtidigt. Efter detta slutade Zzaffa att kräkas och började äta med god aptit igen. Här föll jag i fällan och lät henne börja äta trots att hon hade diarré. Jag tänkte att den går nog över ändå. Jag borde ju veta bättre efter alla dessa år, men ni vet med facit i hand är man alltid duktig Det gick två dagar, sedan såg Zzaffa ut att må dåligt igen. Hon kräktes igen och hade diarré. Det var bara att börja om från ruta 1. Zzaffa fick återigen coca-cola och fick nu äta skonkost. Skonkosten har ju en hel del av er på Shibainfo provat på och ni som inte känner till det; ni hittar receptet under tips och trix under Annikas oslagbara recept för diarré. Zzaffa som aldrig har ätit potatis förr vägrade att äta av blandningen. Detta är ganska typiskt för hundar att inte vilja äta något som de inte har provat förut. Alla shiborna däremot talade om att de gärna åt det. Zzaffa fick finna sig i att bli matad med skonkosten
för ner skulle det. Detta är det enda sättet att få slut på maginfluensan och då får man ge hunden det som om det var medicin annars blir ju hunden aldrig frisk. Efter två dagars matande så insåg Zzaffa att det var nog lika bra att klämma ner det hela själv. Så på morgonen den tredje dagen åkte det ner med en väldig fart. Som efterrätt fick Zzaffa äta 1 dl torrfoder (jämför med att hon annars äter 12 dl per dag). Zzaffa älskar sitt torrfoder så det blev en extra bonus. Efter detta har Zzaffa ätit upp sin potatisblandning först och väntar sedan ivrigt på torrfodret. Nu är Zzaffa frisk igen. Shiborna drabbades inte så hårt som Zzaffa för de har ju hunnit bygga upp ett starkare immunförsvar genom att de har utsatts under längre tid för stadens alla bakterier. Zzaffa hade ju bara bott här i tre veckor när hon drabbades. Hira som är lika gammal, men en shiba, har ju bott här sedan i oktober så hon kräktes bara en dag och sedan var hon friska igen, aptiten kom tillbaks sakta men säkert. Itsu som är 1 år kräktes även hon en dag och hade sedan hela sin aptit tillbaks. De äldre hundarna drabbades inte alls. Ingen shiba fick diarré. Kazai min 7-åriga shibahane drabbades av maginfluensa på själva julafton för ett par år sedan. Han kräktes inte men var så dålig att jag fick bära ut honom i trädgården och till sist kom det blod i avföringen. Han fick 1 dl coca-cola på en gång. Sedan väntade jag ett par timmar så det fick verka och därefter fick han äta skonkost i tre dagar. Redan efter en dag var han pigg igen och sprang ut själv i trädgården. Magen blev bra på två dagar men för säkerhets skull fick han äta skonkost ett par dagar till då med lite torrfoder iblandad. Anledningen till att jag berättar detta, trots att det mest handlar om min maremma, är att jag läste nyligen på Shibainfo om en shibavalp som drabbades och fick åka in på djursjukhuset både en och två gånger. Mitt sätt att lösa maginfluensaproblemet har hjälpt både mina hundar och en del av mina valpköpares hundar, men hjälper naturligtvis inte vid alla magåkommor. Hitintills har mina hundar varit hjälpta av det och jag hoppas att jag med denna artikel ska kunna hjälpa fler.