Julen 2004
Av Annika Larsson, ägare till Chonix Shiba Vår första jul med Shiba hade vi bestämt att vi skulle åka norrut i Sverige för att åka skidor. Shiba var då 9 månader och väldigt aktiv.... Vi såg fram emot resan och tyckte det skulle bli spännande att se hur Shiba reagerade för snön, eftersom hon avskydde regnpölar o annat som kunde väta ner hennes små tassar. Vi skulle resa med mattes systers familj som bl.a. bestod av en 1,5 årig flicka och en 7-årig labradorhane. Flickan var ju inga större problem; henne hade Shiba rätt så bra koll på.... Ni har ju sett själva i ”Galleriet”, där flickan sitter i säkert förvar i Shibas bur. Värre var det med Ceasar (labben)! Han var ett litet större problem på alla sätt och vis! Det var så att Ceasar var en väldigt hormonstinn herre, som red på ALLA hundar som kom i hans väg. Och såklart även på Shiba. Oftast hade Shiba ”makten” när hon träffade Ceasar, men lusten att göra ett försök att rida på Shiba kunde dock inte Ceasar motstå, så det var oftast många försök, många utskällningar och åter igen många ”kära” försök som brukade prägla våra familjers gemensamma samvaro. Stackars Ceasar; han var helt utmattad
när vi träffades. Stackars Shiba också; hon var fly förbannad på Ceasar och dessutom lite lätt fuktig på ryggen av hans dräggel. SUCK! Vi bävade lite inför resan eftersom vi dessutom skulle dela stuga! Vi förberedde oss inför resan och var bl.a. och köpte varsitt täcke till våra hundar (hahaha.... vilken hund tar på sig det frivilligt?). Men det kunde bli väldigt kallt, så vi tyckte att det var bäst att vara välförsedda. Dessutom var Shiba rätt så kal – hon hade precis genomgått en stor fällning och hade ett mkt tunt lager päls på sin kropp. Vi lämnade Skåne en blåsig eftermiddag och styrde kosan mot Trollhättan där vi skulle övernatta. Inga större incidenter inträffade – i varje fall inte med Shiba inblandad – däremot med Ceasar inblandad! Som vi alla vet är de flesta labbar väldigt matglada och Ceasar var inget undantag. När familjerna skulle gå till frukosten på hotellet nästa dag, så hann Ceasar smita ut från hotellrummet och då såg han sin chans! Han galopperade genom hotellkorridoren, svängde av mot köket och strax därefter hörs ett
illvrål genom hela hotellet! Hans matte kommer ilandes efter och får slita sin hund från soptunnan där han glufsar i sig allt han kan. Måste be om ursäkt till den förfärade kökspersonalen och släpa sin ovilliga hund med sig tillbaka till hotellrummet. SÅ SKULLE ALDRIG EN SHIBA GÖRA, eller hur? Därefter får vi smyga till frukostrestaurangen och hoppas att ”den förfärade” inte hade minne av hur matte såg ut. Fy, vad man kan skämmas! Men samtidigt var det så typiskt en labbe att man faktiskt bara kan skratta åt det (vad annat ska man göra?) Vi for vidare och kom till sist till Kläppen och installerade oss. Först fick hundarna en runda och Shiba kollade in snön, tog några försiktiga steg och sen tog hon ett jätteskutt upp i en snödriva och bara ÄLSKADE snön! Ceasar var ju van vid snö, så det var ju inte samma upptäckt för honom. De första 2 dagarna var väldigt livliga; de for omkring som galningar och Ceasar gjorde sina tappra försök medan Shiba försökte tala om sin ståndpunkt i det hela. Det var väldigt rörigt, stökigt och LJUDLIGT! Så småningom hade Ceasar vant sig av med sitt ”invanda beteende” och Shiba behövde bara ge honom en blick så fort han lade upp en tass på hennes rygg, så var saken liksom klar. De åt, sov och lekte tillsammans utan problem. Hur blev det med täckena? Jodå, de blev använda. Vissa dagar var det ner till 19 minusgrader och då fick de ha täckena på sig. Det var en syn!! Särskilt vid ett tillfälle då vi mötte några andra hundar. Både Shiba o Ceasar spände musklerna och tittade stint på de andra liksom med orden ”akta er för oss”. Med täcke på!!! De andra tittade tillbaka, sen gick de vidare. Shiba fnös som om det inte fanns någon annan utgång, särskilt som hon och Ceasar var i ”full mundering” och såg väldigt respektingivande ut (eller såg de kanske löjliga ut :O)))? Veckan avlöpte väl och efter den veckan så var Shiba o Ceasar väldigt goda vänner (på hundvis) och fortsättningsvis gjorde inte Ceasar en ansats till att vilja rida på Shiba. Var Shiba med i skidspåret? NEJ! Inte om matte hade skidor på sig för det hade varit förenat med LIVSFARA!!!! GOD JUL!!! önskar familjen Larsson inklusive Chonix Shiba