Page 1

Portfolio

Anna Eriksson


Innehållsförteckning Portfolio Anna Eriksson KTH Arkitekturskolan

Landskap i mästerskapsklass Brandstation

Teknik- Liljeholmsbadet

År 2

År 3

Fritidshus

Stadsbyggnad Från Solnavägen till Solnagatan


Fritidshus

År 2 KTH Arkitekturskolan

Platsen Waxholm Djursholm Platsen Sollentuna

Täby Danderyd

Waxholm Djursholm

Järfälla

Fritidshus – gårdstun – inne-/uterum

Sundbyberg

Sollentuna

Täby

Lidingö

Danderyd

Järfälla

Sundbyberg Lidingö

Ett fritidshus är för mig lika mycket förknippat med naturen och miljön Nacka

Stockholm

och byggnader som tillsammans skapar olika uterum där aktiviteter anpassas med hänsyn till solens inverkan och instrålning på platsen. Ofta är ett gårdstun en plats där aktiviteter sker och blir en självklar mötesplats för umgänge efter dagar då man pysslat med egna aktiviteter. Jag har tagit den klassiska ladugårdsbyggnaden som inspiration men skurit ut och tagit bort en volym, vilket skapar ett uterum, ett gårdstun. Byggnaderna

Nacka

Stockholm Saltsjöbaden Ekerö

Huddinge

Tyresö

5 km

Saltsjöbaden

Ekerö

Huddinge

Tumba Haninge Tyresö

Tumba Haninge

naturligt samspel över gårdstunet. Jag har placerat min byggnad i en glänta på tomten där solen från öster och väster silas in mellan träden. Medan solen under dagen skiner fullt och direkt in på byggnaden. Solen är viktig i projektet och husen är därför vända mot söder, då man på sommaren spenderar mycket tid utomhus. Trädäcket på väster respektive öster sida om de två byggnaderna är placerade där just för att utnyttjas exempelvis till morgon- och kvällsmåltider utomhus, samt fungera som sittplats och plats för aktiviteter under dagen.

Interiör vy från loftet ner mot vardsgarummet

Interiör vy av trappa & hylla

Snitten som är dragna genom den imaginära ladugårdsbyggnaden, är vinklade för solinstrålningen på gårdstunet. Snittens fasader är glasade med ett träraster på utsidan, vilket fungerar som solskydd. Rastret gör att ljus kommer in i byggnaderna men skyddar från direkt solljus. Rastrets mönster går igen i stödpelare för taket och avgränsning vid ingången till det mindre huset. De andra fasaderna är helt slutna med träpanel av lind behandlad med Järnvitriol för att få en grå nyans. Taket är belagt med Aluzink. Fritigshuset består av två byggnader som gör det enkelt att endast värma upp ett av husen under vintertid, för att spara el och energi. Men också för att bli mer intimt om det endast är två personer som vistas där. De båda husen tillsammans är ritade för fyra personer. Tomt: Lovik, Lidingö Situationsplan 1:500

Situationsplan 1:500 10 m

Exteriör vy uteplats med solinstrålning från väst

Exteriör vy av hela modellen


A 1:50

Fritidshus

År 2 KTH Arkitekturskolan

CC

BB

AA

AA

CC

Plan1:50 1:50 Plan

Längdsektion AA 1:50

BB


Fritidshus

År 2 KTH Arkitekturskolan

Fasad öst 1:50

Fasad öst 1:50

Fasad väst 1:50

Fasad väst 1:50

Fasad väst 1:50

Fasad väst 1:50

Fasad nord 1:50

Fasad nord 1:50

Alternativa fasader väst 1:100

Alternativa Alternativa fasader fasader västväst 1:100 1:100

Alternativa Alternativa fasader fasader västväst 1:100 1:100

Fasad syd 1:50 Fasad syd 1:50 Landskapssektion 1:100 Landskapssektion 1:100

Fasad öst 1:50

Fasad öst 1:50


Fritidshus

Ă…r 2 KTH Arkitekturskolan

Raster

SektionBB BB 1:50 1:50 Sektion

kt snitt 1:20

Tekniskt snitt genom fasad 1:20

Sektion CCCC1:50 Sektion 1:50


Brandstation År 2 KTH Arkitekturskolan

Kvarteret Grimman omsluts av Maria Prästgårdsgata, Timmermansgatan och Wollmar Yxkullsgatan. Tidigare låg här ett lägenhetshotell. Detta är rivet, och på dess plats ska brandstationen ritas. På en brandstation och i brandmännens vardag sker det ständiga hastighetsförändringar, och på en brandstation bör en mängd olika parametrar beaktas; bl a effektivitet,

I planeringen av byggnaden har jag jobbat med några av dessa motsatsförhållanden: Rörelse/Lugn: Byggnadens fasad mot Timmermansgatan, Maria Prästgårdsgata och Wollmar Yxkullsgatan har en ljusgrå skifferfasad med ett återkommande mönster och en struktur, som bidrar till en repetetiv rörelse i fasaden. Fasaden består även många fönster, och när människor på gatan passerar ser man de aktiviteter som pågår i byggnaden. På byggnadens östra vägg mot Wollmar Yxkullsgatan anläggs en klättervägg för offentligt bruk. Detta för att skapa rörelse och locka folk till plasten, samt bidra till att göra byggnaden mer offentlig. Däremot är innergården sluten, med färre fönster på en slät yta av puts. Mot innergården är brandmännens sovrum placerade, för att ge lugn och trygghet utan att störas Offentligt/privat: Den offentliga idrottshallen och klätterväggen lockar skolor, föreningar och allmänheten till byggnaden. Men även brandstationens fönster ut mot gatan ger en inbjudande känsla. Den gemensamma entrén från Timmermansgatan gör att besökare till idrottshallen blir intresserade av att det ligger en brandstation i samma byggnad. På innergården sker brandmännens navigering av brandbilar och tvätt av dessa. Innergården blir då en del av brandmännens arbetsplats och bidrar därför till en mer privat sida av byggnaden.

cc

Rörelse

Lugn

cc

Situationsplan

Situationsplan

Visionsbild Rhino

1:1000

Tomt: Kvarteret Grimman, Södermalm i Stockholm Yta: 2800 kvm.

Mörker

Timmermansgatan

Ljus

Sektion aa Maria Prästgårdsgata

Ljus

Situationsplan Situationsplan

1:400 1:400

Platsanalys. Skisser på motsatsförhållanden

Wollmar Yxkullsgatan

Sektion bb

Sektion bb


Brandstation År 2 KTH Arkitekturskolan Höstterminen 2012

ion cc

1:200 1:200

Fasad Wollmar Yxkullsgatan

aa

aa

aa

Våning 2

Våning 1

Entréplan aa

bb

Våning 1

aa

aa

aa

Entréplan

bb

bb

bb

bb

bb 1:200

Våning 2

1:200

on cc

Sektion CC

1:200 1:200


Brandstation Ă…r 2 KTH Arkitekturskolan

Modell


Teknik - Liljeholmsbadet År 2 KTH Arkitekturskolan Vårterminen 2012

Teknisk undersökning av Liljeholmsbadet. Uppgiften var Stockholm. Men placera in det i ett annat klimat med andra tilldelade parametrar. Samt att addera tekniska detaljer som är vedertagna idag, men som inte var det när Liljeholmsbadet byggdes. Parametrar: morän, i Kiruna och ovan mark.

Snitt genom ramp och räcke

Byggsnitt 1:20


Från Solnavägen till Solnagatan År 3 KTH Arkitekturskoan, Stadsbyggnad

En strategi för ändrad hierarki BILEN ÄR ETT PROBLEM, VÄGARNA ÄR EN RESURS och gestalta det stadsrum som möjliggörs av denna förändring. Genom att visualisera en möjlig framtid vill vi motivera och inspirera till strävan efter en bilfri stad. För att skapa förutsättningar för denna visualisering har vi utgått från ett scenario redan existerande. Vi har valt att visualisera hur en given plats, Solnavägen, kan påverkas av en sådan utveckling. Självklart kommer inte alla vägar att genomgå exakt samma omvandling. Idén är densamma, men varje plats sätter egna gränser och ger egna möjligheter för varje enskild transformation. Anna Eriksson, Mika Blomkvist Blomberg, Jenny Övergaard

Modellbilder av situationen idag

Vår vision, Solnagatan

Solnavägen idag

Modellbilder av vår vision

Bildserie av uppbyggnad av vår vision i Solna Centrum


Från Solnavägen till Solnagatan År 3 KTH Arkitekturskoan, Stadsbyggnad

Modellbild av vår vision, Solnagatan

PARK PARK

C V-VII C V-VII

(x)

V-VII C V-VII (x)

(x)

(x)

(x)

(x)

GC-GATA GC-GATA

B2 B2

GC-GATA GC-GATA

B2 B2 B3B3

(P2)

LEK LEK

D D

(x) (x)

PARKPARK GC-GATA GC-GATA (R)(R) UNIV UNIV

C I-IIC I-II (C, P2(C, ) P2)

100 ee66100

(x) (x)

e6 12,5e6 12,5 e8 2 e8 2 p4 p4 q1 q1 x1 x1

R RVV 1 III BCBC 1 III 1 III BCBC 1 III

TORG TORG 1 III BCBC 1 III (x) (x)

NATUR NATUR

(x) (x)


Från Solnavägen till Solnagatan År 3 KTH Arkitekturskoan, Stadsbyggnad

Solnavägens transformation till att bli bilfri steg för steg. IDAG ÅTGÄRDER 2013

KONSEKVENSER

-

Hastighetsbegränsning 30 Underhåll av bilvägar minskar men ökas på cykel/gångvägar Färre parkeringar, högre avgifter Farthinder 2016

2014 Fler cyklist och fotgängare tar vägar i anspråk Vägtransporter minskar, inte tidsmässigt lönsamt. Fler mopeder och hastighetsbegränsade fordon.

Färre tar bilen, åker tåg eller cyklar istället Vägtransporter minskar ännu mer Ny aktivitet (temporära aktiviteter/strukturer) tack vare ny station, ex svartklubb Fler tar Solnavägen i anspråk och det rör sig mer människor på vägen

C

GRÖNOMRÅDE

TROTTOAR

CYKEL

BIL

NY

B

NY KOMMUNALTRAFIK

LUFTFÖRORENING

FRILAGD YTA

Denna plan ska möjliggöra en utveckling av ett nytt stadsrum som -tar till vara allas behov -skapar möjligheter och förutsättningar för framtiden -ger utrymme för olika kulturer och sätt att leva -är en scen för liv -kan lösa problem -inte är vinstdrivet i kapitalistisk bemärkelse -engagerar medborgare i staden -fylls av liv och rörelse -skapar värden - en ny stadsbild är en representation -av nya ideal

Solnagatan, vår vision av hur stadsrummet kan komma att användas när bilarna är utfasade

Frigjord yta från bilar, buller och föroreningar Solnavägen idag när det fortfarande är en bilväg

4

3

2

1

Solnavägen blir gågata + cykelbana Nytt transportsystem då bussen fasas ut (ersätter viss typ av transport: korta sträckor, dörr till dörr, samt tunga transporter) Vid tågstationer öppnas cykelgarage Före detta bilparkeringar blir cykelparkeringar 2020 Bättre belysning på Solnavägen Bilarnas hastighet har sänkts till gånghastighet Människor går på vägen och bilarna väjar Lokaler och ytor som tidigare används till bilar börjar användas till alternativa aktiviteter Den ”nya trenden” uppmärksammas av media och politiker ser potentiella användningsområden

Ny detaljplan utformas för att styra hur de nya ytorna ska tas i anspråk samt vilka program de ytorna ska ha. Detaljplanen tar ställning till vem som ska nyttja den “nya” marken, vilka intressen som ska tas hänsyn till, yta/storlek och tidsaspekter. 2024 Medborgarna känner sig aktiva, involverade och delaktiga i staden. Området blir mer attraktivt och motverkar socioekonomisk segregering. gen Större variation på aktiviteter/verksamheter i området. Kommunen säkrar bostadsstabilitet åt kommunens medborgare, och bygger för alla. Växande befolkning ger växande behov, ex. Förskola, ålderdomshem, gruppboende.


Landskap i mästerskapsklass År 3 KTH Arkitekturskolan, Landskap

Skärgård

Översiktsplan Vaxholm 1:2000 (A3)

1 km

Start och mål - Publik - Öppet landskap - Upplopp

Sprintbana för Längdskidor och Rullskidor I sporten längdskidor kan man tävla i olika grenar och på olika distanser. Man kan även starta loppet på olika sätt (ex jaktstart, masstart och intervallstart) samt i lag eller enskilt. Eriksö är ett friluftsområde som ligger på Vaxöns västra del. Eriksö är relativt litet till ytan, och passar därför utmärkt att inhysa en sprintbana på 1 km och ett lite längre motionsspår på 2 km. Miljön

Eriksö

har

mycket

varierande

växtlighet

och

Barrskog, lövskog, ängar, klippor, vatten, strand, vass, Den variationsrika växtligheten ger upphov till naturrum, natrurelaterade känslor, och associationer, där

är

rik

buskar. olika man i

Min intention med sprintbanan är att man som skidåkare, och rullskidåkare (sommartid) transporteras genom de olika naturrummen, ett miljöombytligt landskap och uppfattar landskapets rikedom och egenskaper. Man åker igenom ett parti med bara barrskog, som är omslutande och mörkt. Banan går mellan granar och slingrar sig fram. Ett parti går igenom ett område med lövträd som ger en ljusare och skirare upplevelse. Därefter kommer man i kontakt med vatten och skärgård. Kontakten med vattnet är viktig, och det är en tydlig och intressant kontrast mellan skärgård och

Bryggan längst ut på västra udden ger en närmare kontakt med vattnet, och den sluttande bryggan ner mot vattnet ger möjlighet till att förlägga start och mål ut på isen om förhållandena är gynnsamma för detta på vintern. Bryggan kan med fördel även användas på sommaren till andra aktiviteter som bad- och solbrygga. Banan ska vara tillgänglig som motionsspår även på sommaren, och då för rullskidor. Underlaget är packat grus och i detta läggs kylslingor in för att möjliggöra en förlängning av säsongen på vintern. Hastigheten är varierande på sprintbanan. Bryggan på västra delen av banan är som driven av en centrifugalkraft som drar skidåkaren runt två varv. Sträckan mot bryggan är rak, som Autoban, en tydlig riktning ut mot udden. Däremot är resten av banan mer kuperad och hastigheten sänks till ett mer ”naturligt” och lugnare tempo, där det bakom krönen väntar nya vyer och miljöer. Framförallt ut ur barrskogen och ut på upploppet öppnar sig landskapet till en plats utan skog, full av publik. promenadstråket på Eriksö vid ett antal tillfällen. Dessa skärpunkter blir naturliga publikplatser. I och med att sprintbanan går ut i vattnet, blir det även en naturlig publikplats från vattnet, i båtar eller från isen. Att promenera och åka skidor har helt olika hastigheter, vilket gör att de två aktiviteterna känner av varandra när de närmar sig varandra i de parellella delarna av banan. Detta skapar också en kontakt mellan

Lövskog

- Hög hastighet - Centrifugalkraft - Kontakt med vatten - Ut på isen - Höghastighet ca 75km/h

Möte publik och skidåkare - Publikplats - Höghastighet

Barrskog Mest kuperad sträcka - Medelhastighet

Start för “Autoban” - Lång/snabb sträcka

Plan 1:2000 (A3)

Öppet landskap Sektion 1:1000 (A2)


Bad under park

År 3 KTH Arkitekturskolan, Kandidatprojekt

Mellanbergsparken i Västertorp ligger precis bredvid E4:an. Parken är nedgången och används idag främst till att året om rasta hundar, och en del av parken används till upplag av grus under vinterhalvåret. Däremot Utomhusbadet som består av en 25-metersbassäng, en plaskdam och en utedusch. Utebadet är viktigt inte minst för att skapa aktivitet i parken, och i området runt omkring, som annars är relativt ödsligt och svårt att utnyttja till annan aktivitet på grund av E4:an intill. Men utebadet är även en gratis aktivitet för barn och ungdomar som spenderar mycket tid i Stockholm på sommaren. Parken är också en transportled som cyklister och fotgängare passerar för att gå eller åka vidare mot Telefonplan. Västertorpsbadet som ligger ett stenkast från Mellanbergsparken är i behov av renovering och kommunen ser gärna ett nytt badhus istället för renovering parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans anonyma volymer med fasader av träpanel. Volymerna skapar rum i taklandskapet som beskökare rör sig emellan. De kan användas till att luta sig emot, användas som bollplank, ryggstöd Den glasade fasaden på en av byggnaderna välkomnar besökaren till ett café, och det är också entrén från taket till badhuset. Badhuset är delvis nedgrävt och ansluter till den gångbana som ligger bakom längst norr att hamna i samma nivå som byggnaden. Detta skapar en koppling tvärs över byggnaden. mindre omklädningsrum, gym och en sal för gruppträning. Badhuset har undervisningsbassäng, en motionssimningsbassäng samt en spaavdelning med pooler inspirerade av turkiska bad, hammam, som erhåller olika temperaturer. Samt karbad som skapar en privat del om så önskas. en trätrall som går ut från byggnaden och ut till bassängen. Byggnaden inhyser även omklädningsrum i bottenplan särskilt tilltänkta för utomhusbadets gäster.

Program badhus Simbassäng 25 m x 20 m Undervisningsbassäng 15 m x 10 m Motionsbassäng ca 25 m x 20 m Omklädningsrum kvinna/man; 200 personer/omklädningsrum inkl bastu Omklädningsrum förening; 50 personer inkl bastu Yogarum Karbad Tempererade bassänger 20°C, 27°C, 35°C, 40°C Massagerum Bastukomplex

Situationsplan 1:5000

Entré och reception Personal- och kontorsutrymmen Förstahjälpen-rum / undervisningslokal Föreningslokal Förråd Varumottagning Café Omklädningsrum för utomhusbassäng kvinna/man; 160 personer/omklädningsrum Omklädnignsrum kvinna/man; 120 personer/omklädningsrum Gym Gruppträningslokal


Bad under park

År 3 KTH Arkitekturskolan, Kandidatprojekt

Besökare och användare av taket som kommunikationsmedel Besökare av utebadet och omklädningsrum i badhuset Besökare av spa-avdelningen Besökare av 25-metersbassäng och undervisningsbassäng Besökare av gym, gruppträningslokal och idrottshall Besökare av motionssimningsbassängen Cyklist längs cykelstråket Besökare i caféet

Tekniskt snitt 1:100 Detaljer 1:20


Bad under park

År 3 KTH Arkitekturskolan, Kandidatprojekt

15.

10.

5.

10.

13.

10. 13.

4.

10.

13.

13.

14. 17.

14.

10.

10.

16. 14.

Plan -2 1:400

Plan -1 1:400

Plan 1 1:400

8.

Takplan 1:400

AA

20°C 27°C 35°C 40°C

7.

1.

2.

9.

10.

3. 5.

4.

10.

5.

4.

6.

5.

9.

10.

11.

1.

25-metersbassäng

2.

Motionsbassäng

3.

Undervisningsbassäng

4.

Omklädning

5.

Omklädning

6.

Omklädning

7.

Spa-avdelning

8.

Karbad

9.

Massage

10.

Personal- & förrådsutrymme

11.

Bastu

12.

Entré & reception

13.

Idrottshall

14.

Undervisnings- & föreningsrum

15.

Teknikutrymme

16.

Gym

17.

Gruppträningslokal

Fasad syd 1:200

4.

13.

12.

13.

BB

Fasad väst 1:200

Plan 0 1:200

10 m

20 m

CC

Sektion AA 1:200

Sektion BB 1:200

Portfolio  
Advertisement