Page 1


NEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL

NNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL

INFO ANSVARIG UTGIVARE: ANITA BLOMQVIST ANITA.BLOMQVIST@UMEA.SE PRODUCERAD AV: ESTETIK OCH MEDIA ÅK 2, APRIL 2019 I KURSERNA GRAFISK KOMMUNIKATION, MEDIEPRODUKTION, MEDIER,SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION, SVENSKA. AD: LINN SEHLSTEDT AD-ASSISTENTER: IRMA EKDAHL & LINNEA VENNSTRÖM OMSLAGSDESIGN: LINN SEHLSTEDT OMSLAGSFOTO: LINN SEHLSTEDT MODELL: LEX ERICSSON

NEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL INNEHÅLL ADRESS: MIDGÅRDSSKOLAN REGEMENTETSOMRÅDET BOX 3054, 903 02 UMEÅ TRYCKERI: ORIGINAL/ ARKITEKTKOPIA, UMEÅ, WWW.ARKITEKTKOPIA.SE PAPPER: OMSLAG - SKANDIA 2000 WHITE 170G INLAGA - SKANDIA 2000 WHITE 130G UPPLAGA: 900

IN


NNE HÅLL -

PRESENTATION AV REDAKTIONEN, EXPERTKRÖNIKA AV POUL PERRIS, LEDARE

6 - 13 REPORTAGE: VALFRIHETENS DILEMMA, ALKOHOLENS ALLA VRÅR, DESTRUKTIVA RELATIONER

REPORTAGE: MONSTREN UNDER SÄNGEN, KÄRLEK ÄR INTE ETT VAL

18 - 29 BILDSERIER: FÄRGSTARK

INTRODUKTION TILL TV-MINDYARD

32 - 33 ILLUSTRATIONER OCH LYRIK OM ATT LEVA


SAG A GUSTAFSSON O BILDRE DAK TÖR, FOT

JENNY VIK LUND T, TEX TRE DAK TÖR, TEX

LINN SEHLSTEDT AD, FOTO

IZA BELLE JONSSON O BILDRE DAK TÖR, FOT

ZION HOLMBERG T, FOTO TEX TRE DAK TÖR, TEX

LINNEA VENNSTRÖM TEX T AD ASSITE NT, FOTO,

CAROLINE JENSEN FOTO, ILLUSTRATÖR

IRM A EKDAHL RATÖR AD ASSISTENT, ILLUST

VER A TIGER TEX T

TILDA NIL SSON FOTO, TEX T


TEXT/POUL PER RIS FOTO/SVERIGES TELVISION

Jag fick ett mejl från er textredaktör Zion Holmberg som undrade om jag kunde skriva en krönika. Han hade sett serien ”Mitt perfekta liv” (finns på SVT-Play), där jag träffar fyra vloggare som kämpar med psykisk ohälsa. Programmen berör ämnen som ensamhet, ångest och önskan om att duga som man är, utan att behöva uppvisa en perfekt fasad. Det är nästan 30 år sedan jag själv gick i gymnasiet. Vem var jag då… och inte minst… hur ser jag på skolan, ångest och sociala fasader idag som vuxen, till skillnad från när jag som ung härjade runt i skolkorridorerna? Det är många tankar som far genom huvudet när jag sätter mig ned för att skriva. Jag var nog en ganska stökig elev – ibland med väl mycket fasad. Den första tiden i gymnasiet handlade mest om musik. Jag repade hellre med bandet och lyssnade på Ebba Grön, än att plugga. Sista året i gymnasiet bytte jag klass. Speciellt minns jag min nya svenskalärare, hans

Mänskliga beteenden är något som kan både fascinera och irritera oss. Varför mår vi dåligt? Varför stannar vi i förhållanden som är destruktiva? Varför blir vi kära från första början? På grund av att det här intresserade oss blev det temat för årets Mindyard. Det är ett väldigt brett ämne, som har varit lärorikt att jobba med, men även svårt. Mänskliga beteenden är ett område som sträcker sig i många olika riktningar, så pass många att det är omöjligt att samla allt i en tidning. Trots det har vi gjort vårt bästa och försökt föra fram flera olika vinklar som visar områden som vi unga berörs av. Med våra tolkningar på ledorden för designen; organiserat kaos, dramatik, retro och

kontrastfärger har vi jobbat för att få en sammanhållning genom hela tidningen som vi hoppas ger en intressant läsupplevelse. Reportage, bilder, illustrationer, dikter och övriga texter hjälper oss att belysa de olika mänskliga beteenden som präglar både vårt samhälle och oss som ungdomar och enskilda personer. Med färgstark kreativitet vill vi visa att du som ung har rätt att göra som du vill, vara som du vill, utan att vara inställsam. Var den största och starkaste du.

nyfikenhet på mig som människa. Det var i princip första gången som jag verkligen upplevde mig sedd och tagen på allvar av en lärare. Jag uppmuntrades att närma mig ämnet utifrån mina egna referensramar. När jag ser tillbaka var det en riktig ”game changer”. Från att ha upplevt skolan mer som ett pressande krav utifrån, kände jag mig inkluderad och värdefull. Visst, jag fortsatte att stöka och spela musik i många år, även efter gymnasiet, men skolvärlden kändes sedan dess som en meningsfull plats. I jobbet som läkare och psykoterapeut träffar jag både ungdomar och vuxna med ångest, stress och skavande fasader. Men jag ser egentligen inga större skillnader i deras psykologiska svårigheter utifrån ålder, snarare utifrån i vilken uträckning de på riktigt känner sig sedda och önskvärda – bor tom all mänsklig bråte.

Hälsningar, Poul Perris

ARE TEXT/JENNY VIKLUND FOTO/A NITA BLOMQVIST


TEXT/REDAKTIONEN FOTO/LINN SEHLSTEDT


Mänskliga beteenden är något som ger många olika associationer. Olika beteenden finner vi i både det flyktiga lättsamma och det tunga allvarliga. Reportagen i denna avdelning av tidningen lyfter ungas tankar och erfarenheter kring olika beteenden. Vissa kanske ger en klump i halsen och andra lämnar oss med hopp om framtiden. De stora porträtten invid reportagen är individuella verk utan koppling till texterna. Stärkande porträtt av unga personer som är medvetna, självständiga, starka, uttrycksfulla och självsäkra utan att ta hänsyn till vuxnas intressen och förväntningar.


VALFRIHETE

//ELIAS HÖRNQVIST//

Att kunna välja fritt precis som man vill är något som vi värderar högt i vårt moderna samhälle. Alltså kan fler valmöjligheter aldrig vara dåligt, eller? Jag fick mig en tankeställare när jag kom i kontakt med professorn Barry Schwartzs forskning som handlar om att för stor valfrihet också kan bli en börda. Klockslaget närmar sig fem. Kaffebryggaren puttrar, doften av nybakade wienerbröd, choklad och vanilj härjar i lokalen. Jag och min mamma står längst fram i kön och jag har fått äran att välja min bakelse själv idag på min åttonde födelsedag. Kön bakom mig börjar gunga allt häftigare av otålighet efter att jag

I TEXTEN NÄMNS BOKEN VALFRIHETENS TYRANNI, SKRIVEN AV BARRY SCHWARTZ 2003. SCHWARTZ ÄR PROFESSOR I PSYKOLOGI OCH SOCIOLOGI. BOKEN LYFTER PROBLEMATIKEN MED VALFRIHETEN VI STÄLLS INFÖR IDAG I ALLT FRÅN RELIGIONSTILLHÖRIGHET OCH UTBILDNING TILL MODEDETALJER. SCHWARTZ MENAR ATT VALFRIHETEN OFTARE SKAPAR MER ÅNGEST ÄN FRIHET.

fortsätter det tills kontrollen gått laget runt och alla tänkbara filmförslag har avverkats. Popcorn och chipsskålar börjar bli halvtomma. Efter mycket velande slutar kvällen i stället med att vi spelar TV-spel. Schwartz tar upp ett exempel som handlar om att köpa jeans och hur nöjda vi blir över vårt val. “När det bara finns ett par jeans att välja mellan och du blir missnöjd med valet, vems fel är det då? Det är världens fel såklart, vad kunde du gjort åt det?” säger Schwartz och fortsätter. “Om du väljer mellan 100 olika par jeans och du blir missnöjd med valet, vems fel är det då? Då är det ditt eget fel såklart, för att du kunde ha gjort ett bättre val. Du fördömer dig själv eftersom dina förväntningar är skyhöga?” Han menar att ju fler saker vi har att välja mellan, desto högre förväntningar får vi på saken vi valt. Dessutom ökar kraven på mig själv att jag ska göra det perfekta valet. De bortkastade valmöjligheterna upplevs lätt som stora förluster och minskar min egen tillfredsställelse, även om jag gjort ett bra val. En hjälp mot valfrihetens vånda kan vara att följa Schwartz fyra punkter. - Acceptera färre val - Nöj dig med det näst bästa - Sänk dina förväntningar - Snegla mindre på omgivningen och vad andra håller på med Att få tagit del av Schwartz studier har gett mig nya insikter som jag vill dela med mig av. Den självklara normen i vårt samhälle, att stor valfrihet leder till mer frihet, stämmer inte alltid. Självklart är det bra att kunna välja fritt, men när valmöjligheterna blir gränslösa är det lätt att drabbas av beslutsångest som ofta leder till att man skjuter upp besluten. De många valen kan lätt leda till paralysering och att man skuldbelägger sig själv för att inte gjort det bästa valet. Jag tänker fortsätta använda Schwartz råd, de hjälper mig med valmöjligheterna och även ställa mig dessa frågor: “Vad vill jag själv uppnå med mina val? Vill jag vara mer tillfreds och må bättre i samband med mina val?” För i slutändan handlar det om vad min egen upplevelse blir och inte om det absolut bästa valet.

TEXT/ELIAS HÖRNQVIST FOTO/IRMA EKDAHL

försökt bestämma mig för en bakelse i flera minuter. Mamma försöker skynda på mitt val med att säga vad jag brukar gilla, men till slut blev hon less på mig och säger att jag vill ha en chokladboll med kokos på. Jag tar assietten med

chokladbollen och pustar ut. Härnäst frågar kassörskan vad jag vill dricka till och jag blir mållös. Jag har haft svårt att vara beslutsam väldigt länge. Det fanns situationer när jag var liten som den gången med i berättelsen om bakelsen i caféet, men under högstadiet och gymnasiet har min beslutsångest tydligare tagit form. Det har skett i samband med att skoluppgifterna numera bygger på valfria ämnen och egna idéer. När jag var yngre brukade jag önska att jag fått större frihet att välja eget ämne till vissa skoluppgifter. När jag nu får välja fritt vill jag, lustigt nog, inget hellre än att få mer avgränsade och riktade uppgifter i stället. Jag drabbas ofta av idétorka som blir en stressfaktor som leder till att jag gärna skjuter upp arbetet. När jag hittade artiklar om Barry Schwartz som handlade om hans bok Valfrihetens tyranni fick jag en helt ny syn på vår västerländska livsstil. Barry Schwartz är Dorwin Cartwright-professor i social teori och social aktivitet vid Swarthmore College i Pennsylvania, USA. Han beskriver i boken studier om att mängden valmöjligheter i västvärlden idag ofta stjälper mer än de hjälper. Ju fler val vi har desto högre förväntningar får vi på oss själva att göra det bästa valet. Det leder till att vi tvivlar på de val vi gjort oavsett hur bra de var. Vi fortsätter tänka att vi kunde valt bättre. Här känner jag igen mig så väl. När jag läser om Schwartz forskning förstår jag hur ett stort antal valmöjligheter snarare blir paralyserande än befriande, vilket i sin tur leder till att jag skjuter upp skoluppgifter och ofta ifrågasätter valet jag gjort. Den här upplysningen fick mig att reflektera över problematiken om filmval. Jag och några vänner är hemma hos en kompis, vi är i köket och förbereder snacks till filmkvällen. Micron surrar och popcorndoften sprider sig i huset. Snart är glas, läsk, chipsskålar och popcorn på plats i vardagsrummet. Vi sätter oss i soffan och någon tar hand om kontrollen och börjar klicka runt i olika streamingtjänster bland mängder av olika filmer. “Här har vi något, ska vi se den här filmen?” Men ingen kan välja. En annan kompis tar hand om kontrollen och klickar vidare. Så


ENS


ALK


Det är i tonåren de allra flesta gör sin alkoholdebut, så var det även för mig. Det finns hundratals artiklar och hundratals föräldrar som predikar om riskerna med alkohol. Ändå är det enligt systembolaget 74% av alla elever i tvåan på gymnasiet som dricker alkohol. Så vilket är egentligen det rätta förhållningssättet till alkohol? Aldrig, aldrig, aldrig att jag skulle dricka alkohol. Det är något jag alltid har sagt till mig själv, tills jag väl valde att dricka. Mina erfarenheter av alkohol hade aldrig varit synonymt med fest, glädje och gemenskap, som det för många andra verkade vara. Samtidigt var jag inte ensam i min avvisande uppfattning. Många jag har pratat med kopplar alkohol till ångest, konflikter och ensamhet. Ensam har även jag känt mig, då jag oftare står på sidlinjen och tittar på än att dras med i strömmen av sprit, vodka och diverse blandningar. Jag har mött många som tycker om att dricka alkohol, men även många som avskyr den eller kanske rent av räds den. Mitt i allt står jag, lite bortkommen och har fortfarande ingen aning om var jag ska ställa mig. På systembolagets hemsida har de listat fem anledningar till varför man som ung inte borde dricka. 1. Hjärnan utvecklas ända upp till 25-årsåldern och det gör att unga hjärnor löper ännu större risk att skadas av alkohol än äldre hjärnor. 2. De flesta vuxna märker när de börjar bli fulla och ser konsekvenserna av att bli berusad. Unga har inte alltid samma förmåga och riskerar att råka illa ut i högre utsträckning. Kläder som går sönder, gräl, slagsmål, olyckor, oskyddat sex och sex man ångrar är exempel på oönskade följder. 3. Personligheten och självkänslan utvecklas mycket i tonåren. Om man vänjer sig vid att det behövs alkohol för att till exempel våga snacka med folk, flörta eller ha roligt, kan det bli en vana som är svår att bryta. Många känner kanske att alkoholen ger bra självförtroende och underlättar i början, men i det långa loppet kan det leda till en sämre självkänsla.

4. Risken för beroende, sociala problem och andra negativa konsekvenser är större bland de som alkoholdebuterar tidigt och dricker mycket. 5. Tonåringar som dricker alkohol provar oftare narkotika än de som inte dricker alkohol. För att få hela bilden vill jag även undersöka tonåringarnas syn på alkohol. Jag har därför skickat ut en enkät till elever på Midgårdsskolan för att hitta fem anledningar till varför man som ung väljer att dricka. Svaren ska inte fungera som motargument till systembolagets lista, utan snarare som ett annat perspektiv. Svaren är inte heller vetenskapligt bevisade, utan utgår från ungdomars egna erfarenheter av alkohol. 1. För att koppla bort verkligheten. “Mår ofta dåligt och att vara onykter kopplar loss kroppen från hjärnan, vilket gör att livet blir lättare en stund.” 2. För att släppa lös. “Är ganska blyg o.s.v. i vanliga fall så ibland är det roligt att få ha lite kul på fester.” 3. För att det är roligt. “Det förstärker min sinnesstämning. Om jag är glad blir jag ännu gladare med alkohol” 4. För det sociala.“Sociala sammanhang bli mycket mindre stela och jobbiga. En kan t.ex. prata med folk en aldrig skulle pratat med förut vilket alltid är trevligt!” 5 För att våga dansa. “Det är också roligare att dansa om man är full haha, känns inte lika pinsamt.” Själv passade jag på att dricka alkohol för första gången när jag var på språkresa på Malta, alltså 3 886 km bort från mina föräldrar. Min alkoholdebut var rolig, jag behövde varken betala eller uppleva min första minneslucka, då det inte gick överstyr. När jag skulle ringa hem till mina föräldrar och berätta (för vad skulle de egentligen kunna göra, jag var ju 3 886 km bort) så började de endast att gapskratta. Men jag vet att inte alla har samma positiva upplevelser av alkoholkonsumtion. Efter att ha pratat med många vänner om alkohol och frågat runt bland ungdomar så är det sällan man endast upplever de positiva aspekterna av alkohol, utan med det positiva kommer oftast även de negativa. “Spya, huvudvärk, dagen-efter-ångest, dyrt som fan, blackouts, etc. Fan inte roligt.”, är

bara ett av många svar angående den mörkare sidan av alkohol. Å andra sidan verkar det som att de positiva aspekterna väger upp de negativa aspekterna då 74% av elever i gymnasiets årskurs två dricker alkohol. Troligtvis har de själva känt på konsekvenserna, men ändå valt att fortsätta dricka. När jag tittar på de två listorna känner jag mig lika vilsen i frågan om alkohol, men kanske inte riktigt lika bortkommen. Jag vet inte om alkohol någonsin kommer kunna vara endast synonymt med fest, glädje och gemenskap utan att också vara en salig blandning av ångest, ensamhet och konflikter. Kanske är det värt det, kanske är det inte det. Så vilket är egentligen det rätta förhållningssättet till alkohol?

ÄR DU OROLIG ÖVER ALKOHOLKONSUMTIONEN HOS DIG SJÄLV ELLER NÅGON ANNAN I DIN NÄRHET SÅ KAN DU KONTAKTA ELLER BESÖKA FÖLJANDE HJÄLPLINJER: ALKOHOLLINJEN.SE WWW.DRUGSMART.COM ALKOHOLHJALPEN.SE PÅ 1177 VÅRDGUIDENS HEMSIDA KAN DU LÄSA MER.

//LINNEA VENNSTRÖM//

TEXT/LINNEA VENNSTRÖM FOTO/TILDA NILSSON

KOHOLENS

OBS! Texten referar till skribentens egna erfarenheter kring alkohol och har inget att göra med tidningens åsikter. Enligt svensk lagstiftning får alkohol inte konsumeras under 18 års ålder. På Malta är åldersgränsen 17 år, vilket var skribentens ålder vid tillfället då hon besökte landet.


DESTRUKTI

//ANONYM//

Jag har ett flertal gånger stött på kompisar som aktivt valt att stanna i ohälsosamma och destruktiva förhållanden, trots att de själva insett att det funnits många röda flaggor. Detta väckte många frågor hos mig, men jag hade inga svar. Därför ville jag fördjupa mig i dessa frågor och ta reda på varför vi människor har en destruktiv ådra. Då valde jag att vända mig till en god vän som vill vara anonym, men i texten kallar jag henne för Lisa. Lisa är idag arton år gammal och går i gymnasiet. Hon sköter sina studier och säger själv att hon mår väldigt bra. Men för fyra år sedan när hon var fjorton år så hade hon det inte lika bra. Hon var i ett destruktivt förhållande i

OM DU ELLER NÅGON DU KÄNNER BLIR UTSATT FÖR FYSISKT VÅLD SÅ TA KONTAKT MED KVINNOFRIDSLINJEN (TEL: 020 50 50 50) ELLER POLISEN. TA PSYKISK MISSHANDEL PÅ ALLVAR, ALLT VÅLD SKER INTE MED NÄVARNA. PRATA MED NÄRA FÖR ATT FÅ STÖD OCH HJÄLP. LÄR MER OM PSYKISKMISSHANDEL OCH HUR ATT TA SIG UR DET PÅ PSYKISKMISSHANDEL.SE

på sina egna minnen, uppfattning och sinnes hälsa”. När det nu hade gått så långt, tog du hjälp av vänner eller familj med detta? Lisa svarar med en kritisk ton mot sig själv: ”Nej, och det är nog det största och enda misstaget jag gjorde. Felet jag gjorde var att jag inte pratade med någon, jag höll allting för mig själv. Det hade nog mycket att göra med att jag hade blivit så manipulerad. Men jag trodde verkligen att vi var som vilket par som helst”. Var det någon i din omgivning som märkte att det var något fel? ”Det var mot slutet av förhållandet som en god vän kom fram till mig och började ställa frågor om honom. Jag märkte då på mina svar hur sjukt det lät. Jag minns att ett svar till hennes frågor var ”fast han slår mig ju inte” och de var då som jag började reflektera över min situation”. Hur lämnade du förhållandet? Lisa ler en stund innan hon svarar: ”Det tog ganska många försök. Det krävdes mycket mental styrka av mig att inse och acceptera hur läget var och att jag var tvungen att lämna honom, trots att jag faktiskt var kär i honom. Jag var tvungen att inse att detta förhållande gjorde mig mer ont än gott. Men som svar på din fråga så tog jag stöd från mina vänner som stöttade mig och hjälpte mig att resa mig upp och gå”. Hur reagerade han på det? ”Jag var i princip tvungen att slita mig ifrån honom. Han hotade förstås med att ta livet av sig ett tag men när han insåg att jag menade allvar så bytte han taktik. Han tog på sig offerkoftan och bad på sina knän att jag skulle stanna kvar. Men då var det redan försent, då hade jag redan bestämt mig”. Det finns alltså olika taktiker för att manipulera och hjärntvätta människor. Det är mycket viktigt att kunna urskilja kärlek från kontrollerande beteenden. Framförallt kvinnor, men också män, blir lärda från barnsben att avundsjuka och kontrollerande beteende kopplas ihop med kärlek, vilket absolut inte stämmer.

TEXT/IZABELLE JONSSON FOTO/CAROLINE JENSEN

ungefär ett års tid. Detta år bestod av isolering, bråk och tårar. Men hur kunde detta pågå så pass länge? Jag träffar henne i hennes lägenhet för att prata

om detta. Jag kliver in genom dörren och bemöts med en varm kram. Vi går sedan vidare till vardagsrummet och sätter oss ner för att prata. “Det började med att en kille addade mig på snapchat. Han introducerar sig och berättar att han är snäppet äldre än mig”. Lisa stannar upp en sekund, tänker efter, och lägger sedan till: “Tre år till och med”. Hur var den här personen i början av eran kontakt? “Till en början så var han jättesnäll mot mig, nästan lite för snäll. Han sa väldigt ofta hur vacker jag var och hur smart jag var när jag berättade om saker jag gjorde i skolan”. “Detta är väldigt intressant eftersom att det här sättet att bete sig är en psykologisk taktik som kallas grooming. Vilket man gör i syfte att bygga upp en emotionell relation till sitt offer för att skapa tillit för att sedan kunna manipulera sitt offer”. Reagerade du någonsin på hur han betedde sig? “Jag reagerade inte speciellt mycket på det i början. Det var inte förrän vi var djupt inne i vår relation som jag märkte att han betedde sig konstigt. Det var då som han började isolera mig från mina vänner och min familj. När jag var med andra människor så ringde och sms:ade han mig så att jag skulle ge honom all uppmärksamhet. Ibland kunde han även hota med att ta livet av sig om jag inte svarade honom”. Lisa berättar med allvar i rösten att hon började isolera sig mer och mer för att tillfredställa honom. Hon nämner även att hans hot gjorde henne rädd och att hon därför gjorde som han sa. “När vi hade varit tillsammans i ungefär sju månader så började han att säga saker som inte stämde. Han sa att mina kompisar inte var bra personer och att jag borde hålla mig borta från dem. Han sa också till mig att jag aldrig skulle klara mig utan honom. Eftersom att jag var kär i honom så litade på honom och började jag tro på allt som han sa”. Det som Lisa utsattes för kallas gaslighting. Enligt Wikipedia definieras det som ”(...) en form av psykisk misshandel där information förvrängs, förvanskas, utelämnas eller där falsk information framförs i syfte av att få offret att tvivla


IVA


MONSTR


Unga är idag under stor press av både skola, vuxna och sig själva. Många unga idag lider av psykisk ohälsa, men ändå verkar det vara tabu. När ska vi våga tala ut om psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa är inte lätt att identifiera alla gånger. Det finns så mycket mer än det vi egentligen kan förstå. Det kan vara allt från att man känt sig nedstämd under en längre tid till att man har tankar om döden. Det kan vara svårt att se själv, när man mår väldigt dåligt, att man borde skaffa hjälp. Det kan kännas fel, man vill klara sig själv genom mörkret. Ungdomar, tonåringar, elever, barn. Det finns många olika ord att sätta oss bredvid. Vissa känner sig vuxna sen länge, andra klänger sig kvar vid barndomen. Vi söker efter tillhörighet. Andra ord som folk gillar att sätta vid oss är känsliga, ömtåliga, svaga. Det är ofta man hör om hur “vår generation” är alltför känslig. Unga med psykisk ohälsa mellan 2006 och 2016, enligt socialstyrelsen, har ökat med cirka 70%. Detta anses som en kraftig ökning då det skett på knappa tio år. För barn har det under dessa tio år ökat med 100%. Ändå är det tabu att prata om trots att det idag är så många unga som känner på detta sätt. Vad är det då som lett till denna ökning av psykisk ohälsa? Folkhälsomyndigheten skriver i texten “Därför ökar psykisk ohälsa” ( 26/4 2018) att bristfälliga delar av skolans funktion har till dels legat till grund för detta. Det kan vi se eftersom det finns ett samband med sämre prestationer i skolan och ökad psykisk ohälsa hos unga. Det är sorgligt att inse sambandet som finns mellan skolan och ungdomars mentala hälsa. En plats som ska finnas till för att hjälpa oss i livet bränner ut och tar lusten ur många av oss. Skulle du vända dig till nästan vilken elev som helst och se vad som pressar dem i livet, då är svaret för många just skolan. De träiga stolarna gnager hål på vår själ och det fluorescenta ljuset från taket bleker vår anda. Vi har sedan vi var små barn lärt oss om hur viktigt det är att prestera bra i skolan, så när vi inte

lyckas, då är det inte bara betyget som sänks utan även vår självkänsla. Skolan i sig är i många fall inte den enda anledningen till att man drabbas av psykisk ohälsa, men den kan bli ännu en tyngd för en person som redan mår dåligt. Så var det för en av de elever jag intervjuade, som har valt att vara anonym. “Jag orkade inte plugga. Men jag brydde mig lika mycket om mina betyg och blev lika missnöjd varje gång jag inte presterade bra nog. Jag hade fortfarande väldigt hög press på mig själv men jag orkade inte lägga ner energi på skolan.” Det är inte bara skolan som ofta bortprioriterar vår mentala hälsa, utan hela vårt samhälle prioriterar inte psykiskt sjuka på samma sätt som fysiskt sjuka. Det är tydligt att det är jobbigt, med att ta hjälp och prata om hur man mår. Dessutom är det tydligt att vi inte har samma tillgångar till psykisk hjälp som fysisk. Detta har mycket att göra med att psykolog och dylikt är ett nytt yrke i jämförelse med läkare. Det berättar Rigmor Viksten från Citypsykologen. Vi har genom historien alltid kunnat och velat läka det vi ser, men det som är fast i våra egna huvuden har varit ointressant. Människan har länge haft en tilltro till läkare, det är lugnande att veta att i de vita salarna och de ekande korridorerna kan vi hitta svar och hjälp, därför är det kanske lite olustigt att plötsligt börja lita på något nytt. Det är kanske något med att slå sig ner med en annan människa och berätta om sina egna demoner som skrämmer oss på ett helt annat sätt än vad monstren under sängen gör. Vi väljer hellre att bära smärtan själva än att söka hjälp. Vi måste börja tidigt, från barnsben måste vi lära våra barn att prata om sina känslor och utbilda om psykisk ohälsa för att göra oss mer bekväma med ämnet och ha en större uppfattning om det. “Det finns ingen förklaring på hur psykisk ohälsa känns. Ibland mår man dåligt och ibland mår man bra och ibland känner man ingenting alls.” Något jag tror många skulle vilja höra är att dina känslor inte är för små, utan det du känner är viktigt. Skolan måste upplysa oss elever om psykisk ohälsa, måste ge oss en chans att förstå

och, viktigast av allt, krossa tabun kring det. Att må dåligt måste få vara okej. “Skolan borde bjuda in läkare, UMO eller så som pratar mer öppet om olika psykiska ohälsor och symtom och vad det finns för hjälp att få och var och hur. Många kanske känner att de mår dåligt men kan inte riktigt beskriva hur och vågar därför inte söka hjälp. Om de får mer termer och information om vad psykisk ohälsa är och de former psykisk ohälsa kan komma i kanske de förstår vad som känns fel.” Båda de jag intervjuade har tagit medicin för sin psykiska ohälsa under en tid, de har haft många olika upplevelser, både negativa och positiva, men de båda kom fram till en gemensam

BEHÖVER DU TILLFÄLLIGT PSYKOLIGISK STÖD KAN DU RINGA 1177:S HJÄLPLINJE 0771-22 00 60. DU ÄR ANONYM OCH DU KAN FÅ HJÄLP I SITUATIONER SOM ÄR SVÅRA ATT HANTERA. BEHÖVER DU KONTINUERLIGT SAMTALSSTOD KAN DU RINGA UMO PÅ 090-785 91 52 OCH BOKA EN TID HOS EN PSYKOLOG. DU MÅSTE VARA 16-22 ÅR FÖR ATT BOKA TID HOS UMO. slutsats; sök professionell hjälp, det kan kännas läskigt, men det är viktigt att ta hand om ens mentala hälsa innan det är för sent.

//ANONYM//

TEXT/TILDA NYSTRÖM FOTO/JENNY VIKLUND

REN UNDER


KÄRLEK ÄR

//ELIN SJÖSTRÖM//

Har du någon gång funderat över varför vi blir kära? Att var kär i någon är fantastiskt. Vi blir lyckliga och det bubblar i hela kroppen, vi fylls av värme. Men varför utvecklar vi dessa känslor för andra människor och hur kommer det sig att de runt omkring mig odlar lust för andra oftare än vad jag gör? Midgårdsskolans egen psykologilärare Elin Sjöström förklarar hur detta går till och hur det kommer sig att dagens ungdomar tar kärlek så pass seriöst? Möjligen till en grad som inte kommer gynna oss i framtiden. Elin välkomnar mig glatt in i sitt arbetsrum där jag får slå mig ner i en beige skinnsoffa. Att komma in i ett varmt och mysigt rum behövdes efter

PSYKOLOGILÄRARE, EXPERT PÅ BETTENDE OCH EN KÄRLEKSFULL FÖRÄLDER. ELIN SJÖSTRÖM HAR STUDERAT PSYKOLOGI UNDER FLERA ÅRS TID OCH KAN ALLT MÖJLIGT OM HUR VI MÄNNISKOR FUNGERAR. KÄRLEK ÄR ETT VÄL OMTALAT ÄMNE. DET KAN KOMMA I EN MÄNGD OLIKA FORMER OCH SKEPNADER. MEN VARFÖR MAN BLIR KÄR OCH VAD SOM FAKTISKT HÄNDER INNE I VÅR KROPP ÄR EN ANNAN HISTORIA.

Dessa förhållanden leder oftast förr eller senare till skilsmässa. Elin klargör även att det inte finns något fel med att dagens ungdomar strävar efter seriösa och stabila förhållanden. Att söka efter en trygghet bland skolstressen och pressen från sociala medier och de normer som finns i vårt samhälle är fullt förståeligt. Varför vissa människor blir kära lättare än andra handlar till en stor del om vad som händer inne i våra kroppar. Det handlar om biologiska faktorer. När jag ställde denna fråga till Elin fick jag ett svar som jag inte hade förväntat mig. Det pratas mycket om människor som är alldeles för petiga, inte nöjer sig med det som erbjuds och som inte ger andra en chans. Men det är inte så det fungerar. Att odla attraktioner och att bli förälskad grundar sig inte i om man är petig eller ej. Det handlar om hur lätt vårt hormonsystem har att utsöndra hormoner, både hur snabbt det går men även hur starka de blir. Detta kan även hänga ihop med andra hormonutsöndringar. Är vi en sådan som känner rädsla fort, kan vi även vara en sådan som känner stark lust. Så nästa gång dina kompisar beskyller dig för att vara petig, säg bara att ditt hormonsystem har en svår period. Men det handlar inte bara om det biologiska. Om vi vill skaffa en partner måste vi ge oss ut i världen och träffa människor. Elin tog upp fenomenet med digitala mötesplatser. Tidigare har det varit svårt för introverta och socialt obekväma människor att träffa nya, men idag har siffran minskat tack vare att tekniken och möjligheterna är större uttrycker Elin. “Vi kan inte välja att bli kär, det kommer naturligt” säger Elin. Förälskelser, attraktioner, kärlek. Det är inget vi kan styra över. Jag har kommit till insikten att oberoende om det handlar om vårt tröga hormonsystem, vår avvaktande personlighet eller andra psykiska skäl finns det någon där ute för oss alla, vare sig vi väljer att tro på det eller ej. Var inte orolig utan luta dig bara tillbaka, ta dig ut i världen, njut av livet, slappna av och lita på att kärleken kommer när den är redo.

TEXT/TILDA NILSSON FOTO/TILDA NYSTRÖM

Norrlands kalla vintervindar som blåser likt orkaner utomhus. Hon städar snabbt undan några kaffekoppar från kafferasten och stänger dörren för att minska ljudet som kommer från

skolkorridoren. Sedan slår hon sig ned med ett leende på läpparna, och låter intervjun ta start. När vi tycker om någon händer det jättemycket i kroppen. Att tycka om någon är ett brett begrepp, vilket vi kan dela in i att känna attraktion och lust för någon, vara förälskad eller att vi bara hyser kärlek. Elin förklarar hur allt detta är rent biologiskt. Hon berättar hur alla dessa scenarion är väldigt olika situationer för vår kropp, och om vi scannade kroppen skulle en kunna se om vi var attraherade eller kära. Det är två olika hormoner som går igång, vilket leder till att vi i teorin skulle kunna vara förälskad i en, hysa kärlek för en och känna lust för en tredje parallellt. Det finns ingen klinisk definition på ordet crush. Men det är något som dagens ungdomsgeneration pratar mycket om och det har blivit ett verb som används flitigt. Att ha en “crush” på någon eller “crusha” är detsamma som att hysa en attraktion. Vi vet oftast en begränsad mängd med saker om personen vi crushar på och attraktionen är odlad tack vare ett fysiskt intryck, en fantasi. Vi säger att det är insidan som räknas, men nästan alla relationer och förälskelser börjar med en fysisk attraktion för en annan människa, vare sig vi vill erkänna det eller ej. Första intrycket är extremt viktig. På en tiondels sekund har vårt undermedvetna bestämt om vi tycker om någon eller inte. Vi dömer folk utifrån alla de små detaljer som framträder när vi observerar en annan individ, sedan sammanställs allt detta av vårt undermedvetna som gör en bedömning. Det skickas sedan till vårt medvetna som förklarar för oss om vi tycker om människan eller ej. “Vi borde inte vara så seriösa, byt partner”. Elin uttrycker starkt hur hon tycker att dagens ungdomar har en sådan extremt seriös inställning till förhållanden och kärlek. Vi tycker det är viktigt att det håller, och det finns en alldeles för stor press att vara i ett förhållande, även i ung ålder. Den partner vi skaffar nu fyller de behov vi har för stunden, men om den partnern är gjord för att ha barn med vet vi inte. Oftast börjar förhållandet vid en punkt då barn inte alls finns på listan, men många fortsätter med samma person in i nästa fas.


R INTE


TEXT/REDAKTIONEN FOTO/CAROLINE JENSEN


Färg/stark. Våra bildserier vill lyfta unga personer som vågar ta plats utan att bry sig om normer och ideal. Personliga och uttrycksfulla på Umeås platser och gator. Färgstark, ensam eller tillsammans med andra är ett ärligt sätt visa vem man är.


FOTO/CAROLINE JENSEN


FOTO/LINNEA VENNSTRÖM


FOTO/IZA BELLE JONSSON


FOTO/SAGA GUSTAFSSON


FOTO/TILDA NILSSON


FOTO/JENNY VIKLUND


FOTO/IRM A EKDAHL


ETEENDEN MÄNSKLIGA BETEEN DEN MÄNSKLIGA BETEENDEN

EN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄN SKLIGA BETEENDEN

ENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN

NSKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEEN DEN

ÄNSKLIGA BETEENDEN MÄNSKL IGA BETEENDEN

EENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN

SKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BETEEN DEN

A BETEENDEN MÄNSKLIGA BET EENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN

IGA BETEENDEN MÄNSKLIGA BET EENDEN MÄNSKLIGA BETEENDEN

fortsätter stå. Min första tanke är, stackare. Kan inte vara lätt att vara så introvert att man inte kan sitta bredvid någon annan. Men sen kommer mitt ego. ”Är jag så äcklig, varför kan du inte bara sitta brevid mig? ” Sedan sitter jag där, sur hela bussresan. Det intressanta i det hela däremot, är att man alltid vill sitta själv. Det är som sagt lite jobbigt att sitta bredvid någon. Så varför blir man stött av att ingen sätter sig bredvid en själv. Är det för att en ska sitta bredvid dig på dina villkor? Är det för att det kan ses som TEXT/ZION HOLM BERG en pik mot dig, men om du FOTO/TILDA NILSSON nekar någon sittplats så är det du som får bestämma. Är vi verkligen så beroende av kontroll?

EN MÄNSKLIGA BETEENDEN MÄN SKLIGA BETEENDEN

Bussen från Röbäck Centrum till Vasaplan bromsar in hårt på den hala isen vid hållplatsen. Man ser hur föraren kämpar med att inte förlora kontrollen. Sedan stannar den och jag bland några andra passagerare kliver på bussen och tar våra platser. Samma som alltid. Man har lärt sig de andras rutiner nu. Alla med hörlurar sitter tyst för sig själva, förutom det där två ungarna längst bak som skrik-pratar när de försöker skryta för varandra om vem som legat mest och vem som hade snyggast skoter. Bussen åker iväg, samma visa hållplats efter hållplats. Tillslut måste folk sitta brevid varandra, lite jobbigt men inget problem. Det är bara en annan människa trots allt. Sedan blir alla säten förutom det bredvid mig upptagna, och hen kliver på. Hen går tveksam till min plats, huvudet ner. Kollar på sätet… och


För varje nivå får tittaren dyka ännu djupare ner i mörkret av de mänskliga beteendena. Någon annan som arbetar med filmen är Sebastian Garzon, 17. Hans roll är assisterande regissör, producent och manusförfattare. Rollen innebär bland annat att arrangera möten med inter vjupersoner och organisera auditions för rollsättning. “Jag har bland annat arrangerat en inter vju med en psykolog för att få med en specialists syn på det hela. Det var otroligt intressant att höra om allt det hon hade att komma med och vi har fått in mycket bra material vi kan använda genom inter vjun.” Sebastian förklarar att skapandet av projektet är väldigt lärorikt. Han säger att han bland annat lärt sig mycket om hur en producents arbete går till. “Det är bra som förberedning på det som jag tror att en del av oss har tänkt arbeta med i framtiden. Såklart gör vi alltid vårt bästa för att få

fram ett så bra resultat som möjligt men samtidigt ser jag det som en inlärningsprocess. Gör vi fel eller om något går snett hittar vi en lösning och lär oss av det för att kunna fortsätta framåt.” Sebastian fortsätter berätta. “Dessutom är det få känslor som är bättre än den man får efter att ha arbetat på ett projekt under en längre tid och att sedan få se slutresultatet. Hoppas att ni är lika spända som jag.” Filmen kommer att visas på högstadieskolor runt om i Umeå. Den kommer även finnas tillgänglig på Midgårdsskolans hemsida och Youtube-kanal. TEXT/VER A TIGER FOTO/CAROLINE JENSEN

Förra året började Midgårdsskolans årliga skoltidning Mindyard ges ut även som TV-produktion och i årets utgåva kommer den i form av en kortare dokumentärfilm. Tidningens tema, mänskligt beteende, återges i filmproduktionen och i år har TV-gruppen tänjt på gränserna genom att göra sin egna tolkning på temat. För att få en djupare inblick i vad som händer bakom kulisserna har jag stämt träff med de medverkande. “Vi har valt att inrikta oss på den mörka sidan av människors beteenden. Vi har bland annat försökt ta reda på vad det är som gör att människor beter sig på olika sätt i olika situationer, och vad det är som gör att vi kan känna tillit till andra människor ”. Berättar redaktören, regissören och manusförfattaren Tilda Nyström, 17. Tilda berättar även om att filmen kommer bestå av tre nivåer där varje nivå representerar ett nytt ämne.


TEXT/JENNY VIKLUND

Snälla kan vi lyssna På den som är bredvid En stund är allt som krävs Att hålla nån vid liv Familj eller främling Spelar ingen roll Alla har en tanke Ingen har kontroll ILLUSTRATION/CA ROLINE JEN SEN FOTO/GUSTAV BER NHA RDSSON

Snälla kan vi kämpa Mot allt som tar emot Vi river alla murar Sänker alla hot Ett steg i taget Jag vet att det känns tungt Men när vi väl är framme Finns tid att ta det lugnt

ER DIKTER DIKTER

TER DIKTER

IKTER DIKTER

Flytta på dig Du är i vägen Alla har en egen väg att gå Så trampa inte på mig Respektera mig Trots att vi inte är lika Jag vill ta plats Men det finns ingen kvar Alla trängs i en låda Där ingen vill vara kvar

IKTER DIKTER DIKTER

ER DIKTER DIKTER

IKTER DIKTER KTER DIKTER DIKTER

TER DIKTER DIKTER

IKTER DIKTER

DIKTER DIKTER

KTER DIKTER

ER DIKTER DIKTER

Snälla kan vi leva Både du och jag Bättre tider kommer Det blir en vacker dag

TER DIKTER DIKTER DIKTER

TEXT/JENNY VIKLUND

R DIKTER

Snälla kan vi tänka På oss själva ibland Sitta ner och andas I en säker hamn Här finns inga stormar Inget som gör ont Här läker allt som bränner Tills ingenting känns tomt

DIKTER DIKTER

Snälla kan vi hjälpa De som inte står Alla kanske inte Orkar det de får Sträck ut en hand Och håll den fast Inte alla flyter Men ingen är en last

KTER DIKTER DIKTER DIKTER

KTER DIKTER DIKTER

KTER DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER KTER DIKTER DIKTER

R DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER

ER DIKTER DIKTER

ER DIKTER DIKTER DIKTER

IKTER DIKTER

KTER DIKTER

DIKTER

DIKTER DIKTER

R DIKTER

DIKTER DIKTER DIKTER

R DIKTER

KTER DIKTER

KTER DIKTER DIKTER

DIKTER DIKTER

Snälla kan vi prata Om hur vi faktiskt mår Hur vi faktiskt känner Och hur vi inte slår Tillbaks på allt som plågar Som skriker och som skär Som sliter våra hjärtan På tok för långt isär


ILLUSTRATION/CA ROLINE JEN SEN FOTO/LINNEA VENNSTÖM

Låt inte löven falla Något längre ner Sopa undan allt det mörka Vill inte se det mer

Hindra alla strömmar Utan att dras med Finns här för mig Så jag inte sjunker ned Rädda det som vissnar Innan solen har gått ner Plantera all din kärlek Så sommrarna blir fler

TEXT/JENNY VIKLUND

TEXT/LINNEA VENNSTÖM

Gör som alla andra Innan någon kommer på Att utan alla andra Vet du inte hur man går

Gör som alla andra Så ingenting går fel Men med alla andra Är du aldrig hel

Gör som alla andra Tills du kommer på Att utan alla andra Känns det lättare att gå

ILLUSTRATION/IRMA EKDAHL FOTO/ZION HOLMBERG

Jag har tappat mycket i mitt liv Lite bra, lite dåligt Ett par skor, en plånbok Vanan att bita på naglarna Lekarna i skogen När jag växte tappade jag större saker Men jag blev tyngre utan dem Självförtroende, vilja Mål och drömmar Om man behöver hitta något för att tappa det Har jag en gång varit rik Ingen har stulit från mig Jag har bara ställt ifrån mig saker Och glömt var jag har lagt dem

DIKTER DIKTER DIKTER DIKT

DIKTER DIKTER DI

DIKTER DIKTER DIK DIKTER DIKTER DIK

DIKTER DIKTER DIKTE

DIKTER DIKTER DIKTER DIK DIKTER DIKTER

TEXT/LINNEA VENNSTRÖM

Töa mina vintrar Låt inte solen sjunka ned Smält allt det onda Lämna mig aldrig ifred


ILLUSTRATION/IRMA EKDAHL FOTO/SAGA GUSTAFSSON


Profile for MINDYARD

Mindyard 2019  

Mindyard Midgårdsskolans skoltidning producerad av elever i åk 2 på Estetiska programmet med inriktning Estetik & Media. 2019 års nummer har...

Mindyard 2019  

Mindyard Midgårdsskolans skoltidning producerad av elever i åk 2 på Estetiska programmet med inriktning Estetik & Media. 2019 års nummer har...

Profile for aniblo70
Advertisement