Page 1

THE

SIGTUNA ALLMÄNNA KURSENS WEBBTIDNING MAJ 2018

Tema: Goda nyheter & annat Solen gick upp idag igen och Sveriges 154 ”fria” folkhögskolor firar 150 år!


Sveriges folkhögskolor firar 150 år

Sigtuna folkhögskola 1917 - 2017 INNEHÅLL I DETTA NUMMER: Goda nyheter?! kanske en ledare av Anette Lydén

3

Sigtuna folkhögskolas sommarkurser 2018

4

Folkhögskolan – 150 år

5

Sju sätt att maximera ditt elände av William Sjöstrand

6

Interstitium – människans nya organ av M E

8

Vårens vykortstävling

9

Vår viktiga sömn av Rebecka Goodwin

10

183:an till Sigtuna – reportage av Samuel Wünsche

11

Leve kulturen! av Mikaela Garcia

13

Fotboll – en religion för de icketroende av Emelie Isaksson

14

Polisens funktion i samhället av Ibrahim Al-Sam

15

Om psykisk ohälsa av Constanza Paredes

16

Vad gör musiken med oss? av Alejandro Castaneda

18

Har du ingenting snällt att säga, säg ingenting alls! av Nathalie Karlsson

20

Plast i haven: är vi dömda? av Guadalope Canale

22

Grön flaggs enkätundersökning

24

Lyckat fika och auktion för Glokalt dagsverke!

26

The Sigtuna är Allmänna kursens webbtidning som ges ut en gång per termin. Det är ett samarbetsprojekt i svenska och andra ämnen. Vi tar gärna emot texter och bilder från alla folkhögskolans kurser. Tidningen publiceras på webben för alla. Handledare: Anette Lydén. Framsidesbild: Alma Christensson, Konstutbildningen. Vinnare av folkhögskolans vykortstävling våren 2018.


GODA NYHETER?! VI DISKUTERADE i gruppen som ansvarar för The Sigtuna om vi skulle ha en ledare. Vi brukar inte ha det då vår tidning inte är av det slaget. Och vem skulle skriva i så fall? Handledaren är inte en chefredaktör. Men samma dag hörde jag av en händelse journalisten och författaren Eva-Lotta Hulténs radioessä i P1. Så på pricken hur en kan tänka om vikten av goda nyheter och hopp! Så här kommer en reflektion om vikten av goda nyheter!

VÅR VÄRLD är full av enorma kriser: klimathot, naturkatastrofer, konflikter, krig, svält, terrordåd, brott mot mänskliga rättigheter och ökande ojämlikhet mellan de som har och de som inte har. Självklart ska och måste detta rapporteras, undersökas, granskas och skrivas om, talas om, visas i media. Utan verklighetsbilder vet vi inte veta vad vi måste kämpa för, emot, hur vi bör rösta och var vårt engagemang bäst behövs. Men samtidigt pågår mänsklig aktivitet som är goda nyheter. Solidaritetsaktioner, organisering, fredsförhandlingar och initiativ som gör att människor och vår planet faktiskt samtidigt mår bättre. Det går att tänka två tankar samtidigt i vår världsanalys.

FOLKBILDAREN och professorn i folkhälsa Hans Rosling, som dog förra året, blev världsberömd för sina bubbeldiagram, Gapminder, för sitt eget IRL-engagemang och sina faktabaserade föredrag om utveckling i världen. Vaccin, bättre sanitet och mycket annat har gjort att människor lever friskare och längre i hela världen.

KANSKE EN LEDARE AV ANETTE LYDÉN

Rosling beskrev t ex färre antal barn per kvinna i världen som en framgångssaga. Allt detta har hänt och händer samtidigt som kriserna.

I RADIOESSÄN återkom Hultén till Rebecka Solnits essäbok ”Hopp” (Ordfront 2017) och vetenskapsjournalisten Jens Ergons bok ”Omställningen” (Leopard förlag, november 2016). Båda exempel på vikten av realism, goda nyheter och hopp. Människan är inte bara grym, en plundrande egoistisk varelse då tillfälle ges. Människan är också hjälpsam och solidarisk. Ett av Solnits exempel är människors solidaritet då orkanen Katrina förstörde New Orleans 2005 samt hur människor hjälpte till då kollektivtrafiken kollapsade efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Jens Ergon skriver om klimathoten och om utveckling i positiv riktning, inom teknik, politik och attityder.

ATT LYFTA fram goda nyheter och positiva exempel är inte naivt. Det är inte heller att blunda och tro att saker ska ”fixa sig”, att andra fixar det åt oss. Att lyfta blicken och få ta del av goda nyheter och exempel ger oss hopp och energi vi behöver för att kämpa för den förändring vi vill se. Det är inte säkert att ”allt är möjligt”, men det är absolut säkert att mycket är möjligt när människor går samman för demokratisk och jämlik utveckling. Det har också historien visat. Hur skulle vi kvinnor annars ha självklar rösträtt i Sverige idag?!

DEN STORA UTMANINGEN nu är jämlikheten. Attack mot den ökande fattigdomen och utanförskapet betyder större chans att rädda vår blå planet!


Anmäl dig snabbt! Eller - presenta en vän eller släkting som fyller år med en sommarkurs på Sigtuna folkhögskola! www.sigtunafolkhogskola.se/sommarkurser-2018

4


Ett

av de absolut viktigaste bidragen till goda nyheter år 2018 är att svenska folkhögskolor nu kunnat verka, överleva och utvecklas i 150 år. I december firar vi dessutom riksdagsbeslutet om att rösträtten i landet skulle bli lika för man och kvinna, oavsett inkomst. Det är en annan historia att vi ända till 1945 diskriminerade fattiga och omyndigförklarade… som inte fick rösträtt förrän då. // De första svenska folkhögskolorna grundades 1868. Det var folkhögskolan Hvilan och Önnestads folkhögskola i Skåne samt Östergötlands folkhögskola (senare Lunnevads). Idag, 150 år senare, finns det 154 folkhögskolor i landet och fler håller på att startas.

Folk

högskolan är alltså i allra högsta grad en vital, levande och modern 150åring! En verksamhet, en bildning, en utbildning, ett fenomen våra folkvalda och huvudmän behöver värna om!

Hvilans folkhögskola idag – en av enheterna.

Önnestads folkhögskola då det begav sig. Gymnastik på schemat!

5


Sju sätt att maximera ditt elände Steg tre: maximera skärmanvändning.

Lycka? Många försöker förklara vad det är och hur man ska uppnå det. Men du kanske inte försöker uppnå lycka utan du försöker vara olycklig. Du försöker vara den ledsnaste människan som seglar på det mest ledsamma havet.

Uttråkning kan leda till aktion, så låt din skärm underhålla dig. Trötthet kan leda till sömn, så låt din skärm hålla dig vaken. Somna alltid med en skärm i handen. Det första du gör när du vaknar är att kolla på skärmen. Här har du allierade ovetande. Bakom skärmen sitter de smartaste människorna och bästa algoritmerna som försöker hålla dig kvar dig vid skärmen. Skärmar hjälper också till med steg fyra. Så låt oss ta en titt.

Steg fyra: använd din skärm för att elda upp

CC0 1.0 pxhere.com/sv/photo/682218

Steg ett är röra dig så lite som möjligt. Stanna inomhus så mycket som möjligt. Eller ännu bättre stanna i ett och samma rum så mycket som möjligt. Sov, ät, underhåll dig i samma rum. Låt inte en vacker dag locka dig att gå ut. Undvik allt som ens påminner om träning. Detta håller borta alla endorfiner som kan göra dig på bättre humör.

Steg två är att förstöra din egen sömn. Låt insomnian vara din andrepilot på havet av ledsamhet. En bra sömncykel är en ömtålig sak som går att förstöra väldigt lätt. Se till att du går och lägger dig vid olika tidpunkter varje dag. Ännu bättre stig upp vid olika tider varje dag. Sov väldigt länge någon gång i veckan men inte alla dagar. Intala dig själv att du gör något bra, att du behöver den här extra sömnen. Även fast du mår dåligt när du vaknar sent och när du vaknar tidigt. 6

dina negativa känslor. Mata din ilska eller ångest om saker du inte har möjlighet att påverka. Det kan vara allt från fotboll till krig och svält eller hur börsen har gått. Var välinformerad men gör inget. Saker du bryr dig om kan få dig att göra meningsfulla saker med andra människor. Om du måste agera gör det på det mest meningslösa sätt möjligt. Skriv ett inlägg på Twitter, ändra din profilbild på Facebook och bli besviken på när det inte hjälper till att lösa problemen i världen. CC 2.0 by Wiliam Hook


Steg sju: följ dina insikter. Din mentala kompass kan leda dig både till lycka och olycka. När du väl har börjar följa dessa steg så kommer du vilja fortsätta med det. Du kommer vilja vara inaktiv, du kommer vilja förstöra din sömn, du kommer vilja göra det du vet gör dig olycklig. Det är en cirkel helt enkelt.

CCO pixabay.com/sv/maldiverna

Det kanske tåls att säga att den här texten inte är gjord så att du får veta hur du ska bli olycklig. Men ibland kan det vara lättare att få sig förklarad vad man gör fel istället för vad man borde göra. Enda målet med texten är att du som läsare kanske kan bli en aning lyckligare.

Steg fem: sätt ett omöjligt mål. Hjärnan är en farlig fiende som kan försöka rädda dig från elände. Hjärnan belönar dig när du uppnår ett mål. Hur bra känns det inte att lösa ett problem du har klurat på ett tag? Så sätt ett omöjligt mål. Istället för att städa ditt rum, städa hela huset. Att städa ett helt hus är omöjligt. Det finns alltid mer att göra. Spring först, kryp sen. Med för höga mål kommer du förvandla din hjärna från en hjälpsam vän som belönar varje steg på vägen till ditt mål, till en konstant fiende som gnäller på dig för du aldrig uppnår ett mål som inte går att uppnå.

Den här texten är baserad på boken ”How to be miserable” av Randy J. Paterson

Steg sex: försök uppnå lycka direkt. Sätt segel på öarna av lycka i havet av ledsamhet. Tänkt dig lycka som en sak där alla människor är lyckliga hela tiden. Detta gör lycka till ett omöjligt mål eftersom konstant glädje och lycka inte existerar. Sann lycka är som en fågel som kanske landar på din båt men aldrig om du tittar. Se istället till att förbättra din båt så landar kanske fågeln, landar när du som minst anar det.

Av William Sjöstrand

7


Interstitium – vårt nya organ En stötdämpare i våra kroppar som skyddar andra organ och muskler. En god nyhet! Enligt en studie publicerad i Scientific Reports, kan forskare ha hittat ett hittills helt okänt organ i människokroppen – Interstitium.

Interstitium och lymfsystemet. Enligt forskarna bakom studien skulle det kunna förklara hur cancerceller metastaserar och varför cancer kan sprida sig så snabbt till andra organ. Alla forskare är inte överens om vi har ett nytt organ eller inte. Olle Larkö, professor i dermatologi vid Sahlgrenska Akademin, vill snarare kalla det utrymme än ett nytt organ. Även Hans Gustaf Ljunggren, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet, ställer sig tveksamt till kategoriseringen av den här strukturen som ett organ. Det krävs konsensus bland forskare för att Interstitium ska få kallas ett organ. Så fram-tiden får utvisa om detta är ett nytt organ eller bara ett ”utrymme”.

Amerikanska forskare menar i en ny studie att vätskefyllda utrymmen under huden skulle kunna vara ett oupptäckt organ, som kan vara orsaken till spridning av cancer. Interstitium beskriver man som ett komplext och tunt nät av vätskefyllda hålrum som är starka och flexibla. Dock så små att man inte upptäckt dem förrän nu. Historien om Interstitium började när två läkare undersökte gallblåsan på en patient för att leta efter cancer, med hjälp av endoskopi. Läkarna använde sig av en ny bildteknik som gjorde det möjligt att undersöka levande vävnad och kunde då upptäcka ett tidigare okänt hålrum. Då kopplades Neil Theise in, en professor i patologi vid New York University Langone School of Medicine. Interstitiums huvudsakliga uppgift verkar vara att fungera som stötdämpare, som skyddar andra organ och muskler. Det kan också finnas en koppling mellan

Av M.E. Foto: Scientific Reports Källor: www.nyteknik.se/innovation/forskare-kanha-upptackt-nytt-organ-6906919 www.svt.se/nyheter/vetenskap/nytt-organupptackt-i-manniskokroppen http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?pro gramid=83&artikel=6922023

8


Vårens vykortstävling

Guadalupe Canale

För andra året i rad har Sigtuna Folkhögskolas vykortstävling resulterat i fina alster. Vinnare blev Alma Christensson som studerar på konstutbildningen. God tvåa blev folkhögskolans stipendiat i vår (framsidesbilden i denna tidning). Guadalope Canale. ”Guada” studerar både på Allmän kurs och på konstutbildningen. Anna Glantz som studerar på Projektåret blev god trea. Många andra fina bidrag har lämnats in till tävlingen. Kan vi tro att denna inspirerande vykortstävling nu är här för att stanna på Sigtuna folkhögskola?

9

Anna Glantz


Vår viktiga sömn De flesta sover i genomsnitt knappt 7 timmar per dygn på vardagar. Ca en timme mer på helger. Sömnen är indelad i sömncykler, 90-120 minuter långa. Djupsömnen är viktig för att man vilar mest då. Man drömmer mest under REMsömnen. REM står för rapid eye movement. REM-sömnen är tiden när människor sover och drömmer samtidigt. Under den perioden rör sig ögonen snabbt och hjärnans nervceller gör samma sak som när man är vaken. REM-sömnen är lättare och väcks man då kan man känna sig piggare när man vaknar. Drömsömn inträffar oftast fyra eller fem gånger per natt. God sömn ökar prestationsförmågan och ökar vår förmåga att koncentrera oss. Sömnbrist däremot gör oss inte bara tröttare utan får oss också att till exempel känna hunger och sötsug.

Studier har också visat att sömnen skyddar hjärnan mot mekanismer som på sikt kan leda till sjukdomar som Alzheimers sjukdom. Sömnbrist minskar förmågan att hantera kroppens blodsocker på ett sätt som kan närma sig tillståndet som annars drabbar diabetiker. Infektioner och andra sjukdomar tar längre tid att bli frisk ifrån om man inte får sova. Enstaka sömnlösa nätter är inte farligt, men vid längre perioder med sömnsvårigheter bör man göra något åt det. Man kan tänka på att: - Inte vara för aktiv sent på kvällen - Undvika TV och dator sent. - Ha någorlunda regelbundna tider morgon och kväll. - Ha mörkt och svalt i sovrummet. - Inte dricka kaffe, te eller läsk sent på kvällen. - Motion är ett bra sätt att slappna av på.

Kontakta vårdcentralen om du har längre perioder sömnproblem!

Rebecka Goodwin

C C B Y - N C - S A Sunrise by steefun. 2013 – Deviant art.


183:an till Sigtuna REPORTAGE AV SAMUEL WÜNSCHE Det är fortfarande mörkt när pendeltåget anländer i Knivsta denna måndagsmorgon och tillsammans med ett antal pendlare stiger jag av i den idylliska småstaden belägen strax söder om universitetsmeckat Uppsala. Jag ska härifrån ta bussen till Sigtuna. Det är i mitten av mars, fortfarande full vinter och snö på marken. Stationen där jag kliver av ligger precis vid vad man skulle kunna kalla Knivstas centrum, nämligen Sågverkstorget. Torget är omgärdat av det stora kommunhuset, en gigantisk nyöppnad mataffär samt några bostäder. Utöver det är det ganska dött. Jag stöter på en lokal bybo, han välkomnar mig till staden och berättar för mig om den ökända ”Mojjen”, som tidigare fanns här på torget. Mojjen var enligt bybon en legendarisk korvkiosk, som efter en lång dispyt med kommunen varit tvungen att lämna sin plats på torget till förmån för bostäder. Jag fascineras över berättelsen, och känner att jag någon gång måste tillbaka till Knivsta för att undersöka Mojjens öde. Men det är inte för att traska runt i Knivsta centrum som jag egentligen kommit hit, utan målet för resan är att med buss 183:s hjälp ta mig till Sigtuna. 11

Efter en tio minuters väntan på tidigare nämnda torg ser jag i min ögonvrå hur bussen rullar in. Det är en gul, så kallad lantisbuss, som blir mitt färdmedel för dagen. Jag har fjärilar i magen när jag stiger på och visar min biljett för den lagom entusiastiske busschauffören. Några vad jag förmodar pendlare stiger också på, och jag beundras över deras självsäkerhet när de vant blippar sina busskort hos chauffören. Jag väljer att placera mig längst fram i bussen, och slår mig ner vid en fönsterplats för att ha så god sikt som möjligt över de landskap vi kommer att passera på vår resa. Jag blir något förvirrad av säkerhetsbältet som är fäst på sätet, bör jag ha det på mig? Jag sneglar på mina medresenärer, som på traditionellt svenskt maner satt sig så utspritt som möjligt i bussen, och ser att ingen verkar bry sig om bältet. Så jag bestämmer mig för att avstå, man vill ju inte sticka ut ur mängden i onödan. Bussen börjar rulla ut ur Knivsta och vår resa är igång. Innan jag låter mig själv slukas upp av de förtrollande vyerna utanför fönstret ber jag busschauffören att berätta lite om sträckan vi åker.

- Jag körde tidigare stadsbuss i Uppsala, men trivs bättre på den här sträckan då det är ett lugnare tempo samtidigt som jag gillar att köra på landet. Det är en väldigt fin linje!


Jag kan inte annat än att hålla med. Utanför fönstret är solen på väg upp och ett orange sken lägger sig över de snötäcka landskap vi svischar förbi. Klassiska röda hus med vita knutar, bondgårdar och en hel del barrskog är det som dominerar längs med sträckan. Resan vi gör är planerad att ta ungefär tjugo minuter, och halvvägs stannar vi till i något som kallas Vassunda. För första gången sedan Knivsta stiger det nu på nya resenärer. Busschauffören vänder sig mot mig.

- Är det nånting jag saknar från att köra buss i stan så är det nog det sociala, det är inte så många resenärer på den här sträckan. Så det kan bli lite ensamt ibland. Resan fortsätter och jag slås gång på gång av den otroliga utsikten från bussfönstret. Solen är nu nästan helt uppe och vi har inte långt kvar till Sigtuna. Jag känner återigen pirr i magen och föreställer mig hur staden kommer att se ut. Sigtuna är en av Sveriges äldsta och mest anrika städer, över tusen år gammal. Bebyggelsen börjar tätna och barrskogen byts ut mot villor. Jag hinner tänka att det märks att Sigtuna är en välbärgad kommun. Genom fönstret ser

jag en kyrka i tegel, som jag antar är Mariakyrkan, Sigtunas äldsta byggnad som fortfarande är i bruk. Vi åker även förbi en hel del gamla ruiner, som hintar om vilken historisk plats detta är. Vidare genom staden. Idylliska små hus och gator kantar vägen och en stor vik med en liten hamn öppnar upp sig ju längre vi kommer. Några elever från vad jag förmodar är det anrika läroverket stiger på bussen. Mina misstankar kommer ifrån att de alla bär skoluniform. Vilken kontrast detta är mot Knivsta, tänker jag. Vi åker förbi ytterligare ruiner och andra historiska byggnader, och jag slås gång på gång av häpnad över vilken historia som finns i denna lilla stad. Bussen åker vidare och vi lämnar stadens centrum. På en höjd vi passerar ligger Sigtunastiftelsen, som har ett stort anrikt bibliotek. Precis efter ligger läroverket, även det majestätiskt placerat på en höjd. Efter läroverket hamnar vi på Sigtuna Folkhögskola, och det är även här min resa tar slut. Jag känner mig nästan matt av alla intryck. Nu blir det en lunch på folkhögskolan för att sedan till fots se vad Sigtuna har att erbjuda.


Leve kulturen! I

nom kulturens ramar finns det så många områden att man inte alltid tänker på att det är mera än bara teater och musik. Just ordet kultur kommer från latinets cultura och betyder ’bearbeta’, ’odling’ och ’bildning’. Många människor kan se kultur från olika synvinklar, många säger att sporten är en kultur. Där är det en bearbetning som man gör. Maten är en del av kulturen då det är en odling som växer fram i hela världen och ser ut på olika sätt. Kulturen är som mat kan man säga, den ser olika ut och utvecklas i hela världen. Läsande och skrivandet är också en stor del av kulturen. Läsningen är en viktig del i bildningen, vi läser hela tiden vad människor har skrivit genom tiderna och vilken fantastisk fantasi människan har.

K

ulturen har lärt oss mer hur vi människor ska behärska oss. Ifall man har problem med hyperaktivitet, kan man dansa eller måla av sig. Ifall man har något viktigt att säga så är teatern och musiken ett jättebra sätt att prata ur sig och att agera, eller sjunga/spela av sig. Konsten är också bra för att visa vad man känner inombords. Kulturutförande är med andra ord bra för oss, det visar vad vi känner inombords, genom kulturen kan vi visa våra innersta känslor.

13

I

dag så har vi digitaliserat oss så mycket att många varken har tid eller lust att uppleva eller utöva kultur. Vi har glömt bort vilka stora uppoffringar som våra förfäder/mödrar har gjort och vilken glädje som de har skänkt oss. Det är tack vare kulturen som vi har lärt oss tala, skriva, läsa, röra på oss bättre och helt enkelt uttrycka och uppleva världen bättre.

J

ag har lärt mig mera tack vare kulturen. Jag har lärt mig att tala mera tydligt och fått lite scenvana och dansen har hjälpt mig så mycket under svåra tider. När man känner sig stressad och full med ångest kan kulturen komma till hjälp och dämpa ångesten. Jag vet att det känns bättre när man skriver av sig. En del människor har problem att prata om hur de känner sig. Då är kulturen ett bra sätt för att dämpa sin ångest. I vårt stressiga samhälle där många glömt hur vi kan slappna av, så är kulturen ett bra sätt att andas genom. Ett museibesök eller en konsert kan skänka stor glädje.

Mikaela Garcia


Fotboll - en religion för de icketroende För många är det största vårtecknet att snön smälter eller att man ser en och annan tussilago. För fotbollssupportrarna är det att Allsvenskan börjar. Ännu en säsong med både skratt och gråt. Vi har något att hoppas på, något att se fram emot. När Allsvenskan startar blir det som en enda stor fest bland de olika klubbarnas supportrar. Det är sånger, flaggor, traditioner och framförallt fotbollsmatc her! Det här är något man har sett fram emot i flera månader. När visselpipan tjuter första gången för säsongen händer det något magiskt i luften. Tusentals supportrar har samlats för att stötta sina lag. Visselpipan symboliserar att sommaren är på väg, och sommaren symboliserar fotbollsmatcher. Det blir en slags gemenskap, trots att man hejar på olika lag. För vi är alla där för samma sak, för att gå på match och njuta av bra fotboll. Jag tillhör en av dem som får det där pirret i magen. Man samlas innan matchen, man går tillsammans till arenan, man hejar och sjunger tillsammans under matchen och sen går man ut från arenan, tillsammans. I klacken så anordnas olika tifon inför matchen, i form av till exempel banderoller, flaggor och halsdukar.

Det är så vackert att se. Men inte alla kommer dit för att ”bara” kolla och heja fram sitt lag. Det finns även de som förstör Allsvenskans, fotbollens och de olika föreningarnas rykte. Det förekommer ofta efter matcher att olika huligangrupper möts för att ”göra upp” efter matchen. Huliganismen och fotboll är något man ofta blandar ihop i och med att det brukar ske samtidigt. Men det är viktigt att komma ihåg att de två olika sakerna inte har något med varandra att göra. Det är bara personer som använder sin förenings namn för att utöva organiserad kriminalitet. Även i olika hejaramsor uttrycks det hat mot det andra laget. Det är sorgligt. Jag tycker att vi borde fokusera på kärleken för vår förening snarare än att smutsa ner motståndarna. Jag är en av de som försöker att se Allsvenskan som det positiva det egentligen är. En folkfest med gemenskap och kärlek. Ingen är lyckligare än vi som älskar fotboll att våren är här och att den är här för att stanna.

Emelie Isaksson 14


Polisens funktion i samhället Polisen är ifrågasatt att många. Både för att det finns alltför få poliser ute bland folk men också för att det förekommer övergrepp och våld från poliser mot människor. Ändå kanske vi kan konstatera att det är en god sak att vi trots allt har en utbildad poliskår i vårt land? En viktig del av polisens arbete är att förebygga kriminalitet. Det uppdraget betyder också samarbete med andra sociala aktörer som företag, kommuner, organisationer och Skatteverket.. Polisens förebyggande arbete kan omfatta både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Det kan vara någon från polisen som hindrar problem och att vara på plats under en fotbollsmatch för att förhindra huliganism och våld. Polisen samarbetar också med socialtjänsten för att minska ungdomsbrottsligheten. Polisens arbete ska bygga på både nära och långsiktiga mål i samarbete med dem som bor och arbetar i ett område. Många av polisens brottsförebyggande insatser syftar till att ungdomar ska hålla sig undan brottsliga aktiviteter. Polisens basuppgift är att minska brottsligheten och öka människors säkerhet. Polisens arbete reglerat och där anges att polismyndigheten bör förebygga, upptäcka brottslighet, övervaka allmän ordning och säkerhet och utreda brott. Polismyndigheten har också många andra uppgifter enligt särskilda regler. Exempel på

sådana uppgifter är vägledning för andra myndigheter, olika stadsfrågor och hantering av vapenlicenser. Det är polisens ansvar att skydda människorna som är under hot. Den lokala polisen kan erbjuda åtgärder för många av dem som behöver skydd. Det kallas lokalt säkerhetsarbete. Polisen överväger omfattningen av behovet av skydd och vilken skyddsåtgärd som ska tillämpas i varje enskilt fall. Vidare arbetar polisen med rådgivning, stöd vid behov av skyddat boende samt utfärdar pass och körkort. Mindre glamourösa arbetsuppgifter är t ex att vara på plats då papperslösa och flyktingar utan uppehållstillstånd ska utvisas ur landet. Medellönen för en svensk polis ligger under 28 000 kronor i månaden men i Stockholms län ligger medellönen över 30 000. Medelåldern bland polisen är 36,7 år. Polisutbildningen omfattar fem terminers heltidsstudier inklusive aspiranttjänstgöring i en polisregion. Det finns även distansutbildning. Ibrahim Al-Sam


Panikattacker, panikångest och oro

OM PSYKISK OHÄLSA Av Constanza Paredes Den psykiska ohälsan ökar i Sverige. En grupp som drabbas är unga, båda tonåringar men också unga vuxna mellan 20-30 år. Det finns olika analyser om varför det händer just nu, allt från den ökade användningen av internet och sociala medier samt dataspelandet till att ungdomstiden blivit allt svårare då det både är stressigt att studera och svårt att hitta arbete och bostad. Oavsett orsakerna är det viktigt att förstå vad psykisk ohälsa är för något. Psykisk ohälsa inkluderar både mindre och allvarliga psykiska besvär, t ex ångest, oro och nedstämdhet och psykiska diagnoser för mer allvarliga problem, t ex schizofreni, bipolär sjukdom och andra.

Psykiska besvär innebär tillstånd av nedsatt välbefinnande i sammanband med psykisk obalans eller vid symtom som ångest, oro, sömnsvårigheter eller nedstämdhet. Psykiska besvär kan ibland i olika grader påverka funktionsförmågan. Ångest är en väldigt stark känsla av obehag och oro som känns i kroppen. Det kan vara lite svårt att förstå att det har att göra med hur man mår psykiskt eftersom det känns fysiskt. Vanliga syndromen vid panikångest är att man kan bli torr i munnen, känna ett tryck över bröstet som gör att det blir svårt att andas. Hjärtat kan slå snabbare och hårdare än vanligt, du kan få en klump i magen eller kan till och med känna dig svag i musklerna. En del får diarré eller måste kissa oftare än vanligt. Du vet inte alltid att det du känner i kroppen är ångest. Ångest är reaktionen från nervsystemet som du inte kan styra själv. Ångest är inte farligt men det kan kännas mycket obehagligt att ha den. Ofta kommer ångesten utan att det finns någon tydlig anledning eller hot, vilket kan skapa en känsla av overklighet. Men oroa dig inte, de flesta upplever ångest någon gång i livet. Med ångest kan man bli känsligare för stress. 16


Tips för dig som upplever panikångest:

Det kan göra också att det blir svårt att slappna av och sova bra. Du kan vakna på nätterna och på så sätt få sömnen störd eller få för lite sömn.

Ibland kan ångest komma plötsligt och oväntat stark och då kallas det för panikångest. Ibland kallas det för ångestattack. När panikångest blir för stark kan det leda ill en stark panikattack.

Att få en panikattack är väldigt obehagligt och skrämmande, många beskriver detta som en känsla av overklighet. Det kan kännas som att du tappar kontrollen och håller på att bli galen, men panikattacken är inte farligt och det går över av sig själv.

Det är viktigt att du söker hjälp, det finns olika behandlingar som KAN hjälpa dig: samtal med en kurator eller psykolog och/eller lugnande medicin som du kan få vid starka panikattacker eller panikångest.

Det bästa är om du kan fortsätta med det du håller med eller tänkte göra från början, även om du till exempel har hjärtklappning, känner dig yr eller svettas. Lyssna på musik. Det kan hjälpa att du lyssnar på din favoritmusik och fokuserar på detta, det kan räcka med en enda låt. Avledning. Be någon annan avleda dig genom att prata om någon du tycker om. Det hjälper också om du berättar för personen vad du känner just då och försöker förklara vilka dina känslor är som gör att ångest kommer. Försök att andas lugnt, lägg en hand på magen och känn att den rör sig när du andas. Sätt dig eller stå och tryck ner fötterna i marken och känn efter hur det känns.

Fakta till den här artikeln har bland annat hämtats från Vårdguiden.

17


Bilden hämtad från www.georgetown.edu/news/music-brain-research-2012

VAD GÖR MUSIKEN MED OSS? AV ALEJANDRO CASTANEDA

Kan en låt påverka våra tankar och känslor? Är det möjligt att med hjälp av musiken förhindra att människor hamnar i svåra depressiva till-stånd eller hjälpa dem att bemästra dessa? På ett gym spelas ofta musik i högt tempo, vilket förväntas ge energi och kicka igång träningen. På vissa restauranger hörs instru-mental musik som gör att man äter i en harmonisk miljö. Musikens påverkan på människan är enorm.

Hur en viss melodi kan väcka till liv det som har varit djupt nergrävt i en eller flyga en tillbaka till de stunder då man fått uppleva betydelsefulla livshändelser eller stå i livets vägskäl ligger ibland bortom mänskligt förnuft och förståelse. Musik hjälper oss att kommu-nicera när inga ord finns till hands och lösa missförstånd när alla ord är sagda. Musiken är ett verktyg som hjälper oss att minnas och föra våra minnen till ytan.


P

rofessorn i psykologi Stefan Koelsch (i kulturellahjärnan.se) hävdar att musiken har ett terapeutiskt syfte. Han menar att när man lyssnar på musik aktiveras vissa delar i hjärnan som exempelvis amygdala som tar ansvar för vårt känsloliv. Vidare framhåller Koelsch att det inte enbart är en illusion av en känsla som skapas utan att musiken frammanar riktiga kroppsliga reaktioner som glädje, sorg, bekymmer osv. Professorn påpekar att dessa reaktioner är allmängiltiga vilket innebär att de förekommer oberoende av var i världen man befinner sig. Vårt belöningssystem aktiveras med andra ord när vi lyssnar på musik, vilket ger forskare och läkare världen runt möjlighet att använda det som metod i sina forskningsprojekt och terapier. Det hävdas att många former av psykisk ohälsa kännetecknas av skador i hjärnan och att det numera finns bevis på att musik kan ha en positiv effekt på hjärnans återhämtning. Detta innebär inte att musik kan agera som en enda medicin utan att den kan starta känslomässiga processer i hjärnan som på sikt kan anses kunna gynna individ i sitt tillfrisknande. Professorn i musikpsykologi Patrik N. Juslin (2015) uppger att musiker medvetet skapar musik för att beröra sina lyssnare utifrån det som är känt om mänsklig natur och dess möjligheter och begränsningar. Vi människor är sammanvävda på ett sätt som gör det möjligt för oss att som ungdomar uppleva tidig kärlek, eller som vuxna att drabbas av bakslag eller samvetskval. Som äldre upplever vi oftare förluster. Via musik berättar vi vilka vi är och vad vi har för erfarenheter. 19

Andreas Bjerkestrand, Eshag Ahmadi och Samuel

Wünsche från Allmän kurs musikproduktion vid en jampaus i matsalen.

Genom våra musikpreferenser och själva lyssnandet får vi musiken att leva vidare.

// Artikelförfattaren Alejandro Castaneda har studerat Allmän kurs med inriktning musikproduktion och har en karriär som sångare bakom sig.// Referenser Juslin, N. P. (2015). Därför väcker musik känslor. Psykologitidningen, 9(10), 26-29. Från: www.psykologforbundet.se/globalassets/p sykologtidningen/forskningsartiklar/20159-forskningsartikel-darfor-vacker-musikkanslor.pdf Karolinska institutet. (2014). Hur musik skapar känslor. Från: www.kulturellahjarnan.se/2014/03/18/hurmusik-skapar-kanslor-och-var-hjarnan-detager-rum/


Stina Wollter. Konstnär, författare, kroppsaktivist mm. Foto: Anette Nantell, DN.

Har du inget snällt att säga, säg ingenting alls! Av Nathalie Karlsson Vi måste verkligen ha ett allvarligt snack om den så kallade yttrandefriheten! Hur okej är det egentligen att säga precis vad vi vill om andra människor? 20

Jag tror nog tyvärr att alla har gjort det någon gång, sagt något elakt om någon annan för att deras utseende inte passar en själv eller skrattat åt någon bakom deras rygg på grund av deras sätt att vara.


Vad är det som får oss att tro att bara för att vi känner för det, har rätt att kommentera hur andra klär eller beter sig? Varför har vi kommit till det stadiet att vi känner att så fort vi ser någon ha på sig något som vi själva inte gillar eller som sticker ut, måste kommentera eller snacka om det med den som står närmast? Nästan nedvärdera andras utseende och få det att verka konstigt bara för att det inte faller oss i smaken. Varför känner vi att vi alltid måste nedvärdera andra för att få oss själva att må bra? Vad är det i oss människor som får oss att bete oss så här? Är det samhället som har fått oss att se allting som inte passar in i “mallen” som något konstigt, eller är det bara ett försök att passa in? Ett försök att få andra att se om de tycker och tänker som oss själva eller har vi bara ett så stort behov att trycka ner andra för att vi själva ska må lite, lite bättre?

med andra, så länge man är snäll? Vem är det som bestämmer vad som är rätt eller fel? Om man ska klä sig i ditt eller datt? Jag tror helt enkelt att vår generation är så förstörd av alla så kallade influenser som finns nu för tiden, som lägger ut tips efter tips på hur man SKA göra för att se så bra ut som möjligt. Självklart har det funnits i alla tider, men den digitala världen vi lever i just nu är extrem. Det går inte att besöka en hemsida eller några sociala medier nu för tiden utan att där är ett tips på hur du ser bättre ut, klär dig bättre eller hur du enklast går ned i vikt. Det är sjukt! Hur ska vi kunna acceptera alla olika slags människor, om vi hela tiden blir pumpade med information om hur vi borde se ut?

Heja alla ni som vågar gå emot strömmen och vara er själva, ni är de riktiga hjältarna!

Jag försöker själv att vara så tolerant som jag kan, men även jag kläcker ur mig en och annan kommentar om hur andra ser ut ibland. Vill jag vara en sådan person? Absolut inte! Men ibland är det svårt att vara öppensinnad och se folk för vad dem verkligen är. Sig själv. Det spelar väl ingen roll vad man har för kläder, hårfärg eller om man beter sig lite annorlunda jämfört

21

Det finns jättebra sidor såsom #Sizelycklig, som bara sprider inspirationstal om att älska sin kropp så som den är och fler och fler stora kändisar blir kurvigare och älskar sin naturliga kropp. Men vi är inte där än. Vi skulle behöva sluta lägga upp tips och trix på hur vi förändrar oss själva enklast och bara sprida pepp-talks om att älska sig själv. Jag tror att vi fortfarande har en lång väg att gå, men att vi är en bra bit på vägen.


Plast i haven: är vi dömda? Tänk på en normal dag i ditt liv. Är du medveten om hur många gånger under dagen använder du plastobjekt? Det är säkert nästan omöjligt att räkna alla. Matförpackningar i ditt kylskåp, kaffekoppen att ta med som du köpte på väg när du var försenad, mikroplast i din hudkräm, och så vidare. Plast är överallt och det är ingen överraskning att det också är det vanligaste skräpet i alla världens hav. På stränderna och i marina miljöer ser människor likaväl som djur alltmer plast nu än aldrig någonsin. Och plast är ett material som används till engångsartiklar men som desto bättre och dessvärre håller väldigt länge. Ännu värre, vi brukar höra att år 2050 riskerar det att finnas mer plast än fisk i haven. Framtiden ser mörk ut. 322 miljoner ton plast produceras varje år i världen och den moderna människan tycks inte kunna leva livet utan nyttiga, oersättliga plastartiklar. Ur syn, ur sinn? ”Folk måste förstå att när de slänger skräp på gatan eller marken så hamnar det till i havet”i varnar en marinekolog i Sydafrika. Varje dag hamnar ett otal plastprodukter i världens alla hav som förblir i miljön under långa år. Naturen är inte gjord för att bryta ner det på så kort tid som skulle behövas. 22

Men även om konsekvenserna börjar märkas i hela världen är det inte lätt för människorna som bor längst bort från kuster att fatta just hur brådskande problemet är. Goda nyheter! Många länder har ändå redan börjat att bli medvetna om situationen. Flera länder sätter redan en prislapp på plastpåsar i affärer och andra har även ersatt de fossila plastpåsarna med ”bioplast”ii, påsar skapade av sockerrör. Ett annat bra exempel är Taiwans ”Plastfritt hav” initiativiii som innebär ett förbud mot engångsartiklar i plast från och med 2030. Storbritannien funderar på en liknande åtgärd. Återvunnen havsplast har börjat att användas för att skapa nya föremål, till exempel löparskor gjorda av plastfibrer iv Men viktigast är att det är möjligt för oss i våra vardagsliv att göra någonting också. Med små förändringar i våra konsumtionsval kan vi få en stor effekt i våra hav.


FNs ”Clean the seas”- initiativ föreslår många sätt att göra en skillnad:  Säg nej till sugrören.  Kom ihåg de återvinningsbara plastpåsarna.  Undvik produkter som innehåller plastkulor (”microbeads”).  Återanvänd vattenflaskor.  Välja produkter med mindre eller inga plastförpackningar.  Ta med egna matlådar för hämtmat.

Vi alla har ansvar för att veta var det vi konsumerar hamnar någonstans. Mest troligt, i haven. Men det är viktigt att aldrig glömma att det går att minska vår påverkan på hav och miljö: vi behöver bara börja nu och göra det tillsammans!

Av Guadalope Canale

Spännande höst på Sigtuna folkhögskola! Det blir en spännande höst på folkhögskolan. Några nyheter är dessa: - möjlighet att ta körkort genom samarbete med bilskola i Märsta - nya utbildningar som startar om det blir tillräckligt många deltagare: manusutbildning för film, scen och tv samt en ny allmän kurs för seniorer och daglediga – ”Nyfiken på!” - ”10 steg för Mänskliga rättigheter” – ett samarbetsprojekt mellan Allmän kurs och Fritidsledarutbildningen. - Valdebatt och skolval den 4 september inför det verkliga valet söndagen den 9 september.

23


Vatten- och energiförbrukning Grön flaggs enkätundersökning på Sigtuna folkhögskola våren 2018

Grön Flagg är den svenska delen av Eco-Schools som drivs av Foundation för Environmental Education (FEE). FEE startade sin verksamhet 1981 och är ett internationellt samarbetsorgan för miljöorganisationer. Idag finns Eco-Schools i 37 länder. Sigtuna folkhögskola har sedan många år ett engagemang i Grön flagg där vi – både studerande och personal - omväxlande arbetar med fem olika teman: kretslopp, vatten, skog, energi eller livsstil och hälsa.

Våren 2018 har Grön flaggruppen på folkhögskolan genomfört en enkätundersökning om vår miljömedvetenhet. Här redovisas inkomna svar.

FAKTA OM DUSCHNING: Under 1 minut förbrukas cirka 10 liter vatten. Om du duschar i… … 5 minuter gör du av med ungefär 50 liter vatten. … 10 minuter gör du av med ungefär 100 liter vatten. … 15 minuter gör du av med ungefär 150 liter vatten. … 20 minuter gör du av med ungefär 200 liter vatten. … 25 minuter gör du av med ungefär 250 liter vatten.

24


FAKTA: Om du duschar något kortare och stänger av vattnet när du tvålar in dig etc. sparar du många liter vatten men också energi eftersom det krävs energi för att både transportera och värma upp vattnet. Om du borstar tänderna under rinnande vatten, går det åt ungefär 10 liter vatten.

Undersökningen visade också att närmare 40 % använder lågenergi- eller LED-lampor och nästan 40 % ytterligare ”till viss del”. Över 51 % drar ut laddaren ur eluttaget till mobil, dator etc när apparaten är färdigladdad. Då drar laddaren inte längre någon ström. Bland olika miljömärkningar var Bra Miljöval den mest kända medan färre kände till Svanenmärkningen och ganska få kände till EU Ecolabel (EU-blomman). Över 51 % köper miljömärkta tvättmedel medan bara drygt en tredjedel köper miljömärkt tvål och schampo.

25


LYCKAT FIKA OCH AUKTION FÖR

GLOKALT DAGSVERKE 774 miljoner människor i världen kan inte läsa och skriva. Två tredjedelar av dem är kvinnor. 26 april genomförde Sveriges folkhögskolor Glokalt dagsverke till stöd för två utbildnings-projekt för vuxna i Afrika söder om Sahara; ALEF som arbetar med alfabetisering för unga och vuxna i bland annat Uganda och Togo och ZASPs folkhögskola i Zambia där deltagarna studerar jordbruksmetoder, demokrati och mänskliga rättigheter. Projekten har valts ut för att visa på folkhögskolornas viktiga arbete inom mål 4 (god utbildning för alla) och 5 (jämställdhet) i de 17 globala mål för världsomspännande hållbar utveckling. Det var på ett toppmöte i FN 2015 som Agenda 2030 med de 17 globala målen antogs.

Auktionsförrättare Andreas ”Alex” Bjerkestrand och visningsassistent Rikard Karlsson.

På Sigtuna folkhögskola anordnades först ett KIVA-fika och sedan en auktion på lunchen. Totalt drog vi in 3 500,50 kronor till ALEF- och ZASP-projekten.

Mer om projekten kan du läsa på www.sverigesfolkhogskolor.se/forfolkhogskolorna/internationelltarbete/glokalt-dagsverke

The sigtuna maj 2018  

Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola May issue 2018

The sigtuna maj 2018  

Allmän kurs på Sigtuna folkhögskola May issue 2018

Advertisement