__MAIN_TEXT__

Page 1

THE

SIGTUNA ALLMÄNNA KURSENS WEBBTIDNING DECEMBER 2020


INNEHÅLL I DETTA NUMMER: Bäst och sämst med distans- och fjärrundervisning

3

Vår nya rektor Catarina Lindskog

4

Läs riktiga böcker! Debattinlägg av Serwan Khalil

5

Gösta Vestlund har lämnat oss

6

FNs agenda 2030 – ingen fattigdom av Luwam Tesfalem

8

Ett debattinlägg om sociala medier av Sarah Gaafar

10

Turkiets hantering av Corona av Semra Göksu

12

Sverige kan inte föda sin egen befolkning. Inlägg av Casper Larsson

13

Orca – kanske en julfilm? Av Simon Ekholst

14

Apartheid i Sydafrika av Eddie Ingebretsen Östergren

15

Tourettes syndrom av Tracy Atieno

21

Att föda ett barn av Arenzo (Amal) Rami

22

Elektorsrösterna i USA av Gabriel Aksoy

23

God jul och gott nytt år!

24

The Sigtuna är Allmänna kursens webbtidning som ges ut en gång per termin. Det är ett samarbetsprojekt i svenska och andra ämnen. Vi tar gärna emot texter och bilder från alla folkhögskolans kurser. Tidningen publiceras på webben för alla. Handledare: Anette Lydén. Framsidesbild: Seans-scen från den tyska stumfilmen ”De Mabuse, spelaren” från 1922 (med en speltid på fyra timmar!). I regi av Fritz Lang, med huvudrollsinnehavaren Rudolf Klein-Rogge. Filmen baserades på en roman av Norbert Jacques. Denna bild har blivit viral under covid-pandemin.

2


Bäst och sämst med fjärr- och distansundervisning Rohullah Haideri, studerar på Allmän kurs. - Det bästa är att vi kan fortsätta att studera tack vare tekniken och inte pausa utbildningen. I Afghanistan till exempel var skolorna helt stängda under början av pandemin. Där finns inte tekniska resurser till distansundervisning. - Det sämsta är att vi inte är på plats ihop. Det är svårt att vara lika aktiv i studierna med hemmet som bas. Motivationen kan påverkas. Distans har ju funnits länge, t ex i Komvux, och det passar helt enkelt inte alla.

- Det sämsta med att inte vara på plats fysiskt är att det inte går lika bra att diskutera fritt och ha en dialog via Teams. Det är helt enkelt mycket svårare. Louise Janving, lärare Allmän kurs. - Det bästa är att slippa bilpendla till skolan varje dag. Det är trots allt 1,5 timmes resväg dagligen eftersom jag inte kan åka kollektivt. Det blir en tidsbesparing och det är bättre för klimatet! - Det sämsta är att det inte blir ett fysiskt möte med våra deltagare. Vi går miste om så mycket som är folkhögskola. Den vardagliga interaktionen. Att inte kunna återkoppla direkt i undervisningen. Det blir också merarbete för pedagogen att göra och ge respons på uppgifter. Det känns lite som att jag tvingas in i en mer kontrollerande roll som pedagog. I vanliga fall lär vi oss på så många sätt, bland annat genom samtalen! Jag saknar verkligen samtalen, där fungerar inte det digitala verktyget så bra.

Johannes Markström, lärare Fritidsledarutbildningen. - Bäst utifrån ett studerandeperspektiv att de som upplever det stökigt i klassrummet pga av en funktionsvariation t ex får det lugnare att sitta i hemmiljö och delta i lektionerna. - Det sämsta är att de som behöver klassrumsenergin löper risk att försvinna i och med Teams-undervisningen - Bäst utifrån ett lärarperspektiv att närvaron ökat: Det sämsta är att vi som försökt ha lektioner i klassrummet med några deltagare med på Teams gör undervisningen svår. Lätt att glömma eller överfokusera på Teams-deltagarna. Vi har dock lärt oss hantera detta bättre och bättre med tiden. Teknikstrul är ett annat dilemma.

Henrik Johansson, lärare Musik- och ljudproduktion (MOLP). Skyddsombud. - Bäst: Att kunna undervisa/ta del av undervisningen där man befinner sig och inte behöva utsätta sig själv och andra för den pandemi som nu råder. Många har idag tillgång till bra verktyg och uppkoppling vilket möjliggör att göra distansundervisningen bra. Dessutom har nya generationer tillgång och kunskaper om ny digital teknik på ett sätt som tidigare generationer inte hade. - Sämst: Den sociala kontakten och engagemanget blir svårare att upprätthålla när man sitter på distans. Man blir snabbt trött av att sitta still och 'hänga' på Teams. Det är viktigt att röra på sig mellan varven. Tyvärr gör också tekniska problem med Teams, ljud och bild att såväl pedagoger som deltagare får svårt att upprätthålla en bra kontakt på distans och det gör också att man ibland som lärare tappar kontakten med deltagare. Det blir också oftare mer fokus på teknik än på pedagogik och inlärning.

Julia Zajac, studerar på Allmän kurs. - Det bästa : att slippa åka buss och tåg. Vi slipper alltså smittrisken i kollektivtrafiken. - Det sämsta är att studierna blir jobbigare. Man känner sig mer isolerad än vanligt. Det är trist att inte kunna träffa vänner i skolan. Det är alltså mer dåligt än bra. Mawada Al Hallak, studerar på Allmän kurs. - Det bästa är att det går att studera även om man känner sig minsta lilla sjuk.

3


Vår nya rektor Catarina Lindskog

J

ag heter Catarina Lindskog och är ny rektor på Sigtuna folkhögskola sedan några månader tillbaka. Jag har en bakgrund som lärare och rektor på olika skolor och stadier. Jag har jobbat som lärare i musik, historia, religionskunskap, samhällskunskap och geografi under 18 år. Efter dessa år som lärare har jag nu varit rektor på olika grund- och gymnasieskolor i 14 år.

D

et första gången jag är rektor på en folkhögskola och jag är mycket glad över att vara här eftersom jag tror det vi skapar tillsammans och lär oss här är så mycket mer och så mycket mer betydelsefullt för oss själva och andra när det gäller att skapa det samhälle som kan ge alla människor ett meningsfullt liv. Ett samhälle där var och en vet och känner att just jag är betydelsefull. Ett samhälle där vi på riktigt bryr oss om varandra.

D

etta vi skapar tillsammans här är så mycket mer än att endast plugga in några ämnen.

4

Jag vill säga till alla er studerande - TA CHANSEN NU att pröva, ompröva, upptäcka och erövra kunskap och livsvärden, som det står i vår bildningsidé.

O

m detta blir en del av dig och ditt sätt att förhålla dig till andra människor så kommer du att bli en kraft för oss alla att räkna med när vi bygger vår gemensamma framtid.


Sluta använda mobilen så mycket - läs riktiga böcker! Något alla unga borde göra är att börja läsa böcker på fritiden. Utbudet är enormt och därför finns det troligtvis en bok som just du kommer att gilla. Idag läser allt färre ungdomar böcker och antalet unga som läser bara minskar år för år. Listan över alla fördelar med bokläsning kan göras lång, riktigt lång. Men ändå tar varken ungas föräldrar eller de unga själva ansvaret att börja läsa. Bokläsning är en perfekt grundläggande kunskapsbyggare och sätter inga gränser för hur mycket du kan lära dig. Böcker bidrar till att du får en bredare och djupare kunskap om världen. Att din kunskapsryggsäck väger mycket kommer aldrig tynga ner dig. Utöver kunskapen man får av att läsa böcker finns det en rad andra positiva fördelar med bokläsning. Det är ett perfekt tillfälle att läsa en stund innan man ska sova. Det sänker hjärtrytmen och hjälper dig att koppla av. I en studie som publicerades av University of Sussex visade det sig att bokläsning kan minska stressnivåerna med upp till 68% och är därmed ett av de mest effektiva sätten att minska sin stress. När man tittar på statistiken så tycker jag inte det är konstigt att många unga idag är deprimerade. Vi lever i en värld där ungas mobilanvändande ständigt ökar samtidigt som läsning bland unga minskar och då är inte denna utveckling särskilt överraskande. Varför låter man det här hända när det till och med finns forskning som visar sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa? I en rapport från Statens medieråd ser man att det endast är 11% av 17–18-åringar som läser en bok eller tidning dagligen. Statistik visar samtidigt att ungas mobilanvändande ökar. Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) kollar 68% av unga i åldrarna 16–18 på en 5

Giuseppe Arcimboldo, 1566. ”Bibliotekarien” Målningen finns på Skokloster slott.

skärm i mer än tre timmar per dag under vardagarna. Jag håller med om att bokläsning kan kännas gammaldags, tråkigt och kräver en massa tid och disciplin, tid och kraft som hade kunnat gå till att umgås med vänner, kolla sociala medier, YouTube, Netflix eller bara slappa. Men har man tid att titta på en skärm i mer än 3 timmar om dagen, som dessutom påverkar dig negativt, har man definitivt tid att läsa 30 minuter om dagen. Bokläsning gör dig bara gott. Det är kunskapsbyggande, minskar stress och håller hjärnan frisk. Forskning som publicerats på Fisher Center for Alzheimer's Research Foundation visar även att risken att drabbas av Alzheimers sjukdom minskar om du läser böcker. Det saktar ner hjärnans åldrande och eftersom du stimulerar hjärnan när du läser så håller du hjärnan ung och frisk mycket längre än personer som inte har hjärnstimulerande vanor. Så är du ung och vill dämpa din stress, öka din kunskapsnivå och minska risken att drabbas av Alzheimers sjukdom i framtiden? Börja läsa böcker på din fritid!!!

Serwan Khalil


GÖSTA VESTLUND SVERIGES STORE FOLKBILDNINGSNESTOR LÄMNADE OSS I OKTOBER, 107 ÅR GAMMAL Gösta Vestlund föddes i Gagnef och växte upp i fattiga förhållanden. Hans faster som skulle bli hans adoptivmor, dog i spanska sjukan. Som ung kämpade han tillsammans med många för samhällsreformer och mot nazismen som hade börjat sprida sig i Europa. Demokratin var hotad. Efter möjlighet till realskolestudier i Borlänge, fick Gösta 1934 genom ett stipendium från kyrkan, chans att studera på Sigtuna folkhögskola. Den långa vinterkursen 1934 blev livsavgörande, har Gösta sagt i samtal med oss. Böndernas och arbetarklassens barn fick en chans till utbildning i en miljö där de goda samtalen

var centrala. Efter studentexamen på Sigtuna humanistiska läroverk fortsatte Gösta Vestlund sina studier på Uppsala universitet. Senare kom han tillbaka till Sigtuna folkhögskola, nu som pedagog. Öppenhet, jämlikhet, den dialogbaserade pedagogiken, det ödmjuka aktiva lyssnandet, det goda samtalet och samarbetet, samt bygget av trygghet och tillit till varandra har varit några av Gösta Vestlunds ledstjärnor. Att ”demokratisera demokratin” liksom ett stort engagemang för mänskliga rättigheter och klimatomställning har också varit centralt för Gösta.


Under hela sin livstid engagerade Gösta Vestlund sig för folkhögskolorna på olika sätt: som pedagog, som rektor samt folkhögskoleinspektör och undervisningsråd på Skolöverstyrelsen. Han var också engagerad i internationellt folkbildningsarbete, bland annat i Tanzania. Gösta refererade ofta till aktuell forskning, bl a World Values Survey. Robert D. Putnams klassiska ”Bowling alone” var en annan inspirationskälla. Hösten 2015 var Gösta hedersgäst vid Sigtuna folkhögskolas temadag. Det blev ett lärorikt samtal om vårt samhälle, demokratiutveckling, framtiden. Gösta föredrog att samtala om nuet och framtiden, även om hans egen historia självklart gav honom sin stora livsinsikt.

BILDER F RÅN G Ö ST A VEST LUNDS BESÖ K VID SIG T UNA F O LKHÖ G SKOLA SEPT EMBER 2015

7

Gösta Vestlund har varit en lågmäld humanist och ödmjuk folkbildare, men innehållet i hans arbete kan idag – då demokratin återigen är hotad – tolkas som både explosivt och revolutionärt. 2018 fick Gösta Sigtuna folkhögskolas personalförenings folkbildarpris. 2015 blev han invald i det internationella institutet för vuxenutbildning och fortbildning, IACEs, ”Hall of Fame”. Gösta Vestlund har varit en stor inspiratör för oss folkbildare. Vi kan inte bowla ensamma. TACK FÖR ALLT. FAR VÄL GÖSTA. Text: Anette Lydén Foton: Jonas Bredefeldt


FNs Agenda 2030 Ingen fattigdom Agenda 2030 är den fulla ambitionen om den starkaste utveckling som världens länder någonsin har antagit och existerar för att uppnå fantastiska saker fram till 2030. De 17 områdena är: 1. Ingen fattigdom 2. Ingen hunger 3. God hälsa och välbefinnande 4. Utbildning av hög kvalitet 5. Jämställdhet 6. Rent vatten och sanitet 7. Prisvärd och ren energi 8. Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt 9. Industri, innovation och infrastruktur 10. Minska ojämlikheten 11. Hållbara städer och samhällen 12. Ansvarsfull konsumtion och produktion 13. Klimatåtgärder 14. Livet under vattnet 15. Livet på land 16. Fred, rättvisa och starka institutioner 17. Partnerskap för målen. Nu ska jag försöka förklara lite om fattigdomsmålet. Total utrotning av fattigdom kan ge de människor som idag drabbas att åtminstone 8

uppnå de grundläggande behoven som mat, vatten, skydd och utbildning. Fattigdom kan komma i fler dimensioner än bara ekonomisk fattigdom. Fattigdom kan också innebära brist på utbildning och brist på hälsocentraler för ett lands folk. Idag lever 1,3 miljarder människor i flerdimensionell fattigdom, vilket motsvarar nästan 20% av världens totala befolkning. Nu när vi är i 2020 och får höra att människor i några hörn av världen inte får lyckas med utbildning, inte har hälsocentraler och svälter så är det mycket upprörande. Det land jag väljer som exempel är Haiti. Haiti har haft ett mycket förödande förflutet eftersom de hade en mycket kraftig jordbävning 2010 som krävde mer än 230 000 liv och tvingade 1,5 miljoner människor på flykt. Det andra är orkanen Matthew som 2016 ledde till 600 dödsfall,


Foto: UNDP drabbade 2,1 miljoner människor och orsakade en förlust på 120% av BNP. Cirka 60% av Haitis befolkning är fortfarande fattig och 24% av befolkningen är extremt fattig. Nästan 84% av befolkningen har inte rent vatten att dricka, lever i extrem hunger och har ingen tillgång till någon slags utbildning. Orkanen orsakade exponering av kolera. Världsbankens stöd har varit avgörande för Haiti efter de två senaste stora naturkatastroferna, jordbävningen 2010 och orkanen 2016. Stödet har uppnått ett betydande resultat. Hjälpen som kom från Världsbankens bidrag har förbättrat grundläggande utbildning och hälsa, och betydande framsteg i kampen mot kolera genom ett kombinerat stöd till hälso-och vattensektorn.

Internationella Utvecklingsfonden har finansierat 456 000 skolor för undervisning och inrättande av ett skolmatsprogram som ger varma måltider och mellanmål till över 23 000 elever i offentliga grundskolor. Dessa metoder som utvecklats av Världsbanken har varit så framgångsrika och effektiva att de har antagits av t ex Frälsningsarmén (protestantisk frikyrka som hjälper till att genomföra vatten- och utbildningsprojekt i fattiga länder). Sammanfattningsvis skulle världen vara en bättre plats om fattigdomen utrotas fullständigt. Det är inte lätt att se att mer än 1,3 miljarder människor i världen lever i fattigdom på grund av naturkatastrofer och vissa av vårdslöshet från några av ländernas ledare.

Luwam Tesfalem

9


Sociala medier! Försämrar de din psykiska hälsa eller inte? Kan du göra något åt det? Ett debattinlägg av Sarah Gaafar När ämnet handlar om sociala medier finns det två tydliga ståndpunkter. Några säger att de förstör vår psykiska hälsa. Andra säger att sociala medier har hjälpt människor från olika delar av världen att komma närmare varandra. Att sprida medvetenhet i samhället är också en bra effekt. Gör de riktigt det eller är det hur vi använder dem? Jag tror att både grupperna har rätt och fel. Både de som fokuserar på sociala medier själva som om de har sina egna viljor, och den andra sidan. Men det handlar inte bara om sociala medier, det handlar också om användaren själv. Sociala medier är ju ett verktyg och det är rätt att tillverkarna använder alla möjliga sätt att locka oss in i deras appar och gör oss beroende av dem. Men ett verktyg är ett verktyg och det kräver att vi förstår hur de funkar. Att styra dem och inte låta dem styra oss. Det är lätt att kasta ansvaret på något annat än oss själva och skylla de metoderna som sociala medier använder för att göra oss beroende. Vi vill alltid se det från en sida bara och det löser inte problemet.

10

Att ta ansvar betyder att ha denna frihet att bestämma, agera och ändra. När man kastar ansvaret och skulden på något annat, kastar man sin frihet att tänka och styra sitt liv och handlingar. Att förbättra våra digitala vanor kräver att vi förstår problemet först. Forskning av Lilja. E och Thor. M, 2018, redovisade att sociala medier påverkar människors psykiska mående hos både vuxna och unga.


Denna påverkan varierar på grund av olika variabler och könsskillnader. Det bevisar att sociala medier verkligen kan påverka oss. (”Ångest bland unga vuxna: Samband mellan självkänsla, kroppsuppfattning, användning av sociala medier och psykisk ohälsa”, Borås universitet).

Detta är mest synligt på unga kvinnor. De har drabbats hårdare av det. I en studie av Gibson 2019 av 18–19-åriga flickor, visade det sig att användning av sociala medier kan ha positiva och negativa konsekvenser. Bland de positiva konsekvenserna fanns gemenskap, underhållning, distraktion och hjälp med studier. Bland de negativa effekterna fanns rädsla, oro, ångest, koncentrationssvårighet, sömnproblem och stress. (”Unga kvinnors egna upplevelser av hur sociala medier påverkar det psykiska måendet”, Mittuniversitetet).

En annan studie av Dahl och Sjögren, 2019, fann inget samband mellan den tid som spenderas på sociala medier och den psykiska ohälsan, ångest och självkänsla. Men begränsning av skärmtid gav positiva resultat och ökade välmående hos deltagarna i studien.

Men man bör inte glömma att det kan spridas falsk information, leda till mobbning och göra människor avundsjuka på varandra. Det andra lägret som tror att sociala medier förstör våra liv har rätt också. De kan försämra vår psykiska hälsa när vi jämför våra liv med de andra i sociala medier. Det är också nedstämmande att ha mindre ”likes” eller uppmärksamhet. ”Likes” stimulerar dopaminet i hjärnan och det gör oss beroende. Med ett medvetet tänkesätt och förståelse att sociala medier aldrig speglar andras liv kan det faktiskt förbättra vår sociala medieranvändning och minska jämförelser.

Till sist, sociala medier ska alltid vara ett verktyg som kan användas hur som helst. Bli medveten om hur du använder dem. Omge dig med positiva människor och tänk alltid att bilderna inte speglar livet. Du kan begränsa din tid på sociala medier och undvik använda dem före läggdags. Styr dem och låt dem inte styra dig!

(”Borde vi begränsa vår användning av sociala medier?” Malmö universitet).

Det fanns flera faktorer som spelade roll för att minska ångest hos deltagarna. Begränsad användning hjälpte deltagarna att använda sociala medier på ett effektivare sätt. De blev mer medvetna om deras sociala medier vanor. Det förbättrade också deltagarnas mående och ledde till några beteendeförändringar vilket minskade utsatthet för jämförelser med en idealiserad bild av andra i sociala medier. De som tror att sociala medier är den bästa uppfinningen i modern tid har rätt. De underlättar att byta information, kommunicera eller att börja ett jobb. Det finns många bra sätt att använda sociala medier.

Illustrationer: Sarah Gaafar

11


Turkiets hantering av Corona Av Semra Göksu Turkiet är ett eurasiskt land som sträcker sig över den anatoliska halvön i sydvästra Asien och östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet har en befolkning på över 82 miljoner. Turkiet är bland de länder som drabbas hårdast av corona. Turkiet fick sitt första fall 12 mars 2020. Och sen gick det allt värre. Nu (8 december) är det 797 893 personer som har fått corona och 14 705 personer som dött, vilket är 17,86 per 100 000 invånare (jämfört med Sverige med 7 067 döda eller 69,4 per 100 000 invånare). Källa: Johns Hopkins CSSE

Turkiet jobbar med covid-bekämpning på olika sätt, liksom de flesta länder i världen. - Personer med allvarligt tillstånd kan ringa numren 184 eller 112. - Hälsokontroll av alla passagerare som kommer till Turkiet genomförs. - Onödiga resor bör undvikas. - Kaféer och restauranger är endast öppna 10.00-20.00. Mat kan beställas hem efter kl. 20.00. - Bio, nattklubbar och barer är stängda till slutet av året. - Museer och turistplatser har stängts i Istanbul. - När du är ute i Turkiet är det obligatoriskt att bära ansiktsmask oavsett var du är. - 65-åringar + kan gå ut mellan 10.00 13.00 eftersom de är i riskgruppen, men unga under 20 år kan bara gå ut mellan 13.00-16.00. 12

Om det finns människor som inte följer utegångsförbudet får de böter på över 3000 kronor. - Utegångsförbud på helgerna har införts sedan i början av december i Istanbul och andra storstäder på grund av rekordhöga fall av covid. Turkiets ekonomi har drabbats hårt, precis som i övriga världen. Arbetare måste bära masker på jobbet. Under denna coronatid är hygien och avstånd det viktigaste. Vi måste vara mycket försiktiga. När vi går ut och säger att inget kommer att hända mig, riskerar vi andras liv. Jag tänker att gå ut i onödan just nu inte är annorlunda än att vara en mördare.


Sverige kan inte föda sin egen befolkning Ett debattinlägg av Casper Larsson

S

verige har förlorat sin kapacitet att försörja sin inhemska matkonsumtion. Detta är en kapacitet vi har förlorat de senaste 30 åren. Sverige har alltid varit ett väldigt självständigt land, allt från teknologi, energi, produktion och även militärt. Men under slutet av 1900-talet så började vi integrera oss i de kontinentala handelsnätverken i samband med vårt inträde i EU år 1995. Detta har dock pågått i en längre tid som sträcker sig hela vägen tillbaka till 1972 med det första frihandelsavtalet. Och med denna frihandel så började importen av varor ifrån kontinenten. Detta var allt ifrån tyska bilar till ost. Importen av mat började med lyxvaror som vin och fina ostar som senare byttes ut till billigt fläsk och nötkött. Och på senare år då vår näromgivning har destabiliserats och nu med corona så har vi börjat att se vissa brister i vår matförsörjning. r 1990 importerades 12% av Sveriges matvaror ifrån utlandet. År 2017 så har denna andel stigit till 48,3% enligt LRF (Lantbrukarnas Riksförbund). Hur är detta ett problem kan man fråga sig. Men under ett år som i år där en osynlig fiende lamslagit kontinenter, då de globala importkedjorna stått stilla och vår moderna infrastruktur likt en bilkö klockan 17:30 på en fredag in till Stockholm stått stilla, blir problemet synligt. Vad skulle hända om vår matimport inte kommer? Hur skulle vi hantera krisen i ett land som inte känner

Å

”Vertumnus” – fruktgubben - av Arcimboldo, 1591

till hungersnöd eller har någon reservplan längre? Lyckligtvis så hände det inte att hyllorna gapade tomma förutom vid toalettpappers- avdelningarna enstaka gång. Tyvärr så ser det ut som att andelen av matimporten kommer öka och detta anser många som ett problem. Den dagen något händer så står vi oförberedda. Coronaviruset är ett utropstecken på vad som kan ske när man förlitar sig för mycket på att allting rullar på som vanligt.

H

ur löser vi denna svåra fråga? Är det så lätt som att köpa svenskproducerade matvaror? Svaret lustigt nog är ja, det är så lätt som att köpa svenskt kött, bröd, ägg, mjölk osv. Sedan så om du vill köpa dig en fin ost ifrån Frankrike eller kanske ett italienskt vin så får du göra det. Men det är viktigt att stödja de svenska bönderna och svensk matproduktion för det är de som kommer kunna leverera mat hem till ditt bord när omvärlden står upp och ner.


Orca

Kanske en film i jul…

Rolf Ek - Mika Zetterberg Bornebusch - Alba August

ORCA är en ganska speciell film som har en massa olika huvudkaraktärer och det handlar inte mest om en person mer än de andra. Men huvudtemat på filmen är att hålla fast vid dem man älskar speciellt under svåra tider som dessa, eftersom den utspelar sig i Coronatider. I filmen finns det en massa karaktärer och som jag skrev i början är detta en speciell film, man får liksom inte riktigt grepp om just en karaktär eftersom det är så pass många. Man får följa deras dagar via en datorskärm eftersom de karantänar i pandemin. Karaktärer och skådespelare: Josephine Bornebusch - Johan Rheborg Marie Göranzon- Gustav Lindh Tova Magnusson-Norling- Vera Vitali Erik Johansson- Rebecka Josephson Peter Andersson - Joel Spira

Filmen utspelar sig hemma hos varje person när de facetimear till sina nära och kära. Jag tror att regissören Josephine Bornebusch valde att göra på detta sättet eftersom hon vill visa hur det kan se ut under tider som dessa. Hur det kan tära på relationer och även att de utsätts för prövningar. Språket som används i filmen är ett vardagligt språk som alla nuförtiden använder Jag tycker att filmen är en mycket bra film trots den tröga starten och att den är ganska enformig, men man får en extremt bra bild om hur det kan se ut för vissa under dessa tider. Men om jag ska se från att filmen har ett viktigt ämne, så är filmen ganska bra som sagt – men en väldigt trög film där händer väldigt lite för att vara en nästan tvåtimmarsfilm. Det hade kunnat hända lite mer än att man bråkar lite på facetime.

Simon Ekholst

14


Apartheid Av Eddie Ingebretsen Östergren

Apartheid var ett system i Sydafrika och Sydvästafrika, dåvarande Namibia, där människor segregerades utifrån deras hudfärg genom lag och varade 1948–1994. Ordet kommer från afrikaans och betyder “åtskildhet”. I praktiken hamnade människor i en hierarki där vita var längst upp, svarta längst ned och resten såsom asiater och färgade i mitten. Människor av olika ras fick inte gifta sig, sitta på samma bänk eller gå i samma skola. Syftet med apartheid var därmed att behålla de vitas dominans, och i synnerhet afrikandernas. Detta kallade man för baasskap, vilket på afrikaans ungefär betyder “dominans”.

Skylt från apartheidtiden på engelska och afrikaans.

Kvinna sitter på bänk reserverad för vita.

År 1950 infördes Population Registration Act där människor officiellt indelades i fyra grupper: vita, svarta, asiater (som oftast syftade på indier) och färgade, som betyder någon av blandad härkomst. Vilken grupp man blev tilldelad kunde dock ofta vara godtyckligt då man exempelvis använde sig av ”penntestet” för att ta reda på vilken ras någon tillhörde. Testet gick ut på att om en penna inte föll ur håret efter den placerats där så skulle den personen inte anses vara vit.

Bakgrund Apartheid blev lagstiftat 1948 efter att Nationalistpartiet, mest populärt hos afrikander, vunnit valet mot United Party som hade starkast stöd bland engelsktalande vita. 15

Också bildades så kallade bantustans där de svarta skulle bo. Fastän de i teorin var avsedda att ge de svarta självständighet och autonomi, var bantustans i praktiken helt maktlösa och saknade representation i parlamentet. Inte heller blev de internationellt erkända som stater.


Bild från ett township. Bantustans var designerade varsin stam eller etniska grupp, exempelvis Ciskei åt Xhosafolket och KwaZulu åt Zulufolket. Bantustans fungerade mer eller mindre som sydafrikanska marionettstater. De som blev medborgare i något bantustan förlorade sitt sydafrikanska medborgarskap och därmed också de få rättigheter de redan hade. Bantustans var i praktiken något av ett svepskäl att frånta de svarta deras redan begränsade rättigheter. Sydafrikas ekonomi var dock i stort sett fortfarande beroende av arbetskraft från bantustans. Ungefär hälften av alla bantustans låg i Sydvästafrika, dock var de flesta svarta där inte bantu utan khoisanfolk. Apartheid har dock sina rötter långt innan det lagstiftades. Sydafrika var redan innan apartheid ett väldigt segregerat land där de svarta hade få rättigheter. Samtidigt kände afrikanderna sig hotade av britterna och den svarta befolkningen. Afrikanderna och britterna hade redan haft flera blodiga konflikter kända som boerkrigen. Efter det 16

andra boerkriget 1899–1902 blev boerrepublikerna Oranjefristaten och den sydafrikanska republiken assimilerade in i brittiska Sydafrika. Afrikanderna kände då att britterna bestämde för mycket och bildade därmed Nationalistpartiet. De krävde att Sydafrika skulle vara självständigt från Storbritannien, att afrikaans skulle få en starkare ställning och att segregationen mellan svarta och vita skulle vara större. Tiden under apartheid Den institutionaliserade rasismen som apartheid medförde genomsyrade i princip alla delar av samhället, alltifrån rösträtt till vilken bänk man fick sitta på. I skolor lärde man ut att det var de vita som skulle styra samhället då de svarta ansågs intellektuellt olämpliga. Icke-vita var tvungna att bo i så kallade townships, eller slumstäder, där det ofta inte fanns rinnande vatten, infrastrukturen var undermålig och brottsligheten hög. Många svarta tvångsförflyttades antingen till townships eller till sina designerade bantustans.


Om en svart person ville vistas i ett vitdesignerat område var han eller hon tvungen att ha med sig ett speciellt pass eller intyg. Omvärlden var ofta starkt kritisk mot apartheidregimen och på många håll i västvärlden bojkottades Sydafrika. I Sverige arbetade bland annat ISAK (Isolera Sydafrikakommittén) med bojkotter, solidaritetsaktioner och opinionsbildning mot apartheid. Landet blev alltmer isolerat och uteslutet från flera olika organisationer. Detta hade så klart då också stora konsekvenser för landets ekonomi. Sydafrika valde 1961 att lämna Samväldet och förklara sig som självständig republik. Också förbjöds ANC och andra regimkritiska organisationer. Sharpevillemassakern 1960 där 69 människor dödades och 180 skadades kan anses vara startpunkten för Sydafrikas progressiva isolering från omvärlden. Massakern ledde till stora protester och upplopp, och stark kritik från FN. Den var dock bara en av flera massakrer under apartheidtiden. Den dödligaste av dem var Sowetoupproret 1972 i Soweto, en förort till Johannesburg.

12-årige döende Hector Pieterson förs bort efter att ha blivit skjuten av polisen i Soweto.

Sharpevillemassakern

I Soweto dödades hundratals svarta ungdomar och studenter i en protest mot införandet av afrikaans som det språk de skulle undervisas på. Tusentals fler skadades. På 1980-talet började splittringen öka inom Nationalistpartiet. Många ville att färgade och asiater skulle få ökade rättigheter. Den ökade möjligheten för icke-vita att rösta ledde då också till att Nationalistpartiet tappade alltmer stöd i riksdagen. Apartheidsystemet blev också alltmer impopulärt även bland vita. Samtidigt ökade sanktionerna mot Sydafrika från bland annat USA och Storbritannien och detta ledde då till att många företag vägrade göra affärer där. Fastän Sydafrika fått stark kritik redan på 1960-talet var det inte förrän nu som ekonomin på riktigt började stagnera. Detta var dock inte helt okontroversiellt då många hävdade att det var de svarta i Sydafrika som drabbades värst av sanktionerna. Oroligheterna i landet trappades upp betydligt och censuren blev alltmer sträng.

17


African National Congress (ANC), som till en början försökte använda sig av ickevåld i protesterna mot regimen, började alltmer bruka våld som motstånd efter att protesterna slogs ned kraftigt av regimen. Terrorism riktades främst mot statliga institutioner och inte civila, men ändå blev många skadade. Bombningen av Church Street i Pretoria var den dödligaste av dem. Den paramilitära delen av ANC, vilka var de ansvariga, kallades för uMkhonto we Sizwe och grundades av bland annat Nelson Mandela.

civila, och ville inte ha något krig mellan svarta och vita. Slutet på apartheid I början av 1990-talet var Sydafrika i en svår kris: ekonomin hade stagnerat totalt och landet hade få allierade utomlands. Många var oroliga för att Sydafrika skulle brista ut i ett inbördeskrig och regimen hade svårt att finna någon sympati hos oppositionen. Landets president var nu F.W. de Klerk som lät förhandlingar ske mellan regimen och ANC. Likaså fortsatte han att genomföra reformer såsom att åter legalisera oppositionspartier och befria politiska fångar, bland annat också Nelson Mandela. År 1992 hölls en folkomröstning för Sydafrikas vita om huruvida de ville fortsätta avvecklingen av apartheid, varav 63% svarade ja. Året därefter blev både Mandela och de Klerk tilldelade Nobels fredspris. År 1994 hölls det första allmänna presidentvalet i Sydafrika. Nelson Mandela valdes till president med 62% av rösterna och blev därmed landets första svarta president. ANC blev också det ledande partiet i regeringen och är det fortfarande. Nationalistpartiet presterade illa i följande val och bröts upp 1997.

ANC:s officiella logga och flagga .

År 1962 blev Mandela fängslad för sin kamp mot regimen och satt i fängelse i 27 år innan han slutligen släpptes fri år 1990. Mandela var under sin tid en kontroversiell man, och var terroriststämplad i Sydafrika men även i bland annat USA. Han var dock noga med att se till att våld alltid skulle riktas mot regimen och inte mot

Valet 1994 markerade slutet på apartheid och början på demokrati för alla oavsett om man var vit, svart eller färgad. Sydafrika fick förutom engelska och afrikaans ett flertal nya officiella språk, bland annat xhosa, zulu och tswana. Totalt har Sydafrika idag 11 officiella språk. Nelson Mandela svärs in som president

18


Sydafrikas flagga 1928-1994.

Sydafrikas flagga sedan 1994

Det fanns fortfarande mycket oroligheter under valet. I mars 1994 påbörjades en skottlossning utanför ett av ANC:s huvudkontor; medlemmar av Inkatha Freedom Party (IFP) marscherade i protest mot det kommande valet när de besköts av säkerhetsvakter. Ett dussintal människor dödades. Det förekom också många sprängdåd mot både ANC och Nationalistpartiet. Efter apartheid Sydafrika är idag en demokrati där man är anses lika mycket värd oavsett ens hudfärg och etnicitet. Trots detta är Sydafrika ett mycket ojämlikt land där spåren av apartheid Ojämlika villkor i Johannesburg

fortfarande sitter kvar. En stor del av Sydafrikas politiska och ekonomiska makt sitter i den vita minoritetens händer och brottsligheten är hög. Skolor i primärt svarta områden är ofta underfinansierade och betydligt mindre utrustade än skolor i vita områden. HIV är också vanligt framförallt bland landets svarta befolkning. Engelska och afrikaans är fortfarande de dominanta språken inom exempelvis högre utbildning och politik, dock har bantuspråken fått allt högre status sedan apartheids slut. Engelska är det språk som används som mest inom media, och anses av många vara mer kosmopolitiskt än afrikaans som av många associeras med apartheidregimen. Afrikaans är dock fortfarande det mest talade språket bland Sydafrikas vita liksom färgade befolkning. Ett av de största problemen i Sydafrika idag är korruptionen. Bland annat upptäcktes att landets tidigare president, Jacob Zuma, hade spenderat miljontals av statens kronor på privat egendom, och detta var bara en bland många korruptionsanklagelser mot honom. En stor del av befolkningen lever i allvarlig fattigdom. Ekonomin har ofta problem att växa på grund av korruptionen och den instabila politiken.


Oroligheter mellan landets olika etniska grupper är allvarligt problem, inte bara mellan svarta och vita utan också mellan de olika undergrupperna. Främlingsfientlighet är vanligt framförallt mot invandrare från exempelvis Zimbabwe och Kongo, och ett flertal dödliga attacker har skett. 2008 dödades ett dussintal människor i kravaller riktade mot invandrare, hundratals fler skadades och tusentals drevs från sina hem. Attacker mot gårdar förekommer relativt ofta, dock huruvida de är motiverade av specifikt rasism mot vita eller om vita är mer drabbade än svarta är omstritt. Trots alla de problem Sydafrika fortfarande plågas av har brottsligheten minskat relativt mycket sedan 90-talet och icke-vita har idag en möjlighet att ta sig ur fattigdom och bli en del av medelklassen, om än inte utan hinder. Källor: bland andra Wikipedia -artiklar, www.sahistory.org.za/article/history-apartheidsouth-africa, Apartheid Timeline- Lina Cress | Timetoast timelines, www.nationalgeographic.com /culture/2019/03/visualize-inequality-by-viewingcities-from-above/

SYDAFRIKA Huvudstäder: Kapstaden (legislativ), Pretoria (administrativ), Bloemfontein (juridisk) Folkmängd: omkring 59 600 000 (2019) Officiella språk: engelska, afrikaans, zulu, xhosa, ndebele, swazi, tswana, nordsotho, sydsotho, tsonga, venda Statsskick: republik President: Cyril Ramaphosa Naturtillgångar: guld, diamant, kol, platina, järnmalm, krom, naturgas.

Sydafrika har en mycket rik flora och fauna. Här plockar elefanten en frukt från Marulaträdet (även kallat Amarula).

20


Tourettes syndrom Av Tracy Atieno Tourettes syndrom är neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som orsakar ticstörning. Tics är snabba, repetitiva och plötsliga muskelrörelser och är svåra att kontrollera. Det finns två typer av tics: motoriska tics och vokala tics. Motoriska tics är rörelser eller ryckningar som en person gör men inte kan kontrollera och vokala tics är ljud som en person gör men kan inte kontrollera. Notera att inte alla som rycker till eller häver ur sig saker har Tourettes syndrom.

Tics får individen att ofta skruva på axlarna eller utstöta ovanliga ljud, en del (en minoritet) säger stötande ord (koprolali), göra obscena rörelser (kopropraxia) och har särskilda ansiktsrörelser. De tidiga symptomen märks när ett barn är 3-9 år. Tics är ofta värre när individen är upphetsad eller har ångest. Det blir bättre när personen är lugn eller gör en fokusaktivitet. Vissa människor med Tourettes syndrom upplever sina värsta tic-symtom i tidiga tonåren och kommer att förbättras i slutet av tonåren. Den exakta orsaken till Tourettes syndrom är okänd men studier tyder på att den ärvs från föräldrar till barn men inte alla ärver den genetiska sårbarheten som kommer att visa symtom. 21

Tourettes syndrom är inte vanligt, det drabbar cirka 1 av 100 barn och pojkar drabbas mer än flickor. Det finns inget botemedel mot Tourettes syndrom men det finns medicinering och beteendeterapi för att minska tics. De flesta tics kommer att försvinna på egen hand. Tourettes syndrom namngavs av Georges Gilles de la Tourette, som först beskrev denna störning hos en 86 år gammal fransk adlig kvinna 1885. Tourettes syndrom är inte en psykisk sjukdom och påverkar inte hur intelligent någon är. Kända personer med Tourettes syndrom är Billie Eilish, David Beckham och Dr. Samuel Johnson. Vad kan utlösa Tics? Fysiska händelser, allergier, fysisk sjukdom eller trötthet. Vidare ilska eller spänning. Svårigheter med andra barn eller människor. Tics kan minska när någon har en förståelig och stödjande miljö. Ta reda på mer! Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (bl a Tourettes syndrom). https://attention.se/ “Mr Tourette on tour” och “Mr Tourett och jag” av författaren Pelle Sandstraks.


Att föda ett barn Av Arezo (Amal) Rami

D

en 12:e oktober blev min dotter Artina 2 år! Jag minns natten hon föddes som det var igår. Värkarna började vid 4 på natten. Jag kände att det var på gång och började packa saker i förlossningsväskan, ringde Danderyds förlossningen samt packade den blivande storasystern, Artemis skötväska. Sen väckte jag min man Daniel och sa att vi behöver åka in. Han kom upp och var redo, men blev förvånad över att vi skulle åka in; jag såg inte så besvärad ut.

N

är Artemis föddes så grät jag mycket av smärta. Men med andra barnet så visste jag att det kommer att bli värre och jag andades bara genom värkarna. Vi åkte iallafall. När vi skulle lämna Artemis hos min mamma, tänkte Daniel gå in och ta en smörgås innan vi fortsatte till förlossningen. Värkarna blev så mycket starkare att vi åkte direkt till Danderyd sjukhus trots allt. Hela vägen hade jag starka värkar och det gjorde jätteont! När vi hade parkerat och skulle gå in, kände jag att hon låg långt ner och att det typ kändes som hon skulle komma ut.

N

är vi kom in på förlossningen grät jag av smärta. Vi fick ett rum direkt och barnmorskorna försökte lugna ner mig och ställde massor med frågor. Jag började känna mig borta av smärta, jag hörde barnmorskan säga “Hon är öppen tio och den är på väg ut.”

J

ag fick lustgas, vattnet gick. Jag slappnade av när huvudet var ute, sedan kom hela Artina ut direkt. Vi skrev in oss 07.45; hon var ute 08.03. Det gick så fort att min man inte trodde att det var jag som födde! Med Artemis hann jag ta olika bedövningar men jag kan säga att när jag födde Artina med endast lustgas så var det det värsta jag varit med om! Jag vet att jag såg hemsk och trött ut och bet i kudden och ropade på mamma flera gånger. Det enda jag tröstade mig med var ”så fort hon är ute är det över”. Sen fick jag min andra lilla prinsessa.

22


Många tycker att hösten varit ovanligt tröttsam. Det är inte bara covidpandemin, utan också massiv medierapportering inför, under och efter presidentvalet i USA. USA är en så kallad stormakt i världen. Men. Har det hänt något annat viktigt någon annanstans? I vilket fall förklarar Gabriel Aksoy här hur systemet med elektorsröster fungerar i USA.

Elektorsrösterna i USA År 2016 vann president Trump valet i USA trots att Hillary Clinton fick över 3 miljoner fler röster. Anledningen till varför han ändå vann valet har och göra med USAs elektorskollegie (electoral collage). Men hur fungerar egentligen det systemet? Det kan låta ganska bisarrt men faktum är att i USA så röstar folket inte direkt på en president som ska styra landet, utan det som man faktiskt röstar på är din stats elektor. USA har också ett valsystem där ”the winner takes it all” – utom i Maine och Nebraska som kan dela på sina elektorsröster mer proportionerligt men utifrån särskilda regler. Elektorn är en person som har blivit demokratiskt vald av staten och denna person avger ett löfte på heder och samvete att rösta i valet utifrån hur befolkningen i staten har röstat, antingen på den republikanska kandidaten eller den demokratiska kandidaten. Om man räknar ihop alla elektorer från alla stater så finns det totalt 538 stycken. Varje stat har olika många elektorer som kan rösta i valet. Det finns flera faktorer som bestämmer hur många elektorer det i finns en stat. Den första är att kollegiet enligt USAs grundlagar ska bestå av lika många 23

Foto: Wikimedia Commons

ledamöter som det finns ledamöter i det federala representanthuset och den federala senaten tillsammans. Det betyder att varje delstat har åtminstone tre elektorer. Sedan räknar man också på hur stor delstaten är, alltså hur många invånare det finns och dess ekonomi. Delstatens befolkning bestäms vart tionde år i folkräkningen.. Detta resulterar i att det kan skilja ganska mycket från stat till stat hur många röster de får. Till exempel så har delstaten Texas flest röster med 38 stycken medan delstaten Vermont bara får tre stycken. För att en presidentkandidat ska kunna vinna valet så gäller det att vara den första till 270 stycken elektorsrösters. Nu när jag har förklarat lite om hur USAs valsystem fungerar så är det väldigt tydligt att det skiljer sig mycket från vårt svenska system. Alltså behöver en kandidat inte vinna majoritetens röster, utan det räcker med att vinna elektorsrösterna i de större staterna för att kamma hem valet.


Vi Ünskar alla en god jul och hoppas pü ett gott 2021 med säkra vaccin mot covid19!

Profile for Anette

The Sigtuna December 2020  

Advertisement
Advertisement
Advertisement