Mitt namn är Madde Andersson och jag är en landskapsarkitektstudent på SLU. Jag har tidigare studerat hållbar samhällsutveckling, och under en tid startade jag eget företag som konstnär. Sedan hittade jag landskapsarkitekturen, som blev ett utmärkt sätt för mig att kombinera mina konstnärliga intressen med min passion för natur och miljö.
Jag tycker särskilt om att analysera och gestalta olika typer av gröna utemiljöer, som till exempel parker och bostadsgårdar. Jag intresserar mig mycket för människans relation till naturen, vilket är ämnet jag just nu fördjupar mig inom i min kandidatuppsats. Jag har även ett stort intresse för urban grönska, miljöpsykologi, naturlek och gångvänliga miljöer. I min tidigare konstverksamhet målade jag djur, växter och landskap. Jag ville visa hur vacker och viktig naturen är, och skapa miljöer som ger betraktaren ett lugn, vilket är något jag även tar med mig in i min roll som landskapsarkitekt.
I min process har jag lätt för att generera idéer, visualisera och tänka mig in i människors upplevelser av platsen. I mitt skissande brukar jag naturligt tänka på hur människor rör sig igenom platser, vad de möter och vad de ser. Mina gestaltningsförslag kretsar ofta kring samspelet mellan människa och natur.
I min portfolio visar jag här några utvalda individuella projekt som jag har gjort hittills i min utbildning på SLU.
ERFARENHETER
SALES CO-WORKER (SOMMARJOBB)
IKEA Kungens Kurva, 2024
FÖRETAGSANSVARIG, LARKDAGEN
Branschdag för landskapsarkitektur på temat “Urban Life” i Alnarp, 2024
STUDENTREPRESENTANT, SACO-MÄSSAN
Arbete på mässan med att guida studenter intresserade av arkitektur
Sveriges Arkitekter, 2023
“BYGG SANDLANDSKAP SOM ETT PROFFS”
Aktivitet med barn: bygga landskap och prata arkitektur på Malmöfestivalen
Sveriges Lantbruksuniversitet, 2023
STUDENTMEDARBETARE, EU-KONFERENS
På konferensen “Creating Green Cities” Sveriges Lantbruksuniversitet Alnarp, 2023
En veckas studiebesök och workshops på temat “Urban Jungle” för europeiska landskapsarkitektstudenter. Wien, 2023
LANDSKAPSARKITEKTPROGRAMMET
Pågående studier (år 3)
Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022-NU
HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING 60hp
Stockholms Universitet, 2017-2018
- Hållbar utveckling & miljöpolitik 7,5 hp
- Ekologisk ekonomi 7,5 hp
- Utveckling, globalisering och miljö 7,5 hp
- Hållbar konsumtion 7,5 hp
- Miljöetik 7,5 hp
- Miljökommunikation 7,5 hp
- Naturresurser & hållbar utveckling 7,5 hp
- Ekosystemtjänstförvaltning 7,5 hp
HAVSNÄRA GRÖNSKA
SPÅRVÄGSTORGET
GÅNGVÄNLIGHET I MALMÖ
NATUREN FÅR KOMMA IN
HISTORISKA ÅRSRINGAR RITNINGAR
HAVSNÄRA GRÖNSKA
GESTALTNINGSFÖRSLAG FÖR BOSTADSOMRÅDE I VARBERG
I kursen “Studio 2 - Staden och boplatsen” fick jag arbeta fram ett förslag för Västerport, ett före detta hamnområde i centrala Varberg, som skulle omvandlas till ett nytt bostadsområde. Uppgiften bestod av platsbesök, analyser, utveckling av koncept och resulterade i ett förslag för det nya området i tre olika skalor: Övergripande strukturplan, stadsdelsplan och bostadsgård.
KONCEPT
Nya Västerport ska binda samman stadens grönområden med en genomgående urban grönska. Genom att integrera vattenelement och havsnära växtlighet i såväl offentliga rum som i de privata bostadsgårdarna, ska närheten till vattnet kännas av i hela området. Präglat av krokiga gator och småskalig bebyggelse ska Västerport bli en upplevelserik förlängning av centrum med gaturum som ger mer plats till människa och natur.
Urban grönska För människor Närhet till vatten
ANALYS
Barriärer som påverkar
Järnvägen i öst utgör en fysisk barriär som hindrar rörelse mellan ny och befintlig stadsdel. Järnvägen går ner i tunnel i de södra delarna, vilket möjliggör enkla passager i plan, medan de norra delarna kräver planskilda passager, vilket i sig kan utgöra en mental barriär för till exempel fotgängare och cyklister.
Passager som möjliggör passage i öst-västlig riktning är särskilt viktigt för att den nya stadsdelen ska kunna bli en del av staden och hela Varbergs invånare ska kunna ta del av utbudet och uppleva kontakten med havet i framtida Västerport.
Bristande tillgång på grönska
Stora delar av Västerport saknar tillgång till närliggande grönområden (inom 300 meters avstånd). Detta innebär att grönområden behöver planeras inom planområdet, för att framtida boende ska få god tillgång till grönska i sin närmiljö.
Västerport angränsar till olika typer av grönstruktur, som t.ex parkerna i söder och Getteröns naturreservat i norr. Därför finns goda möjligheter att knyta samman dessa grönområden. Genom att addera genomgående urban grönska kan den gröna strukturen i Varberg kopplas ihop.
Kompletterande boendeparkering under mark Tra kstruktur
Huvudgata inkl. cykelväg och trottorar
Bro för huvudgata
Lokalgata
Gångfartsområde
Gågata
Gång- och cykelväg
Bro för gång- och cykelväg Ny tågstation
Ny busshållplats
Be ntlig busshållplats Järnväg
P-hus / mobilitetshus
STRUKTURPLANER
Trafikstrukturplan
Bostadsområdet är utformat med gångvänlighet i fokus, med gångfartsområden där fordon tillåts köra på fotgängares villkor, gågator helt fria från biltrafik och gång- och cykelvägar som leder genom grönområden.
Huvudgatan för biltrafik och kollektivtrafik utformas för en lägre hastighet och syftar till att leda mestadels av biltrafiken till områdets mobilitetshus. Det centrumnära läget minskar för många behovet av egen bil, men poolbilar ska även finnas i mobilitetshusen för när man behöver det. Kvarter längre från mobilitetshusen får möjlighet till parkeringsgarage under mark.
För att minska på järnvägens barriäreffekter och möjliggöra rörelse i öst-västlig riktning, finns flertalet broar som kopplar Västerport till övriga staden och befintlig grönstruktur i öst.
Grönstrukturplan
Den nya stadsparken vid tågstationen blir områdets nya framsida och blir en förlängning av de angränsande grönområdena i syd. Urban grönska, gröna öppna stadsrum och parkområden länkar samman grönstrukturen hela vägen upp till naturreservatet i norr. Längs järnvägens öppna tråg fungerar grönskan som en buffertzon mellan järnvägen och de nya bostadskvarteren. Gång- och cykelpassager över järnvägen utformas med mycket grönska för att koppla till grönstrukturen i öst.
I nordväst angränsar Västerport till aktivt industrihamnområde. Planterad skog skapar en visuell avgränsning mot hamnen, som tillsammans med bullerplank kan minska bullernivån. Grönområdet i norr blir ett rekreationsområde med vildare karaktär, som övergår till naturreservat på andra sidan vägen. Runt vattenverket bevaras uppvuxen natur, och det befintliga svackdiket i norr leds vidare genom parkområdet och ut mot havet.
Grönstruktur
STADSDELSPLAN
Grönt gaturum i gångfartsområde
Krokiga gator
Sektion
havsnära grönska
Stadsdelen har utformats med genomgående grönska, för att knyta samman grönområdena i staden och skapa hälsosamma och trivsamma boendemiljöer. Stadsdelens inre gata som går i nord-sydlig riktning är extra bred för att skapa mer plats för sammanhängande grönstruktur som kopplar samman naturreservatet i norr med parkerna i söder. Genom att avsätta plats i gaturummen för små skogsdungar och planteringar, och nyttja fasader för klätterväxter skapas gröna oaser i ett centrumnära läge.
Den havsnära känslan förmedlas främst genom vegetation av kustnära karaktär, med arter som förknippas med ett kustnära läge. Till exempel tallar, havtorn och andra buskar i silvriga toner, flerstammiga björkar och planteringar med ljung och olika perenna gräs. Detta för att göra det havsnära läget påtagligt i hela stadsdelen, även ett kvarter in från hamnpromenaden, i ett vind- och bullerskyddat läge. De arter som vilt växer längs kusten i utsatta lägen är även ofta mer lämpliga för ståndorten som en stadsmiljön intill havet kan medföra.
Stadsdelen består av ett gångfartsområde intill den nya stadsparken, tågstationen och havet. Stadsdelens kvarter är förskjutna och oregelbundna vilket skapar krokiga gator, gränder och fler gröna stadsrum av varierande storlekar. Detta för att göra området mer trivsamt och upplevelserikt för fotgängare, för att skydda mot vind och skapa platser med lä på de inre gatorna. Bebyggelsen är mestadels småskalig, men tillåts bli högre på vissa ställen, exempelvis mot hamnen och järnvägen, i syfte att skydda de inre gatorna mot buller.
Offentligt och privat
Precis intill både tågstationen och havet är läget attraktivt både för boende och för besökare. Varberg som sommarstad lockar många besökare, och därför har stadsdelen utformats för att ha en offentlig framsida med serveringar och liknande verksamheter, och en privat baksida med lummiga gårdar för de boende. Kvarteren är halvslutna, så att man kan ana grönskan i gårdarna innanför men att de ändå upplevs privata nog för att de boende ska kunna njuta av dem.
Urban
Skala
STADSDELSPLAN
Stadsdelsplan
Mindre biltrafik - mer liv
Stadsdelen har utformats med gångvänlighet, människor och grönska i fokus. I gångfartsområdet tillåts bilar i ett sakta tempo och på fotgängares villkor. Vägarna har utformats för att sänka hastigheten ytterligare med växelvis sidoförskjutningar med urban grönska. Mindre plats ges till biltrafiken, i syfte att frigöra mer yta till människa och natur. Detta ger en mer upplevelserik och trivsam utemiljö, med rikare urban grönska och möjligheter för utevistelse. Det ökar även barns rörelsefrihet, som kan röra sig tryggt i området och lek kan därför tillåtas spontant uppstå både i den angränsande parken och i de bilfria gaturummen.
Närhet till vattnet
Längs hamnpromenaden finns en ny badplats och bryggor i flera nivåer, som gör det möjligt att komma ner och få en närmare kontakt med vattnet. Ljudet av porlande vatten kan även användas i stadsrummen för att minska bullret från järnvägen och industrihamnen.
Enskilda platser att sitta själv
Bostadsgården
Sektion B - B
Skala 1:100
Lekfulla stepping stones som leder över bäcken
Plats för många att umgås
Blommande prydnadsaplar med plats för t.ex hängmattor
Rumsbildande cykelparkering med klätterväxter
BOSTADSGÅRD
Spontanlek och umgänge
Gården har gott om lekvänlig natur, som tåliga buskage, balansstubbar, klätterträd och “stepping stones” som leder över bäcken. Gågatan i syd kan också fungera som en förlängning av det privata gårdsrummet, där lek eller spontant umgänge kan ske med utsikt över havet. Runt hörnet finns hamnpromenaden med uteserveringar och badplatser.
Rumsbildande cykelparkeringar
Plats
för många och få
Cykelparkeringar med tak finns i anslutning till alla entréer för att göra vardagslivet enkelt för de boende. Klätterväxter runt cykelställen skapar gröna väggar och ramar in den inre bostadsgården. Entreer in till den inre delen av gården finns utanför varje port, för att underlätta daglig användning.
En grund bäck rinner genom hela gården och samlas upp i dammen vid södra entrén. Ljudet av vatten hjälper till att maskera buller från hamnen och stadslivet utanför. Runt om finns många platser att sitta, både själv och med andra. Den lilla grillplatsen eller hängmattorna passar för mindre sällskap, och när många vill mötas samtidigt finns den större grillplatsen med kvällssol och odlingslådor.
En havsnära trädgård
På bostadsgården möter stadsdelens övergripande havsnära karaktär en mer lummig och privat trädgårdskänsla. Här finns både de karaktärsarter som ger den havsnära känslan, men med inslag av blommande nyponbuskar, syrener och prydnadsaplar som ger bostadsgården sin lummiga charm.
Miljörum
st10Cykelparkering:
Infarttillp-garage 21platser+platsförRHP
st15Cykelparkering:
Miljörum
Gångfartsområde
Marktegel
Stenmjöl
Gräsmatta
GÅNGVÄNLIGHET I MALMÖ
LITTERATURSTUDIE OCH GIS-ANALYS AV GÅNGVÄNLIGHETEN
OCH BARRIÄRER FÖR FOTGÄNGARE I MALMÖ
I kursen “Planeringens grunder” fick jag göra en litteraturstudie och GIS-analys på valfritt ämne inom planering. Jag valde då att fördjupa mig i temat gångvänlighet och vad som utgör barriärer för fotgängare. I ett självständigt analysarbete i GIS har jag applicerat teorin från litteraturstudien, och det resulterade i en uppsats om gångvänlighet, med en gångvänlighetsanalys och kartläggning av barriärer för fotgängare i ett utvalt område i Malmö.
FRÅGESTÄLLNING
1. Vilka egenskaper har en gångvänlig stad, och vart finns dessa i Malmö?
2. Vilka fysiska och upplevda barriärer kan hindra fotgängare, och vart finns dessa i Malmö?
AVGRÄNSNING
Ett avgränsat område valdes genom en socioekonomisk analys, baserat på geodata från Malmö stads öppna dataplattform. Den socioekonomiska analysen behandlade aspekter som hälsa, utbildning och ekonomi, och de områden som visade på en högre andel socioekonomisk utsatthet var de som analyserades vidare i uppsatsen.
Uppsatsen och analysen har även avgränsats till att endast behandla vissa aspekter på gångvänlighet, och analyserna skulle behöva kompletteras för att ge en heltäckande bild av gångvänligheten i området.
6 1 Grundförutsättningar för fotgängare
GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR
Först analyserades grundförutsättningarna för fotgängare, utifrån litteraturens faktorer för grundläggande tillgänglighet för fotgängare. Kartan visar där det finns trottoarer, gångvägar, stigar, parkområden och torg.
Analysen visade ett tätt sammankopplat gångnät i stora delar av området, men glesare i söder, vilket kan bero på att det är i utkanten av staden och präglas av industri- och handelsområden.
Den grundläggande tillgängligheten är en viktig förutsättning för att gångvänliga miljöer ska kunna uppstå, men att fotgängare kan ta sig fram här betyder inte nödvändigtvis att miljöerna är gångvänliga, vilket är något som utforskas mer i nästa del.
1. Analys av grundförutsättningar för fotgängare utifrån Alfonzos (2005) faktorer för tillgänglighet: trottoarer, gångvägar och stigar, samt parkområden och torg.
Figur 1 visar ett tätt sammankopplat gångnät i stora delar av området, som är en av Southworths (2005) kriterier för gångvänlighet Dock är gångnätet glesare kring södra utkanterna, vilket är förståeligt eftersom det också är utkanten av staden och präglas idag av
Figur
Figur 2: Analys av positiva faktorer för gångvänlighet. Gångvänliga vägar innebär vägar ämnade för fotgängare, eller tar särskild hänsyn till fotgängare: gångfartsområden, gågator, friliggande gångvägar, gång och cykelvägar, gångstigar, elljusspår, och trottoarer längs gator med låga hastigheter (30 km/h).
POSITIVA FAKTORER
Figur 2 visar att det finns trafiklugnande inslag i hela området förutom i “Lindängen, Almvik m fl” i sydöst. Tillsammans med låga hastigheter påverkar det enligt litteraturen fotgängares bekvämlighet, trygghet och trafiksäkerhet Det går även i linje med kommunens planering att lugna ner tempot på stadens gator Analysen visar att mycket av det tillgängliga gångnätet (se figur 1), saknar egenskaper som gör dem gångvänliga.
Figur 4: Analys av negativa faktorer för gångvänlighet: buller högre än 60 dB och hastighetsgränser över 50 km/h.
Figur 4 visar att områden separeras av höga hastigheter och buller, vilket kan utgöra mentala barriärer för fotgängare som vill ta sig till angränsande områden och förstärka känslan av att områden upplevs separerade Dessa faktorer exempelvis hindra dem som vill ta sig till de större parkområdena eller på annat sätt ta del av utbudet i andra delområden
NEGATIVA FAKTORER
Inom området finns stora parker, som ökar bekvämligheten och njutbarheten utifrån Alfonzos (2005) teori I analysen har parker hanterats som ett positivt område, men de kan även upplevas otrygga under kvällstid och påverka gångvänligheten negativt enligt både Alfonzo
Kartan visar faktorer, vägtyper och platser som är positiva för fotgängare. Inklusive bland annat gångvägar, gångfartsområden, gågator, elljusspår och gator med låga hastigheter (30 km/h). Analysen visade att det finns trafiklugnande inslag i hela området, förutom industriområdet i sydöst. Låga hastigheter i trafiken har positiv påverkan på fotgängares bekvämlighet, trygghet och trafiksäkerhet. I jämförelse med analysen av grundförutsättningar, visar denna analys att en stor del av det sammankopplade gångnät som finns i området saknar viktiga egenskaper som bidrar till gångvänliga miljöer.
I analysen har parker hanterats som ett positivt område, men i uppsatsen diskuterades det även att dessa miljöer kan upplevas otrygga under kvällstid, vilket kan påverka gångvänligheten negativt.
Analysen visar ett urval av negativa faktorer för gångvänlighet utifrån litteraturen. Buller högre än 60 dB och hastighetsgränser över 50 km/h har räknats in i analysen.
Höga hastigheter, här över 50 km/h, påverkar bekvämligheten enligt Southworth (2005) och trafiksäkerheten enligt Trafikverket (2013) Analysen utgår även från att buller över samtalsnivå (över 60 dB) är en negativ faktor, enligt Gehl (2010) och Folkhälsomyndigheten (2019) Söder om inre ringvägen, särskilt i “Lindängen, Almvik m fl” finns det särskilt stora områden som påverkas av dessa negativa faktorer
De olika områdena separeras av vägar med höga hastigheter och runt dessa skapas bullerproblem som påverkar gångvänligheten. Detta kan utgöra en mental barriär och förstärka känslan av att områden upplevs separerade från varandra. Dessutom kan det hindra människor från att ta del av utbudet, som till exempel större parkområden, som är i de andra områdena. Söder om inre ringvägen och längs järnvägen finns särskilt stora bullerproblem.
Figur 5: Resultat av gångvänlighetsanalysen, efter att ha slagit samman positiva faktorer från figur 3 med negativa faktorer från figur 4.
GÅNGVÄNLIGHETSANALYS
Negativa faktorer slår här ut positiva faktorer, så platser med både positiva och negativa egenskaper visas här inte som gångvänliga Analysen visar att den gångvänliga ytan har minskat Mestadels av de gångvänliga miljöerna enligt denna analys består av parkmark Övriga gångvänliga miljöer är fragmenterade och skulle behöva knytas samman bättre Som figur 1 tidigare visat, är det tillgängligt att promenera på mycket av de icke färgade ytorna i figur 5, men de miljöerna är enligt analysen inte gångvänliga
I gångvänlighetsanalysen suddar de negativa faktorerna ut de positiva faktorerna, med utgångspunkt i slutsatser från litteraturstudien. Det innebär att platser som har både positiva och negativa faktorer visas inte i den här analysen som gångvänliga. För att uppnå gångvänliga miljöer behövs inte bara positiva egenskaper, utan även en frånvaro av de negativa.
Analysen visar bland annat att stor del av de gångvänliga miljöerna i området består av parkmark, medan övriga gångvänliga områden är fragmenterade och skulle behöva knytas samman bättre. Vissa områden framträder som mer gångvänliga, jämfört med andra.
6.3 Barriärer för fotgängare
Figur 6: Analys av barriärer för fotgängare. Övriga stora vägar innefattar breda vägar (11-18m), av- och påfartsleder och genomfartsleder Där dessa vägar kan korsas med ett vanligt övergångsställe, har en öppning gjorts i barriären.
BARRIÄRER
Figur 6 visar att järnvägen utgör en fysisk barriär mellan östra (“Örtagården, Herrgården m fl”) och västra delar av området Inre och yttre ringvägen utgör också en fysisk barriär Området “Lindängen, Almvik m fl” i söder och “Örtagården, Herrgården m fl” i öster är helt omringad av barriärer och fotgängare behöver passera via planskilda korsningar som broar och tunnlar för att ta sig över barriären.
Analysen visar barriärer som järnvägar, planskilda passager, motorvägar och övriga stora vägar. Järnvägen och motorvägen är fysiska barriärer som endast korsas via planskilda passager som broar eller tunnlar, vilket i sig kan utgöra mentala barriärer på grund av upplevd otrygghet, nivåskillnader eller höga bullernivåer som även kan ha hälsoeffekter.
Andra stora vägar, som kan upplevas svåra att korsa men är fysiskt tillgängliga, finns spridda i hela området. Oftast kan de korsas med vanliga övergångsställen som ger företräde till fotgängare, men analysen visar att planskilda korsningar förekommer även här, vilket kan vara på grund av att man tidigare planerat för bilen i första hand
Andra stora vägar, som kan utgöra en mental barriär, finns spridda i hela området. Oftast kan de korsas med vanliga övergångsställen som ger företräde till fotgängare, men analysen visar att planskilda korsningar är vanligt förekommande, vilket kan bero på att områdena utvecklats under en tid då planeringen prioriterade biltrafiken.
NATUREN FÅR KOMMA IN
GESTALTNINGSFÖRSLAG FÖR PARK OCH TORGYTA I GENARP
I kursen “Studio 1 - Landskap som plan, verklighet och idé” fick jag göra ett gestaltningsförslag för en ny centrumpark i en av byarna i Lunds kommun. Inom kursen låg fokus på att öva sig i att kommunicera sitt förslag visuellt med endast handritat material. Uppgiften gick ut på att arbeta fram ett förslag på antingen en ny park eller ett torg, och låta analyserna och konceptet vägleda arbetet.
NULÄGESPLAN
Parken är beläget mitt i Genarps centrum och omges av viktiga målpunkter som byhuset, offentlig toalett, busshållplats, skola och pizzeria. I närheten finns även mataffärer, vårdcentral, förskola och äldreboenden. I söder finns en öppen gräsyta som används för byns midsommarfirande. I norr finns liten grusad yta för parkering och en torgyta som är belagd med äldre smågatsten. På platsen finns uppvuxen växtlighet, som exempelvis gamla björkdungar. Men det saknas städsegröna inslag som skulle göra parken mer trivsam året om.
ANALYSER
På platsen saknas tillräckligt med tillgänglighetsanpassade ytor och platser att sitta. Den befintliga torgdelen har en ojämn markbeläggning och är omgiven av en mur och jordvallar som förhindrar den naturliga rörelsen mellan områdets målpunkter.
Mestadels av rörelsen genom parken sker diagonalt, och längs med den södra delen, baserat på en målpunktsanalys, iakttagelser på platsen och spår av slitage i gräset. På grund av bristande tillgänglighet på platsen väljer äldre med rullator att promenera runt istället för genom parken.
Aktiviteter som sker på platsen är det årliga midsommarfirandet, och till vardags rastar man även hunden, passerar igenom eller väntar på bussen. Busshållplatsens läge ska flytta till Bygatan, vilket gör att denna aktivitet kommer flyttas till parkens norra del.
Nulägesplan
Skala 1 : 800
Rörelse
KONCEPT
1. Torgyta i norr och park i söder
Det starka centrumläget motiverar att platsen ska få en torgyta, vilket bäst placeras i parkens norra del, med bibehållen kontakt med byhuset och i anslutning till den nya busshållplatsen. Torgytan och parken ska utformas på ett sätt som tillåter rörelse och bjuder in till vistelse.
2. Bjud in Risens naturreservat
Genarp har god tillgång på fin skyddad natur, men dessa naturkvaliteter har inte varit tillgängligt för äldre och funktionshindrade. Risens naturreservat bjuder på ett öppet böljande landskap, med kullar, vintergröna enar och bokskogsdungar. Genom att bjuda in element från Risens naturreservat ska naturkänslan bli påtaglig även i centrum.
Risens naturreservat i miniformat
OM FÖRSLAGET
1. Torgytan har gott om formella och informella sittytor. Här finns också upphöjda perennplanteringar med växter inspirerade från Risens flora.
2. Stenmuren som tidigare identifierats som en barriär, återanvänds och läggs om i en mjukare form. Fler öppningar i muren tillåter friare rörelse mellan torgytan och parken.
3. En rumslig avgränsning med vintergröna buskage och bänkar längs gångvägen, vilket blir en plats att stanna till och njuta av utsikten.
4. Små kullar och vintergröna enar på gräsytan är ett sätt att bjuda in Risens karaktär till platsen. Kullarna är även ett sätt att återanvända jordmassorna på platsen som tidigare låg runt torgytan.
5. Fler siktlinjer mot de gamla björkarna och fler sittplatser. Här genom vegetationen finns träspänger som ger associationer till vandringsmöjligheterna i naturreservatet. En balansbana med stubbar och tåliga låga buskar bjuder in till lek.
Upphöjda stenpartiplanteringar Invänta bussen
Vattenspel för hela familjen
Sektionselevation
Plats för vistelse, möten och lek
6. Det nya utegymmet är av trä för att passa in i den naturlika stilen på platsen.
7. Den diagonala genvägen får fortsätta genom den gamla björkdungen, som med tiden kommer få ersättas av bok.
Bokskogen
Kullarna
Enarna
Vandringen
Gräsmatta
Stenmjöl
Bokplantor
Stenparti i perennplantering
Lignoser lövfällande
Lignoser städsegröna
När tiden är kommen för de gamla björkarna
I illustrationsplanen finner du utplacerade markörer under de gamla björkarna, som representerar de bokplantor som ska planteras som efterträdare när de gamla björkarna med tiden försvinner. Bokplantorna får skydd av björkarna under etableringstiden och kommer sedan växa upp och bli till bokdungar som återfinns även i Risens naturreservat.
Vårblomning
Under björkdungarna planteras snödroppar och snöklockor som ger fin vårblomning innan gräset växer upp.
Tillgängligt promenadstråk
Sektionselevation A-A, Skala 1:100
Friväxande vintergrön liguster
Kullar som för tankarna till naturreservatet
Sektionselevation B-B, Skala 1:100
Plats för lek och bus
Plats för både vila och motion
Balansbana
Plats att sitta och samtala
04
VÄXTKOMPOSITION FÖR UTÖKAD GRÖNSKA
PÅ ETT TORG I MALMÖ SPÅRVÄGSTORGET
I kursen “Vegetationsbyggnad - Material och projektering” fick jag göra en växtkomposition för ett befintligt torg där vissa delar av torgets hårdgjorda ytor skulle göras om till nya växtbäddar. Förslaget skulle kommuniceras med hjälp av konceptbild, analyser, illustrationsplan, sektioner och växtlistor.
KONCEPT
Förslaget är att ta tillvara på och bygga vidare på platsens befintliga kvaliteter genom att “lyfta ut” en andel befintliga arter till de nya planteringarna och inspireras av det befintliga färgtemat på platsen.
De nya ytorna ska fungera som en förlängning av de ursprungliga planteringarna, och på sikt ge intrycket att torget från början har varit lika grönt. Genom att utgå från det som redan finns, ska torgets nya planteringar förenas med det gamla, samtidigt som det kompletteras med fler arter för ökad biologisk mångfald.
FÄRGANALYS
En analys av den befintliga växtligheten och platsens omgivning visade på ett återkommande färgtema. Silverblå toner fanns både i torgets träd, båghallarnas fasader och perennplanteringarna. Perennerna blommar i blått, lila, rosa och vitt och olika typer av perenna gräs binder samman planteringarna. De befintliga träden har höstfärger som matchar de omgivande byggnaderna.
VÄXTLISTA
Perenner med höstfärger har valts ut för att bygga vidare på det befintliga temat. De nya planteringar som angränsar till en befintlig har utformats för att smälta samman med befintliga växter, och de nya fristående planteringarna bygger vidare på mer silvriga och lila-blå toner för att förstärka det övergripande temat på platsen. Vissa arter från de befintliga planteringarna har kopierats ut till de nya ytorna, för att det nya enklare ska smälta samman med det befintliga, och fler arter har adderats för att öka biologisk mångfald och ge en längre blomningstid.
STÅNDORTSANALYS
De olika planteringsytorna har A- respektive B-jord, vilket tillsammans med olika grad av beskuggning från omgivande byggnader gör att de olika planteringsytorna får skillnader i ståndort, vilket påverkat växtvalet.
Ljust, torrt
Ljust, fukthållande
Halvskugga, torrt
Halvskugga, fukthållande
Littera Vetenskapligt namn Svenskt namn Kvalitet/storlek TRÄD
Planteringarna intill båghallarnas fasader består av låga perenner och silvriga och lilablommande buskar. De olika höjderna på vegetationen har matchats med de varierande fönsterhöjderna på fasaden.
Sylhagtorn, som fanns i den inre planteringen, har använts även i den nya ytan. Ytan har även fått fler blommande arter som doftschersmin, och körsbärskornell som bidrar med extra tidig vårblom.
Ytan bestod tidigare av fristående träd på en grusyta, och ska här utvecklas till ett mer frodigt intryck. De befintliga träd som fanns i dungen har även kopierats över till andra sidan gången, för att det ska kännas mer som att man går igenom planteringen när man går in mot torget.
4. Här ska ett buskage med friväxande liguster växa fram med tiden som skapar mer rumslighet åt båda sidor av planteringen och bidrar med blomning.
Ginnalalönnar ska bilda en liten dunge och bidra med grönska på de tidigare hårdgjorda delarna.
I denna plantering ska silvriga toner få ta extra mycket plats, dominerat med smalbladig silverbuske och havtorn.
Här är torgets lågpunkt och därför har perenner som gillar lite mer fukt valts ut.
Båghallarna
ILLUSTRATIONSPLAN
BÅGHALLARNA
5. 6.
HISTORISKA ÅRSRINGAR
KONCEPTUELL GESTALTNING AV EN MINNESPLATS I VARBERG
I kursen “Formlära - Dialog med en plats” fick jag i uppgift att göra ett konceptuellt gestaltningsförslag för en valfri plats i anslutning till hamnområdet i Varberg. Industrihamnen i centrala Varberg skulle flyttas för att göra plats för ett nytt bostadsområde. Uppgiften kretsade kring att lyfta fram formmässiga eller rumsliga aspekter som har gått förlorade eller är påväg att förloras, och därefter transformera platsen så den förmedlar någon historisk aspekt eller minnen från hamnens tid.
IDÉPROCESS
Historisk analys
Den valda platsen är idag en parkeringsplats för husvagnar och är belägen intill det blivande nya bostadsområdet Västerport. Platsen kommer troligen förändras och få nya användningsområden i samband med utvecklingen av området.
Genom byggande av skissmodeller och skissande på papper testade jag att omvandla den historiska gradienten till volymer. För varje historiskt lager som adderas, läggs höjd på, som skapar flera nivåer till platsen. De äldsta delarna blir därför de högsta och skapar en utkiksplats. Val
Jag valde att utforska hur hamnens placering, form och utbredning har utvecklats över tid. Analysen baserades på kartmaterial från 1858 till idag, inklusive kommunens senaste planer på ombyggnation. Flera lager transparent skisspapper skapade en gradient.
De äldsta kvarvarande delarna av hamnen framträdde då tydligare i mörk färg, eftersom dessa funnits med i varje lager, medan de nyare delarna av hamnen blev ljusare.
Ett utsnitt av gradienten som framkom av analysen applicerades sedan digitalt på platsen. Jag funderade på hur man skulle kunna göra de historiska årsringarna kännbara på platsen och samtidigt addera nya rumsligheter till en plats som tidigare varit helt öppen.
Utkiksplatsen
De äldsta kartorna på hamnen från 1858 visade att hamnen från början var längre och smalare, men i nästa kartlager hade hamnen byggts om och kortats ner, vilket översatts i volym här till en utkiksplats.
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG RITNINGAR
I kursen “Markbyggnad - Material och projektering” fick jag arbeta med en omgestaltning av de hårdgjorda delarna av ett torg i Malmö. I uppgiften skulle allt markmaterial bytas ut och omgestaltas, vilket resulterade i ett förfrågningsunderlag med bland annat en Markplanerings- och höjdsättningsplan. I kursen fick jag även göra en Detaljritning av en valfri träkonstruktion, som inte var en del av torget.
Läggningsprincip
Läggningsprincip
Läggningsprincip
FÖRKLARINGAR
ARBETSOMRÅDESGRÄNS, RITAD 1m UTANFÖR GÄLLANDE GRÄNS
HUSLIV MED DÖRRÖPPNING
FG 0,00 FÄRDIG GOLVHÖJD
HUVUDENTRÉ SIDOENTRÉ
BTG1
MARKBETONGPLATTA STOR, HALVFÖRBAND
BTG2 MARKBETONGPLATTA LITEN, NOLLFÖRBAND
BTG3 SINUSPLATTA FÖR LEDSTRÅK
BTG4 KUPOLPLATTA FÖR LEDSTRÅK
SMG1 SMÅGATSTENSYTA BOHUS RÖD, BÅGSÄTTNING,
SMG2 SMÅGATSTENSYTA BOHUS GRÅ, BÅGSÄTTNING
SMG3 SMÅGATSTENSYTA BOHUS RÖD, TVÄRSÄTTNING SM STENMJÖLSYTA
PL1 VÄXTBÄDD FÖR HÄCK
PL2 VÄXTBÄDD FÖR PERENNPLANTERING
PL3 VÄXTBÄDD FÖR TRÄDPLANTERING
BEFINTLIGT TRÄD
BEFINTLIGT BUSKAGE
00,00
MARKHÖJD UTBREDNING AV BEFINTLIG SKELETTJORD UNDER HÅRDGJORD YTA, UPPSKATTAD SJ MARKHÖJD SOM BEHÅLLES 00,00
MARKHÖJD SOM BEHÅLLES, INTERPOLERAD 00,00ip
DB 00,00 DAGVATTENBRUNN
LB 00,00 LUFTNINGSBRUNN
MK 00,00
MURKRÖNSHÖJD
KANTSTÖD MED VISNINGSANGIVELSE, MÅTT CM KS1: GRANITKANTSTEN, RÖD. KS2: GRANITKANTSTEN, GRÅ. KS-00
LINJEAVVATTNING
M BEFINTLIG MUR S BEFINTLIG BELYSNINGSARMATUR
CYKELSTÄLL MED RAMLÅS U3
SOFFA U1
SKRÄPKORG
B BRUNN MED LOCK B BEFINTLIG VATTENPUMP U4 PL4 VÄXTBÄDD FÖR TRÄDPLANTERING, SKELETTJORD KU KULLERSTENSYTA
ENKELSIDIG SKYLT
DUBBELSIDIG SKYLT U2
MÅTTENHET: MILLIMETER (MM)
MARKSTOLPAR, BJÄLKE/SPARRE MED DIMENSIONERNA:
TJOCKLEK 95 MM BREDD 95 MM LÄNGD 2460 MM
VARJE MARKSTOLPE SKA FÖRANKRAS MARKEN MED ETT PREFABRICERAT BETONGFUNDAMENT MED PLATTJÄRN.
