Issuu on Google+

Innehåller kurskatalog!

Ett magasin om social ekonomi, en förändrad välfärd och kyrkans samhällsroll. Intervjuer, fakta och goda exempel.

1


Vi lyfter blicken 6 frågor till biskopen Vilka är de stora samhällsförändringarna idag? – En viktig del är befolkningsförändringarna. En kraftig urbanisering och därmed en utglesning av landsbygden. I vårt stift bor ungefär en fjärdedel av befolkningen i stiftsstaden Västerås. Det får konsekvenser också för den övriga delen av stiftet. Arbetsmarknad och sysselsättning förändras. – Vi ser också en åldersförskjutning, vi blir äldre och äldre. Vi håller på att få en itudragning av samhället, de utsatta får det allt svårare. Det blir allt tuffare för den som står vid sidan om en ordinarie arbetsmarknad. – Den uppbyggnad av välfärd i offentlig regi som var 1900-talets stora projekt förändras och öppnas nu även för andra aktörer. Å ena sidan betyder det att vi ser en del företag som i första hand letar ekonomiska vinster, men det öppnar också för ett medborgarengagemang. På vilket sätt berör detta kyrkan? – Kyrkan har alltid sett till människan, till själ, kropp och ande och till skapelsen i sin helhet. När välfärdsprojektet nu öppnas för olika aktörer är det naturligt att också kyrkan finns med. Det är en utmaning att vara en del av detta engagemang. Ska kyrkan driva äldreboenden, förskolor, postkontor, bibliotek? – Det beror på vilka behov som finns i den lokala församlingen. Frågan blir inte minst aktuell när företag och

offentlig sektor drar sig tillbaka och bara kyrkan finns kvar lokalt. Hur bevarar vi vår egen identitet när vi jobbar i samhällssektorn? – Troheten mot uppdraget måste vi alltid vara klara över. Jag tänker ibland på historien om nykterhetsrörelsen på Irland vid förra sekelskiftet. Man bedrev bland annat ett framgångsrikt arbete med matserveringar som var helt alkoholfria. En sorts fristäder. Men med tiden fick man ekonomiska problem. Vad göra? Man började servera alkohol i begränsad mängd. Men det hjälpte inte. Då erbjöd ett bryggeri att man skulle kunna få sälja öl till billigt pris. På så sätt skulle man få in pengar samtidigt som man fortsatte driva sitt arbete. Det slutade med att denna, till namnet, nykterhetsorganisation drev en större pubrörelse. Det handlar om att vara varsam så att man inte skiftar fokus! Du talar ofta om den diakonala resursen. Tar vi vara på den i våra församlingar? – I en tid då välfärden ska drivas genom skilda aktörer behöver den lokala församlingen fördjupa sin omvärldsanalys och se vilka diakonala insatser som behöver göras. Här har församlingen en viktig kompetens i sina diakoner. De har som ett av sina uppdrag att kunna bidra med ”ett diakonalt öga” vid omvärldsanalysen. Det är därför det behöver finnas tillgång till diakoner i alla församlingar.

Om Aktör för välfärd Aktör för välfärd ges ut av Västerås stift.

Upplaga: 6000 ex

Redaktion: Anders Hagman, Lotta Lundberg-Ericsson, Pelle Söderbäck, Åke Paulsson

ISSN: 1653-8536

Grafisk form: Åke Paulsson

2

Tryck: Edita Ansvarig utgivare: Ola Söderberg

Vad hoppas du av projektet Aktör för välfärd? – Den lutherske kyrkoherden i Betlehem, Mitri Raheb, berättade vid ett av våra möten hur församlingen – i en stad med en minskande kristen befolkning - ställdes inför en utmaning; ”ska vi som kyrka dra oss tillbaka eller ska vi lyfta blicken och se vad som ger människor och det omgivande samhället liv?”. Svaret blev att skapa verksamheter som ”ger liv i överflöd”. Församlingen ser som sitt uppdrag att bygga land, sten för sten, och att ge kraft till samhället och varje enskild människa. När vi ställs inför samma utmaning hoppas jag att Aktör för välfärd hjälper oss att lyfta blicken.


Aktör för välfärd är ett kompetensutvecklingsprojekt som drivs av Västerås stift under 2012-2014 med stöd av Europeiska Socialfonden. Aktör för välfärd vill: • Sätta fokus på församlingarnas roll i samhällsutvecklingen. • Uppmuntra till nya verksamheter inom den sociala ekonomin. • Erbjuda kompetensutveckling av medarbetare för nya uppgifter. Den här tidningen har producerats av Västerås stift som ett led i informationsarbetet kring projektet Aktör för välfärd. Visst material har har tidigare publicerats i tidningen ”För att ingen har lejt oss,” producerad i Luleå stift inom projektet Kyrkan öppnar dörrarna. Materialet har generöst ställts till förfogande av Luleå stift. Ett hjärtligt tack för det! Kontakta din kontraktsadjunkt för att få veta mer. Eller hör av dig till projektledaren Anders Hagman 021-17 85 38 epost: afv.vasterasstift@svenskakyrkan.se

Innehåll Vi lyfter blicken 6 frågor till biskopen

2

En kyrka för alla? Vi testar tillgängligheten

32

Att räkna med människor

4

Grönytor kan bli hälsoträdgårdar

34

Aktör för välfärd i korthet

6

Hur jämställd är din församling?

35

8 steg mot social ekonomi

6

Världens enklaste genusanalys

35

8

Kurstkatalog 36

Tusen idéer – hur många ska få blomma? Vem är husse, vem är hund?

10

Välkommen på utbildning!

37

En breddad syn på diakoni

12

Liten verktygslåda

51

Om jag vore arbetslös*

14

Valvet är mässans utflöde!

16

Per Eckerdal – Fullfölj församlingens uppdrag!

18

Se människan*

20

2 världar i en*

21

Det handlar om att ge människor en chans*

22

Präst i entreprenörernas land

24

Kyrkan en självklar del av samhället

26

Därför att ingen har lejt oss...*

27

* De markerade artiklarna i innehållsförteckningen har tidigare publicerats i magasinet ”Därför att ingen har lejt oss”, producerad av Luleå stift, och har generöst ställts till Västerås stifts förfogande.

IOPS, SROI, Social ekonomi? Titta i liten verktygslåda på bakre pärmens insida

3


Att räkna med människor – det är hjärtat i den sociala ekonomin Text: Anders Hagman Foto: David Qviström

Social ekonomi är inget nytt i vårt land. Det är bara ordet som är nytt. I grunden handlar det om hur människor organiserar sig för att lösa gemensamma angelägenheter utanför de offentliga och privata sektorerna i samhället. Byalaget och båtklubben. Bostadsrättsföreningen. Föräldrar som tränar knattelaget i fotboll. Ideella hjälporganisationer och naturvårdsorganisationer. Kooperativa butiker, försäkringsbolag och bensinstationer. Det är alla exempel på verksamheter inom den sociala ekonomin. Det finns omkring 200 000 sådana sammanslutningar i Sverige. Begreppet social ekonomi kommer från franskan och har använts hos oss sedan EU-inträdet på 90-talet. Egentligen kunde vi kanske lika gärna säga den ideella sektorn eller organisationssverige. En anledning till att begreppet social ekonomi ändå används är att det knyter samman många väldigt oli-

4

ka verksamheter som har något viktigt gemensamt. Begreppet social ekonomi synliggör en hel sektor i vårt samhälle som fungerar på andra villkor än de privata och offentliga sektorerna. En sektor som spelar en allt viktigare roll inom välfärdssystemen i hela Europa. Bara i vårt land sysselsätts omkring 200 000 personer inom denna sektor. Omsättningen uppskattas till 120 miljarder. Medan den privata sektorn drivs på marknadsmässiga villkor med vinstintresset i första rummet, prioriterar den sociala ekonomin främst andra värden, som demokrati, människovärde och gemenskap. Medan den

skattefinansierade offentliga sektorn drivs av stat, kommun och landsting på riksdagens uppdrag, bygger den sociala ekonomin på frivilligorganisationernas arbete. Man kan säga att den sociala ekonomin sätter människan i det lokala sammanhanget och den enskilda människan i första rummet. Det är åtminstone grunden för det engagemang som finns i föreningar, stiftelser och kooperativ. Inom den sociala ekonomin är människan både målet och den främsta resursen. Fram till år 2000 var kyrkan en del av staten och tillhörde därmed den offentliga sektorn. Vid millennieskiftet bytte kyrkan sida och tillhör numer


Kerstin Rosendahl är flyktingombud i Malungs församling och en av tusentals engagerade medlemmar i vårt stift. I sitt engagemang för romska barn visar hon på hjärtat i den sociala ekonomin: Det frivilliga engagemanget för människors väl. Det kan ske på gamla beprövade sätt, men också på många nya vägar som skapas i vår tid, när välfärden öppnas för nya aktörer och servicen blir eftersatt på många små orter. den ideella sektorn, eller med andra ord, den sociala ekonomin. Församlingen är därmed tillbaka där den en gång började: som en frivillig sammanslutning av människor som vill leva, tro och verka i Jesu efterföljd. Som har till uppdrag att omsätta evangeliet i tro och handling, lokalt, där vi finns, och som en del i en världsomspännande kyrka. I dag är Svenska kyrkan den ojämförligt största aktören inom den sociala

ekonomin i vårt land. Men vi vet knappt om det själva. Spelar det någon roll? På ett sätt inte. Vi kan fortsätta verka precis som förut, förmodligen med långsamt minskade medlemstal och resurser. Men om vi vill ta tillvara de möjligheter samhällsutvecklingen ger oss att vidga och fördjupa det diakonala uppdraget. Om vi vill verka som en medveten Aktör för välfärd tillsammans med alla andra frivilliga krafter som vill samma sak. Då gör vi klokt i att sätta oss in i hur den sociala

ekonomin fungerar och utvecklas, i vårt land och i Europa.

5


8

Aktör för välfärd i korthet

Aktör för välfärd vänder sig till församlingarna i Västerås stift med ett erbjudande om fortbildning och kompetensutveckling i social ekonomi och medarbetarskap för anställda. De församlingar som vill gå vidare efter den inledande utbildningsomgången hösten 2012 kan få stöd att formulera egna utvecklingsprojekt och erbjuds fördjupad kompetensutveckling för enskilda medarbetare. För dem som vill vara med hela vägen är siktet inställt på att komma igång med nya verksamheter och pilotprojekt under 20132014. Projektet innebär inga kostnader för församlingarna, med undantag av satsad arbetstid och vissa kringaktiviteter.

1

Kompetenskartläggning 2012 Det första steget i ett socialfondsprojekt är att göra en kompetenskartläggning av alla anställda. Kompetenskartläggningen syftar till att på bästa sätt ta tillvara den enskilde medarbetarens idéer, kunskaper och utvecklingsmöjligheter. Omkring 850 anställda deltog i kartläggningen våren 2012. Den webbaserade kartläggningen utgör ett användbart verktyg för medarbetare och kyrkoherdar oavsett hur församlingens fortsatta medverkan i projektet utvecklas. Det är inte för sent att göra denna.

Fortbildning för hela arbetslaget hösten 2012 Utveckling förutsätter delaktighet och ett tillåtande arbetsklimat. När det gäller social ekonomi är det särskilt tydligt att ingen i förväg kan säga om det är husmor, diakonen, vaktmästaren eller kantorn som bär på den riktig goda idén. Under hösten 2012 inbjuds därför hela arbetslaget i de deltagande församlingarna till inspirationsdag och fortbildning med fokus på medarbetarskap och församlingens möjligheter inom den sociala ekonomin.

Utbildningar och projektutveckling 2013-2014 Resten av projekttiden innehåller tre delar. • De utbildningar som erbjuds inom projektets ram och som presenteras i utbildningskatalogen. Deltagarantalet är begränsat. Prioritering kan komma att göras. • Processdygn för fördjupad omvärldsanalys och projekt utveckling. Processdygnen vänder sig till hela arbetslaget. Förtroendevalda kan delta, men på församlingens bekostnad. • Projektet kommer även att erbjuda stöd i form av rådgivning och liknande till de församlingar som vill starta konkreta projekt.

Avslutning och spridning våren 2014 Under våren 2014 avslutas projektet med en konferens för att utbyta erfarenheter, sprida goda idéer och inspirera andra att följa efter.

6

2

steg Så här kan en

Det här vill jag Den enskilda medarbetaren är kyrkans viktigaste resurs. Att få använda sin kompetens, att få vara kreativ och lära sig nya saker utvecklar vår kyrka. Verktyg: Kompetenskartläggning

Det kreativa medarbetarskapet Grunden för all utveckling är att skapa kreativa sammanhang. Vi måste dela en vision och dra åt samma håll i församlingen. Och vi måste skapa rum för växande och nya idéer. Verktyg: Kompetensutveckling steg 1: Inspirationsdagar för arbetslaget

3

Låt idéerna blomma Inget sammanhang är det andra likt. Varje församling har sin egen historia, sin egen profil och sin alldeles unika omvärld. Det är viktigt att identifiera behoven lokalt och skapa en samsyn kring vad som kan vara kyrkans uppdrag här och nu. Verktyg: Processdygn med omvärldsanalys

4

Så kan vi jobba lokalt Samverkan är ett nyckelord inom social ekonomi. För att skapa långsiktigt hållbara resultat är det viktigt att skapa nätverk och samverkanspartners, kanske främst lokalt, men också på andra nivåer i samhället och kyrkan. Vilka kopplingar går det att finna för församlingen? Verktyg: Lokalt forum för samverkan


mot social ekonomi projektcykel inom Aktör för välfärd se ut.

8

Projektstart! Om Gud vill och skorna håller är det nu dags att dra igång projektet eller projekten som ska bidra till att göra världen litet bätttre. (Det kan förstås ske tidigare). Verktyg: All den kompetens församlingen skaffat och mobiliserat under resan

7 6 5

Vilka kompetenser saknas? Om det finns en eller flera projektidéer är det dags att se över vilka kompetenser som finns inom arbetslaget och vilka som saknas. Kyrkoherden väljer ut intresserade att ta del av de utbildningar som erbjuds inom projektet. Utbildningsplatserna är begränsade och prioritering kan komma att göras. Verktyg: Kompetensutveckling steg 3: Utbildning för ökad kompetens inom olika områden

Organisering för förändring Ett förändringsarbete är inget ensamjobb. När projektidén börjar ta form är det dags att skapa en organisation för att leda och styra arbetet, för att stötta de involverade och för att bolla idéer. Verktyg: Lokala projektgrupper, kontraktsvisa samverkansorgan

Det behövs en projektledare Att leda projekt inom den sociala ekonomin kräver särskild kompetens kring styrning, planering, samverkan och den sociala ekonomins förutsättningar och verksamhetsformer. Verktyg: Kompetensutveckling steg 2: Projektledarutbildning

7


Tusen idéer

– hur många ska få blomma? Text: Anders Hagman

Kanske skulle församlingen satsa på utslussningsboende, musikterapi eller kulturproduktioner. Varför inte starta plantskola eller äldreboende för dementa. Arrangera insamlingsgala. Anställa kyrkogårdsvärdar eller samhällslotsar. De anställda i Västerås stift bär på tusen idéer. Aktör för välfärd vill se några av dem planteras, slå rot och blomma. Den kompetenskartläggning som genomfördes under våren är en guldgruva. En guldgruva av idéer och engagemang för en levande församling mitt i byn. De kommer från sammanlagt över 800 anställda. Och egentligen är det väl inte så konstigt. En genomsnittlig församlingsanställd befinner sig mitt i livet och har jobbat minst tio år i församlingen. Våra husmödrar, kyrkvaktmästare, präster och barnledare har stor livserfarenhet och väl utvecklade nätverk. Möter massor av människor varje dag. Har haft gott om tid att funder på hur församlingen skulle kunna förnya sitt arbete. Här hos oss, där vi bor och verkar. Inte så underligt alltså, men desto mer glädjande att så många, så villigt delar med sig av sina idéer. Omkring åttio procent av de svarande i enkäten är positiva eller mycket positiva till projektet Aktör för välfärd. Så här uttrycker en svarande sina förhoppningar med projektet: Att vi som kyrka tar det ansvar vi har för att göra samhället idag till en plats där människor ges goda förutsättningar för ett liv fullt av liv, i kärlek, i gemenskap och i ljuset av vår skapare och Gud. Mycket enklare än så kan de inte sägas. Mycket viktigt arbete görs först��s redan i församlingarna. Nästan åtta av tio svarande menar att församlingen har en eller flera verksamheter som svarar mot konkreta, sociala behov. Det gäller allt från äldreträffar, väntjänst och ungdomsgård, till sorge-

8

grupper, riddarskola, strokegrupp och stödsamtal. Mycket av den vanliga församlingsverksamheten har diakonala syften. Och för många församlingar kan det vara mer än nog. Men en stor majoritet av de anställda anser också att församlingen kunde göra mer. Tre av fyra svaranden menar att församlingen borde starta nya projekt eller verksamheter som svarar mot behov i närsamhället. Och prioriteringen av utsatta är tydlig. Att motverka utanförskap bland unga hamnar högst på listan, därefter bland långtidsarbetslösa och sjukskrivna och sedan bland äldre, asylsökande och invandrare. Mötesplatser och gemenskapande aktiviter förekommer ofta bland förslagen. Äldreboende. Sysselsättningsprojekt. Samtalsstöd. Stöd till barn med missbrukande föräldrar. Många vill också se kyrkan som utförare av välfärdstjänster. Fritidsverksamhet och äldrebo-

ende hamnar högst på listan. Förskola och hemtjänst därefter. Många tycker också att kyrkan borde starta hospice. När det gäller näringsverksamhet framhåller var tredje svaranden att café skulle vara en möjlighet. Hälften så många nämner second hand-verksamhet. Båda dessa näringar kan med fördel kombineras med olika slags sociala inslag. Som att erbjuda plats för lönebidragsanställda, baka eget bröd eller skapande verkstad kring återvinningsprylar. Var tionde anställd tycker att församlingen ska satsa på konferensverksamhet, något fler framhåller begravningsbyrå. Några nya begravningsbyråer startar dock inte för närvarande på grund av beslut i kyrkostyrelsen, men de som redan finns i stiftet går i regel bra. Under rubriken näringsverksamhet finns en flora av idéer: starta plantskola, bed & breakfast, biltvätt, bank, marknadsföra oss som livscoacher, snöskottning, hemnära tjänster. Ofta är detta uttryck för lokala behov som idag saknar tillfredsställande lösning. Ett annat område handlar om administration. Där hamnar medborgarservice högt. I ett läge där servicen i glesbygd hastigt försämras, kan församlingen vara med


och skapa fungerande alternativ för medborgarservice tillsammans med föreningar och myndigheter. Finns det resurser för allt detta? Det är en fråga många ställer sig. Vi har fullt upp redan och kan inte starta fler verksamheter är en återkommande kommentar. Och visst. En del av förslagen kräver ny personal och kapital att förverkliga. Andra skulle förmodligen gå att förverkliga med små resurser och med kompetensutveckling. Ett av syftena med Aktör för välfärd är att vidga uppfattningen kring vad som är möjligt att åstadkomma. Att utveckla nya verksamheter inom den sociala ekonomin handlar i hög grad om att frigöra och använda resurser som redan finns i församlingarna och i samhället. Att bli bättre på att använda volontärer, att konkurrera om kommunala upphandlingar och att starta egna, bidragsberättigade verksamheter. Nyckelorden är omvärldsanalys och samverkan. Att se behoven lokalt och att skapa nätverk bland föreningar och kommunala förvaltningar, arbetsförmedling, försäkringskassa, skolor och företag. Och i botten måste det finnas lust och glädje. Som några av de svarande skriver: När församlingen har mycket glädje och skratt kan den växa. I samverkan bildar vi träd med många frukter. Tänk om vi kunde starta kolonilotter på ängen intill kyrkan…

Anställda säger ja till att tänka nytt Ibland hör man att anställda i kyrkan inte vill ha någon förändring. Kompetenskartläggningen säger något annat. En stor majoritet av de svarande är beredda att gå in i nya arbetsuppgifter. Om församlingen startar något nytt kan du då tänka dig att vara delaktig i detta, löd en av frågorna. Hela 85 procent svarade ja på den frågan. Och många skulle kunna tänka sig att gå in i en ledande roll i ett nytt projekt. En kompetenskartläggning lägger många saker på bordet. Önskemål och förhoppningar väcks. Arbetsgivaren blir varse en rad kompetenser och intressen i medarbetarskaran som kanske få eller ingen kände till tidigare. En del av dessa kompetenser kan ligga till grund för nya verksamheter. Den kompetenskartläggning som nu överlämnats till respektive kyrkoherde är ett viktigt verktyg för församlingarnas utveckling. En del av resultaten går att studera på projektets hemsida: www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Den kompetenskartläggning som genomfördes under våren visar på ett stort engagemang från stiftets församlingsanställda.

De flesta svaranden anser att församlingen borde starta nya projekt eller verksamheter som svara mot konkreta sociala behov i närsamhället.

En stor majoritet av de svarande är också villiga att gå in i sådan verksamhet. Ordmolnet ovan ger en indikation på vad de anställda i Bergslagens kontrakt anser vara angelägna verksamhetsområden för församlingen.

9


Välfärdsforskaren:

Vem är husse, vem är hund? Text: Ann Lystedt Porträttfoto: Magnus Aronson

Svenska kyrkan har ett guldläge i det nya landskapets förvirrade gytter av marknadstänk och socialt entreprenörskap. När vård, skola och omsorg inte längre självklart enbart är statens eller kommunernas angelägenhet öppnar det för kyrkans och folkrörelsernas värdebaserade initiativ. Filip Wijkström är docent vid Handelshögskolan och kallar det som pågår en ”omförhandling av samhällskontraktet”. Han har forskat kring civilsamhället och folkrörelserna i 20 år och samlar som redaktör för den helt färska antologin ”Civilsamhället i samhällskontraktet” flera samhällsvetares bilder av vad som står på spel i den pågående omförhandlingen, bland annat inom välfärden.

– Svenska kyrkan måste förstå att man är den kanske absolut viktigaste aktören i civilsamhället! Men på ett sätt är hon ju bara en tonåring... eller ett förvuxet barn på tolv år – efter att i nästan 500 år ha varit städslad av statsapparaten. Hans ord doftsätts av nybakt bröd i fiket vid Gamla Enskede bageri, en plats som ibland tjänar som Filips kontor, ett stenkast från hem och familj, de dagar han inte undervisar. – Kyrkan har ett otroligt starkt och grundmurat rykte – även om den ibland kanske ses som tråkig… Förutsättningarna för att driva både vård, skolor och omsorgsverksamhet är därmed goda, men det är för den skull inte enkelt: – Utmaningarna är stora för kyrkan, som måste balansera mellan röst och service. – Jo, kyrkan ska ju vara rösten för de utsatta och inventera verkligheten och behoven. Driva opinion och rikta sökarljuset på problemen – samtidigt som man måste lägga bud i de pågående upphandlingarna inom

10

välfärden och därmed förstå det nya spelet, där bland annat näringslivet blivit en viktig med- eller motspelare. Man måste klargöra vem som är husse och vem som är hund. Tidigare har staten under flera sekler varit ”hussen” och Svenska kyrkan ”hunden”, där det varit tydligt vem som bestämmer ordningen. Nu finns en historisk möjlighet, menar Filip Wijkström. Men för att inte riskera att näringslivet eller marknadens logik blir den nye ”hussen” måste den kristna profilen tryggas: – Kyrkan har ju även tidigare erfarenhet av såväl vård, omsorg som skola. Om verksamheten ska drivas affärsmässigt bör det ändå ske med medmänskligheten och teologin som grund. – Att vara en levande röst för de kristna värdena är ju det grundläggande uppdraget. Men att bära med sig dem in i välfärdsproduktionen är enklare sagt än gjort när detta inte viktas upp i upphandlingarna. I boken beskrivs den förändrade dynamiken mellan staten och de idéburna organisationerna, däribland


Medmänskligheten och teologin måste ligga till grund för kyrkans affärsmässiga engagemang inom social välfärd, poängterar Filip Wijkström, mångårig forskare kring civilsamhälle och folkrörelser. samfunden. De har fått en allt större roll och blivit mer självklara aktörer och avtalspartners när det gäller bland annat välfärden. Den historiska förändringen av samhällskontraktet är komplex, men riktningen är tydlig: Folkrörelserna var tidigare utpräglade röstbärare och idémotorer, de som drev opinion och ställde krav. Idag får samma organisationer allt oftare förfrågningar om att själva vara utförare.

Civilsa mhälle t

PwC, Sv eriges led ande rev ningsb yrå, isionsoch samheten har sedan län ge fokuse rådgivpå olika rat ver är en sjä bransc kher. Ide lvklar del i vå ell sektor kunskap r spe suppbyg gnad. De cialisering oc naturlig h t för oss t att bidra har därför va denna rit skrift om i produ ktionen de ideell och de av ras villko a organ isatione r. På Pw och sto rna lta öv C är vi både gla ny kunsk er att kunna da medverk ap och a i att sök sprida aktuell forskning a ww w.p wc.se/sv . /ideella

DET SV ENSKA SAMHÄL omvand LSKO lin folkrörel g, men riktning NTRAKTET befinner serna oc en är lån sig h den fra tidigare gtifrån självklar sedan en tid till versione mväxan . Starka baka i de n. arbetsde allianser lning me Denna byggde välfärdsstaten mellan var även en llan oli på tydlig ka sektor ny form a gränse viktiga inslag av medle er i sam i de access til r och en hället. mskap l det fra långtgåen n Med fol som erb mväxan både en de krörelser jöd bre de fören gagem da ang oc na kom ingsliv riktning h resur et och org grupper av me en på må ser. Ol dborgare anisatio nga om som spä ika avtal nerna råden och ndes up och öv p. Den erenskom tillgång till stort an transform blev också de tal paral me lse l i den osy r angav ation som lella pro successiv nliga cesser nu pågå t omför på olika r kan be samhällsväv handlas nivåer . traktas I TOLV i vilka NYSKRI samhällsk som ett VNA oc frågan ontrakte h aktue vad som t lla kapit står på använd el spe ställer s här som l i några sig en av dessa analyser den lin s genom omförha grupp samhä as, och llsvetare me ndlinga vilken tar sig om r. Civil författar d hjälp av både samhälle breda pe förhandlinga na an såv på intres t rn nse a äl vä betrakta santa mö ldrag och s och och an nster som lfärden som fint tec norlund fritiden knade de bryter a princ och ku taljer betydels med vå iper me lturen. ra gäng e. Samt jslas fra De peka se bilde idigt ser till förha m för r r. Nya vi tydlig nd det civ riktning a inslag Kombina lingsbordet tar ar av stabil ila samhällets tioner med sig itet i oc roll oc av gamm – komm element h h med alt och ersialise från tid ny igare sam att parterna ring, fi och en lantro-ka tt ser dagens borgerlig hä llsk ljus och ontrakt. pit hetens inspirera an återkoms alism, social r läsare t entrepre tyder tendense t – som n. r nörskap förhopp , hybride ningsv is både r utman ar och

i samh ällskon traktet

IDEELL AR ENA. ha r vu Denn xit fra m inom a forsk ara nt det veten olo gi ramen skapliga för arb för att råd som etet i stärka vi har och utv forsk nin inrättat eckla vå gen om AR EN civ ilsam r relation me A drivs d hä llet. av dryg IDEE LL ur den t 60 org ideella sektorn. an – ledars I våra ver isationer kapsprog ksa ram, nä sem in ar ier oc tverk, ko mheter h FoUnferenser boken proje kt att utg , öra en – ko mm viktig er resurs. ww w.ide ellaren a.se SEKTOR3 – TANK ESMED SAMHÄL JAN FÖ LET. Ge R DET CIV no bokens ILA för fattar m vårt samarb e och öv Sektor3 ete me d bidra til riga pa rtners l att ök civila sam vil l a kunsk hället oc ap en om texterna h dess det roll. Vi kan vä ho ck civila sam a viktig ppas att a debatte hällets r om de möjlighe ningar att möta t ter och fra förutsätt Arbetsg ivarallia mtiden. Ett sto nsen och rt liggjort KFO som tack till vår me dverkan i antolog har möjiprojekte ww w.sek t. tor3.se

Filip Wijkström, som leder följeforskningen i Västerås stifts projekt Aktör för välfärd, betraktar stiftet som ett slags mikrokosmos av hela Svenska kyrkan: – Västerås stift ligger långt framme, har varit en spjutspets och antagligen testat både tokigheter och nymodighe-

– Kanske blir det istället lekmännen som driver organisationen mot en religiöst mer aktiv kyrka. Det är väl inte heller en alltför vågad gissning att det på många håll blir kvinnorna som öppnar upp Svenska kyrkan för verksamheter inom vård, skola och omsorg där man tydligare vågar väva in de kristna budskapen.

ter under resans gång, skrattar han. I ett ekonomiskt läge där Svenska kyrkan på många håll tvingas ställa om till betydligt färre anställda får frivilliga och lekmän ökad betydelse. En verklighet som de övriga samfunden länge levt i. Men Wijkström talar inte främst om ekonomi när han utmanande siar: – Kanske är det inte de vigda prästerna eller ens diakonerna som är räddningen för organisationen? De flesta har ju utbildats och formats i den statliga högskolevärlden, och har under decennier formellt varit ett slags statstjänstemän – kanske inte primärt de ideologiska och teologiska fackelbärare som kan tända den nya kyrkan. Förnyelsen kan delvis komma från ett annat håll, menar han.

ISBN 978

-91-86

641030

-0

M (RED

9 7891 86

641-03

IJKSTRÖ

FILIP W

Europe an ww w.civ Civil Society Press ilsociety. se

Civilsa mhäll i samh ällskon et traktet EN AN TOLOGI OM VA D SO M STÅR

PÅ SPEL

FÖRFAT

TARE

11

Torbjörn Einarsson Ag neta Gustafso n Martin Gustavss on Tobias Harding Johan Hv enmark Lisa Ki ngs Tommy Lundstr öm Johan R. Norberg Apostoli s Papako stas Karin Redeliu s Marta Reuter Lars Tr ägårdh Filip W ijkström


arna rlsson, Bildmak Foto: Rolf Ka

En breddad syn på

diakoni Text: Pelle Söderbäck

Att driva ett sommarcafé, men inte i församlingshemmet utan i samma hus som turistbyrån. Träffa folk, skapa sommarjobb åt församlingens ungdomar och dessutom få en ny medarbetare. Allt utan kostnad. Låter den som en dröm? Kanske, men i Lindesberg var det i somras en verklighet. – Vi hade öppet 100 dagar och hade lika kul varenda dag, säger Anna Andersson och Eva Steen som jobbade med Café Oscar. I 20 år har ett sommarcafé, Café Oscar, funnits tillsammans med turistbyrån i Lindesberg. När kommunen gick ut med erbjudande att driva caféet lade Lindesbergs församling in en förfrågan och blev café-entreprenörer. Fjorton skolungdomar tillsammans med en lönebidragsanställd skötte verksamheten tillsammans med diakonen Anna Andersson.

12

Eva Steen fick en anställning. Med en lång bakgrund som undersköterska och en länge sjukskrivning pä grund av en arbetsskada blev detta en väg tillbaka till arbetslivet. – När jag såg att kyrkan skulle ta över Café Oscar tänkte jag att ”det här är något för mig”. Jag ringde och frågade, började med praktik och fick sedan en lönebidragsanställning.

När caféet nu är stängt för säsongen fungerar Eva som allt-i-allo med församlingshemmet som bas. Tar ansvar för rättvisebutiken, planerar kyrkans insats vid den kommande höstmarknaden och mycket annat. – Jag har aldrig trivts så bra, säger Eva. Här på jobbet är man välkommen. Bra arbetskamrater och lätt att få kontakt. Tillsammans funderar Eva och Anna nu på en mer stadigvarande verksamhet. Kanske en liten butik någonstans mitt i stan. Försäljning av bröd, rättvisemärkta varor och hemstöpta ljus. En lokal stor nog för att kunna fungera både som butik och verkstad. Sommarens arbete med Café Oscar har gett goda erfarenheter att ta med sig framöver.


Foto: Pelle Söderbäck

– Bland mycket annat har vi också lärt oss regler i samhället, säger Anna. Kontakter med miljö och hälsa, regler runt livsmedelshantering. De gör att vi också på ett annat sätt förstår hur andra småföretagare tänker och vad de har att leva med. När de ser tillbaka på sommarens Café Oscar är det gott om goda minnen. Möjligheten till Evas anställning, sommarjobb för församlingens ungdomar, massor av kontakter med både församlingsbor och turister. Ett bra samarbete med turistbyrån och fler besökare i kyrkan än tidigare somrar. Kopplingen mellan turismen och kyrkan har blivit starkare och tydligare. – Dessutom har det inte kostat oss någonting, konstaterar Anna, vi har

gått runt ekonomiskt. Hela tanken var att synas mer utåt och samtidigt få in pengar så att vi till och med kan anställa folk. Eva är den första! Sett i ett större perspektiv handlar det om diakonins roll som en integrerad del av församlingsarbetet. Kanske också om en breddad syn på diakoni. – Vi har ofta ett uppdelat sätt att jobba, säger Anna. Präster och pedagoger jobbar med ungdomar, men inte diakoner. Genom Café Oscar har jag också varit med i jobbet med ungdomar. – Personligen har jag som diakon alltid längtat efter att jobba utåtriktat. Och jag har ofta haft möjlighet att få jobba så. Och det är jag tacksam för! Det finns en traditionell förväntan på diakonin; trivselträffar och hembesök,

som också är viktigt. Men gränsen för att ”vara gammal” blir högre och högre. 70-åringar idag sitter inte hemma och väntar på besök! Även samhällets intresse för en mer utåtriktad diakoni växer. – Både Arbetsförmedlingen och stiftelsen Activa har hört av sig och vill komma för att höra mer om våra erfarenheter.

13


Om jag vore

Arbetslös Text: Bertil Johansson Foto: Ezra Shaw, Getty Images

Som kyrka ska vi inte engagera oss i allting. Det är viktigt att prioritera sina insatser rätt. Det kyrkan gör ska stå i samklang med hennes kallelse, det vill säga det ska gå hand i hand med vad kyrkan är och ska vara. Ska vi då engagera oss i frågor om social ekonomi och socialt företagande?

14


Vad är begreppet normalt annat än ett begrepp för ett majoritetsförhållande? Vad är avvikande annat än ett minoritetsförhållande i relation till majoriteten? Varför betraktas medmänniskor med en något anSyftet är att människor ska komma till norlunda kompetenssammansättning tro på Kristus och leva i tro, en kristen som mindre normala och varför gemenskap skapas och fördjupas, är de mer utsatta än majoriteten? Guds rike utbredas och skapelsen Det är ofta regelverkens brist på återupprättas. Allt annat som förflexibilitet, mer än arbetshindren samlingen utför är stöd för och en Socialt företagande är i sig, som skapar utsatthet och konsekvens av denna grundlägutanförskap! Utanförskap är gande uppgift. (KO) en mjukare form av föreett förfärligt ord, särskilt när tagande som tar vara på den samhället använder det för Det finns ett genomgående att beteckna dem som av drag av delaktighet, meenskildes kompetens och samtiolika anledningar möter nings- fullhet och upprättelse digt ger den enskilde möjligheten fler hinder än andra när de i kyrkoordningens formulevill vara delaktiga i sitt eget ring. Det handlar om vilka att komma till sin rätt utifrån sina samhälle. livsvärden som ska lyftas egna förutsättningar. Kan något för att vi som människor ska Socialt företagande och de komma till vår rätt i livet. Tro, stå i mer exakt samklang med värden kyrkan vill värna är gemenskap och upprättelse är evangeliernas människosyn starkt knutna till varandra, då viktiga ledord som fångar inframför allt i ett bredare fokus riktningen i kyrkans värdegrund. och dess värdegrund? på livsmening än enbart produktion, ekonomi och lönsamhet. I evangelierna finnas ett särskilt Genom socialt företagande skapas fokus på dem som av någon anlednya möjligheter för fler att vara till ning hamnat, placerats eller upplever nytta, behövas och delta i samhället. sig utanför. På ett tydligt sätt är Socialt företagande är en mjukare Vi har många medmänniskor som evangeliernas centrum inriktat på de form av företagande som tar vara på blir ställda utanför därför att de till människor som hamnat i periferin. den enskildes kompetens och samtiskillnad från de flesta andra behöver De perifera är de mest centrala i digt ger den enskilde möjligheten att individuella anpassningar på grund evangelierna och det är lätt att finna komma till sin rätt utifrån sina egna av arbetshinder eller handikapp av exempel i evangeliernas berättelser förutsättningar. Kan något stå i mer olika slag. För dem är möjligheten som belyser och bekräftar detta. Utexakt samklang med evangeliernas till delaktighet starkt knuten till hur anförskap är oftast ett tillstånd som människosyn och dess värdegrund? flexibla eller förstelnade samhälandra tillskriver eller tilldelar den Frågan blir påträngande, inte bara lets regelverk är. Om det friska och som bedöms vara i den situationen. ideologiskt, utan praktiskt. Den starka utgör normen, blir det sköra I evangelierna är det ofta medmänhandlar om insikt, trohet mot evangoch svaga lätt definierat som utanniskor med fysiska eller psykiska eliet och mod! förskap. Är vi fast i en ”normalitetshandikapp det handlar om. Är det norm” som har tappat flexibiliteten möjligen på samma sätt i vårt samEn fråga till ur Cornelis ballad: Säg och därför stänger ute dem som hälle idag? Ett är säkert, medmänom du har kärlek kvar, säg det om du inte självklart passar in? Cornelis niskor som i någon mening avviker vågar? Kan du ge mig ett ärligt svar, Vreeswijk ställer frågan i en av sina från det mest vanliga möter större jag bara frågar? ballader: Om jag vore arbetslös, och hinder än andra och blir lätt ställda du var förmögen, skulle du vilja ha utanför. Med den utgångspunkten är mig då? det självklart att vi som kyrka ska Svaret är entydigt ja, och motivet till detta är enkelt. Kyrkans fokus är och ska vara människors livsgrund, livsrum och livsvillkor.

engagera oss i att utveckla socialt företagande och på så sätt bidra till att människor som idag är utsatta i vårt samhälle får fler möjligheter att komma till sin rätt.

15


Allaktivitetshus i Västerfärnebo

Valvet är mässans utflöde! Text: Pelle Söderbäck Foto: Åke Paulsson

– Mässa betyder sändning (ite, missa est) och då måste det ju också ”hända något”. För Mikael Nordin, kyrkoherde i Västerfärnebo, är kopplingen mellan söndagens mässa och vardagens ansvar självklar. Och för Västerfärnebos del handlar en viktig del av vardagen om Valvet. Den gamla banklokalen som nu fungerar som allaktivitetshus med bland annat café, ungdomslokaler, ungdomsprojekt, postutlämning och apotek. Vi träffar Mikael Nordin och diakonen Inger Holmberg i Valvet en solig septemberdag. Här sitter några stamgäster och fikar, Kent Berg som jobbat i Valvet i tre år sköter kassa och servering och

16

utanför fönstret backar den stora postbilen upp för att leverera paket. Allt andas mötesplats och närhet. Mikael Nordin tar sin teologiska utgångspunkt i begreppen altaret och

världen. Det som tydligt formulerades i förre Västeråsbiskopen Claes-Bertil Ytterbergs herdabrev om ”Det världstillvända altaret”. – Om kyrkan tänker att folk inte vill gå i mässan och vi istället startar ett café för att träffas, då är vi fel ute. Kyrkan får inte tappa sin identitet. Mässan och valvet hör ihop. Valvet är mässans utflöde. Det handlar om att definiera de lokala behoven. I Västerfärnebo behövs inte soppköken men frågor om utanförskap, arbetslöshet och lokal service är mer brännande. Här kommer Valvet in, ett projekt som funnits i försam-


lingen i drygt 10 år. – Från början var lokalerna bank, bibliotek och vävstuga, berättar Inger Holmberg. Privata intressenter öppnade café när banken försvann och när lokalerna åter blev till salu sa jag och vår husmor att ”kanske vi skulle ta över”. Och så blev det. Idag fungerar Valvet som ett allaktivitetshus, en mötesplats och en plats för arbetsträning, praktik och jobb. – Vi har ett tätt samarbete med arbetsförmedlingen och försäkringskassan, konstaterar Inger och Mikael. Samtidigt kräver Valvet en ständig flexibilitet. Livet på landsbygden är skört, växlingarna snabba. När skolan lägger ned uppstår frågan om hur man möter ungas fritidsbehov. Samma sak gäller relationen till Konsum, posten eller apoteket. – När Konsum stängde blev det några års glapp innan handlaren startade upp igen, säger Inger. Då sålde vi mjölk, bröd och andra dagligvaror. Det kunde vi sedan släppa. När posten lade ner tog vi över postutlämningen och nu finns också Schenker här. I Valvet kan man också hämta ut beställd receptbelagd medicin och köpa receptfria läkemedel. För Mikael handlar Valvet också om mötesplatsen. – När jag kom hit från Stockholm tänkte jag att vara präst på landet handlade om hembesök i gårdarna. Men det funkar inte så längre. Vi måste skapa de mötesplatser där människor träffas. På så sätt är Valvet också en diakonal mötesplats. Och en viktig del av vårt jobb är att ”bara drälla på Valvet”. Projektet Valvet är ingen vinstmaskin som stärker församlingens redan strama budget. Men det är inte heller syftet. – Nej, det här är inte någon vinstverksamhet, konstaterar Mikael. Det kräver också en hel del av energi och ledarskap. Men det är en viktig del av

Mikael Nordin, Kent Berg och Inger Holmberg i Valvets Café. vår församlingsverksamhet. Kanske ingen vinstmaskin men visst ger den öppna och samhällsnära verksamheten församlingen good-will. – Vi har en ganska hög kyrkoavgift, säger Inger. När lokalradion för några år sedan ville göra en grej av det och intervjuade församlingsbor fick de svaret att ”det är helt OK, de gör så mycket bra”. Valvet genererar också en och annan ny invånare. Kent Berg som jobbar på Valvet valde för en tid sedan att också flytta från Västerås till Västerfärnebo. – Kul med nya invånare, skrattar Mikael. När vi skiljs utanför Valvet säger jag till Mikael att ”jag kanske tittar in nån gång och fikar på Valvet när jag har vägarna förbi”. – Javisst, svarar han. Gör gärna det. Men välkommen också till mässan någon söndag. Så tänker man i Västerfärnebo runt det ”världstillvända altaret”, Mässan och vardagen hör oupplösligt samman.

Posten har sin paketutlämning i Valvet.

17


Per Eckerdal, biskop och utredare:

– Fullfölj församlingens uppdrag! Text: Katarina S Hallingberg Foto: Kristin Lidell

När samhället förändras blir också förutsättningarna för kyrkans kärnverksamhet annorlunda. Idag finns det möjlighet för församlingen att gå in i nya arbetsformer som kan finansieras på annat sätt, exempelvis inom välfärdssektorn. – Det innebär inte att man gör något helt annat utan att man fullföljer församlingens grundläggande uppgift, säger biskop Per Eckerdal. Näringsverksamhet definierar Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift och utredare av kyrkans förändrade arbetsformer, som verksamhet som inte finansieras av kyrkans medlemsavgifter. Det kan vara verksamhet som sker på uppdrag av stat eller kommun och som är offentligt finansierad. Han är heller inte främmande för verksamhet som är avgiftsbaserad. – Verksamhet måste kunna bära sig men det primära syftet får inte vara att tjäna pengar, förtydligar Per Eckerdal. Att kunna göra en lista över vilka näringsverksamheter som är lämpliga

Fakta 2009 lämnade Per Eckerdal över sin utredning ”Arbetsformer i förändring- församlingens uppgift och förutsättningar” till kyrkostyrelsen. Fram till sekelskiftet 2000 och Svenska kyrkans skiljande från staten hade det bara varit möjligt att finansiera församlingens verksamhet med medlemsavgifter. Utredningen kom nu fram till att det inte finns några formella hinder för en församling att bedriva näringsverksamhet.

18

för församlingar att driva är däremot omöjligt, menar han. Det måste styras av de lokala förhållandena. – Det viktiga är att verksamheten är i linje med församlingens grundläggande uppdrag och står i relation till det församlingen gör för övrigt, säger han och exemplifierar med caféverksamhet. Många församlingar ser ett café som ett bra sätt att utnyttja sina lokaler. – Är det ett café bland andra i bygden kan man fråga sig på vilket sätt det hänger ihop med församlingens uppdrag att förmedla evangelium till människor. Men ett café kan också fungera som en jättefin mötesplats där människor känner sig välkomna. Caféet kan då fungera då som ett första närmande till församlingen. Per Eckerdal skulle gärna se att församlingarna, i sina funderingar på hur de kan möta nya utmaningar i samhället, i större utsträckning tar in möjligheten att bli entreprenörer. Samtidigt vill han mana till eftertänksamhet. Det första församlingen bör göra är att skaffa en bred kunskap om den verksamhet man ska ge sig in på. Ska vi som kyrka ge oss in i något så ska vi göra det med ambitionen att det ska vara kvalitet, betonar han.

– Ofta är projekten av diakonal karaktär och är därför väl motiverade. Men det är jätteviktigt att engagemanget inte blir så tungt att församlingslivet kantrar och förlorar sitt centrum av bön och lovsång. Har man kraft och förmåga att bedriva verksamheten långsiktigt? Det är en sak att upprätthålla intresset när allt är nytt och spännande, en annan att driva verksamheten månad efter månad, år efter år. – Sen måste vi våga lite också. Ofta vill vi ha hängslen och livrem och gärna lite till. Vi måste ha ambitionen att tänka igenom allt noga men sedan våga ta steget. Det kan dock finnas uppgifter som är alltför krävande för en enskild församling att gå in i, som vissa verksamheter på det sociala området där det krävs hög professionalism. – Särskilda boenden för äldre är en sådan verksamhet, oerhört tung och svår. Det betyder inte att Svenska kyrkan inte ska ge sig in på det området. Tvärtom, kyrkan har de grundvärderingar och den människosyn som behövs inom den sociala omsorgen, menar Per Eckerdal. – Men det behövs större organisationer med fler enheter för att kunna utveckla verksamhet och bevara kvaliteten vilket kan göra det till ett alltför stort åtagande för en enskild församling. På Per Eckerdals förslag har därför en ny utredning tillsatts för att titta på former för församlingar att bedriva sådan verksamhet, till exempel genom skapandet av en särskild utförarorganisation.


Vi har levt i samhälle präglat av värderingar och människosyn som kommer ur landets långa historia av kristen tro. Vi ser dessa värderingar som självklara. Det är riskabelt, menar Per Eckerdal, om vi inte märker att värdegrunden håller på att vittra sönder. – Som kyrka är det oerhört viktigt att vi försvarar dessa värderingar, inte bara genom att prata utan också att praktiskt tillämpa dem. Det är vårt bidrag till ett människovärdigt samhälle.

19


Mogens Amstrup Jacobsen är präst i Gunnarsbyns församling några mil utanför Boden. Det är en liten glesbygdsförsamling med stort engagemang i lokalsamhället.

Se människan Text: Mogens Amstrup Jacobsen Foto: Håkan Sjunnesson

Som kyrka och församling kan vi välja att möta människor på olika sätt. Vi kan välja att vara kyrka för dem som aktivt vill vara en del av vår verksamhet - dem som väljer att komma till oss för att vara delaktiga. En kyrka som väljer att bedriva verksamhet på detta sätt kallar jag för en kom-kyrka. En kom-kyrka arbetar oftast mycket med gudstjänstens form och innehåll, arrangerar konserter och bedriver även annan verksamhet i kyrkans lokaler, ofta kör och barnoch ungdomsverksamhet. I alla komkyrkans aktiviteter förväntar vi oss att människor som vill vara delaktiga kommer till oss. Motsatsen för mig är en gå-kyrka. En kyrka som försöker vara och verka där människorna redan finns. Att rent faktiskt gå ut i samhället och se var

20

de naturliga mötesplatserna finns, var människorna finns och försöka att se dem, mitt i vardagen, mitt i livet. Att vara en gå-kyrka är att bege sig ut på okänd mark och vara en kyrka i rörelse. En gå-kyrka beger sig ut i samhället och ger oss en möjlighet att se var vi som kyrka, som församling behövs mest. Innerst inne handlar det om att se den enskilda människan precis där hon finns just nu. Varför förvänta sig att folk söker sig till församlingens gudstjänster när vårvintern brakar lös och alla längtar efter solen och åker ut på en tjärn för att pimpla eller bara njuta? Varför finns vi som kyrka inte där? Säger åt folk: Vi känner igen er

längtan efter att just idag finnas mitt i Guds underbara skapelse, för vi har samma längtan, så låt oss prisa Gud tillsammans just här. På detta sätt tar vi folk på allvar, vi ser den enskilda människan och hennes behov. Och den dag vi ser människan, börjar människan även att se oss igen. Nu får vi börja fundera över, vem som är vår församling och vem vi gärna vill vara kyrka för och hur vi når ut till den största delen av våra medlemmar som vi aldrig ser i samband med våra traditionella aktiviteter. Hur tar vi människan på allvar och hur ser vi den enskilda människan och hennes behov?

Att vara en gå-kyrka är att bege sig ut på okänd mark och att vara en kyrka i rörelse


världar i en

Text: Simon Miderfjäll Foto: Chansen AB, Andréas Lindström

Utveckling, utmaning, välmående och affärsidé hänger ihop När jag var 10-12 år hade jag en affärsidé. Jag skulle starta en kiosk men aldrig ha öppet. Idén var genialisk då jag dygnet runt skulle ha tillgång till hur mycket godis som helst. På senare år har jag insett att affärsidén kanske inte var så bra ändå. Min hälsa skulle nog, så här drygt 20 år senare, inte ha varit särskilt god och framförallt skulle min kiosk inte ha varit en ekonomiskt lysande affär. För de allra flesta (läs vuxna) var min affärsidé med en kiosk som aldrig var öppen en ganska dålig affärsidé från början. Trots detta möter jag ofta inom den sociala företagsbranschen människor vars affärsidéer saknar både säljande vara eller tjänst och som inte heller tar hänsyn till de individer som ska arbeta i företaget. Att driva ett socialt företag är precis som begreppet antyder att blanda två världar, den sociala världen och företagarvärlden. Jag brukar säga att arbeta med sociala företag är att

jobba med individer ur ett socialt perspektiv med företagande som metod. Därför är det viktigt att affärsidén kopplat till det sociala företaget eller projektet också är förankrad i både dessa världar. Tyvärr tenderar många sociala företag och projekt att hamna i antingen det sociala diket, det vill säga verksamheten blir en social träffpunkt utan fokus på metoden företagande, eller så hamnar man i företagardiket där pengar, kontrakt och deadlines är viktigare än indivden. Det är därför av yttersta vikt att redan tidigt i arbetet med att ta fram sitt sociala företag eller projekt fundera över den affärsidé som verksamheten ska vila på. Inte heller affärsidén får vara i något av dikena. Idén måste ha en produkt eller tjänst där det finns en köpare. Om kunden är intern eller extern spelar mindre roll, men någon måste vilja ha det som ska produceras. Idén får inte heller vara för avancerad så att de som arbetar i företaget inte klarar av att genomföra den.

Efter att ha arbetat med sociala företag i snart 10 år kan jag se att sociala företag och projekt med en affärsidé där den sociala aspekten balanseras med en säljande vara eller tjänst, är de sociala företag och projekt som lyckas bäst och har bäst resultat! Jag tror inte på verksamheter som staplar produkter på hög eller företag som erbjuder tjänster som ingen vill ha, oavsett om de är trevliga mötesplatser. Att ha en hållbar affärsidé är ett måste för att lyckas med metoden företagande. Lika dålig som den aldrig öppna kiosken hade varit för min hälsa, lika dålig är en dålig affärsidé för de som arbetar i verksamheten. Utveckling, utmaning, välmående och affärsidé hänger ihop. Därför är det viktigt att fundera en extra gång på affärsiden och det man i det sociala företaget eller projektet vill producera. Har vi inte en produkt eller tjänst som någon vill ha, är vi då ett socialt företag?

21


Det handlar om att ge människor

En chans Text: Leif Viklund, Älvsby folkhögskola Porträttfoto: Linda Wikström

Kyrkan har stora möjligheter och ofta outnyttjade resurser att jobba med socialt företagande. Det handlar om att ge människor en chans att komma ut i arbete som inte alla tror är möjligt. Kyrkan möter människor i många skeenden i livet. Möjligheterna är därför många. Så säger Sussanne Blomdahl, projektutvecklare på Sunderbyns folkhögskola. Sussanne arbetar med att utveckla social ekonomi och socialt företagande.

Fyra självständiga sociala företag har byggts upp efter att deltagarna fått utbildning via projekt på skolan. Det senaste bildades under våren 2012 och heter Ateljé Unika Händer. Under våren har Sussanne lett en utbildning i social ekonomi och socialt företagande inom Luleå stift, och mött deltagare från 47 av stiftets 57 församlingar. Totalt 200 personer har fått insikter i vad det kan innebära att planera, starta och driva ett socialt företag. – Det har varit lärorikt att möta kyrkans folk, säger Sussanne. Frågan om social ekonomi och socialt företagande har mötts med positiva reaktioner. Jag har också fått möjligheten att lyssna till viktiga samtal kring

22

kyrkans värderingar och värdegrund. – I den sociala ekonomin är de värden som handlar om mänskligt växande och mänskliga relationer de viktigaste, fortsätter Sussanne Blomdahl. Här til�låts människor utveckla sina tankar och idéer i samklang med andra och bidra till samhällets utveckling. De sociala företagen förenar de mänskliga värdena med näringsverksamhet. Det innebär till exempel att de vinster som företagen skapar återinvesteras i företagen så att de får växa ytterligare.


– Sociala företag breddar möjligheterna och skapar förutsättningar för fler att bidra i samhället, att hitta ett arbete och en meningsfull tillvaro. Med den insikten blir det fort samsyn kring att social ekonomi och socialt företagande verkligen är en utmaning som kyrkan ska anta. Det finns många olika sätt på vilka kyrkan kan bidra. Många människor skulle få nya möjligheter om kyrkan engagerade sig i utvecklingen av social ekonomi och socialt företagande. När man vill starta ett företag tar det tid från tanke till bärande företag. Att starta ett socialt företag handlar om att mötas, hitta gemensamma värden, växa och bearbeta idéer tillsammans, innan företagets idé och inriktning kan konkretiseras. – Det tar tid, säger Sussanne. De som vill starta företaget behöver stöd och förståelse för förutsättningarna hos var och en. Om det redan finns en färdig affärsidé och intresserade som vill vara med i projektet, så går det naturligtvis mycket fortare. Kort sagt, det handlar om att vara flexibel och att gå i takt med de förutsättningar som finns. Det är vår erfarenhet från Sunderbyns folkhögskola där vi hjälpt till att utbilda och starta sociala företag.

– Det handlar hela tiden om att se människan växa i sitt sammanhang och att stödja henne när hon vacklar. – Det är i växandet som det sociala företagets kärna blir stark. Vår drivkraft är att se människor resa sig och våga delta på sina villkor säger Sussanne. – Det sociala företaget har sin styrka i att erbjuda människor med någon form av nedsättning i sin arbetsförmåga att jobba 100 % av sin förmåga. Det kan vara två timmar per dag, men det kan också innebära att arbetet anpassas med lägre arbetstakt eller anpassade arbetsuppgifter. Alla människor behöver känna att de behövs och trivs på sitt jobb. Det är så man hittar sin självkänsla och sin plats i tillvaron. Ett socialt företag är en plats där människor kommer till sin rätt och där varje individs kompetens kommer till nytta. Sussanne återkommer flera gånger till att det tar tid att starta ett socialt företag, och att det måste få ta den tid som behövs. – Vi människor är så olika, och vi måste ge varandra möjlighet att hinna med. Att starta ett socialt företag är inte ett kortvarigt projekt

på ett eller två år, utan målet är att det ska bli varaktigt. Idag ser Sussanne många embryon till sociala företag i Svenska kyrkans församlingar. Det funderas och planeras och mycket är på gång. Ska arbetet lyckas kommer församlingarna att behöva stöd och handledning. – Kyrkan har en bra värdegrund, ett stort kontaktnät, den finns nästan överallt, den har bra lokaler och hängivna medarbetare. Kyrkan har många förutsättningar för att stärka den sociala ekonomin i vårt samhälle och skapa nya möjligheter och anpassade arbetsplatser för medmänniskor som idag möter hinder på arbetsmarknaden. Det handlar om att se, vilja, välja och våga.

23


Präst i entreprenörernas land 2 Anna Björk från prost till entreprenörsklondyke Pelle

24


– Jag kunde helt enkelt inte motstå lockelsen att jobba som fjällpräst i Sälen. Att få jobba med ett så brett perspektiv. Det här är entreprenörernas land. Det säger Anna Björk som lämnade en kyrkoherdetjänst för att bli präst i Sälenfjällen. Hon tror på samverkan med det omgivande samhället. Risken att ”sälja ut kyrkan” när man möts av omgivningens stora förväntan ser hon som obefintlig. – Vi ska vara där människor är och frågar efter oss. Sen gäller det att vara trygg i sig själv. Text: Pelle Söderbäck Foto: Magnus Aronson Från församlingslivet i Orsa möter hon nu en helt annan värld. Här byts under säsong församlingen ut varje vecka. Nya fjällturister kommer. Samtidigt finns säsongsanställda, de flesta unga. Många av dem är hemifrån för första gången. – Vi har en jätteuppgift att jobba tillsammans med anläggningarna och deras säsongare. De behöver kyrkan på sitt sätt. Samtidigt finns alla turister som är lediga och har tid att reflektera över livet. Fjällkyrkan möts av stora förväntningar från turistnäringen. – Vi hör det varje vecka, säger Anna. Att vi är så viktiga bara för att vi finns. Hon tror på det arbetssätt som handlar om en lyhörd kyrka. Det gäller att kunna lyssna in förväntan. – De som driver anläggningarna vet vad de vill med kyrkan. Vi lever ständigt med frågan om vad ströbesökaren förväntar sig. Så vi orienterar oss, går

ut med våra största öron och lyssnar. Vad vill människor ha av oss? Att man med det arbetssättet skulle löpa risken att ”sälja ut kyrkans själ” är en fråga hon knappt förstår. – Det finns ju olika sätt att resonera runt detta även i ett församlingsarbete. Några tycker att man säljer sig om man inte säger Gud i varje mening. Men jag menar att man kan visa vad man tror på också genom sitt sätt att vara. – Det är klart att anläggningarna har sina tankar om kyrkan. Men det handlar om samverkan och är inget hot. Det är bra för kyrkan att vi är synliga på alla anläggningar och är det dessutom bra för dom så är det ju bara en bonus. Som en del av sitt jobb har hon börjat med meditationsvandringar. En femtimmarsvandring på fjället för turister och andra besökare. – Vi vandrar, jag läser en bibeltext och

har en kort meditation. Jag lägger ord i människor och sedan får de ligga där. Men vandringarna leder också till goda samtal. Vem är jag? Vad vill kyrkan? – Kontakten blir så enkel. För den som varit med på en vandring är det också lätt att ta kontakt med mig senare. Och sedan åker man hem. Ibland är det lättare att vara öppen när man inte behöver träffa mig på Konsum veckan därpå. Anna Björk beskriver en kyrka som möts av förväntan, och en kyrka som jobbar öppet och lyssnande. En rörlig kyrka. Finns inte samma möjligheter i det vanliga församlingslivet. Jo, till viss del. – Den stora skillnaden är att på semestern finns tiden. Skulle jag inbjudit till en femtimmars vandring i Orsa skulle ingen komma. Den tiden tar man sig inte utanför semestern. Men jag tror också att vi sitter fast i mönster i vårt församlingsarbete. – Sälenfjällen är entreprenörernas land. Och det är oerhört spännande att få vara i den här världen. En storstad hopträngd på en liten yta. Ett oerhört kompakt liv. I den världen ska vi finnas till!

Läs också: Kyrkan en självklar del av samhället

25


Kyrkan en självklar del av samhället – Även om skidåkningen alltid kommer att vara grunden vill vi se turister i Sälen under större delen av året. Det säger Jonas Bauer, nytillträdd destinationschef för Skistar i Sälen. Han jobbar i en expansiv region och talar om samverkan och om att bygga helheter. Här har också kyrkan en självklar plats. – Att plocka bort kyrkorna vore att plocka bort en av samhällets stöttepelare. Text: Pelle Söderbäck Foto: Magnus Aronson många människor. Eftersom också Vasaloppet engagerar många fanns det naturliga skärningspunkter.

Jonas Bauer kommer närmast från ett jobb som VD för Vasaloppet och han bär med sig positiva bilder av kyrkan från Moratiden. – Det fanns en närhet mellan kyrkan och Vasaloppet. En närhet mellan kyrka och samhälle som är naturlig i den här delen av landet. Människor känner väl till kyrkan, och kyrkan når

26

Nu ska han jobba med turismen i Sälenfjällen och han menar att mycket handlar om att samverka och att bygga helheter. Sälen ska vara ett fungerande samhälle, inte bara en skidanläggning. Samtidigt är det ett samhälle där omsättningen är stor på boende och säsongsanställda och här kan kyrkan spela en viktig roll. – Om man ser till vårt nära perspektiv så har vi gott om tillfällig personal. Många är unga, kanske bor hemifrån för första gången. Då är det skönt att det finns någon att

prata med och som inte är arbetsgivaren. Medarbetarna har en lugn plats att ta vägen utanför arbetsplatsen. Här tycker jag att kyrkan har en viktig roll som betyder mycket för vår verksamhet. En mötesplats, samlingsplats och någon att kunna vända sig till. Han ser också kyrkorna som viktiga ur ett turistperspektiv. Många turister passerar Sälen och det är på semester och resor många passar på att besöka kyrkor. – Kyrkan är ett skönt ställe att komma till och Sälens båda fjällkyrkor är väl värda ett besök. De fyller en funktion för dem som går i kyrkan också hemma men lockar även den som normalt inte går i kyrkan. Fjällprästen Anna Björk beskriver Sälenfjällen som entreprenörernas land och i en tidningsartikel beskrivs Jonas Bauer med orden att ”förvaltare är han minst av allt”. Är det så man behöver fungera i ett föränderligt och expansivt sammanhang? – Ja, här kliver man inte in om man bara vill förvalta, konstaterar Jonas Bauer. Man måste alltid vara beredd att rucka på gamla sanningar! I grunden har vi en bra verksamhet här. Jag vill utveckla Sälen som en helhet och där har kyrkan sin självklara plats.


En bibelmeditation om social ekonomi och socialt fĂśretagande

DärfÜr att ingen har lejt oss... Text: Bertil Johansson

27


Foto: Photodisc

Matt 20: 1-16 Med himmelriket är det som när en jordägare vid dagens början gick ut för att leja arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagspenning på en denar och sände i väg dem till vingården. Vid tredje timmen gick han ut igen och fick se några andra stå sysslolösa på torget. Till dem sade han: ”Gå bort till vingården, ni också. Jag skall ge er skäligt betalt.” Och de gav sig dit. Sedan gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick han ut igen, och när han såg några andra stå där sade han: ”Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?” De svarade: ”Därför att ingen har lejt oss.” Då sade han: ”Gå bort till vingården, ni också.” På kvällen sade vingårdens ägare till förmannen:

28

”Kalla samman arbetarna och ge dem deras lön. Börja med dem som kom sist och sluta med de första.” De som hade lejts vid elfte timmen kom fram och fick en denar var. När sedan de första steg fram trodde de att de skulle få mer, men fick var sin denar de också. Då protesterade de och sade till ägaren: ”De där som kom sist har bara hållit på en timme, och du jämställer dem med oss som har slitit hela dagen i solhettan.” Då sade han till en av dem: ”Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Vi kom ju överens om en denar, ta nu vad du skall ha, och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som du fick. Har jag inte rätt att göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god?” Så skall de sista bli först och de första sist.


Jesus berättar en liknelse. Den handlar om att driva företag, erbjuda arbetstillfällen, välja medarbetare, löneförhandla, anställa och introducera. Den handlar också om en ständigt pågående rekryteringsprocess utifrån de behov som verksamheten visar sig behöva. Behovet av nyrekrytering är oftast ett tecken på utveckling och god lönsamhet. Det finns mer som behöver bli gjort, och det finns fler som behöver ett meningsfullt arbete.

Nu börjar det kännas kärvt. När den fjärde rekryteringen vid nionde timmen är avslutad, är det inte så muntert i den grupp som fortfarande står kvar. Jag tror inte ett ögonblick att den

gruppen består av de lata, likgiltiga och ansvarslösa. Det är de bortvalda som står här. Fyra gånger har de gjort samma upplevelse, att bli förbigångna, att inte anses lönsamma, att inte duga, inte passa. Troligen finns här en överrepresentation av slitna människor, kanske på grund av tidigare tungt arbete och orimliga arbetsförhållanden, kanske med medfödda funktionshinder, kanske på grund av besvärliga uppväxtförhållanden, fattigdom, näringsbrist eller annan skörhet som livet gett dem. Det är dessa medmänniskor som nästan regelmässigt blir bortvalda, utanförställda, för att inte säga försummade när vi med rationella förtecken vill utveckla lönsamhet och arbetsliv i vårt samhälle. De som blir sist valda är människor som vill komma ur den meningslösa situation de hamnat i. De har, med fler hinder än de andra, lagt ned tid, uthållighet och engagemang på att hitta det meningsfulla, klara sig själva och behövas. Lata är de inte! Nej, deras problem är ett annat. De har under hela processen konsekvent blivit bort-

Det finns mer som behöver bli gjort, och det finns fler som behöver ett meningsfullt arbete.

Foto: Åke Paulsson

Här möter vi människor med olika förutsättningar som attraktiv arbetskraft. ”Vid dagens början” var urvalet av arbetskraft stort. När den första rekryteringen var över kunde de som framstått som starkast, friskast och mest effektiva lämna Arbetsförmedlingen och gå till jobbet. Tänk så roligt det är att vara efterfrågad! Att få ett jobb och att vara utvald bland många sökande, det är en känslomässig merit. Mindre känslomässigt uppmuntrande är då att inte komma med. Men de flesta vet säkert av erfarenhet att det kommer fler tillfällen. Förr eller senare kan frågan ställas till mig. I liknelsen återkommer rekryteringsprocessen fyra gånger. Efter tre timmar händer det igen, säkert med samma rangordning som första gången, de mest attraktiva av de kvarvarande får sitt arbete. Samma process upprepas vid sjätte timmen och vid nionde timmen.

29


Varför ska medmänniskor med mer komplexa förutsättningar för sitt deltagande i samhälle och arbetsliv vara mer ifrågasatta? valda, utsorterade och bedömda som mindre meningsfulla i produktionen. Det är människor som haft gott om tid att suga upp erfarenheter som urholkar självkänslan och tappa tron på sig själva. Det är människor med personliga upplevelser av den psykologiska sanningen att negativa upplevelser fastnar sex gånger starkare i vår självbild än vad positiva upplevelser gör.

När de kvarlämnade äntligen vid elfte timmen blir uppmärksammade, är det med den näst intill förebrående frågan: ’Varför står ni här hela dagen utan att arbeta?’ Svaret kommer utan betänketid, enkelt och självklart, som sprunget ur en djupt självupplevd verklighet som varat länge: ’Därför att ingen har lejt oss.’ Ingångsvärdena i Jesu liknelse har slående likheter med välkända situationer i vårt samhälle idag, tvåtusen år senare. Det har alltid funnits människor som har mer individuella förutsättningar för sitt deltagande i samhälle och arbetsliv än de flesta av oss andra. Det är dessa

30

medmänniskor som nästan regelmässigt blir bortvalda, utanförställda, för att inte säga försummade när vi med rationella förtecken vill utveckla lönsamhet och arbetsliv i vårt samhälle. Man blir fort utanförställd där man inte bedöms passa in. När effektiviteten tillåts strypa delaktigheten, blir många lämnade utanför och värdet av deras bidrag går förlorat. Det blir en förlust som svider, inte bara för den enskilde som drabbas utan också för samhället i stort. Alla kan vi utan större svårigheter känna oss in i vanmakten av att inte behövas, inte anses vara till nytta, att beskrivas vara en budgetpost på kostnadssidan, att inte betyda något i positiv mening. Alla kan vi se värdet av att var och en får möjlighet att utifrån sin förmåga bidra med det man kan. Det är dessa medmänniskor som nästan regelmässigt blir bortvalda, utanförställda, för att inte säga försummade när vi med rationella förtecken vill utveckla lönsamhet och arbetsliv i vårt samhälle. Jesu liknelse handlar om människosyn och värdegrund, om missunnsamhet och rättvisa, om godhetens generositet och egoismens förblindade och onda öga. Varför ska medmänniskor med mer komplexa förutsättningar för sitt deltagande i samhälle och arbetsliv vara mer ifrågasatta? Varför ska de som är mer utsatta och har större svårigheter att övervinna ha sämre

förutsättningar och lägre lön? Varför är det störande för den som har goda förutsättningar att andra med behov av anpassade förutsättningar får samma lön för sitt deltagande? Egentligen, hur rättvist är det att den som måste övervinna fler hinder än andra i sitt liv ska ha sämre utfall av sin ansträngning än den som slipper detta? Varför är det så allmänt accepterat att det ska vara kännbart kostsamt att inte vara efterfrågad på arbetsmarknaden? Att stå till förfogande hjälper ju inte den som inte blir efterfrågad. Varför har vi en struktur som misskrediterar dem som av olika anledningar ställts utanför? Är deras situation i första hand resultatet av en personlig brist, eller ett resultat av en rationell och hård samhällsstruktur? Ja, frågorna är många, och som kyrka behöver vi reflektera över dem utifrån aspekter som rättvisa, människosyn, värdegrund och allas lika värde och rätt att vara med. Jesus beskriver en företagare och hans företag. Hans berättelse formas så att den står i samklang med de livsvärden som präglar himmelriket. Jag tänker att Jesus menar att det bästa samhället byggs på principer som inkluderar och möjliggör. Det blir ingen oreda för den sakens skull, ingen orättvisa heller, bara större delaktighet för många, många fler. I berättelsen finns ett överenskommet regelverk och en avtalsenlig lön, men här finns också ett anpassat förhållningssätt för den som behöver ett sådant för att komma till sin rätt i sammanhanget. Det är väl tydligt vad Jesus menar. Social flexibilitet handlar inte om att kränka rättvisan, det är ett uttryck för godhet och medmänsklighet. Det finns inte något mer rättvist förhållnings-


sätt än det som ger alla plats, rum, meningsfullhet och försörjning utifrån sina egna förutsättningar. Att alla ska behandlas lika är en självklarhet som lätt kan bli statiskt och utestängande. Jesu dialog med de missnöjda arbetarna handlar just om detta, den statiska rättvisan och den flexibla rättvisan. Jag tänker att vårt samhälle skulle nå en positiv utveckling om de utanförställdas position flyttades fram från sista plats. En grundbult i god människosyn är att ha ett särskilt fokus på dem som är utsatta. Det är inte ett helt okänt förhållningssätt som Jesus presenterar. Den som gått på långa krävande vandringar vet också att det är avgörande att de som har mindre goda förutsättningar att hänga med ska gå långt fram i ledet. Kanske har vi också egen erfarenhet av när det inte fungerat så? Att uttröttad och modfälld släpa sig fram några

hundra meter bakom alla de andra är ytterst energikrävande. Att ständigt bli inväntad är också en tveksam glädje, dels för att man känner sig dålig, och dels för att gruppen redan vilat och startar igen när man äntligen når fram. Resultatet blir att den ende som missar vilan är den som har minst resurser. Jesus tycks mena att det i rättvisa alltid måste finnas en barmhärtighetens flexibilitet, som ger plats och utrymme för den enskilde med varierande förutsättningar. Det måste finnas rum för dem som har svårt att tränga sig fram, och solidaritet som släpper fram dem som lättast blir efter. Upprörda och missunnsamma reaktioner över förutsättningar som stärker de mer

utsattas möjligheter till jämlikhet möter Jesus med den tänkvärda frågan: Ser du med onda ögon på att jag är god? Med andra ord: Tycker du det är orättvist om det går lika bra för den som har det sämre? Att den förste blir sist och den siste först tror jag inte handlar om att vända på kön, jag tror att det handlar om att skapa jämlikhet utifrån en mångfald av förutsättningar. Jag tänker att den människosyn och värdegrund som präglar berättelsen om vinodlaren och hans företag är en god förebild för ett samhälle som vill skapa delaktighet, utveckling, och anpassade villkor utifrån människors olika förutsättningar. Hur tänker du om utvecklingen i vårt samhälle och om kyrkans roll i det sammanhanget?

En grundbult i god människosyn är att ha ett särskilt fokus på dem som är utsatta. Foto: Åke Paulsson

31


En kyrka för alla? Vi testar tillgängligheten

Svenska kyrkan är en kyrka för alla. Men hur fungerar våra lokaler egentligen? Vi lånade en rullstol och testade möjligheten att besöka Stiftskansliet.

1

Varför inte starta hos biskopen och stiftsjuristen. Hoppsan, en rejäl stentrappa och en smal dörr. Kanske värt att ringa på och be om hjälp? Problemet är bara att ringklockans knapp sitter innanför (!) entrédörren.

2

Bara att fortsätta bort mot stiftskansliet. En kullerstenstrottoar med lutningar, ojämnheter och hål. Plank, träd och bilar. Här gäller det att hålla balansen.

4

3

Undrar hur det här skulle fungera på vintern med glashala kullerstenar?

32

Äntligen framme. Samma stentrappor och smala dörrar. Här sitter ringklockan i alla fall utanför entrédörren. Men längst upp i hörnet, omöjlig att nå. Med hjälp av en teaterkikare skulle man kanske kunna läsa texten på den skylt som hälsar välkommen…


8

5

Framme vid varuintaget. En stor dubbeldörr, här går det ju att ta sig in. Men hur? Jag kan inte portkoden och det finns ingen ringklocka. Men en skylt, i läsvänlig höjd, som hälsar välkommen till Stiftskansliet. Och samtidigt upplyser om att ingången är på andra sidan huset…

9

Dags att kolla baksidan. Det borde finnas en varuingång. Här öppnar sig en grusad, spårig störtloppsbacke som avslutas med en 90° sväng. Inget för en testpilot som vill ha livet i behåll.

6

Tjugo meter längre bort finns räddningen, en cykelbana. Visst, det blir en omväg men nog borde detta vara en framkomlig väg till kansliets baksida.

7

Sådär. Visserligen en lång backe men i vänligare lutning. I alla fall bättre än störtlopp.

En vänlig vaktmästare ser mig och öppnar. Härliga breda dörrar, bara att fortsätta in genom lagret. Som tyvärr belamrats med kartonger.

10

För att inte tala om passagen i fikarummet. Stolar, stolar och åter stolar… Mitt i vägen. Kanske dags att ge upp? Om jag nu kommer ut igen…

Nej, tillgängligheten lämnar en hel del att önska och för stiftets lokaler planeras en ombyggnad. Men hur ser era församlingslokaler ut? Testa gärna.

33


Skiss för den planerade rehabträdgården på Finnåker

Grönytor kan bli hälsoträdgårdar Många församlingar har mer eller mindre väl använda grönytor. Kan de användas för rekreation, helande och återhämtning på ett mer aktivt sätt? Finnåkers kursgård planerar för en hälsoträdgård med inspiration från Sveriges Lantbruksuniversitets rehabiliteringsträdgård i Alnarp. I flera församlingar finns olika former av örtagårdar och trädgårdsmiljöer. Text och Foto: Pelle Söderbäck

– När jag läste om Finnåkers planer tänkte jag ”äntligen!”, säger Sirpa Lundqvist som är kyrkvaktmästare i Tillberga. Tillsammans med diakonen Christina Bjellverud drömmer hon om att skapa en läkande växtmiljö också i Tillberga. Grön folkhälsa, grön rehab, trädgårdsterapi – begreppen är många i den

34

sektor som handlar om hur växter och natur kan ha en läkande inverkan på människan. SLU i Alnarp har kommit längst. Men sin hälsoträdgård och tillhörande behandling och forskning har man fått stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt. Här kombineras teorier från medicin, sjukgymnastik, arbetsterapi med landskapsarkitektur, miljöpsykologi och traditionell trädgårdsterapi. Men inspirationen från Alnarp och andra kan också omsättas på en del av kyrkans grönytor. Och det är här Sirpas och Christinas drömmar och

tankar kommer in. En dag varje höst inbjuder man till en Stilla dag i Tillberga kyrka. En dag utan ”måsten”, en dag för att läkas och återhämtas. Kan man skapa en miljö för detta också utanför kyrkobyggnaden? Ett rum att använda för meditationer, vandringar, cirkeldanser. En örtagård där man kan ”omfamnas av grönskan”. – Det finns mycket befintligt att ta vara på för att bygga en miljö, säger Sirpa. Ekar, granhäckar och befintlig växtlighet. Christina ser också en trädgårdsmiljö, kanske ett växthus, som ett viktigt redskap för diakonen. – Jag har många samtal och ofta är vi ute och går under samtalet. Det gäller att hitta en ostörd men annorlunda miljö för samtal. När det är jobbigt är det skönt att pyssla med något samtidigt som man pratar. Pysslet, till exempel i en trädgård, föder samtal. Trädgården som Aktör för välfärd. Orden rymmer en hel skapelseteologi.

Läs mer om Alnarps rehabiliteringsträdgård på www.slu.se/alnarpsrehabtradgard


Hur jämställd är din församling? Fyll i och se hur din församling klarar jämställdhetstestet. Ringa in ditt svar A Det är dags för den årliga grillfesten på församlingshemmets gräsmatta. Vem sköter grillen? 1. Olika varje gång

1. Intresset är så stort i rådet att man drar lott 2. Kyrkorådet har ett rullande schema 4. Damerna som alltid fixat detta så bra får förnyat förtroende

2. En kvinna 3. En man B Dags för lönerevisionen. Hur ser det egentligen ut? 1. I vår församling finns bara sakligt grundade skillnader i lön mellan män och kvinnor 2. I vår församling har kvinnor generellt bättre betalt 3. I vår församling har män generellt bättre betalt C Om några veckor är det ”kyrkorådets kyrksöndag”. Man bjuder på kyrkkaffe för att denna gång även informera inför det kommande kyrkovalet. Vem fixar kaffet och bullarna?

Prata om vid kaffet • Vem är chef? • Hur påverkas en grupp av att vara mans/kvinnodominerad? • Det spelar ingen roll om chefen är man eller kvinna. Bara man får den bästa. • Kyrkan har ett speciellt ansvar i jämställdhetsfrågor. • Kyrkan är bättre/sämre än andra samhällsorganisationer i jämställdhetsfrågor. • Jämställdhetsproblematiken är en generationsfråga.

D. Dags att resa bort för en heldagsplanering. En minibuss är hyrd. Vem kör? 1. En kvinna 2. Vi hyr alltid buss med chaufför så det avgör bussbolaget 3. En man E Påstående: Kyrkoherden:man Kyrkorådets ordförande:man. Kyrkogårdsföreståndaren: man. Husmor:kvinna. Barnledaren:kvinna. Diakonen:Kvinna. 1. Stämmer inte alls hos oss

Räkna ihop ditt resultat av testen och se hur jämställd din församling är. 5-7 poäng Grattis, du har en helt jämställd församling. Sprid gärna era tankar till andra församlingar. 8-11 poäng Inte helt bra, det finns en del att göra i jämställdhetsfrågan hos er. Fundera på om inte lite enkla åtgärder och medvetenhet skulle kunna förbättra resultatet. 12-15 poäng Oj, oj, oj, Nu är det dags att kontakta diskrimineringsombudsmannen för ett rejält åtgärdsprogram. Telefonnummer hittar du på www.do.se.

2. Stämmer delvis hos oss 3. Stämmer helt hos oss

Världens enklaste genusanalys Världens enklaste genusanalys består av att man ställer sig frågan: ”på vilket sätt gynnar det här unga flickor eller på vilket sätt får det här konsekvenser för unga flickors rättigheter?” Man kan naturligtvis utveckla frågan och anpassa den efter situation. Inom kyrkan kan det handla om frågor som: På vilket sätt får våra gudstjänster konsekvenser för unga flickors självtillit? På vilket sätt ger konfirmationstiden unga flickor förmåga att utöva sin andliga myndighet? På vilket sätt bidrar våra samtalsakuter, vår medverkan i krisgrupper eller diakonala arbete till att unga flickors rättigheter stärks? Hur bidrar det vattenprojekt i östra Afrika som vi stödjer, till unga flickors rättigheter? Vilka konsekvenser får min tolkning av den här bibeltexten för en ung flicka? Vilka konsekvenser får min syn på

könsroller, för de unga flickorna i barnkören? Hur stöder religionsdialog och ekumenik unga flickors rättigheter? Låt svaren bli vår måttstock. ”Men pojkarna då?” undrar du kanske ”och männen och de vuxna kvinnorna?” Det kanske verkar ojämställt att plocka ut en grupp så här. Men det är inte ett försök till omvänt förtryck, eftersom det vore lika illa. Det är ett sätt att ta på oss medvetenhetens glasögon - en medveten blick. Tar vi inte aktivt den blicken på oss, är det så lätt, så lätt att i det samhälle vi lever gynna dem som redan gynnas, se dem som redan syns. Marit Norén, handläggare för genus och teologi Från Svenska kyrkans hemsida

35


Kurskatalog

36


Välkommen på utbildning! Aktör för välfärd erbjuder kompetensutveckling för församlingsanställda i Västerås stift. I den här katalogen presenteras projektets utbildningar för 2013 och början av 2014. Utbildningarna är mellan en och tio dagar långa och erbjuds på olika platser i stiftet. De längre utbildningarna ges på kyrkans kursgårdar i Finnåker och Rättvik. Utbildningarna riktar sig inte till någon särskild kategori anställda. De handlar inte om att fortbilda sig inom sitt vanliga yrke, utan att lära sig färdigheter som är till nytta när församlingen vill utveckla nya verksamheter eller starta nya projekt. Västerås stift anlitar flera olika utbildningsanordnare i projektet. Men all utbildning ingår i ett övergripande koncept där erfarenhetsutbyte och koppling till arbetet i hemförsamlingen är bärande element. Våra utbildare presenteras på annan plats i katalogen. Utbildningarna är kostnadsfria. Resor, mat, eventuell logi och studiematerial ingår. Församlingens insats består av arbetstiden. Det utgår ingen ersättning för denna. Informationen om de olika utbildningarna är inte fullständig i varje detalj i denna katalog. Det har varit omöjligt av tidsskäl. Kompletterande information läggs ut vartefter i den digitala utbildningskatalogen på projektets hemsida. Det är också där man anmäler sig till kurserna. Senaste ansökningsdag skiljer sig åt mellan de olika utbildningarna, men för att vi ska få en överblick över efterfrågan och eventuellt ha möjlighet att dubblera någon kurs är det önskvärt att anmälan sker så snart som möjligt. Det är inte först till kvarn som gäller för kompetensutvecklingen inom Aktör för välfärd. I de fall utbildningarna är översökta kan en prioritering komma att göras. Den sker då på grundval av hur väl utbildningen är insatt i ett utvecklingssammanhang i församlingen.

Kurser Processdygn 40 Projektledarutbildning 41 Intraprenör 42 Handledarutbildning 43 Utbildning i socialt företagande

44

Bemötande och samtalsmetodik

45

Upphandling och anbudsförfarande

45

Social redovisning

46

Hur goda ideér blir verklighet

46

Förändrad välfärd och kyrkans roll

47

Företagsformer inomsocial ekonomi

47

Jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsanpassning

48

Att leda ideella

48

Diakoni i förändring

49

Starta äldreboende, förskola, fritidsgård eller hemtjänst

49

Ledarskap i förändring

50

Framgångsrik marknadsföring

50

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

Ansökan måste vara godkänd av kyrkoherden.

37


Möt våra utbildare Care of House är ett Västeråsbaserat kommunikationsföretag med 30 anställda som arbetar med reklam, webb och PR och har allt från ABB till Stadsmissionen bland sina kunder. Vann 2012 ett pris för bästa business-to-business kampanj inom PR-branschens största tävling. Gordon Hahn är VD för och grundare av företaget Serus: Social ekonomi och regional utveckling i Skandinavien. Expert på social ekonomi med lång erfarenhet av lokal utveckling och social ekonomi med internationellt fokus. Ofta anlitad föreläsare, moderator och processledare. Greger Hjelm är utbildad pedagog, har examen i ledarskap, organisations- och personalutveckling och anlitas av idéburna organisationer, skolor, näringsliv, privata företag, myndigheter, landsting och kommuner. Han har även författat en rad böcker, så som Förändringsnavigatören (2002). Greger Hjelm är knuten till företaget Rörelse & Utveckling. Birgitta Israelsson, Sensus Stockholm-Gotland har bred erfarenhet av social ekonomi i såväl teori som praktik, i Sverige och utomlands. Hon har tidigare arbetat på flera olika nivåer inom Coompanion som utbildare och rådgivare och för länsstyrelsen i Stockholm. Birgitta Israelsson har en magisterexamen i social ekonomi.

38

Anders Johansson är verksamhetsledare vid Coompanion i Örebro och har lång erfarenhet av kooperativ utveckling, projektledning och landsbygdsutveckling. Var under många år deltidsbonde och driver eget företag. Sara Jöngren är verksamhetsledare vid Coompanion Dalarna. Företagsekonom med erfarenhet från marknadsföring och kommunikation. Stort engagemang inom idrotten. Har bland annat varit generalsekreterare för Elitföreningen Damfotboll under fem år. Marita Öberg Verksamhetsledare vid Coompanion Västmanland med lång erfarenhet av social ekonomi och socialt företagande. Tidigare anställningar som ansvarig inom en ideéll barn och ungdomsorganisation, inom folkbildning och kommunal verksamhet. Har stor erfarenhet av att knoppa av verksamheter från den offentliga sektorn. Katarina Olsson är organisations- och jämställdhetskonsult och arbetar främst med att stödja jämställdhetsintegrering och mångfaldsarbete i organisationer, kommuner, m.m. Har studerat genusvetenskap, dramapedagogik och organisation och ledarskap. Anne Saari är psykolog, psykoterapeut och handledare och har arbetat med det mesta som rör

arbetslivets psykologi. Är bland annat verksam som lärare inom psykosocialt arbete, konstterapi och psykodrama. David Sundén är direktor vid Västerås stadsmission, ordförande i Riksföreningen svenska stadsmissioner samt styrelseledamot i Ideell Arena och Forum för frivilligt socialt arbete. Har även varit ordförande för Svenska kyrkans unga och är en av initiativtagarna till Ideellt forum i Svenska kyrkan. Bengt Sundgren är företagsrådgivare och projektledare inom kooperation och social ekonomi för Coompanion Dalarna. Har bred kompetens inom lokal utveckling, entreprenader och socialt företagande.

©Magnus Bard


Bygg tillsammans! Aktör för välfärd har ett tydligt församlingsperspektiv. Tanken är att enskilda medarbetares kompetensutveckling sätts in i ett utvecklingssammanhang. De utbildningar som erbjuds inom projektet kan kombineras på olika sätt för att skapa en unik mix av kompetenser som passar den egna församlingen. Första steget är höstens utbildningsda-

Processdygnet bör ligga så tidigt som möjligt

Röda block är hela utbildningar

Alternativ två

gar i kontrakten. Därefter kan det vara lämpligt att genomföra ett processdygn i medarbetarlaget för att konkretisera idéer och få till ett gemensamt tänk kring församlingens möjligheter. Den möjligheten ryms också inom projektet. De litet längre utbildningar som erbjuds under 2013 kan sedan kombineras med en eller flera endagskurser. För

Alternativ ett Processdygn

Projektledarutbildning Internat 1

Regional samling 1

någon medarbetare räcker det kanske att gå en endagskurs i ett specifikt ämne. Det är förstås också möjligt att kombinera flera endagarskurser. Kanske har församlingen dessutom något konkret behov som inte uppfylls genom någon av utbildningarna. I så fall vill vi gärna höra vad ni saknar. Alla endagarskurser är ännu inte planerade.

Bygg på utbildningen med gula endagsblocken

Valfrihetssamhället Handledning Sociala företag

Processdygn Projektledarutbildning Handledning Sociala företag

Internat 2

Alternativ tre Regional samling 2

Handledning

Att leda frivilliga Projektledarutbildning Skapa en ”egen” kurs genom att kombinera själv Bygg på med framgångsrik marknadsföring

Internat 3

Gå en endagskurs

Marknadsföring

39


Processdygn Processdygnet är ett verktyg för att fördjupa församlingens omvärldsanalys och självförståelse och få hjälp att konkretisera möjliga utvecklingsområden. Kurslängd Från lunch till lunch Tid Kurs 1: 14-15 januari Kurs 2: 2, 16-17 januari Kurs 3: 3, 21-22 januari Kurs 4: 4, 23-24 januari Kurs 5: 28-28 januari Kurs 6: 30-31 januari Kurs 7: 13-14 februari Kurs 8: 18-19 februari Kurs 9: 20-21 februari Kurs 10: 4-5 mars Plats Stiftsgården i Rättvik eller Finnåkers kursgård Anordnare Västerås stift och extern resurs Kursledare Västerås stift och extern resurs

Processdygn och kompetenskartläggningen inom Aktör för välfärd är verktyg som kan komma till användning här. Det är möjligt att delta i ett processdygn med hela arbetslaget. Mindre arbetslag kan arbeta parallellt med andra arbetslag under samma dygn, men i skilda processer. Sista anmälningsdag Kurs 1: 20 december Kurs 2: 20 december Kurs 3: 20 december Kurs 4: 20 december Kurs 5: 20 december Kurs 6: 20 december Kurs 7: 14 januari Kurs 8: 18 januari Kurs 9: 21 januari Kurs 10: 4 februari Kontakt Lotta Lundberg-Ericsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

©Magnus Bard

Innehåll Processdygnet kan vara en viktig

hjälp för att identifiera vilken eller vilka kurser som någon/några medarbetare kan behöva för att församlingen ska komma vidare med sitt projekt. Inget sammanhang är det andra likt. Varje församling har sin egen historia, sin egen profil och sin alldeles unika omvärld. Under processdygnet hjälps medarbetare och processledare åt att identifiera behoven lokalt och att skapa en samsyn kring vad som är församlingens uppdrag i den nuvarande situationen. Kanske finns det redan ett arbete som kan utvecklas ytterligare. Kanske finns det akuta sociala behov som behöver lösas. Kanske har församlingen resurser som skulle kunna tas tillvara för nya verksamhetsidéer. Reflektion kring församlingens uppdrag, målformulering, inventering av resurser och möjliga samverkanspartners kan vara inslag under processdygnet. Församlingsinstruktionen

Den här modulen kan gärna ligga tidigt!

40


Projektledarutbildningen ger kunskaper i praktiska metoder, tekniker och projektadministration för att leda projekt från start till mål. Vad är ett projekt? Vilka verksamheter lämpar sig att driva i projektform. Utbildningen har inriktning mot social ekonomi och förutsätter aktivt arbete på hemmaplan. Kurslängd 10 dagar varav 6 lärarledda. Utbildningen genomförs med två internat, lunch-lunch samt två heldagar per kursort och regionala samlingar. Tid och plats Kurs 1 startar 21 januari på Stiftsgården i Rättvik. Kurs 2 startar 22 april på Finnåkers kursgård Kursanordnare Coompanion Kursledare Anders Johansson, Coompanion i Örebro, Sara Jöngren, Coompanion i Dalarna Metoder Kursen är processinriktad och utgår från deltagarnas egna behov, kunskaper och erfarenheter och ska kopplas till utvecklingstänkandet i församlingen och kontraktet. Vi använder oss av flera olika metoder för att göra omvärldsanalys och säkerställa ett processinriktat arbetssätt. OPERA är en effektiv metod för grupparbeten och arbetsmöten och skiljer sig från traditionella metoder. l OPERA kombineras ett systematiskt arbetssätt med kreativ problemlösning. Lokal Ekonomisk Analys (LEA) är ett verktyg för lokalekonomiska analyser som används av lokala utvecklingsgrupper av olika slag. Denna ligger till grund för ett fortsatt arbete med att prioritera bland uppkomna idéer och ge kunskap till projektets olika faser. Deltagarnas egna erfarenheter och reflektioner ges utrymme och värde. SWOT-analys används för att finna

styrkor, svagheter, möjligheter och hot vid en översyn av en verksamhet eller projektidé. Resultat används sedan vidare i processen. Innehåll • Vad menas med projekt? • Projekt i relation till ordinarie verksamhet • Projektets faser • Processverktyg för att utveckla idéer och göra prioriteringar • Att analysera, förankra idéer och göra ekonomisk analys • Projektansökan • Projektplan • Projektledarroll och organisation • Ekonomisk plan • Övergripande information om EU:s strukturfonder • Tidsplan • Utvärdering Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Bygg gärna på med ett processdygn som start!

Projektledarutbildning Internat 1

Regional samling 1

Internat 2

Regional samling 2

Lärarledda heldag 1

Regional samling 3

Sista anmälningsdag Kurs 1: 10 december Kurs 2: 15 mars

Lärarledda heldag 2

Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se

Regional samling 4

För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

Projektledarutbildning

Processdygn

41


Intraprenörsutbildning Intraprenörskap handlar om individens förmåga att utveckla nya verksamheter inom den egna organisationen. Men också om organisationens förmåga att ta tillvara på personal med innovativa idéer. I vårt upplägg kommer deltagarna få hjälp att formulera sin idé, förankra idén internt och utveckla den till affärsdriven verksamhet. Utbildningen syftar därmed till att stärka entreprenörskapet, från ”insidan”.

Bygg gärna på med ett processdygn som start! Processdygn

Intraprenörsutbildning Internat 1

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

deltagare, men dessa idéer sparas för framtiden.

Kurslängd 4 dagar fördelade på 2 tillfällen Tid Kurs 1 startar 7 mars på Stiftsgården i Rättvik Kurs 2 startar 5 september på Finnåkers kursgård Kursanordnare SENSUS Kursledare Birgitta Israelsson, Kerstin Björsson Metoder Framtidsverkstad, gruppdiskussioner. Innehåll Dag 1 Vi startar utbildningen med en framtidsverkstad. Där får deltagarna dels kunskap om processverktyget ”Framtidsverkstad” och dels göra en inventering/prioritering vilka utvecklingsområden som finns. Framtidsverkstad är en kreativ arbetsmodell som bygger på deltagarnas eget arbete. Processen inventerar problem och behov i olika faser (kritikfas, fantasifas och förankringsfas). Hela processen mynnar ut i ett antal utvecklingsområden som deltagarna därefter delar in sig i. Grupperna bildas efter intresse. Det är inte alltid alla grupper som får

42

Dag 2 Under dag 2 får grupperna arbeta med valda områden och ta fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Vem skall göra Vad? När? Hur? Varför? Handlingsplanen innebär även att arbete på hemmaplan bestäms. Dag 3 Samtliga grupper presenterar hur det har gått med handlingsplanen, feedback ges. Dag 3 ägnas även åt genomgång av affärsmässighet. Vad innebär det att driva en verksamhet på affärsmässig grund. Hur gör man för att lyckas? Dag 4 Samtliga grupper presenterar hur det har gått med handlingsplanen. Vad har hänt sedan sist? Vad har inte hänt och varför? Hur bör arbetet fortsätta framöver? Dag 4 ägnas även åt förankringsprocessen internt. Vad behövs i den egna organisationen för att lyckas med utvecklingen? Gästföreläsare gör också inspel under dagarna. Föreläsarna kommer från nätverket Social Venture Network (SVN). SVN är ett ledande, internationellt nätverk av företag, organisationer och myndigheter som vill förena affärsnytta med ett ökat fokus på socialt ansvar, god affärsetik och miljöarbete. Många medlemmar i SVN hittar nya samarbeten genom nätverket. Här finns företag och organisationer inom vitt skilda branscher och gott om exempel på entreprenörer som har byggt upp helt nya led av partners och leverantörer; där alla delar samma värderingar. Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Intraprenörsutbildning Hemarbete

Intraprenörsutbildning Internat 2

Intraprenörsutbildning Hemarbete

Sista anmälningsdag Kurs 1: 18 januari Kurs 2: 16 augusti Kontakt för Sensus Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se


Handledarutbildning Kursen tar sin utgångspunkt i arbetet med sociala arbetsintegrerande företag, en verksamhet som växer snabbt idag. Handledaren har här en nyckelroll för att skapa engagemang och driva utvecklingen framåt. Fokus i kursen ligger på handledning som stärker personers egenmakt och självkänsla och använder gruppen som resurs för integration och personlig utveckling.

Du kan kombinera med andra moduler! Processdygn

Handledarutbildning Dag 1

Kurslängd 3 kursdagar/utbildning Tid och plats Kurs 1 startar 12 februari på Stiftsgården i Rättvik Kurs 2 startar 10 september på Finnåkers kursgård Anordnare Coompanion Kursledare Anne Saari. Metoder Kursen bygger på handledningsmetodik för handledare i sociala arbetsintegrerande företag. Kurserna genomförs som separata dagar för möjlighet till egen reflektion och arbete i coaching-grupper. Deltagarna kommer att delas in i coaching-grupper som har till uppgift att träna coachning och belysa olika teman mellan kurstillfällena. Coaching-grupper möjliggör ett fortsatt arbete med att fördjupa förståelsen för det de lärt sig och att finslipa färdigheter.

Dag 3 Grupputveckling Gruppdynamik- Hur kan man synliggöra mönster som tar plats i grupper? Hur kan jag medvetet påverka gruppens dynamik i det som formar kulturen? Arbetsmiljö och regelverk. Utvärdering av kursen. Anmälan Via projektets hemsida www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Handledarutbildning Dag 2

Handledarutbildning Dag 3

Sista anmälningsdag Kurs 1: 20 december Kurs 2: 16 augusti Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Dag 2 Det svåra samtalet Kommunikation -Vad skapar öppningar respektive låsningar i kommunikationen mellan människor? Saboterande krafter - hur hantera det som skapar svårigheter i arbetet med människor?

©Magnus Bard

Innehåll Dag 1 Förhållningssätt i arbetet med utsatta människor Uppstart ”jobba ihop gruppen” och lära känna varandra. Begreppet handledning, vad menas? Empowerment- att ”myndiggöra” människor och få dem att växa. Coachning - att ha ett coachande förhållningssätt.

43


Utbildning i socialt företagande

Du kan kombinera med andra moduler! Processdygn

Utbildningen ger kunskaper i att leda sociala företag inom församlingens ram. Målet med dessa är att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av till exempel långtidssjukskrivning, funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, tidigare missbruk eller långvarig arbetslöshet bereds arbete och utvecklingsmöjligheter.

Tid och plats Kurs 1 startar 8 april på Stiftsgården i Rättvik Kurs 2 startar 8 oktober på Finnåkers kursgård Anordnare Sensus Kursledare Birgitta Israelsson Metoder Föreläsningar, bedömning av hållbara affärsidéer, gruppdiskussioner Innehåll Dag 1 Genomgång av definitionerna av social ekonomi, socialt företagande, sociala arbetskooperativ och socialt entreprenörskap. Vad är skillnaderna och vad passar bäst när? Målgrupper för det sociala företagandet. Empowerment i praktiken. Vi ställer oss också frågan hur man bäst kombinerar det inkomstbringande arbetet med rehabilitering och stöd (det sociala företagets tredubbla uppdrag – individ, samhälle och lönsamhet). Dag 2 Sociala företag kommer och berättar. Vi bjuder in några lokala sociala företag som informerar om sin företagsstart, verksamhetsutvecklingen och vad det betyder för dem själva. Vi diskuterar framgångsfaktorer och hinder. Dag 3 Genomgång hur man bedömer den hållbara affärsidén. Lab. med affärsidéer och affärsutveckling.

44

Dag 4 Deltagarna presenterar sina affärsidéer och får feedback från såväl kursledare som övriga deltagare. Genomgång av nästa steg i processen. Var kan man söka stöd/rådgivning för att få hjälp med sitt sociala företag? Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/ aktorforvalfard

Dag 1

Socialt företagande Dag 2

Socialt företagande Dag 3

Sista anmälningsdag Kurs 1: 12 mars Kurs 2: 6 september Kontakt För Sensus: Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se

Socialt företagande Dag 4

För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

Kurslängd Två kurser på vardera 4 dagar fördelade på 2 tillfällen

Socialt företagande


Bemötande och samtalsmetodik En kurs för dig som vill få verktyg för att möta människor med många och olika behov. Kursen ger grundläggande kunskaper om bemötande och samtalsmetodik.

Tid och plats 25 september på S:t Persgården i Leksand 26 september på församlingshemmet i Lindeberg Anordnare Coompanion Kursledare Anne Saari, Terasana AB. Innehåll Bemötande: Konsten att vara närvarande. Hur påverkar min person och mitt förhållningssätt? Hur kan jag hantera mina egna reaktioner?

Samtalsmetodik: Att ge utrymme för kontemplativa samtal. Vad innebär det att ställa öppna frågor? Vad är aktivt lyssnande?Hur ska jag spegla det jag hör? Samtalets gränser: Var går gränserna för min kompetens och mitt ansvar? När och var slussar jag vidare till en kollega? Vilken är min uppgift som med människa/hjälpare? Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Sista anmälningsdag 23 augusti

Upphandling och anbudsförfarande Kurslängd 1 dag Tid och plats 9 oktober på församlingshemmet i Avesta Anordnare Coompanion Kursledare Gunnar Stålberg, upphandlingschef, landstinget Dalarna Metoder LOU och hur processen ser ut vid ett anbudsförfarande. Deltagarna ges möjlighet att beskriva sina mervärden och hur dessa skulle kunna användas som en fördel vid upphandling

Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Innehåll Lagen om offentlig upphandling LOU. Beskrivning av olika typer av upphandlingar. Hur går en upphandlingsprocess till En orientering om LOV och jämförelser. Exempel och erfarenheter från upphandlingar som gäller social ekonomi.

©Magnus Bard

Kurslängd 1 dag

Bemötande och samtalsmetodik

Upphandling & Anbud

Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Anmälan Via projektets hemsida www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Sista anmälningsdag 6 september

45


Social redovisning Social redovisning är en metod för att planera, mäta och utvärdera den sociala verksamheten i en organisation. Kursen tar upp huvudprinciper och motiv för social redovisning och hur man kan koppla denna till upphandling. Kurslängd 1 dag Tid och plats 7 november på Kyrkbacksgården i Västerås Anordnare Sensus Kursledare Birgitta Israelsson Innehåll • Genomgång av den sociala redo-

visningen steg för steg. • Grupparbete som värdegrund och mål. • Svenska kyrkans intressenter – vilka är det? • En kort jämförelse mellan social redovisning och socioekonomiskt bokslut. Dagen varvas med föreläsningar och praktiska övningar. Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Hur goda ideér blir verklighet För att en god idé ska kunna bli verklighet behöver den få form och struktur. Man behöver ta fram en handlingsplan och skriva en affärsplan och bestämma verksamhetsform. Kursen bygger på goda exempel från ideella föreningar och kooperativ som utvecklat sitt entreprenörskap. Kurslängd 1 dag Tid och plats Kurs 1: 13 februari på Källmoragården i Surahammar Kurs 2: 14 februari på Stiftsgården i Rättvik Anordnare Coompanion Kursledare Marita Öberg Molin, Sara Jöngren Metoder Vi arbetar efter OPERA-metoden (se projektledarutbildningen) för att

46

ta fram idéer, prioritera bland dessa och skapa ett underlag till handlings- och affärsplaner. Innehåll Deltagarna får möjligheter att utifrån sina lokala verksamheter påbörja arbetet med att skapa en affärsplan och strukturera de olika utvecklingsstegen. Några av de frågor som behöver besvaras: Vilken är affärsidén? Var finns behovet och vilka är de potentiella kunderna? Vad kan idén ges för värde i marknadsföringen?

Du kan kombinera med andra moduler!

Social redovisning Sista anmälningsdag 7 oktober Kontakt För Sensus: Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Hur goda idéer blir verklighet

Vad finns det för konkurrenter och möjliga samverkanspartners? Vilken driftsform ska vi välja? Hur kan vi gå vidare? Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Sista anmälningsdag 14 januari Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se


Förändrad välfärd och kyrkans roll Omvärlden förändras. Tillsammans med andra aktörer inom den sociala ekonomin kan Svenska kyrkan bli en drivkraft i en förändrad syn på välfärdssektorn och välfärdstjänster i ett framtida Sverige - utan sparbeting eller vinstmaximering. Kurslängd 1 dag Tid och plats 16 januari på Lindgården i Fagersta Anordnare Coompanion Kursledare Gordon Hahn Metoder Föreläsning och gruppdiskussioner. Innehåll Fler blir äldre och färre arbetar för att upprätthålla välfärd och äldreliv i Sverige och Europa. Svenska kyrkan har en oumbärlig roll bland annat

när det gäller att motverk ensamhet och isolering. Den pedagogiska kulturen hos anställda inom kyrkan är en outnyttjad resurs när det gäller folkhälsa och välfärd. Kyrkan har också genom sin lokala förankring skalfördelar i ett framtida välfärdssamhälle. Ett tema för dagen är välfärdens förändring och olika välfärdsmodellers uformning, främst i Europa. Ett annat är den sociala ekonomins framväxt, nuvarande roll och framtida vision. Ett tredje, sociala innovationer och samverkan inom civilsamhället och den sociala ekonomin.

Företagsformer inom social ekonomi Verksamheter inom den sociala ekonomin kan organiseras i många olika former. Dagen ger en översiktlig orientering kring dessa. Kurslängd 1 dag, vid två tillfällen. Tid och plats Kurs 1: 25 april på Kristinagården i Falun Kurs 2: 15 oktober 2013 på Församlingsgården i Ludvika Anordnare Coompanion Kursledare Marita Öberg Molin, Sara Jöngren Metoder Föreläsning och gruppdiskussioner.

Innehåll Översikt över företagsformer Ideell förening, kooperativ, aktiebolag. Fördjupad kunskap om ekonomisk förening som är den oftast förekommande företagsformen inom den sociala ekonomin. Lagen om ekonomisk förening. Stadgar och kompanjonavtal. Starta ekonomisk förening och registrering. Styrelse, ledning, organisation och roller. Exempel på olika typer av kooperativ/ekonomiska föreningar. Stöd och hjälp.

Du kan kombinera med andra moduler!

Förändrad välfärd och kyrkans roll

Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/ aktorforvalfard Sista anmälningsdag 20 december Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Företagsformer inom social ekonomi

Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/ aktorforvalfard Sista anmälningsdag Falun 22 mars Ludvika 13 september Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

47


Jämställdhetsintegrering och tillgänglighetsanpassning

En resurs för kontraktet

Jämställdhetsintegrering och tillgäng...

Två halvdagskurser som kan kombineras eller genomföras var för sig. Kurserna erbjuds kontrakten som en resurs för att skapa medvetenhet och samsyn i frågor kring jämställdhet och tillgänglighet. Kurslängd Separata halvdagar eller heldag med båda temana Plats Kontraktsvisa samlingar Anordnare Västerås stift Kursledare Katarina Olsson Innehåll Att arbeta med jämställhetsintegrering innebär att föra in ett jämställdhetsperspektiv i det ordinarie, vardagliga arbetet på våra arbetsplatser. Det kan t ex handla om att kartlägga

vem som får mest av organisationers resurser i form av tid eller ekonomi. Det kan också handla om att värna ett jämställt bemötande. Utbildningen i tillgänglighetsintegrering vill utmana deltagarna att reflektera över om och hur verksamheten inkluderar alla människor att vara delaktiga i det församlingen erbjuder. Ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället även för personer med funktionsnedsättning. Under utbildningarna varvas teori och reflektion med olika typer av fallbeskrivningar. Målet är att

Att leda ideella

öppna för dialog med ambitionen att skapa samsyn och se behovet av förändring. Men också att ge användbara verktyg för att hantera den nya kunskapen i vardagen. Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Kontakt För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Att leda ideella

Insatser från frivilliga och volontärer är en tillgång i kyrkan, men att leda frivilliga krafter kräver också kunskap, lyhördhet och organisationsförmåga. Kurslängd 1 dag Tid och plats Kurs 1: 20 mars S:t Olofsgården, Köping Kurs 2: 25 september Andreasgården, Mora Kurs 3: 6 november Mikaelsgårde, Sala Anordnare Sensus Kursledare David Sundén, Västerås Stadsmission Metoder Föreläsningar, gruppdiskussioner

48

Innehåll Engagemang och delaktighet som resurs. Som direktor för Västerås Stadsmission ansvarar David för cirka 80 volontärer som är aktiva varje år i Stadsmissionen och dess verksamhet. • De frivilligas roll och betydelse för församlingsutveckling, engage- mang och delaktighet. • Att leda ideella medarbetare. • Att matcha den frivilliges kompetens med församlingens behov. Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard

Sista anmälningsdag Kurs 1: 20 februari Kurs 2: 25 augusti Kurs 3: 6 oktober Kontakt För Sensus: Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se


Diakoni i förändring Temadag kring diakonins utveckling och förändring samt diakonernas roll och uppdrag med särskilt fokus på social ekonomi och samhällsdiakoni.

Tid och plats Kurs 1: februari 2013 Kurs 2: februari 2014 Plats meddelas senare Anordnare Västerås stift Kursledare Externa föreläsare kopplade till dagsaktuella frågor/problem Metoder Föreläsningar, gruppdiskussioner, erfarenhetsutbyte.

Innehåll I samverkan med diakoner i stiftet utformas seminarierna utifrån dagsaktuella frågor med utrymme att diskutera den egna rollen och uppdraget. Anmälan Via projektets hemsida www.svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Sista anmälningsdag 18 januari

Kursen ger en orientering om driftsformer för och ger exempel på olika typer av äldreboenden, förskolor, fritidsverksamhet och hemtjänst. Kursen kommer även att belysa de mervärden som kan skapas genom delaktighet och engagemang i verksamheterna.

Tid och plats 3 september på S:t Larsgården i Hallstahammar Anordnare Coompanion Kursledare Marita Öberg Molin Metoder Deltagarna ges möjligheter till att reflektera över den egna arbetsplatsens verksamhet och vad som kan vara intressant att gå vidare med. Ett reflektionsdokument som beskriver hur nästa steg går till.

För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Kontakt Annaeva Lagergren mobil. 070-261 10 87 e-post: annaeva.lagergren@ svenskakyrkan.se

Starta äldreboende, förskola, fritidsgård eller hemtjänst Kurslängd 1 dag

Diakoni i förändring

Innehåll En övergripande orientering om entreprenader och intraprenader Vilka är driftsformerna? Regelverk och bestämmelser. Exempel på alternativa verksamheter som drivs inom förskola, fritidisverksamhet och äldreomsorg. Finansieringsmodeller. Hur kan en startprocess se ut och gå till? Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/aktorforvalfard Sista anmälningsdag 10 augusti

Starta äldreboende...

Kontakt För Coompanion: Sara Jöngren tel. 0243-193 15 e-post: sara.jongren@coompanion.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

Kurslängd 1 dags seminarier

OBS! Endast för diakoner

49


Ledarskap i förändring Seminarierna vänder sig till kyrkoherdar i stiftet och vill bidra till ökad kompetens och beredskap att leda lokalt förändringsarbete.

Tid och plats 2013 7 mars församlingshemmet i Nora 12 mars Trefaldighetsgården i Arboga 19 mars församlingshemmet i Orsa Anordnare Sensus Kursledare Greger Hjelm från ”Rörelse och utveckling”. Metoder Dialogföreläsning, övningar, samtal, erfarenhetsutbyte och arbete med konkreta praktikfall med koppling till Aktör för välfärd. Innehåll Verksamhetens ”livscykel”, och varför vi behöver arbeta med förändringar. Att utveckla en församling och dess verksamhet ur ett strategiskt perspektiv.

Att leda förändringsprocesser, processmetodik, hur engagemang och delaktighet kan skapas. Fyra klassiska förändringsmetoder. Förändringskartan – en modell för att nå ett önskat resultat. Mänskliga reaktioner vid förändringar, och hur man kan stödja medarbetare i förändring. Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/ aktorforvalfard Sista anmälningsdag för 2013 7 februari Kontakt Sensus: Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricsson, tel. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81 e-post: lotta.lundberg-ericsson@ svenskakyrkan.se

Framgångsrik marknadsföring Att veta och professionellt kommunicera sitt värde. Kurslängd 1 dag, ges 2 ggr Tid och plats Kurs 1: 6 november Kurs 2: 21 november Kyrkbacksgården i Västerås Anordnare Sensus Kursledare Care of Haus

50

Ledarskap i förändring

©Birgitta Wanngård och förlaget Futurum

Kurslängd Ett utbildningsdygn under 2013 och ett utbildningsdygn under 2014. Varje utbildningsdygn ges på tre platser

OBS! Endast för kyrkoherdar!

Metoder Föreläsningar, gruppdiskussioner. Innehåll • Vad är marknadsföring? • Vad behöver man tänka på vid marknadsföring? • Kartläggning av syfte och målgrupp • Konsten att välja rätt kommunika- tion för rätt målgrupp • Arbetsexempel utifrån den egna verksamheten. Hur ska den mark nadsföras?

Framgångsrik marknadsföring

Anmälan Via projektets hemsida www. svenskakyrkan.se/ aktorforvalfard Sista anmälningsdag 6 oktober Kontakt För Sensus: Kerstin Björsson tel. 072-243 80 44 e-post. kerstin.bjorsson@sensus.se För Västerås stift: Lotta LundbergEricssson tel arb. 021-17 85 49, mobil. 070-378 61 81, e-post: lotta. lundberg-ericsson@svenskakyrkan.se


Liten verktygslåda 1. Detta är social ekonomi Social ekonomi är ett samlingsbegrepp för verksamheter som bedrivs inom en tredje sektor vid sidan om den offentliga sektorn och det privata näringslivet. Verksamheter inom social ekonomi ska: • vara organiserade. • styras demokratiskt. • stå utanför den offentliga sektorn • ha medlemsintresset eller allmänintresset, inte ekonomisk vinst som övergripande mål. Tidigare handlade social ekonomi främst om att tillvarata medlemsintressen i små föreningar som byalag eller i större kooperativa rörelser som Konsum och OK. Nyare former av social ekonomi handlar ofta om att lösa lokala behov som rör sysselsättning, service och utanförskap. Andra begrepp som används om aktörerna inom den sociala ekonomin är den ideella sektorn, den tredje sektorn och civilsamhället.

2.Verksamhetsformer inom social ekonomi Social ekonomi kan bedrivas i många former. Det avgörande är att det dels finns en demokratisk bas, dels att eventuell vinst återinvesteras i verksamheten eller används för att starta nya verksamheter. En ideell förening är en demokratisk sammanslutning som är till för att främja medlemmarnas intressen. En ekonomisk förening syftar genom till att främja medlemmarnas ekonomi. Överskottet i den gemensamma näringsverksamheten fördelas i allmänhet mellan medlemmarna. Registreras som ett företag med liknande bestämmelser som gäller för ett bolag. Ett kooperativ är en sammanslutning som gemensamt äger ett företag. Företaget är vanligtvis en ekonomisk förening men kan också utgöras av aktiebolag. Ekonomiska föreningar som betecknar sig som kooperativ kan vara producentkooperativ, konsumentkooperativ eller arbetskooperativ. Ett aktiebolag är en juridiskt självständig verksamhetsform utan personligt ansvar.

Ett aktiebolag måste ha en icke vinstdrivande ägare, eller ha särskilt direktiv för vinstdelningen för att räknas till den sociala ekonomin. Sociala företag är en särskild företagsform inom den sociala ekonomin. Ett socialt företag är ett verktyg för att integrera människor som befinner sig i utanförskap i samhälle och arbetsliv. Det sociala företag tar särskilda sociala hänsyn, får ofta någon form av bidrag, men är alltid vinstdrivande. Sociala företag kan bedrivas i form av ekonomisk förening, kooperativ eller aktiebolag.

3. Några viktiga begrepp Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Lagen om fria vårdval (LOV) är kommunernas instrument för att skapa valfrihet mångfald inom välfärden. För att bli en aktör inom social ekonomi behöver man veta hur dessa lagar fungerar och tillämpas. Varje kommun utannonserar till exempel verksamheter som ska läggas ut på entreprenad. Ideellt Offentligt Partnerskap (IOPS) är en samverkansform som kan utvecklas mellan myndigheter och ideell sektor utan att upphandling genomförs. Särskilda villkor gäller för att detta ska vara möjligt. Läs mer på socialforum.se Överenskommelsen är ett måldokument kring samverkan mellan offentlig sektor och de idéburna organisationerna. Bakom överenskommelsen står regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting och en rad organisationer, bland annat Svenska kyrkan. Överenskommelsen ligger till grund för lokala avtal om samverkan inom den sociala sektorn. Läs mer på overenskommelsen.se

verksamhetskoncept och står för idéer, kunskaper, kanske rekrytering. Franchisetagaren bedriver verksamhet och delar en viss del av vinsten med Franchisegivaren som betalning för att låna konceptet och ta del av tjänster.

4. Några viktiga aktörer Forum för frivilligt socialt arbete. En intresseorganisation för socialt inriktade ideella organisationer. Syftar till att förbättra förutsättningarna för ideella organisationer och ideellt engagemang. Svenska kyrkan är medlem. Driver även Volontärbyrån – en tjänst för att matcha volontärer med uppgifter. Ideellt forum i Svenska kyrkan Nätverk för erfarenhetsutbyte, inspiration, kunskapsutveckling, samarbete och opinionsbildning för att stärka frivilligarbetet i Svenska kyrkans. SKOOPI. Föreningen SKOOPI är en nationell intresse- och nätverksorganisation som arbetar med stöd och utbildning till sociala arbetskooperativ och arbetsintegrerande sociala företag. Coompanion. Stöder utvecklingen av kooperativt företagande och finns i varje län. Utbildar inom social ekonomi. Kyrkornas EU-kontor. Informerar bland annat om utlysningar för projektstöd av olika slag. Tillväxtverket. Den statliga myndighet som svarar för området social ekonomi. Här finns material och utlysningar. Mer bakgrundsmaterial, fakta och länkar på vasterasstift/aktorforvalfard

Social Return of Investment (SROI). Är en metod att värdera en verksamhet som förutom ekonomin även räknar med de sociala och miljömässiga effekterna. Social Franchising. Ett sätt att sprida idéer utan att behöva uppfinna hjulet gång på gång. Franchisegivaren har ett

51


Tillsammans gör vi skillnad! Aktör för välfärd vill rusta församlingar och enskilda att möta framtiden hoppfullt och starkt, i övertygelsen att kyrkan, med Guds hjälp och i samverkan med andra, ska vara med och bygga det goda samhället, rättvist och hållbart, lokalt och globalt.

52


Afv tidning låguppl