Page 1

MÅL • DRÖMMAR FRAMTID

GOD MAT

STUDIERO SKOL-IF • FÖRENINGSLIV UTMANINGAR

Den här tidningen är producerad av Sa17 – avgångsklass på samhällsprogrammet.


Hej Emma Forsgren! Vi har träffat och tagit pulsen på två viktiga personer på Rosendalsgymnasiet. Möt skolans rektor och elevkårens ordförande.

Hej Emma! Vem är du?

Jag går tredje året på natur-sam och jag är den som tekniskt sett representerar elevkåren utåt. Jag tycker att det är väldigt kul att få ihop ungdomar och har därför engagerat mig i ungdomsrörelser i tre års tid och hållit på med olika neutrala förbund såsom elevkårer och elevråd. På fritiden är jag aktiv i andra organisationer. Vad är Elevkåren Rosendal?

Det är skolans största förening och vi jobbar för att skoltiden ska bli så bra som möjligt och bli mer än bara plugg. Vi arbetar med att få ihop gemenskapen på skolan, att man ska våga samlas i skolans olika föreningar och att eleverna ska ha möjlighet att organisera sig. Vi är en organisation för elever, av elever, så vi försöker i så stor mån som möjligt reflektera våra medlemmars intressen. Vad har ni för typ av verksamhet?

Vi försöker få in så mycket som möjligt i vår verksamhet men vårt fokus ligger på event, lobbying, bildning och service. Vi fixar allt från avtal till treornas studentmössor till att arrangera insparken för ettorna. Dessutom försöker vi göra det lättare för elever att bilda föreningar och engagera sig i dem. Vi gör ganska många olika saker och vad vi gör skiftar lite beroende på tiden på året.

Emma Forsgren Ordförande Elevkåren Rosendal

Samhällsvetenskaps… sid 8 programmet sam smip beteende

Naturvetenskapsprogrammet SPRINT – språkintroduktion

Elevkåren Rosendal

Med fokus på språket

Rosendals matsal

Föreningsliv på Rosendal

mer än bara plugg..................... 4

… sid 12

skolans hjärta............................. 6

… sid 14

Ellen Fries-biblioteket

… sid 16

… sid 24

RFF, MSU, Schackföreningen m.fl...........42

.................................................... 18

Skolf-IF

Rosendal – mitt i verkligheten

Rostagram

Kända besök på skolan..........20

....................................................44 en dag på Rosendal................45

Elevhälsan

Ett steg mot framtiden

Estet+

Sök till Rosendal

vi finns här för dig...................32

… sid 38

....................................................36

....................................................34

....................................................46 frågor & svar............................48


Hej Jeanette Fry! Vad tror du Rosendal har för rykte på stan?

Jag har hört rykten som säger att vi är en naturskola med mycket plugg men med en positiv studiemiljö. Att vi har bra lärare som gör en förberedd för universitetet samt väldigt aktiva elevföreningar. Tycker du att det stämmer?

Jag tycker verkligen att det är ett positivt studieklimat i klassrummen och korridorerna. Jag hör ofta från eleverna att de tycker lärarna är riktigt bra och jag märker att alla i personalen, oavsett vad man jobbar med, är väldigt engagerade i att man vill göra gymnasietiden så bra som möjlig för eleverna. Dock upplever jag att det är en fin balans mellan programmen. Det är lika mycket en SA-skola och en SPRINT-skola som en NA-skola. Blir det inte stark konkurrens med så många duktiga elever?

Det skulle det kunna bli men å andra sidan bildas det också ett väldigt positivt studieklimat med så många duktiga elever. Därför är det viktigt att man inte håller på och jämför sig med andra utan istället fokuserar på sin egen utveckling. Får Rosendalselever höga betyg?

Ja, det får de. Om man tittar på betygsstatistiken har de väldigt bra resultat, både när man ser till elevernas meritvärde och över andelen som får högskoleförberedande examen. Vad det gäller Sprint-eleverna är det många elever som får behörighet från grundskolan och därmed kan söka vidare till gymnasium eller komvux beroende på ålder. Är alla elever superambitiösa?

Naturligtvis varierar ambitionsnivån eleverna emellan, men det finns ett överhängande positivt studieklimat som gynnar motivationen till studier.

Jeanette Fry Rektor

ROSENDALSGYMNASIET Husargatan 8 752 37 UPPSALA 018-727 33 30 rosendalsgymnasiet@uppsala.se

Studiebesök

Det går alltid bra att komma på studiebesök hos oss. Kontakta skolan eller fyll i vårt webbformulär på rosendalsgymnasiet.se så har du möjlighet att komma någon av de dagar som vi tar emot besök.


ELEVKÅREN ROSENDAL X

5

– mer än bara plugg

På Rosendal anordnar Elevkåren vid flera tillfällen under året föreläsningar och diskussioner. Vi välkomnar författare och specialister som kommer från Sveriges alla hörn och kanter för att berätta om sina erfarenheter och kunskaper. Nyligen var Pär Holmgren här och berättade om Miljöpartiets ståndpunkt inför EU-valet 2019. Andra personer som också besökt Rosendal har varit: Gudrun Schyman, Birgitta Ohlsson och Jonas Hassen Khemiri.

r Holmberg

#1 Föreläsningar

tophe for m: Ch ris

Behöver du pluggpepp? Genom att haka på Elevkåren får du garanterat den energikick du behöver! Det är Elevkåren Rosendal som är den dolda arkitekten bakom vad som händer på skolan. Utskotten är Elevkårens händer och de jobbar med flera olika verksamheter. Elevkåren samarbetar också med föreningar på skolan. Därför finns det nästintill oändliga möjligheter att engagera dig i det du tycker är kul!

#2 Utebio Elevkåren anordnar i början av läsåret utebio för alla medlemmar. På plats finns popcorn och filtar, ett lakan mellan två träd blir filmduk. 2015 visades filmen “En oväntad vänskap”, 2016 “Grease” och 2017 “Grown ups”. Varmt sensommarväder och god stämning garanterar en mycket trevlig kväll.

#4 Valvaka

Vartannat år anordnas en valvaka där både det svenska och amerikanska valet uppmärksammas. Under valvakan övernattar eleverna på skolan och deltar i olika aktiviteter medan valet följs på en stor skärm i matsalen. Smipklasser säljer fika inför sin fältstudie och elever får uppleva skolan after dark.

4

#3 Inspark

Inspark är ett sätt för alla nya ettor att lära känna varandra under en kväll, men samtidigt träffa på gamla vänner som går på andra gymnasieskolor i Uppsala. Av den anledningen anordnar Elevkårens Eventutskott ”Insparken”, ett uppskattat samarbete med Fyriskåren, Skrapans Elevkår, Elevkåren Katedral och Celsius Elevkår. I år dansade alla ettor in på Flustret!

Målet med dessa aktiviteter är att ta vara på elevernas sociala, rättsliga, ekonomiska och akademiska intressen.


#5 Rosendagen Detta event varierar från år till år med olika teman såsom cirkus, barnkalas och festival. Elever har genom åren fått prova på aktiviteter som sumobrottning och femkamp. Även skumkanoner och hoppborgar har hyrts in. Under Festival Rosendal, som har varit ett av Rosendagens teman, fick vi dansa till band som Karakou och Mares.

5


Rosendals matsal – skolans hjärta

Många vet om att lunchen på Rosendal är något alldeles extra. Varje dag njuter vi av den fräscha salladsbuffén, det nybakade brödet och de vällagade maträtterna. Några som alltid höjer stämningen och alltid finns där med sina varma leenden är kökspersonalen. Vi har intervjuat Johan Eklund, skolans chefskock. Johan Eklund jobbar sedan några månader tillbaka som chefskock på Rosendalsgymnasiet. Vi träffar Johan i matsalen en regnig vårdagsförmiddag för att prata lite om skolans uppskattade mat och teamet bakom den. Vi slår oss ner runt ett bord vid kaféterian med varsin kopp te tillsammans med Johan. Han berättar att det första han uppmärksammade när han började jobba på Rosendal var elevernas uppförande. – Mitt intryck är att eleverna är väldigt trevliga, tacksamma och förstående. Det är väldigt många som tackar för maten. Det tycker jag är kul. Matpersonalen strävar alltid efter att göra ett så bra jobb som möjligt för att alla elever ska vara nöjda och glada. Kommunen har en matsedel som Rosendals kök använder som bas, men de gör oftast

6

något roligare med recepten än det som kommunen föreslår. – Vår tanke är att vi ska arbeta med samma grund som andra skolor så att alla känner igen sig, men vi försöker vara lite bättre helt enkelt! Ibland överraskar personalen med något speciellt, så som saft till maten, grillning på skolgården eller en lyxig efterrätt. Under juletid står det ofta levande ljus på borden och julmusik spelas i serveringen. Lite då och då uppträder även elever under lunchen, något som är väldigt uppskattat. Förra året utsågs Rosendalsköket till Sveriges bästa skolmat i White Guide Juniors rankning av skolrestauranger i kategorin gymnasiet. Topplaceringen är inte något som stressar Johan, tvärtom så är den bara väldigt motiverande.

Johan Eklun d – skolans che fskock

.

– Självklart är det mycket press som kommer med utmärkelsen, men vi kan ju fortfarande bli bättre. Det är nu det börjar krävas lite av oss, hade man legat längst ner på listan hade det inte varit så svårt att förbättra sig. Ligger man redan i topp krävs det en hel del för att ligga kvar och leva upp till ryktet. Medan vi pratar har matsalen börjat fyllas av hungriga och förväntansfulla elever som alla har samma fråga i tankarna: – Vad står på menyn idag?


röster från

matsalen Isa Norén SMIP16A

Vad tycker du om skolans mat?

– Väldigt bra, de har ett stort utbud av vegetarisk mat och en fräsch salladsbar! Vad tycker du om kökspersonalen?

– Supertrevliga, man möts alltid av ett leende och glada rop. Vad tycker du om cafeterian?

– De har många mackor och andra mellanmål, som är bra på långa skoldagar.

Ann Heijkenskjöld NA16C

Vad tycker du om skolans mat?

– Jag älskar skolmaten! Det finns alltid flera rätter att välja på vilket gör att man alltid hittar något man tycker om! Oftast har de också färskt bröd och olika röror att ha på. Vad tycker du om kökspersonalen?

– De hälsar alltid på mig och frågar hur min dag varit, och bryr sig verkligen om elevernas bästa. Vad tycker du om cafeterian?

– Jag brukar inte handla där jätteofta, men när jag väl gör det har de alltid många olika alternativ och gott kaffe!

Landets bästa gymnasieskolmat! – Utsedd till främsta gymnasieskola i White Guide Juniors rankning av skolrestauranger

Eva Juto

arbetar i köket Vad tycker du om att jobba här?

– Jättetrevligt! Vi är några i personalen som turas om att jobba i köket och i cafeterian, så det är alltid variation. Det bästa är att man får sån skön kontakt med eleverna. Det är verkligen toppenelever på den här skolan! Vad kan man köpa?

– Olika mellanmål, yoghurt, risifrutti, kakor, varm choklad, tug�gummi, godis, frukt… Det som säljer mest är kaffe och mackor (inkl. veganska mackor, wow!!! red. anm.). Är det sant att ni bakar eget fika också?

– Ja! Vi bakar egna toscakakor, och favoriten: Hemgjord kladdkaka! Ibland lyxar vi dessutom till den med ett kola-kokostäcke.

7


sam – smip –

SA

Samhällsvetenskaplig inriktning 8

beteende – sa


am – smip – beteende

SA

sam – smip – beteende

TRE VÄGAR PÅ SA 9


sam – smip – beteende

Svårt att välja?

V

i förstår att det kan vara svårt att välja inriktning. På de följande sidorna presenterar vi alla tre vägarna lite närmare, men redan här har vi försökt underlätta för dig genom att kort beskriva varje inriktning. Det allra mesta finns på alla varianter av sa – men några inslag är unika just för sin väg. Dessutom kan du jämföra vilka kurser som ingår i de tre inriktningarna.

P

å Rosendalsgymnasiet erbjuder vi tre olika varianter på samhällsvetenskapsprogrammet. På alla tre hittar du engagerade lärare, spännande kurser och utbildningar som förbereder dig inför universitetet.

smip

sam Vill du hålla alla dörrar öppna och samtidigt ha roligt? Då väljer du sasam – samhällsvetenskapsprogrammet med samhällsvetenskaplig inriktning. Ett samhällsprogram kryddat med medieproduktion, skrivande och alla psykologikurser som finns på gymnasiet. Här funderar vi över vem människan är och hur det kommer till uttryck i samhället och världen.

s. 12

10

beteende

Är du intresserad av globala frågor? Smip är ett samhällsvetenskapligt program med samhällsvetenskaplig inriktning, med fokus på de stora politiska utmaningar världen står inför. Vi studerar exempelvis demokratisering, maktförhållanden och hållbar utveckling på internationell nivå. I årskurs tre genomför vi fältstudier i ett land utanför Europa.

s. 14

Vill du fördjupa dig i identitet och människans plats i samhället? Fundera över samspelet mellan individer och kulturer? Då är sam beteende – samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap – rätt för dig. Hos oss får du arbeta med kommunikation samt hur människan formas av idéer och av samhället som omger henne.

s. 16


POÄNGPLANER – TRE VÄGAR PÅ SA Sam

Smip

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1b och 2b Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p

Beteende

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1b och 2b Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1b och 2b Naturkunskap 1b Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

200p 100p 100p 200p 100p 50p 100p 300p 1150p

Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p

Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p

Programgemensamma ämnen Psykologi 1 50p Filosofi 1 50p Moderna språk 200p

300p

300p

300p

De här kurserna är samma för alla samhällsvetenskapsprogram

Inriktningskurser Geografi 1 Historia 2a Religionskunskap 2 Samhällskunskap 2 Samhällskunskap 3

100p 100p 50p 100p 100p

Inriktningskurser Geografi 1 100p Historia 2a 100p Religionskunskap 2 50p Samhällskunskap 2 100p Samhällskunskap 3 100p

Inriktningskurser Sociologi Kommunikation Ledarskap och organisation Samhällskunskap 2 Psykologi 2a

450p

450p

450p

Programfördjupning Skrivande 100p Psykologi 2a 50p Psykologi 2b 50p Medieproduktion 1 100p

Programfördjupning Internationella relationer 100p Globala utvecklingsstudier 1 100p Globala utvecklingsstudier 2 100p

Programfördjupning Kultur- & idéhistoria 100p Identitet & livsfrågor 100p Människa, makt & modernitet 100p

300p

300p

Individuellt val 200p Gymnasiearbete 100p

Individuellt val 200p Gymnasiearbete 100p

100p 100p 100p 100p 50p

300p

Individuellt val 200p Gymnasiearbete 100p

De här kurserna är samma för alla studieförberedande program

Summa

2500p

Summa

2500p

Summa

2500p

11


SA

sam

ett brett val Sam på Rosendal! P

å vår breda sam-profil ligger fokus på människan i samhället med historiska, sociala, politiska och kulturella perspektiv. I profilen får du alla fördelar med ett vanligt sam-program, men också extra mycket psykologi och mer tid i svenska. Vi bjuder på stor variation i uppgifter och arbetsformer – från föreläsningar till seminarier, projekt och rollspel. Varje år möter du dessutom intressanta föreläsare och deltar i heldagar med olika teman. Du har roligt medan du lär dig och är väl förberedd för högskola och arbetsliv.

Öppna dörrar

Hos oss står dörren öppen. Vi tycker att det är viktigt att du kan komma till oss och diskutera – undervisningen ska inte bara pågå på lektionerna! Öppna dörrar är det också till omvärlden: Många projekt blickar utåt och under gymnasiearbetet står världen i fokus,

»Sam

känns verkligen som ett andra hem

En ingång – massor av utgångar! Efter tre år hos oss kan du bli nästan vad du vill. Tidigare elever jobbar bland annat som: kostvetare, jurist, fysioterapeut, fotograf, medieanalytiker, tävlingsförare, gymnasielärare, polis, sjuksköterska, lokförare, personalvetare, socionom, statsvetare, psykolog, programledare, journalist, konstvetare, mäklare, musiker, officer, butler, parfymör, iIllustratör, rekryteringskonsult, chefredaktör, yogalärare, sommelier, litteraturvetare.

Anna, elev efter


SPÄNNANDE Spännande PROJEKT kurser Samdagarna

På de årliga Samdagarna talar

inbjudna föreläsare om aktuella samhällsfrågor och du använder din kunskap för att på ett kreativt sätt lösa spännande uppdrag tillsammans med elever från alla årskurser.

Uppdrag granskning

I årskurs 1 får du tillsammans med klasskamra-

ter granska kommunens verksamhet, till exempel framkomlighet för funktionshindrade, situationen för hemlösa och Uppsalas busstrafik och göra en dokumentär.

Utopi/dystopi

I årskurs 2 arbetar vi ämnesövergripande kring

frågor om det perfekta samhället. Finns det? Vill vi ha det? Och hur fel kan det gå?

Klimatrollspel

Under ditt tredje år deltar du tillsammans med

MYCKET PSYKOLOGI! Vad har gjort mig

till den jag är? Hur fungerar grupptryck? Vad händer i hjärnan vid en depression? Varför leker barn? Detta är några av de frågor vi tar upp inom ämnet psykologi, som vi läser i alla tre årskurser på Sa-sam.

HISTORIA & SAMHÄLLSKUNSKAP

Genom alla dina tre år på gymnasiet följer historien och samhällsvetenskapen med. Hur har samhället utvecklats? Hur fungerar det? Hur har olika människor i olika tider tänkt och tyckt om sina samhällen? Tillsammans undersöker vi allt från hur global politik fungerar till hur enskilda individer kan påverka historien och samhället.

elever från andra klasser på skolan i ett rollspel om klimatet.

SVENSKA & SKRIVANDE

Debattartiklar, akademiska uppsatser, essäer, ana-

lyser – på gymnasiet är det alltid mycket skrivande men här får du genom kursen Skrivande extra tid att slipa på dina texter tillsammans med lärare som har mångårig erfarenhet av professionellt skrivande och skrivundervisning. I Svenska 1, 2 och 3 deltar du till exempel i litteratursamtal och lyssnar på litteraturföreläsningar, tränar argumentation och muntligt framförande. efter sam

:

Elin

sam:


SA

smip

Smip! ett globalt val S

MIP är ett samhällsvetenskapligt program med för- av eleverna som beskriver det som både

djupningskurserna Globala utvecklingsstudier 1 och 2 samt Internationella relationer. Hållbar utveckling och internationella frågor är centrala i undervisningen och vi har tillgång till aktuell forskning genom lärarnätverket Kompetenscentrum Uppsala: Lärande för hållbar utveckling. I årskurs 3 gör vi en fältstudie där de teoretiska kunskaperna tillämpas.

omväxlande och stimulerande. – Ofta behöver man inte sitta och skriva prov, vi har flera kreativa redovisningar. Om du tycker om att prata och diskutera med andra människor passar smip dig väldigt bra, anser Andrea Byding, tidigare elev på smip.

eleverna att söka kunskap och redovisa på olika sätt, säger Siw-Inger Halling, lärare på smip.

En del av undervisningen på smip sker i form av studiebesök på organisationer och institutioner med anknytning till programmet. Vi har samarbeten med Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Detta bidrar inte bara till en bredare utbildning, utan ger också eleverna kontakter utanför skolan. Vi bjuder också in personer med erfarenhet av olika länder som föreläsare. – Eleverna blir ofta väldigt engagerade och intresserade av samhällsproblematiken. Många blir också nyfikna på vad man faktiskt kan åstadkomma. Det resulterar i intressanta klassrumsdiskussioner, säger Åsa Ridefelt, lärare på programmet.

Projekt

På smip får du arbeta i ämnesöverskridande projekt. Fokus ligger på globala frågor och hållbar utveckling med teman som vatten, konflikt, livsmedelsförsörjning och klimatrollspel. Du får samarbeta med andra elever och samla information, bearbeta och redovisa. Arbete i projektform ger dig också en möjlighet att förbättra och utveckla dina tidigare kunskaper. Svårighetsgraden i projekten höjs successivt både när det gäller innehåll och redovisningsformer. – Att jobba i projektform är karaktäristiskt för smip. Det är något mer än traditionell undervisning. Man tränar

Arbetssätt

Programmet har ett varierat arbetssätt där det är en tillgång om du har ett eget driv och kan ta ansvar för dina studier. – Vi jobbar på olika sätt, med grupparbeten, diskussioner, seminarier och muntliga redovisningar och tidvis även med projekt som till exempel fred- och konfliktprojektet, berättar läraren Hans Niklasson. Kombinationen av självständigt arbete och grupparbete är mycket uppskattat

Samarbeten


– Intresserad av internationella frågor och hållbar utveckling? Då är sa-SMIP

rätt för dig!

Fältstudien Sista terminen i trean åker smip-klasserna till ett land utanför Europa där de gör en fältstudie. Fältstudien är resultatet av tre års undervisning där eleverna har arbetat i projekt och i grupper, ett arbetssätt som de även får tillämpa under sin fält­ resa. – Vitsen är att komma iväg och studera det teoretiska i verkligheten, berättar Siw-Inger Halling, en av de ansvariga lärarna för fältstudierna. Fältstudien är alltid fokuserad på att förstå hållbar utveckling i det specifika landets sammanhang, till exempel kli­

mat­an­passning kring Victoriasjön i Kenya eller turismens påverkan på kvinnors försörjningsmöjligheter i Nicaragua. Under fältstudierna arbetar eleverna med intervjuer och deltar i olika aktiviteter för att lära känna lokalbefolkningen. Amanda Sajadi, tidigare elev på smip, berättar: – Fältstudien knyter ihop säcken av all kunskap som man bär med sig från alla lektioner och de olika ämnen som man läst. Främst skulle jag vilja säga att fältstudien hjälper en att inse värdet av alla studier och all kunskap efter tre år på smip.

Hemma i Sverige presenterar eleverna sina arbeten på olika sätt, till exempel som utställningar, Dagsverke Rosendal eller föreläsningar. Slutligen skriver eleverna en vetenskaplig uppsats utifrån det material som samlats in.

»fältstudien hjälper en att inse värdet av alla studier och all kunskap efter tre år på SMIP


SA

beteende

Sa Beteende

Identitet & samspel F

underar du över vem du är och hur du påverkas av de livsvillkor du lever i? Vill du fördjupa dig i frågor som handlar om identitet och om att orientera sig i vår tid? Lära dig mer om samspel och relationer mellan individer, grupper och samhället? Är du nyfiken på sambanden mellan normer, kulturyttringar och tankesystem? Då är sam beteende – samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap rätt val för dig. Vi vill tillsammans med dig undersöka

vad det innebär att leva som människa idag. Vi alla påverkas och präglas av vår kultur och vårt samhälle samtidigt som var och en av oss måste ta egna individuella beslut och hitta oss själva. Världen vi lever i är föränderlig och erbjuder fler möjligheter än någonsin tidigare. Samtidigt har det moderna samhället allt högre förväntningar på dig som individ. Hur skall du orientera dig i den världen? Hur skall du förstå

16

dig själv och dem och det runt omkring dig som spelar roll för den du är? Sam Beteende på Rosendal har en stark helhetssyn kring människan och hennes identitetsskapande i det moderna, mångkulturella samhället. Här lär man sig att förstå sambanden mellan normer, tankesystem, kulturyttringar och maktstrukturer i smått som stort och här får man verktyg för att förstå sig själv, sin samtid och sitt samhälle. Vi är ny-

fikna på att tillsammans med dig undersöka och erövra de verktyg som behövs för att förstå vad det innebär att vara ung idag. För att skapa sammanhang och bred förståelse har vi ibland temaveckor. Exempel på teman är Identitet, Normer, Modernitet, Rättigheter, Brott och straff. Detta varvas med den mer kursspecifika undervisningen där man inom ramen för varje ämne kan gå mer på djupet. Vi tränar under utbildningens gång på att söka och inhämta kunskap genom olika medier och att redovisa på olika sätt, i olika gruppkonstallationer och individuellt, muntligt, skriftligt, via bilder och film. För oss lärare är det viktigt att variera formerna för att alla elever ska få stimulans och utmaningar samt att det ska vara roligt och kreativt.


»Det är spännande att tillsammans med eleverna djupdyka i frågor som verkligen berör eleverna i deras liv. Anders, lärare

VÅRA FÖRDJUPNINGSKURSER

P

rogramfördjupningskurserna skapar tillsammans med övriga kurser en bred och sammanhängande bild och förståelse av människan och hennes samspel med omvärlden. Kurserna nedan fördjupar och knyter ihop programmets profil. Detta i samarbete med de kurser som redan ingår i programmet som psykologi, filosofi, samhällskunskap och svenska. På sam-beteende på Rosendal erbjuder vi dig som elev en fördjupad bild av identitetsskapande, människans tankevärld, det sociala samspelet och hur det moderna samhället med sin kulturella mångfald ger oss nya spelregler och förutsättningar.

»Här får man verktyg för att förstå sig själv, sin samtid och sitt samhälle.

KULTUR- & IDÉHISTORIA

Som en parallell till kursen Historia 1b ligger denna kurs. Här får du en breddad historisk bild över hur människan har levt, tänkt och gestaltat sig själv och sin kultur genom historien. Med hjälp av mode, musik, mat, konst, film och litteratur kan vi komma nära hur människor idag, igår och för länge sedan upplevde, tänkte och kände det.

IDENTITET & LIVSFRÅGOR I den här kursen har vi ett inifrånperspektiv när vi ser på människan. Vem är jag? Vad påverkar min identitet? Vilka livsfrågor brottas jag med? Inom ramen för kursen arbetar vi med alltifrån idéströmningar, livsåskådningar och kultur till hur den ökande individualismen får dig som person att göra nya vägval.

MÄNNISKA, MAKT & MODERNITET

Här vänder vi blicken utåt och studerar hur den moderna världen har förändrat sina krav på människan. I denna kurs arbetar vi med de nu rådande förutsättningarna i såväl grupp, kultur och samhälle. Hur påverkar det moderna samhället dig som individ? Har du makt och inflytande? På stora skeenden, i din vardag, över ditt liv? Programfördjupningskurserna ger en god grund och bidrar med material inför gymnasiearbetet i åk 3.

17


Ellen Friesbiblioteket – Det är lugnt här, liksom lite avskärmat från allt som är runt omkring, och grupprummen är ett bra ställe att plugga på, säger Anna Strömbäck som då och då använder biblioteket när hon pluggar. I biblioteket finns det över tolvtusen

böcker. Romaner och facklitteratur blandas med tidsskrifter, serier, databaser och schackspel. Behöver man hjälp med att hitta en bok eller undrar över något är det bara att prata med bibliotekarien Lisa Åström eller biblioteksassistenten Slobodan Duric.

18

Men innanför de stora glasväggarna finns det inte bara böcker, utan även många roliga projekt och evenemang. Biblioteket har aktiviteter som Litteraturdagen, jultävlingen, påskäggsjakt

och boktips inför både jul- och sommarlov. Världsbokdagen firas också på Rosendal. Då bjuds intressanta författare in och föreläser för alla elever. Bland annat

har författarna Bob Hansson, Johanna Nilsson och Jonas Hassen Khemiri gästat skolan. Ytterligare en populär tävling är det årliga Boktornet. I Boktornet läser eleverna skönlitteratur och fackböcker för att samla ihop poäng till klassen. Den klass som har högst genomsnittspoäng vinner ett pris vid slutet av läsåret. – Det som är roligt med Boktornet är att tävlingen får en himla fart på folks läslust, säger svenskläraren Nadja Ljunggren.


Hallå där Lisa & Slobodan! Lisa

Slobodan

– Jag är ett stöd för alla elever, jag hjälper till med lästips och med att söka information. Jag håller koll på vilka böcker som ska delas ut till klasserna och med att registrera dem första gången.

– Jag är Slobodan Duric, jag är utbildad i komparativ litteratur. Jag kommer från Bosnien och har tidigare jobbat som kulturjournalist. Jag har jobbat på nästan alla skolor i Uppsala men har varit med på Rosendal sedan starten. På Rosendalsgymnasiet är det alltid mycket folk i biblioteket.

Vad är din uppgift?

Vad är det bästa med Rosendalseleven?

– Rosendalseleven är glad, trevlig och intresserad av böcker. Man kan verkligen diskutera litteratur med dem.

Vem är du?

Vad tycker du om Rosendal?

– Bästa skolan i Uppsala, det räcker så.

I vårt mysiga bibliotek kan du plugga, läsa tidskrifter, få boktips och studiehjälp av våra bibliotekarier och förstås låna och läsa böcker.


s Pers d i ah

N

s Hassen Khe

attare

miri

Leymah Gbow

ee

– Nobelpristag

are fredspris 20

kare gramledare, fors ro p , er k ti li o p , örfattare områden on örfattare m många olika o in s r te s er p l ex och ndalsgymnasiet. se aniefessor, f o R et d n u b el elbesöker reg kpro esök av två nob b t af h ed m ch o ee och Skolan har till Leymah Gbow en ar ag st ri sp ed 98. pristagare, fr onomipriset 19 ek ck fi m so en Amartya S a fylls matsalen ck e v je ar v re d perMer eller min både elever och r fö re sa lä re fö Sofia Hellqv intressanta ist-Bernado med st – prinsessa ttesonal. äster som förelä g la al av al rv u Här är ett litet på skolan: nadotte a Hellqvist-Ber fi o S • m ö tr ls Margot Wal Olssson • Sara ta it g ir B • an ym sen • Gudrun Sch stam • Paul Han n en W a in ar at • Lasse Mohammad • K lf Danielsson U • n re g d • n • Lotta Lu -Pia Boëthius ia ar M • d n lu Öst i Berg • Cecilia ersson Sarvestan P id ah N • en p ssica Pieter ten Hoo rn Häger • Je jö B • n o ss n ra Löfqvist • Mattias Gö a arsson • Urban n h m n u a G N a n in t ar n e at Ritzén • K egeholm • John S g Xuasminister Vi n ra n ö G u • h er tt o P g sd en • ildnin • Sofia Mirjam én • Amartya S ld al – utb H ax M • Svante Christoffersson g Xuan Nha • n u h P • ee w • o Leymah Gb Lilian Thuram • n re lg al V an h l-Jo sel Axelsson • Car • Mar ika Grieh n re g lm o H är P • arcetic • Josef Erik Ullenhag ling • Markus M

11

F

Lasse Berg

– författare

– Sveriges R

iksbanks pri

s i ekon till Alfred N o


Lotta L

u

– progr ndgren amleda re

son

i stanre e v r Sa lma – fi

Ulf D

– fy

anie

sikp

lsso

rofe s

sor,

n förf

Carl-Johan Va

– författare

am ilian Thur

L

un ina G r a t Ka list

atta

re

llgren

rna

– jou

den Pillerpodbildare s

– opinion

lare tbollsspe

– fo

ROSENDAL – MITT I VERKLIGHETEN! Pär Hol

– mete

mgren

orolog

Margot Wallström – utrikesminister

iv

t yman inistiskt initia h c S n udru ör Fem

G

iledare

– part

f

r Häge Björn nalist

Kata

r

– jou

Amartya Se

n

nomisk vete nskap obels minne 1998

en

s Paul Han af – fotogr

– jou

rina

rnali

Bir

gitta – riksda Ohlsson gsled

st

Gunn

arsso


Studieteknik

Att börja på gymnasiet kan kännas som att komma hem, men det kan också ta tid att anpassa sig till nya krav och större ansvar. För att hjälpa våra elever arbetar vi med studieteknik på flera olika sätt. Det handlar om storskaliga satsningar som föreläsningar om hur man bäst löser uppgifter eller planerar sin tid. Men vi har också mindre insatser – enskild stödundervisning, mattestuga och kompletteringstid. Plugg & Chill är en återkommande träff där elever och lärare samlas, pratar om studier och löser läxuppgifter under avslappnade former. Dessutom har vi föreläsningar om livstil och hälsa, samt stresshanteringsgrupper för dem som behöver stöd och prat i skolvardagen.

Föreläsningar om informationssökning och digitala hjälpmedel

22


Valvaka Rosendal Vid varje val, svenskt eller amerikanskt, brukar Rosendalsgymnasiet anordna en valvaka. Vid tidigare val, som till exempel riksdagsvalet 2018, samlades över 400 elever i skolans matsal för att övervaka valet. Det finns alltid en gemensam känsla av pirr och spänning hos de flesta av eleverna – hur ska det gå i detta val? Elevkåren Rosendal och rektor Jeanette välkomnar alla spända elever till valvakan med ett kort tal i matsalen. Elevkåren presenterar alla aktiviteter som en kan göra under kvällen om en inte vill sitta bänkad framför valvakan. Tidigare valvakor har det till exempel funnits Guitar Hero, manikyr, pimpning av hörlurar och sumobrottning. Det mest uppskattade är nog möjligheten att övernatta på skolan!

Morgonen efter dessa valvakor är alla trötta efter nattens spektakel. Alla hasar sig ur grupprummen och ner för trapporna till matsalen. Skolans matpersonal serverar frukost till alla trötta personer. Alla njuter av gemenskapen som formats under valvakans kväll och natt. En gemenskap som inte går att konstruera, den kommer naturligt.

Spänd väntan på valresultaten

23


I

ntresserar du dig för naturvetenskap och matematik är NA det självklara valet för dig. Här får du massor av verktyg för att ta dig vidare till universitet och högskola. Vårt mål är att du genom uppmuntran, stöd och utmaningar ska lyckas med dina studier. Det ska vara roligt och inspirerande att gå på Rosendal!

Varierad undervisning

Hos oss får du undervisning där vi

varvar teori och praktik. I ämnesfördjupningar får du träna analytiska förmågor och utveckla ditt tänkande. Du får göra en exkursion till Erken, gå på studiebesök samt lyssna på föreläsningar av inbjudna forskare. Några av Rosendals lärare arbetar även på Uppsala universitet. Detta samarbete gör att vi ibland har både laborationer och föreläsningar på Biomedicinskt centrum och Ångströmlaboratoriet. – Det roliga med att gå natur är att vi gör många olika saker. Vi har besökt universitetet flera gånger och det är bra för att få insikt om vad som kom-

mer sen, säger eleven Moa Enström Blomster. Du kommer även att ha seminarier av olika slag, vara med i studiegrupper och arbeta självständigt. – Här på skolan finns tillgång till elevarbetsplatser och det är skönt att själv kunna bestämma var man vill sitta och jobba. Jag har verkligen lärt mig att ta eget ansvar, säger eleven Kristoffer Ley.

Gemenskap

– På Rosendal är det bra eftersom vi elever har gemensamma mål. Vi hjälper varandra och det är även lätt att fråga elever i andra årskurser om hjälp, säger eleven Neda Safa. Här är också gemenskapen mellan lärare och elever viktig.

– Jag tycker att lärarna är toppen! Jag valde natur först och främst för att det är ett brett program men lärarna på Rosendal fick mig verkligt intresserad av ämnena, säger eleven Mattias Hesselgren.

Progression

Du får delta i projekt som Universitets-

dagarna, Experimentell fysik, Staden och Projektmässan. Vi arbetar medvetet mot programmålen under alla tre åren. Det innebär att dina tidigare kunskaper och färdigheter utvecklas genom att svårighetsgraden ökar och att du som elev förväntas bli mer och mer självständig och att det du lärt dig inom ett ämne blir något du kan dra nytta av i andra ämnen. – Jag kände mig väl förberedd när jag kom till universitetet, säger Maria Magnusson, student på läkarprogrammet i Lund och före detta na-elev på Rosendalsgymnasiet. Jag kunde redan skriva rapporter och hade ett vetenskapligt förhållningssätt som gav mig försprång framför många av mina kurskamrater.


Rosendalsgymnasiet ger dig en bra naturvetenskaplig grundutbildning som

รถppnar mรฅnga dรถrrar fรถr framtiden.

NA

Naturvetenskaplig inriktning


Profiler på NA I årskurs 3 på Naturvetenskapsprogrammet får du fördjupa dig i en av dessa profiler

Bioteknik Bioteknik är en profil för dig som är ute efter djupare förstå-

else för att använda celler eller delar av celler i tekniska til�lämpningar. Profilen Bioteknik ger dig chansen att fördjupa dina kunskaper inom kemi och biologi samtidigt som du får utveckla dina laborativa färdigheter. I profilen ingår kurserna Bioteknik och Naturvetenskaplig specialisering. Vi fördjupar oss framförallt i tre ämnesområden: antibiotikaresistens funktion, framställning av medicin och genmodifiering med etiska ställningstaganden. Vi arbetar med större projekt, laborationer och aktuell forskning genom att bjuda in forskare från medicinska institutioner från bland annat BMC.

26

Biologisk mångfald och hållbar utveckling Är du beredd att tackla de stora framtidsfrågorna som kan

rädda jorden samtidigt som du får fördjupa dina kunskaper om miljön så passar profilen Biologisk mångfald och hållbar utveckling dig utmärkt. Den här profilen innehåller kurserna Naturvetenskaplig specialisering samt Politik och hållbar utveckling och ger dig möjlighet att göra exkursioner och studera naturen samt att diskutera den senaste forskningen. – Vi kan förändra tillsammans, för en bättre värld, säger läraren Annika Magnusson Ehn.


Tvärvetenskap Om du, förutom naturämnen, är intresserad av humaniora och samhällskunskap är den tvärvetenskapliga profilen något för dig. – Vi brukar säga att den här profilen kommer att vara rolig, nyttig och lärorik oavsett vad du tänker läsa på universitetet, säger Pelle Brändén, som undervisar i profilen. I stället för att fördjupa oss i ett visst ämne tittar vi närmare på ett tema som vi studerar utifrån ett naturvetenskapligt, historiskt, ekonomiskt, filosofiskt, psykologiskt, sociologiskt, kulturellt och etiskt perspektiv. Exempel på teman som kan studeras är “brott och straff ” och “normalitet”. Profilen har också fokus på fördjupad vetenskaplighet utifrån både naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Det är en både bred och djup profil.

Matematik/fysik/ programmering I den här profilen väljer du två av de tre kurserna: Matema-

tik 5, Fysik 3 och Programmering 1. Du fördjupar då tidigare kunskaper inom ämnena samt lär dig nya områden, vilket ger dig goda förutsättningar för fortsatta universitetsstudier. I Fysik 3 studeras bland annat den allmänna relativitetsteorin samt kvantmekanik, medan du i kursen Matematik 5 lär dig lösa differentialekvationer, får fördjupade kunskaper inom kombinatorik och dessutom får arbeta med mer omfångsrik problemlösning. Om du väljer Programmering 1 arbetar du med konkreta problemsituationer där du tillägnar dig grundläggande kunskaper i Java. – Många elever tycker programmering är otroligt kul, det är något helt nytt, säger läraren Karl Sitell


Exkursion till Erken En stor del av elevernas undervisning i hur man gör naturvetenskapliga undersökningar sker under en två dagar lång exkursion till Roslagen. Alla elever på naturvetenskapliga programmet tillbringar under hösten i årskurs 2, två dagar vid Uppsala universitets laboratorium vid sjön Erken. Eleverna undersöker under dessa dagar, tillsammans med personal från Erkenlaboratoriet och sin biologilärare från skolan, sjön och dess omgivning. Vid hemkomsten skriver eleverna

en laborationsrapport där de redovisar sina undersökningar. En kortare muntlig presentation av undersökningen görs vid laboratoriet. Förläggning sker vid kursgården Norr Malma. Större delen av exkursionen ingår i kursen Biologi 1. Eleverna lagar sin egen mat i provisoriska fältkök och bland annat. denna del av undervisningen ingår i kursen Idrott och hälsa 1.

Staden – I korthet handlar projektet Staden om

problemlösning kring hållbarhet. Alla elever i årskurs 3 skapar påhittade städer, som ska vara hållbara i 500 år, säger Anders Kalat, filosofilärare. Alla elever i årskurs 2 som valt det naturvetenskapliga programmet kommer under tre dagar att genomföra Staden. Projektet går ut på att eleverna ska lösa sex olika problem som kan uppstå i olika samhällen, i sin påhittade stad. Eleverna arbetar i grupper och handleds av sina lä-

rare. De lösningar de kommer fram till ska vara hållbara i 500 år. Tanken med projektet är att eleverna ska använda sig av kunskaperna de fått inom naturvetenskapen som de sedan följer upp ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv, genom att granska hållbarheten. Projektet avslutas med en presentation av vardera stad samt en klassdiskussion där eleverna talar för och försvarar sina lösningar inför de andra klasskamraterna.

Gymnasiearbetsmässan I maj arrangerar eleverna i trean på naturvetenskapsprogrammet en stor elevmässa för elever i årskurs 2 dit även allmänheten, släkt och vänner inbjuds där de ställer ut och presenterar de undersökningar de genomfört inom ramen för sina gymnasiearbeten. Mässan besöks även av kunniga naturvetare och forskare från

28

Uppsala universitet och SLU, och några av dessa ställer upp som jury och bedömer elevarbetenas vetenskapliga djup, bästa presentation, mm. Vid mässans slut sker en prisutdelning.


Projekt på NA Universitetsdagarna Syftet med universitetsdagarna är att

eleverna ska få besöka olika naturvetenskapliga institutioner på universitetet och där få inspirerande föreläsningar. Föreläsarna har blivit ombedda att presentera vilken frågeställning de arbetat kring och hur de samlat in och analyserat data - alltså en del av det vetenskapliga ar-

betssättet. Förhoppningsvis leder besöken till att eleverna får en mer konkret bild av hur en del av det vetenskapliga arbetssättet går till. Efter föreläsningarna ska eleverna bearbeta sina anteckningar och sätta ihop en presentation som de sedan ska hålla för andra elever i klassen.

29


Matematik på Rosendal För dig som är intresserad av matematik finns flera valmöjligheter på Rosendalsgymnasiet. Om du redan har betyg i gymnasiekursen

Ma1c kan du välja inriktningen Matematik+ och fortsätter då direkt med Ma2c. När det är dags för matematik på schemat delas klasserna upp och Matematik+ har en egen grupp och lärare. Eftersom de flesta i den här gruppen är extra intresserade av matematik kan läraren hålla en lite högre nivå och, i mån av tid, fördjupa mer. Den lokalt utformade kursen Matematik specialisering: ”Från tal till vektor” kan läsas i årskurs 3 och ger dig som elev en första kontakt med den högre matematiken genom föreläsningar, gemensamma problemlösningsövningar och diskussioner. Kursen tar dig genom flera speciellt utvalda områden som du annars skulle få möta först på universitetsnivå och tjänar på så sätt som en god förberedelse inför högre studier. Det är ett lämpligt val för dig som har ett brinnande intresse för matematik och vill få ett kunskapsmässigt försprång inför framtiden. På Rosendalsgymnasiet finns även en matteklubb. Vi har deltagare från alla årskurser som tycker att det är roligt att lösa och resonera kring matematiska problem. Rosendalsgymnasiet har också en stolt tradition av att årligen delta i Skolornas Matematiktävling. År 2019 placerade sig vårt duktiga lag på 4:e plats totalt i Sverige!

30


Poängplan

Röster om NA – Jag tycker naturprogrammet på Rosendal är otroligt bra. Vi lär oss mycket och lärarna är väldigt stöttande. Jag valde natur då det är den bredaste linjen och för att jag älskar biologi. Jag förväntade mig att det skulle vara extremt svårt och mycket plugg, men även att andra studiemotiverade och likasinnade skulle samlas. Jag älskar min klass och är så nöjd med de jag hamnat med, det hade inte kunnat bli bättre. Det kan vara svårt i perioder men så är det med allt och i slutändan är det alltid värt det. Utöver skolarbetet händer det mycket roliga aktiviteter på skolan som livar upp vardagen.

Gemensamma ämnen Engelska 5 och 6 Historia 1b Idrott och hälsa 1 Matematik 1c, 2c och 3c Religionskunskap 1 Samhällskunskap 1b Svenska 1, 2 och 3

Donya Taslimi – elev

– Jag tycker naturprogrammet är suveränt! Det är en intensiv men rolig och inspirerande linje. Lärarna vill att vi ska prestera så bra som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och finns där och peppar en hela vägen. Jag vill spendera min gymnasietid med andra ambitiösa elever som tycker om samma ämnen som jag. Jag känner inte att det är något jag kan hitta på andra ställen än Rosen.

Bean Khalil – elev – Rosendal är en fantastisk skola med bra lärare, bra lokaler och en atmosfär som bidrar till en studiemiljö i toppklass. Vår äldsta dotter tog studenten i fjol och vår yngsta går sitt tredje år och båda är väldigt nöjda. Lärarna är mycket engagerade, alltid uppriktigt intresserade och hjälpsamma. På skolan drivs också många kulturella aktiviteter, något som med största säkerhet bidrar till den goda stämning som genomsyrar hela skolan. Vi ger Rosendal våra varmaste rekommendationer!

Jenny Lindholm – förälder

Natur-sam

200p 100p 100p 300p 50p 100p 300p 1150p

Programgemensamma ämnen Biologi 1 100p Fysik 1a 150p Kemi 1 100p Moderna språk 100p 450p Inriktningskurser Biologi 2 100p Fysik 2 100p Kemi 2 100p Matematik 4 100p 400p Programfördjupning ges som valbara profilpaket. Biologisk mångfald och hållbar utveckling Politisk och hållbar utveckling 100p Naturvetenskaplig specialisering 100p ........................................................... Bioteknik Bioteknik 100p Naturvetenskaplig specialisering 100p ........................................................... Matematik/data/fysik Du väljer 2 av dessa 3 kurser: Matematik 5 100p Programmering 100p Fysik 3 100p ........................................................... Tvärvetenskap Historia 2a 100p Humanistisk & samhällsvetenskaplig specialisering 100p

Inför årskurs 2 har du möjlighet att välja inriktningen Na-

200p

turvetenskap och samhälle. Det innebär att du byter ut två av de naturvetenskapliga kurserna mot Geografi 1 och Samhällskunskap 2. Om du väljer inriktningen Naturvetenskap och samhälle kommer du gå kvar i din klass.

Individuellt val 200p Gymnasiearbete 100p Summa

2500p

31


Elevhälsan D

in hälsa är viktig för att du ska ha en bra tillvaro och för att du ska klara dina studier så bra som möjligt. På Rosendalsgymnasiet har vi ett elevhälsoteam som alltid är på plats.

Katia Grzechnik

Karin Jonsson

Leena Sundsten

skolsköterska

specialpedagog

psykolog

– Som skolsköterska har jag flera olika arbetsområden. Jag erbjuder hälsokontroller, vaccinationer och man kan även komma hit med skador, sår eller andra hälsoproblem man vill fråga om. Jag erbjuder även hälsosamtal till alla elever i årskurs 1 där vi pratar om hur man mår, hur man trivs i skolan, mat, sömn, aktiviteter, vänner, fritid, sex och samlevnad, och lite allt möjligt. Man får även möjlighet att kolla sin vikt, längd och syn och jag finns också om det är något man vill prata om. Viktigt att känna till då är att jag har något som kallas tystnadsplikt. Det vill säga att om man kommer till mig och vill prata om någonting som man absolut inte vill ska gå vidare så kan man göra det.

– Jag finns för elever som är i behov av särskilt stöd. Till mig kan du komma om du vill ha hjälp med läsning, skrivning, räkning, koncentration, studieteknik med mera. Jag ansvarar också för pedagogiska kartläggningar och läs- och skrivtester och för att skriva ansökningar om utredningar av olika slag. Elever och vårdnadshavare får gärna kontakta mig med frågor.

– Mitt främsta uppdrag är att skapa en så positiv lärandemiljö som möjligt för eleven; att säkerställa varje elevs kunskapsoch personliga utveckling i syfte att stödja varje elev i dess strävan att uppnå målen. Mitt arbete har en förebyggande och en hälsofrämjande inriktning. I detta ingår samverkan med skolans personal och externa aktörer, men även elever och deras föräldrar. Jag arbetar ur ett skolperspektiv. Det betyder att fokus ligger på inlärning och pedagogisk problematik. Jag arbetar med elever som inte når upp till de förväntade målen och frågeställningarna handlar om elevernas eventuella hinder för inlärning. Dels arbetar jag i det breda perspektivet som handlar om att arbeta förebyggande med den allmänna psykiska hälsan bland eleverna och dels hanterar jag ärenden på individnivå med enskilda elever, lärare och föräldrar. Det centrala är att alltid föra elevens talan. Jag kan också hjälpa föräldrarna att hitta rätt i vårddjungeln genom att informera om vilken instans som är bäst lämpad att hjälpa eleven och familjen. En orolig förälder eller lärare ska aldrig dra sig för att kontakta mig.

Lena Olof-Ors & Linn Kardeskog , studie- och yrkesvägledare – Vi hjälper eleverna med information om och vägledning vid program- och kurs­ val, vidare studier och arbetsmarknad. Vi har ett nära samarbete med rektor, lärare och mentor samt fungerar som resurs och stöd till elevhälsoteamet i frågor om individuella lösningar och studiegångar.

32

Sarah Fagerman skolkurator – Som skolkurator finns jag för att stödja elever när det gäller studiesituation och psykosocial situation. Det kan handla om enskilda samtal med eleven eller om att utgöra en del i ett arbete med föräldrar och resten av elevhälsan. Jag arbetar också med förebyggande arbete runt till exempel stress. Dessutom kan jag ge information om hjälp och stöd som man kan behöva utanför skolan – exempelvis Spången, BUP och sköta kontakter med Socialtjänsten.


– vi finns här för dig sson

Karin Jon

Katia Grz

echnik

Sarah Fagerman

Lena Olof-O

rs Linn Kardes

kog

undsten

Leena S


Estet+ I och med den nya gymnasiereformen, Gy11, togs all estetisk verksamhet bort från gymnasieprogrammen. På Rosendalsgymnasiet ville vi behålla den kreativa verksamheten på skolan som ett komplement till den teoretiska undervisningen. Därför införde Rosendal Estet+.

V

i vill att alla våra elever ska få mycket träning i olika typer av kommunikation. Estet+ är en del av detta arbete. Att hålla tal, att diskutera, analysera, reflektera och debattera. En duktig kommunikatör behöver även ha verktyg för att förstärka sitt budskap med hjälp av bild, film, musik, kroppsspråk och drama. Att öva på och skaffa sig tillgång till dessa färdigheter är ett av målen med Estet +. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att öva, utveckla färdigheter och hitta olika uttrycksformer som gynnar dem i olika sammanhang där de ska presentera sig själva och sina kun-


skaper. Kunskaper om, och färdigheter i estetisk kommunikation ökar även förmågan att uppfatta och tolka budskap som förs fram i kulturliv, i medier och människor emellan. På de högskoleförberedande program som Rosendal har är det mycket plugg och många teoretiska lektioner. Vi här på skolan har skapat Estet + för att skapa tillfällen där eleverna får ett annorlunda och förhoppningsvis lite roligt inslag i skoldagen. Vi anser att aktiviteter där kreativt skapande i grupp står i fokus är stressförebyggande, stressreducerande och gemenskapsfrämjande.


duscha språk!

trettionde september

Med fokus på språket Språkundervisningen är en viktig del av vardagen på Rosendalsgymnasiet. Vi erbjuder språkkurser på flera nivåer och utöver det anordnas också roliga språkevenemang på skolan. Cecilia Ringmar, spansklärare och Florence Naud Björklund, franskoch spansklärare, både undervisar och är engagerade i spännande projekt.

Språkkurserna på skolan På Rosendal erbjuder vi franska och spanska upp till steg 5, samt tyska och italienska. Går du ett samhällsvetenskapligt program ingår steg 4, vilket är viktigt för din framtida utbildning, då det ger dig en meritpoäng.

36

– Vi är stolta över vår undervisning och våra erfarna lärare, säger Cecilia. Vill du läsa andra språk, så som ryska och kinesiska, kan du läsa dessa kurser kvällstid på andra skolor.

Universitets­samarbete

Rosendals breda samarbete med Uppsala universitet syns även i språkundervis-

ningen. Språklärarna har ett samarbete med Uppsala universitets fortbildningsavdelning, som arbetar för att fortbilda skolpersonal med fokus på internationalisering. – Vi vill ha det så autentiskt som möjligt, förklarar Florence.

Evenemang

Den 26 september varje år firas den europeiska språkdagen. Detta är något som Rosendal väljer att uppmärksamma genom att välkomna årskurs 1 med en så kallad ”språkdusch”. Här får elever i årskurs 2 och 3 undervisa i sina modersmål. På skolan går elever från språkintroduktionsklasserna, vilket gör att de andra eleverna på skolan får ta del av en stor bredd av språk och kulturer.


Linnea Kjellberg mottar sitt pris i EU-kommissionens översättartävling Juvenes Translatores i Bryssel 2012.

– Ett år talades 50 olika språk på skolan! säger Cecilia.

Tävlingar För dig som känner att du vill utmana dig själv finns det möjlighet att delta i olika tävlingar under din tid på Rosendal. ”Juvenes Translatores” är en tävling som utlyses av EU-kommissionen, där elever tävlar i att översätta från ett valfritt europeiskt språk till svenska. Hundra elever från Sverige får varje år ställa upp och tävla mot varandra, och texten granskas av just EU-kommissionen. Rosendal har varit med fem gånger och vunnit två av dem, även när konkurrenterna har varit från skolor med språkinriktning. Vinna-

ren får åka till Bryssel och vara med i en tv-sänd prisutdelning, samt träffa vinnarna från 27 andra europeiska länder. En annan tävling du kan delta i är ”Poesi utan gränser”, en tävling som Rosendal har vunnit flera år. I samband med tävlingen lägger man fokus på att läsa och skriva poesi i språkundervisningen på skolan.

Utbyte

Florence tog för några år sedan initiativ till ett projekt med utbytesstudenter från Frankrike och senare gavs även spansk­ eleverna möjlighet att ge sig in i ett liknande samarbete med en skola i Valencia. Här får elever utbyta kulturer och språk

Lilian Thuram (f.d. fransk världsoch europamästare i fotboll) besökte Rosendalsgymnasiet april 2017. Thuram har länge varit aktiv i kampen mot rasism och diskuterade med våra elever om tolerans och mångfald i dagens Europa.

Rosendalselever som läser spanska på utbyte i Valencia

med varandra, både via brevväxling, resor och besök i varandras familjer och skolor. – Det ger ett sådant avtryck på Rosendal när det kommer en utbytesgrupp. Oavsett vilket språk man läser så blir hela skolan inblandad, berättar Cecilia. Att få en givande språkutbildning är en självklarhet på Rosendal. Det är en central del i skolans undervisning och har lett till många spännande och roliga projekt. Det är lätt att bli engagerad och inspirerad av såväl lärare som elever. Här får du inte bara utveckla dina språkkunskaper, utan även utvecklas själv genom ständig uppmuntran och spännande möten.

37


För dig som är en relativt nyanländ ungdom i 16–19-årsåldern erbjuder sprint en väg in i samhället och en möjlighet att utvecklas språkligt samtidigt som du får kunskaper och betyg som leder vidare till gymnasiestudier.

»D

et finns ett starkt driv hos eleverna på sprint, det är ett ambitiöst studieprogram. Många siktar in sig på att studera på universitetet så småningom, förklarar David Erlandsson som är en av mentorerna på programmet.

Förutom David Erlandsson arbetar många andra lärare på Rosendal på SPRINT-programmet, de flesta även på gymnasieprogrammen. Någonting som är väldigt omtalat om Rosendal är den goda studiemiljön. - De studiemotiverade har mycket god nytta av den goda studiemiljön här på skolan. Mats Strand har arbetat som mentor för sprint i fem år, och har många gånger fått uppleva gamla elevers återbesök.

- Jag har jobbat här i fem år och det har kommit tillbaka gamla elever på besök. De kommer tillbaka med positiva känslor och goda minnen. De såg tillbaka på sin tid här som en bra tid. Sprint-klassens elever har inte bara en bra relation gentemot varandra, utan programmet har också gjort flera samarbeten med de andra programmen på Rosendal. Bland annat har elever från Sam fått chansen att dokumentera några gripande livshistorier och händelser som sprint-elever upplevt. Eleverna på

de två programmen har också träffats flera gånger och diskuterat olika ämnen tillsammans. sprint-programmet har också samarbetat med sam-smip på Rosendal, som de passande nog delar korridor med. Resultaten är väldigt lyckade. Eleverna på sprint strävar mot sam­ ma mål, det är god sammanhållning och mycket samarbete, de får bra stöttning av varandra men även mycket stöd från lärarna för att de ska kunna stå på egna ben med svenskan och studierna som en bra grund. - Vi mentorer finns alltid tillgängliga för eleverna och vi anser att de täta mentorskontakterna är någonting unikt för sprint. Vår dörr står alltid öppen, avslutar David Erlandsson.


SPRINT SprĂĽkintroduktion


Lärarna här är duktiga, de får alla elever att förstå. Jag hade en bra tid här, även fast det var mycket plugg. –Aliyawer Qambari, fd elev på SPRINT nu civilingenjörsprogrammet Uppsala universitet

Språket som nyckel På SPRINT står språket i centrum. Här går elever som är relativt nyanlända till Sverige. Både elever som knappt har någon skolgång och sådana som har lång utbildning i bagaget, men som behöver lära sig svenska för att kunna ta nästa steg. – När eleverna lyckas uttrycka sig med hjälp av det svenska språket, öppnas en stor frihet och det är så häftigt att se, berättar Marléne Åström, lärare på sprint.

Med språket som nyckeln till framtiden jobbar lärarna aktivt med det svenska språket inom olika ämnen och inte enbart på de schemalagda svensklektionerna. – Vår önskan är att samarbeta med samhällskunskapslärare och naturkunskapslärare, att få jobba med olika lässtrategier och studietekniker, säger Marléne Åström.

– Det är språkutvecklande i alla ämnen och den inställningen har alla lärare på sprint här på Rosendal, så måste det vara, lägger Maria Gabrielsson till. Det är en varm och vänlig känsla i klassrummet. Elever med olika kulturer från världen över samarbetar tillsammans här på sprint. Alla har samma mål och viljan att lära sig språket är väldigt stor.

syv på sprint – Jag heter Linn Kardeskog och är studie- och yrkesvägledare på Språkintroduktion, SPRINT. Som studie- och yrkesvägledare på detta program vägleder jag eleverna i det svenska skolsystemet, och försöker ge dem en bra grund av information så att de tar sig igenom sina studier här på Rosendal och kommer vidare mot fortsatta studier. Efter SPRINT går de flesta av eleverna vidare till något nationellt gymnasieprogram, andra börjar på komvux eller folkhögskola. Några av eleverna har valt att studera vidare på Rosendal, vilket är roligt, för då får jag följa med på deras resa i ytterligare tre år. Oavsett vilken väg eleverna väljer efter sina studier här på SPRINT vill jag att de är välrustade med information för att klara sig igenom hela skolsystemet så att de till slut når ett arbete, förhoppningsvis sitt drömarbete.

40

kog, Linn Kardes T SYV på SPRIN


Röster om SPRINT – Jag trivs bra här! Rosendalsgymnasiet har ett system som gör att jag snabbt kan gå vidare till en mer avancerad grupp om jag försöker. Här pluggar eleverna självständigt och de studerar mycket eftersom lärarna vill att elever ska lära sig många ämnen. Rosendal har bra metoder och ställer man en fråga till en lärare får man svar med många exempel. Efter sprint vill jag läsa ett vårdprogram så att jag kan läsa på universitetet och bli tandläkare. Men först måste jag lära mig svenska och Rosendal är den bästa skolan om man vill lära sig svenska snabbt.”

Mohammad Abbas i 4B

elevstöd Vi på Sprint har en plats dit eleverna kan gå på lediga stunder för att umgås, få hjälp med pluggande, öva sig på engelska (vår elevstödjare Lisa har engelska som modersmål) eller bara ta en kopp te. Lisa säger att en av de bästa sakerna med vårt elevstödjarrum är att man får möta elever från alla klasser, inte bara sin egen klass. Även elever från gymnasiet brukar komma in.

Siyar Imamzada f.d elev på SPRINT

– Sprint förbereder oss på ett bra sätt inför gymnasiet. Jag själv vill bli ingenjör. Lärarna är alltid trevliga mot oss, och det är roligt att lära känna kompisar från olika länder. Vi pratar alltid svenska med varandra, och på så sätt lär vi oss språket bättre också. Det som är bra med Sprint på Rosendal är att vi ofta gör roliga aktiviteter tillsammans, som bio, teater, utflykter och tävlingar. Det som också är bra här är att vi kan få studiehandledning på våra modersmål.

Lisa Andersson , elevstödjare p å SPRINT

Intervju med koordinator Per Wingård

Vad är Sprint? Sprint står för Språkintroduktionsprogrammet, ett individuellt gymnasieprogram med tyngdpunkt på att lära sig svenska och läsa in grundskolekompetens. Här på Rosendal har Sprinteleverna möjlighet att nå tolv betyg, vilket är vad som behövs för att bli behörig till ett teoretiskt gymnasieprogram. Hur kommer eleverna in på Sprint? Sprintgymnasiet (i gamla Bolandgymnasiets lokaler) kartlägger nyanlända ungdomars kunskaper och placerar dem på de skolor i Uppsala kommun som har Sprint. Det går inte att ansöka till en viss skola, men vi försöker se till att de som vill läsa vidare på ett teoretiskt gymnasieprogram går Sprint på en gymnasieskola som har teoretiska program. Vi har i år plats för 100 elever i våra fem Sprintklasser på Rosendal. Hur länge går eleverna på Sprint? Det beror på var eleven befinner sig när hen kommer in, men ungefär två år. En del är snabba och klarar det på ett år. Sprint är ett individuellt program, vilket betyder att vi har olika lösningar för olika personer. Vad gör eleverna efter Sprint? Det beror på hur gamla eleverna är när de går ut. De som är under 20 kan börja på ett nationellt gymnasieprogram, då kan de söka hit till Sam eller Natur eller till någon annan gymnasieskola. Vi har flera ”gamla” sprintare på både Na och Sa på Rosendal. Är eleverna över 20 år är det ett vuxenprogram som gäller. Det läser de på Komvux. Målet är att alla elever som går Sprint ska gå vidare till den utbildning de är intresserade av.

41


FÖRENINGSLIV PÅ ROSENDAL Rosendal har många föreningar. Här är vi stolta över att satsa på många och varierade aktiviteter vid sidan om studierna. Du kan gå med i befintliga föreningar eller varför inte gå ihop i en grupp och starta en egen?

People of Color Rosendal

Marinföreningen

42


Rosens feminister

Snack & Chill

På skolan finns bland annat:

Klimatföreningen

• Astrakon • Kristna skolgruppen • Minecraftföreningen • People of Color Rosendal • Rosendals E-sportsförening • Rosendals klimatförening • Rosens feminister • Rosen Marinförening • Rosens styrkelyftsförening • Rosens sångförening • Schackföreningen • Snack & Chill • Valutaföreningen • Vandra med en ros (vandringsföreningen)

43


Skol IF

– styrka, vilja, framgång Skol IF är en förening på Rosendal som anordnar idrotts­ event. Föreningen startade hösten 2010 och har under åren satsat på att skapa meningsfulla evenemang som för klasserna och skolan närmare varandra. Bland annat har

Skol IF anordnat en fotbollscup, Klass­kampen, och en beachvolleybollturnering. Målet med Skol IF är att skapa en inkluderande förening med så många medlemmar som möjligt.


Rosengram

– livet på Rosen!

45


Studenten, målgången, och en fantastiskt härlig dag. Det finns många sätt att beskriva studenten på, men bara ett sätt att verkligen förstå den – att vara där.

Ett steg mot D

et är en solig morgon, vinden

blåser friskt och på Rosendalsgymnasiets skolgård strövar elever omkring. Finklädda huttrar de i den kyliga vinden och drar koftor och kavajer tätare omkring sig. Klockan är 8:05 och en grupp elever har redan börjat samlas vid skogen bakom skolan. Det är dags för fotografering. En efter en går eleverna fram och tar individuella foton innan det är dags för hela klassen att samlas inför kameran. Det blir många skämt och kommentarer - det märks att den här klassen har trivts tillsammans i tre år. När fotot är taget myllrar eleverna ut på skolgården. Det är dags för champagnefrukost. Bord flyttas omkring på skolgården och mat dukas upp. Snart sitter alla klasser för sig, i långa rader, med borden proppfyllda med plastpåsar och bunkar med mat och dryck. Studentmössorna skickas runt för att alla ska få chansen att skriva en sista hälsning. Nu skiner solen och alla går runt med ett leende på läpparna. Det är en spänd väntan. Eleverna vandrar otåligt omkring på skolgår-


ot framtiden den medan personalen ställer iordning för utspringet och tiden går långsamt framåt. Det är en väntan som fyller elevernas sista timmar som klass, men också en väntan som leder dem in i framtiden. De flesta har redan planerat vad de ska göra till hösten. Wael Yaakoub är en av dem: – Jag ska jobba, läsa kurser i spanska utomlands och finna mig själv. När klockan börjar närma sig lunch ser

man det på eleverna, de går runt med förväntansfulla miner. Till slut öppnar äntligen lärarna dörren till matsalen, och in stiger eleverna. De möts av tända ljus, svenska flaggor och glada lärare. Klass för klass sätter de sig ner i den dekorerade matsalen och inväntar rektorns välkomstskål. Alla klappar glatt i händerna åt rektorn, snart kommer lärarna in med maten. Fläskfilé med hasselbackspotatis, sparris, grillad tomat och champinjonsås med mango chutney. Sorlet som fyller matsalen den här dagen är inte kompakt, som det brukar vara. Idag är det förväntansfullt.

Rektor Jeanette Fry ställer sig upp för att hålla tal, och alla tystnar. Som alltid levererar hon ett underhållande och tänkvärt tal, en sista gång för dessa elever. En lång stipendieceremoni invigs av Arne Nilsson från SLU. Detta är tätt följt av diverse andra priser och det hela avslutas med att hylla elever som har varit extra duktiga i vissa ämnen. Efterrätten, chokladmousse swirl, kommer fram på bordet, och när den tagit slut strömmar eleverna mot sina klassrum. I ett av dem sitter en Samklass, uppflugna på både stolar och bänkar, med kläder alldeles för fina för ett klassrum. Framme vid tavlan står klassföreståndarna Nadja Ljunggren och Anders Björkelid. De räknar eleverna som droppar in i klassrummet och till sist står de där, framför hela klassen. Två elever kommer upp och tackar lärarna å allas vägnar och överlämnar en avskedspresent tillsammans med ett kort tacktal. – Det finns inget vi kan ge er som betyder lika mycket som det ni gett oss. Fönstren längst bak i klassrummet är öppna och in strömmar jazzmusik

från skolgården. Examensbetyg delas ut, ett efter ett, och sedan finns det inget mer kvar att säga än hejdå. I matsalen ställs klasserna upp och alla elever får varsin ballong. Ute på skolgården trängs vänner och familj i den varma solen. Bandet spelar musik medan föräldrarna väntar på att deras barn ska springa ut. Och till slut kommer de - studenterna. Ut springer de, med ballong i ena handen, och examensbetyg i den andra. Publiken jublar och klappar i händerna och en efter en kommer klasserna ut, hurrande över sin frihet. Till slut står de där - hela årskurs 3, och vinkar åt sina bekanta. De sjunger Studentsången tillsammans, och för första gången i Rosendals historia lyckas alla släppa ballongerna vid rätt tillfälle. Ballongerna är fria, och så är även de. Lastbilarna väntar på framsidan och så

småningom tar sig studenterna dit. Det är dags att kliva på flaken. Snart river det första flaket iväg, och studenterna är på väg mot framtiden.


FRÅGOR & SVAR Kan jag söka både Sa-sam, Sa-smip och Sabeteende? – När du söker till gymnasiet söker du skola och program. Du anger i Dexter även önskemål om inriktning och profil: sa-sam, sa-smip eller sabeteende. Hur sker urvalet till respektive inriktning och profil på SA? – Urvalet till inriktning och profil på Rosendalsgymnasiet sker via betyg. Detta innebär att du får besked av gymnasieantagningen att du kommit in på programmet och skolan. Beskedet om du kommit in på önskad inriktning och profil får du av oss på skolan.

SA

Vem får gå Matematik+? – De som redan på grundskolan fått betyg i Matematik 1c. Hur söker jag Matematik+? – Du väljer na-nat på Rosendal och anger även profil-önskemål: Matematik+. Hur söker man till na-profilerna på skolan som ligger i åk 3? – Under åk 2, på våren, får alla elever på natur en blankett att fylla i för att välja den profil man helst vill gå på.

NA

ÖPPET

HUS

tisdag 26/11 17.30 – 20.30 Husargatan 8 752 37 UPPSALA

onsdag 22/1 18.00 – 20.00 018-727 33 30 rosendalsgymnasiet@uppsala.se

www.rosendalsgymnasiet.se

Profile for Anders Björkelid Personal

Rosendalsgymnasiet 2019  

Rosendalsgymnasiets informationskatalog 2019.

Rosendalsgymnasiet 2019  

Rosendalsgymnasiets informationskatalog 2019.

Advertisement