Page 26

Temakväll – 26 oktober Hur får patienter vetskap om nya medicinska rön? Under en temakväll med Magnus Bäcklund, onkolog från Christinakliniken, fördes en lärorik dialog med publiken kring de olika begrepp som förekommer i samband med diagnos och uppföljning av bröstcancerpatienter. Många var av uppfattningen att det kan finnas behov av klargöranden. Under kvällens gång lyftes flera frågeställningar kring medicinska termer, terapier och aktuella ställningstaganden.

D

r Bäcklund gav ett mycket ungdomligt intryck när han kom cyklande till Amazonas lokaler en kväll i slutet av oktober. Utanför fönstren på Frejgatan 56 var det grådisigt och mörkt - inomhus värme och förväntan bland ett trettiotal åhörare. Sin ungdomliga framtoning till trots, besitter Magnus en bred och allmän kunskap om cancersjukdom med bl.a. elva år på Magnus Bäcklund Radiumhemmet, uppdrag för Foto: Privat läkemedelsforskningen samt tidigare som specialistverksam inom ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet). Magnus arbetar sedan två år som onkolog på Sophiahemmets bröstmottagning, Christinakliniken, där man efter viss omorganisation fått uppdraget att specialisera sig på främst uppföljning och efterbehandling av redan diagnostiserad bröstcancer.

Primärtumör och adjuvant behandling

Efter sin presentation inleder Magnus med att rita två stora cirklar på det uppställda blocket. Cirklarna skär varandra och det skapas ett överlappande, integrerat område mellan cirklarna. – Vi har ibland olika uppfattningar om viktiga begrepp. Tillsammans med er ska jag nu försöka skapa lite klarhet säger Magnus, som är van att undervisa. Han pekar på sina ritade figurer, cirkeln K och cirkeln P. – Vid diagnos och behandling av bröstcancer har vi huvudsak talat om två faser. Den första, den kurativa fasen, märkt K, med syfte att läka och bota. Här talar vi onkologer om adjuvant behandling. För bröstcancerpatienten kan behandlingen vara tuff medan den pågår, men tillägger att målet är permanent bot. Adjuvant behandling innebär tillägg till kirurgin (bröstbevarande eller mastektomi). Ofta behandlas det opererade området lokalt med radioterapi (joniserande strålning). Kemoterapi (cellgifter/cytostatika) verkar systemiskt i hela 26

kroppen och har länge varit en hörnsten i den medicinska behandlingen. I tillägg kan målstyrda läkemedel (som också verkar systemiskt) användas. En stor andel patienter behandlas med hormonterapi (antihormoner). En mindre andel får anti-HER2-läkemedel (t.ex. trastuzumab). Övrig tilläggsbehandling kan också bli aktuell, t.ex. mot biverkningar som benskörhet. I framtiden kan immunterapi, där kroppens egna försvarssystem utnyttjas för att angripa och bekämpa cancercellerna, komma att användas mer.

Perspektiv på recidiv

Trots att målsättningen med den adjuvanta behandlingen är att bota patienten och att motverka sekundära tumörer, kan återfall i sjukdomen ske över tid. För att undvika sammanblandning av två olika slags återfall ritar Magnus nya bilder. Återfall (recidiv), delas in i kategorierna: loko-regionalt återfall som innebär ny tumör i samma område som tidigare, respektive fjärrmetastaser. Det loko-regionala återfallet beror oftast på att det fanns tumörbildande celler kvar i bröstområdet, eller i armhålan, från första behandlingstillfället. Fjärrmetastaser uppkommer däremot på annat ställe i kroppen, vanligtvis i lever, skelett, lunga eller hjärna. Det är inte ovanligt att den tumörtyp som behandlats vid första tillfället senare återkommer som en cancertumör med helt, eller delvis, andra egenskaper. Ny forskning visar att det även kan vara olika varianter av bröstcancer i olika metastaser i kroppen. Här krävs komplexa och komplicerade behandlingar. – De flesta återfallen i bröstcancer sker inom 2 år, sedan avtar risken för varje år, säger Magnus. Men, att med säkerhet fastställa att patienten är fullständigt botad för all framtid är inte medicinskt korrekt, tillägger han. Cirkeln P står för den ”palliativa fasen”, och där är den medicinska intentionen att lindra. Man eftersträvar en rimlig symptomlindring över tid. Under senare år av framgångsrik cancerforskning har cirklarnas ”gråzon”, det vill säga området där cirklarna går i varandra, blivit allt större. Att denna mellanliggande fas växer förklaras med att även ”obotlig” spridning av bröstcancer kan behandlas så att det ändå går att leva ett bra liv i många år. Amazonabladet nr 2-2017

AMAZONAbladet nr 2 -17  

Årsmöte 2017. Information eller dialog. Bröstcancerdagen. Om nya mediciniska rön.

AMAZONAbladet nr 2 -17  

Årsmöte 2017. Information eller dialog. Bröstcancerdagen. Om nya mediciniska rön.