Page 16

Temakväll ”Hur uppkommer cancer?” Maria Shoshan Amazona bjuder in Maria Shoshan, docent och cancerforskare vid Karolinska Institutet, till återkommande temakvällar med rubriken ”Varför blev du sjuk – hur uppkommer cancer?” Ämnet lockar många att anmäla sig och dessa temakvällar blir alltid fullsatta.

M

Maria Shoshan Foto: BCF Amazona

aria inledde med att presentera sig själv. Hon har själv drabbats av cancer två gånger, först i mitten på 1980-talet då hon fick lymfom och sedan 2014 bröstcancer. Maria påtalar att hon tog cancerdiagnosen med visst lugn eftersom hon vet så mycket om hur celler fungerar och hur cancerbehandlingen fungerar. Hennes övertygelse är att kunskaper om cancer ger styrka för individen.  

Celler i kroppen samarbetar i organ och vävnader; t ex hjärtat, lungorna, lymfsystemet, hjärnan, ryggmärgen, nervsystemet, matspjälkningen, urinproduktionen osv. I en vuxen kropp finns det 10 000 000 000 000 celler. Det finns omkring 200 olika typer av celler med olika funktioner i de olika vävnaderna och organen. Det finns många olika sorters cancerceller och ca 250 olika typer och undertyper av cancer. De olika cancertyperna kan inte jämföras med varandra då de har olika symptom, olika behandlingar och olika prognoser.     En cell är en komplicerad vätskedroppe som består av cytoplasma och en cellkärna. Cellen omsluts av ett hölje, membranet. I cellerna finns proteiner som styr hur cellen ska fungera och vilken uppgift cellen har. Det finns tiotusentals sorters protein. Vilka proteiner som ska tillverkas och finnas i cellerna styrs av kromosomerna som finns i cellens kärna. Kromosomerna består av DNA-trådar och finns som 46 kromosomer fördelade på 23 kromosompar – lite förenklat för att en kromosom från mamman och en från pappan bildar varje par. Varje DNA-tråd är indelad i olika avsnitt som kallas gener. Det finns ca 25 000 gener i våra celler. Varje gen fungerar som ett recept på (dvs instruktioner) hur cellen ska tillverka ett speciellt protein för en viss uppgift. Några exempel på proteiner är; insulin (reglerar blodsocker), matspjälkningsprotein, mjölkprotein, proteiner för tillväxt och för broms- och reparation mm.

16

Generna styr alltså hur cellerna är uppbyggda och hur de samverkar, vilket har betydelse för hur kroppen fungerar och hur vi ser ut (två ögon, två ben osv). Generna har även vissa individuella skillnader som gör att vi har olika utseenden.     Celler delas hela livet, 0,1 % av våra celler omsätts varje dygn. När en cell delas kopieras hela cellen och dess innehåll till en dottercell. Är en cell skadad blir därmed dottercellen också skadad, men det finns olika reparationssystem som tar hand om det. Celler delas med olika hastighet. Celler som delar sig väldigt ofta är tarmceller och högst delningstakt har de blodbildande benmärgscellerna. Celler med hög delningstakt är mest känsliga för cytostatika, vilket är orsaken till att de vita blodkropparna blir så påverkade. Även cancerceller delar sig med olika hastighet.    Cancer beror på skador i DNA, dvs gener som har muterat. Dessa skador innebär att det har blivit fel i instruktionerna hur protein ska tillverkas och då blir proteinernas funktioner felaktiga och cellen fungerar inte som den ska. Skador i gener som tillverkar proteiner för tillväxt, bromsning av tillväxt, kommunikation, reparation och celldöd kan tillsammans leda till uppkomst av cancer.     DNA-skador uppkommer antingen genom att skadan fanns i spermien/ägget eller att det uppkommer en skada senare i livet. En senare skada kan orsakas av mutagena ämnen (cigarettrök, avgaser, lösningsmedel, radioaktiv strålning, vissa mögel, sol/UV, syre mm). Ett riskmoment är också själva celldelningen när kopieringen av DNA sker och skador kan uppkomma i detta moment. Som nämnts tidigare i artikeln finns det kontroll- och reparationsproteiner som motverkar skador. Det finns också proteiner för celldöd om en DNA-skada blivit så stor att den inte kan repareras. Alla mutationer är inte skadliga. Alla vi människor bär på diverse skador och mutationer som inte märks. Det behövs flera bestående skador för att cancer ska uppstå.    ”Cancer-riskgener” är muterade gener för broms- och reparationsproteiner. Exempel på sådana gener är BRCA1, BRCA2 och p53 (gener för broms och reparation) samt Ras och HER2 (tillväxtgener). Skador i dessa gener bidrar till okontrollerad tillväxt. 

Amazonabladet nr 1-2017

AMAZONAbladet nr 1 -17  

Kraften i maten. Hur uppstår cancer. Studiebesök hos Docratet i Helsingfors. Amazonas nya hemsida. SOTA-konferens i Umeå.

AMAZONAbladet nr 1 -17  

Kraften i maten. Hur uppstår cancer. Studiebesök hos Docratet i Helsingfors. Amazonas nya hemsida. SOTA-konferens i Umeå.