Page 1

Ge en g책va!

90 01 22-3 Pg 900-1223 Bg

fem recept fr책n v채rlden och ett kort med engagemangstips


foto: malin robertson harén

Svartögd böngryta med sötpotatis 5 pers 400 g svartögda bönor 2 gul lök 3 tomater 2 tsk curry 4 msk olja 2 dl osötat jordnötssmör 1 vitlöksklyfta salt/peppar efter smak 5 sötpotatisar Hacka lök och tomater fint. Fräs dem i oljan tillsammans med curry och riven vitlök. Blanda i bönorna (använd bönor på tetrapack eller burk, blötlägg annars

de torkade bönorna enligt anvisningar på förpackningen). Till sist vänder du runt jordnötspastan med bönröran och smakar av med salt och peppar. Servera med kokt sötpotatis. Välj varor som producerats med miljö och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.

TIPS! Hittar du inget jordnötssmör är det enkelt att göra eget. Mixa 200 gram saltade jordnötter – som du rostat i en stekpanna – i en mixer, tillsätt olivolja till önskad konsistens. ½ dl är att rekommendera.


Välsignad är du Gud, att vi får sitta här tillsammans. Välsigna maten som vi äter idag. Välsigna våra händer som har gjort denna mat. Välsigna oss Gud. Amen. bordsbön från uganda

Den svartögda böngrytan äts ofta under torrperioder av människor i norra Uganda och av flyktingar i området. För den som odlar sin egen mat blir jordbrukets rytm livets rytm – så och skörda, plöja och gallra, vattna och gödsla, och sälja det som eventuellt blir över. Man måste vara stark och frisk nog för att orka odla, hantera torka, översvämningar, erosion och förödande klimatförändringar. Den fattige odlaren

tvingas anpassa sin mat efter jordbrukets växlingar – tider av överflöd och tider av nöd kräver olika recept. Vilken är din livsrytm? Vem eller vad styr den? Vad lägger du din tid på? Vill du samtala med andra om hur man kan leva mer hållbart och rättvist? Starta ett matlag för klimaträttvisa! Material finns på www.varldenskurs.se.


foto: malin robertson harén

Bladspenat- och fetaostsoppa 5 pers 1 grön paprika 1 röd paprika 1 gul lök ¼ grön chili 1 stor potatis 50 g färsk bladspenat/babyspenat 3 röda tomater 3 vitlöksklyftor 4 msk olivolja 200 g fetaost ett knippe färsk basilika ett knippe färsk oregano ett stänk paprikapulver salt/peppar

Kärna ur paprikan och chilin och skär i bitar. Hacka löken. Skala och skiva potatisen. Hacka tomaterna. Fräs paprika, chili, pressad vitlök, lök och potatis kort i oljan. Häll på ca 9 dl vatten. Tillsätt tomaterna, paprikapulver, salt och peppar. Koka 10 min. Avsluta med att lägga i tärnad fetaost, basilika och oregano samt spenaten och rör om. Smaka av med salt och peppar. Välj varor som producerats med miljö och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.

TIPS! Om du önskar en matigare variant, servera med kokt basmatiris i en skål till soppan.


Käre Gud, vi tackar dig för maten du ger oss. Vi ber att du ser efter alla människor som lider av hunger och hjälper oss att räcka ut våra händer och erbjuda dem vår hjälp. I Faderns, Sonens, och den Helige Andes namn. Amen. bordsbön från eritrea

Receptet på bladspenat- och fetaostsoppa kommer från Colombia. Basföda för flertalet människor i Colombia är kokbananer, ris och salt ost. Osten är en central proteinkälla, särskilt när priset på fisk i perioder är högre än vad många har råd att betala. Hur du tillgodoser ditt dagliga behov av mat ser olika ut i olika delar av världen och styrs mycket av din ekonomi. Att ha makten över sin egen mat – att ha råd att köpa eller möjlighet att odla mat som räcker och är näringsriktig – är en mänsklig rättighet som inte är alla förunnad.

När Jesus möter människor återupprättar han deras värdighet genom att möta dem som jämlikar. Han ser dem som personer som kan återta makten över sina egna liv. Att få makt över sin tillgång till mat handlar i stor utsträckning om att återfå sin mänskliga värdighet. Hur kan vi räcka ut våra händer till den som behöver, utan att för den skull reducera någon till en passiv mottagare av välgörenhet? Vill du samtala med andra om hur man kan leva mer hållbart och rättvist? Starta ett matlag för klimaträttvisa! Material finns på www.varldenskurs.se.


foto: malin robertson harén

Grönsakswok med bröd 4 pers 2 morötter 250 g haricots verts 300 g kål, t ex broccoli/palmkål/ savojkål 1 gul lök 5 msk olivolja 3 gröna pepparfrukter (ej chili utan större, mer som paprika) 3-4 vitlöksklyftor 2 cm riven ingefära ½ tsk gurkmeja Skär morötter i stavar, dela haricots verts, hacka lök och pepparfrukt. Dela kålen i småbitar. Fräs grönsakerna i oljan. Tillsätt pressad vitlök och riven ingefära. Fräs en kort stund och tillsätt 1 dl vatten. Låt småputtra några min.

Smaka av med salt och peppar. Servera med ett gott bröd. Om du gör ett eget är detta recept gott och enkelt:

8 tunna portionsbröd 200 g vetemjöl 80 g dinkel fullkorn 1 tsk salt 2 tsk olja 2 dl varmt vatten Blanda samman torra ingredienser först. Tillsätt olja och vatten. Låt stå 20 min. Dela i 8 bitar och kavla ut tunna bröd. Stek i varm torr panna. Välj varor som producerats med miljö och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.


Kom Gud och bli vår gäst, välsigna maten vi äter så att vi får energi att vandra dina vägar. Amen. bordsbön från tanzania, som man lär barn att sjunga före måltiden

Denna grönsakswok är en vanlig maträtt i Etiopien. Den serveras tillsammans med injera, ett stort mjukt platt bröd. Vissa av oss tar tre mål mat om dagen för givet, medan andra får kämpa för endast ett mål mat. Mat är livsnödvändigt och kanske just därför centralt i många religioner. Ofta uttrycker vi tacksamhet över maten som en Guds gåva. Att avstå från mat, att fasta, har också en central plats i många religioner. Att fasta kan vara ett uttryck för ånger eller bön

om förlåtelse, men också inspirera oss att dela bröd med den som hungrar. Att vara kristen är att ständigt försöka välja kärlekens väg. Under fastan kan vi reflektera kring och söka svar på frågan – Vad innebär det för mig att vandra kärlekens väg?

Vill du samtala med andra om hur man kan leva mer hållbart och rättvist? Starta ett matlag för klimaträttvisa! Material finns på www.varldenskurs.se.


foto: malin robertson harén

Indisk dal på röda linser 4 pers 4 dl röda linser 5-6 dl vatten 1 grön chili ½ dl olivolja 1 tsk riven ingefära 2 rivna vitlöksklyftor ½ tsk gurkmeja ½ tsk garam masala ½ tsk tandoorikrydda 4-5 msk tomatpuré Skölj linserna. Koka mjuka i vattnet ca 10 min. Fräs alla kryddor och lök i en kastrull. Mixa med en stavmixer

tillsammans med de kokta linserna och tomatpurén. Smaka av med salt och peppar. Konsistensen liknar en tjock soppa när den är klar. Servera med kokt basmatiris och en klick yogurt med lite riven gurka och färsk mynta i. Välj varor som producerats med miljö och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.

TIPS! Byt ut basmatiriset mot matvete eller couscous så blir din måltid ännu mer klimatsmart.


Välsignad är du Gud, och för dessa gåvor som vi får gör oss uppriktigt tacksamma. bordsbön från uganda

Dal är en vanligt förekommande maträtt i Indien som tillreds i olika varianter. Eftersom dal lagas av baljväxter som linser, ärtor eller bönor är det en viktig proteinkälla. För den som lever under knappa omständigheter kan maträtter som lagas av billiga näringsriktiga baslivsmedel vara avgörande för hälsa och överlevnad. I kärva tider kan de göra att den fattige har råd att åtminstone äta ett mål mat om dagen. I bättre tider kan rätterna kompletteras med något extra – en sås, en garnering eller en sidorätt av kött eller fisk. Vi är många som dagligen äter det där ”extra”, det som gör att vi lever över

jordens resurser. Det finns ett samband mellan vad vi äter, klimatförändringarna och hungerkrisen i världen. Vad vi konsumerar påverkar vår planets förmåga att föda dess befolkning. Att producera kött är extremt resurskrävande jämfört med likvärdig mängd näring av vegetabilier. Skulle vi, som har en valmöjlighet, kunna välja att se kött och fisk som något att äta enbart vid festligare tillfällen?

Vill du samtala med andra om hur man kan leva mer hållbart och rättvist? Starta ett matlag för klimaträttvisa! Material finns på www.varldenskurs.se.


foto: malin robertson harén

Nepalesiskt grönsaksris 5 pers 4 dl basmatiris 1 färsk blomkål 2 potatisar 2 dl gröna ärtor ½ dl olivolja 2 medelstora gula lökar 3 gröna pepparfrukter (ej chili utan större mildare variant, mer som paprika) 3 lagerblad 2 vitlöksklyftor 1 tsk hel spiskummin 1 tsk gurkmeja 2 tsk mald koriander 2 tsk mald spiskummin 1 stänk chilipulver 1 kruka färsk koriander 1 kruka färsk persilja 2 dl cashewnötter

Blötlägg basmatiris i vatten 2 timmar. Häll bort vattnet sen. Hacka lök, dela blomkål i små buketter, skiva pepparfrukt, hacka potatis i små kuber. Fräs alla kryddor i oljan några sekunder, tillsätt ris, lök, potatis, pepparfrukt. Lägg i övriga grönsaker och häll på 4 dl vatten. Sjud på svag värme under lock ca 15 min. Rör om ibland. Smaka av med salt och peppar. Blanda till sist med persilja och koriander. Toppa med cashewnötter och några buketter rå blomkål. Välj varor som producerats med miljö och människor i åtanke, t ex Fairtradecertifierade och ekologiska varor.

TIPS! Byt ut basmatiriset mot matvete eller couscous så blir din måltid ännu mer klimatsmart.


Jesus, livets Gud, vi tackar dig för att du håller oss levande genom den mat du ger oss, och vi ber dig att välsigna den mat som nu står på vårt bord. bordsbön från etiopien

Grönsaksriset är en vanlig rätt i Nepal. Hur många mål mat äter du per dag? Hur lång tid tar det att laga maten du äter? Vem tillagar den? Äter du en näringsriktig och varierad kost? Troligen besvarar du frågorna olika beroende på var i världen du bor, hur din ekonomiska situation ser ut, vilken köksutrustning du har, hur miljön i din närhet ser ut, vilken typ av kunskap du har, osv. I den tidiga kristna kyrkan blev en enkel kvällsmåltid en viktig manifestation i samhället. De som hade makten i det romerska imperiet oroades när människor samlades och delade bröd som jämlikar. Den gemensamma kvällsmåltiden var en demonstration av alla

människors värdighet och lika värde, oberoende av bakgrund och rang. Måltiderna var inte tomma symbolhandlingar utan en rättvis fördelning av mat och en förebild för vardagen. Fundera över hur vi i vardagen kan förverkliga nattvardens ord: Brödet, som vi bryter, är en delaktighet av Kristi kropp. Så är vi, fastän många, en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd. Vill du samtala med andra om hur man kan leva mer hållbart och rättvist? Starta ett matlag för klimaträttvisa! Material finns på www.varldenskurs.se.


foto: anna jonasson/ikon

Samuel Skånberg lagar mat med närproducerade råvaror i ett Matlag för klimaträttvisa.

Fyra sätt att engagera sig matlag för klimaträttvisa: Lär er mer om konsumtion och rättvisa samtidigt som ni umgås och lagar mat tillsammans. Genom klimatkalkylatorn kan ni följa ert eget ekologiska fotavtryck. Ladda ner materialet gratis på www.varldenskurs.se

ageranätverket: Påverka i frågor du brinner för! Genom påverkansnätverket Agera får du e-postutskick där du kan påverka ansvariga politiker i aktuella frågor. Läs mer och bli medlem i ageranätverket på www.svenskakyrkan.se/agera.

kyrka för fairtrade: Genom att handla fairtrade-märkt skapar du förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina

levnadsvillkor. Många församlingar engagerar sig och kan bli diplomerade som Kyrka för Fairtrade. Läs mer på www.kyrkaforfairtrade.org

internationell grupp: Grunden för Svenska kyrkans internationella arbete är ditt engagemang. I en internationell grupp kan du engagera dig i insamling, påverkans- och livsstilsarbete, lärande och fördjupning. Kontakta din församling om du vill veta mer. Vill du veta mer om hur Svenska kyrkan jobbar med rätten till mat, klimat eller andra globala påverkansfrågor? Läs mer på www.svenskakyrkan.se/agera eller skriv till agera@svenskakyrkan.se


foto: magnus aronson/ikon

Varje vecka bakar Tiringo Sisay bröd som hon säljer på marknaden i byn i Etiopien. Bananbladen runt brödet fungerar som ett slags bakpapper.

Ät världen mer rättvis För många av oss är mat på bordet varje kväll en självklarhet. Samtidigt går nästan en miljard människor till sängs hungriga. Recepten du håller i din hand kommer från hela världen. Varje kort innehåller en bordsbön och en kort reflektion om mat och rättvisa. Använd dem med din familj eller vänner. Laga maten, be bordsbönen och fundera över texterna.

svenska kyrkans internationella arbete är en del av act-alliansen, action by churches together, ett globalt samarbete mellan kyrkor och kyrkorelaterade organisationer för katastrofinsatser, utvecklings- och påverkansarbete.

Hunger kan inte skyllas på matbrist, utan på fattigdom och orättvisor. Hur kan jag med min matkonsumtion bidra till en mer hållbar och rättvis värld? Låt receptkorten vara en påminnelse om att våra matvanor kan bidra till att göra världen bättre. På andra sidan av detta kort hittar du tips på hur du kan engagera dig!

Receptkort 2013  

Ät världen mer rättvis