Page 1

SFT

Svensk Familjeterapi

Provnummer, oktober 2017



FOTO: Agneta Dellefors Rydén

Johan Sundelin imponerad av manifestationen för funktionell familjeterapi  Sidorna 8–9

Nya riktlinjer vid vård av depression och ångestsyndrom  

Sidan 6

Allt om barnrättsdagarna i Örebro 

Sidorna 4–6


Ordförandeord

D

et är mycket som hinner hända på ett år och det blir också så tydligt för mig varje gång jag skriver inför en ny ordförandespalt. SFT utkommer med fyra nummer per år, fyra nedslag i allas våra liv och dagliga aktiviteter. Sist jag skrev stundade sommaren och den nordiska kongressen på Island, FTF Norr var i full färd med att planera inför årets vetenskapliga symposium och vår trogna SFT-redaktion tackade för sig efter många engagerade, strävsamma och uppskattade år. Och så allt annat som händer däremellan både i föreningen, och återigen, i allas våra liv. En fråga som så klart tagit och tar mycket av styrelsens tid under det här året är SFTs fortsatta utformning och redaktion nu när Anita och Mårten dragit sig tillbaka. Tre styrelsemedlemmar jobbar extra mycket med denna fråga och ett resultat av deras arbete är detta nätnummer!!! av SFT. Det har varit en fråga under många år om SFT ska existera vidare i pappersform eller övergå i nätform. Båda formerna har sina för-och nackdelar och detta nummer får ses som ett provnummer utan att därmed säga hur framtiden kommer att bli. Läs, njut och tyck till! När den nya SFT-redaktionen är tillsatt så får den tillsammans med styrelsen jobba vidare med tidningens fortsatta form. En annan stor händelse i år var den nordiska kongressen på Island i början av juni. Den var uppskattad och det var många svenskar som deltog. Jag tror att många av oss upplevde det lite exotiskt att få besöka Island och många passade på att vistas där några extra



dagar, före eller efter kongressen. Våra isländska värdar Thuridur och Bragi tog avstamp i Islands rötter av sagor och traditioner och vi bjöds på flera kulturella inslag. Med hjälp av asken Yggdrasils omfångsrika krona fångade de familjeterapi och systemiskt arbete i all dess rikedom och mångfacettering. Varje nordiskt land hade varsin plenumföreläsare representerad och därtill tillkom flera subplenum och många workshops. Det fanns nog något för alla. Det svåra var att välja. Monica Hedenbro, som var Sveriges plenumföreläsare, gjorde i sin föreläsning en mycket fin redovisning av sin longitudinella studie av samspelets betydelse i en familj för barnets utveckling. Det var mycket starkt och gripande att få följa hennes filmade samspelssekvenser mellan barn och föräldrar från det att barnet var spädbarn till dess det var tonåring, se hur tidigt samspelsmönstret grundas, befästs och sedan följs genom åren, och studien fortlöper! Italienaren Paulo Bertrand som var Norges (?!) plenumrepresentant gjorde en fin och berörande föreläsning om känslornas betydelse i systemiskt arbete och känslan i rummet. Se upplagans sista sida för länk till hans pp. Den går lätt att inspireras av även om man inte deltog på föreläsningen. Eftersom kongressen var nordisk och skulle vara begriplig för oss alla, svensk som finsk gäst, var det gemensamma språket engelska eller ” ängelska - änglarnas språk” som artisten Tomas Dileva har uttryckt sig, och det var imponerande hur alla i olika form av bruten engelska kommunicerade varandra och med 2


tuffsiga änglavingar, fyllda hjärnor och så småningom trötta öron flög mellan de olika föreläsningarna och lokalerna med de isländska bergen som fond för att ta del av all den kunskap som bjöds. Våra svenska föreläsare och workshophållare gjorde ett mycket gott arbete och responsen har varit fin från många håll.

bli via skype, en vanlig mötesform för både riksstyrelsen och flera av lokalföreningarnas styrelser. Vi landade också i att årsmötet, förutom mötesordförande och mötessekreterare skulle bestå av riksstyrelsen och en representant från varje lokalförening. Mötet kommer att förläggas till tisdagen den 14 november kl 19.00. Varje lokalförening väljer sin representant till årsmötet. Vi återkommer om mer Samarbete i dessa tider är viktigt, nådetaljer om årsmötet. Nästa år kommer sfft:s got som vi systemiker i och för sig alltid har årsmöte att ligga i anslutning till kongressen i vetat, och det är inte bara det nordiska samStockholm och kommer då att ske som vanarbetet som pågår för fullt. För att stärka vårt ligt igen. Vi i styrelsen hoppas att ni alla kan europeiska samarbete så är Susan Hanshoff ha överseende med denna ”nödlösning”. susan.hanshoff@gmail.com sfft:s kontakt Ja, som ni ser så är det mycket som händer mot EFTA (European Family Therapy Assooch är på gång. Styrelsen jobbar för fullt och ciation) och Gun Drott-Englén drott.englen@ lokalföreningarna likaså och vad som är på gmail.com är invald som sfft:s representant i gång går alltid att läsa på sfft:s hemsida. Saker IFTAs styrelse (International Family Therapy och tillstånd förändras, sommar har gått till Association). Jätteroligt! höst, höst ska gå till vinter och i mörkrets vila Som ni säkert har läst på sfft:s hemsida så gror fröna, dessa våra nya möjligheter, inför fick det vetenskapliga symposiet i Umeå 5-6 nästa vår och den ännu okända framtiden, oktober ställas in pga för få anmälda. Arbets- men gror i ett mönster som många gånger är gruppen gjorde ett gott förberedelsearbete välbekant. Och om tiden känns försvinnande men kanske var konkurrensen från andra flyktig skulle jag fritt vilja citera fysikern håll, inte minst den nordiska kongressen, för Bodil Jönsson: ”Tiden springer inte ifrån oss, hård. Arbetsgruppen ska ändå ha stort tack den kommer till oss. Det kommer alltid mer för sin insats. tid. Tiden är som en positiv diktator”. När det vetenskapliga symposiet fick ställas in ställde det beslutet också årsmötet på ända. Styrelsen fick tänka till ett extra varv, vi övervägde möjligheten att lägga årsmötet vid något annat planerat arrangemang i någon av lokalföreningarna men det visade sig vara svårt att få ihop. Vi landade i att årsmötet 2017 undantagsvis detta år fick 

Charlotta Westberg Ordf. sfft 3


Så var barnrättsdagarna i örebro Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset arrangerar världens största barnrättskonferens med syfte att människor ska mötas, prata och lära av varandra i frågor som rör barn. Årets tema var migration, integration och inkludering. Det var stort engagemang och nyfikenhet på frågorna och över 1 200 personer deltog i denna mötesplats. Fokus för Barnrättsdagarna är att förverkliga barnkonventionen, att barnkonventionen ska gälla alla barn överallt. Konferensen vill uppmana och stödja verksamheter, myndigheter och organisationer att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv. Tillsammans med tre kollegor från olika verksamhetsområden inom Göteborgs Social resursförvaltning åkte jag tåg till Örebro. Vi ingår i en Barnperspektivsgrupp på arbetet vars syfte är att hålla barnperspektivet levande i våra verksamheter samt erbjuda föreläsningar/seminarier en gång per termin. Utöver konferensen fick vi lära känna varandra bättre och ha tid för samtal. Vad jag kan minnas har jag tidigare inte besökt Örebro men hade en föreställning om att det inte är något särskilt med staden, som jag hört kallas för gnällbältet. Min bild har positivt ändrats och jag åker gärna dit igen då det är en fin och pittoresk stad. Dagarna genomsyrades av samtal och diskussioner om Mänskliga Rättigheter, Barnkonventionen, 

juridik och socialpolitik. För barn som kommer till Sverige med eller utan sina familjer från andra länder är alla artiklar i Barnkonventionen aktuella. Konventionen om flyktingars ställning antogs 1951 och trädde i kraft 1954. Den ämnade först och främst ge skydd åt europeiska flyktingar under andra världskriget men kom att 1967 innefatta världens flyktingar. Barnkonventionen är FN´s konvention om barns rättigheter, alltså mänskliga rättigheter för barn. Den antogs av 196 länder, dock inte av USA, 1989. Konventionen innehåller 54 artiklar där alla är lika viktiga men där främst 1, 2, 3, 4, 6 och 12 är grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Barnkonventionen är ratificierad vilket betyder att ett land förpliktigar att följa konventionen och är juridiskt bindande. Det är dock ingen lag än men enligt Åsa Regnér, Barn- och jämställdhetsminister, är detta en prioriterad fråga där man bereder lagstiftningen och under mandatperioden kommer det att bli en lag. Åsa talade om erfarenheter från Norge där man har en 3-årig satsning som bland annat Skolverket och Socialstyrelsen ingår där man inkorporerar och transformerar Barnkonventionen i verksamheter/samhället. Detta blir jag mer nyfiken på. FN:s kommitté för barns rättigheter i Genève som har till uppgift att övervaka efterlevnaden

av barnkonventionen menar att Sverige bland annat ska säkerställa barnets bästa i beslutsprocesser och att barnspecifika former av förföljelse är uttrycklig grund för asyl. Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen, pratade om två olika rapporter där barn på flykt, deras röster blir hörda, se vidare Länktips. Utifrån erfarenheter av att 35 400 ensamkommande barn kom som flyktingar hösten 2015 finns nu förslag på förbättringar bland annat ett nationellt ansvar för det initiala mottagandet, barns egna asylskäl och införande av skolplikt för asylsökande barn. Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige talade om UNICEF´s krav för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Några av de kraven är att skydda barn mot exploatering och våld, hålla ihop familjer och låta alla barn gå i skolan. Morten Kjaerum, director för Roul Wallenberg Institutet pratade om solidaritet, att fler länder inom EU, i Europa, har kapacitet att ta emot människor på flykt. Han ställde en högst relevant fråga, att varför ändras mänskliga rättigheter i kris? Jan Eliassson, f.d. vice generalsekreterare i FN hänvisade till Tage Elander om vad som är ett gott samhälle – Hur samhället tar hand om de äldre och de mest sårbara visar om det är ett gott samhälle eller inte. Det är tänkvärt! Dagarna innehöll flera olika seminariepass där jag övervägande 4


Från vänster: Maria Tobiasson, Pauline Charlesworth, Eva Svedberg, samtliga soc.sekr. och Susanne Samuelsson, socionom och familjeterapeut.  FOTO: okänd

var på dem som handlade om behandlingsarbete, traumatisering och hedersförtryck. Här tar jag med ett axblock av seminarierna. Katarina Laundy Frisenstam Leg. Psykolog, och doktorand i medicin, Sahlgrenska Akademin, Sahlgrenska Universitetet, Göteborg, pratade om att omvandla svårigheter till motståndskraft, om resiliens hos barn. Enligt henne kan svårigheter rusta oss, vara en möjlighet till framgångsrik utveckling, leda till anpassning och ibland till och med till blomstring (flourishing) som förstärks genom inre och yttre system och processer. Katarina kallade det för att man har ett psykiskt gott läkekött. Resiliense har ett 40-årigt forskningsfält och det är barnpsykiatriker Michael Rutter som är förgrundsgestalten. Han har bidragit 

till en känd studie på 165 rumänska barnhemsbarn. När man pratar om resiliens gör man det på individ, familjeoch systemnivå. Katarina pratade om att resiliense har en existentiell ton samt att människors livsberättelse är viktig där jag tycker hon slog an ett narrativt förhållningssätt. Katarina berättade vidare om ett projekt som finns i Brighton, England, som heter Boingboing. Det är en projektorganisation med gemensam budget där professionella såsom psykiatriker, psykologer, socionomer m.fl. arbetar och familjer kan komma dit med de bekymmer de har. Detta gör att människor inte behöver gå till flera olika verksamheter vilket i mina öron låter både mänskligt,

enkelt och värdigt. Juno Blom och Mikael Thörn arbetar på Nationella kompetensteamet, Länsstyrelsen Östergötland pratade om Hedersrelaterat våld och kulturella sedvänjor. Länsstyrelsen Östergötland har haft i uppdrag från regeringen att förebygga hedersrelaterat våld sedan 2003 och de har sedan ett par år tillbaka ett Nationellt kompetensteam som består av personer med stor erfarenhet av arbete med frågan på olika nivåer. Kompetenserna består bland annat av forskare, läkare, poliser, psykologer, socionomer, utredare, statsvetare och åklagare. Det nationella kompetensteamet ska samordna och stödja arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och dess olika ut5


trycksformer som exempelvis barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor. Juno och Mikael berättade att i och med flykting invandringen till Sverige ökade telefonsamtalen till Nationella kompetensteamet kring just ensamkommande flickor i barnäktenskap med vuxna män som sökte asyl i Sverige. Många gånger saknar socialtjänsten rutiner för hur de ska göra en säker bedömning av flickans situation då hon lever med den vuxne mannen. Det har visat sig se väldigt olika ut var i landet man bor men barnäktenskap är väl skadligt för alla barn, eller? Ett av FN´s utvecklingsmål är att barnäktenskap ska stoppas då det är skadligt för barns liv, hälsa och utveckling.

Barns rättighet är enligt lag och barnkonventionen lika, oavsett andra villkor. 1 juli 2014 trädde en ny lag i kraft gällande tvångsgifte. Det gav ett tydligt budskap till unga som lever i Sverige att alla har rätt att gifta sig med vem de vill och att gifta sig med någon under 18 år är olagligt enligt svensk lag. Det är dock mer komplicerat än så då unga personer som redan är gifta kommer till Sverige. Nationella kompetensteamets starka rekommendation och förhållningssätt är att en ung gift kvinna som kommer till Sverige och söker asyl med sin man inte ska placeras och behandlas som gift. Flickan ska ses som ensamkommande och de ska placeras isär så att flickans vilja

kan utredas ordentligt. Enligt uppgifter från UNICEF har mer än 700 miljoner kvinnor som lever världen över idag ingått äktenskap som barn. Mer än var tredje, omkring 250 miljoner, var yngre än 15 år när de ingick. I en rapport från Migrationsverket framkommer det att 132 gifta ensamkommande barn har uppmärksammats i Sverige och Migrationsverket bedömer att mörkertalet är mycket stort. Nästan alla barn har sitt ursprung i Afghanistan, Irak och Syrien. För länktips, se sista sidan i upplagan.   Susanne Samuelsson  Socionom och leg. psykoterapeut

Nya riktlinjer vid depression och ångestsyndrom Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer presenterades våren 2017 och de var minst sagt utsatta för allvarlig kritik och diskuterade både i traditionella såväl som sociala media. Många remissvar inkom och även Sfft skrev ett remissvar som går att läsa på vår hemsida. Remissversionen av de nationella riktlinjerna finns på Socialstyrelsens hemsida och går att hitta under ”Nationella riktlinjer”. 

Den slutgiltiga versionen är beräknad att komma i december och vid en mailväxling med socialstyrelsen fick vi följande svar: ”Arbetet med slutversionen av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom fortsätter under hösten. De kommer att publiceras den 13/12 så som tidsplanen ser ut nu. Efter remissperiodens slut så har Socialstyrelsen löpande beaktat de remissvar som kommit in till myndigheten. Därutöver har vi bl.a. även sökt efter- och bedömt

nytt kunskapsunderlag för flera av de frågeställningar som är kopplade till riktlinjerna.” I nästa utgåva av tidningen hoppas vi att redovisningen av de nationella riktlinjerna ska vara klara och vi återkommer då till att presentera resultaten av denna utifrån ett familjeterapeutiskt perspektiv.   

Ingegerd Wirtberg Vetenskaplig sekreterare 6


MÖTEN SOM FÖRBINDER KORS & TVÄRS DJUPT & BRETT

FAMILJETERAPIKONGRESS STOCKHOLM 4–6 OKTOBER 2018

NATIONELL FAMILJETERAPIKONGRESS

4–5 OKTOBER 2018 CLARION HOTEL, SKANSTULL STOCKHOLM

Medverkande i plenum: Peter Rober, PhD, professor, universitetet i Leuven The complexity of the alliance in family therapy practice

Dessutom flera välrenommerade föreläsare, bl a:

Allan Linnér, Lars Dencik, Pernilla Ouis, Sofia Paulsson, Karin Pernebo, Nora Bateson (prel.), Tryggve Balldin Anmäl deltagande/programpunkt till 2018@ffst.se snarast!

Lokal: Clarion Hotel Stockholm, Ringvägen 98, Skanstull på söder i Stockholm Avgift: Medlem i SFFT: Ej medlem i SFFT:

till 31/5

från 1/6

4 100 4 350

4 900 4 900

Anmälan: Anmälan och mer information hittar du på www.sfft.se och www.ffst.se

Arrangeras av Föreningen för familje- och systemorienterad terapi i Stockholm (FFST) tillsammans med Congresso i Östersund, i samarbete med Svenska föreningen för familjeterapi (SFFT).



7


Johan Sundelin: ”Imponerande manifestation för Funktionell Familjeterapi” Vi var över 170 personer som samlades till ett program som präglades av det aktuella läget för FFT i Norden. 22 september i år hölls Nationell kongress för Funktionell Familjeterapi i Kommunhuset i Knivsta. Efter att dagen inletts med hälsningsanföranden av FFTstiftelsens ordförande Tryggve Balldin samt utvecklingsansvarig vid Socialförvaltningen i Knivsta Mary Nilsson, fortsatte programmet med en historisk resumé över FFT:s utveckling i Sverige av Per Johansson. Programmet under dagen genomfördes med ordföranden i Stiftelsen FFT Sverige som förträfflig ciceron och länk mellan de olika programpunkterna. Johan Sundelin redovisade en genomgång av det aktuella forskningsläget för FFT efter 2013 då den ledande boken i ämnet utkom (Functional Family Therapy for Adolescent behavior Problems, Alexander J.F. et al 2013). Speciellt intressant är att notera är att FFT som metod står sig väl avseende aktuella målgrupper (ungdomar med allvarliga beteendeproblem, asocialitet och drogmissbruk) i jämförelse med andra behandlingsmetoder. Dessutom tycks den upplevas som smidigare, mer lättadministrerad och inte minst billigare att administrera. En del forskning finns redovisad i arbetet med beteendeproblematik och komorbid depressivitet som tycks vara en försvårande faktor för att 

nå framgångsrika resultat om inte insatser sätts in samtidigt mot båda tillstånden. Denna forskning har öppnat vägar för integrerade behandlingsprogram där FFTinsats samordnas med individuella insatser mot depression. En stor del av den redovisade forskningen berörde frågor och utmaningar kring implementering av metoden i England, Irland, Skottland och Nya Zeeland. Framgångsrik implementering kräver betoning på trogenhet till metodens manual, aktivt planerat arbete i tre steg: ”let it happen, help it happen, make it happen”! Dagfinn Mörkid Thögersen berättade i sitt nordiska perspektiv på FFT hur viktig och unik fokuseringen på involveringsfasen och motivationsfasen är i FFT. Han visar också på skillnaden i de nordiska länderna avseende förutsättningar för implementering av metoden. I Norge och Danmark finns numera statliga direktiv och ekonomiskt stöd att införa metoden i de olika regionerna medan vi i Sverige inte har en sådan samordning. Här är upp till varje kommun att själv finansiera implementeringsprojekt. Detta skapar större svårigheter i vårt land att nationellt kunna samordna utvecklingsarbetet av FFT. Dagfinn redogjorde också för ett stort norskt utvärderingsprojekt, en RCT-studie inkluderande 160 familjer som är på väg. I Danmark är en annan utvärderingsstudie snart redovisningsklar med 400 familjer med olika problem. Vi ser fram emot dessa forskningsrap-

porter. Ett mycket intressant arbete ”Intensiv Kontextuell behandling vid självskada, IKB” på BUP i Uppsala, presenterades av AnnaLena Vigren och Elin Stacksjö. Detta är ett integrerat vårdprogram av FFT, DBT och KBT som genomförs teambaserat gentemot varje familj av FFT-terapeut och KBT-terapeut i samverkan. Speciellt fäste vi åhörare oss vid presentationen av de synergieffekter som dessa terapeuter upplevde i samspelet mellan dessa metoder. Sekventieringsarbetet i FFT potentierade arbetet med dubbelkedjor i DBT liksom valideringsarbetet i DBT förstärktes av det konsekventa arbetet med positiv omformulering i FFT. Verksamheten är under kontinuerlig utvärdering vars resultat inte är riktigt klara men preliminärt redovisas goda behandlingseffekter av behandlingsprogrammet på olika viktiga variabler. Preventionsprogrammet FFT för yngre barn presenterades av Firouzeh Badiee och Magdalena Uthberg. Här fångar man upp tidiga tecken på beteendeproblem såsom skolk i olika stadier. Man betonade också hur programmet har ett tydligt föräldraperspektiv och också är starkt influerat av Marte Meo med sin betoning på utvecklingsstödjande principer. Vi lärde oss osckå ett nytt begrepp när Pirkko Uusitalo från Ungdomscentrum i Uppsala och Gunilla Anderson presenterade FFT-Cannabis, nämligen ”Relationsförsvårande beteende”. Detta 8


begrepp är naturligtvis giltigt i allmänhet i samband med utagerande men i synnerhet när det gäller hemlighetsmakeriet i en familj när en ungdom börjar missbruka cannabis. Pirkko betonade vikten av att hålla FFT-manualen tätt intill bröstet i detta arbete och underströk betydelsen av öppna gemensamma samtal med hela familjen för att motverka undanhållande av information familjemedlemmar emellan. Som en viktig förutsättning för framgång i detta arbete betonades att få kontakt med föräldrarnas genuina oro för den uppkomna situationen. Man redovisade också en utvärdering av 43 familjer i behandling mellan 2009 0ch 2013. Med reservation för ett stort internt bortfall i genomförandet av mätningarna kunde man här se goda resultat efter en snittid på drygt 6 månaders behandlingsarbete. Med anledning av presentationen av flera FFT-projekt, en del mer trogna metodens ursprungliga manual och en del projekt där FFT byggts in i integrerade vårdprogram, berördes frågan om giltigheten i metodens evidens och behovet av pågående utvärdering och forskning när nya metoder formuleras med FFT som ett av inslagen. Begreppen Ackomomdation (anpassning inom metoden) och Adaption (utveckling av ny metod med FFT-inslag) benämndes och betonades. Den lyckade endagskongressen avslutades med ett panelsamtal med frågor från deltagare i kongressen där kliniska dilemman för 

IKB, BUP Uppsala presenteras av Anna-Lena Vigren och Elin Stacksjö.   FOTO: okänd

FFT-terapeuten lyftes och diskuterades. För dem så vill ta del av kongressdagens innehåll mer i detalj finns alla föreläsningar på stiftelsens hemsida, länkar finns på sista sidan i denna upplaga. Till sist: Ett stort TACK till Gu

nilla Anderson och hennes kongressteam för en fint genomförd kongressdag.   

Johan Sundelin Bromma, 2017-10-06 9


Ffst programkväll med Barnrättsbyrån Torsdagen den 14 september anordnade Stockholmsföreningen en medlemskväll då Elin Wernquist och Bernt Andersson berättade om Barnrättsbyråns framväxt och verksamhet. Själv saknade jag kännedom om Barnrättsbyrån och såg fram emot att få veta mer. När så Bernt tog till orda, föll polletten ner för mig. Bernt, som jag haft i nätverksutbildning och handledning för läääänge sedan, men som jag direkt kände igen i sättet att prata, att våga ta de stora orden i sin mun och utmana oss att ta ställning i våra hjärtefrågor. Det kändes bekant och det kändes gott! Elin bär med sig erfarenheter från Kids Company i London. 2001 antog man en lag i England om att barn och unga som är i samhällets vård ska ha tillgång till oberoende stöd, utifrån tanken att staten inte kan sitta på två stolar. Elin engagerades i en förstudie via Ersta diakoni, för hur man skulle kunna möta utsatta barn i Sverige. Studien utmynnade 2010 i projektet Barnrättsbyrån, då man också knoppade av sig från Ersta. Så vad vill då Barnrättsbyrån? Elin sätter ord på hur barn inte upplever sig lyssnade på, sakna delaktighet och uppleva sig bli bollade runt av olika myndigheter. "Vi är en rättighetsbyrå för barn. Vi behövs - inte därför att barn är bärare av problem, utan för att samhället skapar problem för barn." Elin och Bernt pratar 

om vikten av att vara överens om det ideologiska ankaret som håller organisationen, samtidigt som det behövs ett lyssnande och öppenhet utåt. "När man är en spjutspets behöver man tåla lite svajigt under fötterna", som Bengt uttrycker det. De tre ideologiska grundpelare som bär organisationen är: 1. Vi tror på barn - barn berättar det de kan berätta och det vi förtjänar att höra. 2. Vi tycker om barn - vi vet att goda, varma relationer präglade av tillit och förtroende är hjälpsamt. 3. Barn gör rätt om de kan - vår uppgift är att upptäcka hinder. Personalen på Barnrättsbyrån arbetar på uppdrag av barnet/ ungdomen utifrån vad de vill ha hjälp med. Målsättningen är att barn ska få tillgång till de insatser de har rätt till, uppleva en positiv förändring och få goda relationer och starka nätverk. Personalen består av socionomer, statsvetare och jurister. Med kamplust! Deras uppdrag är att lyssna på barnets berättelse, formulera ett uppdrag, hjälpa barnet att återta makt, kartläggning av myndighetskontakter, stödja barnet i myndighetskontakter, hjälpa barnet att driva saken juridiskt och att visa på brister för politiker, påverka den allmänna opinionen mm Så vad skiljer då Barnrättsbyrån från andra organisationer? Det som framträder mest för mig är hur de kämpar och driver frågor tillsammans med barnet. Att de är fristående och inte behöver anpassa sig till verksamheters ”verklig-

het”. Att de vågar engagera sig fullt ut - även om man inte når ända fram. Barnet ska ändå få med sig vetskapen om att hen är värd att kämpa för. De berättar att det varit ett stort tryck på verksamheten. Hittills har man haft ca 500 uppdrag från barn. På grund av trycket har man ibland inte kunnat ta på sig uppdrag. Visionen framåt är att varje barn har en oberoende instans - en Barnrättsbyrån - att vända sig till då de inte får sina behov tillgodosedda. Rent praktiskt betyder det att man medverkar i att flera Barnrättsbyråer planeras i landet. Tack Elin och Bernt för en uppfriskande kväll med mycket inspirerande engagemang - samtidigt som det känns sorgligt att vi i vårt samhälle med barnfokus, Barns behov i centrum, Barnkonvention mm behöver verksamheter som Barnrättsbyrån. 

 

  

Kari Kamsvåg Magnusson Ffst, kassör Stockholm 2017-09-22 10


Länktips

www.stiftelsenfftsverige.se YUMO – Ungdomsmottagningen, information till nyanlända www.hedersförtryck.se www.dinarattigheter.se Jourtelefon Länsstyrelsen Östergötland 010-223 50 00 www.anhoriga.se www.dagsattprata.se TRIS – Tjejers rätt i samhället (med funktionsvariationer) Rapport – Barn på flykt, hösten -15 (Barnombudsmannen) Rapport – Röster från barn och unga på flykt -17 (Barnombudsmannen) Paulo Bertrands power-point: http://nordiskcongress2017ice.is/congress-presentations/

Du har läst

Svensk familjeterapi Provnummer 2017 Utgiven av Svenska föreningen för famlijeterapi (SFFT) Tillfällig redaktör Lena Lang

Tillfällig redaktör/Layout

Amanda Karlsson, Journaliststudent JMG Mail: amandaemkarlsson@gmail.com

Ordförande

Charlotta Westberg

Kassör

Ronny Axelsson

Sekreterare

Skicka gärna in material till nästa nummer! Kontakt: sftred@telia.com Facebook sfft - Svenska föreningen för familjeterapi Hemsida www.sfft.se

Jörgen Gunnarsson

Vetenskaplig sekreterare Ingegerd Wirtberg

Ledamöter

Susan Hanshoff Ulrica Holmbom Lena Lang Kerstin Lodén Gustafsson Ann-Helene Nilsson



11

Svensk Familjeterapi, provnummer 2017  

Välkommen till Svensk Familjeterapis första (prov)nummer på webben!