Issuu on Google+

CARINA & ALMA T E X T E R & BI L D ER

2014


Solen leker g책tlekar genom regnprismor och vattenspeglar - Vilken 책rstid 채r det nu?


Majdag, mörkret är tätare än ljuset Minsta lilla glipa och allt läcker ut Jag går oberörd i lövsprickningen Minsta lilla glipa och svärtan slår genast ut


Det snöar så långsamt, jag borde känna igen varje snöflinga som hade den ett namn, ett ansikte jag sett förut Så långsamt, och försvinner i det vintergamla snötäcket över landskapet


Bläckfisken har valt ensamheten, kalejdoskophuden, ingenting som fäster Armarna böljar, håller havets mörker Bläckfisken har valt ensamheten Kan inte sluta sitt gigantiska öga Vi kommer alla ur ett stort mörker, på tusen meters djup blir jag självlysande


Vattenspegel, ibland speglar den månen Ikväll speglar den min desperation Vattrar sej i våglängder jag inte kan höra, det hjälper inte vem jag ringer för att förstå Det är jag som är ytan, det är jag som är stum


Du seglar, jag g책r till botten med allt som skuggar oss


Jag är en röd havsanemon, ett väntande rovdjur Pumpar havsdjup genom kammare och förmak, lägger armarna om vem som helst


Det finns en ö som heter Sorg Den syns inte på dina sjökort, men vi hör svallen slå mot den öns stränder


Vi reste hemifrån utan rädsla, vi lämnade fullmånen tänd i björken vid lekstugan och visste att vi alltid skulle hitta tillbaka


Nödanrop på alla kanaler, jag ramlar på plats och förändras Ramlar på plats och försvinner i ett hett knaster mellan två stationer


Texter av Carina Karlsson Tolkade av Alma Karlsson i ett examensarbete vid Ă…lands Yrkesgymnasium 2014


Examensarbete Alma