Page 1

Alfventana 1/99 Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Mt.

--=

,l

-~ _

_ =

r--;

:

r

.~.. .

,Pz

;r'F~~.~~~~~~~~~~~~~

~~A~"":~~~~"~~~~+~~"~~~~~~~~~~~~~~

1~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Cd. j

• u

o

Läs om Bergakungen, sanger m.m.


Alfveniana 1/99

Innehåll

Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Till dateringen av AlfvEms orkestersånger. Av Jan Olof Ruden 3 Bergakungen nu i fullständig partiturutgåva. Av Jan Lennart Höglund 7 Ett absolutistiskt experiment 8 Maurice Karkoff, Alfvenpristagare 1999 9 Ett Alfvenbrev: Ingen lämplig plats för gamla fröknar och andra oskyldiga väsen 10 Vårvisa av Arne Mellnäs - en hyllning till Alfven 12 En manskörsång som inte blev av. Av Jan Olof Ruden 14 Alfvenmacka 16 Hugo Alfven och folkmusiken. Referat 18 Föreningsmeddelanden 19 Framföranden av Alfvenverk. - Nya inspelningar 20

Ansvarig utgivare: Åke Holmquist Redaktör och distributör: Jan Olof Ruden Svensk Musik, Box 27327 102 54 Stockholm tel. 08-783 88 58 fax 08-783 95 10 e-post jan.olofruden@stim.se Medlemsregister (årsavgift 100 kr, institutioner 200 kr) : Jan Heimer Bjurholmsplan 26 166 63 Stockholm tel och fax: 08-641 53 96 e-post: jan.heimer@rut. uu.se

Partitursidan 280 ur Bergakungen. Stockholm 1998, Gehrmans. Ordinarie pris 614:Medlemmar i Alfvensällskapet betalar 410: - om beställning riktas till Jan Olof Ruden

H lIJGO AllFVIEN

2..

Postgiro: 4 ~ 88 52-8 ISSN 1101-5667 Tryckt av Ekonomi-Print,

Omslaget:

Stockholm

BERGAKUNGEN

~

2

Altvenlana 1/99

= GEHRMANS MUSIKFöRLAG

Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

== -


Till dateringen av Alfvens orkestersånger A v JAN OLOF RUDEN

I

det texthäfte som beledsagar CD-boxen Alfven conducts Alfven har Carl-Gunnar Åhlen förtecknat alla orkesterkonserter där Hugo Alfven själv dirigerat. Denna lista bildar utgångspunkten för nedanstående försök att datera tillkomsten av versioner för röst och orkester av sånger vars orkesterversioner är odaterade. Ibland blir det fråga om att datera olika orkesterversioner eftersom Alfven återvänt till samma melodier flera gånger. Alfven skrev aldrig direkt musik för soloinstrument och orkester, vare sig "sentimentala romanser" eller pianokonserter som Stenhammar eller violinkonserter som Peterson-Berger. Det fanns därför ett behov av något för en solist att framföra på de konserter med egna verk som Alfven dirigerade. Det är där vi har att söka anledningen till att han orkestrerade solosånger. Att han gjorde det kan också ha sin grund i att han tänkte orkestralt även när han komponerade för pianot som han egentligen tyckte var ett instrument utan färg. Rent allmänt är det melodier ur tre sång samlingar Alfven orkestrerar: Tio sånger op.4 (1896-99), Tvenne lyriska stämningar op.8 (1899) och 7

dikter av Ernest Thiel op.28 (från 1908) Redan vid Musikfesten i Uppsala i maj 1911, då Alfven efter sitt första läsår som director musices trummade samman alla körer och orkestermusiker från Uppsala med förstärkning från Stockholm och framförde ett späckat program i dagarna två finns det orkestreringar av sånger ur just dessa samlingar och den sista orkestrering Alfven gjorde för Hanser Lina 1943 griper tillbaka på 7 dikter. Den 6 maj framfördes Var stilla hjärta och Gammalt kväde från Hälsingland (nr 8 och 10 ur Tio sånger), Sommardofter (nr 2 ur Tvenne lyriska stämningar, ej bevarad eller ej lokaliserad ännu) och Skogen sover (nr 6 ur 7 dikter). Solist var Valborg Svärdström. (Se vidare Alfventana 2/94, s. 11.) I Stockholm den 10 mars 1912 var det Alfvenkonsert i Musikaliska akademiens stora sal. Då framfördes huvuddelen av ovan nämnda sånger av Signe Rappe och musikerförbundets orkester. En ny orkestrering var då Se du kom med jubel och sång (nr 7 ur 7 dikter). Afionstämning (nr 3 ur Tio sånger) framfördes den 2 maj 1915 av Lorentz Rustad i Trefaldighetskyrkan tillsammans med Akademiska kapellet i Uppsala i ett i övrigt blandad populärkonsertprogram. Sommardofter (ur Tvenne lyriska stämningar) som framfördes den 12 mars 1920 i Uppsala av Greta Söderman och hovkapellet under Alfvens led-

mng kan ha varit den andra instrumenteringen av denna sång (ej bevarad eller ej lokaliserad ännu). För Marianne Mörner orkestrerade Alfven Du är stilla ro (nr 4 ur 7 dikter) vid en konsert den 17 april 1927 med Konsertföreningens orkester. Sommardofter (ur Tvenne lyriska stämningar) som framfördes den 21 mars 1934 i Uppsala universitets aula med Helga Görlin och Akademiska kapellet i ett blandprogram var den tredje instrumenteringen daterad Örebro den 16 mars 1934, således rykande färsk. Den 10 maj 1939 var det dags för den andra instrumenteringen av Gammalt kväde från Hälsingland (nr 10 ur Tio sånger). Detta partitur är daterat Tibble i september 1938. Det var Hjördis Schymberg som framträdde med Radiotjänsts symfoniorkester i en Europakonsert till 9 länder från Stockholms konserthus, en tidig form av vad som skulle bli EBU-konserter. Se du kom med jubel och sång (nr 7 ur 7 dikter) i en ny färsk version daterad Tibble 2 juli 1940 blev framförd på Skansen den 4 augusti 1940 vid en Alfvenkonsert med Hanser Lina Göransson och Konsertföreningens orkester. För Hanser Lina orkestrerade Alfven även Jag längtar dig (nr 5 ur 7 dikter) för en Alfvenkonsert den 8 augusti 1943, likaledes på Skansen. Till och med på ålderns höst har sångerna ur 7 dikter aktualitet för tonsättaren.

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

3


Sammanfattningsvis ter sig orkestreringarna ur de tre nämnda samlingarna 1915-05-02 U-a Trefaldighet Lorentz Rustad (Bar) 1911-05-06 U-a Musikfesten 1911-05-06 U-a Musikfesten 1939-05-10 Sthlm KR Hjördis Schymberg 1911-05-06 U -a Musikfesten 1920-03-12 U-a Univ Greta Söderman 1934-03-21 U-a Dniv

1927-04-17 Sthlm KR Marianne Mörner 1943-08-08 Skansen Hanser Lina 1911-05-06 U-a Musikfesten 1912-03-10 Sthlm MA Signe Rappe 1940-08-04 Skansen Hanser Lina

Förutom sånger ur dessa samlingar orkestrerade Alfven fristående sånger. Lindagull : serenad för tenor och orkester som framfördes av Einar Beyron vid en Alfvenkonsert i Uppsala 16 april 1928 med hovkapellet. Den var ursprungligen för tenor och manskör (1919). För Hanser Lina orkestrerade Alfven flera sånger än de ovannämnda nämligen Vallvisa från Älvdalen (Limu limu lima) för en konsert den 9 oktober 1939 på Skansen med hovkapellet. Den var ursprungligen för röst, blandad kör och piano (1923).

4

på följande sätt:

Tio sånger 3: Aftonstämning

Part UUB

Tio sånger 8: Var stilla hjärta

Part UUB

Tio sånger 10: Gammalt kväde l :a instrumenteringen Tio sånger 10: Gammalt kväde 2: a instrumenteringen

Part UUB

Tvenne lyriska Sommardofter ring 1 Tvenne lyriska Sommardofter ring 2? Tvenne lyriska Sommardofter ring 3

stämningar 2: instrumente-

saknas

stämningar 2: instrumente-

saknas

stämningar 2: instrumente-

Part SMF

PartUUB

7 dikter: 4 Du är stilla ro

PartUUB

7 dikter: 5 Jag längtar dig

Part UUB

7 dikter: 6 Skogen sover

Part SMF Part och stUUB Part UUB

7 dikter: 7 Se du kom med jubel 7 dikter: 7 Se du kom med jubel 2:a instrumenteringen

För Skansenkonserten den 4 augusti 1940 med Hanser Lina och Konsertföreningen orkestrerade han Vaggsång (Allramittkäraste hjärtansbarn) daterad 24 juni och I stilla timmar daterad 26 maj. Båda ursprungligen för röst och piano. När Hanser Lina sjöng på Skansen den 10 augusti 1941 var det premiär för Rosor och violer i orkestrerat skick (om hon nu verkligen sjöng. Recensionerna talar inte om henne). Detta var en sång för blandad kör komponerad 1934. Till sin 70-årsdag instrumenterade Alfven Taltrasten med vilken Hanser Lina och Kon-

Part UUB

sertföreningen framträdde den 29 april 1942. Den var komponerad 1941 för manskör. Aftonen, slutligen (Skogen står tyst) framfördes av Hanser Lina vid Alfvenkonserten den 8 augusti 1943 på Skansen. Detta partitur är daterat den 27 september 1942. Original sättningen för blandad kör tillkom den 15 september. Ingrid Wiksjö framträdde vid Alfvenkonserten den 6 november 1940. Till detta tillfälle orkestrerade Alfven Berceuse (Dofta, dofta vit syren) komponerad i oktober samma år för röst och piano samt Vaggvisa

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/users/s/SMIC


(Dagen blir natt) komponerad 1933 för manskör. En orkestrering som ej synes ha kommit till framförande under Alfvens ledning är Pioner op.22 ursprungligen komponerad för röst och piano 1905.

Eftersom den var tillägnad Signe Rappe och hon sjöng orkesterversioner av andra sånger vid konserten den 10 mars 1912 (se ovan) kan man förmoda att orkesterversion av Pioner var avsedd för detta tillfälle.

Utan datering är även orkestreringen av Saa tag mit hjerte komponerad för röst och piano 1946. Det är rimligt att antaga att orkestreringen gjordes i direkt anslutning därtill.

Sammanfattningsvis kan min käll- och verkförteckning iHugo Alfvens kompositioner kompletteras på följande punkter: 27. Tio sånger op.4 b) för en röst och orkester 3. Aftonstämning Uruppförd: Uppsala, Trefaldighetskyrkan Akademiska kapellet, dir Alfven

(populärkonsert)

2.5 1915: Lorenz Rustad (bar),

8. Var stilla Uruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester, dir Alfven 10. Gammalt kväde från Hälsingland. Första instrumenteringen Uruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester, dir Alfven Andra instrumenteringen Daterad Tibble september 1938 Uruppförd: Stockholm 10.5 1939. Hjördis Schymberg, Konsertföreningens orkester, dir Alfven 30. Tvenne lyriska stämningar op.8 b) för en röst och orkester Sommardofter F örsta instrumenteringen Uruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärd ström, festivalorkester, dir Alfven Andra instrumenteringen Uruppförd: Uppsala universitets aula 12.3 1920. Greta Söderman, Uppsala konsertförening, Hovkapellet, dir Alfven Tredje instrumenteringen Daterad Örebro 16.3 1934 Uruppförd: Uppsala universitets aula 21.3 1934. Helga Görlin, Akademiska kapellet, dir Alfven 52. Pioner op.22 b) för en röst och orkester Ej uruppförd? Men sannolikt avsedd för Signe Rappes framträdande den 10.3 1912 iMusikaliska akademien vid konsert med Svenska musikerförbundets orkester, dir Alfven 56. Hos drottning Margareta. Junker Nils sjunger till lutan op.18 b) för en röst och orkester dat. 24.8 1914 Ej uruppförd under Alfvens ledning? 63. Sju dikter av Ernest Tbiel op.28 b) för en röst och orkester 4. Du är stilla ro Uruppförd: Stockholm 17.4 1927. Marianne Mömer, Konsertföreningens orkester, dir Alfven 5. Jag längtar dig Uruppförd: Solliden 8.8 1943. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

5


6. Skogen sover Uruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester,

dir Alfven

7. Se du kom med jubel och sång Första instrumenteringen Uruppförd: K Musikaliska akademien 10.3 1912. Signe Rappe, Svenska musikerförbundets orkester, dir Alfven Andra instrumenteringen Daterad Tibble 2.7 1940 Uruppförd: Skansen 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens

orkester, dir Alfven

95. Lindagull. Serenad b) för Ten och orkester Uruppförd: Uppsala universitets aula 16.4 1928. Einar Beyron, Hovkapellet, dir Alfven 100. Vallvisa från Älvdalen (Limu limu lima) f) fritt behandlad för sopran solo, horn, stråkorkester Uruppförd Skansen 9.10 1939. Hanser Lina Göransson, Hovkapellet, dir Alfven 127. Vaggvisa (Dagen blir natt) d) för en röst, klarinett, gong, stråkorkester Uruppförd: Konserthuset Stockholm, 6.11 1940. Ingrid Wiksjö, Konsertföreningens dir Alfven

orkester,

131. Rosor och violer b) arr för en röst och stråkorkester Uruppförd": Skansen 10.8 1941 (eller åtminstone avsedd att framföras då av Hanser Lina). 162. Vaggsång b) för en röst, harpa/piano, str Daterad Tibble 24.6 1940. Uruppförd: Skansen, 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens

orkester, dir Alfven

168. I stilla timmar b) för en röst och orkester Daterad Tibble 26.5 1940 Uruppförd: Skansen, 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens

orkester, dir Alfven

173. Berceuse (Dofta, dofta vit syren) b) för en röst, 2 cor, str Uruppförd: Konserthuset Stockholm, 6.11 1940. Ingrid Wiksjö, Konsertföreningens dir Alfven 183. Taltrasten d) för en röst, flöjt, engelskt horn, stråkorkester Uruppförd: Skansen, 29.4 1942. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens 187. Aftonen d) för en röst, 2 el, 2 cor, arpalpf, str Daterad Tibble 20-27.9 1942 Uruppförd: Skansen, 8.8 1943. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens

orkester,

orkester, dir Alfven

orkester, dir Alfven

203. Saa tag mit Hjerte b) för en röst och orkester Komponerad augusti 1946? Ej uppförd under Alfvens ledning?

6

Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC


II

BERGAKUNGEN NU I FULLSTANDIG PARTITURUTGÅVA Bergakungen brukar räknas till Alfvens bästa verk - alla kategorier. Det är därför en stor händelse att detta partitur nu finns tillgängligt i tryckt form och i den ursprungliga instrumenteringen. Jan Lennart Höglund som introducerade verket när CDinspelningen med Sveriges radios symfoniorkester under Evgenij Svetlanov hade utkommit (Alfveniana 1/90, s 8)

ger här sina reaktioner inför partituret. I ett radiosamtal för ett par år sedan nämnde Putte Wickman att han kände sig drabbad av datorerna, att även på hans område hade notskriften blivit fabriksartat likriktad och att han saknade handskriftens slängar, krokar och förvecklingar över notsystemen; tonsättaren hade kommit längre bort och att den del av ingivelsen och inspirationen som den personligt nedtecknade notbilden gav - även om den var svårtydd ibland - hade försvunnit. I s.k. konstrnusikaliska sammanhang är detta nog en exklusiv synpunkt, effektiviteten kräver tydlig skrift

och snabba ryck och tonsättaren känns ur den synpunkten långt avlägsen. Men vi vet också att de musiker som har tid att förena sitt musicerande med forskning i manuskript och handskrifter ofta når märkliga, "personliga"~ resultat. En sådan forskning gäller kanske i första hand bågar, punkter och nyanser etc. men säkert kan den omedvetet för den som söker - också förmedla andra essenser i den tillblivande klingande brygden. Vi vet att Hugo Alfven hade en exemplariskt tydlig och "konstnärlig" notskrift. Den senare brukar tillskrivas hans talanger som bildkonstnär och åtskilliga av hans partitursidor med starka rörelser i orkestersatsen kan man betrakta som fascinerande konstverk, ett minimalistiskt knyppleri med en oändlig omsorg om varje detalj. Intressant är att jämföra den alfvenska notbilden med Wilhelm Stenhammars. Också här ger notskriften ett konstnärligt intryck, men flyktigare, rastlösare. Om notskriften verkligen berättar något om upphovsmannen och det gör den alldeles säkert - är detta förbryllande: Hugo Alfven. den utåtriktade livsnjutaren med sina vackra men idogt redbara tecken~ Wilhelm Stenhammar, den allvarsamme, grubblande,

med sin lätta, nästan capriciösa penna. Alltnog: Alfvenvännerna kan i dessa dagar glädja sig åt att det fullständiga partituret till Bergakungen - ett av de yppersta och mest färgrika svenska orkesterverken alla kategorier - nu kommit ut i tryck. Detta har kunnat ske med stöd av Alfvenfonden och självfallet är det tonsättarens egen handskrift som har minskats ner till ett hanterbart A4-fonna1. Den som inte har kvar sin ungdoms synskärpa får ta på sig brillorna, men det är det väl värt både för den allmänt intresserade och den som söker konkreta kunskaper i hur man kan ge och blanda från - och inte minst - hushålla med den stora orkesterpaletten. Den köttsliga dunsten och hettan och i Trollflickans dans och den etsande bildskärpan i sommarregnstablån t.ex. söker alltjämt sin like i svenska partitur. Så bjud hem en skara notläsande vänner, sätt på Radiosymfonikernas och Evgenij Svetlanovs storartade inspelning och låt partituret gå runt i en makalöst festlig seans för örat - och för ögat!

JAN LENNART HÖGLUND

7 Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersts/SMIC

7


Ett absolutistiskt experiment

H

ugo Alfven. violinisten och kompositören, är känd bland dala ungdom en från sitt verksamma deltagande i Leksandsmotet ijjol. Han porträtteras här särskild t med hänsyn till det experiment han företagit med sig själf rörande rusdryckernas inverkan på det konstnärliga skapandet. Om profvet skrifter han sjålf: Alkoholens fördärfliga inverkan på människans både fysiska och andliga förmögenheter är i vår tid med så öfverväldigande material bevisad, att intet tvifvel mer kan råda om att i högre grad alkoholhaltiga drycker lämpligast borde handhafvas efter giftstadgan. Då jag sistlidne midsommar bevistade ungdoms- och nykterhetsrnötet i Leksand, blef där framhållet såsom en allmänt utbredd åsikt, att trots all den skada som alkoholhaltiga drycker förorsaka, så vore de dock konsten till gagn, därigenom att de förmenas verka inspirerande och eggande på den konstnärliga fantasien, därmed befrämjande det konstnärliga skapandet eller återgifvandet. Jag tror att intet misstag kan vara djupare. Visserligen har man en känsla af att fantasien arbetar med högre flykt och frihet än eljest under den korta stund alkoholen skenbarligen stimulerar, men orsaken till denna förnimmelse torde nog vara den, att själjkritiken först drabbas af giftets förlamande inverkan hvarpå förlamningen småningom utsträcker sig till tankens öfriga finare och gröfre maskineri. Man rar icke glömma, att inbillningen, äfven under stark upphetsning, arbetar med samma logik som människans öfriga psykiska förmögenheter och att den under nyktert tillstånd städse röner inflytande af det kontrollerande förnuftet, äfven om dess närvaro ej medvetet förnimmes. N är nu, enligt de vetenskapliga rönens utsago, alkoholdosen först och främst beröfvar tankeverksamheten dess själfkritiska förmåga, blir fantasiens färd således närmast att förlikna vid den skenande hästens, medan kusken rullar om i det gyttjiga diket.

8

De konstnärliga alster, som skapas under inverkan af denna virriga spritextas, där allt blir satt på måfå och på en slump, torde som regel blifva af tvifvelaktigt eller intet värde. Dock vill jag uttala en reservation för det fall, då en rent af sjukligt öfverdrifven själfkritik gör sig gällande hos en konstnär och stundom rent af tvingar honom, att i konceptionens ögonblick medels en viss dos alkohol kasta af sig det hämmande öfverskottet af den i detta fall skadliga själfkritiken. Men detta är endast ett undantagsfall, då alkoholens förlamande gift användes som medicin i ett till abnormitet gränsande sinnestillstånd. På grund af den ofvan nämnda åsikten, hvilken sades mig vara ett hinder från vissa håll för nykterhetens sak, beslöt jag mig för att under ett års tid ställa mig i absolutisternas led och sålunda genom egen erfarenhet vinna insikt i frågan Jag aflade alltså sistlidne midsommar nykterhetslöfte, och nu, dä tiden för detsamma är ute, vill jag, på därom framstäld begäran, söka i några la drag skildra de erfarenheter jag som nykterist gjort under det gångna året. Först vill jag framhålla den tidsvinst jag haft, därigenom att jag varit fullt arbetsför hvarje dag, äfven efter en stor supe eller fest, hvilket förut ej alltid var fallet, då en viss dåsighet och slapphet "dagen efter" stundom omöjliggjort allt arbete beträffande komposition. Dessutom har jag tyckt mig förmärka större uthållighet under långvariga arbetsperioder, hvilket står i skarp motsats till de erfarenheter jag förr gjorde, då jag sökte att under långvarigt arbete hålla krafterna uppe medels ett och annat glas vin. I öfrigt har jag ej förmärkt någon väsentligare skillnad, då jag som regel aldrig begagnat alkoholhaltiga drycker före eller under arbetet och i allmänhet iakttagit stor måttlighet i användandet af de fördärfliga spritvaroma. Genova 26 Maj 1905 Hugo Alfven

Saxat ur Juni-Sol, Gävle 1905, s. 16. Maria har påtecknat sidan "Tilhörer Maria Alfven" . Gunnar Ternhag tror att hon ville använda artikeln mot Alfven om behovet skulle uppstå.

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC


Maurice Karkoff Alfvenpristagare 1999

M

auriceKarkoff är en av de mest produktiva s~enska tonsättarn~ med en opushsta som är uppe l 218. Han har komponerat i de flesta genrer. I hans verkförteckning finner man 12 symfonier och 5 mindre symfonier, 14 konserter, en opera, 7 kantater och massor av kammarmusik för olika besättningar. Men man förknippar honom huvudsakligen med vokalmusik. Han tillhör de tonsättare som kan koncentrera uttrycket i korta, aforistiska satser och han är därför en utomordentlig romanstonsättare. Det finns bland sångerna liksom tuschteckningar av orientaliska stämningsbilder i kinesiska eller japanska dikter men också längre episka tonsättningar. Hans textval är kräset och inte begränsat till svenskspråkiga dikter. I det avseendet skiljer han sig från Hugo Alfven. En speciell verkgrupp är de manskörsånger som Karkoff under en lång rad år komponerade till texter av Nobelpristagare och som sjöngs under Nobelmiddagen av Stockholms studentsångare. I Karkoffs vokala kompositioner träffar man på ett starkt engagemang - inte minst med judarnas tillvaro och lidanden, vilket man erinras om i titlar som Gränskibbutzen, Landschaft aus Schreien, Gluhende Rätsel. Också de stora symfoniska verken brottas med den ångest som tanken på andra världskrigets judeförföljelser väcker hos tonsättaren. 1997 förlovade sig Maurice Karkoff med operasångerskan och tonsättarinnan Margareta Hallin. Detta ledde snart till en rad nya sånger tillägnade henne. Hon har också fört några av dem till dopet och det är också hon som sjunger Gluhende Rätsel på den nyligen utgivna CD Phono Suecia PSCD 108. JOR

Alfveniana U99 ~Alfvensällskapets

hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

9


Ingen lämplig plats för gamla fröknar och andra oskyldiga väsen

D

en 16 augusti 1924 uruppfördes Alfvems Kantat vid Världspostunionens halvsekeljubileum (op.41), en av tonsättarens många beställningsverk. Han hade påbörjat kompositionen, vilken bygger på en text av författaren och posttjänstemannen Albert Henning (1881-1963), i april samma år, men blev inte klar förrän i allra sista stund. För Alfven var kompositionsstress inför en fastställd premiär visserligen inte något nytt, men den här gången tog det hela på hans nerver. Vintern och våren hade varit fyllda av intensivt arbete - 00 firade sitt 70årsjubileum, kören reste dessutom till både Helsingfors och Paris. När så höstterminen i Uppsala väntade och ingen chans till återhämtning fanns, blev det för mycket. I sina memoarer har Alfven själv berättat om sin kollaps och sin därpå följande konvalescens på Capri tillsammans med hustrun Maria (I dur och moll, s. 290 ff). Väl installerad på den italienska ön, där han också vistades en period 1922, fick han så småningom sina krafter åter. Om sin läkning skriver han i ett övrigt humörfyllt brev till kanslisekreteraren Gunnar Hultman, en av de många vänner som Alfvem fick bland sina O.D.-ister. Förste tenoren Hultman kallades i kamratkretsen för "Cacao". A andra sidan fanns en gamängartad ton som framskymtar i brevets andra hälft. Den speglar tydligt att kören var en uteslutande manlig miljö. Blandningen av allvar och skämt, som kännetecknade umgänget i kören och som syns i brevet, fanns också i körverksamheten. Det musikaliska arbetet stod i centrum. Under Alfvens ledning förändrades körens ambitioner högst avsevärt, vilket går att avläsa i konsertprogram och bevarade inspelningar. Men samtidigt fortlevde 0.0. som en sällskapsklubb, i vilken bröder träffades under angenäma former. Alfven hade ingenting emot den kombinationen - han trivdes lika bra i båda sammanhangen. Men stundtals vållade ändå blandningen problem för honom (Se Hugo Alfven. Brev om musik, s. 48 ff, 69 ff). När Alfvens vistades på Capri, vikarierade 01lalo Morales som director musices. Den musikaliska ledningen av 0.0. sköttes av Torsten Wetterblad, vilken omtalas i brevets avslutning. Brevet återfinns i Alfven-arkivet i Uppsala universitetsbibliotek. Gunnar Ternhag

10

Villa di Lourdes, Anacapri den 2 nov. 1924 Käre Gunnar! Det är själva tusan, så hastigt tiden går när man ingenting gör - och ändå fortare går den då man arbetar. Efter denna med visdom fyllda inledning kanske jag bör tala om, att Maria och jag nu bott i denna fortjusande 5-rumsvilla ungefär precis en månad, under vilken tid jag mest pumpat vatten till cisternerna på taket, ätit druvor och fikon, sovit, promenerat och badat. Jag tackar Gud, att han begåvat dr. [Jakob] Billström med en så underbar lärdom, att han ansåg sig böra säga till mig, då jag slog fram med att jag kanske blott behövde vila till 1 november: "- att taga endast ett par månaders vila, det tjänar ingenting till. Då kommer ni inte på fotterna igen, ty edra nerver äro alldeles forslitna. Skall ni ha någon nytta av vilan, måste den räcka minst till årets slut. " Just nu i början av november har jag ju anledning att begrunda sanningen av dessa ord, ty hittills har jag endast hunnit börja resa mig. Bättre är jag, men bedrövligt långt bort från vad man kallar full hälsa. Av alla de sjukdomar, varmed Gud i sin outrannsakliga godhet och visdom finner lämpligt att slå människorna, tror jag nervkrankhet är bland de svåraste att bota. Ty den beror ej endast på for strängt arbete och sömnlöshet, utan även - och i än högre grad på olämpliga sinnesrörelser och skakningar i själslivet, och man for, fan i mig, kunna sno värre än en flådd och saltad ål, for att slingra sig undan dem. Nu måste jag gå och köpa en flaska Martell, som här kostar 8 svenska kronor, for Maria har forätit sig på ett alltfor godt fikon och behöver därfor en magborstare. För sällskaps skulle kanske jag tar mig en också. 4 nov. Ack, käre Du, jq$ tog flera - for att forekomma möjligen inträ.f.fiwde bolsjevikupptåg i magen. Och vad har jag väl icke sett allt sedan i forrgår! Icke nog med att jag i lördags Im. kl. 10 bevistade la messa solenna, vilken celebrerades till alla katolska helgons ära av Anacapris åtta präster,

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC


utan i går morse kl. 8 åsåg jag även la funzione funerale, en gripande ceremoni, ägnad åt de döda. Det var nämligen "il giorna dei morti", de dödas dag. Man började egentligen kl. 4 på natten med gudstjänst, men den sov jag över. Prästerna voro skrudade i svarta messhakar med guldband, en praktfull syn. Mitt i kyrkan hade man rest en sarkofag, eller rättare sagt ett postament, överhöljt med svart kläde, och ovanpå stod en likkista. Omkring detta hade man ställt kandelabrar med brinnande ljus och grupperat fanor. Efter De profundis tågade prästerna i procession från altaret, med krucifixet i spetsen, fram till kistan, och den tjänstförrättande gick runt om, stänkande vigvatten, välsignande de döda. Sedan gick han på nytt kring kistan, nu med ett rökelsekar, bjudande människans jordiska kvarlevor som ett offer åt Gud. Omedelbart efter denna aktens slut, tågade man i procession till kyrkogården. Först gick musikkåren, cirka J 5 il J 7 man, därpå foljde en forening med märken i knapphålet, sedan kom prästernas dystra grupp och efter dem foljde kvinnorna med svarta dok över huvudet, med hög röst läsande böner. Du kan inte göra Dig en forestäIlning om, vilken underbart dramatisk verkan det var, då musiken slutade marschen och man hörde kvinnornas entoniga bönerabbel, som musiken nyss forkvävt. Så blev det ny sorgemässa i det lilla gravkapellet, i antifonisk form, varvid den mässande prästen erhöll svaren från de övriga prästerna, vilka sutto osynliga i ett rum bakom altaret. Det var så håret kunde resa sig på skallen, så hemskt lät det. Som slut tågade prästerna runt på kyrkogården, sjungande och välsignande de döda, på vars gravar ljusen brunno, medan vinden spelade orgel i cypresserna som ett dämpat ackompanjemang. Denna dag glömmer jagaldrig. ..

Här är ännu varmt som i augusti hemma: J 4 il J 6 grader i skuggan kl. 7 om morgonen, men vinlöven börjar rodna och bladen falla från fikonträden. Snart börjar väl höstrusket. Man kan inte säga att Anacapri är en lämplig plats for gamla fröknar och andra oskyldiga väsen. Första dagen jag var här, tänkte jag nästan vända om, ty någon anständighetskänsla har jag dock: tänk Dig min upprördhet, när jag på ett stort pappark på en husvägg läser - präntat med stora bokstäver: "si fitta una stanza mobigliata". Tre hus därifrån en ny skylt med det enda, men tillräckliga ordet: "fittan si ". Då blev jag mörkrädd och svängde fort om hörnet, men stelnade av forvirring, då mitt öga mötte namnet "Damecutta ", inhugget ovanfor porten på ett hus. Det var villans namn! Sedan har jag upptäckt ett gammalt torn utanfor staden, som heter "la torre Damecutta ". som jag självfallet översätter till "den torra ", etc. Låt inte Dina barn läsa italienska forrän de blivit gifta, det är mitt allvarliga ord. Se vilka uttryck: la signora uscita; damme un cuciaio; vorrei comprare un pettinnefitto, O.S. V. Sånt hör man till och med barnen här säga! Min penna vägrar att skriva mer, men innan jag slutar, måste jag fråga Dig hur det går med O.D. i Stockholm. Har [vice dirigenten Torsten} Wetterblad haft någon övning i huvudstaden, eller klarar han sig med [forstetenoren Gunnar} Bång ensam? Maria forenar sig med mig i de varmaste hälsningar till er alla.

e

Din gamle Hugo

Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.t~~et.se/users/s/SMIC

11


Vårvisa av Arne Mellnäs - en hyllning till Alfven

I

sin avhandling "The Swedish choral miracle" skriver Richard Sparks bl.a några karakteriserande ord om satserna i min körsvit Kosmos. En av sångerna, "V årvisa" , med text av Olof von Dalin, ser han som 'en glad och dansant hyllning till Hugo Alfven'. Jan Olof Ruden, som gjort mig uppmärksam på Sparks avhandling, har bett mig om en kommentar. Först och främst är det alltid roligt med reaktioner och omdömen av det här slaget, oavsett om de kommer från kritiker/musikforskare, publiken eller de musiker eller sångare som framfört musiken - också oavsett om det sagda är sant eller ej! I fallet "Vårvisa" ligger en rätt stor portion sanning i det påstådda, även om stycket inte medvetet är komponerat som en hyllning till Alfven. Hade jag avsett det som en 'hommage å Alfven' - vilket inte alls hade varit otänkbart! (se nedan) skulle jag ha skrivit det i partituret. Jag skall försöka förklara hur det ligger till. Kosmos, med undertiteln 'Elva körvisor om livet, djuren och naturen' för blandad kör a cappella, komponerades på beställning av Rikskonserter för Sveriges Körförbunds 70-årsjubileum 1995. Min föresats var att skapa en samling körvisor i den svenska körvisetraditionens anda - och därmed har jag faktiskt redan uttalat namnen Alfven, Peterson- Berger, Knut Håkanson, Stenhammar, David Wikander, för att nämna några av de viktigaste. Med "anda" menar jag här inte stil ifråga om t.ex melodik

12

och harmonik; det handlar mera om innehåll, satsstruktur och gestik - "ande". De texter jag valde, från Stiemhielms 1600tal till nutid, har ett brett uttrycksspektrum - från underfundig komik (Alf Henrikson, Ferlin, Göran Palm, Tage Danielsson) till skön naturpoesi (Fröding, Aspenström, Hagliden). En viktig inspirationskälla var förstås tanken på alla de fma körer som finns över hela landet, och som utgjorde avsedd och uttalad målgrupp. Egna erfarenheter av kör från tidig ungdom, både som sångare och dirigent och, icke att förglömma, Eric Ericsons första år som lärare i körsång och dirigering på Musikhögskolan på 50-talet, då jag som elev fick praktiskt taget hela körrepertoaren instoppad under skinnet, har betytt oerhört mycket för mig som körkomponist, både generellt sett och i det här speciella fallet. "; - - Ack du vackra vår! Gumma, dräng och piga, oxe, ko och kviga, kalv och lamm i glädje hoppa; tuppen med sin fru har förgätit nu, att han en gång skall bli soppa. - - .," Et voilål Med Olof von Dalins text från 1741 plus en nedärvd körtradition i ryggmärgen plus iden om något i "svensk körvise-anda" står man plötsligt där med en körsats, som några år senare ger en musikvetenskapare associationer till Hugo Alfven. Jag känner mig glad och hedrad!

Kosmos : 11 körvisor om livet, djuren och naturen (1992-94) f bl.kör a cappella. - Stockholm 1995: Sveriges Körförbund, Ed,nr 737. - Best av Svenska Rikskonserter. - Till Sveriges körförbund till 70årsjubileet. - Uruppförd 1995-05-20 Skellefteå, Skellefteå kammarkör och Sångkraft, dir Leif Åkesson. Satserna kan framföras separat. Vårvisa är nr 6. Partitursidan reproduceras tillstånd av förlaget

Arne Mellnäs

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

med


22

J=

Vivo

6 Vårvisa Olof von Dalin (1741)

ca 132

Arne Mellnäs

vårt

A

tJ l\.

•••

Bort

T

med hö - ga

..........

f

Bort med

hö - ga

-

ting!

Lät

I

~

ting!

Lät

f

-

Tl

man värl- dens ring

I

-~

-

----..

man värl- dens ring

I

Bort

1-

I

Ack,

vän - da!

:;;.r -

'mf

be - grepp

sig

be - grepp

sig

_

vårt

__ ~~~~

bort

bort

med hö

-mf T

••

vårt

I

bort

41\.

..-

sig

~

ö - ver

~

Bl~~~~~~~~~

I

- ver

be - grepp

vack

poco rit.

ack,

du vack

..

---===~~======~ du

f

ra,

Tl_

vack

du vack poco rit.

-

ra

-

ra

--- ------.

ack,

ra,

I

poco rit.

..

~

vän - da!

f

Il: 'IT

ga

---------I

,...

10

I

-

TJI I

Ack, du vack- ra

vän - da!

vår;

'mf

.~

--I som nu rå - da får,

-

1

·1

Ack,

,mf ~

-

-

Gum - ma, dräng

och

'mf.---"'l ,'mf

l\.

pi

ga,

.-

L

I

pi

ga,

~

Gum - ma, dräng __

vår!

och

och

, Gum

If'

ma,dräng

och

I

..

ox

•••••••••

I

pi - ga,

ox

mf

än - da!

vin- tern gör en

I

I

vår!

-

r

I

,

T

ack

a tempo

l\.

du vack ra rit. - - -l- - - - - - -

f ~. •poco T

r

ting!

ack,

•••••••••

I

-

Gum- ma, dräng och

pi - ga,

--

-

e,

,-..

••

ox - e,

ko

och

© Copyright: Sveriges Körförbunds Förlag, Stockholm 1995

SK 737

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets

hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

ko

13

L;


En manskörsång som inte blev av AV JAN OLOF RUDEN Efter den förra året omskrivna demonstrationen mot utländska musiker, som genomfördes den 18 oktober 1937 av Musikerförbundet och som slutade med en blåsorkesterkonsert dirigerad av Alfven i Kungsträdgården diskuterade Gustaf Gille och Alfven en manskörskomposition med text av Ture Rangström. Denna var en hyllning till Musikerförbundet till dess 30-års-jubileum. Gustaf Gille och Alfven var gamla bekanta. Gille ingick i Musikerförbundets styrelse och var redaktör för dess tidskrift Musikern.

Det blev ingen komposition av Alfven men Rangströms text publicerades i Musikerns jubileumsnummer 1937. En bidragande orsak till att Alfven inte tog sig verket an kan ha varit att Alfven inte uppskattade Rangström som tonsättare och att han känt sig motarbetad när Rangström var programansvarig vid Göteborgs orkesterförening 1922-25. Annars kunde han nog instämma i den kärvt manliga tonen som i sin stämning förebådar det kommande världskriget.

Nedanstående brev finns i Uppsala universitetsbibliotek.

Beträffande Rangström kan en nyutkommen monografi av Axel Helmer rekommenderas. Helmer har ägnat ett helt liv åt att komma Rangström under skinnet. Resultatet har blivit en mycket inträngande framställning av Rangströms kompositioner i en livskontext - i mycket likt Bo Wallners arbete om Wilhelm Stenhammar. Ture Rangström : liv och verk i samspel/av Axel Helmer. - Stockholm : Carlsson : Musikaliska akad.: 1999 . 375:-

Stockholm den 23 oktober 1937. Herr doktor Hugo Alfven Uppsala. Hedersbroder och vän! Åberopande mitt samtal med Dig vid demonstrationen här i Stockholm rörande musiken till den dikt, som Ture Rangström skulle förära förbundet till dess 30-årsjubileum, och till vilken Du om möjligt lovade att skriva musiken, får jag härmed översända dikten ifråga. Enligt av vad jag kan förstå bör den skrivas som manskvartett, att kunna sjungas av några sångare bland musikerna på jubileumsfesten och, som jag hoppas, under din ledning. Du blir naturligtvis hedersgästen vid jubileumsfesten och vill du därför hedra förbundet med att förära oss musik i sångkvartettform till Rangström-dikten, så vet du att förbundet blir dig mycket förbunden därför. Men för att våra musiker-sångare skola lära sig sången till festligheterna så är det önskvärt att du har musiken färdig senast första dagarna i december. I förhoppning om att Du står oss till tjänst med att stränga Din lyra för musikerförbundets 30-årsjubileum och med tacksamhet emotseende ett par rader till svar från dig härom, tecknar Med bästa hälsningar, din vän Gustaf Gille

14

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC


wt Ust'~EFtN ~1901 SVENSKA MUSIKER

30.deÅRGÅNGEN

ORBUNDETS

16

TIDNING

DEC.

~I9 3-1

1937

N:o 24 REDAKTÖR G. GILLLE . RÄLAMBSVÄGEN

671v • STOCKHOLM

25 . TEL. 536678

Fanfar

till 3o-årsjubileet.

Låt trumman gå~

Blås ut trulnpet!

Marschera Musik Vårt

All strid är l1et

på ~

som gäller konst och män.

är konst för män.

liv

Gå fram på led 1

är kargt

ta bjärtat

och sinnet argt. Men

ton är tröst och vän.

med

så segrar du igen.

En svensk soldat är god kamrat till glädjen mellan män. Musik

är dikt

och ton är bikt. Vår

konst är

liv

för män.

Ture R~ngström.

Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

15


A lfven maeka komponerad av professor Inga-Britt Gustafsson och källarmästare Örjan Klein

P

å initiativ av Hugo Alfvensällskapet har denna symfoni i fem satser komponerats med Hugo Alfvens liv och verksamhet i tankarna. Danmark, här representerat av hans fru Maria, tidigare gift med Skagenmålaren Sören Kröyer, har inspirerat till rågbrödsringen som grund. Den svenska skärgården och havet har fått nedslag i många andra ingredienser.

16

Alfvenlana 1/99

Från gubbröran, som utgör början och representerar manssamhället till det kvinnliga i fonn av en frukt, physalis som avslutning äter man medsols pannaskinka, laxros, kräftstjärtar och ost. Hugo Alfvens vana att leva över sina tillgångar har resulterat i lyxiga ingredienser. Uppdraget var ett kreera en "matig" smörgås att förtäras med nubbe och öl. Receptet

skulle ta hänsyn till att "vem som helst" skulle kunna lyckas med det. Resultatet har blivit en ganska näringsriktig delikatess. Den skall inte vara förbehållen Hugo Alfvensällskapet. där den kommer att bli ett stående inslag vid medlemsrnötena, utan den skall kunna stå på vilken meny som helt under namnet "Alfvenmacka". Foto:

Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

Örjan Klein


Recept Ingredienser: Till l macka Grovt rågbröd rund kaka med hål t.ex. Fazers hålkaka! ena delen Färskost med örter Eller ett lättare matfett l:a delen: Gubbröra: Yz löskokt ägg finfördelas Ansjovisfile finhackad Finhackad gul lök Finhackad gräslök 2:a delen: Laxros med forellrom Rökt lax Forellrom

60 g 20 g 10 g 30 g 20 g 10 g 5g

30 g 15 g

3:e delen med kräftstjärtar Kräftstjärtar i lag norska som fästes med litet av örtfårskosten

30 g

4: e delen Parrnaskinka med syrad rödkål Parmaskinka Syrad rödkål

10 g 20 g

5:e delen Cambozolaost med päron, physalis och en valnöt Päronskiva Physalis ett bär 1 valnöt

15 g 5g 5g

Till garnering: Sallad efter tycke och smak t.ex. Friseesallad o/e vattenkrasse

Mackan kan göras med betydligt enklare ingredienser: Räkor i stället för kräftsjärtar Bayonneskinka istället för Parmaskinka Enklare ost Näringsinnehåll

i l macka + l folköl: Rekonnnendation/dag

625 kcal ( 2610 kJ) 23 g fett (33 % av energiintaget= E%) 35 g protein (23 E%) 52 g kolhydrater (34 E% ) 8 g kostfiber 7 g mättat fett ( 10E%) 27 mg askorbinsyra

30E% 10-15 E% >50E% 30 gldag <10E% 60 mg

Om kreatörerna: Örjan Klein är matkreatör, kökschef och konsult. Inga-Britt Gustafsson är Adj. professor i måltidsforskning vid restauranghögskolan Grythyttan och är aktiv forskare inom matområdet. Båda arbetar med utbildning på olika nivåer och områden inom matområdet. De har tillsammans givit ut två kokböcker: Akademiens kloka festmenyer och Den medvetna kokkonsten.

i

Alfvenana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

17


Jan Ling: Volkmusik und Kunstrnusik um die Jahrhundertwende - Ihre Stellung bei Hugo Alfven. (Ethomusikologie und historische Musikwissenschaft - Gemeinsame Ziele, gleiche Methoden? : Erich Stockmann zum 70. Geburtstag. Tutzing: Hans Schneider, 1997) (Mainzer Studien zur Musikwissensachaft ; 36) s. 245-255. Jan Ling, med benen både i folkmusik och konstmusik har intresserat sig för Hugo Alfven i några mycket intressanta studier. I nedanstående referat handlar det om Alfvens förhållande till folkmusiken i rapsodierna Midsommarvaka (1903) och Dalarapsodi (1931). Inledningsvis framhåller J an Ling att musikhistoriker och folkmusik forskare närmar S1g folkmusiken från olika föreställningar om vad musik är. För musikhistorikern är en komposition ett ställningstagande av tonsättaren i 1800-talets musikestetik medan ett musiketnologiskt betraktelsesätt inte fokuseras på en tonkonstnärs självständiga utsaga utan mer ser den som en exponent för en process där begrepp som improvisation och variation är beskrivningselement. Musikens funktion är här viktigare än dess estetiska värdering. Hugo Alfven försökte med växlande lycka att navigera mellan de musikaliska Skylla (den absoluta konstmusiken) och Charybdis (den «äkta» folkmusiken) vid förra sekelskiftet. Han var uppvuxen i en småborgerlig musikmiljö - liksom så många andra tonsättare dåförtiden och såg i konstmusiken ett medel att få sin utkomst och att bli erkänd. Folkmusiken lärde han senare känna i skärgården och i Dalarna. Den blev för honom till «klingade landskap» på samma sätt som han sökte fånga det nordiska ljuset som inspiration och ide i sina akvareller. Kompositioner som sökte återge något visuellt eller något berättande var inte oproblematiska i Sverige vid sekelskiftet. Kritiker som Karl Valentin, Wilhelm Peterson-Berger och senare Julius Rabe hade litet till övers

18

för sådana verk av Alfven. Men samtidigt var de mycket uppskattade av den breda småborgerliga allmänheten i Sverige, Tyskland och USA. J an Ling vill här påvisa hur folkmusiken påverkat Alfven att lämna den absoluta musiken för att som tonmålare komponera programmusik. Han vill dessutom peka på två stadier: först hur folkmelodier blir föremål för bearbetning kompositionen (Midsommarvaka), sedan hur folkmusiken presenteras oförändrad, nästan sakrosankt kompositionen (Dalarapsodi). Först i 60-årsåldem, i den femte symfonin närmat: sig Alfven sin ungdoms ideal igen i form av absolut musik. I Midsommaruaea har Alfven använt folkliga danser och kända melodier, delvis omgestaltade egna uppteckningar från Roslagen och även "komponerad folkmusik" som Vindarna suckar av Ivar Hallström eller egenhändigt komponerad folkmusik. Men Alfven handskas kontrapunktiskt eller tonmålande med materialet - det är ett anspråksfullt kompositoriskt förhållningssätt trots Al fven s önskan att skriva ett anslående, glatt stycke musik efter den allvarliga andra symfonin. Över 25 år senare komponerade Alfven Dalarapsodi som helt bygger på melodier från Dalarna. Dessa blir inte föremål för kompositorisk bearbetning utan bildar en kedja av melodier, som genom harmonisering ges olika stämningsinnehåll. Sammanbindande musik är Alfvens egen, hållen i folkmusikstil eller någon gång i en emfatisk stil påminnande om den i Symfoni nr 4 (siffra 10 i partituret). Det enda avsnitt där Alfven känner sig splittrad i sin inställning till den

sakrosankta folkmusiken - den som speglar folksjälen och inte far förvanskas - är i Djävulspolskan. Där förekommer vid den dramatiska höjdpunkten några skrin i ffi hela orkestern. Mellan tillkomsten av dessa två rapsodier hade Alfven själv upptecknat folkmelodier. Men viktigare för hans inställning till folkmusiken var Anders Zorns inflytande. Zorn främjade det nationella arvet och den estetiska kvaliteten i folkmusiken genom spelmanstävlingar och genom sina målningar. Samtidigt betonade Alfven mer och mer den programmusikaliska bakgrunden till sina verk. I dem kan man tolka de musikfolkloristiska tonmålningarna som berättelser, avbrutna av melodier som personifierar människor eller väsen. Alfvens strävan att finna en stor publik lyckades genom dessa verk. Men samtidigt förlorade han kritikernas aktning. I detta läge var Alfvens föreställningar om sakrosankt folkmusik hans ideologiska legitimering att uttrycka sig folkligt och att uppträda som Sveriges tonmålare nr 1 inför den stora publiken. Som befriare ur den abstrakta musikens tvångsjacka spelade folkmusiken en betydande roll. Därmed förlorade Alfven sin ställning som absolutmusikahsk tonsättare, men han kunde istället etablera sig som propagandist för den svenska nationella musiken. Intresset för konstmusikaliska bearbetningar av svensk folkmusik (både i Sverige och i utlandet) kan man knappast föreställa sig utan Alfven. Genom sina rapsodier och körsättningar har han också förlänat den svenska folkmusiken popularitet och anseende.

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC


Förerlil"1g~rneddelar1den

Medlemsenkäten våren 1999: Tack för allt fint arbete i styrelsen!

D

et kom elva svar på de~ enkät som du fick l början av året. Du fick svara på frågor om Vad som du tycker är viktigast för dig som medlem och där fick vi veta att alla tycker att Alfveniaria är viktig och att sammankomsterna är litet viktigare än de rabatter man är berättigad till som medlem. Beträffande Alfventana kom det några önskemål om innehållet. Det rör sig om värdering av Alfveninspelningar. om litteratur, om särskilda verkgrupper, om notexempel, om Tällbergsgården. Det fanns också önskemål om artikel om Linneanum, där Alfven hade sin tjänstebostad under den största delen av sin Uppsalatid. Därtill kan sägas att det finns behandlat i Alfveniana 2/94. Konsultera gärna Alfvenbibliografin i Alfveniana 2-3/96 eller på Alfvensällskapets hemsida.

ÅRSREDOVISNING

Ett mer övergripande ämne som föreslogs var konstnärens situation i samhället. Det har nyligen varit föremål rör en statlig utredning vilket åtminstone för musikens del givit litet mer pengar. Rabatterna har inte utnyttjats i någon större utsträckning vill det synas. Det borde ligga i vars och ens intresse att besöka Waldemarsudde när man kommer till Stockholm eller att köpa CD-skivor med Alfvenmusik billigare. Det föreslogs att utverka rabatt för konserterna vid Musik vid Siljan, på Operan och i Berwaldhallen. Sammankomsterna har bedömts vara av lockande innehåll. Eftersom många medlemmar bor utanför stockholmsregionen är det ju inte alltid möjligt att deltaga. Några önskemål som framrördes var att ta sjunga själv eller att lyssna på och diskutera olika framföran-

den. Alltså gärna samtal om Alfven och hans musik. Platserna för sammankomsterna har bedömts vara mycket bra och tidpunkterna också. Man kunde kanske sträcka sig utanrör det självklara och träffas vid Norrtälje musikfestival t ex? Kanske skulle en helg vara tänkbar i stället rör mitt i veckan? Man tycker att det funnits tid att tala med andra medlemmar och att det som serverats varit hyggligt. Muntligt har kommit förslag om researrangemang, vilket lett till att styrelsen tagit kontakt med Favoritresor. Ett stort tack till alla som tagit sig tid att svara. På så sätt har styrelsen fått fmgervisningar för vidare arbete. Styrelsen har även fått höra en röst utbrista: Tack rör allt fantastiskt arbete ni lägger ner! JOR

1998 FÖR FÖRENINGEN HUGO ALFVENSÄLLSKAPET

Styrelsen bestod från föreningsstämman 16/5 av Åke Holmquist (ordförande), Gunnar Temhag (vice ordförande), Jan Olof Ruden (sekreterare), Jan Heimer (skattmästare), Göran Furuiand, Gösta Alfven och Bo Grandien (ledamöter). Hedersordförande är sedan 1993 Hans Nordmark. AU har bestått av ordföranden, sekreteraren och skattmästaren. Revisorer har varit Hans Gyllang och Curt Johanson. Valberedningen har bestått av Gunnar Petri och Hans Nordmark (sammankallande). Protokollförda styrelsemöten har under året ägt rum 23/3, 8/9, 4/11.

Antalet betalande medlemmar 31/12 1998 var 108 enskilda (därav 12 nya) och 18 institutioner, tillsammans 126 (1997: 105 enskilda och 17 institutioner). Föreningsstämman beslöt att höja medlemsavgiften för institutioner till 200 kr 1999 (tidigare 100 kr). Sällskapet är för sin verksamhet alltjämt beroende av bidrag från Hugo Alfven Fonden. Aktiviteter:

Alfveniaria 1-2, 3 och 4 1998 har utgivits under redaktion av Jan Olof Ruden. Nr 4 innehåller tidigare artiklar och är avsett som reklamnummer.

Hugo Alfvensällskapets hemsida www.torget.se/users/s/SMIC har kompletterats och underhållits av Jan Olof Ruden. Vårmötet ägde rum i samband med årsstämman den 16/5. Ca 10 personer förevisades det nya konserthuset i Gävle. Som avslutning åhördes en konsert med b1.a. musik av Hans Eklund, 1997 års Alfvenpristagare. Höstrnötet ägde rum den 4/ Il hos Hanser & Co på Östermalm, där Anders Hanser inför en uppskattande publik på ett 20-tal medlemmar av Alfvensällskapet och Stockholms-OD inledde och förevisade sitt bildspel om Alfven.

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC

19


F=ratrlff5.ra.ticJ·e·n

a.~AIfi1e'oml.lsik ....

-

-

-

-"

..

,

...

__

.._._-.--

....

1999 Januari l

April 17

Aftonen Radiokören, dir Stefan Parkman. [Den förlorade sonen] Roslagspolketta Sveriges Radios Underhållningsorkester, dir Egon Kjerrrnan Mariann grammofon, 1997. - AKCD 1941

Midsommarvaka Eisenach, Orchester des Landestheaters Thuringen, dir Wolfgang Wappler

Skärgårdsbilder m.m. Paris, Maison des etudiants suedois, Karin Hellman-Geworkian

Korn med i Hugo Alfvensällskapet! Hugo Alfven var en av Sveriges mest mångsidiga och fängslande personligheter. Som medlem i Hugo Alfvensällskapet får Du för endast 100 kr/år inte bara del av nedanstående förmåner utan inbjuds att deltaga i intressanta och stimulerande aktiviteter omkring Hugo Alfven och den tid som han verkade i. Medlemsförmåner: • Tidskriften Alfveniana • Gratis inträde på Alfvengården i Tibble, Leksand • Rabatt på inträde till Prins Eugens Waldemarsudde • Rabatt på konsertbiljetter med ordinarie priser i Stora salen i Stockholms Konserthus • Rabatt på Filharmonikernas Alfvenskivor vid inköp i Konserthusshopen i Stockholms Konserthus (öppen i samband med konserter) • Rabatt på Alfvenskivor av märket Bluebell, Proprius och Musica Sveciae när de köps direkt från producenten • Rabatt på ordinarie pris vid ett inköp av musiklitteratur i Lundeq bokhandel i Uppsala • Rabatt på biljetter vid Norrtälje Kammarmusikfestival

20

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

Alfvéniana 1/99  

Alfvéniana

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you