Page 1

4-5

ROSAS: EUROPA STÅR VID ETT VÄGSKÄL – OCH STÖDET FÖR EU ÄR STÖRRE ÄN NÅGONSIN

Jenny Bergholm 8

DET GÄLLER ATT SAMLA DE VETTIGA KRAFTERNA

Torbjörn Kevin 10

KOLDIOXID, KLIMAT OCH DEN KOMPLEXA DISKUSSIONEN

Alexander Lång 11

INGEN RÄDDER FÖR VARGEN HÄR?

Elisabet Rantschukoff

2 LEDARE

”Alla medlemsstater måste alltså hitta sin väg framåt och kan inte tillåtas att skjuta över ansvaret på något annat land eller på en annan region.” NIL S TORVALDS

SAGT OM NIL S:

”Nils är en fantastisk allierad och kollega då det kommer till att pusha den gemensamma agendan för teknologisk och social utveckling, som kan hjälpa till att lösa klimatförändringens utmaningar." MIRIAM DALLI, S&D


2

L EDATRE EM A N YA

INNEHÅLL 2-3

Kampen om 1,5 grader R E P O R TA G E Det finns ingen planet B L E DA R E

4-5

Europa står vid ett vägskäl – och stödet för EU är större än någonsin I N T E R VJ U Brexit: tre frågor till tre britter TEMA

6-7 

Läckor avslöjar skatteflykt och gyllene visum – vad gör EU? KO L U M N Målmedvetna tag behövs för att bekämpa den gråa ekonomin R E P O R TA G E

8-9

KAMPEN OM 1, 5 GRADER

D IN P

Det gäller att samla de vettiga krafterna

text

I N T E R VJ U

JENN HOLM

10-11 

Ingen rädder för vargen här? A R T I K E L Koldioxid, klimat och den komplexa diskussionen KO L U M N Östersjön och klimatet behöver förändringar på systemnivån A R T I K E L

12-13

ledare NILS TORVALDS Medlem av Europa­parlamentet

VID DE FOTO

#MeTooEP – vad hände sen? Freden i Europa – Finland framom främsta linjen T E M A Den dramatiserade världsbilden – fakta i en förenklande diksussion KO L U M N

European Union 2019

ARTIKEL

14-15

EU tar upp striden mot plasten i våra hav Från Genua till Kråkskär – samma problem för fiskeriet P R E S E N TAT I O N TeamTorvalds om senaste mandatperioden KO L U M N

R E P O R TA G E

16 SPEL

Europaspelet

om tidningen Denna tidning har sammanställts av Jenny Bergholm, Anton Nilsson, Elisabet Rantschukoff, Alexander Lång, Jasmine Grönblad, Beata Björkvall och Nils Torvalds. ANSVARIG UTGIVARE 

Nils Torvalds MEDVERK ANDE

Catherine Bearder, Paul Brannen, Julie Girling, Anna-Maja Henriksson, Torbjörn Kevin, Saara Kankaanrinta, Anni Hirvelä, Rune Glasberg och Wilhelm Bargum, Miriam Dalli, Markus Ferber, Gabriel Mato, Siegfried Muresan, Ulrike Rodust, Jarosław Wałęsa, Bas Eickhout och Linnea Engström UPPL AGA 

ca 90 000 exemplar TRYCK

Karleby / Botniaprint Vanda / Sanomapaino Salo / Salon Lehtitehdas Mariehamn / Ålands Tidnings-Tryckeri Ab 

! TIDNINGEN HAR I FÖRSTA HAND UTKOMMIT SOM ETT BETALT INSTICK I TIDNINGARNA HUFVUDSTADSBLADET, VÄSTRA NYLAND, ÖSTNYLAND, ÅBO UNDERRÄTTELSER, VASABLADET, ÖSTERBOTTENS TIDNING, SYDÖSTERBOTTEN OCH ÅLANDSTIDNINGEN. L AYOUT

Ida-Maria Wikström

VÄ R L D E N , M E N F R A M F Ö R A L LT Europa har gett sig en utmanande målsättning – att hålla den atmosfäriska uppvärmningen vid 1,5 grader. Det är en gigantisk utmaning och som med nästan alla andra stora utmaningar kommer det att finnas en massa kvacksalvare som säljer ormolja (jfr Snake Oil från Vilda västern)för att nå målsättningen. Varje recept förklimatets ormolja kommer att försena och försinka oss och ifrågasätta själva målsättningen. Därför är det av allra största vikt att vi ser den stora helheten. Samtidigt som vi ska nå målet, fortsätter världens befolkning att växa och länderna på efterkälken kommer samtidigt att tvingas ta stora steg i industrialismens riktning. Att få den här ekvationen att gå ihop med målsättningarna från COP21 i Paris är alltså alldeles definitionsmässigt svårt – men inte omöjligt. Den stora frågan handlar om energitillverkningen. Hittills har den överväldigande huvuddelen av all industriell energitillverkning skett på basen av fossila energibärare. Det är alltså den trenden vi måste bryta. Det är det första villkoret.

består av att målsättningarna, som än så länge har ritats upp som makroekonomiska storheter för hela Europa, nu måste översättas till nationella program. I klartext betyder det att den lösning som kan vara tänkbar och möjlig för Grekland, inte passar Tjeckien eller Irland eller Finland. Alla medlemsstater måste alltså hitta sin väg framåt och kan inte tillåtas att skjuta över ansvaret på något annat land eller på en annan region. Det är egentligen innebörden i den långtidsstrategi kommissionen kom ut med under de sista dagarna i november. Men för att vi ska lyckas med målsättningen krävs det ännu att ett tredje och ett fjärde villkor uppfylls.

företagsam verklighet. Här kommer vi dessutom att ställas inför utmaningen att förmå erbjuda stigar framåt både för mikroföretag, småföretag och storbolag. D E N AT I O N E L L A M Å L S ÄT T N I N G A R N A ska alltså omsättas i ekonomiskt lönsamma utvecklingsstigar för företag med synnerligen olika profiler. För det ändamålet finns det många intressanta projekt, som under de närmaste åren måste omsättas till fungerande ekonomiska strukturer.

V I V E T EN del om huvuddragen i framtidens strukturer. Den avgörande frågan handlar om hur vi tiodubblar våra energiinvesteringar och skapar det utvecklade el-burna samhället. Sen finns det ytterligare en nivå. Den här omställningen har ingen chans att lyckas om vi inte också förmår förändra våra levnadsvanor. Men också på den punkten har vi välbeprövade resurser. Alla förändringar av vår vardag har ledsagats av ett medborgarsamhälle, som gett utvecklingen dess moraliska och sociala stabilitet. Det är därför vi har ett medborgarsamhälle!

D E T A N D R A V I L L KO R E T

Eftersom EU – lyckligtvis – inte är en planekonomi måste nationella målsättningar också översättas i fungerande och lönsamma program, som omfattas av företagen – av marknadens operatörer. Det hjälper alltså inte att slå fast nationella ledtal om ledtalen inte blir en del av en

N I L S T O R VA L D S

SAGT OM NILS: MARKUS FERBER, EPP:

”Nils Torvalds är en pragmatisk och jordnära kollega som är strikt i frågor som är viktiga för honom, men alltid förnuftig då det kommer till att hitta en fungerande kompromiss.”

OMBRY TNING

Sofia Jern PÄRMFOTOGRAFI

European Union 2019

2019 N YA

insett behöv för at plane Det doma har ti i sträc full k ungdo mang mar d i Hels över s Korkm av ini Helsin

VA D F I

–D är vik är vår är aku –F måste par Il

B Å DA S

man rör si komp –D och m nå ut

VA D Ä R

–A säger det in det är inget kund Adl –D borde att m är för allvar tyder komm förän Vad Sta


A

vi en ör ag.

så uterlet der an-

ukvi par ns en örpå lla ett en

e!

A

EU R O PA B L A D E T

REP O R TAG E

DET FINNS INGEN PLANET B 

JENNY BERGHOLM

att engagera er i klimatfrågan? – Det är något jag alltid har tyckt att är viktigt, säger Catarina Korkman. Det är vår framtid det handlar om, och det är akut. Det här är inget som kan vänta. – För mig är det en självklarhet att vi måste ta ansvar för den här frågan, kompar Ilon Adlercreutz.

VA D F I C K E R

klimatfrågan är något som man aktivt diskuterar i de kretsar där de rör sig, både i skolan, hemma och med kompisar. – De ungas röst blir starkare hela tiden och med sociala medier blir det lättare att nå ut, säger Adlercreutz. B Å DA S ÄG E R AT T

som oroar er mest? – Att det inte fattas några riktiga beslut, säger Korkman. Det är skrämmande att det inte syns några förändringar, utan det är mest tal om vad vi borde göra, men inget ändrar. Det finns så mycket mera vi kunde göra. Adlercreutz är inne på samma linje. – Det finns forskning som säger vad vi borde göra, men vi gör inget. Jag är rädd att man inser allvaret först då det redan är för sent och konsekvenserna är ännu allvarligare än de vi kan se redan nu. Allt tyder på att vi redan under vår livstid kommer att bevittna mycket dramatiska förändringar också i vår egen närmiljö. Vad kan vi då göra? Statistiken visar, att de största källorna

1. ILON ADLERCREUT Z

"DET ÄR SVÅRT FÖR JORDEN ATT ANPASSA SIG TILL OSS. DET ÄR NOG VI SOM MÅSTE ANPASSA OSS"

text

V I D D E T H Ä R laget har de flesta av oss redan insett, att klimathotet är verklighet. Vi behöver verkligen ändra på en del vanor för att vi ska ha en möjlighet att rädda planeten. Det här är en fråga som engagerar ungdomar runt om i Europa. På Bryssels gator har tiotusentals ungdomar många veckor i sträck demonstrerat för en mera ansvarsfull klimatpolitik. Också i Finland har ungdomarna visat sin oro och sitt engagemang. Under våren har hundratals ungdomar demonstrerat vid riksdagens trappor i Helsingfors för att visa hur oroade de är över situationen. 17- och 19 åriga Catarina Korkman och Ilon Adlercreutz var några av initiativtagarna till demonstrationen i Helsingfors den 11 januari.

till koldioxidutsläpp är energiproduktionen, transportsektorn och industrin. I den ordningsföljden. Det är alltså här de stora klimatbovarna gömmer sig. Många tycker ändå att det är svårt att veta vad vi egentligen kan göra för att tillsammans klara av det här. – Det är viktigt att inse att varje litet steg mot en mera miljövänlig livsstil hjälper, säger Adlercreutz. Vi behöver ha en öppen inställning till att ändra på vår livsstil och granska vad som verkligen är nödvändigt. Hon räknar upp saker som att använda kollektivtrafik, att kritiskt granska varors ursprung och köpa lokalproducerad mat, handla second hand och ändra på hur man reser. – Det finns ju massor med saker man kan göra, säger Korkman. Hon lyfter upp liknande saker som Adlercreutz, och lägger till hur viktigt det är att saken diskuteras. – Vi behöver sprida budskapet och prata om det här. Genom att prata om det kan vi skapa press, så att politiker måste ta det på allvar för att få fortsatt förtroende. – Det är svårt för jorden att anpassa sig till oss. Det är nog vi som måste anpassa oss, sammanfattar Adlercreutz.

2. 

ILONS OCH CATARINAS TIPS FÖR EN MERA HÅLLBAR LIVSSTIL: ȜȜ

SE ÖVER DINA RESOR. OM DU VERKLIGEN MÅSTE FLYGA, FLYGKOMPENSERA

ȜȜ

ANVÄND KOLLEKTIVTRAFIK OCH SAMÅK

ȜȜ

SE ÖVER DINA MATVANOR, VÄLJ VEGETARISKT ISTÄLLET FÖR KÖTT OCH KÖP NÄRPRODUCERAD MAT

ȜȜ

KÖP INTE ALLTID NYTT, BEGAGNAT GÅR LIKA BRA

ȜȜ

SE ÖVER DINA KONSUMTIONSVANOR: TÄNK PÅ PRODUKTENS URSPRUNG OCH GRANSKA VAD SOM FAKTISKT ÄR NÖDVÄNDIGT

ȜȜ

HA EN ÖPPEN INSTÄLLNING TILL ATT ÄNDRA PÅ DINA VANOR

ȜȜ

SPRID BUDSKAPET!

SAGT OM NILS:

På bilderna:

G A B R I E L M AT O , E P P :

ILON ADLERCREUTZ

”Tillsammans med Nils har vi förhandlat ett flertal filer, och vi har inte alltid varit överens - jag skulle snarare säga tvärtom. Han brukar ofta reta mig för mitt kännspaka spanska temperament, men vi når alltid en kompromiss till slut. Nils starka känsla för ärlighet, professionalism och humor är absolut oumbärlig för att nå överenskommelser.”

VA D Ä R D E T

EU R O PA B L A D E T

3

2019

OCH C ATARINA KORKMAN VAR NÅGRA AV INITIATIV TAGARNA TILL KLIMATDEMONSTRATIONEN I HELSINGFORS.

FOTO

Bild 1: Catarina Korkman Bild 2: Ellen Höglund


4

T EM A N YA

1.

ROSAS: EUROPA STÅR VID ETT VÄGSKÄL – OCH STÖDET FÖR EU ÄR STÖRRE ÄN NÅGONSIN Under senare år har orons vindar blåst genom medlemsländerna i EU. Medierna fylls med röster som talar om rättsstatens nedmontering i Ungern och Polen, fake news, Brexit och eurons framtid. Det för tankarna till vad EU egentligen betyder för kontinenten.

Ä R D E T V E R K L I G E N så illa som det låter? Jag träffade Finlands domare Allan Rosas vid EU-domstolen i Luxemburg för att diskutera hans syn på saken. – Vägskäl ja, men jag ser det inte som att det finns två vägar som ena går mot lycka och andra mot undergång, säger domare Rosas.

EUROPA I KRIS? – Det anses allmänt att EU på något sätt är i en kris. Samtidigt var det någon som påminde om att i Euro­ barometrarna är stödet för EU högre än det någonsin har varit, i alla fall på väldigt länge, poängterar domare Rosas. D O M A R E R O S A S S Y F TA R på undersökningarna som EU årligen gör för att mäta medborgarnas förtroende för EU. I mätningarna från november 2018 kom det fram att i många fall har européerna större förtroende för EU än för sina nationella regeringar och folkvalda parlament. I Finland har 52 % uppgett att de litar på EU. Det har målats upp en hotbild där Europa beskrivs som en splittrad kontinent, en diskussion som kanske inleddes i och med att Storbritannien röstade för att gå ut ur EU. Den uppenbara följdfrågan för många har länge varit: vilket land är nästa ”exit”-land? – Det verkar ju som om politiska partier och andra rörelser som tidigare har fantiserat om att lämna EU, som t.ex. Sverigedemokraterna och Le Pen, har åtminstone för närvarande lagt ner det. Också Salvini i Italien och det gänget talar om att vi ska reformera Europa från insidan. De har ju sett hur det går för de stackars engelsmännen.

in på betydelsen av den inre marknaden. EU har gett oss den fria rörligheten, som gör det möjligt för alla EU-medborgare att resa i hela unionen utan annat än ett giltigt identitetsbevis. Fria rörligheten av varor gör det möjligt för oss finländare att köpa goda apelsiner i januari och beställa reservdelar till bilen över nätet direkt från Tyskland eller Tjeckien. Många liknande saker som vi tar för givet skulle inte existera över huvud taget utan EU, kommenterar jag. – Den fria rörligheten har blivit en självklarhet för många, säger domare Rosas. Också om jag frågar mina barn, kopplar de inte ihop det med EU, utan tänker att det alltid har varit så. Men då det sker något som Brexit, börjar man se, inte bara i England, utan i hela Europa, vilka dramatiska följder det kan bli av ett utträde.

B R E X I T- D I S K U S S I O N E N L E D E R O S S

DEN EUROPEISKA RÄTTSSTATEN På en del håll i Europa, främst Polen, Ungern och Rumänien, har högersinnade regeringar genomfört reformer som inte stämmer överens med de värderingar som EU är uppbyggt kring. Rättsstatsprincipen, ett begrepp som för många kan kännas främmande, är något som vi i Finland ofta ser som en självklarhet. Det handlar om att allt staten gör baserar sig på ett ordnat, lagligt system, med allt vad det innebär om oberoende, demokrati och yttrandefrihet. H O T E T M O T R ÄT T S S TAT E N syns på olika håll i Europa. I Polen handlar det om domare som tvingats gå i pension, vilket höjer risken för att domstolssystemet blir mera politiskt. Domare Rosas är ändå hoppfull, eftersom Po-

2.

tema JENNY BERGHOLM

len anpassade sig till EU-domstolens dom som fördömde lag­ändringen. – Det är ju bekymmersamt, men vi ska nog inte kasta yxan slutgiltigt i sjön. Det är bara ett exempel, men att Polen genom en lagändring fogar sig efter domstolens beslut betyder mycket, även om polackerna nog kritiserade det. – Vi får nästan varje dag begäran om förhandsavgöranden från Polen, om man ser på dem skulle man inte ens kunna inbilla sig att det finns några problem. En del av det polska domstolssystemet är nog fortfarande ganska självständigt. LAND SKALL MED LAG BYGGAS Domare Rosas har arbetat i EU-domstolen, som är det högsta juridiska organet i hela unionen, sedan 2002. Jag ställer en sista fråga: – Vad betyder rättsstaten för dig? Domare Rosas lyfter fram kopplingen mellan demokrati, rättsstat å ena sidan och ekonomisk utveckling å den andra: – Jag skulle fortfarande påstå, även om det finns de som tycker att Kina är ett exempel som inte bekräftar min tes, att ett land, eller i det här fallet EU, inte kan utveckla sig ekonomiskt då man kommit över en viss gräns, om man inte har ett rättsstatligt system. Det mest centrala är väl ändå oberoende domstolar och att vi har en viss maktfördelning så att en tillfällig majoritet inte kan avgöra alla frågor. – Om man inte har oberoende organ som sköter tolkning och tillämpning och ger en viss stabilitet och rätts­ säkerhet, så slår man huvudet i taket i något skede.

2019 N YA

my int

mi ka ka vis mä är un

tro en

FÖR

pe all ma ett gri vid E ge Tro era som de


A

m-

sta att ns iti-

gönte En de

det Jag

mong

de äfnte en Det att ori-

EU R O PA B L A D E T

BREXIT: TRE FRÅGOR TILL TRE BRITTER

5

Så här i Brexit-tider ställde vi tre frågor till tre brittiska Europaparlamentariker:

1. HUR HAMNADE VI HÄR? 2. VAD KAN VI GÖRA NU? 3. VAD KAN VI LÄRA OSS AV DET? 2. EU27 behöver hålla samman och fortsätta berätta för Storbritannien att den överenskommelse vi har på bordet är den bästa de kommer att få, att ingen deal är lika bra som ett EU medlemskap och om ni vill ändra er om utträdet och stanna skulle vi vara glada.

CATHERINE BEARDER

Liberal Democrats/ALDE Foto: European Union 2019

2.  På bild: 1. EUROPEISK A UNIONENS DOMSTOL I LUXEMBURG.

2. ALL AN ROSA S HAR VARIT DOMARE VID EUROPEISK A UNIO NENS DOMSTOL SEDAN JANUARI 2002.

FOTO

Jenny Bergholm

Domare Rosas hänvisar till Kina som haft en mycket snabb ekonomisk utveckling, men som inte kan klassas som en rättsstat. – Kinas ekonomiska tillväxt håller ju på att minska. Jag är fortfarande böjd att tro att de inte kan komma upp till västeuropeisk eller amerikansk nivå om de inte går mot, inte nödvändigtvis en västerländsk demokrati i ordets alla bemärkelser, men ett mera rättsstatligt system. De är bra på att kopiera, men vad har de uppfunnit under de senaste åren, frågar sig domare Rosas. – Ryssland har ju klart också stagnerat, och jag tror att bristen på rättsstatlighet är åtminstone en delförklaring. och rättsstaten är grundpelarna för det västerländska samhället har det alltså en viktig roll för innovation. Det faktum att man kan lita på att lagar följs, och att det finns ett polis- och domstolsväsende som opartiskt ingriper då lagen överträds, skapar en grogrund för vidareutveckling. Europa må befinna sig vid ett vägskäl, men läget är inte så kritiskt som det ibland kan låta. Trots de hot som ibland lyfts upp är EU en fungerande helhet som åstadkommer förändringar som aldrig hade varit möjliga om medlemsländerna hade gjort det själva.

F Ö R U T O M AT T D E M O K R AT I

lkts­

A

T EM A

EU R O PA B L A D E T

1. Helt enkelt för att premiärminister David Cameron spelade med en folkomröstning om EU-medlemskapet och det slog fel, och det dramatiskt. Brexit har alltid handlat om det konservativa partiet och dess splittring angående Europa. Folkomröstningen var Camerons försök att ena partiet, men allt det gjorde var att dela partiet ännu mera och polarisera landet för en lång framtid. Brexit var också, enligt min åsikt, en kulminering av människors frustration om ”hur det är”. Livet blev inte bättre efter den finansiella kraschen 2009, lönerna förblev låga och levnads­kostnaderna steg. Jag tror att många människor använde EU-omröstningen som en protest för att få regeringen att vakna upp. Lämna-kampanjen spelade på de här rädslorna och utnyttjade det faktum att befolkningen var mycket fel­ informerad om EU och vad det betyder för deras liv. 2. Hålla oss till EU:s värderingar och principer och fortsätta bevisa varför europeiska länder är bättre när de jobbar tillsammans. Jag bara hoppas att Storbritannien en dag kommer att inse vilket oerhört misstag de har begått, och återansluta sig. 3. Vi måste alla vara medvetna om vilket spel nationalisterna spelar. De kan väldigt enkelt spela på folks känslor och använda EU, invandrare, eller andra ”okända” som syndabock för alla våra bekymmer. Bemöt det här, inte med förklaringar, utan med känslor. Utmana nationalismen och den falska patriotismen, förklara att du kan älska ditt land och vilja arbeta med dina grannar. Påminn människor om att det är nationella politiker som har misslyckats, inte EU och hylla de positiva saker som ofta tas för givet. Vi kan inte låta de som förespråkar hat och splittring vinna.

PAUL BRANNEN

Labour/S&D Foto: Office of Paul Brannen 1. Under många år har både vänster- och högerregeringar och media konstant misslyckats med att förklara fördelarna med EUmedlemskapet för den brittiska folkmassan och istället fokuserat på EU:s tillkortakommanden. Varje negativ inverkan på Stor­ britannien har lyfts upp medan de positiva samtidigt har ignorerats. Under de senaste åren har diskussionen kring migration blivit allt mera giftig. Politiker, media, religiösa aktörer, företag, civilsamhället etc. har alla misslyckats med utmaningen att förklara för den brittiska folkmassan att fördelarna med immigration är större än nackdelarna. Situationen har förvärrats av okunskap om det verkliga antalet invandrare (som är mindre än många tror), var de egentligen kommer från (mindre än hälften från EU) och en ökning i rasismen på högerkanten. De åtstramningar regeringen gjort i offentliga utgifter har tagits ut på Storbritanniens fattigaste samhällen, som nu hittar sig själva i ett land där de rikaste fortsätter bli rikare medan de fattiga blir fattigare (Storbritanniens välståndsskillnad är den högsta i EU). Detta har lett till att de fattigare helt förståeligt är öppna för argumentet att det vore bättre för dem utanför EU.

2019

3. Låt inte bli att tilltala svåra, komplexa och splittrande frågor såsom migration. Låt inte välståndsskillnaden mellan de fattiga och rika öka. Överdriv inte EU:s brister. Offentliggör EU:s framgångar.

JULIE GIRLING

Conservative Party/EPP Foto: European Union 2019

1. I snäv mening hamnade vi här på grund av att det brittiska folket med en mycket liten marginal röstade för att lämna EU, men frågan är i verkligheten givetvis mycket mera komplex då man gräver lite djupare. Brexit har utan tvivel varit mer av en process än en händelse. Det är viktigt att notera att de andra grundande staterna till Europeiska gemenskapen använde sitt veto för att hålla Storbritannien utanför. Oftast har EU-medlemskapet granskats genom en begränsad, fristående och främst ekonomisk lins. Tyvärr gjorde de politiska ledarna ingenting för att stärka den ambitiösa idén om ett mer förenat Europa, utan istället exploaterade de britternas likgiltighet för att dölja sina egna misslyckanden. Under en 40-årig period genomgick Storbritannien andra stora sociala och ekonomiska förändringar: betydande invandring, minskad industrialisering, regionalism och brist på politisk anpassning. Det är inte oväntat att det brittiska folket vid en folkomröstning gav en arg, bakåtsträvande och regressiv spark. David Cameron utlovade en folkomröstning kring EU-­ medlemskapet utan avsikt att hedra den. Det var som att spela roulette med Storbritanniens framtid – ett spel han förödande nog förlorade. I själva verket skulle argumentet bakom själva Brexit visa sig vara för förödande för att faktiskt levereras, men statsministern kunde med stöd av en enad koalition ha arbetat fram en rimlig kompromiss. Storbritannien befinner sig i en mycket deprimerande situation: internt splittrad, konstitutionellt paralyserad, utan ledare och i ett allvarligt ekonomiskt tumult. 2. Bollen är nu på Storbritanniens planhalva, och vad regeringen eller parlamentet besluter inom den närmaste framtiden kommer att diktera vägen för Brexit. 3. För det första är det extremt farligt att spela partipolitik med en nations framtid. Jag skulle också tänka efter en gång extra angående hur hätska krafter som kan släppas lösa om man organiserar en dåligt övervägd folkomröstning. Slutligen skulle jag notera en nations gömda bräcklighet. Det var slående hur folkomröstningen egentligen inte alls handlade om Europeiska unionen. I själva verket ledde argumenten för att lämna till att britterna kunde känna sig som offer, och då använda EU-medlemskapet som en täck­mantel för de nationella misslyckanden.


N 6 T EM A N YA

Målmedvetna tag behövs för att bekämpa den gråa ekonomin kolumn ANNA-MAJA HENRIKSSON Partiordförande, SFP

är att upprätthålla och utveckla vårt nordiska välfärdssamhälle. Skolan, vården och omsorgen, vår infrastruktur, våra kulturinstitutioner och allt det andra som är viktigt för oss är beroende av skattemedel.

M Å L E T M E D VÅ R B E S K AT T N I N G

S A M T I D I G T V E T V I AT T den gråa ekonomin i Finland orsakar stora förluster av skatteintäkter för samhället. Med grå ekonomi avses laglig affärs- och företagsverksamhet där lagstadgade avgifter och skatter försummas. Det kan t.ex. handla om s.k. svart arbete där lön som betalas ut kontant till löntagaren inte anmäls till beskattaren och där arbetsgivaren inte betalar socialförsäkringsavgifter för löntagaren. D E N G R Å A E KO N O M I N F Ö R S VAG A R den allmänna skattemoralen och försvårar konkurrensmöjligheterna för företag som bedriver laglig verksamhet. Enligt vissa undersökningar (riksdagens revisionsutskott 2010) uppgår den gråa ekonomin till 10–14 miljarder euro, vilket motsvarar 5,5–7,5 procent av bruttonationalprodukten. Detta betyder att den gråa ekonomin orsakar ekonomiska förluster på 4-6 miljarder euro per år för samhället. Vi talar alltså om en mycket ansenlig summa och ett stort samhällsproblem. En summa som skulle bidra enormt till finansierandet av välfärdssamhället och samhällsbygget. Genom att minska den gråa ekonomin kunde vi till exempel bättre finansiera viktiga infrastruktur­projekt eller lätta på skatten på arbete.

viktigt att målmedvetet bekämpa den gråa ekonomin såväl på nationell, europeisk som global nivå. Det centrala är att minska möjligheterna att begå brott, öka risken för att åka fast samt förbättra myndigheternas förmåga att reagera när det gäller avslöjande och bekämpning av grå ekonomi. På nationell nivå måste vi bl.a. se till att polisen, åklagarväsendet, domstolsväsendet, tullen och skatteförvaltningen har tillräckliga resurser för att effektivt kunna bekämpa den gråa ekonomin. Samarbete mellan våra olika myndigheter är viktigt för att uppnå effektiva resultat. Under min tid som justitieminister jobbade jag aktivt med dessa frågor som medlem i regeringens ministerarbetsgrupp för bekämpning av grå ekonomi. Trots att SFP denna valperiod suttit i opposition har vi bland annat i våra alternativa budgeter fortsatt betona vikten av att motverka svartjobb.

DÄ R F Ö R Ä R D E T O T R O L I G T

D E T Ä R V I K T I G T AT T komma ihåg att den gråa ekonomin inte känner till några landsgränser. Som ett beskrivande exempel kan nämnas att enligt Europeiska kommissionen orsakar skattebedrägerier i anslutning till EU:s inre marknad årligen en momsförlust på upp till 50 miljarder euro.

över att vår skickliga och kunniga Europaparlamentariker Nils ”Nicke” Torvalds aktivt jobbat också med frågor gällande bekämpning av grå ekonomi i Bryssel och Strasbourg. Nicke har varit med och förhandlat fram EU:s nya anti-penningtvättsdirektiv, där reglerna kring transparens har stärkts ytterligare. Dessutom har Nicke lett ALDE:s arbete i Europaparlamentets specialutskott mot ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt.

J A G Ä R M YC K E T S T O LT

 ILLUSTRATION

Sofia Jern

2019 N YA

E


A

A

EURROOPA PABBLLAADDEET T EU

REP O R TAG E

7

LÄCKOR AVSLÖJAR SKATTEFLYKT OCH GYLLENE VISUM – VAD GÖR EU? L U X L E A K S , PA N A M A PA P P R E N ,

reportage

Fotbollsläckan, Bahamasläckan, CumEx-skandalen... Lägg ANTON NILSSON till ett antal fall av allvarlig penningtvätt, också nära oss, och det är tydligt att listan över de olika avslöjandena om skatteflykt och penningtvätt vi sett de senaste åren kan göras lång. Skandaler som dessa visar tydligt vilka brister vi har i det europeiska systemet. Skatteflykt skadar förtroendet för det finansiella systemet, det gör att länder och regioner förlorar skatteintäkter som kunde användas i välfärden. Det leder till orättvis konkurrens där små- och medelstora företag betalar full skatt samtidigt som stora, multinationella företag kan föra vinster till skatte­paradis för att på så sätt betala en lägre skatt. Samtidigt kanaliseras pengar tvättade runt om i Europa till den organiserade brottsligheten och terrorister. Det är alltså problem vi verkligen behöver tackla och på goda grunder frågar sig säkert många varför EU inte har gjort mer för att lösa det. Svaret på den frågan har egentligen flera delar. PA R A D I S PA P P R E N ,

och främst att EU inte har befogenheter på området som verkligen skulle kunna komma åt problemet – nämligen beskattning. Ska EU kunna göra någonting på beskattningsområdet behöver alla länder vara överens. I praktiken innebär det att ett litet land på egen hand kan stoppa alla EU-beslut som på allvar skulle kunna tackla skatteflykt. Rent krasst finns det vissa länder som idag tjänar pengar på skatteflykten och de vill av den anledningen inte göra ett dugg. Vi har alltså en klassisk ”fingrarna i syltburken-problematik”. FA K T U M Ä R F Ö R S T

om att frångå systemet med enhällighet och istället kräva kvalificerad majoritet i frågor som gäller skatt. Det skulle såklart innebära att en del makt flyttas över till EU men å andra sidan skulle problematiken åtminstone kunna minskas. De diskussionerna går dock långsamt framåt och Finlands regering har befunnit sig i vad man kan kalla lite dåligt sällskap, där man tillsammans med länder som uppenbart själva ägnar sig åt tveksamheter när det kommer till skatt ställer sig på tvären till alla förslag som skulle ge EU mer inflytande för att tackla skatteflykt. Det betyder däremot inte att EU helt saknar verktyg och att ingenting har gjorts. Konkurrens­politik är ett område där EU faktiskt har befogenheter och det är tydligt att vissa skattefördelar företag har fått runt om i EU inte kan ses som förenliga med idén om rättvis konkurrens. Den liberala EU-kommissionären Margarethe Vestager har på det här området gjort ett jättejobb. Hon har med stark tydlighet tagit sig an medlemsstater som agerat tveksamt och tagit stora företag till domstolen där de tvingats till betydande bötessummor.

D E T PÅG Å R D I S K U S S I O N E R

EU R O PA B L A D E T

E U R O PA PA R L A M E N T E T H A R O C K S Å gjort sitt. Det pågår hela tiden något av en katt och råtta-jakt där tveksamma företag och individer hittar nya kryphål och lagstiftarna försöker täppa till dem. Bland annat har anti-penningtvättsdirektivet uppdaterats och stärkts men mycket av arbetet har också skett långt från medias strålkastarljus. Det är lätt att tala om att bekämpa skatteflykt i stora tal och spännande nyhetsartiklar men när lösningen på ett problem heter att ”direktivet mot skatteundandraganden uppdateras för att också täcka hybrida missmatchningar med tredjeländer” är det plötsligt inte lika sexigt. Även om det är den här typen av lagar som faktiskt gör skillnad. Ett konkret exempel på hur saker och ting i alla fall går åt rätt håll kan man se på den brittiska ön Isle of Man. Nils Torvalds besökte ön i höstas tillsammans med en delegation från Europaparlamentets specialutskott mot skatteflykt och penningtvätt. Isle of Man har knappast gjort sig känt för sina goda insatser på skatteflyktsområdet men besöket visade att det i alla fall tas steg i rätt riktning. Torvalds berättar själv: – Isle of Man är egentligen ett väldigt intressant exempel. De har tidigare varit djupt involverade i mycket tveksamma affärer men vi kan nu se hur de är pressade från flera olika håll. I takt med att frågan om skatteflykt hamnat högre upp på den offentliga agendan har också Isle of Man insett att man behöver öka transparensen för att hålla någon slags legitimitet i förhållande till andra länder. – Samtidigt ser vi att pressen på dem från London också har ökat. Stor­britannien och främst London City förstår att de har ögonen på sig i dessa frågor och de vill inte riskera att landet får en sämre bild än nödvändigt. Dessutom är det tydligt att EU:s uppdaterade regelverk har gjort det svårare och svårare för t.ex. Isle of Man att fortsätta hitta kryphål. Totalt sett ger alltså det här en viss trovärdighet till EU:s åtgärder på skatteflyktsområdet. Även om det ibland går frustrerande långsamt så går det åt rätt håll.

D E T N U VA R A N D E E U R O PA PA R L A M E N T E T

har haft ett relativt stort fokus på skatteflykt och penningtvätt. Diskussioner kring inrättandet av ett helt nytt utskott för dessa frågor pågår inför nästa mandatperiod. Vilken prioritet det får avgörs av det nya Europaparlamentet som tillträder i sommar. Men en sak är säker, tveksamma företag och brottslingar kommer inte att sluta söka kryphål för att slippa undan att betala den skatt de ska betala och därför måste arbetet med att försöka stoppa dem fortsätta.

2019

SAGT OM NILS: SIEGFRIED MURESAN, EPP:

”Efter att ha arbetat tillsammans med Nils kring flera viktiga filer i Europaparlamentet kan jag säga att hans professionalism och hans noggrannhet då det kommer till detaljer är ett utmärkt exempel för hans MEP-kollegor. Nils är högt respekterad bland hans kollegor i parlamentet. Hans kunnande, erfarenhet och nätverk möjliggör att han kan nå bästa möjliga resultat i förhandlingarna här i Europaparlamentet.”

 På bild: DELEGATIONEN FRÅN EUROPAPARL AMENTET I DISKUSSIO NER OM SK AT TEPARADIS PÅ ISLE OF MAN. EU:S UPPDATERADE REGELVERK HAR GJORT DET SVÅRARE FÖR SK AT TEPARADIS SOM ISLE OF MAN AT T HIT TA KRYPHÅL .

FOTO

Benoit Wets


8

T EM A N YA

NILS TORVALDS:

1.

DET GÄLLER ATT SAMLA DE VETTIGA KRAFTERNA Intervju 

TORBJÖRN KEVIN

och i Tyskland var det konservativa krafter som byggde E U R O PA G Å R T I L L val och Nils Torvalds ser bekymrad ut. Faller samarbetet mellan de kloka, framåtriktade par- det sociala välståndet. tierna på en konkurrens dem emellan eller kan man ”FRUKTANSVÄRT FARLIGT” samarbeta? – Allt fungerade, men ingen förstod vad som hände Innan vi nått därhän har han tagit sats i historien. Europa har länge byggt något av en illusion kring samarbe- under ytan: Den kollektiva identiteten upplöstes. Vi tet mellan Tyskland och Frankrike som nu börjar kän- gick bildligt talat från devisen ”Alla socialdemokrater nas besvärlig. Utvecklingen bland de politiska partierna förenen eder” till ”Alla individualister skingren eder”. – Titta på Frankrike. Vad gjorde Macron? Han upplöste skapar problem i gamla strukturer. Det nya är vad en lång modernisering egentligen har betytt. Den drog un- de gamla partierna som var byggda på kollektiva identider 1800-talets sista decennier fram som en ångvält över teter och plötsligt fanns inte ens grundstenarna av det gamla politiska systemet kvar. de nationalstater som hade byggts upp under ett sekel. – Vi är mitt uppe i en övergång från gamla identiteter Den första moderniseringsvågen kastade allt över ända och man skapade kollektiva identiteter i termer av till nya och allt flyter, det kan vara fruktansvärt farligt. bland annat borgare och arbetare – i Finland dessutom T O R VA L D S D R A R Y T T E R L I G A R E en historisk parallell. Vad föll med ett ruralt proletariat. Weimarrepubliken på? På att ledande politiker inte klaEfter andra världskriget byggdes ett välfärdssamhälle rade av att samarbeta. I bristen på förmåga att skapa ett utifrån en pacificerad socialdemokrati. Det renodlades samarbete stiger helvetet fram. Lägg ihop Brexit, plus i Sverige, Danmark och Norge, vi hade vår Kekkonism det faktum att Finlands regering inte klarade av att hålla

NIL S TORVALDS

"VI HAR FRAMFÖR OSS EN UTMANING SOM TVINGAR OSS ATT FINNA DEN GEMENSAMMA RÄTTA VÄGEN OCH DEN KAN VI NÅ VIA KLIMATFRÅGAN – SOM INTE HANDLAR OM SKOGEN UTAN OM ENERGIPRODUKTIONEN, TRANSPORTERNA OCH DEN TUNGA INDUSTRIN." ihop, att det politiska systemet redan är utplånat i Italien. – I den här sitsen kommer Orbán och Visegradländerna åt att spela, och till och med den tyska så enstämmiga politiken ser ut som om den är på väg mot sin upplös-

2019 N YA


A

EU R O PA B L A D E T

A R T IK EL

 På bild 1: NIL S TORVALDS TAL AR VID ÅBO AK ADEMIS HUNDRA ÅRS JUBILEUMSFEST HÖSTEN 2018.

FOTO

Felix Rantschukoff

SAGT OM NILS: U L R I K E R O D U S T, S & D :

”Samarbetet med Nils Torvalds har varit och är speciellt viktigt för mig. Han är en tillförlitlig partner då det kommer till genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken.”

JA R O S Ł AW WA Ł E S A , E P P :

”Under förhandlingar av den fleråriga planen för beståndet av torsk, strömming och vassbuk i Östersjön har Nils Torvalds utmanat mitt tålamod flera gånger, men i slutet visade han sig vara öppensinnad, konstruktiv och professionell. Det här ledde till en lyckad slutsats i arbetet med det här komplicerade projektet.”

1.

A

”PARTIERNA SAKNAR MÅL” Jag efterlyser konkretion och får svaret att dagens ideologilösa partier inte har några mål. – Vi borde nationellt och på europeisk nivå ena oss om något som de flesta kan ty sig till, innan den stora opportunismen kastar alla vettiga frågor åt sidan! Vi borde klara av att formulera en gemensam utmaning. Men har inte invandringsfrågan blivit ett europeiskt hinder? Torvalds blir ivrig. – Vårt problem är att vi inte vill använda uttrycket ”illegal invandring”. Men om vi inte vill ha klara begrepp har vi ingen klar invandringspolitik eftersom vi inte gör skillnad på hur och varför människorna har kommit. Vi är inte skyldiga att ge alla asyl, men det finns andra medel att ge internationellt skydd om vi vill ta emot folk. Men om vi inte definierar det kan vi inte heller hantera frågan. Vi måste beskriva sakerna med deras rätta namn. – Vi vet att huvuddelen av de som kom 2015 var män i fertil ålder och de kom från totalt icke-moderniserade förhållanden. Nu vill vi tro att vi kan integrera dem bara genom att vara jättevänliga och hyggliga, men det är inte sant! Vad EU gör är att man öppnar ett diskussionsfält som andra utnyttjar. Att integrera människor från andra kulturer är synnerligen svårt och utmanande. Det kräver alltså långt mera invecklade åtgärder och kostar därför mycket mera. Men är det inte för sent nu i Europa? Nils Torvalds svarar med att peka på den nya ord­ föranden för De gröna i Tyskland. Annalena Baerbock talar med rätta termer: Får man inte asyl eller tillfälligt skydd ska man återpassas till hemlandet. Klarar Europa av att diskutera så här så kan vi klara av det. Gör vi det inte kan Orbán & Co skrämma folk på en landsbygd där man är bitter över att ha blivit på efterkälken i de snabba förändringarna efter socialismen.

VEM ÄR ”VI”? – Vi har framför oss en utmaning som tvingar oss att finna den gemensamma rätta vägen och den kan vi nå via klimat­f rågan – som inte handlar om skogen utan om energiproduktionen, transporterna och den tunga industrin. Det är de stora strömmarna som måste åtgärdas och det är viktigt att vi klarar av det på ett hederligt, intelligent och kunskapsrikt sätt. Torvalds ser EU-kommissionens papper på 400 sidor som en långsiktsstrategi att bygga på. Olika länder måste välja olika strategier, men gemensamt är att det krävs mera el. Och det effektivaste sättet att förvandla energi till något nyttigt är att producera el. – Vi klarar inte den här ekvationen utan kärnkraft. Jag har röstat emot, jag älskar inte kärnkraft, men vi måste acceptera den som en byggsten, som ett av de moraliska imperativ vi ställs inför nu, och som vi inte har rätt att sumpa bort. UNGA VILL TA ANSVAR – Förnuft finns i alla länder. Men om inte någon säger A så får vi ingen som säger B. Det här gör mig faktiskt entusiastisk. När jag träffar unga ser jag denna entusiasm, jag ser att man vill ta ansvar. Men de sitter inte i EU-parlamentet. – Nej, vi måste hitta de informella grupper i parlamentet som vill se framåt. Det går att samarbeta med många grupper, jag har samarbetat bra med såväl konservativa som med de gröna. Vad kan man mera begära? Det gäller att samla de vettiga krafterna.

 På bild 2: NIL S TORVALDS TILL SAMMANS MED ALDE-KOLLEGAN GERBEN-JAN GERBRANDY UNDER UTBY TE AV Å SIK TER MED KOMMISSIONÄR VELL A OM VARGPROBLEMATIKEN.

På bild 3: MÅNGA KONTAK TAR NIL S TORVALDS OM SIN ORO KRING KLIMATFÖRÄNDRINGEN. OM VI KL ARAR AV AT T SAML A DE KONSTRUK TIVA KRAF TERNA I EUROPA K AN VI TILL SAMMANS NÅ EN BÄT TRE FRAMTID, SOM DEN LUMIA NEVANLINNA FRÅN ESBO HAR RITAT.

N

E N ,

Ita-

A

kunna högakta våra medpolitiker och man måste visa att man gör det. – Om vi civiliserade politiska partier inte klarar av att samarbeta gör vi samma misstag som Tyskland gjorde i slutet av 1920-talet fram till 1933.

ning. Nästa blick bakåt landar i 1969. Willy Brandt har vunnit valet i Västtyskland och lovar Europa att Västtyskland lägger 20 procent av sitt valutaöverskott i en valutafond – om alla lovar hålla sig till reglerna. Nu har det gått 50 år och vi har fortfarande svårt att hålla oss till reglerna. Det undergräver vår förmåga att skapa stabilitet, produktivitet och innovationsförmåga. – Hade man sagt ja till Willy Brandt och agerat flexibelt skulle vi inte ha värjt oss mot krisen 2007–2008 men vi hade kommit betydligt lindrigare undan.

MÅSTE UPPTRÄDA VÄLUPPFOSTRAT Hur ska vi vända på detta? Torvalds överraskar. Han har lärt sig något de senaste åren. Om man uppträder väluppfostrat och kringsynt kan man åstadkomma något. Vi måste

ALDS

na ga ös-

9

2.

EU R O PA B L A D E T

3.

2019

FOTO

Jenny Bergholm ILLUSTRATION

Lumia Nevanlinna


10

A R T IK EL N YA



K O D

På bilderna 1. Kenneth Karp till vänster visar för Nils Torvalds och Stefan Thölix på en karta på vilka ställen vargar har rört sig i Helsingbyområdet. 2. Vid Laihia-gränsen mötte rovdjurskontaktperson Vesa Mattila och Mikko Huita upp för att berätta om vargar som följt efter en cyklande skolpojke, en joggare och som dödat både hundar och en kalv i trakten. Riksdagsledamöterna Susanna Koski och Mats Nylund var även med på bussturen och seminariet. 3. Kartan visar vargobservationer i Laihila under 2018. FOTO

Elisabet Rantschukoff

1.

2.

INGEN RÄDDER FÖR VARGEN HÄR?

TRA CEN

te

AL LÅ

artikel

3.

ELISABET RANTSCHUKOFF ett telefonsamtal. – När tänker EU göra något åt alla vargar som stryker omkring på skol- och husgårdar här i Österbotten? Vi kan inte ha rädda skolbarn som måste skjutsas till skolan och fårfarmare som inte vågar ha sina får ute! Vi har alldeles för många rivna jakthundar och får redan nu! Den där Torvalds borde komma och se med egna ögon hur vi har det! Den som ringde var Ghita Bodman från Karkmo, Korsholm. Vi hade träffats på ett av de många vargseminarier som ordnades förra hösten i Öster­botten. – Givetvis kan Torvalds komma, svarade jag. Bodman, tillsammans med Vasanejdens älgförvaltningsgrupp, satte då igång planeringsprocessen och fick flera med sig; Intresseföreningen för en levande skärgård, Vasanejdens älgförvaltningsgrupp, Vasanejdens jaktvårdsförening och Österbottens Svenska Producentförbund. Resultatet blev en ”vargsafari” en kall decembersöndag och därpå följande vargseminarium vid Wasa UF Skatila dit ca 150 personer kom för att diskutera.

D E T B Ö R JA D E M E D

M E D E N M I N I B U S S for vi runt i Karkmo-HelsingbyVikby-Tölby-Solfområdet och såg alla de femtiotal marschaller som hade tänts vid de gårdar där vargar observerats. Eldarna visade på ett effektfullt, visuellt sätt hur nära skolor, husknutar och ladugårdar vargarna rört sig. På en uppförstorad karta kunde vi se var vargen observerats. E N L I G T N AT U R R E S U R S I N S T I T U T E T L U K E : S senaste siffror återfinns nu 70 procent av Finlands hela vargbestånd längs det västliga kustbandet. Här finns hjortar, rävar, harar och mårdhundar i övermått, jämfört med näringsläget i östra Finland. Men i västra Finland och längs hela kustremsan ner till Kotka, finns också människorna, hus- och farmdjuren. Och att ha vilda vargar springande på ga-

tor och över gårdar, väcker starka känslor hos de flesta. Vissa är fascinerade av att ha ”vildmarken” så nära inpå, men många känner sig också otrygga och framförallt skolbarnen är rädda. Många frågar sig hur det kan vara okej med lösa vargar i tät­bebyggelse, men hundar måste vara kopplade enligt lag. Båda kan ju bita och skada. Och döda. Varför kommer vargen så nära tätbebyggelsen och visar så liten rädsla för människan? Har vargen habituerats, dvs blivit van vid livet i en by eller stad? Har vargen blivit som änderna? Stadsänder låter sig matas, men ute i skärgården är de skygga och flyger genast iväg då en människa närmar sig. I naturen är människan inte lika med mat för änderna. Men nog i städerna. För vargen har tätbebyggelse blivit lika med mat. Nyhetsrapporteringarna har på senare tid duggat ganska tätt om lemlästade och dödade farmrävar, hundar, får och till och med kalvar. Kommuner har skjutsat sina skolbarn till skolan och Mulle-aktiviteter för dagisbarn har ställts in. Älgjaktlag har tvekat att ha med sina jakthundar. Folk tvekar att gå ensam i skogen och plocka bär eller svamp. Polisuppdragen – och kostnaderna – på grund av vargobservationer har ökat tiofalt på ett år i Österbotten. De motsvarar nu tre årsverken. F I N L A N D Ä R I N T E det enda EU-landet där vargar i tätbebyggelse nuförtiden orsakar problem och skador. Liknande problem finns även i Sverige, Tyskland, Frankrike och Spanien. Problematiken har inte gått Europaparlamentet förbi. I november 2017 godkändes en resolution som underströk att vargen, som nu uppnått en gynnsam status, inte mera behöver ett så strikt skydd. Resolutionen slog även fast att man bör söka flexibla och regionala handlingsmönster som skulle falla inom ramen för Habitatdirektivet.

BA

NATURRESURSINSTITUTET LUKE:S SIFFROR:

(mars 2018 innan de nya vargkullarna kommit) 2017 14 VARGFLOCKAR 2018 20 VARGFLOCKAR

16 av de 20 vargflockarna finns nu i Finlands västra stamförvaltningsområde: 2017 70-80 VARGINDIVIDER 2018 120 VARGINDIVIDER

SAGT OM NILS: B A S E I C K H O U T, G R E E N S :

”Nils är en utmärkt kollega att arbeta med. Givetvis är vi inte av samma åsikt i alla frågor, speciellt de ekonomiska värderingarna förklarar varför Nils sitter i den liberala gruppen. Men det jag värdesätter extremt mycket är att man alltid kan diskutera ärligt med Nils och man vet var han står. Och då man har en överenskommen gemensam linje, så håller Nils fast vid den och är således en bra allierad för att upprätthålla linjen. För mig är Nils en viktig aktör som jag kan bygga vidare med. Då det kommer till gröna frågor kommer vi oftast till en bra gemensam förståelse. Europaparlamentet skulle dra stor nytta av flera personer som Nils.”

2019 N YA

vär De sto gö up ka dig ha sto Oc nå

FÖR

mi pe sio fin De mä att sät nå lig av All ba niv fak be DÄ

de nu och mi tur pe ka 30 fra


A

EU R O PA B L A D E T

T EM A

11

Östersjön och klimatet behöver förändringar på systemnivån

KOLDIOXID, KLIMAT OCH DEN KOMPLEXA DISKUSSIONEN

kolumn SAARA KANKAANRINTA Styrelseordförande, Baltic Sea Action Group www.bsag.fi knappast undgått någon. Bra så. För att jorden även i framtiden skall vara livsduglig är det nödvändigt att minska på koldioxidutsläppen. Men tyvärr räcker det inte med att enbart minska på dem, vi måste också få koldioxid bort ur atmosfären. Havet och växligheten har under gångna årtionden bundit väl­diga mängder koldioxid, men deras kapacitet är begränsad. Därför har uppmärksamheten på sistone fästs vid jordmånens förmåga att lagra koldioxid. En stor potential finns speciellt i jordbruksmarken. Idag utgör åkrarna en utsläppskälla, så också i Finland. Men samtidigt har jordbruksmarken enorm potential att binda och lagra koldioxid. Enligt de senaste beräkningarna kunde åkrarna genom ändrade jordbruksmetoder binda och lagra en koldioxidmängd som motsvarar 35% av de årliga globala koldioxidutsläppen. En bra jordmån är väsentligt också för Östersjön. Då den organiska massan ökar, förbättras åkerns förmåga att hålla både vatten och näringsämnen för växternas bruk. Detta leder till att näringsämnena inte hamnar i vattendragen och försvårar Östersjöns övergödningssituation ytterligare, medan förmågan att hålla vatten blir allt viktigare då tor�ra somrar blir allmännare. Dessutom motverkar de ändrade jordbruksmetoderna förlusten av biodiversiteten, som vid sidan av excessiva näringsämnesutsläpp och klimatförändringen utgör det största hotet för Östersjön, miljön och allt liv, också mänskan. Programmet att omarbeta jordbruksmetoderna (Carbon Action) utgör Baltic Sea Action Groups (BSAG) största satsning för tillfället. Tillsammans med 113 finländska pilotgårdar och vetenskapssamfundet söker BSAG efter de metoder som maximerar ökningen av koldioxidbindningen i jordmånen. Samtidigt måste resultaten kunna mätas och verifieras. På så sätt kan jordbruken bli en aktiv och betydande aktör i lösandet av den existentiella klimatutmaningen. Carbon Action-programmet har ett brett stöd bland såväl intresseorganisationer som företag som är verksamma i livsmedelskedjan. De viktigaste aktörerna är dock jordbrukarna. I Carbon Action-programmet utgår vi ifrån att jordbruksmetoderna kommer att ge bättre skördar och en hållbar livsmedelsproduktion. Att jordbrukarna dessutom håller nycklarna i bekämpningen av klimatförändringen och i Östersjöarbetet utgör en helt enastående möjlighet!

D I S K U S S I O N E R N A O M K L I M AT F Ö R Ä N D R I N G E N H A R

TRANSPORTSEK TORN STÅR FÖR EN STOR DEL AV KOLDIOXIDUTSL ÄPPEN. BILDEN VISAR MORGONRUSNINGEN I BRYSSEL S CENTRUM. FOTO: Jenny Bergholm

text ALEXANDER LÅNG kring klimatuppvärmningen är inte alldeles lätt att upprätthålla. Detta eftersom den i främsta hand handlar om stora uppoffringar som mänskligheten måste göra på ett individuellt plan. Att endast tala om uppoffringar leder ju inte till något som kan kallas balans, då det snarast blir väldigt ensidigt. Dessa uppoffringar ska inte för­ringas, de har en viktig roll, men är inte lösningen till det stora problemet, den globala uppvärmningen. Och det problemet måste tacklas idag och inte någon gång i framtiden.

BAL ANSGÅNGEN I DISKUSSIONEN

F Ö R AT T S K A PA en balanserad diskussion kring minskandet av koldioxidutsläppen och kampen mot klimatförändringen, kan inte diskussionen förenklas så mycket att den blir till ett finger­pekande på vad man får eller inte får göra. Den ska inte heller bli till det att man endast mäter vem som lever renast. Vi måste klara av att diskutera hur vi ska uppnå de uppsatta målsättningarna och till vilken kostnad det sker. Att nå till exempel IPCCs 1,5-graders mål är fullt möjligt, men stigen dit är väldigt lång och beroende av vilket av de flera ruttalternativen som väljs. Allt har sitt pris. Därför borde den allmänna debatten frångå tonen kring hur vi på individuell nivå kan hjälpa till i kampen och gå över till de faktiskt svåra besluten. Beslut som är kollektiva, beslut som i allra högsta grad är politiska.

tacksamt att diskussionen under den senaste tiden ändrat riktning. Vi talar nu mera om ambitionsnivåer, utsläppsgränser och utsläppsminskning. Men dessa nivåkrav på minskning borde inte bara debatteras på en naturvetenskaplig basis utan även ur ekonomiskt perspektiv . Vi kan enkelt påstå att vi kan minska våra koldioxidutsläpp. Vi kan enkelt tala om 30%, 40%, 50% eller till och med 60% minskning fram till år 2030. Men det är av yttersta vikt att

DÄRFÖR ÄR DET

EU R O PA B L A D E T

dessa gemensamma mål sätts ut på en bas som håller att stå på och som kan motiveras. Också på andra sätt än det att vi tävlar om vem som är ambitiösast. Vi måste vara realistiska. de gemensamt uppsatta målen krävs nämligen stora investeringar; i forskning och utveckling av teknik och infrastruktur som minskar koldioxidutsläppen. Ifall vi gör dessa satsningar, kan vi på köpet förbättra vår konkurrenskraft och skapa mera sysselsättning. Den här delen av diskussionen har så gott som helt och hållet uteblivit. Genom att bredda på perspektivet på klimatdebatten, blir den kanske inte mindre komplex, men torde leda till att allt fler förstår utmaningen och att det faktiskt lönar sig att motverka den globala uppvärmningen. Och samtidigt visa klimatskeptikerna var skåpet ska stå.

F Ö R AT T N Å

Ö S T E R R I K I S K E N AT I O N A L E K O N O M E N Joseph Schumpeters idé om kreativ förstörelse talar också för att vi måste satsa på utveckling för att kunna gå framåt. Den kreativa förstörelsen bygger på att något måste förstöras för att vi ska kunna gå vidare till något nytt. Det här kan i kampen mot klimatförändringen och minskandet av koldioxid, tas till exempel i beaktandet av fossila bränslen. För att vi ska hitta en bättre lösning för drivmedlen, så måste vi kanske ”förstöra” de fossila drivmedlen och skapa utrymme för nya och bättre alternativ på marknaden. Det politiska beslutsfattandet borde därför inte endast kretsa kring hur individens friheter kan begränsas genom framtvingat konsumentbeteende eller dylikt, utan se till att vi flyttar fram våra positioner i detta komplexa problem kring koldioxiden och klimatet. På det sättet stärks Finland inte bara som en ekologisk eller ekonomisk aktör, utan också som en global aktör. Vi spelar faktiskt roll och kan spela en roll.

DEN

2019

I den vänstra glasburken har jorden börjat lösgöra sig från myllan, och gör vattnet grumligt. Sådan jord sköljs lätt bort av regn från åkrar. I den högra glasburken ser vi hur allt hållits ihop och vattnet hållits klart. En livlig mikrobverksamhet binder jorden. Därtill finns det mera och längre växtrötter. Foto: Pieta Jarva


12

#MeTooEP – vad hände sen? kolumn ANNI HIRVELÄ Medarbetare för Europaparlamentariker Angelika Mlinar (NEOS/ALDE, Österrike)

T EM A N YA

FREDEN I EUROPA – FINLAND FRAMOM FRÄMSTA LINJEN text

som fick sitt startskott från filmindustrin och spred sig snabbt till olika arbetsbranscher och områden. Efter ett år har hastagen fått en global innebörd: den uppmärksammar hur omfattande sexuella trakasserier, sexuellt ofredande eller sexuellt våld är mot kvinnor. Meningen är att visa solidaritet med offren och att visa att de inte är ensamma.

#METOO ÄR ET T SAMHÄLLSFENOMEN

AT T D E F I N I E R A S E X U E L L A T R A K A S S E R I E R i det dagliga livet är inte alltid tydligt. Tack vare #MeToo har sexuella trakasserier fått en bredare mening och fenomenet har även fått folk att tänka på sitt eget beteende. Nu har skulden och skammen placerats där den hör hemma, hos förövaren. Men de flesta av offren har benägenhet att inte anmäla brotten på grund av den sociala stigma som fortfarande råder runt problemet. Detta är en sårlig realitet som #MeToo har bevisat. PÅ VA R J E A R B E T S P L AT S K A N missbruk av makt inklusive sexuella trakasserier uppstå – Europaparlamentet är inte ett undantag, tyvärr. Där det förekommer makthierarkier – förekommer ofta trakasserier. S T R A X E F T E R AT T # M E T O O fenomenet bröt ut antog Europaparlamentet en resolution om bekämpning av sexuella trakasserier och övergrepp i EU. Resolutionen innehöll flera viktiga åtgärder om hur man effektivast kan bekämpa sexuella trakasserier och övergrepp inom parlamentet. Där ställdes bland annat krav på att en oberoende utredning görs av trakasserierna i parlamentet och att en obligatorisk utbildning mot sexuella trakasserier för anställda och ledamöter införs. M E N S E DA N B L E V D E T tyst. Dessa åtgärder blev aldrig implementerade. Besvikelsen över att Europaparlamentet inte tagit kampen mot sexuella trakasserier på allvar fick en grupp anställda att bilda #MeToo European Parliament (#MeTooEP) – rörelsen och bloggen. Vår rörelse består av anställda från de olika politiska grupperna i Europaparlamentet, bakgrunder och nationaliteter. #MetooEP bloggen lanserades i oktober 2018. På bloggen publiceras anonyma vittnesmål om trakasserier i olika former som i första hand kvinnor – men också män – utsatts för främst av parlamentariker men även av andra inom parlamentet.

öka allmänhetens medvetenhet om sexuella trakasserier och övergrepp i Europaparlamentet. Samtidigt kräver vi ett fullständigt genomförande av Europaparlamentets resolution om bekämpning av sexuella trakasserier och övergrepp i EU. Vi kräver att Europaparlamentet, en institution vald av och representerar europeiska medborgare, också bör sätta standarderna för respekt och värdighet på arbets­platsen för de anställda.

R Ö R E L S E N G R U N DA D E S F Ö R AT T

adekvata interna regler som garanterar transparens samt grundlig, inkluderande och rättvis behandling av alla trakasserier. #MeTooEP ställer krav för att kampanjen mot sexuella trakasserier ska fortsätta också nästa mandatperiod!

VÅ R A R B E T S P L AT S M Å S T E H A

RUNE GLASBERG Politisk rådgivare för utrikesfrågor vid ALDE-gruppen

Illustration: SOFIA JERN

VÄ R L D S L ÄG E T Ä R I G E N ovisst och oförutsägbart, inre och yttre problem finns det gott av, politikens vägval kan kännas utmanande. Det här är något som känns av också i Bryssel, då EU har fått se sig själv inklämt mellan USA:s och Rysslands nycker. För Finlands del innebär EU-medlemskapet en faktor som säkrar statsskeppet Finlands kurs, ger trygghet och stabilitet.

allt fyra grundpelare vi bör värna om och förankra oss i. För det första är det viktigt att slå vakt om Finlands ekonomiska utveckling som aktiv och konstruktiv medlem av EU. Genom att mota politisk extremism och populism och ha tilltro till klimatpolitiken, frihandeln och den inre rörligheten mellan EU-länderna ger oss ett sammanhang, som heter duga. För det andra behövs driven diskussion om EUs militära och säkerhetspolitiska samarbete och den gemensamma utrikespolitiken. Denna utveckling kommer att ta tid, men EU har tyngd och slagkraft när Unionen är enig och beslutsam. EU behöver en egen kapacitet att agera, också militärt. Detta kommer inte att över en natt leda till en enhetlig EUarme under kommando från Bryssel, utan ger en beredskap och möjlighet för EU att agera tillsammans. Det här ger också möjlighet att backa upp EU:s inflytande när nödvändigt. Finland behöver också i fortsättningen ha ett trovärdigt försvar. Den stora satsningen på nya jaktplan ska ses som en gemensam hemförsäkring för oss alla och tryggar dessutom stabiliteten i Finlands närområden. Försvarssamarbetet med Sverige kan ännu fördjupas och bli ett exempel för andra EUländer. För det fjärde och slutligen, har Finland främst en stor utrikespolitisk utmaning - Ryssland. Vi ska fortsätta att satsa på Ryssland, tro på landets och invånarnas möjligheter, men också vara upprik-

DET FINNS FRAMFÖR

tiga. De gemensamma EU-sanktionerna gentemot Ryssland är en nödvändighet när Kreml väljer att strunta i internationell lag och ordning. Finland ska vara framom första linjen också i Bryssel när Unionens Rysslandspolitik slås fast.

E

D V

– F D

FOT

Pix

te och yttre hot är obetydliga och utsuddade. Det här är speciellt viktigt i en uppkopplad värld där teknologi spelar en stor roll. Fortsatta satsningar på gränsbevakning, cyberförsvar och att bemöta fientlig propaganda är nu lika nödvändiga som stormgevär och kanoner. Finland har varit väl framme i dessa frågor, men mycket måste ännu göras. EU får senare i år en ny utrikespolitisk representant. För den personen räcker det inte med intresse för och kännedom om traditionell diplomati, utan det behövs en strategi för att möta de nya, okonventionella hotbilderna som vi ser. Det är dock viktigt att minnas att den verkliga satsningen för freden i Europa och i världen inte ligger i det militära, utan i allt det civila och humanitära stöd EU står för. Som ung studerande vid Åbo Akademi tittade jag med sorg och förskräckelse på tv-bilderna från 90-talets jugoslaviska sammanbrott. Visst borde det våldet ha stoppats i sin linda, men EU har hjälpt länderna att utvecklas och gå framåt, långsamt men framåt. De här Balkanländerna kommer att bli EU medlemmar, om och när de vill, och möter kriterierna. Symposier om korruptionsbekämpning i Moldavien, broschyrer och workshops om jämställdhet i Ukraina, stöd till skolor for handikappade i Kosovo, handelsavtal som garanterar exportmöjligheter for georgiskt vin eller armenisk konjak, bidrar till att sprida ekonomisk och politisk stabilitet, även framöver. EU kan ses som en stor mastodont, men resultaten syns i det lokala och det regionala. GRÄNSERNA MELL AN INRE

NIL

EGE

Ak fun en nä mo D ind var de ”fo ko må

JOU

vän un go fic ma M nä nä fic da bo (oc B

2019 N YA E


A

M

EU EURROOPA PABBLLAADDEET T

A T EM

13

DEN DRAMATISERADE VÄRLDSBILDEN – FAKTA I EN FÖRENKLANDE DISKUSSION FOTO

Pixabay

text NILS TORVALDS

E G E N T L I G E N KO M M E R JAG ihåg upplägget redan från åren på Aktuellt-redaktionen. Morgonmötet började med att vi funderade på vad som kunde följas upp och kunde bli en ”juttu” för sändningen 17:30. Diskussionerna följde nästan alltid samma mönster: vem är parten och vem motpolen? Det fanns alltid säkra kort att satsa på. Handels- och industriministeriets kanslichef Bror ”Bunta” Wahlroos var klar och tydlig i sina åsikter och skrädde inte på orden. Ville man dessutom ha en förskräckt reaktion från ”folket” var det bara att ställa sig utanför Sparbankens kontor på Mannerheimvägen och vänta på ett för ändamålet lämpligt offer.

satsat på dramatik. Det är en nödvändighet, som uppdagades redan av nyhetsutroparna under franska revolutionen. Och i något skede när någon välmenande konsult försökte lära mig journalistik fick jag det goda rådet att läsa Aristoteles och den dramatiska bågen. Men den dramatiska bågen har sin frånsida. Det kan nämligen alldeles väl hända att verkligheten försvinner när man väljer alternativen långt ute på kanterna. Jag fick igen en påminnelse om det när jag under mellandagarna besökte Stockholm och tog mig till Hedengrens bokhandel vid Stureplan. Där stötte jag på Hans Roslings (och hans sons och hans svärdotters) bok Factfulness. Boken påminde mig om en diskussion som fördes nå-

J O U R N A L I S T I K H A R A L LT I D

A EU EURROOPA PABBLLAADDEET T

gon gång i skiftet mellan 1980 och 1990 tal. Jag var på besök hos pappa i Åbo och vi satt vid matbordet med utsikt över Vårdbergsparken. Med tre journalister vid bordet var det kanske inte så underligt att diskussionen också kom att handla om journalistik. Jag var då redaktionschef för Aktuellt och ansvarig för hur nyheter på svenska beskrev världen. En av frågorna, som då kom upp, löd: Varför är dina nyheter alltid så negativa? Jag försökte förklara mig – och redaktionen – med att vi lite är som fåglar. Vi varnar för hotande olyckor. Biologiskt var det kanske ett lyckat svar, men det har följt med mig som en svag varningsklocka under alla efterföljande år. Med Roslings bok förvandlades de svaga signalerna till ett förskräckande dån: Vi är på fel väg och fyller inte vår uppgift. gäller inte enbart journalister. Den har följt med mig också efter att min vardag som journalist byttes ut mot en vardag i politiken. Ett återkommande tema i Roslings bok är just den överdramatiserade världsbilden. Det handlar om att journalister, aktivister och politiker driver argument till sin spets för att få uppmärksamhet i en värld med oändliga mängder intryck. Genom förenklade påståenden och genom att ständigt söka efter konflikter, blåser man upp diskussionen och tror sig därmed få det understöd politiken behöver. Men i den europeiska vardagen ser vi också efterräkningen: den överdramatiserade

D EN H Ä R VA R N I N G EN

2019 2019

världsbilden skapar tillfälliga kast än åt det ena hållet, än åt det andra. Det påminner alltså mera om barnsången ”Grannes lilla kråka, som skulle ut och åka”: än slank det hit och än slank det dit. som styr. Det handlar om instinkter, om nedärvda beteendemönster, som för några tusentals år sedan räddade oss från ond bråd död. I dag hotar de här instinkterna att förleda oss till dåliga och ibland katastrofala beslut. Det gödslar jordmånen för fake news och trumpism. Det enda som råder bot på den här sortens förenklingar är kunskap. Den gamla devisen om att kunskap är makt, verkar vid första anblicken inte längre gälla. Jag vill hävda motsatsen. DET ÄR INSTINKTERNA

VÄ L D I G T FÅ F R ÅG O R har numera enkla svar. En av våra med säkerhet allvarligaste utmaningar är klimatförändringen, och den klarar vi inte att lösa med ensidiga och vinklade problembeskrivningar. IPCC:s rapport är på drygt tusen sidor, inte på en snabbt hopsvarvad A4. ”Kom ihåg att medier och aktivister använder dramatik för att fånga din uppmärksamhet. Kom ihåg att negativa berättelser är mer dramatiska än neutrala och positiva”, skrev Rosling. Till det rådet försöker vi efter bästa förmåga hålla oss – också om det inte alltid är lätt.


T EM A L EDA TRE EM A N YA

14

EU tar upp striden mot plasten i våra hav

FRÅN GENUA TILL KRÅKSKÄR – SAMMA PROBLEM FÖR FISKERIET text

kolumn ANTON NILSSON WILHELM BARGUM Politisk rådgivare för miljöoch klimatfrågor vid ALDE-gruppen Sedan mitten av 60-talet har användningen av plast i världen tjugofaldigats. Plast är ett värdefullt, oundgängligt material men vi slösar bort det på ett fullkomligt oansvarigt sätt: bara omkring 5 procent av all plast återvinns. På kort tid har världen fått upp ögonen för den miljökatastrof som detta leder till. Över åtta miljoner ton plast hamnar i världshaven varje år. Där överlever ett sugrör som använts några korta minuter i flera århundraden. Enligt en ofta citerad bedömning, kommer vi att ha mer plast än fisk i haven om trettio år om takten fortsätter. Men det finns också goda nyheter. Här kommer EU in i bilden. Under de senaste åren har EU på allvar tagit upp striden mot plastföroreningarna. EU:s nya plaststrategi strävar till att både stoppa resursslöseriet och drastiskt minska på plastskräpet. Det handlar inte bara om miljö, utan lika mycket om ekonomi. Den gångna valperioden har EU, med Europaparlamentet som pådrivande kraft, etablerat en vision om en resurssnål cirkulär ekonomi. Plast är en särskild utmaning i det här sammanhanget. Men också en möjlighet, eftersom Europa – inte minst Finland – har teknisk sakkunskap och tillgång till förnybara råmaterial som kan ersätta oljan. E U :s första åtgärder gäller förpackningar, engångsplast och mikroplaster. Kring 40 procent av all plast används i förpackningar och engångsartiklar, som slängs bort efter en enda kort användning. EU-kommissionen arbetar nu på ett lagförslag om att varje plastförpackning som säljs i Europa senast 2030, måste kunna återanvändas eller återvinnas. Redan i fjol lagstiftade EU om nya återvinningsmål för avfall. De kommer att kräva satsningar också i Finland där bara en fjärdedel av plastförpackningarna återvinns i dag. För engångsplastens del, är EU:s målsättning en drastisk minskning av de slit- och slängartiklar som står för flertalet skräp i våra hav och på våra stränder. Redan för några år sedan infördes gemensamma EU-regler om minskning av plastkassar. Det omtalade nya direktivet om engångsplaster går ett steg längre. Direktivet fasar ut vissa produkter för vilka alternativa miljövänliga material existerar. Så när det träder i kraft lagom till sommarsemestrarna 2021, är engångsplastsugrör och -bestick ett minne blott i Europa: alla européer kommer enbart att erbjudas andra mer hållbara alternativ. En annan nyhet är att varje EU-land måste inrätta separat insamling av plastflaskor enligt finländsk modell. Direktivet beräknas leda till en halvering av plastnedskräpningen från Europas kuster, som i dag uppgår till hundratusentals ton varje år. Samtidigt arbetar E U :s kemikaliemyndighet i Helsingfors på ett omfattande förbud mot tillsatta mikroplaster i allt från kosmetika till tvättmedel och målfärger. Alla de här åtgärderna är ett ganska ovanligt exempel på hur en snabb förändring i den allmänna miljömedvetenheten i en fråga på kort tid kan omsättas i konkreta politiska beslut. Sällan har enigheten över partigränserna varit så stor som här. Efter EU-valet kommer arbetet att fortsätta. Men EU-beslut är självfallet bara en del av lösningen. De öppnar upp för lokala initiativ, för nya innovationer och affärsmöjligheter, och självfallet också för större eftertänksamhet bland oss konsumenter. V I L E V E R I P L A S TÅ L D E R N .

under de varmaste veckorna på hela året. En delegation från Europaparlamentets fiskeri­utskott sitter på planet från Helsingfors på väg till Mariehamn. Det är dags för en studieresa som har arrangerats av Nils Torvalds. Med på resan finns Europaparlamentariker från både Nord- och Sydeuropa samt ett antal politiska rådgivare. Deltagarna fick under sina tre gedigna programdagar bekanta sig närmare med den åländska självstyrelsen men framförallt det kustnära, småskaliga fisket som är så typiskt för vår skärgård. Utöver en ordentlig teoretisk genomgång fick delegationen besöka både en traditionell fisk­odling och en landbaserad, samt delta i en fisketur på norra Åland med yrkesfiskare. En av deltagarna heter Renata Briano från Genua i Italien och hon är vice-ordförande för fiskeriutskottet. Även flera månader efter resan till Åland pratar hon lyriskt om besöket: ”Jag älskar Åland” utbrister hon direkt när hon får frågan om vilket intryck hon fick av öriket. Hon konstaterar att hon nästan borde flytta dit en dag, men hon minns också tydligt att hon först behöver bo där fem år innan hon skulle kunna köpa en egen ö. Full koll på hembygdsrätten med andra ord.

JULI MÅNAD, MITT

– Det finns faktiskt många likheter. I min hem­ region har vi också en stor del småskaligt fiske och utmaningarna de har, påminner om de jag såg på Åland. Medelhavet är också ett, globalt sett, litet och känsligt hav med stor aktivitet av både fiske och sjöfart. Den påminner därför på flera sätt om Östersjön. Vi ser också i min hemregion Ligurien hur småskaliga fiskare kämpar med lönsamheten och ibland överstor byråkrati. Och vi ser hur miljöförstöring påverkar dem negativt. Samma problem som de åländska fiskarna påpekade alltså. Och skillnader då? – Det första som kommer upp är såklart klimatet, skillnader i vilka fiskarter man fångar och vilka redskap man använder. Det var intressant att se metoderna som användes av de fiskare vi följde med ut på havet. Min bedömning är också att man i Norden kommit klart längre än i många andra delar av EU när det kommer till att implementera den nya gemensamma fiskeripolitiken. Runt Medelhavet ser vi ofta ett stort misstroende och motstånd mot nya metoder och system. Mitt intryck är att man i Norden har en mer öppen dialog mellan myndigheter och fiskare och att viljan att följa regler är större. är såklart skärgården. En skärgård med tusentals öar är verkligen något unikt, det kan inte jämföras med någon annan plats i Europa. Det var därför mycket nyttigt att se det på plats och ställe för att kunna förstå förutsättningarna i en sådan miljö bättre. Besöket på Åland var alltså på många sätt mycket lyckat och har skapat en bättre förståelse för det småskaliga fisket vi har här uppe. För Renata var det dessutom en fin personlig upplevelse som hon gärna vill dela med sig av: ”Jag ska försöka komma tillbaka till Åland redan i sommar, och då tar jag med mig min man!” avslutar hon intervjun.

EN A N N A N S A K

mest överraskande med Åland? – Eftersom jag är mycket intresserad av matlagning, måste jag nog säga att det var den otroligt goda maten. I Italien får jag erkänna att vi kanske inte riktigt har bilden av Norden som en plats där man äter god mat. Därför överraskade Åland mig mycket positivt. Det fanns ett stort fokus på lokala, färska produkter och det fanns flera kockar som verkligen var noggranna och lade ner sin själ i matlagningen. Kunde du se några likheter mellan Genua och Åland när det kommer till fisket?

VA D VA R D E T

1. SÅ HÄR ÄR VI VANA AT T SE FISKERIUTSKOT TETS VICE- ORDFÖRANDE RENATA BRIANO NÄR HON DEBAT TERAR I EUROPAPARL AMENTET. FOTO: European Union 2019. 2. MEN I JULI BEFANN HON SIG VID DET GAML A FISKEHEMMANET PÅ KRÅKSK ÄR I DEN NORRÅL ÄNDSK A SK ÄRGÅRDEN. FOTO: Anton Nilsson

2019 N YA

T

1. V

2. V


A

m­ ch på tet ke om en en jöem

et, edtout en EU geser nya orter e.

ed nte var lle an

ket det var on ma jag

A

EU R O PA B L A D E T

T EM A T E A M T O RVA L D S

TEAM TORVALDS 1. VAD ÄR DET MEST SPÄNNANDE DU VARIT MED OM UNDER SENA STE MANDATPERIODEN?

15

KONTAKTA OSS!  NIL S.TORVALDS@EP.EUROPA .EU



2. VILK A L ÄRDOMAR TAR DU MED DIG FRÅN DE HÄR ÅREN? +32 2 28 45 585

NILS TORVALDS

ELISABET RANTSCHUKOFF

EUROPAPARLAMENTARIKER

LOKAL MEDARBETARE I FINLAND

1. Det har funnits många spännande situationer, men kanske ändå kampen för att ta risken med en fjärde förhandlingsomgång kring bilarnas avgaser. Vi visste inte om Tyskland skulle ge efter, men det lyckades. 2. Jag har lärt mig hur mycket personliga förbindelser, vänskap inom och över de politiska avbalkningarna betyder. De har skapat möjligheter att föra mycket förtroendefyllda diskussioner och hitta lösningar, som både gruppen och parlamentet sedan har röstat för.

1. Det som jag spontant kommer att tänka på är då vi hösten 2015 hade fiskarförbund från Svenskfinland och Åland, skärgårdsorganisationer och Molpe­rörelsen på besök i Bryssel. Besöksgruppen träffade folk på Kommissionen, EP, ALDE för att diskutera skarvfrågan och skärgårdsbornas medbestämmande i fredningsfrågor. Våra yrkesfiskare och skärgårdsfolk är så viktiga för hela Finland, så det kändes fint att kunna bereda dem en möjlighet till att påverka där besluten faktiskt fattas. 2. Många svåra EU-frågor försöker man i Finland ge enkla svar på. Och emellanåt skyller man på EU när det egentligen är vår finländska lagstiftning som borde synas.

BEATA BJÖRKVALL SPECIALMEDARBETARE

ALEXANDER LÅNG SPECIALMEDARBETARE

1. 2015 förhandlade vi om EFSI (Europeiska foden för strategiska investeringar, sk Juncker fonden) som var Juncker kommissionens (och mitt) första lagförslag. Det var hård press på oss att leverera snabbt och vi klarade det på rekordsnabba 6 månader. Det blev till sist väldigt intensiva förhandlingar som lyckades nå sin lösning kl.7.20 på morgonen efter en natt full av förhandlingar. Jag lärde mej väldigt mycket under processens lopp, framför allt att det finns de som försöker knäcka motparten igenom att pressa långt in i natten, istället för att tänka mer pragmatiskt som vi i Norden. 2. Med gott humör – och humor – positiv inställning och öppenhet får man mer tillstånd och i förlängningen ökat inflytande.

JENNY BERGHOLM

1. Att välja ut en enda händelse från tiden hos Nicke i Europaparlamentet känns svårt, men i det skedet när vi mitt på natten kom överens de första utsläppstandarderna för lastbilarna i världen, då kändes det faktiskt som om det var en historisk stund. 2. Att inte vara en dörrstängare utan en dörröppnare. I många bemärkelser. Då blir allt så himla mycket roligare och mera lärorikt.

ANTON NILSSON SPECIALMEDARBETARE

1. Alla stora som små förhandlingar under den här mandatperioden. Vi har jobbat hårt för att bygga allianser, övertyga kollegor och hitta smarta trick för att få igenom politiken och jag måste säga att vi ofta har lyckats riktigt bra. Jag tänker till exempel på förordningen om när, var och hur man får fiska i EU. Där ville både rådet och en majoritet av de politiska grupperna i Europaparlamentet till en början se en försvagning av miljöskyddsreglerna men vi gav aldrig upp. Efter vad som totalt blev flera år av förhandlingar lyckades vi till sist, efter att antagligen ha använt oss av varenda trick i boken, få en majoritet bakom ett slutresultat som faktiskt är acceptabelt och ger både tillräckligt miljöskydd och mer rimliga regler för våra fiskare. 2. Det går verkligen att påverka i EU, det handlar bara om att lägga manken till. Med ambition och driv går det att göra mycket mer än man tror. Det har vi sett under den här mandatperioden där vi tillsammans kunnat påverka mycket EU-lagstiftning; om det så har handlat om att få igenom viktiga miljökompromisser eller stoppa förslag som inte tagit våra lokala förhållanden i beaktande. För Åland är det här en extra viktig lärdom, fram till dess att vi får den plats i Europaparlamentet som vi har rätt till så kan vi faktiskt ändå påverka om vi bara engagerar oss.

JASMINE GRÖNBLAD PRAKTIKANT

SPECIALMEDARBETARE

SAGT OM NILS: LINNEA ENGSTRÖM, GREENS:

1. Det mest spännande med Europaparlamentet är nog sessionerna i Strasbourg. Jag gillar när det händer och under Strasbourg-veckorna är det alltid mycket action. Även om det mesta jobbet görs under en lång tid är det ändå i omröstningen EU:s framtid slutligen avgörs. 2. I Europaparlamentet snurrar allting kring de otroligt kunniga och skickliga människorna. Alla från MEPar till assistenter och praktikanter gör ett viktigt jobb. Jag har insett hur stor skillnad enskilda personer kan göra om man har rätt kontakter ochvet hur man ska bemöta människor.

EU R O PA B L A D E T

1 . Även om min tid som praktikant inte varit så lång än, så tycker jag att det mest spännande är nog hur lagstiftningsarbetet sker samt de intensiva Strasbourg veckorna. Det har också varit mycket spännande att följa diskussionen och förhandlingarna kring Brexit i takt med att den 29nde mars närmar sig. 2. Helheten! Efter rätt så många år av studier angående EU-rätt och international politik, har det varit ytterst lärorikt att uppleva och delta i det dagliga arbetet i parlamentet och Team Torvalds. Varje dag är annorlunda och man lär sig garanterat en hel del nytt!

2019

”Vår finska cowboy i Parlamentet! Oavsett om det är skogs-, fisk eller transparensfrågor det gäller, vet Nils hur man spelar sina kort. En bra typ att ha på sin sida.”


EUROPASPELET

HUR SPELAR JAG? 1. VÄLJ EN L ÄMPLIG SPELPJÄS 2. KASTA EN TÄRNING OCH GÅ FRAMÅT 3. IBL AND STÖTER DU PÅ MOTGÅNGAR. OM DU RÅKAR PÅ EN BL Å RUTA, TA ET T STEG TILLBAKA OCH ANDAS DJUPT

DU ÄR EN EUROPAPARL AMENTARIKER SOM FÖRSÖKER FÖRBÄT TRA LIVET FÖR EU:S MEDBORGARE. ALLT BÖRJAR MED EN GOD IDÉ!

EN GOD IDÉ!

KOMMISSIONEN KONSULTERAR MEDBORGARORGANISATIONER

MEDBORGARE OCH INTRESSE­ ORGANISATIONER FÖR AT T FÖRE-

ONLINE-KONSULTERINGEN

BERÄT TAR HUR DEN GODA IDÉN

SL Å BÄ STA VERSION AV

ÖVERFLÖDA S AV SPAM

SKULLE PÅVERK A DEM

DEN GODA IDÉN

FÖRE TAG OCH LOBBYISTER FÖRKL ARAR HUR DE T TA K AN GÖRA S ÄNNU BÄT TRE

INITIATIVE T RISKERAR BLI EN ”JUL-

KOMMISSIONEN GER FÖRSLAG PÅ LAGSTIFTNINGEN AV GODA IDÉN FÖRSL AGE T VÄLKOMNA S

GRAN” MED ALL A PARL AMENTA-

EUROPAPARL AMENTE T SKRIVER

RIKERS ÖNSKEMÅL OCH FAVORIT-

EN EGEN INITIATIVBE TÄNK ANDE

PRYDNAD, ISTÄLLE T FÖR AT T VARA

OM HUR DEN GODA IDÉN KUNDE

KOMPAK T

FÖRVERKLIGA S

UTSKOT TEN BRÅK AR OM VEM

EP UTSER ANSVARIGT FÖRHANDLINGS-

DU LYSSNAR TILL INTRESSENTER

SOM SK A BEHANDL A DE T

TEAM – DU BLIR DEN ANSVARIGA I DIN

OCH MEDBORGARE OM HUR FÖR-

POLITISK A GRUPP

SL AGE T KUNDE FÖRBÄT TRA S

DEN GODA IDÉN K AN ÄNNU FÖRBÄT TRA S MED ÄNDRINGSFÖRSL AG

KOMPROMISSERNA RISKERAR

POPULISTISK A OCH OREA-

FALL A OCH MED DE T HEL A

LISTISK A ÄNDRINGSFÖRSL AG

L AGFÖRSL AGE T I EP

FÖRESL Å S TILL PLENUM

FÖRHANDLINGSTEAME T UTSKOT TE TS FÖRSL AG

HIT TAR KOMPROMISSER PÅ

GÅR TILL PLENUM

ÄNDRINGSFÖRSL AGEN SOM

EN KONSERVATIV UNGERSK PAR-

EN MA JORITE T AV UTSKOT-

L AMENTARIKER HAR EN DÅLIG

TE T K AN LEVA MED

DAG OCH SÄT TER SIG PÅ T VÄREN OCH FÖRHAL AR PROCESSEN

FÖRSL AGE T GODK ÄNNS AV PLENUM

EP FÖRHANDLAR MED RÅDET

DE SÅ K ALL ADE TRIALOG -FÖRHANDLINGARNA INLEDS MELL AN EP, RÅDE T OCH KOMMISSIONEN

EP OCH RÅDE T HAR VÄLDIGT OLIK A Å SIK T OM HUR DEN GODA IDÉN BORDE SE UT

ARMBRY TNINGEN LÖSES MED HJÄLP AV KOMMISSIONEN OCH KOMPROMISSER

PLENUM GODK ÄNNER TRIALOG -RESULTATE T

MEDBORGARNA FÅR ETT BÄTTRE LIV!

DIT T MEDLEMSL AND SK A L ÄMNA UNIONEN TILL FÖL JD AV EN FOLKOMRÖSTNING. STÅ ÖVER T VÅ K A ST.

KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSL ÄNDERNA IMPLEMENTERAR DEN GODA IDÉN

Profile for alandstidningen

Europabladet  

Europabladet. Nils Torvalds

Europabladet  

Europabladet. Nils Torvalds

Advertisement