__MAIN_TEXT__

Page 1

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . F I

NR:2 2016

Navigera

RÄTT

Lägre aktievikt än normalt

Kampen för ÖSTERSJÖN Niina, Pekka och en idé för bättre vattenkvalitet

Bäst på service!

INGEN MEDELMÅTTA

Raili sätter kunden först

Leena Sarvi har mycket att ge!


2

Ålandsbanken | Innehåll

INNEHÅLL NR.2 ÅLANDSBANKEN ÖNSKAR EN TREVLIG SOMMAR!

4 VIKTIGT ATT GÖRA DET LILLA EXTRA

8

Raili skapar evenemang med engagemang på flera olika orter i Österbotten, från Närpes till Karleby.

22

8 LEENAS 9 TIPS TILL UNGA FÖRETAGANDE

Nyttigheter för dig som vill skilja dig från mängden.

12 BYTTE KONTORET MOT SEGLATS PÅ STILLA HAVET.

Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland, Anne-Maria Salonius uppfyllde sin dröm.

16 EN GOD IDÉ FÖR ÖSTERSJÖN

LEENA SARVI

26 TID FÖR REFLEKTION

4

Läs mer om vinnaren av Östersjöprojektet.

DREAMS

26 TOVE ERIKSLUND

Tove Erikslund om hållbarhet och vikten av att ta hand om sig själv.

32 REVADE SEGEL

En stormig seglats på de finansiella haven under inledningen av 2016 ger en tydlig undervikt på aktier jämfört med normalläget.

36 NYCKELN TILL EN SUVERÄN SEMESTER!

Sannolikt har du den redan i din plånbok.

RAILI SAARANEN

30

16 36 EN SUVERÄN SEMESTER

ÖSTERSJÖPROJEKTET

De kämpar mot kvävet i Östersjön.

INTRESSEBEVAKNINGSFULLMAKT

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Bulevarden 3, 00120 Helsingfors. Telefon Helsingfors 0204 293 600, Tammerfors 0204 293 200, Vasa 0204 293 300, Åbo 0204 293 100, Pargas 0204 293 150 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Anne-Maria Salonius Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Mikael Uponen och Arash Matin Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Viktor Fremling


Ledaren | Ålandsbanken

3

VÄLKOMMEN MED PÅ RESAN MOT ETT RENARE ÖSTERSJÖN!

N

u då sommaren kommer igång spenderar många av oss tid vid Östersjön. Vi kan inte undvika att se hur det påverkas av miljöförstöringen. För oss är det tydligt att för att ta hand om våra kunder, måste vi ta hand om miljön. Vi vill njuta av ett rent hav och också skydda det för kommande generationer. Därför startade vi redan 1997 ett Miljökonto där vi tillsammans med våra kunder stöder miljöförbättrande projekt. Östersjöprojektet, som startades 2015, utvidgas nu ytterligare och i den här tidningen kan jag med glädje presentera vårt nya Östersjökort. Under sommaren byts nuvarande Premium- och Private Banking-kort till Östersjökort. Med hjälp av Östersjökortet kan du i framtiden följa med hur dina inköp påverkar miljön. Du kan ändra dina vanor genom att göra miljövänligare val, eller alternativt donera pengar till olika miljöprojekt. Detta är möjligt med hjälp av det unika Åland Index, som kopplar uppgifterna om dina kreditkortsköp med branschens miljöbelastningsuppgifter. Läs mer på sidan 34. Vi på Ålandsbanken vill dra vårt strå till stacken för att rädda Östersjön och Östersjöprojektet söker igen efter nya idéer som kan förbättra tillståndet i Östersjön. Ansökningstiden pågår till den 30.9 och tävlingskategorierna presenteras på projektets

webbplats www.balticseaproject.org. I år delar vi ut upp till 400 000 euro. I det här numret har jag också glädjen att presentera ett av projekten som fick pris i fjol: system för effektivare kväverening, med vilket man gör ett värdefullt arbete för Östersjön. Det behövs fler goda idéer och idéer från barn och unga är särskilt välkomna. Det kan till exempel vara fråga om en metod som förbättrar Östersjöns tillstånd och vars inverkan kan mätas eller fråga om en ändring i beteendet. Tillsammans kan vi göra mycket för Östersjön. Den här våren hade jag möjlighet att förverkliga en av mina drömmar: en lång oceanseglats. Läs om den 4 000 sjömil långa seglatsen från Galapagos till Tahiti på sidan 12. Samtidigt fick jag på ett nytt sätt uppleva hur unik och känslig naturen är – det är lika viktigt att skydda naturen på andra sidan jordklotet som det är här hemma hos oss. Den unika naturen och djuren på Galapagos skyddas noggrant och atollöarna som vi besökte hör till Unescos skyddsobjekt. Den här resan var möjlig tack vare mina underbara kolleger, eftersom de kunde ta på sig ansvar då jag befann mig på andra sidan jorden. Upplevelsen var större än jag kunde tänka mig och från resan fick jag också med mig många lärdomar som kan tillämpas i arbetslivet. Ha en solig sommar!

Anne-Maria Salonius Direktör Ålandsbanken Finland

Vi går vår egen väg.

”Östersjöprojektet, som startades 2015, utvidgas nu ytterligare och i den här tidningen kan jag med glädje presentera vårt nya Östersjökort.”


4

Ålandsbanken | Porträttet

Raili Saaranen

I ett litet team framh varje persons arbetsi Raili Saaranen har jobbat på Vasakontoret i 14 år. Ett organiserat och lösningsfokuserat arbetssätt hjälper henne i ordnandet av kundevenemang och gör att den sammansvetsade arbetsgemenskapen fungerar. På fritiden dansar Raili gärna och drar också danskurser bl.a. för seniorer. Text: Anna Saarukka Foto: Arash Matin

Om Raili Saaranen Ålder: 61 Familj: 3 barn, 5 barnbarn och ett barnbarnsbarn Bor: i Vasa Utbildning: Yrkesexamen i marknadsföring Började på Ålandsbanken: januari 2002 som assistent på Vasakontoret Om jag inte skulle jobba på Ålandsbanken: Då skulle jag troligtvis vara egenföretagare. Läser just nu: Diana Gabaldons Outlanderserie Planer inför sommaren: Målet i sommar är att få prova åtminstone ett par gånger på finländsk logdanskultur.

Vad har du jobbat med tidigare och hur kom du till Ålandsbanken? – Jag arbetade i olika kvinnoprojekt, där vi hjälpte kvinnor grunda sitt eget företag eller grunda ett andelslag i vilket de kunde vara företagare. – En dag fick jag telefonsamtal från kontorsdirektören Lars Lönnblad. Vi träffades och diskuterade och efter att ha funderat i några dagar så meddelade jag att jag tar emot jobbet. Vad jobbar du med och hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Jag jobbar som assistent och huvudsakligen ansvarar jag för Vasakontorets kundevenemang. Som bäst är en arbetsdag välorganiserad eftersom den då är redan till hälften gjord. Vad är roligast på jobbet? – Variationen i arbetet. Jag får arbeta med det jag tycker om att göra och som jag själv uppskattar. Vi har också bra samarbete med kollegorna. Jag får även nätverka inom hela Österbotten och organisera kundevenemang med goda samarbetsparter. Hurdana kundevenemang ordnar ni? – Vi ordnar både Premium Banking- och Private Banking-evenemang. Vi försöker

också minst en gång per år ordna en kväll riktad särskilt till kvinnor. Vi har olika teman på evenemangen enligt målgruppen. Vi ordnar Private Banking-placeringskvällar regelbundet på olika orter. Evenemangen ordnas vanligtvis i Vasa, Seinäjoki, Karleby och Jakobstad. Av de mindre orterna vi varit på kan nämnas bl.a. Alajärvi, Kaustby, Närpes, Tuuri, Molpe, Härmä och Nykarleby. Mottagningen på de mindre orterna har varit väldigt positiv och människor uppskattar att vi kommit till deras hemort. – Våra roadshow-dagar på våren och hösten är hektiska. Vi kan ha tre tillställningar per dag, tre dagar i rad. Ett evenemang är alltid en helhet och jag försöker också ta hand om detaljerna; blommor, ljus, storleken på utrymmet, platsen. Upplever du som fördel i ditt arbete att du jobbat länge på Ålandsbanken? – Det är ytterst viktigt att känna kunderna. Jag tror också att känslan är ömsesidig sett ur kundens synvinkel. Flera säger att det känns trevligt att komma in till kontoret då det är ett bekant ansikte som möter dem och man hinner alltid växla några ord om både glädjeämnen och sorg. Enligt min åsikt har vi en hög servicenivå.


hävs insats.

Porträttet | Ålandsbanken

5


6

Ålandsbanken | Porträttet

– Det handlar oftast om organisering. Vi försöker alltid ordna uppgifterna i prioritetsordning och delar på uppgifterna enligt det. Ibland behövs det stor flexibilitet. En stark sammanhållning uppstår inte automatiskt. Umgås ni mycket på fritiden? – Vi försöker ha gemensamma kvällar flera gånger per år, eftersom jag tycker de är viktiga. Vi lär känna varandra bättre också utanför arbetet. Om vi har lyckats bra i arbetet så är en belöning på sin plats och ibland kan det vara en konsert eller en middag. Det behöver inte alltid vara något stort, utan även små tillställningar kan vara väldigt minnesvärda eftersom det är människorna som skapar stämningen.

Vasa är ett aktivt kontor med många kundevenemang. Hur håller du ordning och reda på allt? – Ett par gånger om året har vi planeringsmöten där vi tillsammans går igenom årets kundevenemang. Sedan håller vi kontinuerligt mindre möten där vi kompletterar eller ändrar redan överenskomna evenemang. – Vi har redan i fjol planerat årets stora evenemang. Vi börjar processen med en årsplan, där jag har skrivit in alla helgdagar och andra viktiga tidpunkter, som exempelvis sportloven i de olika områdena. Efter det börjar diskussionen om tidpunkter eller veckor då vi ska hålla evenemang. All information överförs också till allas kalendrar. På det här sättet har var och en lättare att planera sitt eget arbete. – Samarbetet med kollegorna är väldigt viktigt eftersom det här till största delen är teamarbete. Gemensamma mål, delad glädje och god intern dialog är viktigt för mig. Det här hjälper mig att forma min arbetsdag så den ser ut som jag vill ha den – glad och passionerad.

Har ni alltid jobbat så här systematiskt? – Vi har redan i flera år försökt ta hand om allt på ett systematiskt sätt. I och med ny personal så har vi haft resurser att göra det på det sätt vi tänkt oss. Vi analyserar det vi gör och ändrar på arbetssätten om det behövs. Vi försöker också hela tiden vara så kostnadseffektiva som möjligt. – I dag planerar vi årets evenemang på en gång och kompletterar dem vid behov. I början krävde planeringen lite inlärning, eftersom man inte kan ändra sitt sätt att tänka i en handvändning. Man måste också komma ihåg varför vi gör så här. Ni har ett exceptionellt fint samarbete på Vasakontoret. Vad är hemligheten bakom det? – Vi får saker gjorda på kontoret. Delvis beror det på att vi är personliga, arbetsorienterade individer. Vi har också roligt tillsammans. Brådska och stress med tidtabeller är vardag för oss, men vi kan också fråga varandra om hjälp och erbjuder också hjälp. I ett litet team framhävs varje persons arbetsinsats.

Vad har ändrat mest under de år du jobbat i banken? – Jag började jobba då kontoret var i Hartman-huset. Därifrån flyttade vi till Nedre torget och sedan till det nuvarande kontoret på Hovrättsesplanaden 11. Nu har vi ståtliga utrymmen! Flytten till det nuvarande kontoret var definitivt det bästa som hänt under min tid. Arkitekturen är en fröjd för ögat. – Den synligaste förändringen under åren är att kunderna gått över till Internet och därför har kontanthanteringen på kontoret minskat märkbart. Vi har haft två kassor men nu har vi bara en kvar. Korten och deras mångsidiga användningsområden är absolut något som utvecklats under åren. Livet är mer än arbete. Vad gör du på fritiden? – Jag har alltid idrottat mycket. Då jag var ung höll jag i flera år på enbart med tävlingssimning. Jag har också alltid tyckt om att dansa. För vissa är choklad en passion, för mig är det dans. – För tillfället är jag dansinstruktör. Via Vasa stads idrottsavdelning drar jag en danskurs för seniorer. För min egen dansgrupp blir det latinska danser kryddade med tango, boogie, bolero med flera rytmiska danser. Jag går också på zumba 1–2 gånger i veckan. Musiken för mig med sig och efter en effektiv danslektion känner jag mig avslappnad då jag har kunnat göra något gott för mig själv.


OUR TOMORROW: PRICELESS

ÅLANDSBANKEN LANSERAR NU VÄRLDENS FÖRSTA FÖRNYELSEBARA BANKKORT MED ETT INDEX FÖR KLIMATPÅVERKAN FÖR ATT BIDRA TILL BÅDE ETT RENARE ÖSTERSJÖN OCH EN HEL PLANET. VI ÄR STOLTA ÖVER ATT VARA MED SOM PARTNER. LÄS MER PÅ WWW.ALANDSBANKEN.FI

ALAND INDEX


8

Ålandsbanken | Entreprenören

Med medelmått kommer du inte lån Alberto Carrero:

Modell, konferencier, stilkonsult, modeexpert och eventplanerare. Leena Sarvi har många järn i elden, men framför allt är hon företagare som har mycket att ge alla som är intresserade av modebranschen. Text: Tarja Vilén Foto: Viktor Fremling

Den som inleder ett samtal med den kända modellen och stilexperten inser fort att Sarvi har mycket att ge och att hårt jobb ligger bakom hennes karriär.

N

är Leena Sarvi öppnar dörren till sitt hem i Kronohagen i Helsingfors är hennes två yviga pomeranian-hundar snabba att hälsa. Lägenheten i ett jugendhus från 1897 är en labyrint av rum fyllda med prylar och möbler från otaliga utlandsresor. Som bäst inväntar man en antik soffa som köptes under en resa till Marrakech. – Jag vet inte ännu var soffan ska rymmas, men den är en perfekt förvaringsplats för mina handväskor, skrattar Sarvi. Vägen till modevärlden Leena Sarvi är en kändis och säkert kan någon tro att hennes liv bara handlar om glitter och modenonsens. Men den som inleder ett samtal med den kända modellen och stilexperten inser fort att Sarvi har mycket att ge och att hårt jobb ligger bakom hennes karriär. – Jag började arbeta som modell som 16-åring. På den tiden var alla modeller egenföretagare och istället för modellagenturer fanns bara föreningen Mallit (”Modellerna”), där det inte var helt lätt att bli medlem. Tonårsflickan Leena hade i ett huj växt sig lång och hennes mamma anmälde dottern till en modellskola för att ge henne hållning och självsäkerhet. Där upptäcktes den unga damen och snart reste hon världen över. – På den tiden gjordes en massa tv-reklamer och fotografe-


Entreprenören | Ålandsbanken

tighet ngt Namn: Leena Sarvi Född: 1961 i Helsingfors Ålder: 54 år Axplock ur karriären: Har jobbat i över 30 år som modell i Finland och utomlands, har haft internationella uppdrag som konferencier och ett eget teveprogram. Bor: i ett jugendhus i Kronohagen i Helsingfors. Familj: maken Seppo Hannikainen, dottern Bibi och de två pomeranian-hundarna Rafa och Leksa. Fritid: gym, hundar och resor. Tre människor som jag uppskattar: min make och partner Seppo Hannikainen, min läromoder Lenita Airisto och min vän journalisten Rita Tainola. Om jag inte skulle vara företagare skulle jag: Jobba som eventplanerare för någon annan. Framtidsplaner: Planerar att om fem år flytta till kusten i Normandie och börja studera franska.

9


10

Ålandsbanken | Entreprenören

LEENAS

TIPS TILL

UNGA FÖRETAGARE 1 2

Skaffa dig en bra redovisningsbyrå och bokförare. Framgång kräver mycket jobb, tålamod, mod och uppfinningsrikedom. Skilj dig från mängden.

3 4

Skaffa dig goda språkkunskaper.

Minimera utgifterna i svåra situationer och tro på att du kommer att klara dig. Se alltid positivt på framtiden.

5

Du skaffar dig kunskaper och erfarenhet genom att jobba, men en utbildning är nödvändig.

"Det gäller att skilja sig från mängden och ha bra kontakter. Ingen är intresserad av medelmåttor. Sedan vet du aldrig vad som plötsligt kan ta fart."

ringar utomlands. Så efter att ha haft en fotografering på Kanarieöarna kunde vi fortsätta till Israel för att fotografera Anttilas katalog. Efter att jag hade gjort reklam för Pastirol-halstabletterna hamnade jag i Lenita Airistos showgrupp och det gav upphov till ett tioårigt samarbete med Lenita. Det var en guldålder för branschen, men modellernas vardag var inte lätt. – Det fanns varken stylister eller sminkörer. Ibland kunde det bli tre katalogfotograferingar på en dag, bara jag och en fotograf. Från partner till företagare Efter nästan 20 år som modell var det dags att byta sida och Leena Sarvi blev delägare i en modellagentur.

– Jag höll på med det i några år, tills jag insåg att det inte var för mig. Så 1997 grundade jag Leena Sarvi Consulting. Jag minns att jag var otroligt osäker på om jag skulle våga ta det steget. Tillsammans med en vän planerade Sarvi en reklambroschyr som hon skickade till möjliga kunder. – Varje utskick ledde till att potentiella kunder tog kontakt. Sedan kunde jag dra nytta av min erfarenhet och mina kontakter. Hårt jobb har jag aldrig varit rädd för. Det är också hennes råd till alla som tänker bli företagare. – Det gäller att skilja sig från mängden och ha bra kontakter. Ingen är intresserad av medelmåttor. Sedan vet du aldrig vad

6

För en internationell satsning krävs en duktig PR- och kommunikationsbyrå med internationella kontakter. Se också till att du har bra stödtrupper.

7

Se till att du är närvarande och intresserad. Träffa kolleger och nätverka med likasinnade företagare. Du vet aldrig när, var eller hur ett nytt intressant projekt dyker upp.

8 9

Odla goda kontakter till journalister.

Du vinner varken på att kritisera kolleger eller att överreagera på konkurrenter. Lär dig av andra och respektera dem som har varit länge i branschen.


Entreprenören | Ålandsbanken

som plötsligt kan ta fart. Finländsk design är populär på de stora marknaderna, som Asien, där man uppskattar sådant som sticker ut. – Framtiden ser ljus ut för unga designers. Studerande från Aalto-universitetet har varit framgångsrika i internationella tävlingar. Allt är möjligt om du har goda kontakter, vilket designern Tuomas Merikoski är ett gott exempel på. Leena Sarvi tror på framtiden, också om det nu är hårda tider för branschen. – Tack vare Helsinki Design Week har finländsk design exporterats till Japan och modeveckan är i dag ett viktigare forum än de stora mässorna. Drömjobbet Leena Sarvi är företagare i själ och hjärta. – Ju äldre du blir, desto mer intresserar människor sig för vad du har att säga och mindre av hur du ser ut. Min mamma brukade fråga Leena, måste du alltid leva för ditt jobb? Men jag kan bara göra saker helhjärtat. För mig är alla kunder lika viktiga. Sarvi tar också sina hobbyer på största allvar. Hennes hundintresse har lett till att hon arbetat som konferencier på internationella hundtävlingar och att hennes egen hund har kammat hem guld internationellt. – Förutom genom hundutställningarna kopplar jag av genom att vara med familjen. Att kunna dela vardagen med någon är A och O. Och så måste jag alltid ha en resa att se fram emot. Balansen mellan jobb och fritid upplever hon som utmanande. – Under högsäsongen tar jag ibland på mig för mycket uppdrag. Jag har följt principen att jag gör det jag blir ombedd att göra. Och det rullar på. Varje ny säsong och nytt jobb medför nya saker och ännu har jag mycket att ge.

11

”Sarvis hundintresse har lett till att hon arbetat som konferencier på internationella hundtävlingar och att hennes egen hund har kammat hem guld internationellt.” Framtiden ser ljus ut för unga designers. Studerande från Aalto-universitetet har varit framgångsrika i internationella tävlingar.

Leenas Topp 6-lista

på lovande unga designers 1

LAURA JUSLIN, har jobbat som huvuddesigner för finländska Siloa&Mook. Planerar nu sin egen kollektion och har grundat designbyrån Juslin Maunula.

2

TUOMAS MERIKOSKI, har grundat märket Aalto International i Paris. Har jobbat med designuppdrag för de franska lyxmärkena Givenchy och Louis Vuitton.

3

SATU MAARANEN, vann 2013 den internationella designtävlingen Festival de Hyères. Hennes stil karakteriseras av starka färger och handmålade tyger. Jobbar som frilans för Marimekko och franska Petit Bateau.

4

SAMU-JUSSI KOSKI, kläddesigner, formgivare och grundare av designbyrån Samuji. Har tidigare jobbat som konstnärlig ledare på Marimekko.

5 6

ILONA HACKENBERG, Årets unga designer 2012 som tillverkar sina tyger själv. Har tilldelats Marimekkos stipendium.

ROLF EKRUT, Årets unga designer 2015 som också har vunnit den prestigefyllda Designers’ Nest-tävlingen under modeveckan i Köpenhamn. Planerar herrkollektioner.


12

Ålandsbanken | Finansiell

Ålandsbankens direktör för affärsområdet Finland, Anne-Maria Salonius, bytte kontoret på Bulevarden till en seglats på Stilla havet i mars–april. För att uppfylla drömmen krävdes bra förberedelser och ett starkt team både på land och på sjön. Text: Eero Lehtinen

Välplanerat är halva seglatsen A

nne-Maria Salonius har redan återhämtat sig från sin jet lag och hennes energiska person visar inte i övrigt heller några tecken på allt för hårda prövningar. Hon sammanfattar i slutet av intervjun det jag redan läst mellan raderna: ”Upplevelsen var större, bättre och värdefullare än jag ens kunde önska mig.” De välskyddade Galapagosöarna Redan resan till startpunkten för den långa seglatsen var ovanlig. Det blev rätt många flygmil innan Salonius och de två övriga seglarna på etappen Galapagos– Tahiti kunde sätta ner sina seglarväskor på den finländska segelbåten Mearra Nieidas däck. Galapagosöarna som hör till Ecuador


Stillahavsseglats | Ålandsbanken

ligger cirka 1 000 kilometer väst om Ecuadors kust. Den drygt trehundra kilometer breda ögruppen är noggrant skyddad på grund av områdets unika natur. De utrotningshotade växterna och djuren tål inte massturism och det unika ekosystemet skyddas på alla möjliga sätt. Noggranna förberedelser På sin seglats var Anne-Maria en del av en stor organisation. Mearra Nieida, dvs. ”havets flicka”, deltar i världsomseglingen World ARC. Båtens standardbesättning på tre personer kompletteras med en grupp på 40 etappseglare under 15 månader och nästan 20 etapper. Seglarna känner varandra sedan tidigare; båtens kapten Pekka Salonoja och Jaana och Jukka Auramo som hör till standardbesättningen hade inga svårigheter att

locka sina vänner med i projektet. Seglatsens totala sträcka 26 000 sjömil är knappa 50 000 km – redan med bil ett rejält åtagande. Världshavsseglare berättar ofta att förberedelserna tar åtminstone 80 % av tiden, själva seglatsen är bara grädden på moset. Även för Mearra Nieida har förberedelserna gjorts noggrant och var och en fick ansvar och förpliktelser redan innan de steg ombord. Vid ombordstigning får etappseglarna en genomgång av båtens säkerhetsutrustning, första hjälp-beredskap, hur man använder radiotelefonen och dagliga rutiner. Provianteringen har också planerats långt på förhand för varje etapp, att göra inköpen och att stuva allt i de små utrymmena är en operation som tar flera dagar. Proviant för sex personer på en 5 600 kilometer lång seglats från Galapagos till Marquesasöarna är en stor mängd varor. Det går inte att sticka sig in till närbutiken på vägen. Det är väldigt sällan man är sysslolös ombord, även om båten ligger stilla. Största delen av tiden gör man något eller planerar nästa steg. Säkerheten är såklart a och o, men ute på sjön ingår det en oändlig mängd delfaktorer som är självklara på land. Man måste vara självförsörjande på alla områden.

13

Tre veckor på sjön Den andra mars startade WARC-flottiljen från Galapagos mot ön Hiva Oa och Franska Polynesien. På den finländska båten var humöret på topp då de var först med att segla över startlinjen. I besättningens blogg skrev de på startdagen att hela besättningen var ivriga att komma iväg. ”Inte ens Galapagosöarna kan beundras i all oändlighet.” Det är inte fråga om någon gravallvarlig tävling och på Mearra Nieida höll man i dagsljus bättre fart. På natten seglade man absolut tryggt och säkert och minskade på seglen då mörkret föll. Natthimlen i tropikerna gjorde ett stort intryck på seglarna. Det hände dock ibland att hårda nattliga regnskurar mörkade himlen och kylde ner besättningen tillfälligt. Teamarbete Anne-Maria beskriver sina känslor ute på Stilla havet: ”Man känner sig ganska liten


14

Ålandsbanken | Stillahavsseglats

där ute. Som bäst var det i alla riktningar flera tusen kilometer till närmaste strand och det var rejält med vatten även under kölen. Jag var tvungen att överlämna arbetsuppgifterna till andra, på samma sätt som att lita på besättningen som blir kvar på däck då man fick frivakt. För att förverkliga den här resan och för att den skulle lyckas krävdes det utmärkt teamarbete både på land och på sjön.” På land har Salonius vant sig vid att leda sitt eget team och ha ansvar för en större organisation. På Mearra Nieida var hon en del av besättningen som leddes av en erfaren skeppare. Det var inte fråga om någon auktoritär kapten: ”Pekka Salonoja är lugnet själv. Han är uppskattad av sin besättning och balanserade på ett underbart sätt tävling och trivsel till en helhet som fungerade för alla.” Alla sex personer i besättningen deltog i rutinerna som pågick 24/7. Sjövakt på däck, matlagning, städning och att sköta radiotrafiken fyllde dagarna och nätterna på den knappa tre veckor långa etappen på oceanen. De hade fyra timmars nattvakt åt gången och på dagarna hade de till och med tid att spela kort. Läsning var också populärt tidsfördriv. ”På den långa seglatsen över oceanen var vi ensamma och det syntes inga andra båtar. Vi fick dock då och då besök av delfiner, ibland till och med tiotals i en flock”, berättar Anne-Maria. Plan B Erfarna världshavsseglare förbereder sig alltid också för överraskningar och på det värsta. Att göra upp en krisplan är en utmärkt samarbetsövning. Man måste klara sig med egna krafter genom alla

situationer och det finns många tråkiga scenarion. Man undviker svårigheterna då man förstår delfaktorerna som orsakar dem och genom att förbereda sig med flera olika överlevnadsmodeller. Förebyggande kontroller och kontinuerliga rutiner är avgörande. Kommunikationen är central i alla situationer. Man gör inget med god utrustning ifall besättningen inte kan använda den. Mearra Nieidas besättning klarade fint av hela WARC-seglatsens längsta etapp. Enligt Anne-Maria behandlade havet dem också ganska ömt. De allvarligaste överraskningarna upplevde de på mindre sällsynta delområden: frysens kapacitet räckte inte till i 30 graders värme och vajrarna för rattstyrningen gav upp i slutet av resan. För matservicen hade de som reservplan en hög med konservburkar och torrmat, men den bästa maten drog de upp ur havet.

Färsk tonfisk och andra havsdelikatesser var ett välkommet tillägg på matlistan. De klarade också styrvajerproblemet även om de på grund av sjögången inte fick på plats reservdelarna som de hade med sig. Båten kunde lyckligtvis styras med autopilot även utan styrvajrarna. De sista dagarna använde de inte alla segel, för att inte överbelasta automatstyrningen. De oemotståndliga Marquesasöarna Efter oavbruten seglats i 18 dygn nådde de slutligen målet på den 3 000 sjömil långa etappen, då Marquesasöarna dök upp vid horisonten. Att nå etappens mål betydde också att den sociala omgivningen blev större, då WARC-flottiljen samlades på gemensamma tillställningar för att byta erfarenheter och höra hur det gått. Besättningarna fick också instruktioner i händelse av självständiga transportseglingar.


Stillahavsseglats | Ålandsbanken

15

Upplevelser och lärdomar att tillämpa i arbetslivet Anne-Maria Salonius återvände laddad till arbetet. Med arbetsomgivningen i åtanke hade hon med sig i ”väskan” mer än underbara upplevelser och fina fotografier:

• Ta andra i beaktande och lyssna på dem – det är aldrig överskattat.

• Man bör kunna utnyttja allas kunskap och erfarenhet i ett team.

• Ge och ta emot ansvar på riktigt Nästa sammankomst var i Papeete på Tahiti och på vägen kunde varje besättning besöka de exotiska atollöarna i egen takt. Innan de fortsatte färden bekantade Mearra Nieidas sexmannabesättning sig med Marquesasöarna, som enligt Anne-Maria har en ”förtjustande Sagan om Ringen-stämning”. På listan av upplevelser kan hon räkna upp vacker natur, världens tredje högsta vattenfall och öns sympatiska invånare, vars viktiga näringsgrenar är att odla frukter och kokos. På öarna har också bosatt sig en skara livsstilsseglare som inte verkar ha bråttom någonstans. Anne-Maria charmades särskilt av ett ungt par som bodde på sin under 40 fot långa båt och som skeppat två getter till ”de närliggande atollerna” 500 sjömil bort. Det önskades nya lantbruksdjur utöver hönor och getterna fick därmed åka på sitt livs seglats. Atolldykning bland hajar De oräkneliga atollöarna med sina postkortsvyer var resans höjdpunkt. Navigeringen i de klara vattnen gjordes genom att genom polaroid-glasögon spana till botten och inuti atollerna öppnade sig ett eget liv. Utöver att vattnet i atollerna var kristallklart, var det oftast också spegelblankt. Utanför atollerna, som valts av Unesco till skyddsobjekt, rullade

däremot tidvis mäktiga och högljudda oceanvågor. I atollvattnen bor det hajar och på en simtur behövde man hålla sig lugn. ”De mer erfarna instruerade oss att leva med dem som med hundar; i en fridfull samexistens.” Ifall man inte skrämdes av hajarna var sikten runtom och under båten som i ett akvarium. Invånarna på atollöarna var vänliga, men tjänsteutbudet var förståeligt nog inte så mångsidigt. På de största atollerna fanns byar med några hundra invånare. Pärlodling är en viktig näring på atollerna. Ifall de hittade ett litet matställe serverades det alltid färsk tonfisk, vilket seglarna åt tillrett på många goda sätt under resan. På vissa ställen fanns det internetkoppling eller mobilnätverk, men kontakten till världen utanför kändes inte så nödvändig. ”Man var tvungen att njuta till fullo av varje stund – vi förstod att man inte kommer till de här vattnen riktigt varje år”, sammanfattar Anne-Maria. I slutet av april återvände de hem från Tahiti. Den långa flygresans sista byte var i Paris. ”På planet satt vi och pratade om vilken betydande resa vi gjort. Under den drygt två månader långa seglatsen blev det 4 000 sjömil, dvs. 7 400 kilometer. Det motsvarar sträckan mellan Paris och Helsingfors fyra gånger.”

och uppriktigt.

• Förtroende – du kan inte fejka det. • Kräv inte för mycket av någon och lär dig också att be om hjälp.

• Ingen mikromanagement eller

självklarheter – känn till och ta till vara ditt teams kompetensnivå.

• En positiv atmosfär är väldigt

viktigt, motiverar till goda prestationer.

• Det ska vara roligt det man gör. • Gläds även över små prestationer och etapper.

• Genom att satsa lite extra på

välmående får man mycket extra effekt.

Om du nu skulle åka iväg på samma resa igen, vad skulle du göra annorlunda? – Jag skulle packa ännu färre saker i väskan!

World ARCs webbsida: www.worldcruising.com/world_arc Mearra Nieidas blogg: blog.mailasail.com/mearra.nieida


16

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Niina och Pekka Vieno Ålder: Niina 37, Pekka 38 Yrke: Företagare Utbildning: Niina är doktor i miljöteknik, Pekka är diplomingenjör (maskinteknik) Bor: i Masku Familj: Två barn Fritid: Sommartid är släktens stuga i skärgården i Gustavs det allra viktigaste. Tre organisationer som vi sätter värde på: HELCOM – Helsingforskommissionen för skydd av Östersjön, BSAG Baltic Sea Action Group, Finlands Juniorhandelskamrar rf.

De kämpar mot k Niina och Pekka Vieno kämpar för bättre vattenkvalitet. Parets projekt för att avlägsna kväve ur vatten vann publikomröstningen i Ålandsbankens Östersjöprojekt och fick finansiering på 40 000 euro. Vad har de gjort med pengarna och har Finland renare vatten nu? En tur på ett avloppsreningsverk ger svaren. Text: Tarja Vilén Foto: Mikael Uponen

Ö

verraskande nog luktar det inte illa på avloppsreningsverket Turun seudun puhdistamo Oy i Åbo. Avloppsvatten från de närmare 300 000 invånarna och industrierna i Åbotrakten behandlas i ett enormt nätverk av tunnlar under reningsverket.

Det moderna reningsverket, som i hög grad är automatiserat, stod färdigt 2009. Eldriftsledaren Esa Malmikare och vattenkvalitetsexperterna Niina och Pekka Vieno, har lovat visa oss hur reningen av avloppsvattnet går till och förklara varför det är så viktigt för både

Mer än hälften av energiförbrukningen uppstår vid luftningen, då man blåser in luft i bassängerna. Enligt Niina Vieno är systemet mycket känsligt; vid ett svenskt reningsverk hamnade 400 liter lim i avloppsvattnet, vilket förstörde de kväveätande bakterierna i bassängen. Det tog ett år för reningsverket att återhämta sig.


Kvävet förstör Östersjön Kväve skadar Östersjön på många sätt. Ammoniumkväve är giftigt och förbrukar syre, medan nitratkväve orsakar övergödning av havet. Avloppsreningsverken är en av källorna till kvävebelastningen i Östersjön. År 2008 släppte de finländska reningsverken ut 3 800 ton kväve i Östersjön. Årsbelastningen för alla Östersjöländer var 26 000 ton. – Med vår teknik kunde man minska kvävebelastningen i Finland med 440 ton per år. Enligt våra beräkningar skulle energiförbrukningen dessutom minska, vilket innebär en besparingspotential för reningsverken på mer än 500 000 euro, konstaterar Niina Vieno. Enligt paret Vieno kunde deras uppfinning minska totalbelastningen av kväve från Östersjöländerna med 4 500 ton. Det motsvarar den årliga kvävebelastningen från cirka 800 000 invånare.

vävet i Östersjön avloppsreningen och Östersjöns hälsa att avlägsna kvävet. En rundtur på reningsverket Malmikare guidar oss vant, samtidigt som han kör oss allt längre ner i tunnelnätverket. Vårt första stopp är vid de bassänger där man syresätter avloppsvattnet. – Det här är i själva verket hela reningsverkets hjärta. Man måste blåsa in syre i vattnet för att få bort de ämnen som förbrukar syre. Om de ämnena kommer ut i vattendragen förbrukar de syret omkring sig och då dör organismerna, till exempel fiskar, förklarar Niina Vieno. Genom syresättningen ser man också till att de kväveätande bakterier som lever i bassängen hålls vid liv. Det är viktigt att få bort kvävet, eftersom det är giftigt och orsakar övergödning. Vid bassängkanten finns en liten monitor. Det är den som är huvudmålet för vårt besök. I den lilla plastlådan finns nämligen styrcentralen som paret Vieno och reningsverket har utvecklat. Den ger automatiskt information om kvävehalterna i vattnet, utan att man behöver ta separata prover. – Arbetet i reningsverken försvåras

av att kvävebelastningen inte är stabil. Största delen av kvävet i avloppsvattnet kommer från urin, men på grund av människans dygnsrytm varierar halterna. Till exempel har vi en kvävetopp på morgnarna, då många går på toaletten, förklarar Niina Vieno.

Pekka Vieno tog kontakt med reningsverket i Åbo efter att han hade hört om en ny mätteknik. Teorin testades i ett pilotprojekt och nu ska tekniken tas i bruk också vid andra reningsverk i Finland.

Kvävebelastningen ökar Den främsta kvävekällan är avloppsvatten från bosättningar, så det är svårt att begränsa mängderna. Dessutom ökar kvävemängderna med ungefär tre procent per år, för att vi äter mera proteinrik mat. Då är det enda alternativet


18

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Niina Vieno, Pekka Vieno och Esa Malmikare studerar mätapparaturen som de utvecklat för sitt projekt. Den kostade reningsverket några tiotals tusen euro och den kan efterinstalleras i redan existerande reningsverk. Installationen görs på några veckor.

I kompressorrummet är det ett väldigt oljud då kompressorerna matar in luft i bassängerna.

att effektivera kvävereningen, något som reningsverket och paret Vieno har jobbat med i mer än ett år. – Den nuvarande metoden för luftning av vattnet reagerar inte på variationer i kvävehalten. Då halten är låg blåses det in för mycket syre i processen. När den är hög räcker syret inte till för att avlägsna kvävet effektivt. Tack vare den teknik som vi har utvecklat är syrehalten alltid optimal, förklarar Pekka Vieno. Under den tid som pilotprojektet pågått har totaleffekten av kvävereningen förbättrats med 17,4 procent, medan energiförbrukningen har minskat med 9,2 procent. Brinner för vatten Niina Vieno är doktor i miljöteknik och har kallats Finlands ledande vattenexpert, inte utan skäl. Hon har arbetat i branschen i 16 år och har länge verkat som forskare. Hon och hennes man Pekka,


Så här minskar du kvävebelastningen

enkla knep i vardagen

Du kan minska på mängden kväve i avloppsvattnet genom att äta mindre kött. Rött kött har den högsta kvävehalten. Kyckling och fisk innehåller mindre kväve och allra minst finns det i vegetarisk kost.

1

Dina konsumtionsvanor har en stor inverkan på avloppsvattnet och vattendragen. Använd miljövänliga tvättoch rengöringsmedel och naturkosmetik. Använd över lag mindre tvätt- och rengöringsmedel.

2

3 4

Det renade vattnet skapar en kraftig virvel när det strömmar vidare från reningsverket.

Häll inte ut gamla mediciner i avloppet, för dem till apoteket. Cigarrettfimpar innehåller plast. De sköljs ut till reningsverken med regnvattnet från gator och vägar. Släng dem i askkoppen istället.

5

För att avloppsnätet och reningsverket ska fungera bra är det viktigt att inte spola ner annat än ”nr 1”, ”nr 2” och toalettpapper. Matrester, bomullstussar och -pinnar hör inte hemma i WC-skålen. De täpper till avloppsrören och ger luktproblem. Bomullspinnar kan i värsta fall slinka igenom hela reningsverket och hamna i vattendragen.

som är diplomingenjör specialiserad på maskinteknik, har arbetat i sitt eget företag i tre år. – Jag skulle inte byta ut det här för allt i världen. Som företagare får jag göra mera. Avloppsvattenbranschen har blivit något som jag brinner för, jag vill åstadkomma något och inte bara sitta och rulla tummarna, förklarar Niina Vieno. Paret Vieno har nyligen grundat ett företag, Laki ja Vesi Oy Turku, tillsammans med en juristbyrå som är specialiserad på avloppsvattenfrågor. Parets eget företag Envieno Ky fortsätter dock som ett varumärke. – Tillsammans försöker vi förändra arbetssättet i branschen. Vi vill erbjuda praktiska åtgärder, som inte bara sparar pengar, utan också förbättrar vattenkvaliteten. Dessutom vill vi på ett positivt sätt visa hur var och en själv kan påverka vattenkvaliteten.

Vattenreningens framtid Mycket återstår att göra för att få bort alla skadliga ämnen ur vattnet. – Tack vare finansieringen från Östersjöprojektet har vi kunnat koncentrera oss på vårt projekt. Pengarna har använts för marknadsföring och anskaffning av apparatur. Hittills har vi förhandlat med fem reningsverk i Finland, som kommer att ta i bruk den nya tekniken. Vi har också besökt reningsverket i S:t Petersburg för att utbilda personalen och skapa kontakter, berättar Pekka Vieno. Nu siktar paret på den internationella marknaden. – Vi vill föra ut tekniken till Sverige, Ryssland, Estland och gärna också till Polen. Avrinningen från Polen står för hälften av kväveutsläppen, så där kan man åstadkomma stora förbättringar av vattenkvaliteten i Östersjön.

Tips för dig som vill ansöka om finansiering via Östersjöprojektet • S e till att din ansökan motsvarar kriterierna, ge konkreta exempel. • Var aktiv i de sociala medierna. • G ör en tydlig, fritt formulerad ansökan med ett koncentrerat och begripligt huvudbudskap. Budskapet ska vara solklart. Kan du inte förklara saken på ett enkelt sätt förstår du den inte tillräckligt bra själv. • V änta inte till sista ögonblicket med din ansökan, låt den mogna innan du finslipar den. • B e någon annan läsa igenom din ansökan.


20

Ålandsbanken | Tomtfonden

TOMTFONDEN kompletterar av INVESTERINGSFONDER Text: Antti Valkama

”Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus.”

Ålandsbanken grundade i slutet av år 2012 Finlands första bostadsfond i form av specialplaceringsfond. Bostadsfonden har blivit en stor succé och de totala tillgångarna närmar sig snabbt 700 miljoner euro. I slutet av år 2015 lanserade Ålandsbanken åter en ny fond, även denna är den första av sitt slag i Finland. Tomtfonden har utvecklats i nära samarbete med fyra stora byggföretag, för att den ska motsvara både byggföretagens och kundernas behov. Den nya Tomtfonden är också en specialplaceringsfond och den placerar i planerad tomtmark. Målet var att lansera en fond vars riskprofil är så låg som möjligt och som samtidigt kan ge mer avkastning än ränteplaceringar.

Den förväntade avkastningen på 4-5 % är väldigt bra i förhållande till risken.

1

2

3

Låg

4

5

6

7 Hög

Ålandsbanken Tomtfond Ålandsbanken Bostadsfond


Tomtfonden | Ålandsbanken

Ålandsbankens utbud

R

iskprofilen för Bostadsfonden är en 3:a på en 7-gradig skala och den är bekräftad av Finansinspektionen. Tomtfondens riskprofil är så låg som 2/7. Sett ur juridisk struktur så är fonderna väldigt lika varandra, men det finns också skillnader. Bostadsfonden kan tecknas och lösas in 4 gånger per år och för Tomtfonden gäller 3 gånger per år. Vi strävar efter att få långsiktiga investeringar i båda fonderna, men då livssituationen eller kundens behov ändrar så går det enkelt att lösa in placeringen i pengar. Vid utvecklingen av Tomtfonden var målet att skapa en produkt vars avkastning inte korrelerar direkt med de globala finansmarknaderna. Delfaktorerna som inverkar på avkastningen tecknas i avtalen och på så vis kan man minimera de spekulativa elementen. Tomtfonden fungerar i praktiken väldigt enkelt: fonden köper planerade tomter från stora byggbolag eller från en extern säljare. Redan i planeringsprocessen har något stort byggbolag varit delaktig och har färdiga planer för att bygga ett bostadshöghus (bostadsaktiebolag). Då investeringen görs i tomten tecknar fonden ett arrendeavtal. Byggbolaget betalar hyra till fonden under byggnadstiden. Då byggnaden är klar övergår betalning av hyra till bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalets årliga avkastning är cirka 4,5–5,5 % och är inflationsskyddad. Tomtens värdeökning är cirka 1,5 % per år. Hyresavkastningen och värdeökningen antecknas i avtalen och

Vid utvecklingen av Tomtfonden var målet att skapa en produkt vars avkastning inte korrelerar direkt med de globala finansmarknaderna. Delfaktorerna som inverkar på avkastningen tecknas i avtalen och på så vis kan man minimera de spekulativa elementen.

Fondens strategi och samarbetsparterna möjliggör fondens låga riskprofil. Under byggnadstiden är samarbetsparten ett stort byggbolag som ansvarar för bygget samt för hyran till fonden.

därmed är det lätt att förutspå den framtida avkastningen. Det kan inte uppstå överraskande kostnader för fonden, eftersom kostnadsansvaret i avtalen alltid är överfört till hyresgästen, dvs. byggbolaget eller bostadsaktiebolaget. Arrendeavtalet görs för 30 år och senast efter det har bostadsaktiebolaget inlösenplikt av de kvarvarande inlösenandelarna för tomten. En bostadsägare kan ge bostadsaktiebolaget fullmakt att en gång per år lösa in från fonden den tomtandel som hör till bostaden. Kassaflödet till fonden består alltså av hyresintäkter samt årliga tomtinlösen. Tomtfondens första affär gjordes i december 2015. I den affären köpte fonden två tomter av Tammerfors stad, det så kallade Ranta-Tampellaområdet (Strand-Tampella) där ett byggbolag bygger fem höghus. Samtidigt tecknade Bostadsfonden ett förhandsavtal med byggbolaget om en viss andel av bostäderna i området. Det här är ett modellexempel på hur Bostadsfonden och Tomtfonden kompletterar varandra. Fondens strategi och samarbetsparterna möjliggör fondens låga riskprofil. Under byggnadstiden är samarbetsparten ett stort byggbolag som ansvarar för bygget samt för hyran till fonden. I bostadsaktiebolaget ligger ansvaret gemensamt på alla aktieägare för betalning av hyra till fonden. Principerna för värdeökningen har antecknats i avtalet och i bostadsaktiebolagets bolagsordning. Därtill ska man komma ihåg att istället för förväntningsvärden äger fonden tomtmark.

21

Förväntad avkastning Fondens förväntade avkastning är 4,0–5,0 % efter avgifterna. I relation till fondens riskprofil 2/7 är den förväntade avkastningen ovanligt god, särskilt med beaktande av utmaningarna i dagens räntemarknader. Ålandsbanken Tomtfond är ett nytt sätt att med låg risk placera i tomtmark på ett vis som för flera placerare inte annars skulle vara möjligt. Fonden har väckt mycket intresse och redan efter två månader överskred fondens kapital 30 miljoner euro.

Balanserade placeringar Huvudsakligen sprider placerare sina placeringar mellan olika tillgångar. I en typisk portfölj finns börsnoterade aktier, ränteplaceringar samt direkta eller indirekta fastighetsplaceringar. Vi på Ålandsbanken är av den åsikten, att fastighetsplaceringar borde vara en lika viktig del av placeringsportföljen som aktier eller ränteplaceringar. Räntemarknadernas situation ser väldigt svår ut långt framåt i tiden och särskilt i den här situationen ger den låga riskprofilen och den goda avkastningen som Tomtfonden möjliggör stabilitet i placeringsportföljen.


22

Ålandsbanken | Dreams

HENRIK ROSVALL

Spara mer med din Sluta slösa, börja spara och förverkliga dina drömmar. Det är budskapet från Henrik Rosvall, VD för Dreams. Bolaget lanserar nu en app som ska hjälpa dig att spara pengar på ett helt nytt sätt. Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

Vad är Dreams? Med Dreams vill vi omdefiniera vad en bank kan vara och stå för. Med vår första produkt, som är en spar-app, vill vi hjälpa användaren att ifrågasätta vanemässiga konsumtionsbeteenden. I appen coachas du till att slopa onödiga utgifter och att i stället spara och lägga pengarna på dina drömmar. Så ni öppnar en sparbank? Nej, vi är inte en bank. Dreams kommer att tillhandahålla banktjänster. Men på ett helt nytt sätt i mobilen. Jag tror dessutom inte vi kommer prata om banker i framtiden. Vi behöver inte en bank i sig utan vad vi behöver är finansiella tjänster som tillgodoser våra behov. Och det

behöver inte vara en traditionell bank som tillhandahåller dessa tjänster. Hur föddes tanken om Dreams? När jag jobbade på EF såg jag hur allt för många inte nådde ända fram med sitt sparande för att lyckas uppfylla sina resedrömmar. När jag sedan flyttade till nätmäklaren Avanza insåg jag att ingen bryr sig om dem som inte redan har ett stort kapital. Där och då växte viljan att hjälpa just människor som saknar startkapital att också uppnå sina drömmar. Behöver vi spara mer? Ja, hur ska vi annars kunna få en bra pension eller kunna bidra med insatsen till barnens första lägenhet? Jag tänker

också på allt som vi konsumerar. Att konsumera är enkelt och kul samt ger en känsla av välbefinnande. Det är lite som en drog. För att uppleva sina drömmar behöver man spara. Men traditionellt sparande är ofta svårt och tråkigt. Tycker du att vi slösar för mycket? Ja, för många människor försvinner en stor del av lönen till köp av sådant som man kanske egentligen inte behöver eller som betyder något. Det är en sorts konsumtion som ofta kostar flera hundra euro i månaden och som kan hindra dig från att uppleva din dröm. Det går att slopa köpkaffet på morgonen eller ta med matlåda till lunch ett par dagar i veckan och istället lägga pengarna på en


Dreams | Ålandsbanken

23

MOBILA COACH resa eller spara till insatsen till barnens första lägenhet. Går det sluta slösa och bli en sparare? Det är fullt möjligt att bli en sparare. Med hjälp av beteendepsykologi hjälper vi våra användare att ifrågasätta invand konsumtion. Vi har till exempel utvecklat en intelligent coach tillsammans med forskare inom kognitionsvetenskap. Baserat på ditt beteende ger coachen dig löpande förslag på vad du kan göra för att spara mer så att du kan nå dina drömmar snabbare. Hur skaffar jag Dreams? Du hämtar appen från App Store och registrerar dig med hjälp av Mobilt BankID. Efter att ha svarat på tre enkla frågor skapas ett sparkonto hos Ålandsbanken. Det går på 60 sekunder och helt utan papper. Sparade pengar förs automatiskt över från ditt lönekonto till Dreams sparkonto. Vad gör jag sedan? Det är bara att börja spara till din dröm. Det är möjligt att spara både spontant och mer långsiktigt genom att anta utmaningar. I appen kan du lägga upp en bild på vad du sparar till, vad det kostar och när du vill förverkliga din dröm. Som svar får du reda på hur mycket du måste spara per dag och några exempel på vad du skulle kunna sluta konsumera. Du kan också bjuda in vänner eller familj för att spara tillsammans till en gemensam dröm. Vilka kommer att använda Dreams? Vi tror att de som är födda på 80-talet och senare kommer att vara mest intresserade. Men vi ser redan nu att intresset är stort även hos andra målgrupper. Det kan till exempel vara föräldrar som sparar till barnens körkort eller det gamla kompisgänget som ska åka på den årliga golfresan. Varför mest yngre tror du? De är uppväxta med mobiltelefoner och lever redan ett digitalt liv. De yngre har

inte heller så mycket pengar och är en kundgrupp som bankerna inte prioriterar. Den här generationen har också ett relativt lågt förtroende för storbankerna och vi hoppas att Dreams blir deras alternativ på bankmarknaden. Men hur lanserar man en banktjänst utan att vara en bank? Vi har jobbat mycket med utvecklingen av appen och hur den ska fungera och att det blir säkert. Det handlar om teknik så att allt blir mobilt och papperslöst samt enkelt och stimulerande att använda. Sedan hjälper Ålandsbanken oss med hanteringen av sparkonton och överföringar. Eftersom Ålandsbanken sköter om alla pengar som finns i Dreams system så är de i säkert förvar och har en insättningsgaranti. Varför samarbetar ni med Ålandsbanken? Vi tror att nyckeln till framgång ligger i att samarbeta med sådana som tänker som vi. Som brinner för att vara bäst på det de gör. Det är därför vi gillar Ålandsbanken. Tillsammans erbjuder vi Dreams användare det bästa av två världar – vår snabbrörlighet och innovationskraft parat med Ålandsbankens trygghet och säkerhet.

Kommer ni att lansera fler banktjänster? Ja, samarbetet med Ålandsbanken gör det möjligt för oss att utmana bankmarknaden. Vi håller på att ta fram nya mobila tjänster inom till exempel fondsparande och pension. På sikt vill vi hjälpa dig med hela din ekonomi. Vi kommer också att lansera våra tjänster i flera länder. Vi har börjat i Sverige och Dreams kommer till Finland 2017. Kommer ny teknik att förändra bankmarknaden? Ja, definitivt. Teknik i kombination med beteendepsykologi innebär intressanta möjligheter för oss men också utmaningar för andra företag i branschen. Nya regelverk och en mer negativ attityd till storbanker medför också chanser för oss nya leverantörer av banktjänster att ta en viss andel av marknaden. Avslutningsvis, vad drömmer du själv om och sparar till? Jag sparar själv till en weekend i London med min 5-åriga son. Han drömmer om att gå på Harry Potter-museet och det blir snart verklighet. Jag och min fru sparar även till en fest för henne när hon fyller 40 år i höst.

”Vi tror att nyckeln till framgång ligger i att samarbeta med sådana som tänker som vi. Som brinner för att vara bäst på det de gör. Det är därför vi gillar Ålandsbanken.”


24

Ålandsbanken | Dreams

Drömmarna som utmanar

STORBANKERNA Dreams ska lansera nya banktjänster. Men företaget är inte en bank. Och ingen av de anställda har jobbat på en traditionell bank. Nästan alla är programmerare. Vad är det här för drömmare?

7

Text: Per Sommerlou Foto: Viktor Fremling

 frågor med korta svar:

Hur skaffar jag Dreams?

Genom att ladda ner appen i mobiltelefonen.

Kostar Dreams något? Nej, den är gratis.

Var finns mina pengar?

På konto hos Ålandsbanken (med insättningsgaranti).

Får jag ränta på pengarna?

Ja, för närvarande 0,10 %.

Kan jag ta ut kapitalet när jag vill?

Ja, det finns inga begräsningar.

Fungerar Dreams på alla mobiltelefoner? Finns för Apple men snart också till Android.

Var finns Dreams?

I Sverige och lanseras i Finland 2017.

Fintech är ett område som växer snabbt världen över. Begreppet som står för Financial Technology kan översättas till företag som använder teknik för att göra finansiella tjänster mer effektiva. Företagen som ofta är nystartade vill utmana den traditionella och etablerade bank- och försäkringsmarknaden. Dreams är ett sådant startup-bolag och vill lansera nya typer av banktjänster utan att vara bank. När vi möter grundarna och företagsledningen visar det sig att ingen har jobbat på en traditionell bank. Av bara 19 anställda är 15 programmerare. Många har lång erfarenhet från affärs- och produktutveckling, men också från media, musik och spel. Sedan finns det en kognitionsvetare på företaget.

Frågor man ställer sig är:

Hur lyckas man då ta fram banktjänster? Är Dreams ett bolag med drömmare? Att företagsledningen på Dreams har stora drömmar är sant. Men de är också fem erfarna entreprenörer som har lovat att inom ett år lansera ett antal nya typer av banktjänster som främjar en sund privatekonomi. De säger att målet är att kunna hjälpa andra att spara och att förverkliga sina drömmar. De har alla olika bakgrund och kommer från skilda verksamheter. Henrik Rosvall som är VD och initiativtagare till Dreams har jobbat som chef inom marknadsföring och försäljning för Avanza och EF Education. Med honom i företagsledningen står fyra delägare som också ansvarar för olika delar av verksamheten. Didde Brockman har under många år jobbat med teknisk utveckling inom olika branscher bland annat för Razorfish och Moonwalk.

Johan Hemminger var grundare och VD för den prisbelönta mobila marknadsföringsbyrån Monterosa samt har arbetat med affärsutveckling inom spelbranschen.

Johan Ståhle var medgrundare av Monterosa och hade där rollen som strateg och affärsutvecklingsansvarig. Innan dess startade han den digitala marknadsföringsbyrån Dempsey. Karl Svantemark är affärsjurist med erfarenhet från advokatbyrån Vinge. Han har också varit affärsutvecklingschef för Chas Visual Management samt hjälpt flera startup-bolag med tillväxtstrategier. Även om alla har olika bakgrund och kompetenser har de en stor sak gemensamt. Drömmen och drivkraften att ändra vad en bank kan göra och stå för och att få oss att tänka på pengar och ekonomi på ett annat sätt. Med hjälp av beteendepsykologi och nyskapande användarupplevelser vill de hjälpa sina användare att ifrågasätta invanda beteenden. Hjärnorna bakom Dreams menar att vardagens slentrianmässiga utgifter hotar ta död på våra drömmar och att det är dags att börja ge pengar en mening. Att de fem i företagsledningen är drömmare säger de själva. Men nu när de lanserar spar-appen Dreams har en av deras stora drömmar blivit verklighet.


ID-kapningar | Ålandsbanken

R A K S N I M R Ä SÅ H KEN FÖR S I R U D

G N Å R T N I S T E T I T N E ID Att kapa och utnyttja en identitet för bedrägerier blir allt vanligare. Framför allt kapas många identitetsuppgifter på Internet. Men det är också vanligt att använda din brevlåda.

M

ed din personbeteckning beställer bedragarna vad de behöver. De bevakar sedan din brevlåda och tömmer den på till exempel kort eller beställda varor. I andra fall gör förövarna en adressändring under en kort tid. Din post skickas då till annan adress utan att du kanske hinner märka av detta. Det kan således vara svårt att upptäcka pågående bedrägerier. En varningssignal på identitetsintrång kan vara att din post uteblir. En annan är om du får brev och handlingar gällande krediter och kort som du inte känner igen. Du kan också få fakturor eller inkassokrav för varor eller tjänster du inte har beställt. Andra tecken är okända transaktioner på kontoutdrag. Det går att minska risken att bli utsatt för identitetsintrång. Det enklaste är att låsa brevlådan. Då blir det svårare för obehöriga att komma över personuppgifter. Du bör även eftersända eller lagra din post när du reser

bort. Skylta inte heller i sociala medier om att du är bortrest. Var försiktig i vilka sammanhang du anger dina personuppgifter samt kortoch kontonummer på Internet och i e-post. Öppna inte heller e-post eller länkar som är okända för dig. Risken finns att du får in virus som till exempel kopierar dina inloggningsuppgifter. Ha också ett uppdaterat virusskydd på din dator och mobil. Skulle du ha förlorat ett betalkort, IDkort, körkort eller pass bör du snarast anmäla förlusten. Kasta inte heller brev och handlingar från till exempel banken i soporna eller pappersinsamlingen. För att försvåra att din identitet utnyttjas för att öppna krediter kan du vända dig till kreditupplysningsföretagen för att sätta in ett kreditförbud på dig själv i deras register. Ett kreditförbud är inget 100-procentigt skydd, men minskar märkbart risken för att dina uppgifter missbrukas.

Ny försäkring vid ID-stöld OM OTUREN ÄR FRAMME så har Ålandsbanken en ny identitetsstöldsförsäkring som gäller om någon använder ditt namn och personbeteckning för att öppna kredit- eller bankkonton utan din tillåtelse. Identitetsstöldsförsäkringen, som gäller från den 1 maj, ingår utan extra kostnad för kunder med Premium Banking- eller Private Banking-kort. Försäkringen beviljas av AIG Europe Limited. FÖRSÄKRINGEN TÄCKER FLERA OMRÅDEN som juridiska kostnader, inkomstbortfall, betalningskrav och diverse utgifter som uppstår när du försöker lösa problemet med din identitetsstöld. Du kan få ersättning med upp till 6 500 euro per ärende. Utebliven inkomst täcks med upp till 2 000 euro per ärende (*). FINNS DET MISSTANKE om att du är utsatt för ID-stöld kontakta de kreditutgivare som har skickat fakturor eller uppgifter om öppnade konton och krediter. Har du ett Ålandsbanken-kort där försäkringen ingår, kontakta försäkringsbolaget AIG:s kundservice.

(*) För mer information och fullständiga försäkringsvillkor se Ålandsbankens webbsida.

25


26

Ålandsbanken | Hållbarhet Finansiell

Hon suckar. Det finns så många ord om man nöjer sig med att prata om hållbarhet. Hon skiner upp. Hångla med dig själv! Det är hennes råd till oss alla. Möt Tove Erikslund. Hon har gett Ålandsbankens hållbarhetsarbete ett ansikte. Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremling

”Två råd har varit mycket viktiga. Det första var att jag ska ta min reflektionstid. Det är det absolut bästa tipset jag kan ge vidare. Det andra är att jag ska unna mig saker. Jag brukar kalla det att hångla med mig själv.”


Hållbarhet | Ålandsbanken

27

Tove tror på hångel och hållbarhet

T

vå dagar innan den här intervjun ska äga rum kommer det ett krasst besked från Ålandsbankens Chief Administrative Officer. Hon vägrar flyga in för att träffas personligen. Hon har i sista stund försökt boka sin biljett. – Men jag kan helt enkelt inte rättfärdiga det höga biljettpriset. Kan vi inte använda bankens telekonferens istället? En tydlig signal om att Tove Erikslund lever som hon lär. Vill man tillspetsa det kan vi säga att Ålandsbankens hållbarhetsstrategi är hennes förtjänst. Men hon skjuter snabbt ner en sådan vinkling – hon står på jättars axlar. – Tack vare några eldsjälar fanns det mycket tidigt ett starkt miljötänk på Ålandsbanken. Med vår mångårige medarbetare Sven-Åke Löfström i spetsen lades grunden för det miljöengagemang som vi har i dag. Det tidiga pionjärjobbet gjordes vid sidan om de egna arbetsuppgifterna. När Tove Erikslund blev personalchef 2006 tog man ett mer samlat grepp om miljöfrågorna. När hon några år senare hade utsetts till CAO breddade hon miljöperspektivet för att se på hela banken ur ett hållbarhetsperspektiv.

till en progressiv och alert framtidsbank tog fart. En vågrörelse som stärktes två år senare när Peter Wiklöf tillträdde som VD. En avgörande faktor i den utvecklingen var att Tove Erikslund ställde ett tydligt villkor. Hon framhöll att personalchefen måste ingå i bankens ledningsgrupp. – Det var en förutsättning för det jag ville åstadkomma som personalchef. Jag kom in i ledningsgruppen med mitt eget område, alltså Human Resources.

Ett villkorslöst krav Utnämningen av Tove Erikslund till personalchef ska ses som en milstolpe i Ålandsbankens utveckling, ett generationsskifte, då övergången från gammelbank med kostymklädda bankdirektörer

Du slungades från en roll som projektledare upp till bankens ledarskikt. Kan du beskriva den mentala resan? – Jag såg att det fanns ett ansvar att ta och det har jag aldrig haft problem

Vilka mål hade du när du tog jobbet? – Jag hade två hjärtefrågor. Dels ville jag utöka andelen kvinnor i bankens ledning, dels ville jag skapa en struktur på lönefrågorna. Var bankens lönepolicy slumpartad? – Nej, när man satt sig ner och tittade så var den faktiskt inte det. Men med en tydlig struktur blev det lättare att prata lön med medarbetarna. I början var det ersättningsfrågorna som jag kände mig minst trygg med att diskutera. Jag visste varken vad jag skulle kroka upp resonemanget på eller hur jag kunde stöda cheferna i deras lönesamtal. Så en struktur krävdes. Men det är inte samma sak som att göra alla nöjda med sina löner, det är omöjligt. Och det var inte min strävan.

Så produceras hållbara nyheter Papper: Vi trycker på GalerieArt Volume som har FSC-certifikat (responsible forest managment, eco friendly).

Tryckeriet: Vi arbetar med tryckeri som har Nordisk miljömärkning (Svanen) och följer kriterierna för detta A. A nvändning av miljövänligt papper. B. Vegetabiliska oljor i valet av färg. C. Återvinningsmaterial används i tryckprocessen. D. Kontroll av defekt material och spill i produktionsprocessen. E. Implementation av energisparsystem och användning av återvinningsenergi. F. B egränsningar av användning av kemikalier i tryckprocessen och noggrann kontroll. Tryckeriet har certifierat sin process under ISO 9001 och ISO 14001.

Transport: Båttransport mellan Tallinn och Helsingfors. Transportbolaget DSV använder speciella bilar med lågt CO 2 -utsläpp för resten av transporten.


28

Ålandsbanken | Hållbarhet

med. Därför tycker jag om Ålandsbanken, det finns många möjligheter, bara du är beredd att ta konsekvenserna av det ansvaret. Sedan märkte jag ju fort att jag hade ögonen på mig på ett annat sätt än tidigare, folk tog sig större friheter att ha åsikter och döma. Hur lärde du dig att handskas med att stå i rampljuset? – Jag insåg att jag behövde en strategi för att hålla ihop som människa, för att må bra och tycka att det är roligt. Om du växer i en organisation kommer det inte gratis, det är hårt jobb. Och jag har jobbat oerhört hårt. Hur ser den strategin ut? – Den bygger på idén om att jag skyddar mig själv genom att bestämma vad som får beröra mig och vad som inte får det. Jag minns att min mentor sade Tove, ingen får begå mental våldtäkt på dig. Trots att det låter grovt är det så det kan kännas. En viktig sak var hur jag jobbar med mig själv och hanterar sånt som påverkar mig. När man jobbar med personalfrågor kan det vara svårt att hålla isär sig själv från de svåra situationer som måste hanteras. Vad betyder det konkret? – Dels att medvetandegöra hur jag reagerar när saker ställs på sin spets, dels hur jag tar hand om mig själv: att jag ser till att jag får frisk luft, rör på mig och äter rätt. Väldigt basala saker. Och förstås, hur jag skapar balans mellan jobbet och familjen. Fick du några andra råd av din mentor? – Två råd har varit mycket viktiga. Det första var att jag ska ta min reflektionstid. Det är det absolut bästa tipset jag kan ge vidare. När du är i en intensiv period är reflektionstiden ovärderlig, både för dig själv men också för din omgivning. Om du är stressad eller sur på jobbet så får det konsekvenser för din omgivning. Jag försöker ha reflektionstid så gott som varje dag, på mitt eget sätt. Och det andra rådet? – Att jag ska unna mig saker. Jag brukar kalla det att hångla med mig själv. Idén kommer från Klas Hallbergs bok Hångla mer – en bok som jag älskar! Och jag

”Peter Wiklöf brukar säga att vi ska vara hela och rena och det är ju hållbarhet i allra högsta grad.”

älskar uttrycket så jag brukar säga att jag bara måste få hångla med mig själv. Det betyder att släppa kontrollen, se det roliga i vardagen, att inte ta allt så allvarligt. Att kunna stanna upp fast det finns ett skrivbord som ska städas och säga Nej, nu förtjänar jag en cappucino. Att inte hela tiden vara Ambitiösa Tove. Hållbarhet ska vara mer än vackra ord Efter fyra år som personalchef kände Tove Erikslund att hon hade gjort sitt på banken. Det satt fler kvinnor i bankens ledningsgrupp, bankens lönepolicy hade blivit tydlig och ledningen hade ett Human Resource-perspektiv i ryggraden. – Jag är en projektmänniska som inte gillar att fastna i gamla spår och runt 2010 kände jag mig redo att gå vidare.

Men min mentor sade Nu kan du välja att gå vidare och göra samma sak på nytt i en annan organisation. Du har sått och du har skördat lite. Men Tove, hur skulle det kännas om du nu tog hand om det du har sått och såg till att du får en ännu större skörd? Jag blev otroligt irriterad, jag hade ju inte tänkt den tanken. Men banken var också i en fas då jag tyckte det kunde vara bra att stanna kvar. Hade du kommit till insikt om vad det innebär att ha makt i en organisation? – Jo, det hade jag: hårt jobb och massor av ansvar. Och utsatthet. Men du gillade det? – Jo, jag tycker om det. Att ta ansvar och att kunna påverka.


Hållbarhet | Ålandsbanken

Och det blir en lämplig övergång till hållbarhet. När landade hållbarhetsfrågorna på ditt bord och vad innebar det för dig? – Som sagt, vad gäller miljöaspekten på hållbarhetsfrågor så var vi på Ålandsbanken en pionjär med vårt Miljökonto. Man måste förstå att på Åland och i skärgården är miljön så närvarande, folk pratar och engagerar sig, – Det är mycket alger i år! – Ja usch, vad kan vi göra? Den andan har förstås också alltid funnits bland oss som jobbar på banken. Men i dag handlar hållbarhet om mycket mer än bara miljövänlighet? – Ja, 2013 började vi se på hela verksamheten ur ett hållbarhetsperspektiv för att kunna strukturera och formulera en strategi. Det initiativet kom från placeringssidan då vi hade lanserat Eco Performance-fonden. Vi ville ta ett helhetsgrepp, men insåg att vi inte hade en organisation för det. Då körde jag elmoppe så det blev sådär Ja men Tove, ta du hållbarhetsbiten. Hur tacklar man en så stor tårtbit? – Vi läste på, gjorde en kartläggning av omvärlden och såg på oss själva: var vi stod och var vår ambitionsnivå ska ligga. Peter [Wiklöf] brukar säga att vi ska vara hela och rena och det är ju hållbarhet i allra högsta grad. Vi ska hela tiden ta små steg framåt, vi ska skapa medve-

tenhet och skapa ett engagemang. Allt handlar om sunt förnuft och att kunna se varandra i ögonen. Vilka har de största utmaningarna varit under de här tre åren? – Att gå från ord till handling. Det finns hur många ord som helst om du vill prata om hållbarhet. Och nu är det en trend, men det ska inte vara en övergående trend utan en långsiktig utveckling. Det är så mycket man lägger in i ordet hållbarhet att det nästan är skrämmande. Det kommer olika hållbarhetsutbildningar, allt från systemutveckling till ledarskapskurser. Men det är kanske därifrån utvecklingen ändå startar. Hur kan en organisation undvika att gå i trendfällan? – Allt handlar om trovärdigheten i vad man gör. Det är bättre att ta små steg och använda färre ord. Hållbarhet får inte användas i ett cyniskt marknadsföringssyfte, det raserar trovärdigheten. Inte heller ska vi i bankvärlden försöka bräcka varandra med tjocka rapporter och vackra nyckeltal. Jag tycker det är viktigare att uttrycka sin ambition och få saker gjorda. Och förstås, dessutom våga visa sina brister. På tal om brister så hörde jag att förra numret av Ålandsbanking skickades ut inplastad till era finländska kunder. Det är ju inte särskilt miljövänligt?

– Nej, det är det inte. Tidningen fick ett plastomslag utan att vi hade beställt det och den ska inte skickas ut så. Vi hade inte säkerställt och kollat upp en extra gång, det var vår miss. I linje med vårt hållbarhetsresonemang borde vi ha kollat distributionen en extra gång, hållbarhet innebär att man måste öka på sitt eget ansvar. Fick ni reaktioner från kunderna? – Ja och så ska det vara. Det är viktigt att det kommer reaktioner, det skapar en medvetenhet så att vi blir ännu noggrannare. Men det är ju inte skoj att få smäll på fingrarna? – Nej, men i vårt fall var det insiktsfullt. Så här ligger det ju till: alla vet vi att vi förbrukar mer än vi borde. Vi ska koncentrera oss på att fundera över hur vi kan bli bättre och hitta lösningar. Vi får inte bli rädda för kritik och att bli granskade, Jaja, ni pratar om miljö men nog finns det många bilar på er parkering. Att bli rädd och inte göra något, det är ju som att dra en filt över huvudet och säga Jag finns inte. Men visst finns jag ändå och jag gör hela tiden saker som påverkar på något sätt. Påverkan är vad allt handlar om. Hur menar du? – Hållbarhet handlar om att vi alla ska rymmas på en planet. Att vi som lever i dag ska rymmas på en planet och de som kommer långt efter oss ska ha en planet till sitt förfogande.

Utökad trygghet för ditt bank- och kreditkort Nu kan du smidigt ändra dina kortinställningar även i Mobilbanken. u finns möjligheten att via Mobilbanken smidigt ändra dina kortgränser, vare sig det rör sig om temporära eller mer långsiktiga inställningar, regionbegränsningar och/eller justera beloppsgränser som underlättar korthanteringen för dig och som dessutom bidrar till din ökade trygghet och säkerhet när det gäller handel med kort. Tänk på att ändringarna ska godkännas med kod från kodtabellen. Uppdatera Mobilbanken till version 1.0.5 eller nyare från App Store eller Google Play Store. www.alandsbanken.fi/mobil

N

29


30

Ă…landsbanken | Intressebevakning Finansiell

Intressebevakningsfullmakt


Intressebevakning | Ålandsbanken

31

I och med lagen om intressebevakningsfullmakt, som trädde i kraft för snart tio år sedan, blev det möjligt för var och en att själv på förhand välja en betrodd person till att såsom fullmäktig sköta om ens ekonomiska och personliga angelägenheter i enlighet med de anvisningar man som fullmaktsgivare gett.

F

rämst gäller intressebevakningsfullmakten ärenden avseende fullmaktsgivarens ekonomiska angelägenheter men det är även vanligt att ge befullmäktigad rätt att företräda fullmaktsgivaren i personliga frågor som kan gälla t.ex. vårdbeslut och boende. Att sköta om sina ärenden genom vanliga fullmakter är smidigt exempelvis då man sköter om en anhörigs bankärenden. Om inget annat framgår av fullmakten är den i kraft tillsvidare, även om fullmaktsgivaren senare förlorar förmågan att förstå fullmaktens betydelse. Problem uppstår den dag fullmakten inte godkänns av myndigheten eller banken p.g.a. att fullmaktsgivaren förlorat sin rättshandlingsförmåga. Till skillnad från en vanlig fullmakt, vars giltighet kan ifrågasättas då fullmaktsgivarens hälsa sviker, träder intressebevakningsfullmakten i kraft då en läkare gett ett utlåtande om att fullmaktsgivaren blivit oförmögen att själv sköta om sina angelägenheter. Fullmakten fastställs då av magistraten. Trots att det finns en del standardiserade lösningar gällande intressebevakningsfullmaktens innehåll är det skäl att skräddarsy fullmakten enligt fullmaktsgivarens specifika önskemål. Fullmakten kan innehålla specialbestämmelser om gåvor och om att sälja eller pantsätta fast egendom. Vill man ge anvisningar som binder den fullmäktige men inte syns utåt, kan man låta upprätta en särskild bilaga i vilken man t.ex. kan definiera vilken egendom som får säljas och till vilket pris samt om man har särskilda vårdönskemål. Vem kan vara fullmäktige? En fråga som kan uppkomma är om den fullmäktige kan vara en bank eller

en advokatbyrå, svaret på den frågan är nej. Den fullmäktige ska vara en fysisk person, inte ett bolag eller annan juridisk person. För att undvika problem med jävssituationer är det rekommenderbart att utse en eller flera andrahandsfullmäktig eller ersättare. För att undvika situationer där fullmäktigen på grund av hög ålder inte vill eller kan ta emot uppdraget är det bra att fullmäktige eller andrahandsfullmäktige är yngre än fullmaktsgivaren. Vad händer om man tappar fullmakten? Kan fullmakten användas mot ens vilja? Om det visar sig att fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, försvagad hälsa eller annan orsak som medför att fullmaktsgivaren anses vara oförmögen att själv ta hand om sina egna angelägenheter ska ett läkarintyg utfärdas om hälsotillståndet. Tillsammans med läkarintyget kan intressebevakningsfullmakten fastställas hos den lokala magistraten. Fullmakten ska vara i original för att kunna fastställas, därför kan det vara skäl att det är den fullmäktige som förvarar fullmakten. Om originalet kommer bort kan intressebevakningsfullmakten inte verkställas. Årsredovisning till magistraten Magistraten är den myndighet som övervakar intressebevakarens arbete. Då en person är ställd under intressebevakning ska intressebevakaren årligen uppgöra en årsredovisning till magistraten. Situationen är en annan då man utser en intressebevakningsfullmäktig. Fullmaktsgivaren kan själv bestämma om han eller hon vill att den fullmäktige ska ha redovisningsskyldighet till magistraten eller inte. Magistraten har alltid ändå rätt att begära en redovisning om det kan anses finnas anledning. Som fullmäktig bör man därför föra bok över fullmaktsgiva-

rens tillgångar och skulder samt över vad som hänt under redovisningsperioden. Om en intressebevakningsfullmakt gäller företrädande av fullmaktsgivaren i andra än ekonomiska angelägenheter, ska fullmäktigen göra anteckningar som gör det möjligt att redogöra för de åtgärder som vidtagits för fullmaktsgivarens räkning. Kan känna sig trygg Trots att man kan begränsa fullmäktigens redovisningsskyldighet så har fullmäktigen ändå ett ansvar att sköta om sitt uppdrag omsorgsfullt. Fullmaktsgivaren kan känna sig trygg att veta att den fullmäktige har ett skadeståndsansvar trots att magistratens övervakning skulle begränsas till ett minimum. Det finns även några andra väsentliga skillnader mellan ”vanlig” intressebevakning och intressebevakningsfullmakt som är värda att nämna. En intressebevakare som är utsedd av domstol eller magistraten får t.ex. inte skänka bort huvudmannens egendom. Det krävs även tillstånd, vilka är avgiftsbelagda, för att t.ex. sälja fastigheter som tillhör huvudmannen. I en intressebevakningsfullmakt kan fullmaktsgivaren ge den fullmäktige tillstånd att ge gåvor och genomföra försäljning av egendom. Intressebevakningsfullmakten möjliggör således en kontinuitet vad gäller fullmaktsgivarens förmögenhetsförvaltning då ett försämrat hälsotillstånd i vanliga fall skulle utgöra ett hinder. Bankens jurister står till tjänst med råd samt med att upprätta intressebevakningsfullmakter. I Helsingfors är det Karl-Wilhelm Lindgren och Veera Kaunisvaara och i Mariehamn är det Emma Drycksbäck och Hanna Johansson som står till tjänst i frågor som berör intressebevakningsfullmakter.


32

Ålandsbanken | Marknadskrönika

En stormig seglats på Det har varit en ganska stormig seglats på de finansiella haven under inledningen av 2016, där vi sedan en tid tillbaka seglar på stormiga hav med revade segel och minskat risktagande. På kapitalförvaltningen arbetar vi enligt devisen att vara värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång. I mångt och mycket handlar det om bondförnuft och i klartext kan det uttryckas som att vi köper när det billigt och säljer när det är dyrt. I nuläget ser vi börsen som ganska dyr och i vår allokering (fördelning mellan olika tillgångsslag) har vi en aktievikt på 30 %. Därmed har vi en tydlig undervikt jämfört med normalläget. Text: Niklas Wellfelt

D

e främsta argumenten till att vi är försiktigt inställda till aktiemarknaden är att börsen, trots en svag inledning på 2016, är förhållandevis högt värderad givet fundamenta, så som den underliggande vinstutvecklingen och konjunkturläget. Dessutom har osäkerheten kring centralbankspolitiken ökat väsentligt. Främst är det USA:s centralbanks (Fed) omsvängning i synen på ekonomin och ränteutvecklingen framöver som bidrar till ökad osäkerhet. Stundande rapportsäsong, när bolagen redovisar sina

USA:s centralbanks (Fed) omsvängning i synen på ekonomin och ränteutvecklingen framöver bidrar till ökad osäkerhet.

(Figur 1) Marknadsutblick: Vi har en lägre aktievikt än normalt.

100 90 80 Räntor 70 % 70 60 50 40 30 20 10 0

Aktier 30 % Allokering (normal 50/50 portfölj)

resultat för andra kvartalet och siar om utsikterna framöver, blir också väldigt viktig för att sätta tonläget på aktiemarknaden under resten av sommaren. Tydlig återhämtning Börskurserna har kommit ner cirka 20 % på den svenska och 15 % på den finska marknaden sedan toppen för ett år sedan. Men sedan botten i mitten av februari har aktiemarknaden visat en tydlig återhämtning. Vi konstaterar dock att den återvunna mark som aktiemarknaden tagit tillbaka till stor del förklaras av kursutvecklingen bland verkstadsbolag, vilket är en av de sektorer som visat allra svagast vinsttillväxt under senare år. Vi tycker att det är sämre kvalitet och högre risk i en börsuppgång som bygger på förhoppningar om snar vändning i konjunktur och vinstutveckling. För statistiska konnässörer Perioder med stigande bolagsvinster är ofta förknippade med en hög prislapp på börsen medan

perioder av fallande intjäning manifesteras i en värdering under historiskt genomsnitt. Fenomenet illustreras i figurerna 2 och 3 för den svenska respektive finska marknaden. Längs den röda kurvan i figurerna är värderingen (P/E-talet) konstant och lika med det historiska genomsnittet. Den blå kurvan visar hur marknaden faktiskt har prissatts. För statistiska konnässörer har vi även markerat när marknaden är en standardavvikelse, dyr respektive billig. Notera i figurerna att i perioder av konjunkturåterhämtning och god vinsttillväxt handlar marknaden ofta i övre delen av värderingsintervallet (exempelvis 2003–2007, 2009–2010 samt 2012–2015) medan det motsatta gäller i samband med avmattning i bolagens intjäning (ett extremfall var recessionen 2007–2009). Av figurerna framgår även att marknaden var extremt dyr under inledningen av 2015, även med hänsyn till att detta var en period med stigande vinster. Sedan i somras kan vi se att gradvisa nedjusteringar av vinstprogno-


Marknadskrönika | Ålandsbanken

33

de finansiella haven serna leder marknaden nedåt och motiverar lägre värdering. Figurerna 2 och 3 tydliggör även att, trots det senaste årets börsfall, så värderas fortfarande framtida vinster över sitt historiska genomsnitt. För att marknaden ska klamra sig fast vid rådande kursnivåer krävs att vinstprognoserna snart vänder upp. I det perspektivet blir stundande rapportsäsong för bolagen viktig. Över tiden krävs att stigande vinster lyfter P/E-guiderna i figurerna och banar väg för stigande aktiekurser.

(Figur 2) Svenska börsen kraftigt övervärderad våren 2015 – men nedreviderade vinstprognoser gör aktiemarknaden relativt dyr trots senaste årets kursfall.

(Figur 3) I Finland har värderingen justerats ner – men notera att anmärkningsvärt stabila vinstprognoser stöttar finska marknaden.

36

25

34

20

32

15

30

10

28

5

26

0

24

-5

22

-10

20

kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1 kv2 kv3 kv4 kv1

2011

2012

2013

S&P500 EPS, actuals & estimates

2014

qoq%

2015

yoy%

2016

2017

Percent

USD

(Figur 4) USA – Analytiker räknar med accelererande vinsttillväxt under andra halvåret.

-15

Centralbanken visar brist på självförtroende Centralbankerna har varit drivande vad gäller utvecklingen på både aktie- och räntemarknaden allt sedan finanskrisen. Därför var det en viktig signal när Fed, i samband med sitt räntebesked den 16 mars, halverade sina prognoser för räntehöjningar under 2016 från 100 till 50 punkter (två i stället för fyra höjningar). Fed hänvisade till risker kopplade till ”den globala ekonomiska och finansiella utvecklingen”. I vårt tycke har nyhetsflödet sedan räntemötet i mitten av december inte varit av sådan art att det föranleder en så pass signifikant nedjustering av Feds prognos. Centralbanken visar brist på självförtroende och tappar initiativet vilket bidrar till ökad osäkerhet om hur normaliseringen av penningpolitiken ska se ut framöver. Kort och gott; Fed låter sig ledas av marknaden – i stället för att ta ledningen. I det stora hela delar vi mycket av de

farhågor som USA:s centralbank ger uttryck för men det faktum att Fed såg en betydligt robustare global ekonomi i december var ett gott tecken. Att Fed nu förespeglar en väsentligt bräckligare bild är knappast något som börsen bör glädjas åt. Dessutom visar den anmärkningsvärda omsvängningen att Feds kristallkula är lika grumlig som alla andras (om nu någon trodde något annat). Dåligt omen Efter år av återkommande stödpaket från centralbanker i kölvattnet av finanskrisen 2007–2009 så börjar verkningsgraden av dessa initiativ avta. En hållbar börsuppgång ska vila på företagens intjäning och om konjunkturbilden förmörkas och den ekonomiska återhämtningen i till exempel Europa och Kina visar sig vara bräckligare än vad Fed räknat med så är det ett dåligt omen. Utvecklingen i USA tongivande I detta hänseende blir kommande rapportsäsong viktig och som alltid är utvecklingen i USA tongivande. Om det negativa vinstrevideringsmomentum vi kunnat observera under senaste året avtar framöver, medför det en tydligt accelererande vinsttillväxt under andra halvåret 2016 (se röd kurva i figur 4). Om så blir fallet återstår att se, men vi är i varje stund redo att omvärdera vår hållning – och när omständigheterna är gynnsamma, slå ut reven i den återhållna segelsättningen på vår skuta.


34

Ålandsbanken | Åland Index

Nu kan du följa din miljöpåverkan av ditt betalkort och samtidigt jobba Som kund hos Ålandsbanken får du snart ett nytt Östersjökort. Med hjälp av kortet ser du en uppskattning av hur mycket koldioxidutsläpp dina kreditkortsinköp orsakar. Baserat på detta kan du ändra dina vanor och bli mer miljömedveten eller välja att stöda miljöprojekt. Text: Helmi Erkamo

SÅ HÄR FUNGERAR DET

5412 1234 5678 9102

Ett kreditkort kopplat till

1 Åland Index

2

Korttransaktionens data skickas till kreditkortsföretaget

3

Transaktionen verifieras och skickas till banken


Åland Index | Ålandsbanken

”Vi vill finansiera olika miljöprojekt samt erbjuda våra kunder ett konkret sätt att förbättra miljösituationen.”

med hjälp för miljön

Ö

35

stersjökortet är producerat i ett miljövänligt material baserat på majs. Östersjökortets havsmotiv signalerar också ditt miljöengage-

just din konsumtion påverkar miljön. Utsläppskalkylen baseras på Åland Index, som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med MasterCard och KPMG. Kalkylen fungerar så att till köpstället som syns i transaktionsuppgifterna kopplas den specifika branschens miljöbelastningsuppgifter. På det här sättet kan man uppskatta koldioxidutsläppet för varje kreditkortsköp. Uppskattningen av ditt koldioxidavtryck presenteras varje månad på Internetkontoret och i Mobilbanken. På basis av detta kan du, om du vill, förbättra miljöns tillstånd genom att donera pengar till olika miljöprojekt. Vi ger också praktiska tips på hur du kan ändra dina vanor och bli mer miljömedveten i vardagen. Samtidigt ökar din kunskap om hur dina egna val påverkar miljön och på sikt kan du också följa med hur ditt beteende utvecklas.

mang. Men det är inte enbart fråga om ett vanligt kort, utan även globalt en unik kombination av smidiga betalningar och av att agera för en viktig sak. Med Östersjökortet kan du varje månad se en uppskattning av hur mycket

på Ålandsbanken är det tydligt att för att ta hand om våra kunder, måste vi även ta hand om miljön. Vi vill finansiera olika miljöprojekt samt erbjuda våra kunder ett konkret sätt att förbättra miljösituationen. Bara om vi alla hjälps åt kommer vi att kunna rädda Östersjön, säger AnneMaria Salonius, direktör för affärsområdet Finland. Som kund hos Ålandsbanken har du en unik möjlighet att delta i det gemensamma miljöarbetet, något som är särskilt viktigt i dag. I och med Östersjökortet och Åland Index är det nu också väldigt lätt och praktiskt. Ålandsbanken byter stegvis ut sina nuvarande betalkort till nya Östersjökort i Finland och på Åland. På hösten kopplas kortet också automatiskt till Åland Index. Om du är intresserad av att prova Åland Index redan nu, kan du göra det med kalkylatorn som du hittar på sidan www. balticseaproject.org. Ifall du genast vill beställa Östersjökortet, är du välkommen att kontakta banken.

Om alla hjälps åt – Många av oss lever nära Östersjön. Vi kan alltså inte undvika att se hur havet påverkas av miljöförstöringen. För oss

Beteendeförändring

Kort och mobilt betalningssystem

Åland Index Uppskattat koldioxidavtryck

Lokala initiativ

Globala initiativ 4

Betalningsdatabasen använder indexet för att göra en uppskattning av koldioxidavtrycket

5

En uppskattning av ditt individuella koldioxidavtryck presenteras månatligen på Internetkontoret och i Mobilbanken

6

Baserat på det uppskattade koldioxidavtrycket får du möjlighet att stöda miljöprojekt lokalt, globalt eller genom beteende


36

Ålandsbanken | Resefokus

Inför, under och efter – taktiken för en trygg semester med det lilla extra Vi har lagt mycket tid på att göra livet både enklare och tryggare när du är på resa. Genom vår Concierge Service och våra försäkringar får du förstklassig hjälp med allt du vill ska hända samtidigt som du är trygg även om något du inte vill händer. Vi vet att det kan vara lätt att glömma bort all hjälp som finns inför, under och efter resan. Därför vill vi tipsa om några enkla sätt till en framgångsrik semester och goda minnen för livet. Är det något du funderar över så hittar du all information i dina villkor eller på Internetkontoret. Det går självklart också bra att kontakta oss om det är något du funderar över. Hotell till förmånligt pris? Det är inte alltid lätt att hitta rätt. Med vår Concierge Service får du all hjälp du

Sannolikt har

till en suverän

Inför sommarsemestern är det mycket som ska stämma. Det handlar om allt från flygbiljetter och hotellbokningar till att reservera bord på den där restaurangen som är så bra eller biljetter till seriefinalen som är utsåld. Kanske är det även bra med en försäkring om något skulle hända, och vad är det som gäller nu med hyrbilar, egentligen?

Suveränt hotell till förmånligt pris?

behöver och kan ägna tiden åt att njuta av att vara ledig. Som Premium eller Private Banking-kund bokar du resan enklast genom din Concierge Service. Det är bekvämt och du slipper surfa runt och boka på olika ställen. Personalen på Concierge Service kan konsten att sätta ihop reseförslag för unika behov och till önskad budget. Oavsett om du funderar på Mallorca, London eller Rio de Janeiro så får du alltid ett förslag som inspirerar! Dessutom slipper du märkliga tilläggsförsäkringar som du sannolikt redan har täckning för.

Biluthyrning Bagage som kommer fram Om oturen är framme och bagaget blir sent eller i värsta fall kommer bort så är du försäkrad! Kom ihåg att använda dina bagagemärken, de är försedda med en personlig kod. Förlorar du ditt bagage under resan kan du kontakta oss så hjälper vi dig att återfinna bagaget och självklart ingår ersättning för ny uppsättning kläder. Biluthyrning Som kund hos oss har du alltid 10 % rabatt på Avis Internetpris. Du kan boka din Avis-bil via Internetkontoret eller genom att ringa till Concierge Service. För att ta del av rabatten, uppge bokningskoden T037817 (Avis World Wide Discount bokningskod) när du bokar.


Resefokus | Ålandsbanken

37

du redan nyckeln

semester! Reseförsäkring som gäller när du minst anar det

Tjuvar och banditer? Bagage som kommer fram

sta fall dyrt, det kan vara. Tack vare vår StopService så kan du snabbt spärra alla dina registrerade kort via ett samtal. Nödkontanter när du mest behöver det Om ett eller flera kort försvinner under utlandsresa ordnar vi med nödkontanter upp till 3 000 euro. Vi hanterar det som ett beviljat räntefritt lån som faktureras först inom 28 dagar efter beställning. Vad hette den där fantastiska restaurangen i Palma?

Reseförsäkring som gäller när du minst anar det Som kund har du en vältäckande reseförsäkring som gäller överallt i världen. Förutom att den En ”fullbokad” match eller ett minne för livet ersätter vid sjukdom, och hittar både restaurang och bokar olycksfall och dödsfall under resa ersätter bord åt dig. Enklast är ibland att göra en den även kostnader som förorsakats av annullering, försening eller avbrott i resan. plan för veckan och boka allt på en gång. Resan behöver inte ens betalas med korTjuvar och banditer? tet för att försäkringen ska gälla. Kan du föreställa dig allt strul om du blir bestulen eller tappar bort plånboken på Vad hette den där fantastiska semestern? Eller har du kanske råkat ut restaurangen i Palma? för det? Då vet du hur struligt, och i värConcierge Service är bara ett samtal bort

En ”fullbokad” konsert eller ett minne för livet Många av de event, konserter eller matcher som är de mest populära kan vara omöjliga att få biljetter till. Om du inte ringer Concierge Service förstås. De har mycket goda möjligheter att lösa det ”omöjliga” och är bara ett samtal bort. Har jag verkligen tillgång till allt det här? Japp, gör så här! Med Premium Banking och Private Banking har du tillgång till allt du behöver för en lyckad och trygg semester. Allt beskrivet här ovan och mycket mer ingår. Är du osäker på om du har tjänsten så tala med din rådgivare. Ålandsbanken Premium Banking och Private Banking betjänar dig via ditt Internetkontor och på telefon 020 144 3240.


38

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

frågor till Peter Wiklöf

Foto: Viktor Fremling

1

Starkt resultat 2015 – vad ska driva intjäningen 2016 och hur påverkas den av negativa styrräntor, tvära kast på börsen, låga oljepriser och osäker konjunktur i Europa? – Vårt rörelseresultat 2015 på drygt 30 miljoner euro var bankens bästa någonsin. Vi ser nu, då bankerna redovisat sitt första kvartal 2016, att samtliga banker har sjunkande ränte- och provisonsnetton, vilket är bankernas huvudsakliga intäktskällor. Även vi känner press på räntenettot på grund av de negativa marknadsräntorna. Oron på världens aktiemarknader gör människor oroliga med minskad aktivitetsnivå som följd. Det påverkar provisionsintäkterna negativt. Till skillnad från storbankerna har vi dock kunnat visa tillväxt genom att nya kunder valt att ge oss sitt förtroende. Om vi kan fortsätta att få nya kunder så kan det åtminstone delvis motverka de negativa effekterna från vår oroliga omvärld.

2

Var ser du störst potential under 2016, Åland, Sverige eller Finland? – Om jag väljer att rangordna vår tillväxtpotential så kommer Sverige först, Finland på andra plats och Åland på tredje. Sverige har snart 10 miljoner invånare och där har vi funnits sedan 2009. Finland har 5 miljoner invånare och där har vi funnits sedan 1982. Åland har 30 000 invånare och vi har funnits där i snart 100 år, så det är kanske inte så konstigt att vi har kommit lite längre på Åland och i Finland.

3

Recession i Finland och spirande konjunktur i Sverige, hur påverkar det bankens verksamhet? – Det påverkar mindre än vad man kan tro vid första åtanke. I Finland är vår verksamhet lokaliserad till Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Pargas och Vasa. Dessa orter växer genom urbaniseringen och vi har inte någon exponering mot de industriföretag som har det tungt i Finland. Vi ser dock att självförtroendet är kraftigt naggat i kanten hos finländarna, kanske lite mer än vad som är befogat. Vår verksamhet i Finland växer men vi ser att den högre aktivitetsnivån i Sverige för med sig att vår svenska verksamhet växer snabbare.

4

Nya regelverk kring amorteringskrav lär påverka svenska bostadsmarknaden. Hur hanterar Ålandsbanken situationen och hur påverkar de nya kraven bostadslånekunderna? – På Åland och i Finland har grundregeln alltid varit att man amorterar på sina bostadslån och det var med viss förvåning vi lärde oss hur man hanterar bostadslånen i Sverige. I grunden tycker jag därmed att de regler som införs är sunda, men det känns lite konstigt att branschen behöver lagstiftning för att förstå det. Jag såg konsekvenserna av överskuldsättning i början av 1990-talet och min förhoppning är att dessa regler ska minska risken för att jag ska behöva se det igen. Vi har alltid haft krav på våra kunder, gällande inkomstnivåer, belåningsgrad och sparande, vilka legat relativt högt jämfört med branschen som helhet. Därmed bör våra kunder ha en större motståndskraft om bostadspriserna vänder nedåt. De nya reglerna medför dock att de som tar nya bostadslån i Sveriges banker utmanas vad gäller inkomstnivå i förhållande till lånets storlek.

5

Stora satsningar har gjorts inom kapitalförvaltningen. Vad är målsättningen för affärsområdet under 2016? Kapitalförvaltningen har två roller: – att se till att våra placeringsrådgivare får ett bra stöd och tillgång till starka produkter och tjänster som vi kan använda i vår dagliga rådgivning. – att själva sälja sitt kunnande och sina produkter till större institutionella kunder. Med den kompetens vi lyckats samla inom Ålandsbanken har jag högt ställda förväntningar inom bägge dessa områden.


Kontakt | Ålandsbanken

39

ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon + 358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.fi AFFÄRSOMRÅDET FINLAND Direktör Anne-Maria Salonius Telefon 020 429 3401 anne-maria.salonius@alandsbanken.fi

PRIVATE BANKING Chef Nina Laakkonen 020 429 3662 nina.laakkonen@alandsbanken.fi HELSINGFORS Kontorsdirektör Maarit Vesala 020 429 3601 maarit.vesala@alandsbanken.fi Bulevarden 3 TAMMERFORS Kontorsdirektör Leena Honkasalo-Lehtinen 020 429 3201 leena.honkasalo-lehtinen@alandsbanken.fi Hämeenkatu 8 VASA Kontorsdirektör Lars Lönnblad 020 429 3301 lars.lonnblad@alandsbanken.fi Hovrättsesplanaden 11 ÅBO Kontorsdirektör Christer Fagerström 020 429 3116 christer.fagerstrom@alandsbanken.fi Hansakvarteret, Eriksgatan 17 PARGAS Kontorsdirektör Jan-Peter Pomrén 020 429 3153 jan-peter.pomren@alandsbanken.fi Köpmansgatan 24

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.


Spara både dina pengar och miljön. Miljökontot är ett sparkonto för dig som vill ha sparpengarna tryggt på ett konto, men ändå inte låsta. Namnet kommer av att Ålandsbanken varje år donerar ett belopp som motsvarar upp till 0,2 % av depositionerna på Miljökontot till miljöprojekt kring Östersjön. Det sker genom Östersjöprojektet. I år blir det upp till 400 000 euro och ju mer du sparar, desto bättre för miljön helt enkelt. Mer information om Miljökontot hittar du på vår webbsida www.alandsbanken.fi/miljokonto

Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/minut (moms 24%). Samtalen bandas.

Vi går vår egen väg

Profile for Ålandsbanken Abp

Alandsbanking number 2 2016 Finland (swedish)  

Alandsbanking number 2 2016 Finland (swedish)  

Advertisement