__MAIN_TEXT__

Page 1

E K O N O M I • F I N A N S • R E P O R TA G E • I N T E R V J U E R / W W W. A L A N D S B A N K E N . F I

NR3 2016

FÖRSTA ÅRET UTAN PROFFSTENNISEN Så ser Jarkko Nieminens nya liv ut i dag

Östersjöprojektet blir undervisningscase på Handelshögskolan IDENTITETSBEDRÄGERIERNA ÖKAR Unik hjälp vid ID-stöld

ÖSTERSJÖN BEHÖVER DIGITALT NYTÄNKANDE Nytt samarbete med Skype -medgrundaren Niklas Zennström för att rädda Östersjön


2

Ålandsbanken | Innehåll

28

PRISREGN ÖVER ÅLANDSBANKEN

INNEHÅLL NR . 3 4 FEM NYANSER AV CRISTA TAMMELA

Lär känna personen bakom Ålandsbankens marknadsföring.

4

10 

CRISTA TAMMELA

JARKKO NIEMINEN

8 NAVIGERAR BLAND GRYNNOR OCH SKÄR Kapitalförvaltningen ger en inblick i dagens marknad.

10 FÖRSTA ÅRET UTAN PROFFSTENNISEN

Så ser Jarkko Nieminens nya liv och framtid ut.

14 ÖSTERSJÖN BEHÖVER DIGITALT NYTÄNKANDE

Nytt samarbetet med entreprenören Niklas Zennström för att rädda Östersjön.

18 ÖSTERSJÖPROJEKTET BLIR UNDERVIS-

NINGSCASE PÅ HANDELSHÖGSKOLAN

Professorn Anders Richtnér om banbrytande företagsinitiativ.

20 LIVFÖRSÄKRINGSERSÄTTNINGARNAS PARTIELLA SKATTEFRIHET SLOPAS

Vad kan placeringsförsäkringarna erbjuda i framtiden?

23 IDENTITETSBEDRÄGERIERNA ÖKAR

Unik hjälp vid ID-stöld.

24 VAD HÄNDER EFTER EN SKILSMÄSSA?

Så ser du över din familjejuridiska situation.

27 BANKSKOLA

Vi hjälper ungdomar och unga vuxna att få förståelse för sin ekonomi.

8

29

KAPITALFÖRVALTNINGEN

BANKSKOLA

14

18

NIKLAS ZENNSTRÖM & ÖSTERSJÖPROJEKTET

ÖSTERSJÖPROJEKTET BLIR UNDERVISNINGSCASE

28 PRISREGN ÖVER ÅLANDSBANKEN Vinster i Lipper Fund Award och D&AD.

Ålandsbanking utges av Ålandsbanken, Bulevarden 3, 00120 Helsingfors. Telefon Helsingfors 0204 293 600, Tammerfors 0204 293 200, Vasa 0204 293 300, Åbo 0204 293 100, Pargas 0204 293 150 E-post alandsbanking@alandsbanken.fi Ansvarig utgivare Anne-Maria Salonius Chefredaktör Svein Erik Sogn Layout Jörgen Melin och Erik Larsson Foto Shutterstock, Viktor Fremling, Teemu Moisio och Jere Hietala Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Omslagsfoto: Teemu Moisio


Ledaren | Ålandsbanken

3

ÖSTERSJÖKORTET INVOLVERAR Vi på Ålandsbanken vill arbeta för miljöns bästa tillsammans med våra kunder. Ett gott exempel på det är vårt snart 20-åriga Miljökonto, genom vilket banken på basis av depositionerna betalar 0,2 % till förmån för Östersjön. Skyddsmålen väljs med hjälp av Östersjöprojektet. Årets ansökningstid har gått ut och vi fick in sammanlagt 140 goda idéer för miljön, vilket är en enorm mängd. Bland de här idéerna väljer Östersjöprojektets jury ut de bästa som går vidare till omröstning. Du kan rösta på projekten på www.balticseaproject.org. I år delar vi ut upp till 400 000 euro till olika projekt. Följ Östersjöprojektet via vårt nyhetsbrev eller i sociala medier, där vi meddelar när omröstningen börjar och presenterar projekten. Det lönar sig att delta. Ifjol delade juryn ut finansiering på basis av omröstningens resultat. I förra numret av Ålandsbanking berättade vi om vårt Östersjökort och nu har du som är Premium- eller Private Banking-kund möjlighet att få kortet. Vi börjar med att under hösten byta ut Premium Bankingkorten, men du kan redan nu ta kontakt med din kundansvariga och byta ditt kort till Östersjökortet kostnadsfritt. Som Premiumkund kan du också byta till Östersjökortet via Internetkontoret. Med hjälp av kortet har du möjlighet att följa med dina inköps koldioxidavtryck och påverka miljöns tillstånd genom att ändra ditt beteende, eller genom att donera till Östersjöprojektet eller till WWF Finlands Östersjöarbeten. Åland Index ansluts till kortet under hösten, men du får kortet i bruk redan nu. Redan kortet i sig är en påminnelse om att tänka på miljön. Du kan läsa om Östersjöprojektets senaste

resultat och nya samarbetsparter från sidan 14. Östersjökortet och Åland Index har fått mycket uppmärksamhet internationellt och har senast fått pris i New York i D&AD-tävlingen. Handelshögskolan i Stockholm har lyft fram hållbarhet i sin undervisning i det nya utbildningsspåret Global Challenges. Som en del av utbildningen arbetar studenterna med en fallstudie som är baserad på Östersjöprojektet och Åland Index; ”Bank of Åland – meeting the global challenges of oceans”. Projektet fokuserar på Åland Index som Ålandsbanken utvecklat och de val ett företag gör då den här typen av innovationer blir en del av affärsverksamheten. Jag fick möjligheten att vara på plats och följa med då fallstudien lanserades på Handelshögskolan i Stockholm. Jag är fortfarande rörd av all positiv feedback och på vilket sätt studenterna lyfte fram idén med Östersjöprojektet och hur Östersjökortet involverar. I det här numret av Ålandsbanking kan du också läsa en intressant intervju med Finlands bästa tennisspelare genom alla tider, Jarkko Nieminen. Vår marknadssyn berättar hur vi ser på placeringsomgivningen och vad vi betonar i våra placeringar för tillfället. I aktieplaceringarna ser vi stor osäkerhet och våra kunder har också föredragit våra fastighetsfonder i sina placeringar. Man kan inte betona för mycket hur lätt och hur viktigt det är att spara och jag uppmanar därför alla att fondspara. Du kan lätt börja fondspara på Internetkontoret eller genom att kontakta din kundansvariga, som gärna hjälper dig i valet av fonder. Jag önskar dig en givande vinter!

Anne-Maria Salonius Direktör Ålandsbanken Finland

Vi går vår egen väg.

”Jag är fortfarande rörd av all positiv feedback och på vilket sätt studenterna lyfte fram idén med Östersjöprojektet.”


4

Ålandsbanken | Porträttet

Fem nyanser av Crista Tammela


Porträttet | Ålandsbanken

5

På dagarna är Crista Tammela ett målmedvetet kommunikationsproffs. Men vad händer när lamporna släcks på Ålandsbankens Helsingforskontor? Då förvandlas Crista. Hon blir hundvän, naturälskare, biodlare och kådkokare. Berättat för: Joakim Enegren Foto: Teemu Moisio och Jere Hietala

D

et är inte alldeles lätt att hitta en intervjutid som passar Crista Tammela, Ålandsbankens marknadsförare. Hon är ett levande bevis på att uttrycket många järn i elden är mer än en kliché. Hennes dagar är fyllda med allt som ryms inom begreppet marknadsföring: reklamkampanjer och pressmeddelanden, mediarelationer, sociala medier och dessutom det här magasinet du läser. – Och på sistone har jag jobbat en hel del med Östersjöprojektet, säger hon. Någon enorm marknadsföringsavdelning basar hon inte över. På fastlandet är det bara hon. Flankstöd får hon från marknadsavdelningen på huvudkontoret och sina kolleger. – Jag jobbar tätt med våra Premium- och Private Banking -konseptansvariga. Fördelen med att vara en bank i vår storlek är att vi alla känner en delaktighet och ett personligt ansvar. Man kunde tro att det är en mycket stressad Crista Tammela som till slut sätter sig ner för att klara av den här intervjun. Men det är helt tvärtom. Hon berättar entusiastiskt och öppenhjärtigt om sitt liv. Hon gör det med en inlevelse som både överraskar och nyanserar den stereotypa bilden av ett jäktat proffs mitt i karriären.

NYANS 1: Kådkokaren Crista Jag växte upp i en företagarfamilj där mina föräldrar jobbade i reklambranschen. Även om vi inte var någon utpräglad skogsmullefamilj så bodde vi på landet och min mamma var och är mycket intresserad av naturläkemedel.

När jag var runt sex år gammal bestämde sig mamma och pappa att koka kådsalva enligt ett gammalt släktrecept. Salvan skulle de ge i julklapp åt sina kunder. Jag och mina bröder fick hjälpa till att samla ihop kådan. Vi yrade omkring i skogen med tomma mjölkkartonger och glasspinnar som vi använde för att skrapa av kådan med. Jag minns hur gott kådan doftade och att den fastnade i mitt hår så att mamma måste klippa bort lite av det. Nu har jag själv kokat kådsalva i över tio år. Kådsalva kan användas på en massa olika sätt, den läker sår mycket snabbt. Jag experimenterar också med att tillverka olika slags naturkosmetik.

NYANS 2: Biodlaren Crista Den här sommaren skaffade jag mina första bikupor! Vilket i sig är märkligt, för jag är verkligen rädd för getingar. Som barn följde jag biodling på nära håll eftersom det fanns bikupor hos min dagistant. Under åren har min nyfikenhet för egna bin vuxit sig allt starkare. Det beror säkert på mitt intresse för självproducerad mat och min uppskattning av bin och allt som de producerar: honung, bivax och propolis. Jag har en enorm respekt för bin. Jag blir fullständigt begeistrad varje gång jag tänker på hur deras samhälle fungerar eller varje gång jag lär mig något nytt om dem. Det är helt enkelt otroligt att bisamhället kan vara så helgjutet in i minsta detalj.

NYANS 3: Naturälskaren Crista Jag växte upp på landet. Som tonåring var det inte alltid så uppskattat med de dåliga bussförbindelserna till stan, men å andra

Crista är ett levande bevis på att uttrycket många järn i elden är mer än en kliché.


6

Ålandsbanken | Porträttet

”De beslut som storbolagen fattar kan förstås ha enorma konsekvenser, både bra och dåliga. Men jag tror ändå att den verkliga styrkan ligger hos individen, hos oss alla.” Crista med sin fyraåriga dobermann Fero

sidan höll det mig borta från dumheter. Mina föräldrar har hållit oss barn borta från teven genom att se till att vi lekte mycket utomhus och genom att involvera oss i familjens sysslor, till exempel vedarbete och bärplockning. För tre år sedan flyttade jag och min man från centrala Helsingfors till landsbygden i Borgå. Det blev en lottovinst för mig, nu kan jag gå ut i skogen på kvällen och snabbt plocka lite svamp eller springa ut på gården efter ett knippe nässlor till pastan. Naturen är inte en del av min vardag, den är en del av mig. Jag har min naturkalender i huvudet så jag vet vad som dyker upp under varje månad och sedan samlar jag allt jag hinner under den tiden. På vintern läser jag in mig på nya växter och svampar. I somras plockade jag för första gången ljungblommor som är en utmärkt ingrediens för lugnande och sömngivande te. Jag försöker också odla lite själv, men det är inget jag kan skryta om ännu. Men jag är väldigt fascinerad av tanken att vara så självförsörjande som möjligt. Vi har en gammal kvarn i grannbyn som jag brukar köpa mjöl från. Det känns helt enkelt bra. Jag tänker mycket på ekologiska och etiska frågor. Sättet på vilket vi massproducerar och förbrukar kött är inte bara ohållbart, det är också fel på många sätt. Djur är klokare än vi vill erkänna och de ska behandlas mer respektfullt. Vi människor köper det som vi behöver och det gör att vi kanske inte så ofta tänker på vad som pågår innan produkten står på hyllan. Men när du själv har sett hur mycket jobb som ligger bakom en burk honung eller om du har fött upp hönan som hamnar i grytan så har du garanterat ett annat synsätt.

NYANS 4: Djurvännen Crista Mitt bästa barndomsminne är utan att tveka dagen då jag äntligen fick min första hund. Jag var elva år och hade drömt om en hund så länge jag kan minnas. Jag jobbade ganska målmedvetet för att få en. Jag skötte bland annat grannarnas hundar för att bevisa hur ansvarsfull jag var och jag försökte sälja saker för att tjäna ihop pengar till en hund. Sedan kom dagen då jag fick min första hund, en rhodesian ridgeback. När Zizi kom till oss var hon en ettårig familjebytare. Hon lärde mig så mycket, som att ett livslångt förtroende bara kan byggas upp på djurets villkor. I dag har jag min fyraåriga dobermann Fero som håller mig aktiv. Och så får jag låna

”Jag har en enorm respekt för bin. Jag blir fullständigt begeistrad varje gång jag tänker på hur deras samhälle fungerar eller varje gång jag lär mig något nytt om dem.”

grannhästen Mamma, med henne gör jag avkopplande skogsturer.

NYANS 5: Marknadsföraren Crista Jag har alltid varit ganska karriärsdriven och tycker om att jobba hårt. Jag tycker att det är viktigt att man genuint gillar det man jobbar med, speciellt då jobbet spelar en stor roll i ens liv. Därför känner jag mig lyckligt lottad att få jobba med Östersjöprojektet: det är en suverän plattform för att engagera vem som helst att dra sitt strå till stacken för att förbättra Östersjöns tillstånd. Att vi lägger stor fokus på att engagera barn och unga är dessutom extra viktigt. Vad gäller naturskydd och miljöfrågor har vi den gruppen människor som anser att


Porträttet | Ålandsbanken

ingenting blir bättre om inte storbolagen ändrar sitt beteende. Sedan har vi de som tror på individens kraft. Som jag ser det är det naturligtvis en stor helhet som påverkas av flera faktorer, av både stora och små beslut. De beslut som storbolagen fattar kan förstås ha enorma konsekvenser, både bra och dåliga. Men jag tror ändå att den verkliga styrkan ligger hos individen, hos oss alla. Var och en av oss är ansvariga för hur naturen mår. Vi kan inte undvika att förbruka, men jag tycker att det är viktigt att var och en försöker göra mer medvetna val i vardagen. Nog vill vi väl alla ha ett gott samvete när vi lämnar över jorden till nästa generation?

Kort om Crista Tammela: Namn: Crista Kaarina Tammela. Född: 1984 i Helsingfors.

av andras framgång istället för att missunna andra deras medvind.

Om tio år ska jag: Vara minst lika lycklig som jag är i dag men ändå mycket klokare. Jag har nog gått vidare i min karriär, kanske leder jag ett eget företag.

Om jag i morgon fick resa vart som helst skulle jag: Säkert resa till Skottland eller Irland och vandra eller rida bland de oerhört vackra landskapen och se så många gamla slott som möjligt.

Jag tror på: Karma. Jag är övertygad om att goda gärningar skapar god karma och att onda gärningar skapar ond karma.

Mina bästa från-skogen-till-matbordet-ingredienser: Vårens granskott, nässlor och svart trumpetsvamp.

Jag har svårt för: Avundsjuka. Det är ett ord som aldrig ingått i mitt ordförråd. Jag tror att man kommer längre med att låta sig motiveras

Vad få människor vet om mig: Jag är precis så positiv som jag verkar vara. Jag har märkt att en optimistisk attityd är en oslagbar kraft.

7


8

Ålandsbanken | Marknadskrönika

Vi navigerar bland grynnor och skär På de finansiella haven har det under senaste halvåret funnits gott om grynnor och skär. Exempel på detta är Brexit, försöket till statskupp i Turkiet och nu senast presidentvalet i USA. På Kapitalförvaltningen är grundbulten i vår investeringsfilosofi att vi ska vara värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång. I mångt och mycket handlar det om bondförnuft och i klartext kan det uttryckas som att vi vill köpa när det billigt och sälja när det är dyrt. I nuläget är stora delar av obligationsmarknaden synnerligen dyr, vilket innebär att investerare erbjuds väldigt nedpressade räntenivåer. Samtidigt är värderingen av aktiemarknaden tydligt förhöjd givet den återhållna vinstutvecklingen bland börsbolagen. Trots den oväntade styrkan i aktiemarknaden under sommaren och delar av hösten har vi lyckts segla vår skuta med vinden, genom att i vår allokering ha exponering mot alternativa tillgångslag som silver och guld. Ser vi till den riskjusterade avkastningen under perioden så har den varit tillfredställande. Vi blickar framåt med tillförsikt och varje dag är en ny utmaning på de finansiella haven. Text: Niklas Wellfelt Foto: Viktor Fremling

Mikael Rosell, tf. Räntechef Kapitalförvaltningen

Albert Hæggström, Aktiechef på Kapitalförvaltningen

Stefan Gothenby, Investeringschef Kapitalförvaltningen

Niklas Wellfelt, Aktiechef på Private Banking


Marknadskrönika | Ålandsbanken

N

är vi tittar på utvecklingen under senare kvartal så är det mycket som ter sig paradoxalt. När vi under senvåren på kapitalförvaltningen riggade vår skuta, inför sommarens seglats på de finansiella haven, så upplevde vi att det fanns anledning till försiktighet. Vi räknade med att det kunde bjudas en vådlig seglats och med vår försiktighetsprincip så valde vi att navigera med revade segel och minskat risktagande. Det fanns flera anledningar till detta och sommaren är dessutom ofta en säsongsmässigt svag period på aktiemarknaden. Mer specifika orosmoln vi såg framför oss var folkomröstningen kring EU-medlemskap i Storbritannien, presidentvalet i USA och en fortsatt svag global tillväxt som dämpar börsbolagens möjligheter att lyfta intjäningen, samtidigt som centralbankernas möjlighet att stimulera ekonomin blir alltmer uttömda. Vi hade rätt När vi nu blickar tillbaka kan vi konstatera att vi hade rätt kring synen på riskbilden. Hade vi vetat att engelsmännen faktiskt skulle rösta för ett utträde ur EU i juni, att vi i juli skulle mötas av ett försök till statskupp i Turkiet och att Europa under sommaren skulle drabbas av ett flertal tragiska terrordåd och att Trump skulle bli vald till nästa president i USA, ja då känns det rimligt att vi var försiktiga i synen på risktagande. Men som sagt, det har varit en märklig sommar och höst på finansiella marknader och trots all dramatik

och dessa oväntade händelser så har aktiemarknaden visat oväntad styrka. Vad förklarar aktiemarknadens motståndskraft? Ja, sannolikt kan mycket av utvecklingen på börsen återigen hänföras till centralbankerna. Det är med centralbankernas goda minne som aktiemarknaden varit stark under flera år. En gynnsam börs är tänkt att förstärka effekten av den expansiva penningpolitiken genom att lyfta värdet på hushållens sparande i aktier, samtidigt som stigande börskurser ska ge råg i ryggen till bolagen i syfte att få igång företagens investeringar och nyanställningar. När nu aktiemarknaden vid flera tillfällen har utsatts för ytterst allvarliga stresstest, så har r centralbankerna snabbt varit ute och tydliggjort att om så krävs så ska investerare räkna med mer stöd och stimulanser. När centralbanker gemensamt gör allt vad de kan för att stimulera så innebär minsta motståndets lag att marknaden stiger, åtminstone på kortare sikt. Vi menar dock att penningpolitikens möjligheter blir allt mer uttömda och att risken för framtida bakslag blir större för varje ytterligare steg som centralbankerna tar på denna sumpmark av nollräntor och massiva köp av obligationer. Det har nu gått åtta år sedan kulmen av finanskrisen hösten 2008 och det är drygt sju år sedan USAs ekonomi lämnade recessionen sommaren 2009. I läroböcker talar man ofta om konjunkturcykler med en längd av fem år. Rimligen är det så att USA, som var först in i finanskrisen och först ur densamma, är den av de större

9

ekonomierna som också ligger först i resan mot nästa konjunkturtopp. Sannolikt kommer vi att se peak i amerikanska konjunkturen under 2017 eller 2018, följt av en avmattning. Då kommer återhämtningen efter recessionen att ha pågått närmare tio år. Det kan ju tyckas ligga en bit fram i tiden men marknaden är framåtblickande och senast under loppet av första halvåret nästa år borde denna kulmen av konjunkturen synas på vår radarskärm. En stor och viktig fråga blir då, när vi seglar in i 2017 med mer eller mindre maximala stimulanser från centralbankerna, med vilken typ av penningpolitiska åtgärder nästa konjunkturavmattning ska bemästras? Betänk den anspänning det under senaste året har frammanats i finansiella marknader när den amerikanska centralbanken endast lyft styrräntan en gång, till en fortsatt återhållen nivå om i nuläget 0,5 %. Vilka konvulsioner ska det då inte skapas om centralbanken får för sig att lyfta räntan mot de 3,0 %, som Fed-ledamöterna anser vara den långsiktigt neutrala nivån. För det går väl inte att alltid operera penningpolitiken med fullt gaspåslag? Den politiska agendan är även fortsättningsvis utmanande och full med risker. I december väntar folkomröstning i Italien och under 2017 stundar val i så väl Tyskland som Frankrike och Nederländerna och utgången av dessa politiska bataljer är synnerligen osäker. Många populistiska partier vädrar morgonluft och etablerade partier tappar mark. Om ett år kommer sannolikt den politiska kartan att se väldigt annorlunda ut, på båda sidor om Atlanten.


10

Ålandsbanken | Idrottare

Jarkko Nieminen:

Mitt första år utan PROFFSTENNISEN 60 länder och 40 resveckor per år. I 15 års tid reste Finlands största tennisstjärna Jarkko Nieminen runt i världen. Men för ett år sedan avslutade han sin karriär och kunde äntligen rota sig. Så hur har han klarat det första året? Text: Tarja Vilén Foto: Teemu Moisio, Shutterstock

E

n snabb googling på Jarkko Nieminen ger en rejäl dos skvallerrubriker. Jarkko har tjänat mer pengar under sin karriär än Björn Borg – över sju miljoner euro. Och på senare tid är det mycket ”Jag avslutade min karriär för att vara med min familj” och så fick han och frun Anu Nieminen sitt första barn. Och chocknytt är ju att Jarkko skrivit kontrakt för att spela i innebandyligan.

slags liten kris. Men icke. Enligt Jarkko själv har han sitt livs bästa år bakom sig. – Jag har aldrig byggt upp min identitet runt tennisen och jag har aldrig definierat mig genom tennisen. Jag ses ofta som tennisspelare och inte som Jarkko, men så ser jag mig inte själv. Min självkänsla hänger inte på om jag vinner eller förlorar en match. Kanske är det därför jag inte heller har haft någon kris efter att jag lade av.

Ett gott rykte utan kriser Vad gäller frågor från journalister är Jarkko Nieminen garvad och hans svar kommer som på bricka. Ordningsam, artig, positiv och vänlig är omdömen om honom. Och de verkar stämma. Man kunde tro att den som avslutar femton år som tennisproffs skulle drabbas av någon

Ofattbart fint att bli pappa Den främsta orsaken till att Jarkko lade racketen på hyllan var att han tröttnade på att hela tiden vara på språng. – Varje vecka var det ett nytt land och jag rotade mig aldrig. Jag kände att jag hade gett allt och att jag ville sluta frisk och på en bra nivå.


Idrottare | Ålandsbanken

11

”Man kunde tro att den som avslutar femton år som tennisproffs skulle drabbas av någon slags liten kris. Men icke. Enligt Jarkko själv har han sitt livs bästa år bakom sig. Hösten 2016 flyttade Jarkko med familj till Helsingfors för gott. – Jag njuter av vardagen med familjen och att få ha en dotter på ett år. Att bli pappa är det bästa som hänt mig, det överträffar allt annat. Alla idrottsprestationer kommer på andra plats. Det är ganska mycket sagt med tanke på att Jarkko Nieminen är den genom tiderna högst rankade finländska tennisspelaren och den enda finländaren som vunnit en ATP-singelmatch. Sedan 2001 har han hört till de 100 bästa i världen och elva gånger har han vunnit över spelare i 10-toppen. Men nu är allt det historia. När han i dag pratar om att vara pappa så blir den vanligen så behärskade Jarkko riktigt ivrig. – Nog kunde jag gissa att det inte skulle gå att jämföra med något annat. Alla känslor är så mycket starkare än jag hade kunnat ana. Det är fantastiskt att få följa med hur en liten människa växer och utvecklas. Som pappa har jag ju en viktig roll i den utvecklingen. Dottern My föddes i precis rätt ögonblick, också om sådant inte kan planeras. Jarkko hade nämligen bara tre tävlingar kvar när han blev pappa. – Tack vare den lugnare arbetstakten har jag vid sidan av jobbet också kunnat koncentrera mig på att vara pappa. En ny vardag Under hösten har ändå innebandyn blivit ett nytt inslag i vardagen. – Yrkesmässigt blev jag idrottare på


12

Ålandsbanken | Idrottare

Jarkko Nieminen är den genom tiderna högst rankade finländska tennisspelaren och den enda finländaren som vunnit en ATP-singelmatch.

Kort om Jarkko Nieminen Född: 1981 i Masku

Fritid: Musik, böcker, vänner och filmer.

Ålder: 35

Om jag inte hade varit tennisproffs hade jag: Säkert satsat på någon annan idrottsgren. Musik hör till mina stora passioner så det kunde också vara roligt att jobba med.

Karriären i korthet: professionell tennisspelare i 15 år. Bästa ATP-placeringen i herrsingeln blev 13:e plats år 2006. Mina bästa tennisminnen: tenniskurserna som mina föräldrar ledde i Vuokatti när jag var barn och sommarjobbet på tennisplanerna i Masku, då jag och vännerna fick spela ibland. Första ATP-titeln i Oakland 2006. Bor: I Rödbergen i Helsingfors. Familj: Frun, badmintontränaren Anu Nieminen, och 1-åriga dottern My.

Framtiden: Spelar säsongen 2016–2017 i innebandyligan för Tampereen Classic. Om Ålandsbanken: Jag har länge samarbetat med Ålandsbanken och jag har varit mycket nöjd. Ända sedan början av min karriär har de hört till mina viktigaste supportrar.


Idrottare | Ålandsbanken

nytt. Jag fick ett överraskande erbjudande om att spela i FM-ligan för Tampereen Classics. Hade jag tackat nej är jag säker på att jag skulle ha ångrat det senare. Innebandy var i tiderna en favoritsport för den unge Jarkko som hemma i Masku sysslade med tio olika grenar. – Inget ger sådana kicks som att vinna eller förlora en tuff tennismatch. Men det kan inte hålla på hela livet. Som ung tog tennisen så mycket av min tid att jag aldrig kunde vara med i något lag. Istället spelade jag med vännerna. Bollsporter har alltid tilltalat mig, jag får vara kreativ samtidigt som jag har en tydlig motståndare. Jarkko har skrivit på för en säsong men på grund av en skadad häl väntar han ännu på speldebuten. Men å andra sidan är han inte den som någonsin har planerat sitt liv så noggrant. – Jag är ett undantag. Om någon i min ungdom hade sagt att jag kommer att spela på Wimbledons legendariska centercourt skulle jag ha haft svårt att tro det. Min dröm var snarare att få följa med matcher på plats. Men segern i US Open juniorsingeln gav mig självförtroende. Jag resonerade som så, att om jag kan vinna världens bästa juniorer kan jag väl också utmana världens bästa herrar. Innan dess hade jag inga proffsdrömmar. Jag trodde på mig själv, jag hade inte bara tänkt så långt eller tagit något för självklart. Tennisens framtid Alla Jarkkos matcher fick mycket uppmärksamhet och tack vare honom har intresset för tennis ökat i Finland. – Det bästa är när flickor och pojkar kommer fram och säger att de börjat spela tennis efter att de sett mig spela. Kärleken till tennis och ivern att hjälpa unga spelare fick Jarkko att grunda sin egen tennisakademi för de bästa i varje åldersgrupp. – Utvecklingen går mot att det finns allt fler duktiga spelare, träningarna har blivit mångsidigare och konkurrensen hårdare. Du måste göra allt bättre ifrån dig och det finns allt mindre utrymme för svagheter.

Jarkko oroar sig över att finländska barn och ungdomar rör på sig allt för lite. – Om du inte är fysiskt i gott skick mår du inte bra psykiskt och du orkar inte. Även om ungdomarna tränar är den övriga tiden allt annat än aktiv, det är mycket stillasittande med mobilen. Om de unga vänjer sig vid att bara sitta och pilla på mobilen har tränaren ett svårt jobb framför sig att ändra den vanan. Enligt Jarkko måste tröskeln för barn att prova på vara låg. – Till exempel har Tennisförbundet skoltennisprojekt så att barn får en chans att prova på den här grenen. En annan viktig sak är en mångsidig skolgymnastik. Dessutom skulle jag hålla fast vid lekfullheten så länge som möjligt. Jag har sett många tennisskolor för barn. En del av träningarna är verkligt tråkiga, oavsett om du är vuxen eller barn. Träningarna ska vara roliga upplevelser som du minns länge. Nya planer Jarkko är övertygad om att han i framtiden kommer att ha mer att göra med tennis, också om han just i dag har en viss distans till sporten. Men nu är tiden inne att göra sånt han inte hann med under sin tenniskarriär. – Jag vill fotvandra mer. Jag är född intill Masku-skogarna och under alla år som proffs saknade jag vår natur här i Finland. Jag vill uppleva alla 39 nationalparker men än så länge har jag bara besökt fem av dem. Dessutom vill han återvända till Wimbledon. – Det skulle vara roligt att besöka Wimbledon som en i publiken eller för att jobba där. Också om jag varit där som spelare är det en stämning man aldrig tröttnar på. Vad gäller sin karriär eller livsval ångrar Jarkko ingenting. – Jag gjorde allt jag bara kunde under min tid som proffs. Jag använde varje hederlig metod som finns för att bli en så bra spelare som möjligt. Ända sedan liten pojke har jag fått göra mina egna val och fatta mina egna beslut. Och när du väljer själv brukar det bli rätt.

13

Kärleken till tennis och ivern att hjälpa unga spelare fick Jarkko att grunda sin egen tennisakademi för de bästa i varje åldersgrupp.


14

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Östersjön behöver ”Östersjön behöver nytänkande som utnyttjar den potential som ny teknologi kan föra med sig. Det är vad kategorin för digitala innovationer handlar om” säger Niklas Zennström.

Nu står det klart att Ålandsbanken börjar samarbeta med entreprenören Niklas Zennströms miljöinitiativ Race For The Baltic. Ambitionen är att locka fram ännu fler digitala innovationer för ett renare Östersjön. – Vi ska finansiera innovativa idéer som på sikt kan rädda vårt hav, säger Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken.

S

Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremling

edan 2007 har Skypes medgrundare Niklas Zennströms välgörenhetsorganisation Zennström Philantropies jobbat aktivt för både mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Med tanke på Zennströms bakgrund som IT-entreprenör är det inte förvånande att samarbetet med Östersjöprojektet har en teknologisk vinkling: Man har utvecklat en ny idékategori som ska snappa upp förslag på digitala innovationer. – Östersjön behöver nytänkande som utnyttjar den potential som ny teknologi kan föra med sig. Det är vad kategorin för digitala innovationer handlar om, säger Niklas Zennström. Enligt Anne-Maria Salonius handlar samarbetet ändå om mer än bara teknologi. Lika mycket handlar det om den gamla sanningen att gemensamma ansträngningar ger bättre resultat.

– Genom att tillsammans utveckla Östersjöprojektet är vår ambition att både engagera och finansiera innovativa idéer som kan skapa en hållbar utveckling i regionen och på sikt rädda Östersjön. När fler samverkar blir insatsen tydligare och resultatet kraftfullare, säger Salonius. Östersjöregionen kan bli förebild Samarbetet innebär också att Ålandsbanken går in som medfinansiär till Baltic

Barbara Jacksson, direktör, Race For The Baltic


Östersjöprojektet | Ålandsbanken

15

digitalt nytänkande Sea City Accelerator, den plattform som Race For The Baltic har utvecklat för att genom samverkan förbättra kvaliteten på vattnet och skapa en mer hållbar utveckling i städerna kring Östersjön. – Östersjöregionen är rik och välutbildad, det finns stor potential att bli en förebild för ekologisk hållbarhet och hantering av vattenkvaliteten. Men för att det ska hända måste flera gå samman, säger Niklas Zennström.

Enligt Anne-Maria Salonius handlar samarbetet ändå om mer än bara teknologi. Lika mycket handlar det om den gamla sanningen att gemensamma ansträngningar ger bättre resultat.

Niklas Zennström Entreprenör och initiativtagere till Race For The Baltic

Anne-Maria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken. Peter Wiklöf Ålandsbankens vd.


16

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Kalla mig fåfäng, men jag vill ha det där kortet Visst var det otippat. Men ändå kom den dagen i mitt liv då jag suktade efter ett betalkort. Ett förbaskat betalkort!

J

Text: Joakim Enegren

o, jag är en livslång prylgalning. När jag ser något som jag gillar så triggas Vill ha-impulsen i min skalle. Må det sedan vara en pulsmätare, skjorta, mobiltelefon – eller ett betalkort. Nyligen tittade jag in på banken för att diskutera det här numrets artiklar om Östersjöprojektet. I förbifarten bad jag att få titta närmare på det nya betalkortet. Då smällde det till. Efter några sekunders häpet fingrande på kortet skickade hjärnan iväg Vill ha-beskedet till mitt hjärta. Och jag ska vara helt ärlig: just då hade min iver absolut inget att göra med kortets ädla syfte. Nej, det var kortets design och mjuka känsla i handen som triggade mig. Den matta ytan i kombination med den avskalade

designen fick esteten inom mig att mysa. Och vi ska komma ihåg att jag inte är någon duvunge vad gäller annorlunda betalkort. Även om jag inte har svansat runt med superexklusiva American Express-kort, har jag förlitat mig på Ålandsbankens kort sedan 1990-talet. Under årens lopp har jag fått min beskärda del av uppmärksamhet från butikspersonal (det är lustigt när någon vänder och vrider på ditt kort och ställer nyfikna frågor). Men Östersjökortet liknar inget annat kort. Vare sig designmässigt eller konceptuellt. För nu när min fåfänga har lugnat ner sig, då ser jag något mycket större än ett vackert betalkort. Jag ser en fantastisk chans att varje dag bidra till ett renare Östersjön. Med mitt gröna betalkort i plånboken.

Byt till Östersjökort!

SÅ HÄR FUNGERAR ÖSTERSJÖKORTET OCH ÅLAND INDEX Med Östersjökortet kan du varje månad se en uppskattning av hur mycket just din konsumtion påverkar miljön. Utsläppskalkylen baseras på Åland Index, som Ålandsbanken utvecklat tillsammans med MasterCard och KPMG. Kalkylen fungerar så att till köpstället som syns i transaktionsuppgifterna kopplas den specifika branschens miljöbelastningsuppgifter. På det här sättet kan man uppskatta koldioxidutsläppet för kortinköpen. Nu kan du följa med din miljöpåverkan via Internetkontoret och mobilappen. 1. Ö  stersjökortet är kopplat till Åland Index i slutet av året. 2. K  orttransaktionens data skickas till kreditkortsföretaget. 3. Transaktionen verifieras och skickas till banken. 4. B  etalningsdatabasen använder indexet för att göra en uppskattning av koldioxidavtrycket. 5. E  n uppskattning av ditt individuella koldioxidavtryck presenteras månatligen på Internetkontoret och i Mobilbanken. 6. B aserat på det uppskattade koldioxidavtrycket får du möjlighet att stöda miljöprojekt lokalt, globalt eller genom beteende. Du kan redan nu pröva vår kalkylator på www.balticseaproject.org för att se hur dina inköp påverkar miljön.

Nu kan du som Premium- och Private Banking-kund byta ut ditt betalkort till ett Östersjökort, kostnadsfritt till året slut. SÅ HÄR BYTER DU UT DITT MASTERCARD PREMIUM GOLD-KORT TILL ETT ÖSTERSJÖKORT VIA INTERNETKONTORET: 1 Logga in på Internetkontoret och gå in på Kort > Premium 2 Klicka på fliken ”Ändra kort och kredit” och välj alternativet ”Ändra motiv” 3 Välj Östersjökortet som alternativ för att byta ut motivet på ditt nuvarande kort.

Som Private Banking-kund får du ett Östersjökort genom att kontakta din kontaktperson. Vår kundservice hjälper gärna till på telefon 0204 292 910. Om ca två veckor får du ett världsunikt Östersjökort i din plånbok.


Östersjöprojektet | Ålandsbanken

3

17

  enkla sätt att göra din vardag miljövänligare

Ålandsbanken började i våras nära samarbete med WWF Finland och därför bad vi deras experter dela med sig av sina bästa tips för en miljövänligare vardag. I relation till invånarantal är vi finländare en av de nationer som belastar klimatet mest. Klimatpåverkan av en enskild person kan vara märkbar men var och en av oss kan minska på utsläpp av växthusgaser genom våra vardagliga val. Text: Saara Tunturi, WWF

MAT

Produkter av animaliskt ursprung har generellt en större miljöpåverkan än vegetariska produkter. Därför är det lättaste sättet att minska på miljöpåverkan av sin kost att minska på sin förbrukning av kött och mjölkprodukter. Välj därför istället grönsaker och hållbart fångad fisk. Då du köper och konsumerar kött, satsa framför allt på kvalitet före mängd och föredra inhemskt vilt och kött från naturbete. Nötkött är det sämsta alternativet sett ur ett klimatperspektiv: nötkreaturens koldioxidavtryck är tio gånger större än vad den är för växtproteinkällor. Å andra sidan innehåller gris- och kycklingfoder soja som är producerat i Sydamerika på ett ohållbart sätt som förstör regnskog och utarmar naturens mångfald. Därför är bönor och andra baljväxter, tofu, sojakross och svampar bättre proteinkällor med tanke på miljö och klimat. Att minimera mängden bortslängd mat har även en stor inverkan på klimatet. Mera information om miljöpåverkan av vår kost hittar du på adressen wwf.fi/ruokaopas. Information om att göra hållbara val av fisk hittar du på adressen wwf.fi/kalaopas.

Från vänster: Naturskyddsexpert Stella Höynälänmaa, direktör Kati Malmelin och programchef Jussi Nikula på WWF Finland diskuterar olika sätt hur var och en kan göra sin vardag miljövänligare.

ATT RÖRA SIG

Promenera, cykla och välj allmänna transportmedel för att ta dig till jobbet.

Genom att ersätta hundra kilometer bilåkning i veckan med att cykla i ett halvt år minskar du på dina utsläpp av växthusgaser med 470 kilogram i året, vilket motsvarar vikten av en isbjörn. Det lönar sig också att utreda om du kan jobba på distans. Du kan bli av med tio procent av de utsläppen som kommer via dina resor genom att jobba hemma en dag i veckan. Tänk även på klimatet innan semestern. Att åka på semesterresa med tåg är ett klimatvänligt alternativ eftersom flyg orsakar stora koldioxidutsläpp. Jämfört med tåg har flygplanet minst 15 gånger så stora utsläpp.

BOENDE

Hemma lönar det sig att fästa uppmärksamheten vid tre saker: energibesparing, energieffektivisering och att öka andelen förnybar energi. Ett av de bästa sätten är att energikartlägga sitt hem. Under kartläggningen utreder en expert hurdan energiförbrukare ditt hem är och hur man kunde effektivera det. I största delen av Finlands bostadsstock är det möjligt att effektivera förbrukningen av energi. Det behövs ändå förnybar och hållbar energi för att täcka det energibehov som uppstår av boende. Föredra värmepumpar, solfångare, solpaneler för elektricitet och vindkraft. Vid anskaffning av elektricitet lönar sig också att fästa uppmärksamhet om el kontraktet har ett Ekonenergi-märke.

– Även om klimatkrisen är sann kan vi fortfarande lindra på effekten av klimatförändringen. Det jobbet kan vi ta del i tillsammans, säger Kati Malmelin på WWF Finland.


18

Ålandsbanken | Östersjöprojektet

Ekonomiprofessorn:

Kan en bank faktiskt Första gången professor Anders Richtnér hörde om Östersjöprojektet tyckte han det var för bra för att vara sant. Men nu ska studenterna vid Handelshögskolan i Stockholm analysera projektet. – Vi vill lyfta fram banbrytande initiativ från företag, säger Richtnér.

N

Text: Joakim Enegren Foto: Viktor Fremlin

är professor Anders Richtnér våren 2016 fick Östersjöprojektet och Åland Index presenterat för sig, såg han flera pusselbitar falla på plats. – Min första tanke var Wow, här har vi en aktör som vill göra skillnad. Min nästa tanke var Men vänta lite, kan och bör en bank göra det här? Det som enligt Richtnér stod ut var att en bank vill göra en skillnad på riktigt och att man dessutom låter vem som helst använda Åland Index. Öppen plattform – Istället för att behålla indexet för sig själv och dra nytta av det har Ålandsbanken valt en öppen plattform. Jag lockades å ena sidan av den globala utmaningen och det uppenbara behovet av att finna en lösning, å andra sidan av frågan om en bank är den som ska skapa en lösning. Därför skred Anders Richtnér genast till verket. Han intervjuade, samlade data, och skrev tillsammans med sin kollega professor Emma Stenström undervisningscaset Bank of Åland – Solving the Global Challenge of Oceans. Perfekt tidpunkt Tidpunkten var perfekt. På Handelshögskolan i Stockholm lade man nämligen sista handen vid högskolans storsatsning, den obligatoriska kursen Global Chal-

”Min första tanke var Wow, här har vi en aktör som vill göra skillnad.”

lenges Contextual Studies som hade premiär höstterminen 2016. I den helheten passade Östersjöprojektet och Åland Index perfekt som ett första undervisningscase där studenterna får analysera vilket ansvar en bank har och kan ta för sin omvärld. – Kursen löper i två år och vi kommer att ta fram flera andra undervisningscase. Vi vill lyfta

Istället för att behålla indexet för sig själv och dra nytta av det har Ålandsbanken valt en öppen plattform...

fram spännande och banbrytande initiativ från företag och offentliga organisationer, säger Richtnér. Vem gör liknande saker? Vad gäller exempel på andra aktörer med en ärlig ambition att förändra världen ser Anders Richtnér en rad entreprenörsdrivna företag: till exempel glasögon-


Östersjöprojektet | Ålandsbanken

19

göra sånt här? Sveriges finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund vid lanseringstillfället, tillsammans med teamet bakom casestudyn.

tillverkaren Warby Parker, skotillverkaren Toms och underklädesföretaget Thinx. – Bland mer etablerade aktörer är det svårare att finna förebilder som gör skillnad på samma sätt som Ålandsbanken vill göra med Åland Index. Tre bolag som kvalar in med en ambition att göra skillnad är förstås Patagonia och Houdini som

...ett verktyg som blir större och viktigare ju fler som använder och anammar det.

bägge tillverkar friluftskläder och även modeföretaget Filippa K. Sedan ska också livsmedelsföretaget Unilever nämnas, de har länge jobbat i samma fotspår som Ålandsbanken, säger Richtnér och fortsätter: – Det som skiljer Ålandsbanken

från mängden är att Åland Index är en plattform som är tillgänglig för andra intresserade. Det är inget internt verktyg för exempelvis hållbarhetsstrategier utan ett verktyg som blir större och viktigare ju fler som använder och anammar det.

Lästipset: Besök gärna www.ekonomistas.se för mer info om både Global Challenges Contextual Studies och annan intressant nationalekonomisk forskning.


20

Ålandsbanken | Placeringsförsäkringar

Livförsäkringsersättningarnas partiella skattefrihet slopas – vad kan placeringsförsäkringarna erbjuda i framtiden? Regeringen har i den nyligen avslutade budgetmanglingen beslutat godkänna finansministeriets tidigare i sommar framlagda lagförslag angående ändringar i lagen om skatt på arv och gåva. Det här innebär att försäkringsersättningar som utbetalas till nära anhöriga och vilka grundar sig på en livförsäkring, i fortsättningen arvsbeskattas i sin helhet. Fram tills nu har ersättningar som utbetalats från en livförsäkring och som understigit 35 000 euro varit skattefria till vissa i lagen angivna nära anhöriga, oberoende av försäkringstyp. Av en ersättning som har betalats till den efterlevande maken eller makan har hälften eller minst 35 000 euro utgjort en skattefri ersättning.

L

agändringarna godkänns sannolikt innan årsskiftet och beräknas träda i kraft 1.1.2017. De nya lagbestämmelserna tillämpas i situationer då den försäkrade har avlidit 1.1.2017 eller senare. Ändringen gäller bl.a. placeringsförsäkringar, rena riskförsäkringar och grupplivförsäkringar och omfattar även försäkringsavtal som har ingåtts före 1.1.2017. Omdebatterat Avskaffandet av livförsäkringsersättningarnas partiella skattefrihet har varit lagförslagets mest omdebatterade del. Som en följd av detta har mediauppmärksamheten beträffande avsikten att införa lättnader i arvs- och gåvoskatteskalornas samtliga intervall hamnat i skymundan. De föreslagna lättnaderna berör till största delen gåvor inom det högsta intervallet i den första gåvoskatteklassen. Vid större arv och försäkringsersättningar kommer lagändringen t.o.m.

Vid större arv och försäkringsersättningar kommer lagändringen t.o.m. att innebära skattelättnader vid arvsbeskattningen.

att innebära skattelättnader vid arvsbeskattningen. Eftersom lagförslaget sannolikt kommer att godkännas, är det skäl att se på placeringsförsäkringen mer som ett placeringsinstrument som är sammankopplat med arvsplanering, i stället för ett arvsplaneringsverktyg som utnyttjar skattefria ersättningar. Placeringsförsäkring Benämningen placeringsförsäkring används i allmänhet om livförsäkringar, i vilka man investerar en eller flera stora engångsinbetalningar. Försäkringsbolaget placerar försäkringskapitalet i placeringsobjekt som det tillsammans med försäkringstagaren har kommit överens om eller direkt till en kapitalförvaltare som försäkringstagaren själv har utsett. Försäkringens återköpsvärde bestäms på basis av hur värdet på placeringsobjekten utvecklas. Försäkringsbolaget äger alltså placeringsobjekten inom försäkringen och försäkringstagaren äger rätten till livförsäkringen.

Stor fördel Den största fördelen med en fondanknuten livförsäkring är att beskattningen förskjuts, d.v.s. byte av placeringsobjekt inom försäkringen och inhemska dividender beskattas inte. Överlåtelsevinster av värdeandelar och övriga kapitalinkomster kan omplaceras skattefritt, så länge försäkringsbesparingens avkastning inte tas ut. Det här möjliggör en ”ränta på ränta”-effekt, vilken kan ha en avsevärd inverkan på avkastningen, särskilt vid långsiktiga placeringar. Dock måste man beakta, att förluster inte är avdragbara i personbeskattningen. En placeringsförsäkring lämpar sig därför bättre vid aktiv placeringsverksamhet; för en passiv investerare är en försäkring inte nödvändigtvis den mest optimala lösningen. På besparingsuttag betalas inte kapitalinkomstskatt, om det belopp som tas ut understiger de sammanräknade försäkringspremierna. Avkastningen beskattas först då den tas ut. Möjlighet till styrning Då försäkringen upphör till följd av att den försäkrade avlider, utbetalas en ersättning som motsvarar besparingarna till de i försäkringen namngivna förmånstagarna. Om inget förmånstagarförordnande finns, utbetalas ersättningen till dödsboet. Om förmånstagarna utgörs av den avlidnes nära anhöriga, betalar de arvsskatt på hela


Placeringsförsäkringar | Ålandsbanken

21

Genom att namnge särskilda förmånstagare kan man också skydda förmånstagarna mot krav från försäkringstagarens eventuella borgenärer. Den största fördelen med en fondanknuten livförsäkring är att beskattningen förskjuts, d.v.s. byte av placeringsobjekt inom försäkringen och inhemska dividender beskattas inte.

försäkringsersättningen, även på avkastningen. En placeringsförsäkring möjliggör alltså en styrning av placeringsverksamhetens avkastning till arvingarna, utan att den kapitalbeskattas under den försäkrades livstid. En livförsäkringsersättning som utbetalas till annan än en nära anhörig beskattas i sin helhet som kapitalinkomst. Likhet med testamente En livförsäkring har vid arvsplanering likheter med ett testamente, eftersom man med båda dessa instrument kan rikta tillgångarna efter arvlåtarens bortgång. Även om ändamålet i båda fallen är det samma, kan försäkringstagaren med hjälp av livförsäkringens förmånstagarförordnande vidta vissa åtgärder som tryggar förmånstagarna.

Om det i livförsäkringen finns ett förmånstagarförordnande, utgör försäkringsersättningen inte en del av den försäkrades kvarlåtenskap. I detta fall betalas försäkringsersättningen till de namngivna förmånstagarna åtskilt från dödsboets övriga tillgångar, oftast som en kontantersättning. På det här sättet kan man trygga en snabb likviditet av tillgångar, t.ex. inför betalning av arvsskatten. Genom att namnge särskilda förmånstagare kan man också skydda förmånstagarna mot krav från försäkringstagarens eventuella borgenärer. I vissa situationer kan det dock vara mer skatteeffektivt att styra försäkringsersättningen till dödsboet. Mångfacetterat instrument En placeringsförsäkring är ofta ett ganska mångfacetterat

instrument, som ibland också kan medföra problem. Försäkringens kostnadsstruktur kan vara tung och svårare att förstå, jämfört med direkta placeringar. Möjliga skatteförmåner kan därmed förbli marginella eller till och med negativa. Ett beslut om förmånstagarförordnande kan ibland göras utan vetskap om dess verkningar, vilket eventuellt kan leda till ett skattemässigt dåligt slutresultat. Som en risk kan också ses det faktum, att lagstiftningen som reglerar beskattningen av försäkringar, i framtiden kan komma att ändras till följd av lagstiftarens åtgärder. Väl uppbyggda försäkringsstrukturer har fortfarande en viktig funktion vid förmögenhetsplanering, även efter den nu planerade ändringen av lagen om skatt på arv och gåva.


22

Ålandsbanken | Kortbedrägeri

Kortbedrägerierna ökar – SÅ SKYDDAR DU DIG

5

 E nkla tips för kortsäkerhet

Kortbedrägerierna ökar. Ålandsbankens Maarit Vesala tipsar om hur du skyddar dina pengar. Ett effektivt sätt är att regionbegränsa ditt kort.

1

 e över regions-, dygnsS och beloppsgränser för ditt kort inför resan. Kom även ihåg att ändra tillbaka när du kommer hem.


2 3

Var försiktig med var du använder ditt kort.
 Använd MasterCard SecureCode vid internethandel om det är möjligt.


4

 kydda alltid PIN-koden S när du slår in den (håll handen för).


5

Prioritera kreditkort på Internet istället för debitkort. Dina köp med kredit på Internet ger dig som konsument ett högre skydd.

F

ejkade kortterminaler. Hackade uttagsmaskiner. Dubbla debiteringar. Tjuvarnas metoder för att komma åt pengar via ditt betalkort är många och kreativa. Statistik visar på en fördubbling av antalet anmälda kortbedrägerier under senaste år. De flesta bedrägerierna sker utanför Europa, oberoende var någonstans kortuppgifterna har kopierats. Ålandsbanken erbjuder flera säkerhetslösningar som skyddar mot kortbedrägerier, bland annat dygns- och beloppsgränser för uttag och inköp, både i butik och vid näthandel. Att regionbegränsa sitt betalkort är en annan effektiv metod. Samtliga hanteras enkelt via Internetkontoret och Mobilbanken, bankens Kundservice eller närmaste Ålandsbankenkontor.
 – Man kan begränsa region till Finland,

Norden, Europa eller så tillåts köp i hela världen, säger Maarit Vesala, kontorsdirektör på Ålandsbankens Bulevardenkontor. 
Systemet med regionbegränsning har funnits ett tag. Nyligen infördes att alla nya kort har Europa som standardbegränsning – något att tänka på inför långresan. Detta har sina skäl, förklarar Maarit.
 Även om kortet kopierats någonstans i Europa så sker själva bedrägerierna ofta i andra världsdelar. Och det här kan ske långt senare. Maarit tipsar om att öppna kortet för köp i hela världen inför långresan och sedan ändra tillbaka till säkerhetsgränser som är relevanta för dig så snart resan är över.
 – Och ta alltid koderna till Internetkontoret med dig på resan. På så sätt kan du hantera alla eventuella problem som kan uppstå.


Id-stöld | Ålandsbanken

23

Unik hjälp vid ID-STÖLD

Identitetsbedrägerierna ökar snabbt och är i dag ett vanligt brott. Om du blir drabbad så är det inte bara obehagligt, det är också svårt att åtgärda problemet och tar mycket tid.

D

et vanligaste är att förövaren beställer varor på Internet i ditt namn. Oftast upptäcks brottet efter att någon har tagit en kreditupplysning i ditt namn eller när du får en faktura på en vara du själv inte köpt. Det tar ofta tid att upptäcka att man är utsatt. Då har förövarna ofta fått allt av värde – du står kvar med skulder och betalningskrav. Att begränsa och åtgärda problemet är inte lätt och det kan ta månader att reda ut. Men som kund hos Ålandsbanken kan du få en unik hjälp. Det kan vara tryggt att känna till.

Vanligt vid ID-stöld är att en okänd person kommer över dina personliga uppgifter och använder dem olovligen för att:

Söka och utnyttja krediter Beställa varor på kredit Ta lån Teckna mobilabonnemang Teckna kreditkort

DET HÄR FÅR DU HJÄLP MED För kunder hos Premium Banking eller Private Banking ingår en ID-stöldsupport. Misstänker du att din identitet blivit stulen och missbrukad får du hjälp att undersöka det vidare. Upplysningar från olika instanser, myndigheter och fordringsägare inhämtas för att ta reda på om identitetsstölden har resulterat i ett brott, bedrägeri eller försök till bedrägeri. Detta är åtgärder du annars själv behöver vidta för att begränsa konsekvenserna av ID-stölden. Om du blivit utsatt får du också hjälp med att begränsa konsekvenserna och förebygga ekonomisk förlust genom att bland annat bestrida och avvisa orättmätiga pengakrav, upprätta bedrägerispärr hos kreditupplysningsföretag och upprätta spärr för adressändring. ID-stöldsupporten avlägsnar även orättmätiga anmärkningar i kreditupplysningsdatabaser. Dessutom ingår en ID-stöldsförsäkring för kunder med Premium- eller Private Banking-kort. Försäkringen täcker bland annat juridiska kostnader, inkomstbortfall, betalningskrav och diverse utgifter som uppstår när någon olovligt använt ditt namn och din personbeteckning för att öppna kredit- eller bankkonton. Du kan få ersättning med upp till 6500 euro per ärende (*).

(*) För mer information och fullständiga villkor för identitetsstöldsförsäkringen se Ålandsbankens webbsida. Identitetsstöldsförsäkringen beviljas av AIG Europe Limited (filial i Finland).


24

Ålandsbanken | Familjejuridik

Vet du vad som händ Du bör då och då se över din familjejuridiska situation. Frågorna kan vara många och ibland svåra att orka ta tag i. Men att ha ordning och reda samt förstå vad som gäller när det oväntade som en skilsmässa inträffar brukar både vara bra och tryggt att veta.

N

är du behöver råd har Ålandsbanken flera jurister som hjälper till med allt som hör till familjens juridik. Som kund inom Premium eller Private Banking har du möjlighet att boka ett möte och träffa bankens experter. När du behöver hjälp får du två timmars kvalificerad rådgivning. Vid rådgivningen kartlägger vi ditt behov av juridiska tjänster och vilka handlingar det lönar sig att utarbeta. För juridiska

handlingar som eventuellt upprättas och för rådgivning, genomgång av och individuella svar på handlingar som någon annan upprättat, debiteras ett separat arvode. Råden kan handla om arvskiften, bodelningar, bouppteckningar, gåvobrev, testamenten, intressebevakningsfullmakt och äktenskapsförord men även deklarationer och skatteberäkningar. Veera Kaunisvaara, som är kundansvarig jurist på Ålandsbanken Premium Banking i Helsingfors, har till exempel hjälpt många par med råd. – I en relation är det oerhört

viktigt att komma överens om vad som gäller om man går skilda vägar eller om någon av parterna skulle avlida. Även om det låter självklart är det många som glömmer bort detta. Det har Veera konstaterat efter många år som expert på familjejuridik. Alla behöver ett testamente Veera tycker också att alla behöver ett testamente. ”De flesta tror dock att ett testamente bara behövs om man vill att någon annan än de vanliga arvingarna ska få en del av arvet.” Men så enkelt är det inte. Ska makan eller maken få full


Familjejuridik | Ålandsbanken

25

der efter skilsmässan? äganderätt och disponera arvet fritt så behövs ett testamente. Många familjesituationer har också blivit mer komplexa när man väljer att leva som sammanboende eller ingår nya förhållanden. ”Det kan bli stökigt och därför är det bra med ett testamente som talar om för alla vad som gäller”, säger Veera. Viktiga beslut Det är också viktigt att besluta att arvet ska vara enskild egendom och inte utgöra giftorättsgods i äktenskapet. Äkta makar som har så kallade särkullbarn ärver inte varandra och vill man att den gemensamma bostaden ska övergå eller få användas av den som överlever den andra så måste detta regleras i ett testamente. Och när det gäller sammanboende så ärver de inte varandra om det inte upprättats ett testamente om detta.

Om det oväntade händer – det här gäller vid skilsmässa: Är ni gifta och saknar äktenskapsförord får du halva värdet av era gemensamma tillgångar och skulder vid en skilsmässa. En skilsmässa måste följas av en bodelning där makarnas tillgångar delas upp. Här finns ingen standard utan man får försöka komma överens själva. I värsta fall hamnar det ärendet hos tingsrätten. Sambor behöver också ofta göra en bodelning om man separerar men då gäller det bara att fastställa vem som äger vad. Den gemensamma bostaden kan också vara föremål för delning för det fall att de sammanboende saknar avtal som reglerar vad som gäller när de separerar.


26

Ålandsbanken | Familjejuridik

Familjejuridisk rådgivning ingår i Premium och Private Banking Via ett samtal till din kundansvariga kontaktperson kan du boka möte med Ålandsbankens jurister, som alla är experter på familjejuridik. Att komma igång och få råd kring sina familjejuridiska ärenden brukar underlätta för många par och familjer att få en god insikt och bra ordning. Två timmars rådgivning per år ingår i Premiumoch Private Banking-tjänsten. Upprättande av juridiska handlingar sker enligt vår prislista. Foto: Jan Lönnberg

Vi hjälper dig med: • Äktenskapsförord • Avvittring vid skilsmässa • Gåvobrev • Testamente • Bouppteckning • Arvskifte • Deklaration och skatteberäkning • Kapitalförsäkring • Köpekontrakt på fastigheter och bostadsaktier • Intressebevakningsfullmakt

Veera Kaunisvaara Kundansvarig jurist, Premium Banking Helsingfors


Bankskola | Ålandsbanken

27

BANKSKOLA

En viktig del av vår Private Banking -verksamhet är beaktandet av familjehelheten. Här har bankskolan en betydande roll. Bankskolan är riktad till ungdomar och unga vuxna i åldern 16–25 år. Vår uppgift är att säkra att den följande ägande generationen har förståelse för finansmarknaden, beskattningen och framför allt förståelse av sin egen ekonomi.

F

inansmarknaden är något som påverkar oss alla och den har kommit att bli allt större och mer komplicerad. Att placera sina pengar är ett sätt att säkra sina tillgånger och samtidigt en möjlighet att få dem att växa. Att placera något som man dessutom fått i gåva eller ärvt, kräver ett visst ansvar. Därför är det viktigt att förstå hur finansmarkanden fungerar för att kunna göra bra beslut. Dessutom är det viktigt att man har fastställt vilka prioriteringar, vilka begränsningar och vilken målsättning man har med placeringen av sina tillgångar. Det finns flera olika sätt att placera sina tillgångar och olika finansiella instrument som tillgångarna kan investeras i. Beroende på förutsättningar och målsättningar passar olika modeller olika människor. Syftet med vår bankskola är att lära ungdomarna förstå de egna förutsättningarna och målsättningarna samt att ge dem en helhetsbild.

För det som har krävts generationer att bygga kan förstöras på en kort tid Det krävs tid, lite tur och stort engagemang för att bygga upp en förmögenhet. Men det går lätt att bli av med den. För att minimera risken lönar det sig att lära ungdomar att ta hand om sin ekonomi redan i ett tidigt skede. Ett sätt att öka förståelsen för placeringsverksamheten är bankskolan. I bankskolan lär vi ungdomar att få en bättre förståelse för sin ekonomi, att förstå risk och avkastning samt vikten av att diversifiera. Beskattningen har även en betydande roll, därför är det viktigt att lära ungdomarna att beakta beskattningen när helheten beaktas. Samtidigt lär vi dem på ett mycket konkret sätt att sköta sin ekonomi; hur beställa skattekort och räkna skatteprocenten, vilka är fördelarna och nackdelarna med olika finansiella instrument. Vi förklarar bland annat vad en fond är, dvs. att det är fråga om en portfölj av finan-

siella instrument som förvaltas av en eller flera förvaltare på ett fondbolag. Samtidigt lyfter vi fram att det finns många olika typer av fonder såsom aktiefonder, räntefonder, fastighetsfonder, blandfonder, hedgefonder, fond i fonder, indexfonder och går igenom skillnaden mellan de olika fonderna. Målsättning är viktigt Ett viktigt element inom placering är även att beakta riskbenägenheten samt placeringshorisonten. Därför är det bra att ha en målsättning för sin ekonomi som innehåller kortsiktiga mål, men främst ett långsiktigt mål. Att fastställa en finansiell plan är viktigt för att veta hur man ska gå tillväga för att nå sina målsättningar. En bra plan där helheten och riskbenägenheten beaktas med långsiktiga målsättningar är en förutsättning för att uppnå ett bra slutresultat.


28

Ålandsbanken | Prisregn

Ålandsbanken Euro Bond räntefond har vunnit det uppskattade Lipper Fund Awards-priset Thomson Reuters Lipper Fund Awards belönar fonder och fondbolag som systematiskt lyckats uppnå den bästa riskkorrigerade avkastningen i förhållande till sin jämförelsegrupp. Priserna har delats ut i över tre årtionden i 20 länder.

K

valificeringen för priserna baseras på omfattande fonddata och en kvantitativ analys. Enskilda prisklasser är perioder på 3, 5 och 10 år, samt fondgrupper som uppnått höga genomsnittspoäng under en tre års period.

kreditvärdighet. Då vi väljer placeringar strävar vi efter att köpa företagsobligationer som vi bedömer har ett stabilt avkastnings-/riskförhållande. Vi strävar alltså inte efter den högsta avkastningen genom att höja risken, utan fokuserar mer på en måttlig och jämn avkastning på lång sikt.

Bästa nordiska fond Ålandsbanken Euro Bond kort/medellång räntefond har vunnit det uppskattade Lipper Fund Awards-priset i alla perioder – 3, 5 och 10 år – redan tre år i rad (2014, 2015 och 2016), som bästa nordiska fond i kategorin Nordic Short Term. Fondens konsekventa och disciplinerade politik är att uppnå en jämn avkastning med måttlig risk, vilket varit en central faktor till priserna. Fonden har betonat placering i nordiska och särskilt finländska företagsobligationer, vilket har bidragit till att fonden uppnått en god och jämn avkastning och som nordisk bank i nästan 100 år har vi lång erfarenhet av att bedöma deras

Bästa på kontinenten I Ålandsbankens räntefondsutbud finns också andra prisbelönta räntefonder. Ålandsbanken Cash Manager kort räntefond valdes åren 2015 och 2014 till en av de bästa på kontinenten i jämförelsen Investment Europe Fund Manager of the Year Awards 2015/-16 och 2014/-15. Cash Manager var den enda nordiska placeringsfonden som kom in på Money Market/Short Term Bonds-listan. Den tredje räntefonden i Ålandsbankens utbud är Euro High Yield, som enligt sitt namn placerar i företagsobligationer med högre risk. Fonden Ålandsbanken High Yield var år 2015 bäst av alla

europeiska High Yield-fonder mätt i avkastning. I dagens värld med nollräntor erbjuder High Yield-fonden kanske den mest lockande avkastningspotentialen på räntemarknaderna. Även om Europas centralbanks stödköp är inriktade på lån med bättre kreditklassificering så påverkar det indirekt även High Yield-lånen, eftersom placerarna måste gå över till allt mer riskfyllda lån för att få avkastning. 20 års erfarenhet Ålandsbankens räntefonder och räntehandel sköts i Helsingfors av ett erfaret ränteteam bestående av Pontus Soramäki, Jyri Suonpää och Jarkko Toivonen. Ränteteamet leds av Ränteplaceringschef Mikael Rosell som sitter på Ålandsbankens kontor i Stockholm. Medlemmarna i teamet har alla cirka 20 års erfarenhet från handel på marknaderna. Utöver räntefonder sköter teamet i Helsingfors även all direkt handel med räntemarknadsprodukter t.ex. i kundportföljer.


Prisregn | Ålandsbanken

29

Jubel i New York över Åland Index Vad har Ålandsbanken gemensamt med globala jättar som Unilever, Google och Toyota? Jo, alla prisades de nyligen för sin innovationsförmåga och sitt samhällsengagemang under den prestigefyllda D&AD-galan i New York.

K

Text: Joakim Enegren

ommunikationsbranschen i stort älskar att varje år samlas i Cannes för fina priser och ryggdunkningar. Men tävlingen D&AD Impact går mot strömmen: Arrangörerna vill uppmärksamma kommunikation med tydlig samhällsinverkan.

När den namnkunniga juryn tillkännagav vinnarna i slutet av september hade Finland ett enda företag på prispallen. Östersjöprojektet med Åland Index hade väckt sådan uppmärksamhet bland både huvudjuryn och expertjuryerna att projektet belönades med priser i fyra kategorier:

1. Communication & Interaction 2. Financial Empowerment 3. Industry Evolution 4. Responsible Production & Consumption – Vi är stolta och glada för dessa priser och vi delar dem med våra samarbetspartners som gjort projektet möjligt. Prisen bevisar att Ålandsbankens innovationskraft samt målmedvetna och långsiktiga miljöarbete uppskattas. Vi är övertygade att den mätbarhet och användarvänlighet som Åland Index medför är centralt för en mer miljömedveten konsumtion, säger AnneMaria Salonius, direktör för affärsområdet Finland på Ålandsbanken. – Många vill göra gott men ibland krävs det att en aktör tar ansvaret för att visa vägen. Det är fantastiskt att Ålandsbanken och Åland Index uppmärksammas internationellt som ett ambitiöst projekt med exakt den kvaliteten! Som samarbetspartner är vi stolta över att kunna bidra till det uppriktiga engagemanget, säger Mathias Wikström, vd för kommunikationsbyrån RBK.

Läs mer om D&AD Impact på www.dandadimpact.com.


30

Ålandsbanken | Peter Wiklöf

frågor till Peter Wiklöf

Foto: Viktor Fremling

1

Ålandsbanken fortsätter att attrahera nya kunder. Vad är hemligheten bakom framgångarna? Hårt och långsiktigt arbete. Vi försöker se till att varje kund får den tid som behövs för att vi ska kunna ge en omsorgsfull rådgivning. Vi kan se i flera undersökningar att den framstormande digitaliseringsvågen ger kunderna nya tjänster men att allt fler trots det känner sig bortglömda av sin befintliga bank. Här har vi definitivt ett utrymme att fylla.

2

Hur kan ni säkerställa en hög servicenivå̊ till både befintliga och nya kunder? Vi har fortsatt att investera både i fler rådgivare och i utökat tjänsteutbud. Ser vi till våra konkurrenter så försöker de för närvarande dra ner på antalet rådgivare och vi har valt att gå i motsatt riktning.

3

Så trots sämre tider för banksektorn fortsätter Ålandsbanken att rekrytera nya medarbetare. Vilka områden förstärker ni mest? Vi har ökat antalet rådgivare mest i Sverige och på det finska fastlandet.

4

En omvärld med negativa räntor präglar de finansiella marknaderna. Hur påverkar det banken och kunderna? Det påverkar bankernas två huvudsakliga intäktskällor negativt. Räntenettot minskar då samtliga räntor tenderar att ligga nära noll eller till och med under noll. Provisionsnettot påverkas också då kunderna av naturliga orsaker blir mer försiktiga och därmed gör färre affärer, framförallt på placeringssidan.

5

Ålandsbanken har nyligen lanserat Östersjökortet som låter användarna se hur mycket koldioxidutsläpp deras inköp ger upphov till. Kan du ge exempel på andra intressanta produkter och tjänster som ni kommer att erbjuda era kunder? Vi har ännu några grundläggande tjänster som vi kommer att kunna erbjuda våra kunder i Sverige ungefär från årsskiftet, Swish och Mobilt BankID. Även i Finland pågår det nu ett jobb med att få fram en tjänst som motsvarar det svenska Swish, där du kan sända betalningar via mobilnumret. Vår avsikt är vara med i den utvecklingen.


Kontakt | Ålandsbanken

31

ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland Telefon + 358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.fi AFFÄRSOMRÅDET FINLAND Direktör Anne-Maria Salonius Telefon 020 429 3401 anne-maria.salonius@alandsbanken.fi

PRIVATE BANKING Chef Nina Laakkonen 020 429 3662 nina.laakkonen@alandsbanken.fi HELSINGFORS Kontorsdirektör Maarit Vesala 020 429 3601 maarit.vesala@alandsbanken.fi Bulevarden 3 TAMMERFORS Kontorsdirektör Leena Honkasalo-Lehtinen 020 429 3201 leena.honkasalo-lehtinen@alandsbanken.fi Hämeenkatu 8 VASA Kontorsdirektör Lars Lönnblad 020 429 3301 lars.lonnblad@alandsbanken.fi Hovrättsesplanaden 11 ÅBO Kontorsdirektör Christer Fagerström 020 429 3116 christer.fagerstrom@alandsbanken.fi Hansakvarteret, Eriksgatan 17 PARGAS Kontorsdirektör Jan-Peter Pomrén 020 429 3153 jan-peter.pomren@alandsbanken.fi Köpmansgatan 24

Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och för vissa även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen ska prövas enligt finsk rätt av finsk domstol exklusivt.


VÄLJ BETALKORTET FÖR ÖSTERSJÖNS BÄSTA • Östersjökortet är tillverkat av bionedbrytbart material • Kortet är kopplat till ett världsunikt index för miljöpåverkan, Åland Index • Med hjälp av Östersjökortet kan du följa miljöpåverkan av dina inköp .

Är du intresserad av Östersjökortet? Vi berättar gärna mera för dig om Östersjökortet och hur du kan beställa det. Du når oss per telefon, växel 0204 29 011*) eller på www.balticseaproject.org

Ålandsbanken balticseaproject card GOLD

OrrOW TOM

*) Samtalsavgift 8,35 cent/samtal + 16,69 cent/minut (moms 24 %). Samtalen bandas. Magstripe Green First badge Pantone 7728C Second badge Pantone 3308 C

MeMber 543211

Profile for Ålandsbanken Abp

Alandsbanking number 3 2016 Finland (swedish)  

Alandsbanking number 3 2016 Finland (swedish)  

Advertisement