Page 1

ÖKA LÄRARTÄTHETEN FÖRSTATLIGA UNDERVISNINGEN STÄNG DÅLIGA SKOLOR LÄXHJÄLP I SKOLAN

FÖRFAT TAREN

MARTIN WIDMARK

BRINNER FÖR MER LÄSNING I SKOL AN

LOCKER ROOM TALK

GÖR SKILLNAD I MEN OMKL ÄDNINGSRUM

SKOLA OCH AKTIV TT -DAGARNA

BESÖKER SE RESSEN SKOLSÖTERSKEKONG R TRET TONÅRINGAR VA

DROGPÅVERK ADE

I SKOL AN

SARA M Ö R T S L H DA

RLEK PÅ NÄTET Ä K H C O PP O H ER SPOSITIVIST SPRID PRISBELÖNT KROPP NR.01: 2018

www.aktivskola.org

GILLA OSS PÅ FACEBOOK!


Ladda Laddaner nerAktiv AktivSkolas Skolas utbildningsmaterial utbildningsmaterial Klimatsmart Klimatsmartskola. skola.Författare: Författare:Tone ToneBekkestad. Bekkestad. Ett utbildningsmaterial om miljö som Ett utbildningsmaterial om miljö somska skavara vara en en hjälp hjälp ii arbetet arbetet med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar och och hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra tilltillatt attskapa skapaen enhållbar hållbarutveckling. utveckling.Ett Ettmaterial material ii tre tre uppuppsättningar för låg-, mellanoch högstadiet. sättningar för låg-, mellan- och högstadiet. Föräldrahandboken Föräldrahandboken Aktiv AktivSkola Skolahar hargett gettututen enhandbok handbokriktad riktadtill tillalla alla föräldrar föräldrar vars vars barn barnbörjar börjari första i förstaklass. klass.I Ihandboken handbokenfinns finnsviktiga viktiga länkar länkar och och och ochett etturval urvalavavbra brasaker sakeratt attveta vetaoch ochtänka tänkapå på inför inför barnets barnets skolgång. skolgång. Hälsa Hälsapå påskolan. skolan.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Ettutbildningsmaterial utbildningsmaterialom omhälsa. hälsa.Tanken Tankenmed med materialet materialet är är att att Ett skapaen ennyfikenhet nyfikenhetoch ochett ettintresse intressekring kringhur hurkroppen kroppen fungerar fungerar skapa ochom omvad vaden engod godhälsa hälsaär. är.Ett Ettmaterial materiali itre treuppsättningar uppsättningar för för och låg-,mellanmellan-och ochhögstadiet. högstadiet. låg-, Hälsapå påskolan skolan- -uppföljning. uppföljning.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Hälsa Nufinns finnsuppföljningen uppföljningentill tillvårt vårtpopulära populärautbildningsmaterial utbildningsmaterial Nu Hälsapå påskolan skolanför förnedladdning nedladdningfrån frånvår vårhemsida. hemsida. Den Den är är Hälsa gången är det powerpointpresentationer med anteckningar gången är det powerpointpresentationer med anteckningar anpassadetill tilllärarledda lärarleddalektioner. lektioner. anpassade www.aktivskola.orghittar hittardu duockså: också: PåPåwww.aktivskola.org Verktygslådan1-4, 1-4,filmer filmeri iutbildningssyfte, utbildningssyfte,lathund lathund mot mot Verktygslådan narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt utbildningsmaterialladdar laddardu duner nerkostnadsfritt. kostnadsfritt. utbildningsmaterial

! å ! t s å t t LLååt s


JA MÅ VI LEVA R Å E D A R D N U H I T U SÄGA VAD MAN vill men som nybliven treåring så har vi tagit stora kliv och utvecklats helt enligt kurvan som barnavårdscentralen skulle ha uttryckt det. Blickar vi tillbaka på åren som gått så ser vi att produktionen legat för högtryck. Material ha tagits fram inom mobbning, två hälsomaterial och två groomingmaterial har producerats. Vi har fyllt verktygslådan med material om rökning och självskadebeteende och vi kan nu även fylla på bokhyllan med två helt unika filmer Jag tror jag är lite kär i dig och Revolutionen. Revolutionen är vår hälsofilm som är riktad till föräldrar och som är tänkt att användas på föräldramöten. VI HAR DELAT ut vår Föräldrahandbok till närmare en kvarts miljon föräldrar och vi har träffat många av Sveriges pedagoger tack vare vårt deltagande på mässor samt på våra två föreläsningsturnéer. Säga vad man vill om dagens ungdom men den här treåringen har i alla fall inte legat på sofflocket, och det är nu återigen dags att kavla upp skjortärmarna och anta nya utmaningar. KAN DET NYA året starta så mycket bättre än med detta besked: ”Grattis Aktiv Skola ni har blivit nominerade i kategorin ”Bästa ungdomsfilm” på VÄRLDENS största festival för kortfilmer, för er film Jag tror jag är lite kär i dig.” DET HÄR MÅSTE firas och det kommer vi att göra tillsammans med våra älskade maskotar Tryggve och Joy som i år väckts till liv. Ni har säkert redan mött dem på våra sociala medier, om inte så finns vi på facebook.com/aktivskola.org och på Instagram @aktivskola. I samband med att våra maskotar fick liv så släppte vi även Aktiv skolas egen låt, Tryggve och Joy som kommer att användas i olika sammanhang. Inom kort kommer ni att kunna Skaka loss tillsammans med oss då vi vill införa 30 minuters rörelseaktivitet/dag för att minimera stillasittandet och öka koncentrationsförmågan. Låten finns för nedladdning på Spotify, sök på Tryggve och Joy. I TRE ÅRS tid har vi fokuserat på skolpersonal vilket har gjort oss kända i skolvärlden. Under den kommande treårsperioden kommer vi även att vända oss till föräldrar och barn för att på så sätt kunna vara en resurs för så många som möjligt.

INNEHÅLL LEDARE 3 SARA DAHLSTRÖM

4-6

SETT-DAGARNA 7 TALARRÄDSLA 8-9 INNEBANDY 10-12 NOTISER 13 EN LÄSANDE KLASS

14-15

HOCKEY/INTEGRATION 16-17 ELEVHÄLSAN 18-19 HANDLINGSPLAN 20

FOTOGRAFEN SOM TAGIT bilderna på Katarina Wennstam i förra numret av Respons heter Göran Segeholm.

Du är välkommen på Ulrika Roglands kostnadsfria föreläsning om grooming. Anmäl dig redan nu genom att mejla till eva.strom@aktivskola.org.

TURNÉPLAN HÖSTEN 2018: V 35 VISBY torsdag den 30/8 V 37 KIRUNA onsdag den 12/9 LULEÅ torsdag den 13/9 UMEÅ fredag den 14/9 V 39 ÖSTERSUND torsdag den 27/9 SUNDSVALL fredag den 28/9 V 41 GÄVLE torsdag den 11/10 BORLÄNGE fredag den 12/10 V 43 ESKILSTUNA torsdag den 25/10 ÖREBRO fredag den 26/10 V 45 UPPSALA torsdag den 8/11 VÄSTERÅS fredag den 9/11

ATT BYGGA ETT varumärke tar tid men visst ska vi leva uti hundrade år!

V 47 LINKÖPING fredag den 23/11 PETRA FALK, ORDFÖRANDE STIFTELSEN AKTIV SKOLA

V 49 KARLSKRONA torsdag den 6/12 Samtliga föreläsningar börjar klockan 13:00 och håller på till 15:00.

KONTAKT Aktiv Skola Redaktionen Box 9043 700 09 Örebro www.aktivskola.org

ANSVARIG UTGIVARE Petra Falk

LAYOUT OCH TRYCK Prinfo Welins, Örebro

REDAKTION Elisabet Ekblom Josefin Varg Miljömärkt och Klimatkompenserad

RESPONS

3


R E D I R P S SARA NÄTKÄRLEK P A K S N U K OCH OM TUNG TRÄNING

ha r g ja tt a ll ti n e g in n d le – Jag tror att an är att jag r ie d e m la ia c o s å p r blivit så sto ik thets. v n ta u n e g in n ä tr m o skriver lström. h a D ra a S n te is in m fe s Möt fitnes

4

RESPONS


Att träna det som är roligt är en uppmaning från Sara. Hon har sällan ett planerat upplägg när hon besöker gymmet utan kör i stället det hon är sugen på.

RESPONS

5


TANKEN VAR ALDRIG att bli stor på nätet. Sara Dahlström är som de flesta 25-åringar aktiv på sociala medier, och i skrivande stund har hon över 37 000 följare som vill ta del av hennes träningspepp och kroppspositivism*. – Det har fullkomligen exploderat under 2017 och jag tror att det beror på att det inte är många som skriver om träning utan vikthets. Jag vill ge mina följare en kombination av kroppspositivism och träning.

– Jag vill ju hjälpa folk att acceptera sina kroppar, få fler att känna så.

NÄR SARA DAHLSTRÖM var 17 år upptäckte läkarna en hjärntumör. Tumören var ungefär i samma storlek som en pingisboll, satt på hypofysen och opererades bort direkt eftersom den satt så pass illa att det hade kunna göra henne blind. – För att kunna operera bort hela tumören var man tvungen att förstöra i princip hela hypofysen. skolpersonal vilket har gjort oss kända i skolvärlden. Under den kommande treårsperioden kommer vi även att vända oss till föräldrar och barn för att på så sätt kunna vara en resurs för så många som möjligt.

SARA FÅR EXEMPELVIS frågor från de yngre följarna angående hur de ska kunna vara med på skolidrotten eftersom de inte vågar byta om tillsammans med sina klasskamrater. – Jag talar alltid om för dem att alla inte ser likadana ut och att det inte gör något. Jag försöker peppa dem till att lämna förslag, anonymt om de vill, på att skolan till exempel ska införskaffa duschdraperier om det saknas. Jag vill att alla, både unga och gamla, ska fokusera på vad kroppen är bra på och tänka mindre på vad man är missnöjd med.

BRISTEN PÅ HORMONPRODUKTION i samband med starka mediciner gjorde att Sara som alltid varit smal helt plötsligt snabbt gick upp i vikt. Det var då hetsen mot en smalare kropp började. – Jag åt max 700 kalorier om dagen och tränade en timme. Det var fruktansvärt.

HON FÅR DAGLIGEN mängder med kommentarer från sina följare, mestadels positiva sådana. – Jag har följare som är i 15-årsåldern men också äldre från 60 år och uppåt. De äldre berättar att jag hjälpt dem att äntligen acceptera sina kroppar. De unga vill gärna ha hjälp och råd.

SARA BERÄTTAR ATT hennes yngre följare också ofta skriver om att de är missnöjda med sin mage eller sina lår och att det hindrar dem från att våga ha ett förhållande. – Det är ju hemskt! Jag känner så klart igen mig, jag var också osäker under min tonårsperiod. Men det ska inte behöva gå så här långt.

måste ta det på större allvar om någon inte vill medverka. Varför vill eleven inte vara med, vad är orsaken? Sedan kan skolorna anstränga sig mer och till exempel köpa in duschdraperier, göra miljön bättre så att alla trivs. SARA DAHLSTRÖM ÄR en förebild för många, gammal som ung och hon har egna förebilder som lär henne saker om både kropp och själ. En av dem är Stina Wollter. – Hon är verkligen en förebild när vi pratar om kroppspositivism. En annan jag ser upp till är Linnéa Claesson som alltid orkar ta debatten. Och så flera kvinnliga styrkelyftare förstås. NU VILL SARA Dahlström fortsätta sprida bilden av att träning inte behöver vara så krångligt, att det oftast bara är att köra. – Ta det inte så allvarligt! För mig förändrades träningen när jag började lyfta tungt, då gick det från tråkigt till något jag ser fram emot. * kroppspositivism (eng. 'body positivism', även "Body Image Movement" eller ”Body Activism”) är en bred rörelse som hävdar människors rätt till sin kropp och uppmuntrar individens uppfattning att vara nöjd med sin kropp som den är. Källa: Wikipedia MARIA EREMO

DET ÄR INTE länge sedan hon själv tränade enbart för att förhindra viktuppgång, men mycket har hänt de senaste åren. – Det är så viktigt att bli vän med sin kropp, jag var inte det vid 20 års ålder. Jag vill fortsätta sprida kroppspositivism för att få fler människor att nå dit jag är i dag. Allt är inte perfekt och det är viktigt att kunna visa det.

Sara Dahlström fick två fina priser under 2017 för sin insats på nätet.

VÄNDNINGEN KOM NÄR hon upptäckte kettlebells. – Jag har crossfit att tacka för att jag över huvud taget började lyfta vikter. Det är ju de tunga lyften som jag tycker är allra roligast. När jag fokuserade på att lyfta tungt och hela tiden förbättra mig fick min kropp ett annat syfte än att bara vara snygg. Det gjorde att jag också började uppskattat den mer. Jag är stark och har en kropp som klarar stora påfrestningar. UNDER 2017, NÄR Saras sociala medier fullkomligen exploderade med nya följare, stod det klart för henne att behovet av ett konto som hennes var större än hon kunnat tro.

6

RESPONS

VAD VILL DU säga till barn och ungdomar som läser det här? – JAG VILL säga att de generellt inte ska vara så kritiska mot sina kroppar. Tänk i stället på vad den kan göra, och på vad du gör bra. Fokusera mindre på hur den ser ut. Alla ser inte likadana ut, och det behöver man inte göra heller. VAD KAN SKOLPERSONAL göra? – Prata om det! Prata med eleverna om självbilder och lyft fram olikheter hos människor. Lyft det mycket mer än vad du redan gör i dag, annars kanske de aldrig får höra det. Det är så himla viktigt att vi pratar om kroppspositivism i alla kanaler. SARA TÄNKER ATT idrottslärare troligtvis är den sorts lärare som oftast stöter på elever som inte vill medverka på lektionerna av olika skäl. – Där tycker jag att man som lärare

Att lyfta tungt är Saras grej och inte behöver det vara krångligt heller. Under varma sommardagar kan en stor stenbumling fungera alldeles utmärkt före badet.

SARAS TRÄNINGSTIPS TILL DIG SOM VILL BÖRJA LYFTA TUNGT: • BÖRJA MED lätta vikter för att hålla det säkert. • KÄNN EFTER gradvis, sluta om det gör ont. • FILMA DIG själv så att du ser hur din teknik är.


UNDER 2017 VANN Sara Dahlström två fi na priser för sitt engagemang. Här är delar av motiveringarna.

ÅRETS NÄTÄNGEL: ”OAVSETT OM HON bjuder på dans eller tyngdlyftning är budskapet alltid detsamma: älska dig själv. Som chefredaktör på Hälsa & Fitness och med bilder på sig själv i sociala medier är hon med och sprider en kroppspositivism som minst sagt smittar av sig. Hon vägrar låta sig tystas av kroppskritiker och kräver av sina följare att hålla en bättre ton än hatarna i diskussioner. En strongwoman som inte tar skit från någon, men lyfter skrot bättre än många.” SARAS KOMMENTAR: ”ÅRETS nätängel är ett superfi nt pris som delas ut av försäkringsbolaget MySafety och Nyheter24 för att hylla dem som sprider kärlek på internet och som motverkar näthat.”

GULDHJÄRTAT: ”ÄRLIGHET, TRÄNING OCH dans sprider glädje och självförtroende till unga tjejer. Med ett välskrivet – och vad följarna kallar ”klockrent flöde” – inspirerar hon till träning på ett sunt sätt utan kroppshets. Hon visar att man, trots en svår sjukdom, bortopererad hypofys och ständig kortisonbehandling, kan behålla en i tiden nödvändig kroppspositivism som värmer. Att inspirera alla åldrar både i kampen mot en dödlig sjukdom och kampen mot orättvisor och förtryck är stort.” SARAS KOMMENTAR: ”JAG har inte ens hunnit hämta mig från att jag vann Årets nätängel, så att jag kammande hem ett guldhjärta är fortfarande helt obeskrivligt. För de som inte vet så är det utan tvekan det fi naste priset inom träningsvärlden, och min kategori vanns av ingen mindre än Kalle Zackari Wahlström förra året. Då kanske man förstår att det är rätt coolt?”

SARA DAHLSTRÖM ÅLDER: 25 år BOR: Växjö YRKE: Chefredaktör på Hälsa & Fitness SOCIALA MEDIER: @sdahsltrom på Instagram, bloggar på fitnessfeministen.halsafitness.se, Youtubekanalen Sara Dahlström. TRÄNINGSTIPS: – Lär dig de tre grundläggande rörelserna: knäböj, marklyft och bänkpress. Marklyft är inte så svårt som många tror. Ha rak rygg och se till att inte knäna faller ihop så klarar du det. Börja med lätta vikter och jobba dig uppåt, så länge det inte gör ont kommer det att gå bra.

För många är Sara Dahlström den där dansande träningskvinnan på sociala medier. Hennes Instagramkonto har fullkomligen exploderat och nu sprider hon sin kroppspositivism till allt fler.

Temat för årets SETT-dagar 11-13 april i Kista är Fatta Digitalt! VI PÅ STIFTELSEN Aktiv Skola deltar på SETT-dagarna även i år, det har blivit en viktig mötesplats för oss. REGERINGEN HAR BESLUTAT om förändringar bland annat i läroplanen för grundskolan och gymnasiet med syftet att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Därför kommer SETT 2018 att lägga stort fokus på arbete med digitala texter, källkritik, programmering och digitaliseringens påverkan på samhället. AKTIV SKOLA KOMMER att finnas i centrum av det myllrande mässgolvet där vi hoppas på många spännande möten och utbyten. VARMT VÄLKOMNA TILL Aktiv Skolas monter A:63 där vi delar ut vårt kostnadsfria material till alla som arbetar med barn och ungdomar.

Stiftelsen Aktiv Skola medverkar på årets Skolsköterskekongress på Stockholmsmässan i Älvsjö den 19-20 april. ÅRETS TEMA ÄR ”De medicinska uppdraget” och en mängd föreläsningar kommer att hållas kring aktuella ämnen som exempelvis screeningar, hälsobesök, droger, dopning och psykisk ohälsa. AKTIV SKOLA KOMMER att finnas på plats för samtal, information och utdelning av vårt kostnadsfria material med teman som hälsa, miljö, mobbning, droger och grooming. VARMT VÄLKOMNA! RESPONS

7


R E V E L E A D TALRÄD A R T X E S A N A UTM L E I N A D N E AV LÄRAR

möjlighet att välja r ha nd Lu i n la ko ls ra å Kated Elever med talrädsla p aniel Sandin som D av s d le n se ur K k. ri rs i reto re ska kunna hjälpa en specialanpassad ku ra lä t at r fö t ne äm i k handbo dessutom har skrivit en sätt. dessa elever på bästa

SEDAN DEN NYA skolreformen infördes är retorik en valbar kurs på gymnasiet. Det är den som är ramen för den kurs som Daniel Sandin sedan 2012 håller på gymnasieskolan i Lund. – Den riktar sig till dem som inte gillar att hålla tal, och när kursen är avslutad har eleverna fått med sig samma kunskap som i den ordinarie retorikkursen, säger Daniel. DET HÄR ÄR ett ämne han brinner för och redan före den nya reformen undervisade han elever i ämnet utanför ordinarie skoltid. – Det fungerade inte bra i längden. Så fort det blev för mycket för dem i andra ämnen droppade de av eftersom det inte var obligatoriskt. Reformen gav oss en ny möjlighet. I DAG ÄR kursen värd 100 poäng och det är stor blandning bland de sökande eleverna. – Främst är det elever som har känt sig begränsade och som är medvetna om det. De har ofta dåliga erfarenheter av att hålla tal, och vi lärare vet att de här eleverna finns i varje klass.

8

RESPONS


DANIEL SANDIN ÄR fullt medveten om att det här är modiga elever som utmanar sin rädsla för att under ett års tid hålla tal – regelbundet. – Vi har många studiemotiverade elever på skolan, det kan säkert spela in. Men framför allt bygger det på tillit som jag har fått bygga upp under flera år. Jag fick jobba hårt i början för att det skulle fungera, det tar tid. UTIFRÅN DANIELS ERFARENHET är man inom den svenska skolan bra på att ge elever chansen att prata mycket. I avslappnade sammanhang får elever till exempel berätta om en bok de läst, och tidigt kommer digitala hjälpmedel in. – Det är precis det man både kan och ska göra och jag upplever att det görs redan från årskurs ett. DET ÄR OFTAST i samband med puberteten när eleven blir mer självkritisk som talrädslan tar form. ÄVEN OM DET är bra att förbereda eleverna genom att prata om det avslappnat så ska man som lärare ändå vara medveten om att talrädsla kan uppstå, menar Daniel. – Det minskar kanske, men försvinner helt gör det inte. HAN SER INGEN större förändring under de 16 år han undervisat och just därför tyckte han att det saknades en handbok för lärare som kan hjälpa dem att förstå och underlätta för elever som inte gillar att tala inför en grupp.

– Jag har haft idén i huvudet under lång tid och i våras kom boken. Behovet är stort och jag vet ju att jag kan den här biten. Uppenbarligen var valet av tidpunkt perfekt eftersom förlaget som tackade ja gjorde det nästintill med vändande mejl. UNDER SINA ÅR som lärare har Daniel fått ta del av mycket ilska från elever som har sett muntliga presentationer som ett straff och han kan förstå varför en del lärare i vissa fall väljer att ta eleven avsides för sin presentation. – Det kanske hjälper för stunden, men eleven utvecklas inte och det vet vi om. Vi vet att vi släpper iväg dem med det och det är inte bra. Skolans uppgift är att förbereda eleven för verkligheten och att låta dem komma undan är inte rätt sätt. I DAGENS SAMHÄLLE är det de personer som gör sin röst hörd som får mest utrymme. Att ha fobi för att prata inför folk kan sätta stopp för framtida yrkesval, anser Daniel. – Det blir en demokratifråga i förlängningen. Visst, alla behöver inte gilla att prata, men vårt samhälle ser ut så här. NÄR DANIEL SER hur hans elever utvecklats efter bara någon månad in i kursen vet han att metoden är rätt väg att gå. – Jag blir gråtmild när jag ser deras utveckling, det är fantastiskt. Vi använder retoriken, som har många bra knep och tricks, som stöd. Vi angriper helt enkelt problemet från två håll. MARIA EREMO

DANIELS TIPS JOBBA MED ÅHÖRARNA – få klassen att förstå att man som åhörare ska lyssna aktivt för att efteråt kunna komma med reflektioner. TA DET I små steg – börja med mindre grupper och öka gruppstorleken efterhand. KUNSKAP OM KROPPEN – berätta hur kroppen fysiskt reagerar vid stress. Visa eleverna hur de ska andas korrekt. FILMA ELEVEN – det här får vänta och är inget man börjar med direkt. Ofta är det inte så illa som eleven inbillat sig och det är bra för dem att se.

FOTO: EMMA ODE

TIPS FRÅN KLARA HÄRGESTAM, RETORIKER 1. LEK MYCKET! Hitta korta retorikövningar som du kan plocka in lite här och där. Ge eleverna många träningstillfällen med korta improvisationer. Det ger energi och fart till lektionerna. 2. LÅT ELEVERNA förstå att nervositet är vanligt, var ärlig med din egen nervositet. Peppa dem till att känna sig modigast i rummet när just de talar, gärna genom så kallad ”powerposing”. Det handlar om att anta ett stort kroppsspråk som faktiskt får oss att känna oss mer självsäkra. Amy Cuddy är den främsta forskaren på detta, se hennes TED-talk. 3. LÄR ELEVERNA att reflektera kring sig själva som talare. Hur vill de uppfattas och hur ska de lyckas med det? Att göra medvetna val för sitt kroppsspråk, ordval med mera ger dem makt och självkänsla. 4. BÖRJA I KROPPEN. Låt eleverna jobba med kroppen i retoriken. Blickar, andning, handslag, hållning. Det är roligt, minnesvärt och stärkande. 5. LÄR ELEVERNA att retorik inte handlar om att strida och vinna. Retorik är vägen till att förstå fler perspektiv i frågor där vi tycker olika. Det kan de lära sig genom att argumentera både för och emot samma sak. Lär dem att känna igen en god argumentstruktur och att se igenom en med falska argument. Läs mer på Klaras hemsida:

klarabesked.se RESPONS

9


N E B B U L K Y BANEDTT SCHYST KLIMAT INNE BBAR FÖR SOM JO

Tränare Krister Roseen snackar värdegrunder med sina killar i pojkar födda 2003 i Lillån Innebandyklubb.

För ett år sedan hade pojkar födda 2003 i Lillån Innebandyklubb besök av Locker Room Talk, och sedan dess har laget blivit mer medvetna om hur de bör bete sig. – Det har verkligen blivit en förändring, särskilt denna säsong, säger Albin Bertebo, 14 år. 10

RESPONS

Att reflektera över sitt beteende, både på plan och i omklädningsrummet är något både Herman Svedberg och Albin Bertebo, iklädda jeans på bilden, har börjat göra sedan besöket av Locker Room Talk.

DEN TYPISKA OMKLÄDNINGSRUMSDOFTEN blir tydlig när dörren öppnas till idrottshallen i Lillån i Örebro. Det är sen måndagskväll och killarna i innebandylaget har träning. Det stojas och skämtas och ljudnivån är rätt hög, det är grabbar mitt i tonåren och kanske hör det till. – Det här är bra killar i grunden allesammans, de vet när de gör fel. Men vi som tränare måste vara med och styra dem i rätt riktning, säger Thomas Hedström, en av lagets sex tränare. I FEBRUARI 2017 hade de besök av Locker Room Talk. Laget fick göra övningar, svara på kluriga frågor och framför allt fick de chansen att reflektera över sina egna beteenden. – Vi pratade om hur det är i omklädningsrum och om hur killar pratar om andra killar och tjejer. Även om vissa av oss bara var tolv år så kunde vi känna igen oss, säger Herman Svedberg, 14 år. BÅDE ALBIN OCH Herman tror att besöket skapade förändring, men också att deras ålder och mognad har spelat in. – Just där och då kanske vi inte fick

någon insikt, men det har legat i bakhuvudet sedan dess. Vi är ett lag som kommer från olika delar av Örebro och det kan göra att det känns splittrat, men vi har lärt känna varandra bättre och i dag har vi lättare att hitta varandra, både på plan och som kompisar, säger Albin. LILLÅN INNEBANDYKLUBB JOBBAR ständigt med värdegrunder som syftar till att man ska ha kul tillsammans , där ingår både att visa resultat på plan och att visa socialt ansvar. – Vi ska engagera oss och vara schysta. Visst förbereder vi dem för att bli bra spelare, men vi har alltid jobbat med att kunna ha högt i tak. Flera av oss har tränat de här killarna i tio år och vi har stämt i bäcken tidigt. Det kommer vi att fortsätta med och göra ännu bättre, berättar Krister Roseen, tränare. EFTERSOM ARBETET KRING värdegrunder funnits med länge är det inte särskilt förvånande att klubben var tidiga med att bjuda in Locker Room Talk. – Vi hade haft liknande snack tidigare, men vi försöker hitta på bra och roliga saker för killarna utanför själva spelan-


Krister Roseen och Thomas Hedström är två av lagets tränare.

det. Visst, jag var nog kanske lite orolig innan, de kan ju vara tramsiga. Men det var fullt fokus och våra killar lyssnade verkligen på dem, säger Thomas. ÄVEN OM KLUBBEN alltid försöker ha en schyst ton menar Thomas att det självklart blir bakslag ibland. – Det är klart att det blir så, men jag tror att det nog hade varit värre om inte Locker Room Talk hade varit här. Även om vi kanske inte arbetar med de här frågorna medvetet till vardags, så försöker vi ändå göra något kring det regelbundet. Det har hänt att vi har stoppat träningar för att prata om det är tjafs. Vi kommer fortsätta att arbeta så, säger Thomas. ALBIN OCH HERMAN är överens om att stämningen blivit annorlunda senaste året och att besöket från Locker Room Talk har gjort skillnad. – Jag tycker att tränarna har förändrats, nu är vi mer som en stor familj. Tidigare var vi kanske mer polare, men nu är vi närmre varandra och det gör att vi blir ett bra lag. Vi har förlorat en del matcher senaste tiden, men inte deppat lika mycket för det som förut. Vi har bättre humör och hejar på varandra, säger Albin. – Vi har lättare att ge varandra konstruktiv kritik nu. Vi har tagit med oss vad Locker Room Talk sa och repeterar det. Att vi ska kunna ge varandra kritik, men på ett snällt sätt och inte hacka på varandra, säger Herman. DET HÄR TÄNKESÄTTET har de dessutom tagit med till skolan och i dag har de båda lättare att säga ifrån om någon i klassen inte uppför sig. – Jag har hört av killarna att grabbar från andra klubbar vill börja lira med oss, inte för att vi kanske är bäst på innebandy, utan för att klimatet är så hårt i andra klubbar. Jag hoppas ju att vi inte sticker ut med detta, men kanske är det lättare för oss som är flera tränare att räcka till och hinna med. Helt klart hjälper det ju till, säger Thomas. – Vi är ett lag som samarbetar och vi jobbar som en grupp. Det vore kul om killarna från Locker Room Talk kom tillbaka, det skulle säkert vara nyttigt att få repetera lite, avslutar Albin. TEXT: MARIA EREMO FOTO: PIA GYLLIN

Killarna har lärt sig att ge varandra konstruktiv kritik, vilket har fungerat mycket bättre.

FAKTARUTA LOCKER ROOM TALK: • STARTADES SOM UF-företag i september 2016. • DRIVS I dag av Shanga Aziz, Rogerio Silva, Julia Frännek och Hampus Sagrelius.

SHANGA AZIZ

• ÄR EN ideell organisation som arbetar i förebyg­gande syfte med jämställdhet och schysta attityder i omklädningsrum. Det gör de genom att bland annat utbilda killar mellan 10 och 14 år inom idrottsföreningar med hjälp av Locker Room Talk-metoden. • HAR I dagsläget besökt över 70 klubbar. • ERBJUDER VERKTYG och en modell för att ge unga spelare schysta värderingar.

ROGERIO SILVA

• DRIVER OPINION för att sudda ut påhittade regler i samhället. Deras mål är ett jämställt sam­hälle där alla människor kan känna sig trygga och välkomna oavsett vem man är. • VILL SÄRSKILT engagera och möta killar i jämställdhetsarbetet och lägga grunden för ett samhälle där man kan vara på flera olika sätt. • BLEV DE allra första att tilldelas Zlatan Ibrahimovics nyinstiftade stipendium ”Number 10”. De fick ta emot utmärkelsen på Fotbollsgalan förra året och därmed en miljon kronor.

JULIA FRÄNNEK

• SAMARBETAR MED bland annat fotbollsspelaren Jimmy Durmaz. • NAMNET KOMMER från Donald Trump som ursäktade sitt uttalande ”Grab them by the pussy” som ”omklädningsrumssnack”. • GENSVARET HAR varit enormt och nu har organisationen så mycket att göra att de skulle behöva växa och bli större.

HAMPUS SAGRELIUS

RESPONS

11


INTERNET ALLT VIKTIGARE BLAND UNGA STATISTIK ÖVER INTERNETANVÄNDNINGEN bland unga 2017 visar att alla barn i landet mellan tolv och femton år använder nätet varje dag. Bland elvaåringarna är det 88 procent som använder nätet för att lösa sina skoluppgifter, bland tioåringarna 70 procent och 25 procent av sjuåringarna.

GYMNASIEBEHÖRIGHETEN SJUNKER SIFFROR FRÅN SKOLVERKET visar att nästan en femtedel av eleverna som gick ut nian i våras saknar gymnasiebehörighet. Majoriteten i gruppen som inte klarat grundskolan har föräldrar med kortare utbildning medan elever som har högutbildade föräldrar klarar sig i betydligt högre omfattning. Det är också fler fl ickor än pojkar som klarar sig. - Det är under all kritik att utslagningen redan vid så tidig ålder får fortgå och till och med kan öka. Resultaten visar återigen behovet av att styra resurserna dit de bäst behövs. Om inte lärarna har möjlighet att sätta in stödet när det behövs så kommer det aldrig att gå att vända utvecklingen, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén till tidningen Skolvärlden. JÄMFÖRT MED 2016 har gymnasiebehörigheten i riket sjunkit med 0,6 procent. I jämförelsen mellan landsdelar ligger Jämtlands län i botten, där saknar 23,1 procent av eleverna gymnasiebehörighet och bäst gick det i Stockholm med 12,6 procent.

12

RESPONS

KONFLIKTHANTERING PÅ SKOLOR DET GÅR ATT lära unga att hantera motsättningar på ett konstruktivt sätt och om man arbetar medvetet på skolorna med konfl ikthantering blir det enklare att lösa dem. Oskar Palmenfeldt arbetar som utbildningsansvarig på Medlingscentrum. HAN BRUKAR ANVÄNDA bilden av en ”konfl ikttrappa” där det blir tydligt hur bråk brukar börja och hur de sedan i värsta fall trappas upp steg för steg. Bilden av trappan hjälper eleverna att se och kunna ta ansvar för sin egen roll i hur ett bråk utvecklas och ge dem möjlighet att välja andra vägar. OM DET FINNS en gemensam princip på skolorna för hur konfl ikter ska hanteras är mycket vunnet, det hjälper skolpersonalen att ta tag i begynnande bråk innan de eskalerar.


Cecilia Christiansson och Ulrihca Malmberg, vinnare av Guldäpplet 2017. Foto: Andreas Skog

GULDÄPPLET FÖR DIGITAL UTVECKLING LÄRARSTIPENDIET GULDÄPPLET 2017 gick till Cecilia Christiansen och Ulrica Malmberg från Stockholm. Båda har sedan länge arbetat med digitala verktyg i undervisningen. Stipendiet belönar lärare som har förnyat lärandet med stöd av IT och inspirerat andra. 2017 års stipendiater har bland annat tillämpat Excel i matematiken, gjort animeringar för att synliggöra matematiska funktioner och fortbildat kolleger via nätet. Stipendiet är 25 000 kronor samt ett handblåst glasäpple.

TRETTONÅRINGAR DROGPÅVERKADE PÅ SKOLGÅRD NÅGRA DAGAR FÖRE julafton ertappades tre trettonåringar med narkotika på en skolgård i Skurups kommun. En ur skolpersonalen tyckte att eleverna betedde sig konstigt på en lunchrast och upptäckte att de var drogpåverkade, en av dem hade dessutom droger på sig. Eftersom barnen är minderåriga lämnar polisen över ärendet till socialtjänsten. - Tyvärr ser vi generellt mycket narkotika på skolor, inte bara i Skurup. Problemet verkar gå allt längre ner i åldrarna också, och det är naturligtvis oroande, säger kommunpolis Sara Schön till Ystads Allehanda. RESPONS

13


” S S A L K E D ”EN LÄSAÄSN GRE N Y E D S O H N E G IN N HAR FÖRÄNDRAT L

lsestrategier och åe st ör sf lä ed m t de un lb flesta skolklasser rege nivån när det gällde ps ka ns ku då n I dag arbetar de allra da se år nat var det för några Widmark att agera. tin ar M n re ta at rf ”En läsande klass”. An fö k fic e variera kraftigt. Det dessa strategier kund LASSEMAJA, NELLY RAPP och Halvdan Viking är några av namnen på de figurer som många barn i Sverige älskar att läsa om. Martin Widmark är den uppskattade författaren bakom succéerna som tagit steget från bokform till både långfilm och julkalender. Martin har 20 års erfarenhet från läraryrket och i sin roll som författare har han hunnit med många skolbesök, närmare bestämt ett tusental. – Som författare är det vanligt att vara ute och prata bland elever och jag har sett att det kan se väldigt olika ut i klasserna. Jag har förstått att det näst intill helt beror på läraren om läsningen fungerar eller inte. Det har varit allt från jättebra till helt still, berättar han. DET FICK MARTIN att börja fundera över situationen runt om i Sveriges klassrum. Vad kunde han göra för att förändra hur situationen såg ut? Varför arbetade inte alla klasser med tydliga strategier? – Av olika anledningar fick jag kontakt med en kvinna på Liber i Stockholm som tyckte att min tanke var helt rätt, men att jag inte fick glömma läsförståelsestrategierna. MARTIN FICK LÄSA på och insåg snabbt att begreppen som beskrevs i läroplanen inte hade sipprat ner till klassrumsnivå. – Det här var 2013 och få lärare visste vad läsförståelsestrategierna var. GRUNDEN KOMMER FRÅN amerikansk forskning gjord redan 1984 om vad som händer i hjärnan när vi läser. Fem karaktärer skapades för att lättare kunna prata med barnen om vad de läser. – De förstår direkt. När vi arbetar medvetet så fördjupar vi också vår läsförståelse. När du kan läsa mellan raderna så händer det något i din upplevelse. Idén började forma sig, att få barnen att läsa på ett nytt sätt.

14

RESPONS

TACK VARE ETT samarbete med fem lärare kunde en studieplan ta form. SPÅGUMMAN, REPORTERN, DETEKTIVEN och Cowboyen kompletterades med Konstnären som ”En läsande klass” tog fram och blev de fem karaktärerna som skulle hjälpa barnen framåt i sin utveckling till goda läsare. – Alla förstod att vi måste göra något. Därför kändes det underbart när flera författarkollegor valde att låna ut sina texter under den femårsperiod som projektet är i gång. 800 TEXTER FINNS att tillgå, allt från Astrid Lindgren till Tomas Tranströmer, och så Martin Widmarks egna texter så klart. – De här texterna står fritt fram för lärare att kopiera för att kunna arbeta med i klassrummen. I DAG MENAR Martin att man kan fråga vilken lärare på lågstadiet som helst, alla vet vad läsförståelsestrategierna och ”En läsande klass” är för något. Därför tycker han inte att det är synd att projektet avslutas sista december 2018. – Nej, det ska inte behövas längre. Det används i varenda skola vad jag har hört och nu sitter det i klassrummen. Jag tycker absolut att man kan stänga ner hemsidan om alla har förstått. EFTER FYRA ÅR är Martin och de andra initiativtagarna ganska säkra på att det nått ut ordentligt. – Det vågade jag faktiskt aldrig tro, det är fantastiskt. Jag tror att tack vare att det finns en väl underbyggd studieplan och det är lätt att komma i gång så har alla även snabbt förstått. Jag hoppas att lärarna har gjort det här till sitt eget och följer de delar som de tycker om. Kunskapen är i alla fall ute.

HAN ÄR GLAD över att man i dag pratar mycket mer om läsning än för bara fem år sedan. När den senaste PISA-rapporten visade att den nedåtgående trenden var bruten blev Martin glad. – Det kändes i hjärteroten. Det visade att det lönade sig att satsa på detta. Jag vet ju att lärare ofta går på knäna och att det kan vara svårt att få dem att ta till sig nytt material, men jag kände någonstans att det här kunde gå vägen eftersom det är så enkelt att förstå. NU ÄR DRÖMMEN att nå de yngre barnen, på förskolenivå. – Jag arbetar hårt med att få till finansiering för ”Förskolebiblioteket”. Det är ett ännu större projekt där vi vill få ut 60 böcker var till landets alla förskolor och att de ska användas som utbildningsmaterial. Du måste få med dig läsningen tidigt och jag vill vara med och skapa bokälskande fyra- till sexåringar. UTÖVER DET BLIR 2018 ett intensivt år för Martin Widmark. LasseMaja kommer som ny långfilm till sommaren och arbetet med att filmatisera Nelly Rapp är i gång, även Halvdan Viking blir film i höst. Dessutom kommer LasseMaja att sättas upp på Dramaten. – Det är en dröm att ens skapelser ingår i barns medvetande. Jag är oerhört stolt och glad över det och att få arbeta med så mycket duktigt folk. Men det vi alltid ska komma ihåg är att läsning börjar hemma! MARIA EREMO Läs mer om ”En läsande klass” på enlasandeklass.se Vill du se vad Martin Widmark har på gång finns han på: martinwidmark.se Illustrationer: Kristina Grundström


Foto: Thron Ullberg

RESPONS

15


TT A R E K C Y T M O S N E HOCKEYKLUBB

T G I T K I V R Ä N O INTEGRATI

DAMHOCKEYN HAR VERKLIGEN fått ett lyft. För några år sedan betraktades den av många som en manlig sport för tuffa killar. Den tiden är förbi. Göteborgs HC är en klubb som bildades 2014 som en utbrytning från Hisingen HC, och som består enbart av damer. GHC ÄR ENDA klubben i SDHL med enbart dam- och fl ickverksamhet. Klubben har också ett annat stort fokus och det är att få in så många unga tjejer som möjligt i hockeyn oavsett religion och ursprung. GHC ÄR EN nykomling i damhockeyligan, men en klubb vars betydelse för stadsdelen sträcker sig långt bortom sporten. Här handlar det också om integration och om att få unga tjejer involverade i en idrott som de annars aldrig skulle komma i kontakt med. GHC håller till i stadsdelen Angered i Göteborg, ett område som har fått ett dåligt rykte - och just därför är det extra betydelsefullt att klubben har tagit klivet upp i högsta hockeyligan för damer. VI HAR ÖVER 20 nationaliteter i klubben. Däribland många tjejer som aldrig har sett en is eller skridskor innan de kom till Sverige. Får alla dessa, som kommer till oss, se hur duktig man kan bli på isen kommer det att innebära att vi alla kan bli stora förebilder, säger Matilda Rantanen som är en av spelarna i klubben. - Jag tror att det här är jätteviktigt för alla inom vårt område, den viktiga gemenskapen som i förlängningen gör att damhockeyn växer bland många olika nationaliteter. - Målsättningen är givetvis också att vi på lång sikt vill utöka vår verksamhet, men i klubben är integration och jämställdhet lika högt prioriterat, fortsätter Matilda. RESPONS FICK TRÄFFA Matilda för en pratstund under ett träningspass. Hon säger att klubben vill visa hur kul det är och hur långt man kan komma med sin idrott som tjej oavsett nationalitet och hudfärg. Matilda som utbildar sig till läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg tycker att det bästa beslut hon hittills har tagit var när hon började med hockey.

16

RESPONS

DEN I DAG 20-åriga backen är uppväxt i Falun, och har spelat för Falu IF sedan 5-årsåldern. Under gymnasietiden spelade hon i Leksand och hon har även gästspelat i både Modo Hockey och Sundsvall Wildcats. Man kan lugnt säga att hon trots sin unga ålder har blivit en rutinerad hockeytjej. I DAG HITTAR vi Matilda i Göteborg, hon berättar att hon ville ha en nytändning inom hockeyn och såg att GHC storsatsade på damhockey vilket passade henne perfekt eftersom hon ville vara i en klubb där damer prioriterades. Det var inte ett svårt beslut för henne att ta sig ner till västkusten, säger hon. MATILDA BOR I en förort i Göteborg där tidningsrubrikerna inte sällan handlar om våld och annat destruktivt som händer bland ungdomar. Flera sociala projekt pågår och för GHC:s del gäller det att få in unga tjejer i hockeyn. - Många av de här tjejerna har kanske aldrig sett ett par skridskor förut, men vår förhoppning är att de kanske kommer att välja en idrott före en trasslig och destruktiv bana. Vi är delaktiga på det sättet att vi är ödmjuka och försöker fi nnas med som förebilder, säger Matilda. VARFÖR ÄR INTEGRATION så viktigt för dig? - Jag har alltid tyckt att alla är lika mycket värda oavsett religion, hudfärg och kön. Vi ska leva på lika villkor, och alla ska ha samma möjlighet att leva i ett integrerat samhälle. Det är viktigt för mig. HUR LÄNGE TROR du att du kommer att hålla på med hockey? - Jag tar ett år i taget. Det beror mycket på hur det går i skolan. Jag spelar hockey sex dagar i veckan varav tre dagar är seriematcher med en del långa resor. Det är ett tufft schema men så länge jag tycker att det är roligt så håller jag på. Jag brukar studera på sena kvällar och nätter ibland, det har funkat bra hittills, säger Matilda. - På sikt är givetvis min dröm att få en chans att representera Sverige i damlandslaget, säger Matilda. Sedan är det kanske inte helt otroligt att man hamnar i Leksand igen, någon gång. Det är ju trots allt min moderklubb.

UNDER SAMTALETS GÅNG kommer vi in på skolan, elever och lärare. Här menar Matilda att skolan spelar en viktig roll för barn och ungdomar, och att man ska man ta vara på den. Vill man hålla på med elitidrott på samma gång, som jag gör, så gäller det att hitta en balans, menar Matilda. Utbildningen i skolan är viktig, och det är ju den man ska ha med sig livet ut. - Jag är nu inne på andra läsåret av totalt 7 och ett halvt år i min utbildning och det går bra tycker jag. En annan sak som jag också tycker är viktigt är lärarna i skolan. Har man en bra lärare så är det mycket roligare att gå till skolan oavsett hur många läsår det gäller. - För min del så har jag lättare att koncentrera mig om jag har haft träning på kvällen. Idrott är kul att hålla på med och då är det roligt att gå till skolan också, tycker jag. Jag tror säkert att det är många fler som tycker som jag. VAR TROR DU att damhockeyn står om tio år? - Jag hoppas att det sker en stadig utveckling inom denna idrott, och att det blir rena fl icklag och inte en blandning av killar och tjejer. Att det dessutom blir jämställt mellan kille och tjej, och att fler tjejer satsar på hockeyn. Blir det fler tjejer i sporten höjs också kvaliteten och statusen på damhockeyn betydligt. TEXT OCH FOTO: RUNE JANSON


MATILDA RANTANEN FÖDD: 1997 KLUBB: Göteborgs HC BOR: Lägenhet i Kviberg i Göteborg FAMILJ: Föräldrar och två syskon INTRESSE: Förutom hockey - shoppa och fika med kompisar ÖVRIGT: Studerar till läkare, och har drömt om att bli läkare sedan hon tittade på tv-serien ”112 – på liv och död” när hon var liten. FOTO: STEFAN KARLSSON RESPONS

17


N A S L Ä H LVEIKTVIG DEL AV SKOLAN E - EN

dem bete i det tysta. En av ar t ig kt vi t et r gö m so r. Ändå r i samhället ärksamhet den förtjäna pm Det finns verksamhete up n de r få d lti al av sin m kanske inte ket stöd för att klara yc m är skolhälsovården so r ve hö be m so er e för de elev kan den vara avgörand skolgång.

BEHOVET AV HJÄLP kan vara tillfälligt eller bestå under hela skolgången. Elevhälsan är till för att alla elever ska må bra och klara sina mål i skolan, den har också extra fokus på de elever som är i behov av särskilt stöd. Det kan till exempel handla om sjukdom, grooming, problem med kompisar, mobbning, läsoch skrivsvårigheter eller bekymmer i den egna familjen. ELEVHÄLSAN SKA FÖLJA elevernas utveckling, bevara och förbättra elevens fysiska och psykiska hälsa och verka för sundare levnadsvanor och en hälsosam livsstil. EN SKOLA SOM har uppmärksammats för sitt elevhälsoarbete är Schillerska gymnasiet i Göteborg. En skola med anor från 1800-talet och idag med ett brett utbud av språkkurser, bland annat tyska, franska, spanska, kinesiska, italienska och japanska. NÄR SKOLAN STARTADE sin verksamhet 1868 med 13 elever hette den Göteborgs högre realläroverk. 1910 hade skolan 620 elever, och i dag finns det cirka 1 100 elever och 80 lärare på skolan. Här har många kända personer gått, exempelvis Marcus och Peter Birro, författare, Bengt Hallberg, jazzmusiker, och Reine Brynolfsson och Sven Wollter, populära skådespelare. RESPONS HAR BESÖK Schillerska gymnasiet i Göteborg och träffat skolsköterskan Caroline Mattsson och kuratorn Moa Stigbjörnsdotter för att få veta litet mer om varför elevhälsan på skolan har blivit så uppmärksammad.

18

RESPONS

CAROLINE HAR VARIT skolsköterska på skolan sedan 2007. Som skolsköterska har hon den unika rollen att få träffa alla elever första året på gymnasiet i ett hälsosamtal. - Jag trivs mycket bra här på Schillerska och vår elevhälsa har fungerat utmärkt i alla år som jag varit här. Jag tycker att vi får en fin respons från alla våra elever. Vi är en stor elevhälsa med en samlad och bred kompetens och vi har ett gott arbetsklimat som givetvis smittar av sig på våra elever, säger Caroline. MOA STIGBJÖRNSDOTTER HAR Jobbat som kurator i cirka ett år på skolan, och även hon tycker att hon är en viktig länk i teamet och att hon har funnit sin plats på Schillerska. Hon har tidigare arbetat som kurator på flera andra skolor, och hon har en lång erfarenhet. MAJORITETEN AV PROBLEMEN som uppkommer handlar om psykisk ohälsa, och hos en del elever kan det handla om en livskris. När de börjar gymnasiet får de helt plötsligt ökade krav och nya klasskompisar som de ska leva med i tre läsår. Det kan bli för mycket på en gång. Då är det viktigt att de får en trygg vuxenkontakt. Jag tror att vi är väldigt viktiga för våra elever på det sättet, säger Moa. SCHILLERSKA GYMNASIETS SKOLHÄLSOTEAM består av två skolsköterskor, tre kuratorer, skolpsykolog, specialpedagog, rektor samt skolläkare. På frågan varför elevhälsan är så välbesökt av eleverna svarar både Caroline och Moa att det förmodligen beror på att de har en hög tillgänglighet. Tröskeln in

ska vara låg för de elever som vill besöka dem. - Med det menas att vi ska vara tillgängliga för alla typer av problem som kan uppstå hos en elev, säger Moa och Caroline. Vi är alltid tillgängliga under skoltid för elevernas bekymmer och akuta situationer som kan uppstå. Elevhälsan arbetar också med elevens nätverk utanför skolan, exempel familjen, BUP, socialtjänsten, Mini-Maria, ungdomsmottagningar samt sjukvårdens olika instanser. - Hela skolans verksamhet ska genomsyras av ett professionsövergripande elevhälsotänk vilket gör att med eleven i fokus så arbetar vi hälsofrämjande och förebyggande enligt elevhälsoplanen, menar Caroline och Moa. - Våra elever på Schillerska ska gå ut med en gymnasieexamen för att kunna studera vidare och vara rustade för det kommande vuxenlivet, det tycker vi är viktigt. CAROLINE OCH MOA betonar att elevhälsan också har ett kontinuerligt samarbete med lärarna på skolan. Där diskuterar de tillsammans hur varje elev på bästa sätt ska klara sin skolgång. I arbetslagen diskuteras också hur man kan förbättra elevens förutsättningar att nå målen på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Här är elevhälsan en viktig del när arbetsmiljö- och inlärningssituationen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och specifika behov. TEXT OCH FOTO RUNE JANSON


Moa Styrbjรถrnsdotter och Caroline Mattsson

RESPONS

19


Aktiv Skolas Aktiv Skolas handlingsprogram handlingsprogram

Inför omdöme i social kompetens

Förstatliga undervisningen

Obligatorisk ledarskapsutbildning för rektorer och lärare

Fler speciallärare till barn med särskilda behov

Läxhjälp i skolan

Rörelseaktivitet 30 min/dag

Rusta dåliga skolgårdar

Blocköverskridande skolpolitik

Färre elever i varje klass

Stäng dåliga skolor

Läs mer om vad vi på Aktiv Skola jobbar för på

www.aktivskola.org

Läs mer om vad vi på Aktiv Skola jobbar för på

www.aktivskola.org

Respons 2018 | 1  

En tidning från stiftelsen Aktiv Skola.

Respons 2018 | 1  

En tidning från stiftelsen Aktiv Skola.