Page 1

ÖKA LÄRARTÄTHETEN FÖRSTATLIGA UNDERVISNINGEN STÄNG DÅLIGA SKOLOR LÄXHJÄLP I SKOLAN

NYA REKOMMENDATIO

NER FÖR

KTIVITET FYSISK A H UNGDOMAR

FÖR BARN OC

GULDÄPPLE-NOMIN

ERADE

FELIX GYLLENSTIG SERRAO ED HJÄLP

LÄR UT HISTORIA M AV SPELET

MINECRAFT

NARKOTIKAR SÖKHUNDA ÅLAND

PÅ GYMNASIER I SM

T S I V K L H A LISA D ATT BARN R E K C Y T E LT JÄ -H S SOMMARENS O MER UTOMHUS BEHÖVER FÅ VARA

NR.04:2016

www.aktivskola.org

HELLSTRÖM HÅKAN PP EN HAR NÅTT TO

GILLA OSS PÅ FACEBOOK!


Ladda Laddaner nerAktiv AktivSkolas Skolas utbildningsmaterial utbildningsmaterial Klimatsmart Klimatsmartskola. skola.Författare: Författare:Tone ToneBekkestad. Bekkestad. Ett utbildningsmaterial om miljö som Ett utbildningsmaterial om miljö somska skavara vara en en hjälp hjälp ii arbetet arbetet med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar med att bättre förstå sambandet mellan olika handlingar och och hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra hur de kan påverka vår miljö, samt hur vi tillsammans kan bidra tilltillatt attskapa skapaen enhållbar hållbarutveckling. utveckling.Ett Ettmaterial material ii tre tre uppuppsättningar för låg-, mellanoch högstadiet. sättningar för låg-, mellan- och högstadiet. Föräldrahandboken Föräldrahandboken Aktiv AktivSkola Skolahar hargett gettututen enhandbok handbokriktad riktadtill tillalla alla föräldrar föräldrar vars vars barn barnbörjar börjari första i förstaklass. klass.I Ihandboken handbokenfinns finnsviktiga viktiga länkar länkar och och och ochett etturval urvalavavbra brasaker sakeratt attveta vetaoch ochtänka tänkapå på inför inför barnets barnets skolgång. skolgång. Hälsa Hälsapå påskolan. skolan.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Ettutbildningsmaterial utbildningsmaterialom omhälsa. hälsa.Tanken Tankenmed med materialet materialet är är att att Ett skapaen ennyfikenhet nyfikenhetoch ochett ettintresse intressekring kringhur hurkroppen kroppen fungerar fungerar skapa ochom omvad vaden engod godhälsa hälsaär. är.Ett Ettmaterial materiali itre treuppsättningar uppsättningar för för och låg-,mellanmellan-och ochhögstadiet. högstadiet. låg-, Hälsapå påskolan skolan- -uppföljning. uppföljning.Författare: Författare:Erik ErikHellmén. Hellmén. Hälsa Nufinns finnsuppföljningen uppföljningentill tillvårt vårtpopulära populärautbildningsmaterial utbildningsmaterial Nu Hälsapå påskolan skolanför förnedladdning nedladdningfrån frånvår vårhemsida. hemsida. Den Den är är Hälsa gången är det powerpointpresentationer med anteckningar gången är det powerpointpresentationer med anteckningar anpassadetill tilllärarledda lärarleddalektioner. lektioner. anpassade www.aktivskola.orghittar hittardu duockså: också: PåPåwww.aktivskola.org Verktygslådan1-4, 1-4,filmer filmeri iutbildningssyfte, utbildningssyfte,lathund lathund mot mot Verktygslådan narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt narkotika, affischer och inspelade föreläsningar. Allt vårt utbildningsmaterialladdar laddardu duner nerkostnadsfritt. kostnadsfritt. utbildningsmaterial

! å ! t s å t t LLååt s


INNEHÅLL

BÄSTA LÄSARE

LISA DAHLKVIST

4-7

ÅSA FAHLEN

8-9

RÖRELSE FÖR UNGA

10-11

HÅKAN HELLSTRÖM

12-13

SKOLFORUM 14 SKAKA LOSS

15

JAG ÄR STOLT och imponerad över Aktiv Skola-teamet och över vad vi har lyckats åstadkomma hittills. Vi har bland mycket annat, producerat en mängd kostnadsfria utbildningsmaterial, anordnat föreläsningar och deltagit på flera mässor där vi mött några av de fantastiska människor som arbetar i och för skolan varje dag. Vi har följt vår verksamhetsplan, lyssnat på våra pedagoger och trott på vår idé.

HISTORIELÄRARE 16-17

ALLA FINA ORD vi har fått från skolor runt om i landet är ett kvitto på att vi gör något bra, att vi är en aktör att räkna med och att vi fyller en viktig funktion. Ett tecken på det är att vi till exempel har fått möjligheten att presentera vår verksamhet för politiker på riksdagsnivå.

HANDLINGSPLAN

VI BLEV OCKSÅ nyligen inbjudna till det Kungliga slottet. Kronprinsessan Viktoria och prins Daniel har startat en organisation kallad GEN-PEP, som arbetar för att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjligheten och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De vill sprida kunskap och engagemang kring barns och ungdomars hälsa. GEN-PEP upptäckte oss tack vare vår populära rörelseaffisch Skaka loss med Joy & Tryggve. Vi hade ett mycket spännande möte med projektledaren Carolina Klüft där vi fick möjligheten att presentera vad vi gör och vad vi brinner för. SOM JAG NÄMNDE i förra numret av Respons så har vi nu delat ut 135 000 föräldrahandböcker till vårdnadshavare vars barn börjat första klass. Vilken succé det blev och vilket mottagande den fick. Vi har dessutom fått ett tusental extra beställningar som vi nu jobbar febrilt med att få ut. JAG VILL OCKSÅ passa på att lyckönska Nattvandrarna som från och med den 1 oktober går sin egen väg. Vi på Aktiv Skola hoppas på framtida samarbeten i nya former.

”HON VALDE LÄRARYRKET” 18-19 NOTISER 20-21 NÄRVAROTEAM 22-23 24

Följ oss på Facebook ju fler vi är desto starkare blir vi! Vi gläder oss åt varenda ny följare, det ger oss uppmuntran att arbeta vidare för att göra skolan bättre. Bland våra nya följare lottar vi fram till jul ut ett bestickset från Leif Mannerström i 24 delar samt vår egen gympapåse fylld med användbara saker!

VI ÄR I full färd med att planera vår verksamhet inför nästa år. Många spännande möten är inplanerade och jag kan lova ett mycket intressant och aktivt 2017. ETT STORT TACK till alla våra företagsvänner som stöttar oss och möjliggör vårt arbete ute på landets skolor. Vi brinner för det vi gör och de frågor vi driver och med vårt engagemang och arbete hoppas vi bidra till en bättre skola för alla. FRAMTIDEN BÖRJAR I KLASSRUMMET. TACK FÖR ATT NI ÄR MED OSS! PETRA FALK

KONTAKT Aktiv Skola Redaktionen Box 9043 700 09 Örebro www.aktivskola.org

ANSVARIG UTGIVARE Petra Falk

LAYOUT OCH TRYCK Prinfo Welins, Örebro

REDAKTION Elisabet Ekblom Josefin Varg Miljömärkt och Klimatkompenserad

RESPONS

3


4

RESPONS


LISA T S I V K L DAH

UNGA R Ö F D IL B E R Ö F N E VARA DET ÄR ROLIGT ATT

RESPONS

5


Det var i somras som hon blev Lisa med det svenska folket. Hennes straffar under OS i Rio har etsat sig fast på många människors näthinnor. Möt Lisa Dahlkvist – idrottaren som är uppvuxen med en fotboll.

VI ÄR MÅNGA som länge kommer att minnas de avgörande straffarna under OS-spelen 2016. Hur Lisa Dahlkvist från Örebro kliver fram, inte bara en utan två gånger, och säkert placerar bollen i mål. – Vi var som små krigare allesammans och hade en fantastisk känsla i gruppen. Jag vet att det var det som gjorde att vi vann kvartsfinalen. Att det blev straffar gav oss bara mer energi och vår inställning gjorde att vi vann, säger Lisa. RESAN MOT EN OS-MEDALJ BÖRJADE TIDIGT. – Jag började spela fotboll vid fem års ålder. Det var mina äldre syskon och min pappa som drog med mig. DÅ SPELADE HON I ETT POJKLAG MEN EFTER NÅGRA ÅR GICK HON VIDARE TILL FLICKLAGEN. – Jag spelade länge i ett av Örebros flicklag och det var många cuper som hann avverkas. Vi var en riktigt tajt grupp, grunden lades redan där. NÄR LISA VAR i 13-årsåldern kom frågan från klubbens damlag och hon fiskades upp i den högre divisionen. När KIF Örebro hörde av sig var Lisa 16 år och laget hade precis tagit klivet upp i Allsvenskan. – Jag hade inte så bra koll på dem, men det är klart att det var häftigt. Jag var tydlig med att jag ville vara innermittfältare. Då hade Marie Hammarström den positionen, bästa spelaren i laget. Men för mig vara det bara naturligt, säger Lisa och skrattar. UNDER SKOLTIDEN FICK STUDIERNA TA MYCKET STRYK, OCH HON HADE HÖG FRÅNVARO UNDER GYMNASIEÅREN. – Jag hade det jobbigt i skolan och hade svårt att koncentrera mig, jag tog inte vara på tiden. Jag önskar i dag att jag

6

RESPONS

hade varit mer effektiv. Det är så viktigt med skolan, men det är svårt att förklara för en tonåring. Sista året fick Lisa läsa på distans och det blev räddningen. ÅREN HAR RULLAT på och Lisa har avverkat Umeå, Göteborg, Tyresö, Norge, Örebro, Paris och tillbaka till Örebro där hon spelar nu. Om några år fyller Lisa 30, men än vill hon inte sluta. – Det här är en skön livsstil och jag vet ju inget annat. Jag älskar att träna och spela matcher, och kommer att fortsätta så länge jag är hel. Sedan blir det kanske tränaruppdrag. Jag vet faktiskt inte vem jag är utan fotbollen. MEN ÄN ÄR DET INTE DAGS ATT LÄGGA SKORNA PÅ HYLLAN OCH ETT OS TILL TÄNKER LISA HINNA MED. – Det vore väldigt häftigt att få vara med i Japan år 2020. ATT LISA BLIVIT EN TYDLIG FÖREBILD FÖR DEN YNGRE GENERATIONEN SER HON SOM ROLIGT. – Att kunna ge drömmar, speciellt till tjejer, är häftigt. Och att även yngre killar i dag kan se mig som en förebild känns bra. LISA HAR ÄVEN hunnit med att bli mamma, och även om dottern Penny endast är ett år gammal finns tankarna om hur rörelse ska vara något självklart under dotterns uppväxt. – Jag tror på att vara ute och leka med barnen, leka tillsammans! Jag minns så väl att min pappa ofta var med ute och lekte. I SKOLAN GILLADE LISA ATT HA IDROTTSLEKTIONER OCH ATT VARA UTE I FRISKA LUFTEN. – Jag har ju alltid tyckt att det varit roligt att röra på sig, och jag har svårt att för-

stå hur man inte kan tycka det. Men jag vet ju att inte alla gillar fysisk aktivitet och tänker då att små tävlingar alltid kan vara en bra grej. – Jag tror att om lärarna kan få ut eleverna, oavsett ämne så skulle det göra att barnen får vara mer utomhus. Jag vet att jag ställer höga krav på lärarna när jag säger så, jag vet att de har fullt upp, men en engagerad lärare gör mycket för barnen. LISA TROR ATT UTMANINGEN LIGGER I ATT FÅ DE BARN SOM INTE GILLAR IDROTT ATT VILJA RÖRA PÅ SIG. – Ta till exempel Pokémon GO som blev så stort under sommaren, det är ju en superbra grej som får människor att komma ut. Men att som vuxen själv vara aktiv på ett sunt sätt och få det att bli till något naturligt, där har vi lösningen tror jag. Gå ut i skogen och gör det till en naturlig och aktiv livsstil. Det spelar inte så stor roll vad ni gör, hitta på något bara. MARIA EREMO

LISA DAHLKVIST. ÅLDER: Född 1987. BOR: Örebro. FAMILJ: Frun Jessica och dottern Penny. TILL VARDAGS: – Fotboll, jag hinner inte så mycket annat. Men annars familj och vänner. STÖRSTA MINNET HITTILLS I KARRIÄREN: – OS-silvret i Rio. Det är bara ett guld som kan toppa det. LISA OM TIO ÅR: – Då driver jag en fotbollsförening, helst för ett allsvenskt damlag.


2016-10-21. Lisa Dahlkvist snor åt sig bollen från Irans Somayeh Asadyan på Gamla Ullevi i Göteborg. Matchen mot Sverige är Irans allra första utanför Asien. Foto Thomas Johansson. RESPONS

7


A D I R T S R E K N Ä T A S Å A L L E N O I S PROFES

8

RESPONS


S A N R A R Ä A FÖR L FRIHET I MAJ I år blev Åsa Fahlén vald till ordförande för Lärarnas Riksförbund. Det innebär att under de kommande fyra åren kommer förbundet att ha en ordförande som inte är rädd för att säga vad hon tycker, som vet vad det innebär att vara lärare och som vill göra läraryrkets status starkare igen. – Jag har världens roligaste jobb, men när den här chansen kom kände jag att jag ville ta den. Vill man få till en förändring, då får man engagera sig, säger Åsa. DET VAR FLER kandidater till ordförandeposten, men Åsa tror sig veta varför hon blev vald. – Det här är ganska knepigt att svara på, men jag tror att de som har träffat mig anser att jag har en stor chans att nå ut med förbundets budskap. Jag har en annan framtoning och förmodligen tror man att det sättet är mer framgångsrikt för oss.

ÅSA ANSER ATT alla planer som ska skrivas resulterar i att lärarna inte hinner utföra det arbete de ska. – Det här är viktiga saker, men det tar mycket tid från det praktiska arbetet. Lärarna har inte förmått stå emot allt detta, vi måste bli kaxigare. Vi behöver även starkare skolledare som står upp för sin personal, säger Åsa. FRÅGORNA BERÖR FLER än bara oss i yrkeskåren, och det är viktigt att få hela samhället att förstå, menar Åsa. Att stärka lärarkåren på både kort och lång sikt ligger henne varmt om hjärtat. – Hela samhället måste förstå att det är en god investering om vi kan få alla barn att tro på sin framtid och se allt i ett större perspektiv. Jag vill vara med i det här arbetet och få vara en del av lösningen. MARIA EREMO

ÅSA ÄR GYMNASIELÄRARE i grunden och har sedan 1997 arbetat på Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg. En arbetsplats hon trivs mycket bra på och som har gett henne möjlighet att undervisa för många olika elever från olika program. Hon vill ha ett samhälle där alla har chans till levande demokrati och tänker arbeta hårt för det. – Det bygger på att vi har en skola som har kapitalet att ge den möjligheten till eleverna. Segregationen vi har i dag leder åt fel håll och ska vi lyckas måste vi utgå från lärarna. I dag är lärarna för få, trötta och ansatta. Jag vill att lärare ska få högre status i samhället och att samhället litar på lärarna. HÖGRE LÖN, FÖR att göra yrket attraktivt, och lärare som är stolta och står upp för sitt yrke är avgörande, menar Åsa. – Lönerna har halkat efter. Lärarna måste få tillbaka sin professionella frihet och att de får avgöra vad som krävs från grupp till grupp. Kraven från alla håll har skurit ner på det.

ÅSA FAHLÉN ÅLDER: 49 år. BOR: Göteborg, men har en övernattningslägenhet i Stockholm. FAMILJ: Man och två döttrar. BAKGRUND: Gymnasielärare sedan 1997. AKTUELL SOM: Ordförande för Lärarnas Riksförbund. SER PÅ TV: – Jag tittar så lite, men brittiska serier som ”Happy Valley” ser jag gärna. Och så lite sport och nyheter också förstås. LÄSER: – Varje dag, mest skönlitteratur och jag har alltid stora travar på nattygsbordet. MOBILSIGNAL: – Vanlig ringsignal och maxvolym är ett måste, annars är det kört!

RESPONS

9


T E T I V I T K A FYSISK H C O N R A B FÖR R A M O D G N U A – EN STOR FRÅG

I augusti i år publicerades de svenska rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn och ungdomar av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Att ta fram svenska rekommendationer, och inte endast översättningar av WHO:s internationella rekommendationer, var viktigt för föreningen. Uppdraget gick till Ulrika Berg, specialist i barn- och ungdomsmedicin. – Vi började med att sätta samman en arbetsgrupp, då jag kände att jag ville ha med fler professioner. Sådana här frågor kräver bredd och diskussioner, säger Ulrika som till vardags arbetar vid Karolinska Universitetssjukhuset. HON HAR TIDIGARE skrivit om ämnet i handboken ”Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling” (FYSS). Det här uppdraget delade hon dock med andra. – Det är väldigt vanligt att det behövs olika kompetenser när det handlar om forskning, och det är bara positivt, säger Örjan Ekblom, docent vid GIH som var en av de som ingick i arbetsgruppen.

10

RESPONS

GRUPPEN GICK IGENOM olika länders rekommendationer och kompletterade med egna sökningar. Ulrika beskriver forskningen som ”färskvara” och därför tillkom ny fakta under arbetets gång. Hösten 2015 var rekommendationerna formulerade och antogs då av Svenska Barnläkarföreningen. I år antogs de även av Svenska Läkaresällskapet. BLAND REKOMMENDATIONERNA KAN man läsa att daglig fysisk aktivitet ska uppmuntras och underlättas för barn upp till fem år. För barn och ungdomar i åldersspannet 6-17 år rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. – Fysisk aktivitet för barn och ungdomar är en stor fråga och det vore intressant om den kunde lyftas och inbegripa hela samhället, det skulle även gynna vuxna. De närmaste fem till tio åren ska det bli intressant att se vad som händer. Det behövs ett paraply längst upp som kartlägger situationen och tar fram en handlingsplan om vad som måste göras, säger Ulrika. – När det gäller stillasittande tycker vi att det behövs ordentliga studier och objektiva mätningar, säger Örjan. ÄR BARN MINDRE AKTIVA I DAG? – Vi vet inte om barn är mer inaktiva i dag med objektiva mått, men samtidigt vet vi heller inte hur det såg ut förr. I många studier likställs uppgiven skärmtid med tid i stillasittande, men med objektiva mätmetoder är sambandet

dåligt. Det behövs mer information om vad skärmtiden faktiskt innehåller om hälsoeffekter ska kunna studeras. Är det läxläsning eller förströelse? Är det aktiva dataspel eller tv-tittande med matintag? Är det våldsamma dataspel eller filmer? Det finns anledning att undersöka detta eftersom samhället förändrats drastiskt, säger Ulrika. HUR KAN MAN MOTIVERA BARN ATT RÖRA SIG MER? – Till exempel genom att låta barn möta pedagoger som bekräftar att de kan och att de duger. Det behövs en idrotts- och hälsoundervisning som är förberedd på att kunna identifiera människor som behöver mer motivation. Den kunskapen saknas i dag och det krävs mycket forskning kring effektiva och attraktiva metoder för att komma dit. Det är också viktigt att nå familjer och anpassa samhällets infrastruktur så att den gynnar fysisk aktivitet, säger Örjan. REKOMMENDATIONERNA SOM ARBETSGRUPPEN tagit fram går att ta del av på yfa.se. Där kan man även läsa bakgrund och kommentarer kring stillasittande. Gruppen valde att inte formulera några rekommendationer om just stillasittande då det finns för lite forskning att utgå ifrån. Men både Ulrika och Örjan är övertygade om att sådan forskning kommer att göras i framtiden. ANDERS JAKOBSON


FAKTARUTA DESSA INGICK I ARBETSGRUPPEN: ULRIKA BERG Specialist i barn- och ungdomsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm PATRICK BERGMAN Leg sjukgymnast, Linneuniversitetet, Kalmar/Växjö ÖRJAN EKBLOM Lektor, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Stockholm BENGT O. ERIKSSON Professor, Sahlgrenska akademin Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg GISELA NYBERG Forskare, Karolinska Institutet, Stockholm LI VILLARD Specialistsjukgymnast, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm FOTNOT: YFA, Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet är en delförening inom Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin (SFAIM), vilket är Svenska Läkaresällskapets sektion för idrottsmedicin. YFA har representation av olika yrkeskategorier såsom läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, idrottslärare, naprapater och folkhälsovetare.

UR REKOMMENDATIONER FÖR FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGA 6-17 ÅR: DAGLIG FYSISK AKTIVITET minst 60 minuter. Det behöver inte vara i en följd. UTÖVA AKTIVITET MED hög intensitet (man blir andfådd och svettig) minst tre gånger i veckan. EN MUSKELSTÄRKANDE/SKELETTSTÄRKANDE AKTIVITET minst tre gånger i veckan. RESPONS

11


M Ö R T S L L E H HÅKAN EN HAR NÅTT TOPP Lockar man en publik på över 140 000, på två framträdanden, är man definitivt stor som artist. Det var precis det som hände under två kvällar i juni i år när Håkan Hellström spelade på Ullevi i Göteborg. REDAN 2014 SLOG han publikrekord då det kom 69 349 fans för att lyssna på honom. Det var den då största konserten i Ullevis och Nordens historia. Han slog både Bruce Springsteen, Metallica, Robbie Williams och flera andra stora evenemang det året. Och årets publikrekord på Ullevi blir nog svårslaget. BARA NÅGRA VECKOR innan han äntrade scenen på Ullevi hade Håkan och hans band två spelningar i New York som fick såväl fans som folk från Göteborgs musikbransch att sätta sig på flyget för att få uppleva Sveriges största liveartist på en klubbscen i USA.

HÅKAN HELLSTRÖM HAR helt klart skaffat sig en speciell position i svensk musikhistoria. Men trots det håller han en låg profil: - Att få spela här på Ullevi inför alla fans är en fantastisk och häftig upplevelse och känsla. Det känns lite konstigt att vara från Västra Frölunda, ha en röst som min, att vara en medelmåtta på de allra flesta sätt, och att få spela här inför en otrolig publik. Det är stort för mig. HÅKAN INLEDDE SIN musikkarriär i grupperna ”Broder Daniel” och ”Honey is Cool” innan han debuterade som soloartist år 2000 med albumet ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”. Han var med och bildade bandet ”Broder Daniel” under sin skolgång då han gick på Göteborgs Högre Samskola. HAN HOPPADE AV som bandets trummis 1995, men fortsatte med trummorna i Göteborgsbandet ”Honey is Cool”. Sedan dröjde det inte länge förrän han började sjunga och då rullade tåget igång på allvar. I MAJ 2000 premiärspelade Håkan med eget band på restaurang Trädgårn i Göteborg som förband till ”Caesar’s Palace”. Samma år blev det framträdanden på både Göteborgskalaset och Emmabodafestivalen.

12

RESPONS

HÅKAN HELLSTRÖMS TEXTER är ofta som små berättelser om kärlek, vemod och utanförskap där handlingen utspelar sig i Göteborgsområdet där han växte upp. SOM LITEN BODDE han på Nitaregatan i Ekebäck i Västra Frölunda tillsammans med föräldrarna och sin äldre bror Tomas. HÅKAN HAR BERÄTTAT att han var en klassisk ”glasögonorm”, som man kan bli kallad om man har glasögon när man är liten och går i skolan. - Jag fick glasögon när jag var tre år. Ena ögat var som ett gigantiskt cyklopöga, och över det andra hade jag en lapp för att träna upp muskulaturen. Så jag kände mig rätt ful och jag var den ende i klassen som hade glasögon. Jag hade glasögon tills jag gick i fyran, när jag inte ville gå till skolan med glasögon längre fick jag linser istället. Det blev genast mycket bättre.

HÅKAN BERÄTTAR ATT HAN HADE TRE DRÖMJOBB SOM LITEN, TRUMMIS, FOTBOLLSPROFFS ELLER ARKEOLOG.


I SJUAN BÖRJADE han intressera sig mer för idrott och fotbollen tog över. Han blev mycket bra på att behandla en boll och spelade vänsterback i GAIS ungdomslag, där han tränade nästan varje dag efter skolan. - Det var min kompis som fick över mig till GAIS. Han spelade också i klubben. Vi sålde program och var bollkallar på alla A-lagets matcher. Det var stort, säger Håkan. ALL TID HAN la på träningen straffade sig i skolan och hans betyg räckte inte till gymnasiet. Han slutade med fotbollen när musiken tog över, men han hejar fortfarande på GAIS. Det är också Håkan som har skrivit låten som är ingångsmarsch för klubbens alla hemmamatcher. - Mina föräldrar hade en vinylskiva med Harry Belafonte och ett kassettband med

Lasse Dahlqvist. Det var förmodligen så jag fick mitt första musikintresse. Sedan kom The Beatles och Elvis som jag lyssnade mycket på. Jag har alltid gillat Evert Taube också och från honom har jag fått mycket inspiration. HÅKAN HELLSTRÖM HAR gjort sig känd i alla åldersgrupper tack vare sin medverkan i Allsång på Skansen. - Att jag tackade ja till det handlade mycket om att jag gillar den musik som spelades där med både Bosse Larsson och Lasse Berghagen. Och publiken ska vi bara inte tala om, den är fantastisk.

HÅKAN GEORG HELLSTRÖM FÖDD: 1974 i Västra Frölunda BOR: I Göteborg FAMILJ: Ja GENRE: Indiepop, vispop, rock INSTRUMENT: Sång, gitarr, bas, trummor Fotnot: En del uppgifter är hämtade ur boken ”PS. Lycka till i kväll”

IDAG VERKAR DET inte finnas några åldersbarriärer kvar för Håkan Hellström. Han har sagt vid något tillfälle att när man har blivit något så när vuxen inser man att man hela tiden bär alla åldrar inom sig. RUNE JANSON

RESPONS

13


CH 1 NOVEM DEN 31 OKTOBER O

BER MEDVERKADE

A L O K S V I AKT M U R O F L O PÅ SK OCH SKOLLEDARE E R A R LÄ R FÖ TS LA A MÖTESP – NORDENS STÖRST

”Precis vad vi behöver!” var en vanlig kommentar när vi delade ut vår rörelseaffisch ”Skaka loss med Joy & Tryggve” på Skolforum. MÅNGA LÄRARE JOBBAR aktivt med att implementera enkla rörelser i den vanliga undervisningen för att bryta stillasittandet - och att göra grävskopan, vågen och andra rörelser tillsammans med Joy och Tryggve lockade många. Men det var inte bara affischen som tog slut snabbt, det gjorde även Föräldrahandboken och pupillmätaren. I TVÅ INTENSIVA och givande dagar delade vi ut vårt kostnadsfria material och pratade med engagerade lärare från hela landet. Roligt var också att höra att fler och fler arbetar med miljö i skolan, och därför kom vårt miljömaterial Klimatsmart skola som vi tagit fram tillsammans med vår inhyrda expert Tone Bekkestad väl till pass. Det var ett glatt gäng från Aktiv Skola som åkte hem med ny inspiration och med vetskapen om att många uppskattar och använder vårt utbildningsmaterial i undervisningen. SKOLFORUM ARRANGERAS AV Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel, och deras ambition är att Skolforum ska vara Sveriges viktigaste plats för fortbildning av hög kvalitet, och att besökare ska komma hem med inspiration och verktyg för att fortsätta att utveckla svensk skola. I år deltog 170 utställare och över 7 000 besökare.

14

RESPONS


2. GÅ PÅ STÄ LLE T

3. I N DI A N DA N S PÅ S T O L

Tänk dig att du plockar äpplen från olika grenar ovanför ditt huvud. Växla mellan vänster och höger hand.

Lyft ett ben i taget, så högt du kan. Växla mellan vänster och höger ben.

Lyft ett böjt ben och möt med motsatt armbåge. Växla mellan vänster och höger sida.

L OS S A K

M

Y

& T RY G G

V

Sträck ut ett ben i taget och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger och växla mellan båda benen.

JO

4. B EN H Å L L N I NG

E

SK

ED

A

1 . PL OC KA Ä P P L E N

5. K N Ä P RE SS

6 . HAN DP R E S S

Pressa ihop knäna och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

Pressa ihop handflatorna med lätt böjda armar och håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

7 . I ND I A N DA N S PÅ S TÄ L L E T

8. AXELPRESS

9. BE N BÖJ PÅ STOL

10. PLOCKA ÄPPLEN PÅ ETT BEN

Böj och lyft höger ben och böj och lyft vänster arm. Växla mellan båda sidor och upprepa några gånger.

Dra ihop skulderbladen mot ryggraden utan att föra armarna bakåt. Håll kvar i 10-15 sekunder. Upprepa några gånger.

Håll händerna knäppta över bröstet. Res dig sakta upp och sätt dig sakta ner igen. Upprepa några gånger.

Stå på ett ben och plocka äpplen åt alla håll och höjder med händerna. Byt ben och upprepa.

11 . VÅG EN

1 2 . V I N D R U T E T O R KA RE N

13. GRÄV SK OPA N

Stå med raka ben, axelbrett mellan fötterna och armarna lätt sträckta över huvudet, titta lite snett uppåt under hela rörelsen. Böj benen till 90° vinkel och fäll samtidigt fram armarna. Upprepa några gånger.

Starta med armarna rakt upp och handflatorna riktade mot varandra. Tänk att du håller en badboll mellan händerna. Böj ryggen i sidled åt höger med raka armar och raka ben så långt som det känns behagligt, vänd sedan håll och gå till vänster. Upprepa några gånger.

Stå med raka ben, axelbrett mellan fötterna och armarna efter sidorna. Sträck ut dina armar över huvudet med handflatorna vända framåt. Tänk dina armar som en stor grävskopa och ta ett stort ”grävtag” framåt samtidigt som du fäller kroppen genom att försiktigt krumma ryggen och böja lätt på benen. Låt ”grävtaget” fortsätta in mellan dina lätt böjda ben. Vänd ”grävskopan” och sträck på dig med armarna över huvudet. Låt dina raka armar gå tillbaka till sidorna med handflatorna vända inåt. Vänd rörelsen och pressa ner handflatorna samtidigt som du andas ut genom munnen. Upprepa några gånger.

-SE H EL A Ö V NINGA RNA PÅ VÅ R HEMS IDA WWW.A K T IVS K OLA .ORG


ED BYGGER KUNSKAP M

T F A R C MINE R E S S A L K

På Frölundaskolan i Göteborg finns 36-årige läraren Felix Gyllenstig Serrao som arbetar med spelet ”Att bygga kunskap” med eleverna.

FELIX BERÄTTAR HUR han, exempelvis, har delat in eleverna i de historiska samhällsklasserna bönder, borgare, präster och adel, och att de tillsammans börjat bygga en 1600-1700-talsstad med hjälp av Minecraft. Felix menar att en socialkulturell pedagogik handlar om att skapa sammanhang för lärandet och är viktigt för att eleverna ska få nya kunskaper. - Det eleverna lär sig blir roligare eftersom man kan sätta sig in i den värld man bygger. För att till exempel kunna bygga en 1600-talskyrka behöver eleverna studera hur en kyrka såg ut och hur den användes under den tiden. FELIX ARBETAR SEDAN två år som förstelärare på Frölundaskolan i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo i Göteborg. Han har fyra års erfarenhet i specialundervisning för elever med diagnosen socioemotionella problem som ADHD, autism och Aspergers syndrom. Han berättar att eleverna inte trivdes i skolan och att några till och med skolvägrade. Genom att utgå från deras spelintresse skapade han kreativa och roliga lektioner som gjorde att det blev roligare för dem att gå till skolan varje dag. SOM FÖRSTELÄRARE HAR han handlett andra lärare i stadsdelen i projektet Minecraftklasser, som uppskattats av både lärare och elever. Felix Gyllenstig Serrao har blivit mycket uppmärksammad för sitt arbete och har medverkat bland annat i SVT:s

16

RESPONS

Aktuellt, TV4-nyheterna, Efter 10 med Malou, Sveriges Radio P1 och i flera tidningsartiklar. Han har även varit aktuell i Lärlabbet i UR och i radioprogrammet Kaliber i P1. Han har också blivit nominerad till Guldäpplet 2016. Detta pris har delats ut sedan 2002 till lärare som förnyat undervisningen med stöd av IT, samt bidragit till kollegernas kompetensutveckling genom att dela med sig av sina idéer och erfarenheter. Felix har blivit känd som ”Spelläraren”. - Guldäpplet är ett prestigefyllt pris och det är alltid många kompetenta och kvalificerade lärare som är nominerade. Jag är mycket nöjd över att vara en av de nominerade, säger Felix. FELIX ÄR SJÄLV intresserad av spel och kan därför föra en konversation med eleverna genom att använda deras språk för att utöka deras kunskaper. Han har däremot märkt att många föräldrar undrar och är oroliga kring vad det är för spel deras barn spelar. - Eleverna uppskattar att jag pratar om och bekräftar deras intresse, och jag tycker att det är roligt att de tycker det är roligt, så därför försöker jag att implementera det i undervisningen. Detta skapar också en ömsesidig respekt i längden. Det är viktigt att eleverna upplever att de är delaktiga i sitt eget lärande. Deras delaktighet är också viktig för trivseln i stort i skolan. - Min relation till eleverna stärktes avsevärt genom att jag lyfte in Minecraft i undervisningen. Elever som annars hängde i korridorerna kom helt plötsligt och ville vara med. Jag har också märkt att frånvaron har blivit mycket lägre bland mina elever, något som jag förstås tycker är väldigt positivt.


RESPONS HAR BESÖKT Frölundaskolan och fått lite inblick i hur Felix arbetar med Minecraftprojektet. - Jag fick en förfrågan om jag ville hålla i ett projekt tillsammans med stadsbyggnadskontoret i Göteborg där alla elever i Frölundaskolan skulle få tycka till och beskriva hur de skulle vilja att deras hemstadsdel i Frölunda ska se ut i framtiden. Det skulle handla om allt från bostäder till kollektivtrafik och fritidsaktiviteter. Vi tog fram en blandad grupp med elever från årskurs 7 till 9. Eleverna fick använda sig av Minecraft för att bygga och beskriva framtiden. En arkitekt från byggnadskontoret var med och sammanfattade hur eleverna ville att stadsdelen skulle utvecklas. Projektet slog väl ut. Genom Minecraft kunde eleverna uttrycka sig mer kreativt och ju mer de byggde desto mer kunde de visa hur stadsdelen skulle se ut.

VAD ÄR MINECRAFT EGENTLIGEN FÖR SPEL?

- Det är ett äventyrs- och byggspel som skapades av de svenska spelutvecklarna Marcus Persson och Jens Bergensten. Du bestämmer själv vad du vill bygga och hur du vill göra. Hela världen kan till exempel vara täckt av gräs eller oceaner, och spelet är uppbyggt av block där du kan bygga stora byggnader, gräva och konstruera världen precis som du vill. Man bygger med fyrkantiga block eller kuber. Man skulle kunna jämföra det med LEGO eftersom hela Minecraft-världen är uppbyggd av fyrkantiga bitar. BARN OCH UNGDOMAR pratar om det på rasterna och även på sin fritid, men kanske är det många lärare och föräldrar som inte hänger med. - Av den anledningen föreläser jag för lärare om hur de kan utnyttja spelandet till sin fördel i pedagogiken, säger Felix. FELIX GYLLENSTIG SERRAO hoppas att denna form av undervisning skall spridas vidare till övriga skolor i landet. - Tanken är att koppla kunskap till en kontext och en produkt som eleverna själva har skapat. RUNE JANSON

FRÖLUNDASKOLAN En skola med elever i årskurs 1-9. Ligger i västra Göteborg och har cirka 560 elever i 22 klasser. Frölundaskolan är en mångkulturell skola. Skolans fokus har sedan flera år tillbaka varit att arbeta med språkutveckling i alla ämnen.

ÅRETS GULDÄPPLEN delades ut på Skolforum den 31 oktober. Vinnare 2016 blev Jonas Hall, lärare i matematik på Rodengymnasiet i Norrtälje.

Guldäpplejuryns särskilda pris gick till Anna Kaya och Hülya Basaran. Ett delat andrapris fick Anton Fagergren, förskollärare vid Irsta förskolor i Västerås respektive Martin Löfgren, språklärare, och Per Ahlkvist, SO-lärare, på högstadiet på Norrevångsskolan i Karlshamn.

RESPONS

17


E D L A V HO N T E K R Y R LÄRA LAN O K S I R A M O D G N U VECKLA FÖR ATT KUNNA UT

DET VAR INTE på grund av loven som hon valde att bli lärare utan för den fantastiska möjligheten att få vara med och påverka framtiden i skolan. Att få vara med om resan när unga människor utvecklas under sitt lärande. Hon medger dock att det känns lika skönt varje gång maj månad ligger bakom henne. Hon brukar kalla den för ”ångestmånaden” då alla betyg ska sättas, nationella prov hållas, rättas och formativt bedömas. - Alla insatser ska dokumenteras och allt ska ges återkoppling på i all oändlighet, och då menar jag inte bara till eleverna. LÄRAREN SOM SÄGER det heter Petra Elio Serti och jobbar på Angeredsgymnasiet i norra Göteborg som har cirka 1 100 elever. Petra behärskar flera språk, engelska, lite arabiska och syrianska. En fördel, säger hon, med tanke på de många olika kulturer och språk som finns på skolan. Hon har varit skolan trogen ända sedan hon själv var elev där under åren 2001-2004. Efter studenten jobbade hon ett halvår men bestämde sig sedan för att utbilda sig till lärare. ÅR 2010 FICK hon en möjlighet att börja som lärare på sin gamla skola och det kändes helt underbart, säger hon. Hon kände sig som hemma igen när hon började undervisa i både samhällsekonomi och samhällspedagogik. Hon har också behörighet i svenska som andraspråk och pedagogiskt ledarskap. Det gick mycket bra för henne i hennes lärarroll och som bevis för detta tilldelades hon Kompassrosen inom offentlig sektor i april förra året. Utmärkelsen delas årligen ut av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap till de personer som visat mod, omtanke och handlingskraft utöver det vanliga och

18

RESPONS

som är goda förebilder för andra. Emma Jangö som då var verksamhetsledare för Stiftelsen Ungt Ledarskap motiverade utmärkelsen som Petra fick: ”PETRA HAR TACK vare sitt arbete i skolan fått fler ungdomar att inse vikten av utbildning som ett medel för att ta sig fram. Ett arbete som är viktigt både för individen och för samhället.” PÅ FRÅGAN OM VARFÖR HON HAR ETT SÅ STORT ENGAGEMANG FÖR ELEVERNA I SKOLAN SVARAR PETRA: - Det är så härligt att få ta del av alla elevers drömmar och känna att jag kan medverka och hjälpa till. Utöver min lärarroll är jag också samordnare, vilket bland annat innebär att hjälpa eleverna att planera så att de får tillräckligt många ämnen och betyg för att senare vara behöriga till ett gymnasieprogram. PETRA BERÄTTAR ATT hon fick möjligheten att medverka på Almedalsveckan i år. En helt annan arena, långt ifrån vardagen i skolan. När hon blev tillfrågad undrade hon först vad hon skulle göra där. Men ganska snart förstod hon att hennes roll som lärare skulle få en ytterligare dimension om hon kom nära och fick träffa de som bestämmer. - Vem säger att beslutfattarna skulle lyssna på mig – en lärare från Göteborg? Men jag vet också att den som har kunskap äger framtiden. Även om läraryrket inte alltid är så enkelt kändes det rätt med tanke på att man kan bidra till en bättre framtid och skolutveckling. Vi får vara med och påverka morgondagens generationer och man får tillbaka så mycket glädje från ungdomarna.

HUR GÖR DU FÖR ATT MOTIVERA UNGDOMAR I SKOLARBETET? - Det finns två sidor på ett mynt. Den blanka sidan skiner av elever med en massa drivkraft. På den andra sidan myntet möter man elever som inte är motiverade att studera men som ändå vill ingå i ett socialt sammanhang. Dessa elever måste vi inspirera på alla sätt så att de vågar tro på sin framtid. - Mitt kanske viktigaste uppdrag är att tala om för eleverna att skolan tror på dem även om de inte tror på sig själva, fortsätter Petra. Att vara pedagog betyder att gå bredvid eleven, att stötta och att leda. Alla behöver vi, och nu menar jag verkligen alla, någon att kunna luta sig mot ibland, säger Petra. HUR SER DU PÅ LÄRARNAS SITUATION OCH UTVECKLING I DAG? - Läraryrket är ett av världens viktigaste yrken och skolan är en betydelsefull arena för unga människor. Jag ser hur viktiga vi lärare är för eleverna och för vårt samhälle. - När jag ser vad vi lärare bidrar med till elevernas framtid, ett rikare samhälle med människor som har utbildning, då känner jag att det är värt allt som krävs av mig som lärare och medmänniska. RUNE JANSON


FAKTA PETRA ELIO SERTI

BOR: Västra Frölunda i Göteborg FÖDD: I augusti 1985 (med rötter i Syrien) FAMILJ: Ja YRKE: Lärare och samordnare i Angereds Gymnasium i Göteborg med cirka 1 100 elever UTMÄRKELSE: Erhållit Kompassrosen, 2015, som delas ut av Konungens Stiftelse Ungt Ledarskap till personer som visat mod, omtanke och handlingskraft utöver det vanliga. RESPONS

19


FLER LÄRARASSISTENTER BEHÖVS HELA 87 PROCENT av alla lärare är intresserade av att få lärarassistenter som kan avlasta dem i det administrativa arbetet, enligt Lärarförbundet. Regeringen har avsatt 329 miljoner kronor bland annat för att skolan ska kunna anställa lärarassistenter på lågstadiet. Men avlastningsbehovet finns i hela utbildningssystemet. 300 miljoner kronor räcker ungefär till en lärarassistent i var fjärde lågstadieskola, påpekar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, som ser fram emot fortsatta diskussioner om hur lärarnas höga arbetsbelastning med framför allt administration kan minskas.

ELEVER SAKNAR NÄT-PRAT I SKOLAN TELENOR HAR LÅTIT Novus genomföra en undersökning om 10-15-åringars relation till internet. Den visade bland annat att nästan en fjärdedel inte har blivit tillfrågade av sina lärare om sitt liv på nätet. Till exempel frågor om de visste vad som är tillåtet och hur man ska göra för att skydda sig mot obehagliga händelser. I undersökningen sa också nästan 70 procent av eleverna att de önskade att man skulle prata mer om detta i skolan.

KOMMUNER MISSAR STÖD TILL LÄXHJÄLP SVT NYHETER HAR gjort en granskning som visar att tre av fyra elever inte får ta del av det statliga stödet till läxhjälp. Det finns i år från statens sida 280 miljoner kronor anslaget till sådant stöd, en rejäl ökning från förra årets 23 miljoner. Anledningen till att så många elever ändå blir utan är att kommunerna är dåliga på att ansöka om stödet. Linköping och Kalmar har ansökt och fått stöd för samtliga sina elever. Stockholm har bara sökt för var tionde elev och får därför sex miljoner kronor i stället för de 60 miljoner de kunde ha fått. I 75 av kommunerna har man inte sökt några pengar alls.

20

RESPONS

HOPPAR ÖVER FRUKOSTEN DE FLESTA ÄR överens om att det är viktigt att äta en bra frukost för att orka med en arbetsdag. Men en undersökning från SCB om barns levnadsförhållanden, visar att 30 procent av barn och ungdomar mellan 12 och 18 år väljer att hoppa över frukosten minst en gång i veckan. Andelen som väljer bort frukosten är högre bland de äldre barnen.


ELEVER GILLAR MOBILFÖRBUD I SKOLAN ENLIGT EN UNDERSÖKNING gjord av Novus på uppdrag av Telenor har fyra av tio 10-15-åringar totalt mobilförbud i sina skolor. Bara sex procent i åldersgruppen får använda sina mobiler i skolan hela tiden. Nästa sex av tio som har totalt mobilförbud tycker att förbudet är bra. ENLIGT EN RAPPORT från Statens medieråd har 78 procent av alla 9-12-åringar i Sverige egen smarttelefon. Några få procent har mobiltelefon utan pekskärm. I rapporten står också att man funnit att flickor filmar och fotograferar markant mer än pojkar, medans pojkarna använder sina mobiler mer till spel.

LÄRARE STRESSADE AV DÅLIG SKOLLEDNING NARKOTIKAHUNDAR PÅ GYMNASIESKOLOR PÅ FINNVEDENS GYMNASIUM i Värnamo och Fenix gymnasium i Vaggeryd har man nu godkänt att polisen ska få göra oannonserade besök med narkotikasökhundar. I våras testades en av eleverna positivt och det framkom också att det såldes narkotika på området. - Vi har från fältsekretrare och polis fått information om att det förkommer droger på skolan och utanför skolan både dag- och kvällstid. Det är en kultur som finns i samhället som vi måste jobba med. Långsamt, långsamt ska vi försöka nöta ut den. Vi vill inte att någon håller på med narkotika, i så fall försöker vi hjälpa den eleven att sluta med sitt missbruk, säger Magnus Flink, gymnasiechef. HÅKAN BOBERG, CHEF för lokalpolisområdet i Värnamo tycker att det är en bra markering av skolorna. - Det är ett sätt att markera att skolorna ska vara fria från narkotika.

SÅ MYCKET SOM en tredjedel av lärarna i Sverige upplever att de inte kan kritisera förhållanden i skolan utan att det drabbar dem själva. Och de känner att skolledningen inte är öppen för kritiska synpunkter. DETTA ÄR EN av de saker som visade sig i Skolverkets undersökning ”Attityder till skolan 2015”. HÄLFTEN AV LÄRARNA säger sig oftast eller alltid vara stressade av vad de känner är felaktiga eller orimliga beslut av skolans ledning eller politiker. Flest missnöjda lärare finns det på gymnasiet. RESPONS

21


T O R A NÄRV T E K L O K S A P P O T S L L SOM SKA UNDER HÖSTEN HAR stadsdelen Angered i Göteborg gjort en storsatsning för att minska skolfrånvaron. Närvaroarbetet har pågått ett tag men nu är ett beslut taget att satsa på ett närvaroteam, och det är nytt för detta skolår. Detta team består av en fritidsledare, en socionom och en specialpedagog. Dessa tre fungerar i olika roller och skall finnas för eleverna på flera olika sätt. ORSAKEN TILL ÅTGÄRDERNA är att ett antal elever uteblir från lektionerna. En del elever kan stanna hemma i flera veckor. Enligt statistik har den ogiltiga frånvaron i Angered legat stadigt på runt 3,5 procent. Under läsåret 2015/2016 har det vid vissa tillfällen, under januari och februari, varit 4 procents frånvaro. PÅ HJÄLLBOSKOLAN I Göteborg arbetar ett närvaroteam sedan flera år tillbaka. Arbetslaget består av rektor, kurator samt en skolvärld. Varje morgon hälsas alla elever välkomna till skolan. Ett av syftena med detta är att eleverna skall känna att skolan bryr sig om alla. RESPONS HAR TRÄFFAT några i skolans närvaroteam för att höra närmare om hur arbetet har fungerat hittills och vad det kommer att innebära för framtiden i Hjällboskolan. NILS KAISER, SOM är rektor och ingår i teamet, berättar att egentligen har detta arbete med att följa upp frånvaro och oanmäld frånvaro pågått en längre tid i skolan. Men nu har det beslutats i stadsdelen Angered i nordöstra Göteborg om en extrasatsning med ett nytt grepp. - Det har inneburit att vi har satsat ännu mer och att vi har rekryterat några personer till för att de skall ingå i närvaroteamet. Huvudfokus för detta team kommer att vara på de elever som idag har en frånvaro på 10 procent eller mer. Problemet är att vi har för hög oanmäld frånvaro som vi måste komma tillrätta med. Vi har också så kallade

”korridorskolkare” som inte infinner sig på lektionerna. Eleven finns i skolan men ”gömmer sig” någonstans, berättar Nils Kaiser. - Vi jobbar också mycket med föräldrarna eftersom det naturligtvis kan finnas orsaker utanför skolan som kan påverka elevens närvaro. Det kan vara vuxenproblematik, allt från skilsmässa till missbruk. Eller att föräldrarna är trötta av olika anledningar. Vissa elever kommer bara socionomen att jobba med, och vissa kommer bara fritidsledaren att jobba med, men sedan har vi några där alla är inne och jobbar. I TEAMET INGÅR skolkurator, skolvärld, rektor, lärare, fritidsledare och socionom. Totalt sex personer med olika uppdrag. HAR NI MÄRKT NÅGRA RESULTAT? - Det är för tidigt att svara på. Vi har nyss startat men det är klart att vi hoppas få ordning när det gäller frånvaron. Vi kommer att ha en prövotid ett läsår för att se vad effekten blir, och sedan utvärdera arbetet. PÅ FRÅGAN OM hur eleverna upplever närvaroteamets arbete svarar Nils att han har fått en positiv känsla av att alla eleverna i skolan tycker att detta är bra. Det är ett bra sätt att få eleverna att förstå att skolan är viktig för dem. - Vi agerar ganska tufft tycker jag. Det händer att vi uppsöker eleven i hemmet och hämtar honom/henne till skolan. Men vi är samtidigt måna om att skapa bra relationer med eleverna. Det gäller att få dem att förstå varför vi agerar så här, berättar Nils. - Det handlar egentligen om att få eleverna att trivas, känna sig sedda, känna sig saknade om de inte är i skolan, fortsätter Nils. DE FLESTA ELEVER han pratar med anser att skolan är mycket viktig för deras egen utveckling och framtid. Majoriteten av alla föräldrar uppskattar

också skolans agerande i dessa frågor. De vill ha skolledningen som ett bollplank. - Det handlar ju om deras barn, menar Nils. ORSOLYA LAKÓ ÄR lärare och ingår i närvaroteamet. Hon utbildades till lärare i Ungern och kom till Sverige för sex år sedan. Hon menar att den roll hon har i teamet är viktig på många sätt och hon stortrivs med att gå till jobbet. Varje morgon hälsar hon eleverna välkomna till skolan. - Jag vill att eleverna skall bry sig om vad jag brukar säga till dem. Jag brukar fråga om de har sovit gott, om de mår bra och om de har ätit frukost innan de gick till skolan. Enkla frågor som alla förstår, hoppas jag. Jag känner också att jag får bra feedback från eleverna, säger Orsolya. - Jag trivs alldeles förträffligt med mitt jobb och hoppas att min insats i teamet ska ge resultat, bland annat minska den oanmälda frånvaron. - Det är meningen att denna satsning skall få fler till skolan, säger Nils Kaiser. Tanken är att närvaroteamet ska bli ett slags ”kitt” mellan exempelvis skolan, fritidsgårdar, närpolis, socialtjänst och inte minst alla föräldrar. Nils Kaiser menar att om eleverna känner sig trygga och tycker att det är roligt att gå till skolan och lära sig saker då minskar antalet skolkare och ”hemmasittare” ordentligt. I HELA SVERIGE hade i höstas cirka 18 000 elever på grundskolan (1,8 procent) upprepad ströfrånvaro. Det innebär att eleverna hade missat minst 5 procent av undervisningen under en tvåmånadersperiod. Regeringen har tillsatt en utredning om hur närvaron i skolan ska förbättras. Denna utredning ska redovisas senast den 30 december 2016. Källa: Skolinspektionens rapport ”Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskola”. RUNE JANSON

22

RESPONS


T E M A TE REKTOR NILS KAISER LÄRARE ORSOLYA LAKÒ

FAKTA ”HEMMASITTARE” En ”hemmasittare” är en elev som har varit frånvarande från skolan under minst fyra veckor utan uppenbar orsak. I de flesta fall känner familjen till frånvaron men har svårt att förändra situationen. Eleven väljer bort skola och annan aktivitet utanför hemmet och det tar tid att bryta denna isolering. Till skillnad från skolkare, som väljer att inte gå till skolan, är ”hemmasittaren” den som vill gå till skolan men inte vågar, på grund av till exempel mobbning eller andra orsaker. RESPONS

23


Aktiv Skolas Aktiv Skolas handlingsprogram handlingsprogram

Inför omdöme i social kompetens

Förstatliga undervisningen

Obligatorisk ledarskapsutbildning för rektorer och lärare

Fler speciallärare till barn med särskilda behov

Läxhjälp i skolan

Rörelseaktivitet 30 min/dag

Rusta dåliga skolgårdar

Blocköverskridande skolpolitik

Färre elever i varje klass

Stäng dåliga skolor

Läs mer om vad vi på Aktiv Skola jobbar för på

www.aktivskola.org

Läs mer om vad vi på Aktiv Skola jobbar för på

www.aktivskola.org

Respons 2016 | 4  

En tidning från stiftelsen Aktiv Skola.