Page 1

Västerås stifts

T i d n i n g e n f ö r d i g s o m a r b e t a r / ä r f ö r t ro e n d e v a l d i V ä s t e r å s s t i f t . N r 1 2 0 1 1

Du sköna nya värld?

– teknik och sociala medier i kyrkans tjänst

Karl Cederqvist

– jakten på den försvunna Gallaexpeditionen

IKEA bygger personalgrupp – värdegrunden central

Gud och gröna skogar

– ekonomi och ideologi i stiftets skogsförvaltning • Använd de nya plattformarna • En policy på gång • Vad är sociala medier • Gemensam IT och telefoniplattform • Mycket nytt på nätet i stiftet • Granskningssamhället formar våra församlingars identitet • Kyrkkaffe och saliga soppor • Stiftshistoriska sällskapet • Satsa mer på oss unga, men också på gamlingar! • Min sopborstande gud och jag • Knep & Knåp • Bildreportaget • Miljödiplomera eller ta ett Ljussteg så att inte luften går ur • Att förlora ett barn.

1


Stora möjligheter Att Svenska kyrkan står inför stora utmaningar är något som vi ofta hör om eller läser eller kanske själva säger. Men när man läser det här numret av Västerås stifts Magasin kan man lika gärna och med samma eftertryck säga att Svenska kyrkan står inför stora möjligheter. Jag vill påstå att det jag möter av kyrkans närvaro och plats i vår tid och i våra bygder i Västerås stift minst lika ofta är de fantastiska möjligheterna som de stora utmaningarna. Jag tror nämligen att utmaningar och möjligheter i någon mening går hand i hand. Utmaningen ställer frågor, pressar och kräver reaktion och svar. Och i detta kommer människor att söka efter hur möjligheterna till svar och lösningar ser ut. I Västerås stift finns utmaningarna till kyrkan att tydliggöra vad evangeliet om förlåtelse och upprättelse för människor betyder och hur vi kan uttrycka detta i gudstjänst och tjänst åt nästan. Men samtidigt finns här hos oss i kyrkan i Västerås stift med alla sina församlingar ofattbart stora möjligheter. Kyrkan är närvarande genom sina församlingar överallt inom stiftets geografiska område. Kyrkobyggnaderna signalerar överallt i landskapet att här firas gudstjänst. Kompetenta medarbetare med stort engagemang och kunskaper inom vitt skilda områden skapar förutsättningar för mötet med människor. Engagerade förtroendevalda med vilja och övertygelse om kyrkans betydelse också i vår tid finns i våra styrelser och nämnder. Och mitt i allt tal om ekonomisk åtstramning inom kyrkan kan vi ändå konstatera att vi som kyrka i jämförelse med andra kyrkor har goda ekonomiska och andra resurser. Låt oss konstatera att det är fantastiskt att vi som kyrka ställs inför stora utmaningar. Det är verkligen ett tecken på att kyrkan är att räkna med. Den dag kyrkan inte ställs inför utmaningar oavsett om det gäller formen för att fira gudstjänst, möta ungdomar, hjälpa utsatta eller underhålla kyrkobyggnader, den dagen är kyrkan inte längre intressant och av betydelse. Men idag ställs vi inför utmaningar inom vitt skilda områden därför att människor i vårt samhälle väntar sig att kyrkan finns med i det som är angeläget. Låt oss glädjas över detta och se utmaningen som dörröppnare och katalysator för möjligheten. Västerås stifts Magasin försöker spegla utmaningar och möjligheter. Du kan läsa om så kallade sociala medier och kyrkan ur olika aspekter. Här finns utmaningar men lika snabbt öppnar sig möjligheter. Några artiklar behandlar medarbetarskap. Här möter vi nya förväntningar på kyrkan och här speglas den mångfald av medarbetarskap som kyrkan har. Ett stort reportage ger oss en inblick i kyrkan som skogsförvaltare med hög och tydlig miljöprofil. Men också en artikel om medarbetarskap i en helt annan bransch, nämligen IKEA. En artikel skildrar också det som kyrkan gör och som ofta inte hörs eller syns men som är något av kyrkans innersta, att möta människor i kris. I det här fallet hur man arbetar med sorg. Jag vill till sist uppmärksamma er alla på att vi under 2011 i Västerås stift har ett Medarbetarmöte vid tre olika tillfällen och med olika profil. Nu i vår är det den 21 maj på Finnåkers kursgård. Jag räknar med att du kommer och är med. Svenska kyrkan i Västerås stift 2011 har att möta stora utmaningar men har också fantastiska möjligheter. Magasinet som du håller i din hand vill spegla detta. Jag hoppas att du låter Magasinet ligga framme på köksbordet så att andra kan läsa och inspireras av utmaningar och möjligheter.

Så görs magasinet Västerås stifts Magasin ges ut av Västerås stift två gånger per år och skickas adresserat till anställda, förtroendevalda och frivilliga i stiftet. Adresser är hämtade från respektive församling. Stämmer inte uppgifterna, kontakta oss på 021-17 85 00 så ändrar vi. Redaktion: Pelle Söderbäck, Lotta Söderberg, Åke Paulsson Omslagsbild: Del av världens största pärlplatta försetällande da Vincis nattvarden som byggs i Önsta kyrka i Västerås. Foto: Åke Paulsson Grafisk form: Åke Paulsson Teckensnitt: Magnesium, Gill Sans, Foundry Sterling, Syncro, Victorian m.fl. Utrustning: Datautrustning: PC, Intel QuadCore 2,7 Ghz, 8Gb RAM, 1,5TB HD, Macbook Pro i7 2,35Hz GHz, 8GB RAM, 500GB HD. Fotoutrustning: Canon 5D mkII, Canon 400 , diverse objektiv: 15-300mm. Programvara: Adobe InDesign CS4, Adobe Illustrator CS4, Adobe Photoshop CS4, Microsoft Word 2007 Papper Omslag, MultiArt silk 250g Inlaga, MultiArt silk 150g Upplaga: 6100 ex ISSN: 1653-8536 Tryck: Edita Västerås Distribution: Föfab

Ola Söderberg Stiftsprost

2

Ansvarig utgivare: Ola Söderberg


Innehåll magasinet nr 11 Ledare Tema: Du sköna nya värld?

2 5-14

En ny teknik som skapar möten

6

Använd de nya plattformarna

8

En policy på gång

10

Vad är sociala medier

11

Gemensam IT och telefoniplattform

13

Mycket nytt på nätet i stiftet

14

Värdegrunden central när IKEA bygger personalgrupp

15

Granskningssamhället formar våra församlingars identitet

18

Från fattigvård till samhällsaktör

21

Kyrkkaffe och saliga soppor

22

Karl Cederqvist och jakten på den försvunna Gallaexpeditionen

25

Stiftshistoriska sällskapet

29

Satsa mer på oss unga, men också på gamlingar!

30

”Inte som du tror” i ny skepnad

31

Min sopborstande gud och jag

32

Knep & Knåp

34

Bildreportaget

36

Filmer värda att se

40

Böcker värda att läsa

41

Med teckenspråk som modersmål

42

Miljödiplomera eller ta ett Ljussteg så att inte luften går ur

45

Finnåker i omdaning

45

Att förlora ett barn

46

Pratar man inte om sorgen fryser den fast

48

Öppet hus i Guds hus, medarbetardag på Finnåker

50

Gud och gröna skogar

52

Samordnat fastighetsansvar ger ekonomi och kompetens

56

Varför kyrka?

60

Utlandskyrkan, en rastplats på resan

61

Älvskolan

62

Biskopen skriver herdabrev

63

Internationella arbetet blir ACT

63

Fullmäktigeordförande med stiftsgårdsrötter

64

Kurser

66

3


4


Montage: Åke Paulsson

a n ö k s u D värld? a y n

Facebook,Twitter, YouTube – en ny social värld växer fram. För kommunikation, för opinionsbildning, för nyhetsförmedling. Vad betyder ny teknik för kyrkan, för den lokala församlingen? Martin Garlöv skriver om ”en kommunikation i ögonhöjd” och Robin Teigland menar att det är dags för ett ”omvänt mentorprogram” där yngre medarbetare hjälper äldre i deras kontakt med digitala världar.

Bilden Is skulptur vid Tomaskyrkan i Västerås vintern 2011. Foto:Tony Jansson

5


En ny teknik som skapar möten

F

Foto: Frida Lenholm

För barn och ungdomar är internet som luft. För oss vuxna och gamla handlar det om luften i en värld där vi för alltid kommer att vara immigranter. Det som förenar generationerna är att vi är skapade för att kommunicera. Våra jag formas i kommunikation och relation.

örsamlingens medlemmar rör sig alltså dagligen som infödda eller som immigranter i medielandskapet,. Detta

Martins bästa tips! 1. Blogga Uppmuntra bloggande och gör församlingssajten mer levande med en eller flera bloggar. Det finns flera webbverktyg att bygga bloggar med, men valet är ändå rätt enkelt: Antigen väljer man WordPress eller Googels Blogger. Med Blogger är startsträckan kortare och med WordPress finns fler valmöjligheter och det går att bygga en riktig webbplats. Ett tredje alternativ är Svenska kyrkans anpassade version av WordPress för den som kan logga in sig på Content Studio. www.wordpress.se www.blogger.com http://blogg.svenskakyrkan.se

6

historien väljer just dem som med nyfiken blick rörde sig framåt med lätt packning.

föränderliga landskap är en del av församlingens omvärld. Här har allt färre hem en dagstidning, samtidigt som 8 av 10 har fast uppkoppling till internet. De flesta församlingsmedlemmar har en egen mobiltelefon som man kan göra mer med än bara ringa.

Den ökade rörligheten är typisk för samtiden och kommer att fortsätta öka. Under ett par decennier har Svenska kyrkans församlingar kontoriserats och datoriseringen bundit upp medarbetare i härvor av sladdar och system. Nu finns inga tekniska hinder för att medarbetarlaget (åter?) blir ett vandringsfolk med bibliska förebilder. Det ska verkligen till synnerliga skäl för att avstå från det bärbara och sladdlösa.

Liksom tidigare församlingsledningar generationer bakåt sökte sin tids bästa sätt att kommunicera, så har dagens församlingsledning ansvar för dagen och morgondagen att välja de mest effektiva medierna i första hand. Och församlingar med framtid, är de som till förebilder ur

Kristen kommunikation är som mest trovärd då den är ett delande mellan människor på ögonhöjd. Mest kristuslika är de församlingar som söker och finner hjälpmedel för människors kommunikation som jämlikar: Så ofta det bara går i mötet, på samma tid och på samma plats.

2.Vårens digitala församlingskvitter? Prova att twittra med 140 tecken korta meddelanden om vad som händer i församlingen. 120.000 svenskar och svenska företag och organisationer använder Twitter. Ett kort meddelande kan rymma en länk till mer info på en webbsida. Tumbler som ett mellanting mellan vanlig blogg och de 140-tecken korta meddelandena med Twitter. www.twitter.com www.tumbler.com 3. Inspireras av föregångare Följ vad Svenska Missionskyrkan gör i ett projekt för mer digital kommunikation. Nils Bryntesson skriver bloggen Amen.se. Kyrkokansliet i Uppsala har en utvecklingsblogg

www.amen.se http://blogg.svenskakyrkan.se/webbutveckling 4. Dela alla slags filer För att dela med sig till andra på bästa sätt gäller det att inte kräva mottagaren på särskilda program. Att spara som rtf och pdf är basic. Det ska räcka med en vanlig webbläsare för att komma åt informationen. Det finns många bra webbtjänster för det. Dela Powerpoint-presentationer med Slideshare. www.slideshare. com. Gör en annan slags presentationer med Prezi. www.prezi.com. Dela alla slags dokument skapa nästa lika många olika på Google Docs http://docs.google.com. Spara och dela många sorters dokument med Scribd www.scribd.com. Dela församlingstidningen digitalt med issuu.com


Redan i urkyrkans tid använde kristna olika hjälpmedel för att nå varandra också på distans. Ett arv är breven som apostlarna sände till församlingarna. Brev som lästes upp i gudstjänsten, som kopierades och sändes vidare, som memorerades och sparades för framtiden. Alla församlingar har ett medlemsregister och kan fylla på med adresser till fler i verksamhetsregistret. Där masskommunikation förr var en nödvändighet av praktiska och ekonomiska skäl, så erbjuds idag en rad sätt att kommunicera mycket mer riktat och personligt, utan att det blir varken omständligt eller dyrt. Se till att medlemsregistret kompletteras med mejladresser och mobilnummer. På senare år snackas det mycket om sociala medier. Vad är det för slag? Är inte alla medier sociala? Nej, men de flesta och mest brukade kommer att vara bli det. Typiskt för sociala medier är att de är verktyg för kommunikation där användarna tillsammans står för innehållet. Det tidigare så uppdelade rollerna i mottagare och sändare, i konsumenter och producenter, gäller inte alls på samma sätt längre. Sociala medier är som rör där det är lika brett i båda ändar. Alltså inga megafoner där en skriker över huvudet på många. Människor rör sig på skilda sätt i medielandskapet. Här finns stigfinnarna som söker sig fram på knappt upptrampade stigar för att finna webbsidorna som andra inte ens visste existerade. De kommer tillbaka till gruppen, berättar och visar vägen. Här finns samlarna som plockar på sig mängder av information, 5. Bilder Dela bilder på flickr eller på Facebook med församlingens sida och grupper där. www.flickr.com www.facebook.com 6. Församlingens kyrkor i ord och bild Den största samlingen foton och beskrivningar av kyrkor i Sverige finns hos Kyrkokartan. Gå igenom vad som redan finns här om församlingens kyrkor och komplettera med vad som saknas. www.kyrkokartan.se Finns också för mobilen via Allakartor.se 7. Lilla Gumman om teknik för tjejer och andra människor Ute på nätet finns massor med entusi-

ibland mycket mer än vad de behöver och kan bära. Bäst då om de har vänner att dela med sig till. Några är de frustrerade som skriver och gapar med versaler och några andra som tillbucklade av livet tycks finna lust i att göra andra illa med hårda ord. Många fler är ändå de generösa som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter, de som i ordets bästa mening är amatörer. Med sin aktiva närvaro smittar de av det goda och blir avigsidornas motkrafter. När kommunikationen blir mindre styrd och kostnaderna för att lagra och dela information minskar, då ökar förstås mängden information och det sätter både sändare och mottagare i en ny situation. Då blir det nödvändigt att lämna ordningen där några få tryckte ut till många och växla över till att många hämtar hem vad de behöver, när de behöver. Tillgänglighet och gemensamt minne blir betydelsefullt. Aposteln Paulus kända bild av församlingen som en kropp är användbar för att sortera bland verktygen för kommunikation. Också de nyaste medierna och den nya tekniken i en digitaliserad tid kan prövas: Är de en förlängning utan förvrängning av människokroppen? Förstärker hierarkier eller gör det människor mer tillgängliga för varandra i ögonhöjd? Nu och en tid framöver är Facebook den stora mötesplatsen på Internet. På fyra år har den gått från ingenting till långt mer än en halv miljard användare. Vore Facebook en nation skulle bara Kina och Indien vara större. Här finns många av församlingens medlemastiska och duktiga människor som delar med sig av sina kunskaper om och erfarenheter av den senaste kommunikationstekniken. En favoritsajt är Lilla Gumman. www.lillagumman.se/ 8. Ställa frågor och samla in svar Med formulär i Google Docs går det att göra webbenkäter. En lättanvänd webbtjänst för enkäter och anmälningar är SurveyMonkey, som finns på svenska även i sin gratisversion. www.surveymonkey.se http://docs.google.com 9. Kyrkans reklam stinker Amerikanska Center for Church Communication driver den både infalls- och innehållsrika sajten Church Marketing Sucks. Här

mar redan och under 2011 kan man anta att milstolpen 4 miljoner svenskar passeras. Närheten till många medlemmar, och bland dem många som församlingar i allmänhet vill stärka relationen till, gör Facebook mycket användbart. Normalförsamlingen bör ha en egen sida på Facebook för basic information och för att berätta om kommande händelser. Lägg till den minst en och gärna flera Facebook-grupper. Och börja med att inventera de som antagligen redan finns där, startade av aktiva medlemmar. I den kommunicerande församlingen lyfter styrelse och ledning fram och uppmuntrar de medarbetare som visar sig vara särskilt kommunikativa, både i de direkta mötena och i sitt bruk av ny teknik. Se till att rekrytera just de medarbetare som kan eller är beredda att lära sig använda vardags-verktygen; sin mobiltelefon, kan hantera mejl och publicera på nätet. Det är sociala basfärdigheter som ingår i uppdraget. Det är inte dyrt att kommunicera smart. Men det är mycket roligare och blir mer rättvist. Arbetsfördelningen blir en annan när den som har information också är den som delar med sig direkt till andra. Med delad information ökar delaktigheten och det inspirerar. Den som är inspirerad blir motiverad och motivationen leder till handling. Med transparens stärks trovärdheten. Genom att vara öppen och oförställd visar församlingen som kommunicerande gemenskap på ett ideal för varje medlem att ta efter. Martin Garlöv kombineras en illa dold frustration över dålig kommunikation med en massa spännande exempel på hur bra det kan bli. Och det motiverar. För den som är provocerad av sajtens namn har de en alternativ webbadress. www.churchmarketingsucks.com www.churchmarketingstinks.com 10. Omvärldsbevaka För den som kan logga in sig på Svenska Kyrkans intranät finns avdelningen Svenska kyrkan i media. Det finns flera gratistjänster att använda för församlingens omvärldsbevakning. www.eniro.se/nyhetssok där sökningar kan sparas till en RSS-läsare www.psspy.se där sökprofiler läggs upp och ger e-post med länkar

7


Robin Teigland,Handelshögskolan

– Använd de nya

Ny teknik för oss framåt, men också bakåt. – Synen på arbetet blir allt mer lik hur den var före den industriella revolutionen, menar Robin Teigland, docent på Handelshögskolan i Stockholm.

M

Foto: Matts Nordenskiöld

Text: Petter Söderbäck

änniskan förr i tiden bodde praktiskt taget ihop med sitt jobb. Bagaren hade sitt bageri i huset, snickaren sin verkstad på gården. Sedan kom den industriella revolutionen och hade inte funnits utan det. Man måste och skiljde på jobb och socialt liv. Den helt enkelt lära sig att använda de här nya industriella revolutionen gav oss synen att plattformarna. Det finns en otrolig möjligett jobb var något man gick iväg till. Den het i allt det där som man sällan pratar om, nya tekniken utmanar denna syn och vi säger Robin Teigland. är på väg tillbaka till hur det var förut, menar Robin Teigland Robin Teiglands forsksom forskar på ledarskap, ning är inriktad på Företag har nätverk och innovationer digital nätverkskuli en virtuell värld. tur. Och det är inga policies för hur – Nu kan vem som möjligheten man ska äta lunch, varför just helst göra vad som att nätverka som helst var som helst, hon lyfter fram ska de ha det för till exsäger hon. som en av de empel Facebook?. Ett exempel är att en största fördelarna 14-åring ligger bakom en av med sociala medier. de appar, alltså program som – De kan användas för skapats till en Iphone eller Ipad, att hitta nya idéer, för att som sålt mest i hela världen. testa dem och för att snabbt få – Vårt traditionella sätt att tänka kan feedback på hur det blev, säger hon. . börja ifrågasättas. Korrelationen – Man kan inte stänga dörren för den här utmellan utbildning och lönsamvecklingen. När marknaden förändras behöver het har brutits. Kunskapen också företag göra det. Därför måste man ha måste inte längre finnas inom en medveten diskussion om de här frågorna ett företags väggar. och se till att de används på rätt sätt. Robin Teigland har en tanke om ett slags För unga, som vuxit upp omvänt mentorprogram, där yngre medmed all denna teknik, är arbetare hjälper och stöttar äldre i deras det här helt naturligt. Men kontakter med digitala världar. Nya genemånga andra sitter kvar i ett rationer kommer ut på arbetsmarknaden gammalt tankesätt. och tar den virtuella världen för självklar. – Det finns de som tänker Genom ett sådant mentorprogram minsatt om du sitter på Facekas informationsvägarna inom ett företag, book så jobbar du inte, och medarbetarna lär sig av varandra. För men många nya företag är samtidigt som den yngre hjälper en äldre helt beroende av Facebook in i ett nätverk får ju den yngre del av den Robin Teiglands ”Avatar” heter Karinda och är tagen av Göran Linqvist.

8


plattformarna! mer erfarnes nätverk. – Det gynnar båda sidor, säger Robin Teigland som själv arbetar så och har en yngre mentor bredvid sig. De principer som gäller för nätverk generellt gäller också när nätverken är digitala. Det innebär till exempel att ju mer central du är i nätverket, desto fler vill finnas i din närhet. Men det innebär också att det är självreglerande. – Människor vill nästan alltid det bästa. Jag vet ett stort världsföretag som saknar policy för medarbetarnas deltagande i sociala medier, och när jag frågade hur det gick sa de att de bara haft ett problem med en anställd som sagt något opassande. Men då försvann det inom bara några minuter eftersom någon annan sett det och påpekat att det kanske inte var så klokt. Företag har inga policies för hur man ska äta lunch, varför ska de ha det för till exempel Facebook?, säger Robin Teigland. Virtuella nätverk är ofta mer transparenta och öppna, men eftersom de ofta är större innebär det också att de innehåller fler svaga länkar än ett fysiskt nätverk. Alla dina vänner på Facebook är inte dina bästa vänner, och studier visar att antalet starka länkar egentligen inte ändrats alls sedan det sociala livet också flyttade ut på Internet. – Men där får vi regelmässig påminnelse om varandra, så det är lättare att underhålla sina kontakter i virtuella världar, säger Robin Teigland. I företagsvärlden är det också dessa förenklade kontakter som kan vara till störst nytta. Plötsligt är det lätt att som kund snabbt kunna tycka till om någon produkt eller annan händelse. Som mottagare av responsen är det också lättare att svara, och de som ger sig in i diskussionen får ofta mycket ut av det. Men det är det här – transparensen – som skrämmer, tror Robin Teigland. Kunskapen måste flyta friare, och kan inte längre hållas inom företagets fysiska väggar. – Innovation kommer av att man kombinerar idéer och kunskaper som redan

finns, och ju mer öppen man är desto mer får man ut av det här, säger hon. Hur ska man då göra som organisation för att bygga sitt nätverk i dessa nya medier? Robin Teigland menar att de flesta företag har anställda som vill göra gott, men att de också måste få möjlighet. – Man behöver observera sin omvärld och se vad andra gör, men också låta till exempel studenter komma in utifrån och ifrågasätta hur man jobbar. Det är viktigt att våga släppa kontrollen, säger hon. Det är också viktigt att detta nätverkande får vara roligt, enligt Robin

Teigland. En människa kan aldrig tvingas in i ett nätverk. Det finns de som menar att jobbet inte ska vara roligt, men var engagerar vi oss, om inte i det som vi tycker är kul? Robin Teigland undrar varför man inte ska kunna spela spel och ha kul på jobbet. – Se på Silicon Valley, där företagen är oerhört lönsamma men som också betonar att medarbetarna ska ha roligt. På företag som stängt av till exempel Facebook är de anställda mindre produktiva. Det skapar bara oro och människor lägger tid på att komma runt hindren, för att kunna planera sina liv, säger hon.

9


En policy på gång

Foto: Svenska kyrkan/IKON

Alltfler företag tar fram en policy för sin närvaro i sociala medier. På kyrkokansliet i Uppsala arbetar man med att ta fram en enkel policy för Svenska kyrkan. Den kommer att antas av nationell nivå och erbjudas stift och församlingar. – Vi tror inte att för mycket regleringar och begränsningar vore till gagn för Svenska kyrkan. Med en tillåtande policy kan de anställda vara med och bära Svenska kyrkans kommunikation i sociala medier, skriver Mattias Hallberg som är informatör på Kyrkokansliet.

M

ånga företag och organisationer har valt att begränsa sina anställdas möjligheter att uttrycka sig i sociala medier. Det är ju till viss del förståeligt, det förekommer att personer skadar organisationer genom sitt agerande i sociala medier. Vi tror inte att för mycket regleringar och begränsningar vore till gagn för Svenska kyrkan. Med en tilllåtande policy kan de anställda vara med och bära Svenska kyrkans kommunikation i sociala medier, tillsammans med andra medlemmar. Det är framför allt bra om många anställda är aktiva i sociala medier för att vi ska kunna vara lyhörda för vad människor säger och tycker om Svenska kyrkan. Policyn består av nio punkter som är en hjälp för oss anställda i hur vi ska tänka för att undvika fallgropar och våga vara mer aktiva. Den är antagen av informationsavdelningen på kyrkokansliet, och kommer att erbjudas alla församlingar, samfälligheter och stift.

Policyn på intranätet Håll utkik på intranätet, policyn kommer att läggas ut där inom kort. http://internwww.svenskakyrkan.se/ aktuellt

10

I diskussionen om till exempel Facebook lyfter man ofta fram bilden av Facebook som en tidstjuv. Naturligtvis ska en anställd inte lägga massor av betald arbetstid på privata ärenden, det är en självklarhet. Men Facebook och andra sociala medier kan vara ett viktigt arbetsverktyg för många, både som kommunikationsverktyg och omvärldsbevakning. Därför förordar policyn inte något generellt förbud mot sociala medier på arbetsplatsen, det vore kontraproduktivt. Att som anställd vara aktiv i sociala medier medför, precis som i andra sammanhang där man representerar Svenska kyrkan, också ett ansvar. Små, korta textmeddelanden, som det oftast handlar om, kan lätt missuppfattas eller tolkas hårdare än vad som avsågs. Särskilt vid

meningsutbyten med någon som har en skild uppfattning, är det viktigt att vara sansad och korrekt. Om man gör en sökning på “Svenska kyrkan” på webben så ser man att människor i bloggar, twitter, Facebook och på andra platser, har många åsikter om kyrkan, både positiva och negativa. Att människor vill diskutera och debattera Svenska kyrkan är i grunden något positivt, och något vi bör ta vara på. Ibland florerar det dock missuppfattningar och rena felaktigheter, då kan det vara bra att på ett sakligt sätt ge den korrekta bilden, och att då vara tydlig med vem man är och var man arbetar. Om man är osäker på fakta så är det viktigt att kontrollera det med någon som kan ämnet bättre. Detta är några av de delar som tas upp i policyn. En policy kan aldrig ge hela svaret, men vi hoppas att den ska innebära ett litet steg framåt och göra att fler vågar ta steget att delta i konversationen. Mattias Hallberg Kyrkokansliet

lld av kyrkan – faststä tällda i Svenska 2010 medier för ans ber Policy för sociala Kyrkokansliet den 25 novem på ETECKNING DOKUMENTB avdelningschef DATUM

DOKUMENT

AV UPPRÄTTAT

erg/M Lars Ove Ljungb Hallberg

Inledning

attias

licy 2010-11-25 Po

tf

SIDA

1(11) VERSION

0.8

e jligheter för båd er skapar nya mö kans anställda, i kyr munikationsform ka kom ens e Sv rad av ase itala sk. Dagens internetb etag och organisationer. Många nivån, använder dagligen dig Rätt ella för igt. r på den nation privatpersoner, och yrkesmäss elle vat pri lier e ans båd tsk k stif ver mmar, församlingar, på att kommunicera med sina nät kyrkan till dialog med medle ka för heter för Svens sociala medier gen goda möjlig kty ver ger änt anv tar änhet. r i arbetet, men kolleger och allm i sociala medie man uppträder iala medier som n bör agera när soc a ma änd hur anv om r ska Policyn handla enska kyrkan sammanhang Sv inte upp i vilka . aktivt ta del av nskanal/verktyg möjligheter att kommunikatio bejaka anställdas erfarenheter och sin entusiasm tegiska arbete a stra sin p, sitt i ska l vil kun arna att bidrar med sin Svenska kyrkan elt för medlemm a. Och när tällda deltar och Svenska kyrkan. Det blir enk vana att använd nätverk. När ans för är er de g ekt kty eff a ver positiv delta i med hjälp av ger det många lyssnare som kan d oss än om nga svenska kyrkan d må me är vi log me att dia etablera en är det viktigt att man pratar tar om kyrkan rer vill vi hellre omgivningen pra ativa kommenta våra misstag. . Om det är neg en och lära av sak på syn diskussionernas vår Ett chansen att ge id vissa risker. oss. Det ger oss s över t innebär som allt a förhållningssät fåtal kan nu via internet sprida tolkas fel itiva strategisk ett t pos om n nåt sut e nde des had gru ts a i Detta som sag igare bar det tid kan som ng nde ala manha en bild som har ogenomtänkt utt jättepublik. Ryckt ur sitt sam Ett inlägg eller en. ing mpel där idn exe en ta spr nå hit t är lätt att världen och het att stoppa det ingen möjlig öjlig att radera i efterhand. De sationer och företag. och oftast finns organi ncip om för pri i på ett da är n dia ska r me bbe sto n har lett till använt sociala lagts upp på we dade efter att ha rs kommunikatio


Vad är Sociala medier Sociala medier har kommit att etablera sig som ett samlande begrepp för internetbaserad kommunikation där användarna själva genererar innehåll och kommentarer till innehåll i en interaktiv dialog. Några exempel är bloggar, diskussionsforum, wikier, sociala nätverk med mera. Då det oftast handlar om snabb, enkel och billig kommunikation så kan sociala media vara ett mycket effektivt sätt för organisationer att kommunicera med medlemmar och andra intressenter. Då räckvidden för de mest framträdande sociala medierna är mycket stor så kan marknadsföring i sociala medier i många fall vara en konkurrent eller åtminstone ett viktigt komplement till traditionell marknadsföring. Några av mest intressanta sociala medierna är:

Facebook Facebook är ett socialt nätverk som grundades 2004 av Mark Zuckerberg som då var student på universitetet Harvard. Facebook finns på mer än 70 olika språk och i mars 2010 hade Facebook över 400 miljoner användare varav över 100 miljoner är mobila användare. I Sverige finns det över 3 miljoner användare så i stort sett var tredje svensk är medlem. Hälften av användarna loggar in varje dag och den genomsnittliga användaren har 130 vänner på Facebook. Vänner kan se varandras statusuppdateringar, foton och skriva kommentarer till varandra med mera. Företag kan ha Gilla-sidor där andra kan följa uppdateringar som företaget gör. Många församlingar i Svenska kyrkan använder Gilla-sidor eller grupper för att kommunicera om evenemang, gudstjänster och annat som händer i församlingen.

direkta kontakter (andra nivåns kontakter) och kontakternas kontakters direkta kontakter (tredje nivåns kontakter). Detta ger en exponentiell tillväxt av kontaktnätet och det är inte ovanligt att användare har flera miljoner kontakter inom sitt tre nivåers kontaktnät. Det är möjligt att bli introducerad till andra i nätverket via en gemensam kontakt. Användarnas profiler innehåller info om deras nuvarande och tidigare arbetsgivare vilket gör det enkelt att söka efter exempelvis gamla kollegor, eller att ta reda på om man känner någon som känner någon på ett visst företag. Kontakter kan lägga in omdömen om varandra vilket i kombination med en profil som är CV-liknande gör att LinkedIn ofta används i rekryteringssyfte.

Twitter Twitter är en så kallad mikroblogg vilket innebär att användarna gör korta statusuppdateringar i form av så kallade tweets, som är

Text: Mattias Hallberg

max 140 tecken långa inlägg. Användare kan följa varandra och Tweets som postas av en viss användare visas i nyhetsflödet hos alla dennes följare. Många använder Twitter till att tipsa om intressant läsning, Tweeten innehåller då en klickbar länk till en artikel. Den som läser något intressant kan göra en så kallad ReTweet vilket innebär en återpostning av någon annans Tweet fast med spridning i återpostarens nätverk. Det kan ge en lavinartad, eller så kallad viral, spridningseffekt av intressanta Tweets. Twitter lanserades 2006 och har haft en explosiv tillväxt till ca 75 miljoner användare i januari 2010. 2007 gjordes ca 5000 tweets per dag och i mars 2010 har takten ökat till ca 50 miljoner tweets per dag. De allra flesta låter sina tweets vara öppna att läsa för alla vilket gör att det går att söka på tweets som innehåller vissa nyckelord. För många organisationer och företag kan detta ge en bra uppskattning om hur mycket deras budskap eller produkter diskuteras, exempelvis i anslutning till en kampanj. Genom att det är möjligt att skriva program som har åtkomst till informationen i Twitter så finns det också en uppsjö av analysverktyg som

LinkedIn LinkedIn är ett socialt nätverk som framförallt är inriktat mot yrkesmässigt nätverkande. Linkedin grundades i december 2002 och har i mars 2010 över 60 miljoner registrerade användare, från mer än 200 olika länder. Ungefär hälften av användarna finns i USA och i Europa är det ca 11 miljoner användare. Under 2009 var Indien, med ca 3 miljoner användare i slutet av året, det land som växte snabbast vad det gäller antal användare. Ett kontaktnät i LinkedIn byggs upp av en användares direkta kontakter, kontakternas

11


Internet

90

Dagstidning

Daglig användning: %

80 70

Sociala medier

60

e-post

50 40 30 20 10 0 0

10

20

30

kan analysera innehållet i tweets, exempelvis för att jämföra antalet positiva och negativa omnämnanden av ett visst varumärke. Genom att Tweets är mycket korta och liknar SMS så är det enkelt att göra Tweets från mobiltelefoner och en mycket stor andel av användarna twittrar när de är på resande fot. Detta kan i många fall ge en stor aktualitet och puls till det som twittras om. Många församlingar använder Twitter för att uppdatera de intresserade om församlingens verksamhet. Svenska kyrkans informationsservice har också ett twitterkonto dit man kan ställa frågor.

YouTube På YouTube kan användarna ladda upp, dela med sig av och titta på videoklipp. YouTube grundades 2005 och köptes 2006 av Google. Det krävs inget medlemskap för att titta på videoklipp men för att ladda upp måste man vara registrerad användare. Mycket av materialet laddas upp av privatpersoner men även mediaföretag som CBS och BBC bidrar med material. Många organisationer och företag har också egna kanaler där man laddar upp videomaterial av olika slag. Reklamfilmer, undervisningsmaterial och videobloggar är exempel på vanliga typer av material. Alla videos på YouTube är sökbara och YouTube är världens näst största sökmotor efter Google. Genom att användarna själva väljer vad de skall titta på så krävs det att reklamfilmer som publiceras på YouTube är intressanta och engagerade. Roliga och engagerande filmer kan spridas viralt genom att användare tipsar varandra om dem exempelvis via Facebook och Twitter.

12

40

50 Ålder: år

60

70

80

90

Bloggar Bloggar är en form av samlade kommentarer och betraktelser i kronologisk ordning, oftast från en individ eller ett företag. Vissa bloggar har karaktären av en offentlig dagbok medan andra har en viss ämnesinriktning. På de flesta bloggar finns det också möjligheter för läsaren att kommentera och därmed interagera med bloggförfattaren. Genom att stilnivån i bloggar vanligtvis är relativt avslappnad och informell så är det ofta en lägre tröskel för att börja blogga än att producera andra former av offentlig skriven information. Svenska kyrkan har en bloggplattform där församlingar, samfälligheter och stift som är anslutna till det gemensamma intranätet kan starta bloggar.

Flickr Flickr är den ledande tjänsten när det gäller att dela med sig av bilder. Det kan vara allt från privata fotografier till produktbilder, bildbanker med mera. Många bilder har en licens som medger att de får användas eller modifieras, medan andra har en mer restriktiv licens. I vissa fall använder fotografer Flickr som ett skyltfönster för bilder som går att köpa rättigheter till. Det är också vanligt att bloggare använder Flickr som bildlagring och sedan länkar till bilderna från sina bloggar och webbplatser. Flickr ägs av Yahoo och erbjuder också möjligheter till att ladda upp video.

Slideshare På Slideshare kan användarna dela med sig av sina bildspel och presentationer. Innehållet är kategoriserat i ämnesområden

Tittar man på användningen av olika medier för olika åldersgrupper visar undersökningar på stora skillnader. Bara 30% av 15 åringarna läser en dagstidning, men 70% av dem är med i någon form av sociala medier. När det gäller daglig internetanvändning så är siffran 98%. Omvänt är det för 70 åringarna. 8% är med i någon form av socialt media, men 92% läser en dagstidning dagligen. Så ser det ut just nu, kanske kan man förskjuta kurvorna åt höger för att få en glimt av framtidens medielandskap och dra slutsatser om vad det betyder för Svenska kyrkan.

och det läggs upp mer än 1000 presentationer om dagen. Mycket är kursmaterial och bilder från olika konferenser och seminarier. Om presentationer som finns på Slideshare bara kan visas online eller också kan laddas hem är valbart för den som laddar upp presentationen. Det finns också möjligheter att integrera ljud och video i presentationerna. Presentationer på Slideshare kan spridas via länkar på de flesta sociala nätverk och det är också vanligt att företag lägger upp presentationer på Slideshare och sedan länkar dem från sin hemsida.

Wikis En wiki är en typ av webbplats där en mängd användare gemensamt kan skapa ett antal sammanlänkande och sökbara webbsidor. Det fungerar som ett online-uppslagsverk där läsarna kan vara aktiva och hålla innehållet uppdaterat. Wikis används bland annat som komplement till traditionella instruktionsböcker, som kunskapsbaser och som rena uppslagsverk. Den mest välkända Wikin är Wikipedia som är ett allmänt uppslagsverk som i vissa studier visast sig vara lika korrekt som traditionella uppslagsverk. Den förädlingsprocess där en stor mängd individer gemensamt förfinar ett innehåll på detta sätt kallas för crowdsourcing.

Illustration: Åke Paulsson

Stora generationsskillnader

100


Logga in på intranätet För att komma åt det gemensamma intranätet behöver du något av följande: a Vara uppkopplad mot Kyrknätet. b Vara ansluten till det gemensamma intranätet. c Logga in på det gemensamma intranätet med inloggning från något av de gemen- samma IT systemen (KBOK,KOB etc).Vid domän väljer du knavet.

Om du använder Svenska kyrkans e-post så anger du enligt följande: Användarnamn: Ditt användarnamn för e-posten, tex det du använder när du kollar webbmailen. Lösenord: Ditt lösenord för e-posten Domän: knavet Om församlingen är med i det gemensamma intranätet så anger du de uppgifter du fått av till exempel er kboksansvarige.

Västerås stift kommer att erbjuda

gemensam IT- och telefoniplattform

VIP VTP Västerås stifts IT Plattform

Västerås stifts Telefoni Plattform

Beslutet att Västerås stift ska erbjuda alla församlingar, pastorat och samfälligheter en gemensam IT plattform är taget. Namnet är VIP, Västerås stifts IT plattform. En projektgrupp har bildats och inom kort kommer alla enheter i Västerås stift att få en presentation av IT och telefoniplattformen med en intresseanmälan skickad till sig.

Syftet med en gemensam IT plattform är att förenkla hanteringen av hård och mjukvara inom stiftet. För en fast summa

kan församlingen få tillgång till datorer, programvara, backup support och fjärrhjälp. Lösningen liknar den som nationell nivå tagit fram, men med den skillnad att Västerås stifts lösning är billigare, mer flexibel och förhindrar ”inlåsning” i ett stort tungrott system.

Telefoniplattformen,VTP, Västerås stifts telefoniplattform. Plattformen innebär en möjlighet att gemensamt dela på ett växelsystem för ett bra pris. Telefoniplattformen kommer att ge möjlighet till att ringa internt inom hela stiftet med kortnummer. Den ger möjlighet för församlingar och samfälligheter att hjälpas åt med att svara åt varandra och den kapar kostnaderna jämfört med ett traditionellt system.

Samverkan på nätet gör livet enklare i församlingen www.facebook.com/intesomdutror är en del av den gemensamma satsningen på rekrytering av konfirmander i stiftet och ett bra exempel på samverkan mellan församlingar och stift. Därför är det bra med en gemensam facebooksida för ”Inte som du tror” ?

finns på sidan vilket är tryggt och sparar arbete för församlingen.

Bra för församlingen därför: 1. Vi är där ungdomarna är. 2. Vi blir synliga. Vi visar att konfirmation är stort och vi säger samma sak, vilket ökar vår trovärdighet. 3. Tillsammans har vi möjlighet att skapa en sida som tilltalar ungdomarna. 4. Det är lätt att hitta kontaktpersoner för konfirmation i alla stiftets församlingar. 5. Församlingen kan använda Intesomdutror sidan för att berätta för alla, eller bara lokalt på orten om olika aktiviteter och event som sker. 6. Församlingen kan dra nytta av andra församlingars arbete. 7. Stiftet står som administratör för www. facebook.com/intesomdutror sidan och ansvarar för tillsyn så att inget olämpligt

Bra för ungdomarna därför: 1. På sidan kan alla som är nyfikna på konfir mation hitta logginlägg och bilder som berät tar om konfirmationstiden och att det är många som konfirmerar sig och att de har kul 2. Trovärdigt när det är konfirmanderna själva som berättar. 3. Ungdomar går dit där det redan finns många ungdomar. 4. På Facebooksidan kan de se vilka som gillar ”Inte som du tror”. 5. De kan hitta vänner de träffat på olika konfirmandarrangemang via sidan. 6. Lätt att hitta sin församling/konfirmandgrupp. 7. Konfirmation är den största organiserade aktiviteten i åldersgruppen 14-15 år och Inte som du tror sidan på facebook är en mötesplats för att prata om konfirmation.

Kön och alder på de som gillar Inte som du tror-sidan på Facebook Ålder 13-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år >55 år

Kvinnor % Män % 55 34 2,8 2,2 0,65 0,69 0,56 0,59 0,69 0,35 0,78 0,61

Summa % 89 5 1,34 1,15 1,04 1,39

13


Mycket nytt på nätet i stiftet Att nätet har exploderat och numera är en vardag för de flesta av oss har väl inte undgått någon. Också i Västerås stift är den utvecklingen tydlig.Västerås stift startade en Facebookgrupp och redan efter tre veckor var den uppe i trehundra användare.

Datorer till alla

Ny hemsida

Nytt intranät

Västerås stift är sedan den första december en del av den gemensamma hemsideslösningen för Svenska kyrkan. Det innebär att hemsidan är helt omgjord med ett lite nytt sätt att hitta den. Adressen är densamma: www.svenskakyrkan.se/vasterasstift

Sedan första december är Västerås stift med i det gemensamma intranätet för Svenska kyrkan. Intranätet kommer at bli den gemensamma portalen mot alla Svenska kyrkans gemensamma IT system. Adressen är: internwww.svenskakyrkan.se/vasterasstift

Den tid då vi delade en dator på arbetsplatsen är förbi. Ska vi vara en del av den gemensamma hemsidan, intranätet, samtalsgrupperna, församlingens facebook och tvittersida så krävs det en dator, en smart telefon eller en surfplatta. Underlätta dessutom gärna för användarna genom att se till att ni har ett trådlöst nätverk som både ni och era gäster kan utnyttja.

Använd facebook för att skapa opinion ”Öppna Berget för prästvigda kvinnor” heter en grupp på facebook. De skriver så här om vad de vill: Öppna Berget för prästvigda kvinnor uppmanar retreatgården Berget i Rättvik att erkänna att kvinnor är präster i Svenska kyrkan på samma villkor som män, och därför låta dem leda gudstjänster också där. Gruppen startade 9 mars och hade den 444 personer som gillade sidan.

Gilla Västerås stift på Facebook Sedan en månad finns Västerås stift på facebook. På bara två veckor spred sig sidan till över 300 personer och kurvan pekar bara uppåt. Tanken med sidan är att vem som helst i stiftet kan bidra med allt mellan himmel och jord som sker inom ramen för Svenska kyrkan. Du hittar sidan på www. facebook.com/vasterasstift även om du själv inte har ett facebookkonto. Har du ett facebookkonto så kan du bara gå in på sidan och trycka på ”Gilla” knappen längst uppe på sidan så får du in sidan i ditt flöde automatiskt i fortsättningen.

14


Värdegrunden central när Ikea bygger personalgrupp Text: Pelle Söderbäck, Foto: Åke Paulsson

15


Ingvar Kamprads vakande öga präglar fortfarande Ikea.

En världsvid spelplan. Ett grunddokument direkt från skaparen själv. En värdebaserad gemenskap.Visst är parallellerna många mellan Ikea och kyrkan. Men här talar man inte om Gamla eller Nya Testamentet utan om ”Ingvars testamente”. att ställa frågan; ”vem är du?” än ”vad har du gjort tidigare?”. Kompetens kan vi alltid fixa, det vi inte kan förändra är grundvärderingar och personlighet. Vi ska ha medarbetare som vill jobba tillsammans, som är ”på väg”, som ser allas lika värde, som är öppna och ärliga.

K

arin Bergman arbetar med chefs- och ledarutveckling på sju av Ikeas varuhus i Sverige. När vi träffas på varuhuset i Västerås pågår en intensiv rekryteringsverksamhet. Ett nytt varuhus – dubbelt så stort som det nuvarande – ska snart öppna och ny personal behövs. Värdegrunden, eller enklare uttryckt ”Ikea-andan”, är basen när man söker ny personal. – Vi tränar våra chefer i värdegrundad rekrytering, berättar Karin. Det är viktigare Foto: Magnus Aronson

16

Därför är också möjligheten till utveckling central. Och det viktigaste lärandet sker i vardagen, erfarna medarbetare lär upp nya kollegor. – Vi har inga färdiga program, utan vi tränas genom att arbeta tillsammans. Det är viktigt att få göra nya saker, testa olika områden. Med vår världsvida spelplan kan du för en tid byta land. Eller kanske bara byta område inom varuhuset. Men du har hela tiden eget ansvar för din utveckling. Det interna och praktiska fortbildningstänket är också ett sätt att öka företagets kompetens och bygga för framtiden. – Det måste finna en öppenhet att lära

En daglig ekonomisk uppföljning ger snabb respons. nya personer det egna jobbet. På det sättet bygger vi upp kompetens. Hos oss är det en merit att träna en ny kollega till att bli bättre än mig själv! Karin Bergman talar om vikten av medarbetarkänsla och att inte bygga hierarkier, ”kommer en stor varusändning hjälper alla till att packa upp, från chef till lagerpersonal”. En syn som ställer stora krav på ledarskap. – Jag tror inte på en toppstyrd organisation som drivs av ett ”management by fear”. Drivkraften för ett gott arbete ska vara viljan att lyckas, inte rädslan för att misslyckas. Vi ska inte stoppa medarbetares entreprenörsskap utan uppmuntra delaktighet. Och se misstag som ett sätt att lära och utvecklas. En chefs uppdrag är att samtidigt leverera resultat och utveckla människor.


Ingvars testamente

Redan i mitten av 1950-talet formulerade C Northcote Parkinson sin tes om byråkratiers och administrationers ständiga tillväxt. För Parkinsons del illustrerades detta med att den brittiska flottan skulle komma att få fler amiraler än man hade fartyg. Men hur hanterar Ikea sina ”amiraler”, sin administrativa tillväxt? – Vi jobbar ständigt med ett kundfokus, säger Karin. Allt vi gör ska utgå från ett kundperspektiv. Vi hade under en period en växande administrativ del och ställde då frågan ”gagnar denna administration våra kunder?”. Svaret var ”nej” och Ikea minskade sin admininstrativa del till hälften. Att kapa ner en växande administration är mest en fråga om mod! I september kommer Karin Bergman att medverka vid Västerås stifts medarbetardagar. Vad har då en utbildare från ett möbelföretag att lära Svenska kyrkan? – I en så starkt värdegrundad organisation som en lokal församling är det viktigt att ha ledare som vet hur man utvecklar människors självtillit och självförtroende. Det är viktigt att lägga tid på ledarskap i en brokig skara. Hur jobbar jag med värderingar så att människor växer och frigör sig själva? – Det finns en risk i kyrkan att man sätter

för stor tilltro till att någon annan ska tala om vad som är rätt och fel. Att det blir en kultur där jag slutar fråga ”vad tycker jag?”.Ta istället vara på människor, göd det positiva, elda i de ugnar som du tycker är bra. Människor ska sitta i förarsätet i sitt eget liv. Att ha tillit till sig själv är också en Gudstillit!

Ikea grundades 1943 av Ingvar Kamprad när han var sjutton år gammal. 2010 fanns totalt 313 Ikeavaruhus i 37 länder och territorier. I Sverige finns totalt 17 varuhus År 1976 formulerade Ingvar Kamprad nio teser som sammanfattade hans gärning, organisation och den speciella ”Ikeaanda” som enligt Kamprad genomsyrar företaget. Dokumentet innehåller sortimentsregler, strategiförklaringar och hans vision för företaget. Teserna lyder i punktform: 1. Sortimentet – vår identitet 2. Ikeaandan. En stark och levande verklighet 3. Vinst ger oss resurser 4. Att med små medel nå goda resultat 5. Enkelheten är en dygd 6. Linje annorlunda 7. Kraftsamling – viktig för vår framgång 8. Att ta ansvar – en förmån 9. Det mesta är ännu ogjort. Underbara framtid! (källa Wikipedia)

Hos oss är det en merit att träna en ny kollega till att bli bättre än mig själv, säger Karin Bergman. I höst medverkar hon vid stiftets medarbetardagar.

17


18


Stig Linde, diakon och forskare:

Granskningssamhället formar våra församlingars identitet Text: Pelle Söderbäck, Foto: Jonas Eriksson

– Vi lever i ett samhälle där kvalitet garanteras genom olika former av granskning. Detta påverkar också den lokala församlingen, dess aktivitet och identitet! Det omgivande samhället har ett granskningssystem som kyrkan saknar. Vi har nästan ingen koll alls på kärnverksamheten Det säger Stig Linde, diakon, socionom och forskare som i höstas disputerade med en avhandling om ”Församlingen i granskningssamhället”. Här har han undersökt vad som händer när moderna modeller för granskning och kvalitet ska implementeras på mångsekelgamla organisatoriska traditioner. – Det är en spännande fråga hur organisationer som inte är vinstdrivande ”mäter” sina resultat.

T

ermen ”granskningssamhället” har Stig Linde hämtat från den brittiske ekonomiprofessorn Michael Powers som talar om ”the Audit Society”, ett samhälle där kvalitet garanteras genom jämförelser av prestationer och av granskningar. Powers pekar på en tendens som inte bara innebär ökad dokumentation och många granskare, utan också att verksamheter utformas så att de ska bli möjliga att granska. – Det finns en spänning mellan ett målre-

insatser. 1963 invigdes kyrkan, församlingen blev sin egen och med sin egen anställda personal och administration. – I många städer växte det fram stadsdelskyrkor med egen personal och här skulle förutom präst och musiker finnas en vigd diakon. Det professionella diakonala är i hög grad ett stadsfenomen.

Granskningssamhället, med sitt tryck på redovisning, driver också på mot en ökad professionalisering. – Diakonin som fenomen formades av diakonisällskapen som grundade diakoniinstitutioner och stadsmissioner. När den under 1900-talet alltmer blev en församlingsprofession kom den att bli laterat marknadstänkande där vi organien mix mellan gammal folkrörelse och serar oss och mäter resultat i relation till professionell diakoni. Den vigda diakonen vad vi planerar i förväg och den klassiska behöver idag både hantera rörelsen och ideella organisationen som i en verksamde professionella kraven. hetsberättelse efteråt berättar och bekräf– Vi har dels de professionella tjänsterna. tar det vi gjort, menar Stig Linde. Och vad Om en människa söker samtalsstöd räcker är en församling – en social rörelse eller det inte med att vi bara annonserar ut en institution som producerar gudstjänster. Vi behöver också tjänster? erbjuda samtalsmottagningar, familjerådgivningar. SamI sin avhandling tidigt har vi våra syförbeskriver Stig De kyrkoherdar som eningar och sociala Linde kyrkans gemenskaper där tar till sig de nya sätten att personella ”alla är med”. Som styra sin församling gör det för att tillväxt under församling måste vi 1970 – 80 tastärka sin auktoritet som kompeten- hantera båda dessa let. Från 1971 världar och de har ta verksamhetschefer. Rollen liknar då SCB började helt olika sätt att statistikföra kyrtänka. mer den moderne VDn än den kokommunal andlige ledaren. personal och I sin avhandling befram till 1990-talets skriver Stig Linde Svenska ekonomiska kris ökade kyrkan som en ”platt hierarki”. antalet anställda i Svenska kyrStift och församlingar värnar sin självkans församlingar med 80 procent, antalet ständighet och den nationella nivån har en diakonala medarbetare med över 300 (!) relativt svag identitet. När t ex en motion procent. till 2006 års Kyrkomöte föreslog en utred– Ett typiskt exempel på förändringen är ning om att införa ett kvalitetsledningssysen församling som Johannelund i Linkötem i Svenska kyrkan så avslogs motionen ping. Från början en del av domkyrkoförmed motiveringen att ”initiativet måste samlingen med gudstjänster i en källarlokal komma från den enskilda församlingen ”. och där församlingslivet bars av lekmanna– Bilden av kyrkan är att den är hierar-

19


kisk, vilket den inte är. Ta t ex frågan om kistkrossningarna i Vännäs. Media och det omgivande samhället ville ställa Ärkebiskopen till svars trots att han egentligen inte har någon möjlighet att påverka frågan. Det är den lokala församlingens fråga. – En lokal församling granskas idag noggrannare i sin egenskap av arbetsgivare, kulturminnesvårdare eller fastighetsägare än som kyrka. Det omgivande samhället har granskningssystem som kyrkan saknar.

20

– Den interna kyrkliga granskningen finns egentligen inte, menar Stig Linde. Biskopsvisitationer och församlingsinstruktioner fungerar inte granskande. Det betyder att vi har nästan ingen koll alls på kärnverksamheten. I och med förändringen av relationen till staten upphörde de formella begränsningarna för Svenska kyrkan att ägna sig åt vård, skola och omsorg. Höstens kyrkomöte bejakade också den lokala församlingens möjlighet till näringsverksamhet. Finns det då en risk att kyrkan bara blir en utförare i den kommunala köp- och säljorganisationen? – Det kommer i alla fall inte att gå så fort. Tröskeln är för hög för de flesta lokala församlingar. Men den politiska retoriken säger att man vill ha en mångfald av aktörer. Och om staten vill att olika aktörer ska driva verksamheter ska givetvis också vår profil synas. Men detta ska göras professionellt. Och tyvärr saknas en

nationell kompetens för att backa upp detta. Här skulle vi istället kunna dra nytta av den kompetens som finns hos våra diakoniinstitutioner och våra stadsmissioner. – Diakonen måste kunna beskriva sitt arbete på ett sådant sätt att de värden vi vill utveckla blir synliga; ”det är detta som är vårt bidrag”. Det gäller att hitta det församlingen är lämpad för. Men har vi ingen profil blir det bidragsgivarens mall som kommer att gälla. Granskningssamhället har också påverkat församlingens ledningsstruktur. De kyrkoherdar som tar till sig de nya sätten att styra sin församling gör det för att stärka sin auktoritet som kompetenta verksamhetschefer. Rollen liknar mer den moderne VDn än den andlige ledaren. Och här skulle Stig Linde vilja forska vidare. – I andra organisationer har man valt ett delat ledarskap. Teatern har en VD och en konstnärlig ledare, i vården finns administrativa chefer och chefsläkare. Och ofta finns en konflikt mellan dem! Kyrkan går emot den trenden och vad det innebär borde vi titta närmare på. Att vara kyrklig ledare idag är att hantera organisation. – Samtidigt blir det diakonala arbetet också alltmer knutet till församlingen som organisation. Medan den ”oorganiserade diakonin” finns kvar i den vanliga medmänskligheten.


Vem ska ha omsorg om de fattiga? Frågan har debatterats i alla tider. Under medeltiden sågs ”den fattige och dåren” som Gud närstående och till dem skulle man ge allmosor. De goda gärningarna gagnade också givaren, de räknades till godo på domens dag. Men synen förändrades. Luther förordade förbud mot tiggeri och menade att varje stad och socken skulle själv sörja för sina fattiga. Redan under medeltiden togs kyrkans ansvar för fattigvården över av hospital och helgeandshus. Oftast under kyrklig ledning men med ett borgerskap som garanterade ekonomin och som dikterade ramarna.

1

686 års Kyrkolag stadgar att ”Kyrkoherden skal tilse, at the husarme och tiggare i hans Sockn ej lemnas oförsörgde” och pekar därmed ut en person som tydligt ansvarig. Men hela socknen skulle bidra med gåvor och avgifter till fattigkassan. I en kunglig kungörelse 1788 gavs församlingen rätten att vägra ta emot en person som skulle komma att belasta fattigvården. En växande del av befolkningen ägde ingen egen jord att bruka och rädslan för de fattiga ökade. I 1847 års fattigvårdsförordning fastslogs socknarnas skyldighet att ”lemna nödtorftig wård” . Ansvaret lades på sockennämnden, en markering att fattigvården var en borgerlig uppgift och inte en kyrklig. Arbetsfördelningen mellan den borgerliga

och den kyrkliga kommunen blev allt tydligare under 1800-talet. Eftersom kyrkoskatten var en skatt och inte en medlemsavgift var det viktigt att skilja ut till vilka ändamål den kyrkliga respektive borgerliga skatten skulle användas. Diakonissor kunde anställas som prästens medhjälpare men inte i fattigvården. Den var kommunens ansvar. Yttre nöd fick inte avhjälpas med kyrkoskatten. När diakoniinstitutionerna växte fram med tysk influens i mitten av 1800-talet var det för att hitta en ny roll för kyrkans sociala arbete. En viktig drivkraft var kritik både gentemot Svenska kyrkan och mot filantropin. Mot kyrkan för dess förstelning, mot filantropin för att den inte identifierade fattigdomens rot, synden.

Alva Myrdal höll som statsråd ett tal vid kyrkans riksmöte för diakoni år 1970 och menade att det är lätt för församlingen att hamna i ”ett dubbelbottnat stämningsläge” – dels stoltheten över vad de uträttat, dels besvikelsen att inte längre ha ansvaret. Med detta kan man med viss fog säga att Alva Myrdal avtackade kyrkan för dess socialvårdande insatser. Med kyrkans förändrade relation till staten har förutsättningarna förändrats. Nu finns inte länge några formella begränsningar för Svenska kyrkan att ägna sig åt vård, skola och omsorg. Samtidigt har ett förändrat synsätt i samhället inneburit att många andra aktörer än de offentliga finns på den sociala arenan. Även statliga utredare uttrycker en förväntan på trossamfunden. I utredningen ”Staten och trossamfunden” (SOU 1997:55) skrivs bl a att ”genom att ge människor andligt stöd, inspirera människor att öka sin etiska medvetenhet och genom att effektivt lösa sociala problem kan trossamfunden bidra till harmonin i vårt demokratiska samhälle.” (källa Stig Linde: Församlingen i granskningssamhället, Lunds universitet 2010)

Foto: Storbritanien 2011

Från fattigvård till samhällsaktör

Efter hand blev ”diakoni” ett begrepp i de lokala församlingarna, om än i dess periferi. Församlingens verksamhet var reglerad i lag medan verksamheter som mission och diakoni organiserades i föreningsform. Diakonin blev ”icke-institutionell”. I förarbetena till 1961 års församlingsstyrelselag konstaterades att en församling bara kan bedriva social verksamhet om denna syftar till själavård.

21


Kyrkkaffe och saliga soppor Med böcker som ”saliga soppor”, ”bästa bullarna ” och ”perfekta pajer” har Anna Braws serie av enkla matböcker nått långt in både i församlingshemmens kök och i många svenska hem. Som kronan på verket finns ”Kyrkkaffe – bullar, böner och berättelser” som från början var tänkt i en ganska liten upplaga men som sålts i mer är 35 000 exemplar och som i vår kommer i en ny upplaga. Eller rättare sagt två. Ett presentvänligt klotband och ett enklare köksvänligt mjukband. också med ett kyrkkaffe, att man får känna Vad är hemligheten bakom dessa storsälsig alldeles, alldeles välkommen . jare Anna Braw? – Jag tror det är att många hittar sin egen Du ha också satt ihop en bok om syförenverklighet i Kyrkkaffe-boken. Vi sände ut ingar ”Kärlek , nål och tråd”. Berätta! en fråga och fick en respons – Vi gjorde på samma sätt som vi inte kunde drömma om. med kyrkkaffeboken. Sände ut Recepten och minnena en inbjudan till syföreningar strömmade in. KyrkTräffa att berätta om sitt arbete kaffet är ett frivilligarAnna Braw och sin historia. Människor bete som är stort och på Finnåker berättar och det blir en bok. viktigt men som ofta 21 maj Det var oerhört inspirerande. inte syns. Det finns en charm som är nästan svår att beskriva. Som den Du har sagt ungefär syförening som berättade att man att kyrkkaffet är som en ville föryngra sig och ”därför sände ut en försmak av den stora festen i himinbjudan till ortens alla 70-åringar”. Det är en melen. Är det så? bok om vardagskreativitet i det godas tjänst. – Ja, jag tror det. Det är väl det allra finaste

22

Har syföreningarna någon framtid? – Ja visst. Den handlar mer om formen. Många yngre tvekar att binda upp sitt engagemang i föreningsform. Därför växer det istället fram verksamheter som till exempel stickcaféer. Det finns faktiskt också minst två virtuella syföreningar på nätet. Hjälpstickan som stöder Stadsmissionen och Stickhjälpen till stöd åt barnhem i Lettland. Både med en otrolig uppslutning! Du har också blivit bloggare med en egen kyrkkaffeblogg. – Jag är nog inte någon större bloggkändis. Men det är en kul form och roligt med den respons som blir. Vi får se om och hur den utvecklas.


Montage: Ă…ke Paulsson

23


Karl Cederqvist Några huvudpersoner Jan Jansson och hans hustru Brita Christina Andersdotter torpare i Willboda,Djupdalen. Tillsammans fick de sju barn varav Carl är nummer tre. Båda avled den 25 januari år 1894 i influensa. Per August Ahlberg pastor och missionsledare. Prästvigd i Linköping 1847 som 1875 flyttade till Örebro där han startade skolverksamhet. På hans gravsten står det ”De som många undervisa till rättfärdighet skola lysa som stjernor i evighet”.

Torpet utanför Fellingsbro där Karl Cederqvist växte upp.

Onesimus Nesib hette från början Hika, ett oromonamn som betyder ”översättare”. En friköpt slav som 1876 – 81 studerade vid Johannelunds missionsinstitut för att sedan återvända till gallafolket. 1899 översatte han hela bibeln till Gallaspråket.

Den 28 oktober år 1854 fick torparen Jan Jansson i Willboda, Djupdalen och hans hustru Brita Christina Andersdotter sitt tredje barn. En liten Carl som enligt tidens sed döptes redan dagen därpå med ”Torpare Anders och Hustru Maria Carlsdotter i Karlstorp, Glanshammar Socken samt drängen Per Magnusson i Finnhygget och pigan Carolina Ersdotter” som dopfaddrar. Ingen kunde då ana att denne Carl, torparsonen från Finnåkersbygden, skulle bli en av de tidiga grundarna till det som idag är en av världens största lutherska kyrkor, Mekane Yesus – kyrkan i Etiopien. fanns han på Finnåkers bruk, det som idag är en av Västerås stifts kursgårdar. Han var också engagerad söndagskollärare i Finnåker. År 1875 antecknas han dock i husförhörslängden som ”kasserad”, han hade vid mönstringen ansetts som oduglig till krigstjänst.

Karl Cederqvist från början Carl Jansson. Torparson och snickarlärling som kom en dag för sent till Addis Abeba och därför förlade hela sin livsgärning där. Sjukvårdsutbildad lärare, missionär och människovän.

24

”Hemmet var fattigt och Cederqvist växte upp i försakelse och umbäranden”, skriver missionsvetaren Nils Hylander i en skrift om Karl Cederqvist. Kanske var det så livet såg ut för en torparfamilj i västerbergslagen mot mitten av 1800-talet. Carl, som på den tiden i efternamn omväxlande hette Jansson eller Johansson, försörjde sig som dräng och snickarlärling. Bland annat

Men livet ville annorlunda med Carl Jansson som någonstans mot slutet av 1870-talet byter efternamn till det lite mer bibliskt klingande Cederqvist. Förnamnets stavning blir också alltmer Karl, inte Carl. Han beger sig till Örebro där han fått arbete på en snickerifabrik. Här träffar han på Per August Ahlberg, pastor från Småland, som flyttat till Örebro och startat en korsskola. ”Pastor Ahlberg betraktade


Så här ser torpet ut idag med sin nya fasad., men bakom den anar man de ursprungliga stockarna. det som sin särskilda livsuppgift att taga reda på och till arbete i Guds rike utbilda gudfruktiga och fattiga ynglingar, som stodo ensamma i världen och ej på annat sätt kunde komma fram”, skriver Nils Hylander, och den beskrivningen passade utmärkt på Karl Cederqvist.

Men Afrika, Onesimus och gallafolket finns kvar i Cederqvists hjärta och när han sommaren 1893 får höra att en ny gallaexpedition är på gång skriver han till EFS missionsstation i Gheleb med frågan ”är jag för gammal att gå till Galla?”.Tvärtom, Cederqvist utnämns till ledare för denna fjärde gallaexpedition. Efter tre tidigare misslyckade försök vill man nu försöka en ny väg via staden Lamu på Zanzibarkusten. Inte heller detta lyckas, men Cederqvist stannar i Lamu. I väntan på den väg som aldrig öppnas grundar han en missionsstation i Kismayu på Somalikusten. Det är ett praktiskt arbete och hans gamla kunskaper som snickarlärling i Finnåker kommer väl till pass. Han återvänder till Sverige först år 1902.

Från Ahlbergs korsskola fortsätter Cederqvist därför år 1879 sina studier på Johannelunds missionsinstitut, Evangeliska fosterlandsstiftelsens (EFS) pastors- och missionärsutbildning. EFS, som är en väckelserörelse inom Svenska kyrkan, sände missionärer till bland annat Östafrika. Cederqvist fortsätter sin gärning som söndagskollärare även här och hans nit beskrivs av studiekamraten L.E. Karlsson med

Karl Cederkvist fotograferad i Stockholm. orden ” Han var en varm vän till barn och skolkade icke som lärare i söndagsskolan, även då isen på Ulvsundasjön var ytterst svag; med tillhjälp av ett medfört bräde tog han sig över till Huvudsta. Han var varmt gudfruktig men icke svärmisk och trodde på Guds rikes säkra framgång”. Men framförallt knyter Karl Cederqvist under sina år på Johannelund internationella kontakter. En av hans vänner och studiekamrater heter Onesimus Nesib, en friköpt slav från gallafolket som av EFS sänts till Sverige för utbildning. Kontakten med Onesimus blir avgörande för Cederqvists framtid, även om ingen av dem kanske anade det då.

Att det kunde gå våldsamt till på Johannelund vittnar det här klippet om.

I november år 1885 prästvigs Cederqvist i Härnösand ”för tjänstgöring å utrikes ort” och efter en kort tid som vice pastor i Ströms socken beger han sig iväg som sjömanspräst. Först till Hamburg, sedan Liverpool och från 1888 till Grimsby.

Men hans gode vän Onesimus har inte gett upp gallafolket och året därpå uppmanar han Cederqvist att följa med på en sjätte gallamission. Cederqvist accepterar och beger sig iväg mot Addis Abeba. På vägen genom Europa hinner snickarlärlingen från Finnåker inspektera några av Europas katedraler. Kölnerdômen beskriver han som vacker medan han har svårare att uppskatta katedralen i Milano ” den är alltför prålande för att tilltala en nordens son. Jag tror inte ens en katolik från Sverige eller norra Tyskland skulle tilltalas av denna halvdunkla, av guld och målningar överdragna koloss”. Inte heller Peterskyrkan i Rom får Cederqvists uppskattning, ” det kostar nog miljoner att enbart underhålla den. Ett och annat av konstverken tilltalade mig, men ingenstädes i kyrkan kände jag mig böjd för tillbedjan”.

Resan drar ut på tiden. När Karl Cederqvist den 29 mars 1904 kommer till Addis Abeba får han veta att Onesimus beslutat sig för att inte vänta längre utan givit sig iväg – dagen innan. 25


Cederqvist är i dålig kondition, han är sjuk i malaria och dysenteri, undernärd och får efter några dagar även smittkoppor. I Addis möter han en växande stad med stor internationell påverkan och han beslutar sig för att stanna. Karl Cederqvist är bostadslös, flyttar mellan tillfälliga boenden och ägnar sig åt bibelarbete, undervisning och arbete med barn. Redan 1892, inför sitt första Afrikabesök, fick han en sjukvårdsutbildning i England och nu kommer den åter till användning. Bristen på sjukvård, framförallt bland fattiga, är stor och snart sprids ryktet i Addis Abeba att den nye svensken tar emot patienter. Verksamheten växer snabbt, I början av år 1908 behandlar han i genomsnitt 30 patienter per dag, när han summerar år 1908 har han ensam över 6000 registrerade patienter. Många av dem bärs på enkla bårar och lämnas bara på gatan utanför hans enkla mottagning. Han slutar föra statistik. Han orkar inte, hinner inte utan skriver att ”jag sörjer djupt i hjärtat om jag skulle tvingas avvisa någon, det finns knappt någon annan läkare att tillgå”. Cederqvist ser alla lika, rik som fattig . På hans mottagning finns inget annat kösystem än att man tas emot i tur och ordning. En aristokrat kan inte köpa sig en bättre plats i kön. Tiggaren har samma rätt till lika behandling. Därför tappar han också en gång sitt tålamod och slänger

Kung Oscar I:s begäran till Domkapitlet i Härnösand om prästvigning för Karl Cederqvist

26

Den fjärde Gallaexpeditionen. Cederqvist tvåa från vänster.

Hans sociala engagemang växer. I sina brev och rapporter betonar han att all social orättvisa är emot evangeliet och emot hans syn på rättvisa, ärlighet och mänsklig värdighet. Därför fortsätter han att utan Drömmen att också bygga upp en skolkostnad ge fattiga fri medicinsk vård även verksamhet skjuts ständigt på framtiden. om budgeten dras över. Därför Den medicinska verksamhevägrar han att låta den ten slukar hans tid, han Hans sociala välbärgade få företräsaknar en bra lokal de i kön. Cederqvist och han möter engagemang växer. I sina kritiserar också motstånd från brev och rapporter betonar han öppet lokala den officiella att all social orättvisa är emot evangkyrkliga ledare kyrkan som som accepteinte vill att eliet och emot hans syn på rättvisa, rar rådande modern ärlighet och mänsklig värdighet. Därför orättvisor. I ett undervisning fortsätter han att utan kostnad ge brev daterat juni ska introdu1909 beskriver ceras. Men fattiga fri medicinsk vård även han hur slaveriet redan 1906 om budgeten dras över. slår hårt mot kvinnor. startar CederSexuella övergrepp qvist en skolverkmot unga flickor, familsamhet som med jer som slås sönder då unga tiden ska växa. Hans elever mödrar säljs till nya slavägare. Han utmanar blir också börjar till en församling och missionsstyrelsen i Stockholm att ta ett när hans vän Onesimus inbjuds att aktivare ansvar, att sända fler missionärer. predika på lokalspråk mångdubblas Men han får inget stöd, utan arbetar vidare skaran gudstjänstbesökare. ensam. Efter gudstjänsten leder Karl CederÅr 1912, efter 8 år i Addis Abeba, får han qvist söndagsskola för traktens barn, äntligen en tomt där han kan börja bygga precis som han en gång gjort på bruket i en mer stadigvarande bas – en plats för Finnåker. handgripligen ut en välbärgad patient som ifrågasätter varför tiggare kan vara före honom i kön.


I november år 1918 utbryter en pestartad influensa som drar över hela landet och skördar tusentals offer. Den brittiske diplomaten C.F. Rey beskriver hur människor i Addis Abeba ”dör som flugor”. Bland de första som avlider finns flera av stadens totalt elva läkare. Även om Karl Cederqvist inte hade någon formell läkarutbildning ägnar han nu all sin tid åt att gå från hus till hus för att bistå sjuka. Sakta bryts han också själv ned av ålder, slit och sjukdom.

En amerikansk läkare Thomas Lambie har beskrivit Cederqvists verksamhet; ” De levde tillsammans , åt tillsammans, studerade tillsammans, lekte tillsammans – den gamle mannen och de unga pojkarna – och de vandrade tillsammans i bergen. Han var en envis gammal man så när någon av barnen inte orkade gå bar han dem eller lät dem rida på hans gamla åsna. Hade man någonsin sett detta förut i Abbesinien – en vit europé som går till fots medan en liten infödd pojke får rida på hans åsna?”

Tack till: • Karin Jyrell för all arkivforskning • Anders Westberg Villboda gård för kartläggning av Karl Cederqvists födelsetorp mm

den engelska legationen… (begravnings) akten förrättades av kapten Bentinck och bevistades av mig och en annan medlem av engelska legationen. Många vänner och alla gossarna vid missionsstationen voro närvarande”. I 1919 års död- och begravningsbok för Fellingsbro finns sålunda noterat: November 11 Carl Cederqvist, Missionär, Prästvigd. Å församlingen skriven. Dödsorsak: slag. Dödsort: Addis Abeba, Gallaland, Sydafrika. Dödsattest inkom 1920 01 29.

Foto: Jonas Tamiru

I sin dagbok från februari år 1919 noterar han att han är för trött och sliten för att orka arbeta. I ett brev daterat den 18 november 1919 till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen undertecknat av den brittiske vice konsuln En av Onesimus stora bidrag var att C. H. Cane kommer så beskedet; översätta Nya Testamentet till Galla. ”det är med djupt beklagande jag nödgas bekräfta pastor Karl Cederskydd och stöd. Nu kan han qvists död. Han sörjes av en också börja bygga upp en mycket stor vänkrets av Hör mer strukturerad verksamalla nationaliteter i Addis mer om het av sjukvård, underAbeba som hyser en Cederqvist visning och gudstjänst. varm beundran för hans på Finnåker Elevantalet fördubblas på storartade verksamhet bara några år och han lär 21 maj! här… Pastor Karl Ceupp lokala lärare. derqvist fick ett slaganfall omkring en vecka före sin Dagarna är långa, men struktudöd och vårdades av läkaren vid rerade.Vid soluppgången kliver han upp, lagar frukost till sina internatelever innan de äter tillsammans. Efter en kort morgonbön startar skolan med undervisning i bibelkunskap, amarinja, engelska, historia, geografi, naturvetenskap, hygien och sång. Medan de lokala lärarna sköter förmiddagsundervisningen tar Cederqvist emot patienter. Om möjligt går han på eftermiddagen över till skolverksamheten, ibland ägnas eftermiddagen åt hembesök bland alltför sjuka patienter. När kvällen kommer vårdar Cederqvist trädgården, skriver brev och läser teologi. Han sover sällan mer är några få timmar varje natt.

Källor: • Arén, • Gustaf Envoys of the Gospel in Ethiopia Borås 1999 • Hofgren, Allan Med Gud och hans vänskap Stockholm 1956 • Hylander, Nils Karl Cederqvist – en banbrytare för Gallamissionen Stockholm 1920 samt diverse arkivmaterial

Karl Cederqvists grav i Addis Abeba.

27


Moderkyrkan i Addis Abeba år 2011

Karl Cederqvists brunn i Addis Abeba.

En brobyggare År 2004 firades i Etiopien 100-årsminnet av Karl Cederqvists ankomst till Addis Abeba. Predikant vid firandet var Ezra Gebremedhin, generalsekreterare i Mekane Yesuskyrkan 1993-1996 och sedermera docent vid Uppsala universitet. Han beskrev Spannarbodasonen bland annat med följande ord; ”Enligt Gustav Arén startade Cederqvist sin djupt efterlängtade resa från staden Dire Dawa i sydöstra Etiopien till Addis Abeba den 4 juli 1904. Han var så pass sjuk att han bad sina medresenärer att binda honom fast vid sadeln på mulåsnan på vilken han skulle färdas till huvudstaden på höglandet. Han ville helt enkelt inte missa chansen att komma till mål.

28

Han var en oerhört hängiven Kristi tjänare. En evangelisk munk i ett land med tusentals ortodoxa munkar. Han var en verklig brobyggare mellan olika språk och kulturer, inte bara med tanke på Sverige och Etiopien, utan också med tanke på olika folkgrupper i Etiopien. Han var en brobyggare mellan fattiga och rika, män och kvinnor, unga och gamla, lärda och analfabeter. Och han gav upphov till lärjungar som blev inte bara lärare och sjukvårdare utan också tjänstemän i Etiopiens hov och förvaltning. ”


stift – sterås i Västi ft – lskapetrås iska säl ftshistorlsk apet i Väste – Sti toriska säl – Stiftshis

ens

g Förändrin vindar

58-2008

stift 19 Västerås

rg

il Ytterbe

Claes-Bert

1

Är du intresserad av historia? Vill du veta mer om Svenska kyrkan i Västerås stift? Då är kanske

Stiftshistoriska sällskapet s Den myndige prosten Acreliu och n Lindbom Den ryktbare hovpredikante

anpräst i Västerås stift, bland Hans Lindqvist har varit i Liberia. den Lutherska kyrkan nat i Fellingsbro, och i till boken: Han skriver i förordet ett par 1700-tals ”Det är värt att lyfta fram var ur glömskan. På sin tid präster från Västerås stift de. , ifrågasatta och uppskatta de välkända och omtalade på prästlängderna i Idag är de anonyma namn Men jag har kyrkor. Köpings Fellingsbro och blivit god vän med dem.”

Vill du veta mer? Tag kontakt med Britas Lennart Eriksson (ordförande) 021-17 85 32 eller Göran Broås (sekreterare) 021-17 85 17.

Kommande bok Ytterliggare en bok i skriftserien är planerad. Den innehåller den spännande berättelsen om Karl Cederkvists liv och gärningar samt berättelsen om Gallamissionen och framväxten av Mekane Yesus kyrkan i Etiopien. En sann historia i bästa Indiana Jonas stil. Vill du vara säker på att få ett eget exemplar kan du förhandsboka ditt exemplar via e-post: goran.broas@ svenskakyrkan.se

– Stiftshistoriska sällskapet i Västerås stift – – Stiftshistoriska sällskapet i Västerås stift –

Karl Cederkvist Mannen

Myten Gärningen

1

Hans Lindqvist

Böckerna i skriftserien finns till försäljning genom webbshopen på Västerås stifts hemsida. Sällskapet har även egen information på hemsidan (under fliken verksamhet): www.svenskakyrkan.se/vasterasstift

ikanten Lindbom

För att engagera fler i stiftshistoria har styrelsen nyligen beslutat om att ge ut en småskriftsserie. Många förtroendevalda, kyrkvärdar, anställda eller kyrkligt intresserade personer sitter inne med kunskap el-

ler egen forskning kring något eller någon som även kan ha ett värde för andra.

och Den ryktbare hovpred

Två böcker har hittills kommit ut i sällskapets skriftserie, nämligen Förändringens vindar, Västerås stift 1958 – 2008 av ClaesBertil Ytterberg och Nådens ordning – Hållams Nils Nilssons målningar i Rättviks kyrka av Sune Garmo. En tredje bok av Hans Lindqvist kommer ut under våren 2011.

– Stiftshistoriska sällskapet

i Västerås stift –

Den myndige prosten Acrelius

Stiftshistoriska sällskapet i Västerås stift bildades hösten 2008 och sällskapets uppgift är: att väcka, främja och stödja intresset för studier och forskning rörande Västerås stifts historiska utveckling (från 1 § i stadgarna)

något för dig!

Den myndige prosten Acrelius och

Den ryktbare hovpredikanten Lindbom 1700-talet två färgstarka präster på ro med anknytning till Fellingsb Hans Lindqvist

Medlemsskap Medlemskap i sällskapet kostar bara 50 kronor per person eller församling och år och betalas in på stiftets plusgiro: 5 35 71-6. Ange Stiftshistoriska sällskapet samt namn, adress och e-postadress. Om du går med i sällskapet nu får du även den rykande färska boken ”Den myndige prosten Acrelius och Den ryktbare hovpredikanten Lindbom” av Hans Lindqvist. Detta erbjudande gäller naturligtvis även gamla medlemmar som förnyar sin årsavgift!

29


Foto: Pelle Söderbäck

Joel Sjöroos, Linn Fröding, Sanna Jansson, Kristin Gerhardsson och Malin Bergsten – fem Frövibor som vill se mer satsning på unga.

Satsa mer på oss unga, men också på gamlingar! Tio minuter med tåg till Örebro. Ungefär 3000 innevånare. De flesta jobbar på Korsnäs Frövi eller Frövifors som det heter i folkmun. Fröviskolan finns från förskola till och med årskurs nio. Bästa ”hänget ” är på järnväggstationen – den är nästan alltid öppen. Hur är det att vara ung i Frövi? Text: Pelle Söderbäck Vi träffas en onsdagseftermiddag på församlingshemmet som ligger rakt över gatan från Fröviskolan. Joel, Linn, Sanna, Kristin och Malin känner sig hemma i lokalerna. Aktiva i Svenska kyrkans Unga, de flesta av dem uppvuxna i församlingens barn- och ungdomsverksamhet och nu engagerade i konfirmandarbetet. En som konfirmand, tre av de andra som assistenter. Hur är det att vara ung i Frövi? – Hur många är det som ens vet var Frövi ligger, suckar Sanna. – Om man säger att man är från Frövi får

30

man oftast frågan om det ”är det där lilla samhället mellan Örebro och Lindesberg?”, förtydligar Kristin. – Alla känner alla, lite tråkigt att man sällan får bilda sig en egen uppfattning, säger Malin. Man får höra allt i förväg. Men det lilla samhället till trots, eller kanske just därför, är de alla aktiva på olika sätt. Linn i brukshundsklubben där hon nästa år ska plugga till instruktör, Joel som spelar Ultimate frisbee (en stor sport på orten) och Kristin som helst vill hålla på med hästar och som sörjer att ridskolan i Ullersäter stängde. Föreningslivet finns, även om en del läggs ned eller flyttar till Lindesberg. Men

vad de alla saknar är en plats för att bara kunna träffas - utan fixerade aktiviteter. Fritidsgården ,som sköts av skolan, är öppen en kväll i veckan och församlingshemmet med Svenska kyrkans Unga likaså. – Vi skulle behöva något som är öppet varje dag, menar Linn. En plats där man bara skulle kunna sitta och hänga, bara träffa folk. Nu är det järnvägsstationen som är den bästa platsen. Alla utom Linn slutar nian till våren och gör nu sina gymnasieval. Det betyder pendling från Frövi, till Lindesberg eller kanske ännu hellre till Örebro. Kommer de tillbaka till Frövi, kommer de att bo där som vuxna? – Nej, jag kommer inte att bo i Frövi, säger Sanna. Jag vill bli polis och i Frövi finns inte ens en polisstation. – Man flyttar dit där det finns jobb, menar Joel. De har alla konfirmerats (utom Linn som just nu är konfirmand), och ser det som


Var skulle då Joel, Linn, Sanna, Kristin och Malin satsa kyrkans resurser om de fick bestämma? – Satsa på ungdomar, svara Joel snabbt. Det finns inte mycket att göra här! – Och finns det inget att göra är man bara ute och driver, inflikar Kristin. – Man skulle hjälpa alla barn med vad de behöver, menar Linn. – Satsa mer på musik, vill Malin. Gärna en kör för unga. Just nu finns körer för barn och för gamlingar. – Så ska kyrkan vara bättre på att tala om vad vi gör, menar Sanna. Man skulle behöva komma ut mer bland folk! Men inte bara satsningar på unga. Efter en stunds samtal lyfter de också situationen för de äldre.

Foto: Google Earth

något positivt. Vägen till konfirmationen handlar om tidigare engagemang och om personliga kontakter. – Jag är i kyrkan så ofta, säger Malin. Om jag inte skulle ha konfirmerats skulle alla tycka att det var jättekonstigt. – Jag känner också prästen Jimmy, fortsätter Joel. De är på gudstjänster då och då, oftast när de behövs i kyrkan av olika orsaker. Också gudstjänsterna känns rätt positiva även om det gärna ”skulle hända något mer än att någon bara pratar”. Med glädje berättar de om den gudstjänst som avbröts i mitten för fika eller när man aktivt fick göra olika trygghetsövningar under själva gudstjänsten. – Men julottan är jättetråkig, säger Sanna. Man får gå upp så otroligt tidigt!

Frövifakta Frövi är en tätort i Näsby församling i sydöstra delen av Lindesbergs kommun, Örebro län, Västmanland.I Frövi, som är en järnvägsknut är Korsnäs Frövi största arbetsgivare. I orten ligger också Näsby kyrka.Frövi var köping, Frövi köping fram till sammanslagningen med Lindesbergs kommun (31 december 1970).En av sevärdheterna är pappersbruksmuseet. (Wikipedia)

– Man ska nog ha nåt för gamlingar också. Så de får komma ut och träffa andra istället för att bara sitta hemma och tycka att det är trist att vara gammal. Dom är alla på väg ut i vuxenlivet. Med drömmar, frågor och förväntningar. Vad gör dom om 10 år? – Jag vet inte, svarar Joel. Jobbar väl antar jag. Kanske med drag-racing.

– Jag jobbar som kvinnlig polis, fortsätter Sanna. – Jag vill bli något skojigt, säger Malin. Kanske är jag världsbäst på piano. – Jag vill satsa stort, bli känd för något, drömmer Linn. Skriva en bok, bli regissör eller jobba inom mode. – Om tio år är jag just färdig veterinär, svarar Kristin utan att tveka. Jag vill satsa på det!

Inte Som Du Tror i ny skepnad Konfirmandkampanjen Inte Som Du Tror går in i ett nytt skede med ökad fokusering på en närvaro i de sociala medierna, speciellt på facebook. Adressen är www. facebook.com/intesomdutror. Alla hoppas vi naturligtvis på att vi kan befästa den lilla uppgång som förra årets konfirmationstatistik visade för första gången på länge.

Foto: Eva Dellemyr

Nytt för i år är nya fräscha färger på tröjorna som matchar vårens övriga trender. Dessutom har det tillkommit en del kampanjmaterial som tablettaskar, pennor och urtjusiga fair trade tygkassar. Allt går att beställa via webbshoppen på www. svenskakyrkan.se/vasterasstift. Vill du veta mer om kampanjen eller att din församling också går med ska du kontakta Eva Dellemyr på 021-17 85 35 eller 070-325 27 44 eller via mail eva.dellemyr@ svenskakyrkan.se

31


BIBELN

H

ur i hela världen kan vi hitta det vi saknar? Det finns en liten, liten berättelse som ger stora ledtrådar.

Foto: Photodisc

Om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat.( Luk 15:8-9 )

Min sopborstande Gud och jag Han är småbarnspappa, saknar egen tid, saknar sömn. Hon är medelålders, ensamstående, saknar en partner, saknar de barn hon drömt om men inte fått. Den äldre damen saknar besök, känner sig ensam. Det var länge sedan barnbarnet som hunnit bli ung vuxen hälsade på. Barnbarnet saknar känslan av mening i tillvaron, saknar riktning och ro och hans flickvän känner att hon tappat sin identitet, hon frågar sig: ”Är jag svensk eller libanes?” På gatan där flickvännen bor finns en uteliggare som saknar det gamla svenska välfärdssamhället och det hem han en gång hade. 32

Kvinnan saknar något. Hon är medveten om vad hon saknar. Hon sätter ord på det. Det är ett första viktigt steg. Ska något kunna förändras är det viktigt att problemet namnges. Annars blir problemet bara en klump i magen. Men det räcker inte att namnge. För att hitta det hon söker behöver kvinnan organisera sig. Hon behöver metoder, verktyg för att nå fram till förändring. Kvinnan väljer sopborsten och lampan i jakten på sitt mynt. Vilka metoder kan vi använda så att vi hittar det vi saknar? Kvinnan är systematisk, målmedveten och noggrann. Hon letar vidare, ger inte upp. Hon ser sitt hus med nya ögon, hon ser skrymslen och vrår som hon inte brukar se. Jag gissar att hon, medan hon städar, hittar en massa skrot och smuts som hon måste göra sig av med för att kunna fortsätta sökandet. Gamla minnen väcks till liv. De slitna fotbollsskorna under sängen kastar hon bort, hon försjunker i fotoalbumen hon hittar bakom pianot. Vad hittar du och jag då vi letar efter det vi förlorat? Finns det gamla oförrätter vi måste våga göra upp med, konflikter vi behöver närma oss? Finns det feltolkningar vi måste våga lämna? Kanske är det också så att vi mitt bland skroten hittar en del svar som vi glömt att vi hade. Till slut hittar kvinnan det hon söker. Då samlar hon sina vänner för att berätta var och hur hon hittade sitt förlorade mynt. Hon bjuder till fest. Hon delar sin kunskap och glädje. När firade vi i gemenskap senast en seger i vardagen, ett glatt återseende, en ljus framtid? Kvinnan med sopborsten kan ge oss en metod för att söka efter det vi saknar. I organisationsutveckling, personlig växt eller samhällsanalys kan vi använda oss av kvinnan och hennes metod.Kvinnan kan också hjälpa oss att se realistiskt på de situationer vi står i. Hon letade efter ett av sina tio silvermynt. De sju silvermynt hon troligen


Några ingångar till texten

Foto: Svenska kyrkan/IKON

• Samtala kring frågorna ”Vad saknar jag i mitt liv/ i min församling…? Hur kan jag hitta det jag saknar? Försök använda den metod som den sopande kvinnan använder för att namnge och finna det hon saknar.

Emma Gustafson har arbetat för Svenska kyrkan i Brasilien på ett ekumeniskt bibelcenter och texten har kommit till med inspiration därifrån. Mer bibelsamtals- och metodmaterial finns på www.svenskakyrkan. se (internationellt arbete – material att ladda ned – befriande bibel) redan blivit av med, de sju hon hade betalat i skatt, letade hon inte efter just då(sju silvermynt av tio är den troliga skatt man fick betala allt som allt till romarriket i Palestina på Jesus tid). Hon visste att hon inte skulle finna dem hemma hos sig själv, hur mycket hon än sopade. För att hitta dem skulle hon behöva andra metoder, andra tillvägagångssätt. Kvinnan med sopborsten är också en bild av Gud. Gud som fattig kvinna, Gud som sopar och sopar, med hucklet på huvudet. Gud som aldrig ger upp. Gud som firar med sina vänner då glädjerika ting sker. Min sopborstande Gud och jag går tillsammans genom livet. Vi letar efter det som är förlorat och gläds då vi hittar det. Men hur kommer det sig att denna Gudsbild så sällan lyfts? Kapitel 15 i Lukasevangeliet innehåller tre liknelser, Gud liknas vid en pappa som längtar efter sin son, en herde som söker sitt får och en städande kvinna som letar efter sitt mynt. Gudsbilder som talar om pappan och herden är oerhör t vanliga i det kyrkliga bildspråket, i konsten och i konfirmanddramerna. Men var tar den städande kvinnan med huckle på huvudet vägen? Städandet som en vardaglig, typisk kvinnosyssla. Städandet som ett, många gånger, lågstatusuppdrag. Att Gud identifierar sig med den som städar, vad säger det om Gud?

• Då texten lästes med en grupp kvinnor i Centralamerika sa en kvinna: ”Hon i liknelsen hade i alla fall egna pengar, det har inte jag, min man tillåter mig inte att arbeta.” En annan kvinna sa: ”Jag får visserligen arbeta, men då lönen kommer tar min man pengarna. Han dricker för mycket och pengarna går till hans sprit.” För kvinnorna i Centralamerika blir den städande kvinnan i liknelsen en bild för en kvinna som står på egna ben. Hon har tillgång till sin egen ekonomi, hon har makten över sitt eget liv. Hur ska de själva göra för att bli subjekt? För oss i Sverige, vad säger texten oss om makten över våra egna liv? • I Brasilien lästes liknelsen. Sedan berättades det att kvinnan inte var så rik som hon verkade. Av de tio silvermynten hade hon egentligen bara tre kvar, de övriga sju hade betalts i skatt. Ur det konstaterandet föddes diskussioner kring statens ansvar för sin befolkning, vad skatt egentligen ska användas till och överhöghetens maktmissbruk. Hur ser vårt samhälle i Sverige ut? Används vår skatt på ett bra sätt? På vilket vis kan vi som kyrka vara med och verka för att de offentliga resurserna används på ett bra sätt?

En metod för att läsa bibeln Det saknade Börja i det som saknas. Finns det något i livet som saknas och hur kan bibelns texter hjälpa till att finna det saknade? Finns det några tolkningar eller perspektiv som vi hitintills har saknat i mötet med bibeltexterna? Tända lampan Reflektera över vilken ”lampa” vi använder då vi läser bibeln. Den bibliska historiska kontexten och kunskap om textens tillkomsthistoria hjälper oss att förstå bibeltexterna. Men även livet och verkligheten behövs som belysning, för att få givande tolkningar på texterna. Livet och verkligheten är utgångspunkten då vi läser bibeln. Sopa, hitta damm Vilket damm och skrot hittar vi då vi städar bland våra tolkningar? Hur har genusperspektivet sett ut? Vem har haft tolkningsföreträde historiskt sätt? Har bibeln använts för att befria eller förtrycka i vårt land? Dammet står för feltolkningar och historiska belastningar på bibeltexterna. Vi måste våga se de tolkningar av bibeln som vi fått med oss som ett historiskt arv och göra oss av med de tolkningar som inte bejakar livet. Fira med vännerna Har det blivit prästernas ensak att tolka bibelns texter? I Brasilien säger man att alla människor är teologer, eftersom alla har kunskap om Gud. Det är i gemenskapen, då allas tolkningar får finnas med, som bibeltexten blir levande och får tydligast budskap till oss idag. Texten behöver inte alltid tolkas på mitt sätt. I ekumeniken, i gränsöverskridandet, i mötet med det annorlunda kan nya, spännande tolkningar ske. I nattvarden firas bibelordet i konkret gestaltning. Delad gemenskap, delat bröd och liv ger oss styrka att gå ut i vardagen och på nytt söka efter det vi saknar.

33


Knep & Knรฅp Konstruktรถr: Anders Caringer Illustrationer: Stefan Sonesson

34


Vinnare förra numret! Tack för många insända lösta Caringer-kryss och församlingsrebusar. Kryssvinnare blev Sören Ericson i Borlänge och rebusvinnaren heter Birgit Erlandsson i Stora Skedvi. Många förslag kom när det gällde vad biskopen säger till spegeln och vi valde som fyndigaste förslag ” Herre Gud vad jag är vacker!” insänt av Lars-Erik Brandt i Grängesberg. Här kommer nu nytt kryss, nya rebusar och ny pratbubbla. Bland vinnarna delar vi denna gång ut några exemplar av Anna Braws matböcker.

Herre Gud vad jag är vacker!

Vilken är församlingen? Gamla och nya församlingsnamn i Västerås stift

+

1.

Fel Rätt

_________________________

2.

_________________________

3.

_________________________

4.

_________________________

5.

_________________________

+

6

_________________________

Kontraktsprosten i Leksand i samspråk med en engelsk kollega. Men vad gör han? Lär ut rytmen i svenska danslekar? Visar hur stora myggor det finns i Dalarna om sommaren? Eller…? Fyll i pratbubblan. Den i vårt tycke fyndigaste formuleringen belönas med en bok.

Foto: Magdalena Sjöholm

Vad säger Fredrik Lautmann

Vinn matböcker av Anna Braw! Maila svaret på ”vilken församling” till pelle.soderback@svenskakyrkan.se. Samma mailadress för att sända in en bra formulering i ”pratbubblan”. Lös ”Caringers kryss” och sänd rätt lösning till Västerås stift /Magasinet/, Box 7, 721 03 Västerås. Vi drar vinnare för korsord och rebusar och letar fram den fyndigaste pratbubblan. Och delar ut matböcker. Senast den 1 maj vill vi ha bidragen/lösningarna.

35


Bildreportage:

Kurt Lindroth: Ur en församlingsfotografs arkiv

År 1941 fick Kurt Lindroth jobb hos kolonialgrossisten Rudhe&co. Yrkeslivet förde honom så småningom till Borlänge, ”stället där folk stannar och frågar efter vägen till Dalarna”. Här blev han aktiv i Jakobsgårdens verksamhet och under mer än 30 år har han dokumenterat verksamheten som frivilligengagerad fotograf i församlingen. – Jakobsgården blev den bästa fritidssysselsättningen, säger Kurt. Där har vi alltid känt oss välkomna. Vägarna ledde också till Rättvik och Stiftsgården. Först för att lyssna till Gerda Antti vid en författarhelg. Sedan som fotograf och som utställare. Under en 12-årsperiod ordnade Kurt och Borlänge fotoklubb 72 olika utställningar i Stiftsgårdens matsal. Magasinet har tillsammans med Kurt botaniserat i hans enorma bildarkiv. Njut av några bilder från en av Västerås stifts mest aktiva församlingsfotografer. Ett litet stycke lokal kyrkohistoria. ”Första gången frågade jag den tjänstgörande prästen om jag fick fotografera under konfirmandgudstjänsten. Det var OK om jag satte mig längst bak. Nästa gång, när de sett bilderna, sa man att ´du får röra dig fritt här i kyrkan´. Jag har aldrig tagit de officiella bilderna men när proffsen tackat nej har man ringt till mig.” ”Anna-Lisa Göransson som var ordförande i kyrkorådet frågade om jag inte kunde hitta på en verksamhet för gubbar. Så vi startade ´gubbfrukostar´. Vi höll på i nästan 15 år. Första gången var vi bara 10 deltagare men för varje gång kom det fler och fler.” ”Inspirerade av våra gubbfrukostar startade man kvinnoluncher. Men jag tror de hade för fin mat. Det blev för dyrt och lades ner efter ett tag.” ”Jussi Björlings barn bugar efter en konsert i Stora Tuna kyrka. Jussi ligger begravd på Stora Tuna kyrkogård. Han är aktuell i år, det är 100 år sedan han föddes.” ” Riddardubbning. Det var varje gång lika roligt att träffa Len Howard. Jag frågade alltid om jag fick fota och svaret var alltid att ´du får göra som du vill!`´” ”Vi hade kurser i hur man byggde fioler och nyckelharpor. Jag tror inte någon lyckades bygga en nyckelharpa men det här blev ändå en vilsam bild.”

36


37


”Jag har gjort många bildspel och ville göra ett om döden. Så jag besökte kyrkor, kyrkogårdar och åkte också till krematoriet för att ta bilder. Det är viktigt att våga prata om allt, också det som är svårt. Men det blev ett bildspel som nästan ingen ville se.”

38


”Göran Persson besökte Stora Tuna och helt plötsligt såg jag att han och kyrkoherde Åkerlund tog en promenad på egen hand. Jag följde efter med min kamera och en livvakt sa att jag skulle flytta mig. Jag svarade att det gör jag om jag bara får ta en bild först!”

”Stiftsgården besökte jag och min fru första gången vid en författarhelg. Och på den vägen blev det… En gårdsfest i mitten av 90-talet och en dopbild från Siljan.” ”Hingstsläppet i Böle är en fantastisk upplevelse. Att se unghingstar mäta sig och göra upp om rangordningen. Inte lätt att fånga på bild men det är mäktigt!”

39


Filmer värda att se Winters bone 17-åriga Ree beger sig ut på den kalla landsbygden i Missouri på jakt efter sin försvunne far. Som amfetaminlangare har han pantsatt sin familjs hus innan han lämnade dem i sticket. För Ree börjar nu ett farligt sökande i de kriminella kretsar som hennes pappa umgås med, men ingen vill hjälpa henne. Ree ger inte upp utan sätter sitt liv på spel för att söka efter sanningen trots en farlig och allt hotfullare stämning hos personerna i det lilla samhället. Hon möts av släktens lögner, undanflykter och hot då hon försöker hitta sanningen om fadern och hans försvinnande. Winter’s Bone är en amerikansk film från 2010, regisserad av Debra Granik. Filmen är baserad på Daniel Woodrell bok med samma namn.

Groupe Islamiste Armée.Två månader senare hittades munkarnas avhuggna huvuden vid en vägkant.”Mästerligt om munkars offer. I ”Gudar och människor” betalar sju franska munkar i Algeriet ett högt pris för sin tro. Filmen, som bygger på en sann historia, är ett genomarbetat mästerverk”, skrev Dagens Nyheter om filmen. Kommer i maj 2011 som dvd.

Tusen gånger starkare Signe är 15 år och går i nian. I klassrummet är hon nästan osynlig, det är killarna som dominerar. Men en dag kommer en ny elev till klassen: Saga, en tjej med självförtroende och styrka. Hon är tusen gånger starkare än de andra och vågar ta plats på samma sätt som killarna. Signe och de andra blir nyfikna, saker och ting förändras i klassen. Men till vilket pris? Tusen gånger starkare bygger på en ungdomsbok av Christina Herrström som nominerades till Augustpriset 2006. ”Återigen har radarparet Peter Schildt och Christina Herrström lyckats ringa in och förmedla den frustration som uppstår i mötet mellan barnoch vuxenvärld. Precis som i Ebba och Didrik och Glappet handlar det om en längtan efter att vara vuxen och, när tiden äntligen närmar sig, besvikelsen över vuxenlivets begränsningar”, skrev Svenska Dagbladet om filmen.

The Social Network Facebook är idag världens största digitala nätverk. The Social Network är historien bakom Facebook. En sen kväll 2003 sätter sig Harvardstudenten Mark Zuckerberg ner vid sin dator och börjar intensivt jobba med en ny idé. Ur allt bloggande och programmerande växer det fram som snabbt ska komma att bli ett globalt socialt nätverk - Facebook. Bara sex år och 500 miljoner kompisar senare är Mark Zuckerberg den yngsta miljardären genom tiderna... men för den här entreprenören leder framgången till både privata och rättsliga komplikationer.

Gudar och människor ”Gudar och människor” har verklighetsbakgrund. I mars 1996 togs sju franska munkar i ett kloster i Atlasbergen som gisslan. De fördes bort av terrorister med anknytning till

40

bara kan hantera i små doser och när allt blir för jobbigt gömmer han sig i sin tvättunna, fylld med självlysande stjärnor – han gömmer sig i rymden för där finns inga känslor. Filmen var Sveriges bidrag till Oscarsgalan 2011. Till Guldbaggegalan 2011 var filmen nominerad i kategorierna bästa film, bästa manus, bästa manliga huvudroll och bästa kvinnliga biroll.

Änglavakt

I rymden finns inga känslor En av 2010 års mest omtalade svenska filmer med biopremiär i början av september. 18-årige Simon delar lägenhet med sin bror Sam. Simon som har Aspergers syndrom kräver ett fast schema där allt måste vara sig likt vecka efter vecka. Förändringar är något han

Ernst och Cecilia lever ett synnerligen lyckligt familjeliv i villaförorten. När deras nioårige son Alexander råkar ut för en olycka och hamnar i koma ställs allt upp och ner och deras relation knakar i fogarna. Då dyker Walter, en mystisk fransktalande man upp med ett erbjudande om hjälp. Han vet mer om de båda än vad de själva gör man framför allt Ernst har svårt att lita på hans goda avsikter. I huvudrollerna ser vi Michael Nyqvist, Izabella Scorupco och den franske skådespelaren Tchéky Karyo


Böcker värda att läsa Morgon i Jenin

Den nya dialogen

”Aldrig har jag tidigare läst en så fascinerande roman om Palestina och Israel. Den ger insikt och drabbar mig känslomässigt som bara riktigt stora romaner kan göra”. Så skriver Henning Mankell om Susan Abulhawas roman ”Morgon i Jenin” (Norstedts 2010). Boken följer den palestinska släkten Abulhejas livsöden i fyra generationer. En läsupplevelse om det lidande och den livskraft som finns under det som alltför ofta bara beskrivs i storpolitiska termer. ”Rädslan bygger murar, hoppet bygger broar” var temat på stiftets muradventskalender. ”Morgon i Jenin” ger ett perspektiv på vad den formuleringen betyder.

VI lever i ett alltmer kommunikativt samhälle. Den gamla kyrkbacken som informationscentral har ersatts med ”nya digitala kyrkbackar”. Hur ska den lokala församlingen se möjligheter i dessa nya arenor istället för att uppleva dem som pålagor. Hur tar vi steget över från information till kommunikation? En användbar bok för att hitta de rätta vägarna är Tomas Lindboms ”Den nya dialogen – om kommunikation i Svenska kyrkan” (Seglora smedja 2010).Tomas Lindbom har en bakgrund som kommunikatör inom Svenska kyrkan och är sedan många år lärare på Berghs School of Communication i Stockholm.

Marsvinspsalmer Kan marsvin lära oss något om livets stora frågor. Javisst, visade barnboksförfattaren Ulf Nilsson med sin bok om ”Adjö herr Muffin”. En nära bok om döden, av avskedet från livet. Ulf Nilson har också skrivit gudstjänsttexter som tonsatts av Leif Nahnfeldt. Resultatet har samlats i ”En ängel vid din sida – gudstjänstmaterial för små och stora” (Verbum 2010). Här finns mässans alla delar i livsnära tolkningar. Här finns också ett knippe marsvinspsalmer. Inte bara för små, det som skrivs för barn blir oftast också tillräckligt nära för att även fungera för vuxna. Leif Nahnfeldt medverkar vid stiftets försommarfest de 21 maj på Finnåkers kursgård.

praktiska böcker med kloka tankar. Kanske just det man ibland behöver när den egna inspirationen tryter.

I Luthers fotspår Luther som passion – är det möjligt? Frågan ställs inledningsvis i boken ”I Luthers fotspår – en resebiografi ” av Göran Agrell och Peter Strömmer (Cordia 2010). Uppenbarligen är svaret på frågan ”ja”. Inte bara för Agrell och Strömmer, Luther är fortfarande nästan märkligt aktuell i det teologiska samtalet och många gör resor till Wittenberg. Det Göran Agrell och Peter Strömmer skrivit är en reseguide, precis som sådana skrivs för de flesta turistmål. Snabbt och enkelt kombineras texter om Luther med kartor och reseinformation. Ett måste för Luther-resenärer. Också för dom som bara vill göra resan hemma i läsfåtöljen.

Miljöteologi med möjligheter Magnus P Wåhlin är skolpräst i Växjö och har en bakgrund som internationell handläggare och miljöhandläggare i Växjö stift. Han är också författare till ”En annan värld är möjlig! – Teologi i klimatkrisens tid” (Ordbruket 2010). Kanske kan man säga att miljöteologi börjar bli på modet men det Magnus P Wåhlin b l a tillför samtalet är just teologin. Kan världens kyrkor göra skillnad? Kan Svenska kyrkan göra skillnad? Det här en handbok som skulle kunna fungera utmärkt för församlingar som vill fördjupa sitt miljöengagemang.

När inspirationen tryter Vigseltal, doptal, begravningstal. Alla är viktiga moment i mötet med människor. Därför har nu Argument förlag gett ut en liten serie med inspiration till tal ”Inspiration till doptal, vigseltal, begravningstal” (Argument 2010). Här finns bidragsgivare som Lars Collmar, Margareta Melin, Owe Wikström och Kerstin Hesslefors Persson. Små och ganska

41


Mässa på teckenspråk i Stiftsgårdens kapell

Med teckenspråket som modersmål

Text och foto: Pelle Söderbäck

Det fungerar inte att blanda döva och hörande. Döva hamnar alltid utanför i en hörande församling. Det är tillsammans med andra döva man hittar gemenskapen. Det menar Yvonne Andersson Jaskari och Göran Persson , både aktiva som kyrkvärdar i den teckenspråkiga verksamheten. Det är en viktig verksamhet som står inför nya utmaningar.Vad händer till exempel med gruppen äldre döva i ett mer uppbrutet samhälle?

Y

vonne Andersson Jaskari är kyrkvärd i Västerås. Född på 1950-talet i Stockholm med hörande föräldrar. Född in i ett samhälle utan beredskap för vad ett barn utan hörsel kan behöva. – Vi fick inget stöd, konstaterar Yvonne. När man efter något år upptäckte att jag var döv så var det mest ett konstaterande från barnhälsovården. Mina föräldrar kunde inte teckenspråk så vår kommunikation vara bara pekningar. I förskolan fick jag sitta för mig själv och rita eftersom jag inte kunde höra. Det blev sju tysta år innan jag fick börja skolan!

42

Göran Persson, kyrkvärd från Gagnef, som är några år äldre än Yvonne har en annan barndomsupplevelse. Född av döva föräldrar och med teckenspråket som ett självklart förstaspråk. – Jag är född döv och finns med i ett dövt sammanhang. Det här är jag! För mig är teckenspråket ett förstaspråk. Alla mina barn är däremot hörande. Men eftersom vi alla kan teckenspråket är det inget problem.


Gemensamt delar de upplevelsen av teckenspråkets förändrade ställning. När Göran och Yvonne började skolan var teckenspråket ett ”förbjudet språk”. Lösningen hette i stället talträning och för att den inte skulle störas fick man inte använda teckenspråk. Barnen fick inte heller se munnen på den som talade, läraren dolde helt enkelt sin mun under lektionerna. – Man trodde att teckenspråket skulle störa talträningen. Vi skulle ju lära oss att tala, minns både Yvonne och Göran, Men vi barn tecknade med varandra under rasterna. För Görans del handlade skolstarten dessutom om att som sjuåring flytta från Gagnef till fosterhem i Örebro där närmaste skola fanns . Några få gånger om året fick han möjlighet att komma hem till sina föräldrar, annars var han inackorderad på skolorten. – Jag fick byta boende i stort sett varje år, säger Göran. Första året bodde jag och tre andra barn hos en äldre tant som hade detta som inkomst. Den stora förändringen när det gäller teckenspråket kom på 1970-talet och en starkt bidragande orsak hette ”Upp med händerna”. Ett ungdomsprogram som sändes i svensk television år 1974 och där teckenspråket användes just som ett hemligt språk. Programmet gjorde teckenspråket allmänt känt och en kortlek som hörde till programmet såldes i över 100 000 exemplar. ”Upp med händerna” producerades av Gunnel Linde som för ett par år sedan fick Sveriges Dövas riksförbunds Guldtecken för ”denna mediala spridning av teckenspråket för barn och unga”. 1981 fattade också Sverige, som första land i världen, beslut om att teckenspråket är ett eget språk och att det är dövas förstaspråk. – Ett fantastiskt bra beslut, säger Yvonne. När jag idag kan se döva barn i första klass teckna känns det väldigt bra.

Faktaruta I Västerås stift finns en stiftsadjunkt för teckenspråkigt arbete Barbro Lilja Brattgård och en stiftskonsulent Åsa Grönberg. Barbro nås på telefon 070-378 61 86 och Åsa på telefon 070-378 61 80. Dessutom finns i Stora Tuna församling en teckenspråkig diakon GunMarie Heldestad. texttelefon: 0243-23 33 13. Mobil: 070-676 85 34. Den språklag som gäller sedan den 1 juli 2009 stärker teckenspråkets och de fem minoritetsspråkens ställning. I lagen står (paragraf 14) ” den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket” Kyrkoordningen 2000 innebar att den lokala församlingens ansvar för arbetet på teckenspråk samt samiska , finska och andra språk förtydligades. • I Västerås stift arbetar man medvetet för att döva ska kunna delta i kyrkans liv utifrån sin egen kultur. Ett dövas stiftsråd där man planerar och diskuterar verksamheten har bildats. • Döva och övriga teckenspråkiga ska inte vara ett objekt för kyrkans omsorg utan själva vara subjekt i sin egen kyrka. Man ska ges och få ta ansvar. • Varje församling ska i sin församlingsinstruktion beskriva vilka möjligheter man ger teckenspråkiga att kunna delta i kyrkans liv. Här är det mycket värdefullt att man finner nya vägar till samverkan mellan församlingarna. • Svenska kyrkan är idag flerspråkig vilket berikar vår verksamhet och lär oss att ta in nya perspektiv • Teckenspråket är ett vackert och mycket nyanserat språk. Detta ska vi ta vara på i våra församlingar. får bra information och den medicinska kunskapen är bättre. Har barnet en hörselrest går det också att göra en operation för att rädda hörselnerven, ofta med gott resultat. En operation som dock är kontroversiell för en del döva , ”vad är det för fel på dövidentiteten?”

Både Yvonne och Göran är kyrkvärdar inom den teckenspråkiga verksamheten. Yvonne tillfrågades av stiftsadjunkten Barbro Lilja Brattgård om hon ville följa med på en utbildning om kyrkvärdsuppgifter i Härnösand och det blev vägen in i kyrkvärdskapet. Göran har ärvt sysslan. Hans mamma var kyrkvärd och när hon

Hon menar också att dagens unga döva hittar en självklarare plats i samhället. – Jag är uppvuxen i Stockholm och med döva kompisar. Men om vi hade hörande omkring oss ville vi inte teckna. Vi ville inte visa att vi var döva! Idag är samhällets beredskap bättre när det gäller döva barn menar både Yvonne och Göran. Barnavårdscentralen agerar direkt, man ordnar förskola med teckenspråkskompetens, föräldrar

43


därför skönt att kyrkan finns och håller ihop detta!

inte orkade längre tog han över. I första hand i Gagnef men han tjänstgör också i Borlänge och Falun. Både är alltså mycket aktiva inom kyrkans teckenspråkiga verksamhet men ingen av dem besöker ”hörandes gudstjänster”. Det fungerar inte att blanda döva och hörande, menar både Yvonne och Göran. Döva hamnar utanför i en hörande församling, och upplever själva sig ofta som mest ett ”trevligt inslag”. Allt sker på de hörandes villkor, normen utgår från hörande. Det är tillsammans med andra döva man hittar gemenskapen. – Hörandes gudstjänster bygger så mycket på till exempel sång, orgel och kyrkklockor säger Yvonne. Även om det finns en tolk i gudstjänsten så blir det inte samma sak. Jag vill att

budskapet ska förmedlas direkt från prästen. – Det handlar om att ha samma språk, menar Göran. Teckenspråket är mitt förstaspråk, mitt modersmål. De menar att kyrkan spelar en viktig roll för döva som finns i stiftet. När verksamheten drogs ned för några år sedan var det dövföreningen i Dalarna som uppvaktade stiftet och påtalade behovet av en teckenspråkig präst. I Dalarna finns en aktiv förening och där sker årsvis en gemensam planering med kyrkan när det rör teckenspråkiga aktiviteter. – I Västeråsdelen finns ingen dövförening, säger Yvonne. Det blir i stort sett kyrkans aktiviteter som finns för döva. Det känns

Göran och Yvonne ser framtida utmaningar för både kyrka och samhälle. Det gäller till exempel omsorgen om gruppen äldre döva. Den unga generationen stannar i Örebro där de går i skolan och där det finns gott om jämnåriga döva. Kvar på hemorterna blir en grupp äldre, ensamma döva. – Man funderar kanske inte så mycket för egen del, säger Yvonne. Men det finns där. Vad händer när man blir gammal och behöver vård. Vi behöver boenden för äldre döva. Man blir annars oerhört ensam som döv på ett hörande vårdhem. Hon berättar om ett besök i Holland där just den vårdformen finns. Äldre döva som har ett gemensamt boende. – Man lär sig tecken igen, håller språket och gemenskapen vid liv. Det var kul att se det stället. Göran vill gärna vara kvar i Gagnef, en by med tolv döva av totalt 2000 invånare. – I Gagnef är det inga problem att vara döv. Det flyter på. Några tecknar, andra pratar. Kanske finns det rent av fördelar med att vara döv? – Jag vet inte, svarar Göran med ett leende. Jag tänker inte så mycket på att jag är döv. Det här är jag och jag har det bra. Men visst, jag slipper en massa buller och oväsen. När andra håller för öronen behöver jag inte bry mig.

Lär dig teckenspråk Teckenspråkskurser för föräldrar,TUFF TUFF är en teckenspråksutbildning för dig som har ett barn som är beroende av teckenspråk. Även andra som likställs med föräldrar kan antas till utbildning t.ex den som är gift eller sambo med en förälder.

Studiecirkel Studiecirkel kan vara ett första steg för att prova sig fram innan man bestämmer sig för att gå vidare till en lång teckenspråksutbildning. Ta kontakt med något studieförbund. Landstingets tolkcentraleller lokal dövförening, ansluten till Sveriges Dövas Riksförbund kan hjälpa till med information om närmaste teckenspråkskurs.

44

Intensivkurser på folkhögskolor och dövföreningar På vissa folkhögskolor och dövföreningar erbjuds intensivkurser i teckenspråk i flerasteg. Kurslängden varierar från några dagar till två veckor. Distansutbildningar Distansutbildningar i teckenspråk, se information i läromedelsdatabasen på www.teckenwebben.se

Tolkutbildning Det finns sju folkhögskolor som har fyraårig tolkutbildning. De två första åren är inriktade på språkstudier, därefter följer två år som är inriktade på tolkövningar. Viss variation vad gäller antagningskrav och kursinnehåll förekommer mellan de olika skolorna. Se mer information på www.blitolk.nu eller på respektive skolas hemsida. Utbildningar på universitet och högskola På några universitet och högskolor erbjudsutbildningar i ämnet teckenspråk. Kurserna kräver förkunskaper i teckenspråk motsvarande minst 2-års studier vid folkhögskola. För mer information, vänd dig till respektive universitet eller högskola. Källa: SDR


Miljödiplomera eller ta ett Ljussteg så att inte luften går ur Miljödiplomeringen

Det är inte konstigt om vi ibland känner oss vilsna både i själen och i det handfasta arbetet. Var ska vi börja, var t ska vi, varför ska vi? För att hjälpa församlingar och de människor som är Kyrka lokalt finns det ett par olika verktyg att arbeta med för att få struktur på miljöarbetet, så att inte miljöfrågorna tappas bor t när ekonomin vacklar, personal byts ut och almanackorna blir fulla.

• Utgångspunktens tas i hur det ser ut just nu i församlingen och systemet hjälper församlingen att gå igenom sin miljöpåverkan. Hur kan man, utifrån hur det ser ut nu, bidra till en hållbar utveckling inom alla områden, såväl praktiskt arbete och förvaltning som gudstjänster och gruppverksamheter?

• Svenska kyrkans miljödiplomering för hållbar utveckling är, till skillnad mot ljussteget, ett heltäckande ledningssystem för församlingens arbete med hållbarhets-frågor.

• Utöver utbildningen ska sedan en checklista gås igenom och där ska man kryssa för de åtgärder som vidtagits inom olika områden - som kontor, energi och arbetsmiljö. Genom att gå igenom checklistan och tydliggörs vad ni gör, vad man enkelt kan göra, vad men med lite ansträngning kan göra. • Arbetet med ljussteget har en tydlig början och ett tidigt slut. När åtgärderna är vidtagna så får man sin Ljusstegs-ljusstake som får fungera som en påminnelse om vad man gjort, så att arbetet inte faller i glömska.

• Man väljer vilka åtgärder man vill vidta och i vilken ordning. Miljödiplomeringsarbetet är en process med olika faser. Genom att arbeta med systemet hålls hållbarhetsfrågorna vid liv och förbättringsarbetet och samtalet hålls igång.

Foto: Åke Paulsson

Vill du veta mer eller sätta igång arbetet kan du kontakta Lisa Fröberg, stiftsadjunkt, på tel 021-17 85 67 eller via e-post: lisa.froberg@svenskakyrkan.se

• För att få Ljussteget ska församlingens medarbetare och förtroendevalda genomgå utbildning om miljöfrågor och hållbar utveckling. Utbildningen kan göras vid några särskilda tillfällen eller i samband med att man ändå ses på kyrkorådssammanträden och medarbetarsamlingar.

Foto: Hans Degréus

Uppmaningarna dundrar in över oss: -Släng inte mat! -Cykla! -Tänk på vad ni köper! -Byt till LED-lampor! -Skippa den direktverkande elen i kyrkobyggnaderna!

Ljussteget

Överallt på Finnåker hörs ljudet av hammare, sågar och skruvdragare. Hantverkare springer av och an med reglar, gipsskivor och köksutrustning. Sakta men säkert växer en fräschare kursgård fram. att det blivit plats för nya toaletter och duschar strax innanför kapprummet Slut på den digitala ökenvandringen Finnåkers kursgård har skrivit avtal med Telia kring en mast för telefoni och datatrafik via 3G, så nu är det slut på konfirmandläger utan uppkopplin.,Tråkigt tycker en del, bra tycker andra. Kanske kommer några att sakna de återkommende träffarna vid flaggstången, där det ju enligt sägen är bäst mottagning.

Foto: Hans Degréus

Köket är klart har byggts om helt med nya blänkande maskiner. . I det stora allrummet som vetter mot baksidan har man också flyttat en vägg och gjort plats till ett minipentry som är tänkt för den lite mindre gruppen som vill ha kaffe eller choklad på kvällskvisten. En annan välkommen förändring hittar man så fort man går ut på baksidan. Där har man byggt ett stort trädäck som väntar på härliga sommardagar. I Mjölnargården har man flyttat några väggar så

Foto: Hans Degréus

Finnåker i omdaning

45


Att förlora ett barn Text: Ann Lystedt, Foto: Ulf Palm

Den som bara hör skratten, skämten och den varma vänskapliga tonen tänker kanske att detta är ett kompisgäng vilket som helst. Men så säger någon i förbifarten att hon måste få ordning på sömnen, hon har bara sovit två-tre timmar varje natt sedan Fredrik dog. Det har gått flera år sedan dess. Ragnhilds son dog av en hjärntumör, 26 år gammal. Det oerhörda, det ingen vill vara med om, det många säger är det värsta som kan hända en människa finns i den här föräldragruppen som en gemensam erfarenhet: Att förlora ett barn.

Gunilla Ström, mamma till Mattias: – Jag ville ju inte behöva tillhöra denna märkliga skara, att ha förlorat ett barn! Men sedan betydde gruppen allt för mig.

46

D

e fyra föräldrar som samlas för att berätta för mig om vad det betyder att få prata, om och om igen, med andra som varit med om något liknande har nu några års distans till sina ofattbara förluster. Men de återvänder ändå ibland till diakon Tina Flanders föräldragrupp på tisdagkvällarna i Annagården i Falun. För att få ta det svåra ett varv till, få finnas i tystnad bland dem som förstår – eller kanske vara till stöd för nyanlända mammor och pappor i sorg. – Gruppen har betytt allt. Gunilla Ström är snabb med svaret. Hon miste sin son Mattias genom en rå misshandel; han dog av flera hårda sparkar mot huvudet. 21 år gammal. När den svåra första tiden, med begravning och rättegång var över, behövde hon ta sig ur den allra närmaste kretsen och prata med fler. Hon kände då till Inger och Axel, som förlorat sin son Dan på liknande sätt, men först efter att han legat i koma under drygt fyra år. Han blev 31 år. – Att få möta en person som kommit så mycket längre i sin bearbetning, en som överlevt. Inger hade en vardag! Jag törstade efter att prata med henne, att få lyssna. Vi delade sorgen och saknaden. Det har varit guld värt att få träffas med jämna mellanrum.


Inger Lissel, mamma till Dan: – Jag har haft ett stort behov av att få prata. Men det passar inte alla. Det krävs också styrka för att vara med i en samtalsgrupp. Ragnhild Lindberg, mamma till Fredrik: – Det är bra att få komma och gå som man vill, jag har känt mig väldigt trygg i gruppen. Några av oss träffades privat, hemma hos mig nyligen – och för första gången pratade vi faktiskt inte om barnen. Ragnhild Lindberg håller med: – Jag tror inte man kommit där man är idag utan alla de andra i gruppen, och jag har känt mig trygg med dem. Hennes man var med de två första gångerna, men kände sedan att det räckte. – Han hade inte samma behov, han kände att han hade Fredrik inom sig, det räckte för honom.

Elisabeth Holm, mamma till Amanda och Hilda Karin: – När det är som värst och man är konstig av alla tankar betyder det så mycket att de andra berättar samma sak.

Men det finns andra män i föräldragruppen, och även skilda par som gemensamt sökt stödet. Elisabeth Holm har gått igenom det allra värsta inte bara en utan två gånger. Hennes dotter Amanda orkade inte leva längre och dog 2003, 18 år gammal. Några år senare tog även hennes syster Hilda Karin sitt liv. – När det är som värst, när man tror att man är sjuk och konstig av alla tankar… och så hör man de andra berätta samma sak! Gruppen är grunden i min bearbetning. Just att få berätta om och om igen tills man själv fattar att det verkligen hänt. Inger Lissel, Dans mamma, deltar nu alltmer sällan, men känner en trygghet i att gruppen under Tina Flanders ledning finns kvar. – Den har betytt jättemycket. Jag hade ett starkt behov av att få prata. Och Tina tog emot. När jag inte varit här på ett tag händer det att något kommer över mig, kanske en tanke som mognat och så återvänder jag. – Det har varit bra att få vända sig till en grupp utomstående, man kan inte hela tiden belasta sina närmaste vänner. Sorg provocerar och skrämmer, det är lätt att omgivningen undviker den sörjande. Kanske av osäkerhet eller för att man själv är rädd att drabbas. Elisabeth hävdar att ”Sverige är ett u-land i sorg!” – Visst har det blivit vanligare att prata öppet om sorg, men det är fortfarande ganska ytligt. Många unga använder ju nätet när något svårt hänt och det är bra, så länge de kan prata med någon också. Gunilla berättar om hur hennes elever på vuxenutbildningen tog emot henne när hon

efter sin sjukskrivning återvände till jobbet: – De med utländsk bakgrund omfamnade mig och grät med mig, som något fullständigt naturligt, till skillnad från den svenska elevgruppen. Många av deltagarna i föräldragruppen har skrivit ner händelser och personliga tankar i samband med barnens död.Troligen ska detta tryckas i en bok med arbetsnamnet ”Solen går i moln”. Den kväll gruppen hade högläsning av sina berättelser var stämningen tät. – Ja, man är så hudlös, allt går rätt in, säger Elisabeth. Det verkar bli en bok med 16 tunga sorgeberättelser. Hur ska man orka läsa det? Svaren kommer ivrigt: – När man mister ett barn behöver man läsa om andra som varit med om samma sak. – Vi letade ständigt efter nya böcker! Gruppen slukade allt de kom över i ämnet och det var när Tina Flander inte hade mer att sätta i händerna på föräldrarna som hon föreslog: Skriv själva! Ragnhild hoppas att boken ska stimulera till nya föräldragrupper. Och Inger tycker att den ska tas in i undervisning och utbildning – till såväl sjuksköterskor, läkare och kuratorer, som diakoner, präster och psykologer. Och polis och räddningstjänst. – Vi hoppas ju att våra berättelser ska få hjälpa andra.

Faktaruta Boken ”Solen går i moln” med gruppens berättelser kommer ut under våren 2011. Den kan då beställas från Stora Kopparbergs församling eller via Stiftskansliet.

47


sedan dess har två timmar varje tisdagkväll i församlingsgården Annagården varit vikta för delandet av både svår sorg och nytt hopp. – Föräldrarna bestämmer själva när de vill börja komma och under hur lång tid de vill delta. Gruppen ser olika ut varje gång.

Tina Flander, diakon

”Pratar man inte om sorgen fryser den fast” Alla sörjer olika och det finns inga rätt eller fel. Men pratar man inte om sorgen fryser den fast. De insikterna är starka hos diakon Tina Flander i Stora Kopparbergs församling i Falun. Hon har mångårig vana av enskilda samtal med människor i sorg och har även lett traditionella samtalsgrupper i sorgen, för personer som mist sin partner eller annan närstående.

Annagården med sitt kapell ligger mitt i bostadskvarteret i Herrhagen, ett av Faluns ytterområden. Huset rymmer en brokig församlingsverksamhet för alla åldrar, och det är här föräldragruppen möts varje vecka.

F

ör drygt tio år sedan väcktes idén om en självhjälpsgrupp för föräldrar som mist något äldre barn. – Jag hade haft enskilda samtal med föräld-

48

rar som mist barn i bilolyckor och cancer. En av dem frågade ”Finns det ingen annan som jag, som jag kan prata med?” Tina samlade föräldrarna till samtal, och

Tina följer ingen samtalsmall. Kvällen kan börja med att någon pustar ut om vilken skitvecka det varit, en annan berättar om en speciell dröm, en tredje sitter tyst och lyssnar på de andra, igenkännande i smärta och mörker. – Det är vanligt att man känner ilska mot den som dog – för att den dog – och när de andra instämmer inser man att man inte är knasig eller ensam, utan att det är en del av sorgen. Sorgen har ett finstilt mönster som alla måste passera, konstaterar hon. Apatin eller manin, livet i en bubbla, ilskan, krackelerandet när verkligheten drabbande kommer ifatt, bakslagen. Och omvärldens oförståelse av hur lång tid detta måste få ta. Tina har tänt ljusen och ser till att det finns fika under kvällen, men har en låg profil under samtalen. – Jag följer med, gör inte så mycket – även om jag vet vad jag vill med kvällen. Jag tror jag är bra på att läsa ögon, ser också det som inte sägs och kan följa upp med frågor. Ibland styra undan, om någon fastnar.

När några kommer för första gången till gruppen är ritualen alltid densamma: – Alla får presentera sig inför de nya, och berätta vem man är och vem man mist och hur. På det sättet kommer de vidare i sin egen bearbetning av vad som hänt. Sedan ges de nytillkomna stort utrymme att berätta, och gruppen får ställa sina frågor till dem. – Det händer att jag i förväg ringer hit dem som har samma erfarenhet, kanske av cancer eller olyckor: ’På tisdag kommer ett par som mist i cancer – kan du komma?’ Och att blanda erfarenheter har visat sig vara rikt: – I gruppen finns de som mist barn i


Diakon Tina Flander i Falun bereder väg för tisdagkvällarnas samtal om sorg.Tänder ljus, ser till att det finns fika, följer samtalen med lyhördhet. det betyder. Hon har också lärt sig att dra gränser, för att kunna höra och härbärgera så mycket smärta. – Deras sorg är inte min sorg. Allt är heller inte dystert i gruppen. Tina får höra många skratt och ser en stark vänskap utvecklas bland föräldrarna. – Tiden läker inte alla sår. Men den gör sitt, trots allt.

Gunilla, Ragnhild, Inger, Elisabeth och Tina återvänder för en stund till den cafémiljö där de haft så många goda samtal genom åren. olyckor, sjukdomar, självmord, våld. Det fungerar bra att blanda alla slags sorger och smärtor. På så vis har utvecklande samtal uppstått. Finns det egentligen något som är ”värst”? Självmord? Cancer? Och ses man igen, efteråt? Gruppen har också åkt runt till barnens gravar, visat och berättat. De har visat bilder och filmsnuttar på barnen när de levde och åkt iväg någon helg vartannat år.

För vila och gott umgänge – och konstnärligt skapande: Vilken färg har egentligen sorgen? Och meningslösheten? Tina Flander arbetar för att ett antal av föräldrarnas personliga berättelser ska ges ut i bokform. Hon har själv fyra barn, i åldrarna 22 till 28 år. – De tycker att jag är tröttsam som vill ta en massa bilder av dem. Men jag vet ju vad

Samtalsnätet i Västerås stift Beställ folder från stiftskansliet, ring 021-17 85 00

49


s!

Grati

Västerås stifts Försommarfest

Öppet hus i Guds värld

Kanoting

Finnåkers kursgård den 21 maj kl 10-00 – 17.00 Minizoo

Vandringar

tjänst s d u G s arsvin m d me er psalm

I Luthers o

ch Darwin s fotspår – Bo Wallin , fjällpräst En skog be rättar – Daniel Ers son, skogva ktare Pilgrimsvan d ri n g – Eva Delle myr, stiftskon sulent

Fiske

tsäck Ta med ma ck. På Finnåker

Klättervägg

k fredri s s u k o i Fill r tilsamman s

atsä ed egen m utom Ta gärna m grillar. Dess ch o ö ilj km ic n kic p ering. finns nklare serv endast en e

han inne åter v nder s och e A med sor terand p o s ar. hund

Tipsrundor

50


Sjung n o Petts g d e m tällnin

Seminarier Både guld och gröna skogar – Erik Ling, stiftsjägmästare Miljömärk kyrkogården – Staffan Lundstedt, kyrkogårdskonsult Den rättvisemärkta församlingen – Lisa Fröberg, stiftsadjunkt

s

jeföre

Famil

Florist

Fågelmorgon Häst & vagn

Hoppborg

Älvskolan

kola Trolleris uso li k med Fil fredrik

Kom till Finnåker redan på fredagskvällen. Ät en god middag, lyssna till ett fågelföredrag. Sov gott och följ med på fågelskådning tidig lördagsmorgon. Separat anmälan via stiftets hemsida där du också hittar priser. Ledare: Bo Wallin, fjäll- och fågelpräst.

Ponnyridning

Karl Cederqvist – stipendiat och Rättvisemärkta församlingar

I caféet

Kyrkkaffe, bullar, böner och berättelser – Anna Braw, författare Vad sjunger man när ett marsvin dör? – Leif Nahnfeldt, musiker och präst Karl Cederqvist, ett liv i solidaritet – Cecilia Redner, Pelle Söderbäck

I samband med stiftets försommarfest utdelas för första gången ett Karl Cederqvist-stipendium till ”en ung människa med ett internationellt engagemang”. Vi uppmärksammar också stiftets första rättvisemärkta församlingar; Nora och Folkärna.

51


Gud och gröna skogar – ekonomi och ideologi i stiftets skogsförvaltning Daniel Ersson Utbildad skogstekniker. Anställd vid stiftets skogsförvaltning sedan 1997. Sedan årsskiftet skogvaktare på södra distriktet. Ekonom, biolog eller tekniker? Min utbildning omfattar alla dessa delar. Men mest är jag nog biolog. Gran, björk eller tall? Vi ska öka andelen lövträd generellt. Men det är oerhört viktigt att även röja bort det löv som hämmar barrträdens tillväxt. VIK hockey eller Leksand? Har en grabb som spelar i VIK så det får helt klart bli Västerås. Ger positiva kickar? Att se ungskog växa upp. Det ger en känsla av att ”vi gjort rätt”. Viktigt för ett bra jobb? Tydliga målsättningar och bra kommunikation med sin personal. Har man det så löser sig det mesta.

52

Ett miljöcertifierat skogsbruk som samtidigt ska generera en jämn ekonomisk utdelning till stiftets församlingar. Detta med en verksamhet som planterar skog för kommande generationer samtidigt som man i sin dagliga planering styrs av efterfrågan, väder och vind. Hur går det till? Följ med en av stiftets skogvaktare, Daniel Ersson, på ”en vanlig dag på jobbet”. Text och Foto: Pelle Söderbäck Redan när man slänger in kameraväskan i baksätet på Daniels Volvo får man en första utskällning. Dock inte av Daniel men väl av en 8-månaders jämthund som huserar i bilens bakre utrymmen. – Vi tyckte det var dags för en valp, säger Daniel, men det blev två. Mycket riktigt, intill den skällande jämten sitter en beaglevalp. Sällskap är ordnat både för framtida älg- och harjakt. Dagen börjar gry när vi rullar ut ur Västerås på väg mot Bergslagens skogar. Daniel är född med skogsbruk. En morfar som hade skogar uppe i Hälsingland, en pappa från Skattungbyn. Han växte upp i Gävle, hade en hockeykarriär i sikte med spel i både Brynäs och klassiska Gävle 12

11

1

10

2

8

4

3

9

7

6

5

Godtemplare. Men längtan efter skogen var starkare. Skogsbruksskola i Ljusdal och arbete som skogsarbetare varvades under en tid med jobb i hemtjänsten och på daghem. 1997 avslutades skogsteknikerutbildningen i Skinnskatteberg. Han trivs med sitt jobb. Som skogvaktare i södra distriktet har han både budget – och personalansvar. – En viktig del i mitt jobb är att se till att budget och planer hålls. Vi ska ha en jämn utdelning till stiftets församlingar. Skogen kommer också att få större betydelse för kyrkans ekonomi i takt med att medlemstalen sjunker. Så är det… Västerås stift är sedan många år FSC-certifierat. En miljömärkning som garanterar ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk. – En av mina första arbetsuppgifter när jag


Skogens omloppstid • Efter föryngringsavverkning skotas grenar och toppar fram och säljs som bränsleråvara i de fall där det medges. Sedan sker markbered ning och plantering. • Efter ca 10 år sker en ungskogs röjning. Det träd som röjs bort får ligga kvar. • Efter 25 – 30 år sker en första gallring. De träd som gallras bort tas till vara som timmer eller massa- ved. • Efter 40- 50 år är det dags för en sista gallring. • Efter ca 60 – 90 år sker oftast en föryngringsavverkning. Innan av verkning kan påbörjas lämnas en avverkningsanmälan in till Skogs styrelsen. • Sedan är det åter dags för markbe redning och nyplantering Växttiden beror på skogsmarkens produktionsförmåga (bonitet).

12 11

1

10

2

8

4

3

9

7

började i Västerås stift var att göra ekologiska bokslut. En sorts naturvårdsuppföljning där man tittar så att de ursprungliga kraven följts efter en avverkning. Finns rätt mängd högstubbar, står evighetsträden på rätt ställe, finns körskador? – Nu ligger detta i våra vanliga rutiner. Men jag tror att vi framöver kommer att lägga ut den ekologiska utvärderingen på externa konsulter. Det blir mer opartiskt och det är bra. Vi passerar Stingsmossen och Stingsberget strax före Ramnäs. Myrlandskap med gammal tallskog och gott om meditationsvägar. Fortsätter upp förbi Söderbärke ”här har vi ett stort skifte” och lagom till förmiddagskaffet parkerar Daniel utanför caféet i Grängesberg. Mer än tio år i stiftet har lärt honom att hitta både var skogsvägar och matställen finns. Högfors utanför Grängesberg, stiftets största sammanhängande skogsinnehav. Längs de små skogsvägarna ligger stora, obebodda hus som vittnar om en svunnen storhetstid. Vi parkerar vid vägkanten och jag gör samma upptäckt som också andra reportrar gjort i liknande situationer; skogsfolk har alltid rejäla, gröna gummistövlar i bilen! Daniel rastar hundarna och byter vinterskorna till stövlar. Själv kastar jag en blick på mina betydligt mer lågskaftade skor och sedan plumsar vi ut i snön. Vi är på väg upp till en av stiftets slutavverkningar, eller föryngringsavverkning som det numera kallas. Tanken svindlar, här avverkas skog som generationer före oss sett börja växa och här ska ny skog 12

11

1

10

2

8

4

6

5

planteras till glädje för våra barnbarn. En slutavverkning av en skog sker bara en gång per generation. En ensam skotare samlar ihop timret och kör fram det så att det sedan ska kunna hämtas av större timmerbilar. Här träffar vi Conny Persson, en av stiftets maskinförare. Daniel och Conny kollar av läget, att allt fungerar och Daniel får en bild av hur mycket arbete som återstår. Ett kort samtal om var nästa jobb väntar. Det finns kartor och planering för den närmaste framtiden men mycket styrs av kunders efterfrågan och av vad väder och vind erbjuder för grundförhållanden. – VI är det enda stiftet i landet som har ett eget maskinlag. Det kräver en del planering, säger Daniel. Han har ett enkelt svar på frågan om det inte är ensamt att dag efter dag köra skotare ute på en avverkning. – Vi skogsfolk trivs nog lite med ensamheten!

Efter ett samtal med Åke Ullbrand som kör en skördare i samma område vänder vi kosan mot Ramsberg. Daniel använder tiden i bilen för några korta telefonsamtal. – Jag kör 2 – 3000 mil om året så bilen är en viktig arbetsplats, konstaterar han. På vägen ner mot Ramsberg passerar vi ett område med grönskande ungskog och Daniel får en varm blick. – Det finns inget bättre än att se ungskog på väg upp. Vi har avverkat, vi har plante12

11

1

10

2

8

4

3

9

7

6

5

3

9

7

6

5

53


rat och nu kan man se att det är på väg upp igen. Känslan av att ”vi har gjort det här bra” ger så positiva kickar. Efter Ramsberg passerar vi skogsområden som ägs av Sveaskog, tidigare Domänverket. Istället för stiftets biskopsmössor (mitror) pryds Sveaskogs träd av vitmålade kungakronor. Vi kommer till Skinnskatteberg för en försenad lunch. Här på skogsmästarskolan har Daniel fått sin utbildning. Skolan ligger strategiskt med närhet till både sydliga och nordliga naturtyper. Hans examen ger möjlighet till flera olika tjänster inom skogsnäringen. Daniel beskriver sin roll som stiftsskogvaktare. Han menar att Svenska kyrkan, landets sjätte största skogsägare, är en bra arbetsgivare. – Skogen har alltid varit central i vårt stift och det är kul. När många andra stift satsade på värdepapper behöll vi skogen. Vi var också tidiga med certifiering, nu är flera andra stift med. Nu lossnar det också när det gäller certifierat timmer, efterfrågan växer. Att ha det helhetsansvar han har i sitt jobb är också unikt. De flesta är mer specialiserade, har ansvar för någon del av skogens omloppsbana. – Jag får jobba med hela kedjan från plantering till slutavverkning. Att som skogvaktare ha både detta helhetsansvar och dessutom budgetansvar är lite unikt. 12

11

1

10

2

8

4

3

9

7

Liten ordlista Bonitet en skogsmarks bördighet eller virkesproducerande förmåga. Boniteten avgörs bland annat av områdets jordmån, klimat och fuktighetsförhållanden Evighetsträd träd som lämnas kvar vid gallring och föryngringsavverkning i naturvårdssyfte. En tall kan om den får växa fritt bli mellan 250-400 år, en gran mellan 150-250 år. FSC bildades år 1993 på initiativ av företrädare för miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolkningsorganisationer och miljömärkningsorganisationer från 25 olika länder. Syftet var att skapa ett marknadsdrivet verktyg som skulle kunna uppmuntra till att ansvarsfullt skogsbruk spreds över världen. Idag är FSC-certifieringen spridd i över 70 länder. Svenska FSC grundades år 1997. Läs mer på www.fsc-sverige.org/

54

Föryngringsavverkning ett annat ord för slutavverkning. Grot förkortning för grenar och toppar. Tas till vara och säljs till fjärrvärmeverk.

Kyrkoreservat/Naturreservat är ett skyddat naturområde. Ett kyrkoreservat skyddas via kyrkans beslut, naturreservat av länsstyrelsebeslut. Skotare skogsmaskin för transport av timmer från avverkningsplatsen till en upplagsplats som går att nå med timmerlastbil Skördare skogsmaskin som på några sekunder fäller, kvistar och kapar ett träd till stockar.

5

Vi lämnar Skinnskatteberg och på vägen ner mot Västerås hinner Daniel kolla av att ett litet timmerupplag kommer från en helt korrekt avverkning . Vi är på väg mot Västerås Barkarö och Kottskogens kyrkoreservat. Här ska gallras för att trygga framtiden för den mer är 300-åriga ekarna. – Har vi pratat produktion förut under dagen så är detta ren naturvård, säger Daniel när vi parkerat. Det är alltid känsligt att jobba med skog, och här är det ett område som används för rekreation och som närmiljö för ortens skola. Här finns ridstigar och här finns månghundraåriga ekar. Ett informationsmöte har hållits i församlingshemmet och de flesta ser positivt på den gallring som ska göras. – Där det finns behov är det viktigt att 12

11

1

10

2

8

4

3

9

7

Högstubbe höga stubbar som ska finnas kvar efter avverkning. Död ved är viktig för t.ex. fåglar och insekter.

6

6

5


informera närboende innan vi gör gallringar eller slutavverkning, säger Daniel. Det är så viktigt att i förväg informera och diskutera våra planer. Gör man det ordentligt så fungerar det sedan! På vägen tillbaka in mot Västerås centrum pratar vi en stund om de dubbla tidsperspektiv han har i sitt jobb. Å ena sidan plantera skog som våra barnbarn ska skörda, å andra sidan leva på en kommersiell marknad där tillgång och efterfrågan ger kor ta planeringstider. En helt annan verklighet är församlingarnas kyrkliga verksamhet som ofta planeras årsvis. – Om våra avverkningar strikt skulle följa en årsplan i objektsval så skulle det aldrig fungera, konstaterar Daniel. Vi är beroende av vad om händer i vår omvärld och av vädret. Så vi får planera därefter. Vi är tillbaka vid stiftskansliet. Jag bokar in hans medverkan vid stiftets miljödag på Finnåkers kursgård den 21 maj och ställer en avslutande fråga, ”var det här en vanlig dag på jobbet?”. – Kanske, svarar Daniel. En del av mina dagar ser ut så här. Men i mitt jobb är ingen dag den andra lik. 12

11

1

10

2

8

4

3

9

7

6

5

ra Vand l på Danie med ker 21 Finnå j ma 55


Lasse Thörnblom har en bakgrund som fastighetsansvarig och som konsult i byggbranschen. Han har främst en rådgivande och administrativ funktion, men fungerar också som byggledare i mån av tid.

Samordnat fastighetsansvar ger ekonomi och kompetens Text och Foto: Anders Hagman

Enbart i Bergslagens kontrakt äger Svenska kyrkan mer än 100 byggnader; kyrkor, församlingshem, prästgårdar, begravningskapell, garage och mycket annat.Tacka för att det finns jobb för en fastighetsansvarig.

L

asse Thörnblom har jobbat som fastighetsansvarig i Bergslagens kontrakt i två år. Först på projektbasis och sedan årsskiftet som fast anställd. När jag stämmer träff med honom en måndag i januari har han fullt program: innan lunch ska hinna till Hällefors för att gå igenom underhållsbehov och prioriteringar för pastoratets fastigheter. I Grythyttan ska han vara med när de öppnar anbuden för målningen av kyrkan i sommar. Men dagen startar i den lilla orten Järnboås, norr om Nora. Det har gått litet drygt ett år sedan församlingshemmet i Järnboås brann ner till grunden. Och redan står ett nytt på plats. Likt en fågel Fenix har det rest rests ur askan av det gamla. Idag ska det slutbesiktigas.

56

När jag kommer in i församlingshemmet är inspektionen redan i full gång. Lasse Thörnblom och kyrkogårdschefen Bengt Einarsson går igenom punkt för punkt på en lång lista tillsammans med de ansvariga entreprenörerna. Listan tar upp fel och brister som uppmärksammats tidigare. – Ja nu stänger ytterdörren som den ska, konstaterar de. – Och hiss och sån´t där funkar? Undrar Lasse Thörnblom. – Men armaturerna i kontoret är väl inte monterade tänker jag? Och tiduren är väl inte bytta?


Det är tusen och en sak att tänka på vid ett bygge. Regelverket är komplext, men tydliga roller och fastställda rutiner ska lotsa processen från bygglovsansökan till invigning. Lasse Thörnblom har erfarenhet från alla sidor av processen efter många år i byggbranschen.

Sammarbete fyra år i taget • Projektet gemensam fastighetsförvaltning i Bergslagens kontrakt har under projekttiden fått stöd av Västerås stift med 1,5 miljoner kronor. Från årsskiftet blir tjänsten fast och kontraktets församlingar bär alla kostnader själva. • Tjänsten ligger under Nora Bergslags församling. Övriga åtta församlingar i kontraktet får en månatlig faktura som består av en grundavgift och en tilläggsdel baserat på antalet tillhöriga och antalet fastigheter i församlingen. • Avtalet löper på fyra år varefter de nya kyrkoråden efter ett år får ta ställning till om de vill förlänga detsamma. • Det finns en styrgrupp för projektet med representanter från alla församlingarna. • Församlingarna har kvar beslutanderätten i alla fastighetsfrågor. Den fastighetsansvarige

Stora vinster på sikt På en punkt är man inte överens. Det gäller panelen i samlingssalen. Den har delvis bågnat och krympt oregelbundet med följden att gliporna mellan brädorna varierar och på några ställen är så stora att spontens not och fjäder släppt. Att det inte är bra är man överens om, men entreprenören hävdar att han följt fastställda rutiner och därför inte kan lastas för felet. Lasse Thörnblom vägrar för sin del låta saken bero. – Vi har beställt en produkt och den fungerar inte. Då får vi kolla vems ansvar det är. Lösningen blir att ta in en oberoende konsult som gör en utredning. – Det få bli den långa vägen, konstaterar Lasse Thörnblom.Varken du eller jag kommer att vinna på det kan jag säga, tillägger han. Tanken på ett gemensamt fastighetsprojekt har en lång förhistoria. Församlingarna i Lindesbergs kommun har sedan många år tillbaka en samarbetsgrupp som har regelbundna överläggningar kring olika ärenden. Där väcktes för drygt fyra år sedan tanken på hur värdefullt det skulle vara att ha tillgång till egen expertis i fastighetsfrågor. – Vi tog kontakt med stiftet och undrade över möjligheterna att samverka i denna fråga, berättar Mats Svensson, kamrer i Lindesberg och den som varit projektansvarig. – Stiftet tyckte vi skulle titta på hela Bergslagens kontrakt istället och vi fann snart att alla församlingar var med på idén. Stiftet gick in med pengar för en projektperiod på två år. I februari 2009 kom vi igång. Och när projektet närmade sig sitt slut bestämde sig församlingarna att göra tjänsten permanent. – Alla kände att det är en otrolig styrka att ha egen kompetens i de här frågorna, säger Mats Svensson. Och alla hade fått se

Mats Svensson, projektansvarig:

Det största vinsten med gemensam fastighetsförvaltning kommer på sikt, tror kamrer Mats Svensson. Församlingarna samlar erfarenhet istället för att hela tiden börja om från början. – När jag hade fastighetsansvaret i Lindesberg var jag alltid beroende av konsulter, berättar kamrer Mats Svensson som lett samarbetet kring gemensam fastighetsförvaltning under projekttiden. – De gjorde ett bra jobb, inte tal om annat, men hela situationen blir en annan nu när vi har egen kompetens att hänvisa till. Det handlar om pengar förstås. Lönekostnaden kostar församlingarna omkring hälften av ett konslutarvode, beräknar Mats Svensson. Under förberedelserna för projektet uppskattades att konsultarvoden för inhandlade tjänster i tre eller fyra församlingar motsvarade en heltidslön. Nu är det åtta församlingar som får nytta av pengar i den storleksordningen. Men det handlar också om kontinuitet i fastighetsskötseln, om stora samordningsvinster och att alltid ha någon att rådfråga i små som stora ärenden. Mats Svensson ger ett exempel: – Vård och underhållsplanerna i kontraktet gjordes tidigare av 3-4 olika konsulter. De har använt olika system och levererat en produkt som varit svår att använda. Nu kan vi samordna allt detta arbete i hela kontraktet och skapa en långsiktighet i hanteringen. – Också i kontakten med myndigheterna får vi en stor fördel jämfört med tidigare. Vi har en egen kompetens och kan göra självständiga bedömningar. Det höjer vår status och underlättar samarbetet, menar Mats Svensson.

57


rent praktiskt vilken nytta man har av att en kunnig person i kontraktet. – Men det är fortfarande de enskilda församlingarna som tar alla beslut, betonar han. Den gemensamma förvaltningen är rådgivande, inte beslutande. Och hur gör ni om ni inte kommer överens mellan församlingarna? Om behoven inte är lika stora? – Det finns en bred förståelse för att det här projektet inte bygger på millimeterrättvisa. Det går inte att sitta och räkna timmar i ett sådant här projekt, här gäller en samverkan där man får ge och ta. Vinsterna är så stora för oss alla så de tror jag inte blir något problem. Lasse Thörnblom skrev under projektperioden vård- och underhållsplaner för många av de över 100 byggnaderna i kontraktet. Han hanterade ansökningarna om kyrkantikvarisk ersättning och hade tät kontakt med församlingarna i många praktiska ärenden. – Ibland har jag hållit i upphandlingar, ibland har jag kunnat fungera som byggledare. Det är litet olika. Jag har jobbat hårt, men det har funkat bra. Församlingarna lyssnar på vad jag har att säga och de har nog haft en hel del nytta av mig. – Jag kan naturligtvis inte hålla i allt, det är något församlingarna fått lära sig efter hand, men så långt det är möjligt försöker jag att hjälpa till även i en del praktiskt arbete, förklarar han. Satsningen kan vara den första av sitt slag i landet. Det har gjort att intresset är stort från andra församlingar i stiftet och från andra stift. Många tycker det verkar vara en god idé med gemensam fastighetsförvaltning och vill veta hur det går till. Några av församlingar i södra Västmanlands kontrakt har varit snabbast att ta efter Bergslagens kontrakt. Sedan årsskiftet har de en egen fastighetsansvarig placerad i Hallstahammar. Efter fjolårets ansökningar om kyrkoantikvarisk ersättning – elva stycken i kontraktet – är Lasse Thörnblom redan något av expert på hanteringen. Och efter hand på kommer det att finnas fler samordningsvinster att göra, tror han. – Jag blev litet häpen över att det inte finns några gemensamma riktlinjer upphandlingar i en så stor organisation som Svenska kyrkan. Det finns otroligt mycket att göra. – Hittills har vi hunnit teckna gemensamt elavtal och avtal på underhåll av alla brandsläckare i kontraktet.

58


Bengt Einarsson, kyrkogårdschef:

Ett bollplank i stort och smått Den gemensamma fastighetsskötseln i kontraktet friställer inte församlingarna från ansvar. Men jobbet underlättas betydligt, förklarar Bengt Einarsson. -Jag är kyrkogårdsföreståndare med sex heltidsanställda, sju säsongsanställda och fem kyrkogårdar att ansvara för och så dessutom har jag fastighetsansvaret i Nora Bergslagsförsamling, berättar han. -Det har varit litet mycket att klara av. -Sen Lasse kom in bilden är det mycket lättare, fortsätter han. Inte minst för att vi behåller kompetensen inom organisationen. När vi anlitade enskilda konsulter skulle de varje gång sättas in i alla detaljer

kring varje enskilt projekt. -Nu har jag ett bollplank i alla möjliga frågor som jag kan ringa eller maila utan att behöva anlita någon utomstående. Han har precis den kompetens jag inte har. -Men den största hjälpen av Lasse i framtiden kommer jag ändå att ha i budgetarbetet. När vi får ordning på vård- och underhållsplanerna så blir det lättare att få till en långsiktigt hållbar budget för alla fastigheter.

Jimmy Åkerfeldt, prost:

Samarbete och lokal förankring Församlingarna i ett kontrakt kan samarbeta om mer än fastigheter, menar prosten Jimmy Åkerfeldt. Men det får inte ske på bekostnad av den lokala identiteten, understryker han. – Problemet i de mindre församlingarna är att vi många gånger inte har kompetens för all vi gör, menar Jimmy Åkerfeldt. Fastigheter var en första grej vi talade om att vi egentligen inte klarar av och som det är vettigt att sköta på kontraktsnivå. Man får överblick och samordningsvinster, kan bestämma gemensamt hur man prioriterar och kanske kan man nischa användningen av olika byggnader. Jimmy Åkerfeldt tror att vi i framöver kommer att se ett bredare samarbete också inom andra områden mellan församlingarna. Ibland i kontraktet, andra gånger inom en kommuns gränser.

– Vi blir färre och behöver vara fler som gemensamt bär upp vissa funktioner, påpekar han. Det är många administrativa funktioner vi inte behöver ha på varje ort, bland annat telefonpassning, administrationen av begravningsverksamheten, ekonomihantering och vissa personalfunktioner. – Men man kan inte centralisera allt i kyrkan. Vi får inte hamna i läget när kyrkan bara blir en serviceinstans som ligger långt bor ta. Det måste finnas personal lokalt på plats och det måste finnas en lokal gemenskap där man kan uppleva och möta vad kyrklig gemenskap innebär. Församlingsbyggande kan man inte göra centralt.

– Det får heller inte bli så att det är tjänstemän som får makten i kyrkan. Besluten ska tas av kyrkoråden och kyrkoherden. En del i en strävan att hålla den lokala identiteten vid liv kan vara att organisera frivilligheten bättre och ge lokala frivilliggrupper ett större mandat, menar Jimmy Åkerfeldt. Han tänker då också på ett ekonomiskt mandat, att självständigt planera och genomföra verksamhet. – Vi som är anställda måste våga avstå litet mer makt till frivilligheten. Kyrkans överlevnad handlar nog inte om hur proffsiga vi är alla gånger utan om hur levande vi är lokalt

59


Foto: Cecilia Redner

Varför kyrka?

Text: Lina Degréus

Med ett leende på läpparna sitter jag och klappar i takt med den härligt rytmiska musiken som de entusiastiska kvinnorna skapar med deras enkla träinstrument. Sången och glädjen från alla människor bäddar in mig i ett lagar av gåshud. Stämningen går att ta på. Det är gemenskap, det är liv.

J

ag sitter i en liten kyrka mitt i ett bostadsområde i Maputo, Moçambiques huvudstad. Det är en vanlig söndag och alla i församlingen har kommit hit för att fira mässa. Jag är egentligen här för att planera ett kulturellt ungdomsutbyte, men får äran att delta i mässan denna sista dag på resan. Det har varit en händelserik vecka med många möten som lett fram till en kreativ planering av detta kulturella ungdomsutbyte som numera går under namnet Crossroads; möten mellan människor. Mötet, eller konferensen som vi lite viktigt kallar det, ska bli ett utbyte mellan unga ledare från Palestina, Moçambique och Sverige, och ska äga rum under sommaren 2011 i Maciene här i Moçambique. Ungdomarna som kommer hit ska få möjligheten att uppleva varandras erfarenheter och tankar kring olika livsfrågor. Precis det som jag själv har fått uppleva under den här planeringsveckan. Under prästens ganska långa predikan på

60

portugisiska börjar jag fundera över det grundläggande temat för utbytet; hur det är att vara ung ledare i kyrkan. Hur tycker jag att det är att vara ung i kyrkan? Ung..? Hur ska jag kunna svara på det? Det finns ju massvis med unga människor. Och vad innebär det att vara ung? Enligt mig är min farmor minst lika ung som jag. Nej, jag skippar den etiketten, som jag anser bara skapar en större klyfta mellan människor, och funderar istället på hur det för mig är att vara människa i kyrkan… Applåder. Predikan är klar och församlingen stämmer glatt upp i en ny sång. Här är det så tydligt vad kyrka är. Gemenskap. Det är till kyrkan man går med hela sin familj varje söndag. Det är i kyrkan som alla fritidsaktiviteter bedrivs. Det är från kyrkan man får hjälp. Hemma i Sverige, eller i de kyrkliga sammanhang som jag har befunnit mig i, märks inte detta lika tydligt. Där finns det andra platser, andra sammanhang att söka sig till för att umgås,

vara med i aktiviteter, få hjälp. Där är inte kyrkan samma självklara mötesplats. Även om gemenskap är en orsak till varför jag väljer att vara en del av kyrkan, så räcker det inte. Gemenskap kan jag få genom att gå med i scouterna, spela fotboll eller gå med i en bokcirkel. Så varför väljer jag just kyrkan? Det svaret hittar jag också här i Maputo. Utspridda i församlingen sitter de människor som jag umgåtts med under den gångna veckan. Vi har delat erfarenheter, värderingar och tankar kring olika sorters frågor. Frågor om livet. Frågor som inte kan ha ett rätt svar. Frågor där man inte behöver vara objektiv eller ha forskningsunderlag för att få uttala sig. Frågor som är oändliga. Precis sådana frågor som tas upp i kyrkan och som annars inte alltid får så stor plats. Det är dessa oändliga livsfrågor som gör att jag väljer kyrkan som en mötesplats för gemenskap. Här i kyrkan i Maputo kommer jag alltså på det; att vara människa i kyrkan för mig innebär att dela liv. Mässan börjar lida mot sitt slut och om några timmar lyfter planet som ska ta mig hem igen till Sverige. Jag är fylld av insikter, glädje och kärlek. Sådant som möten mellan människor, Crossroads, här i Moçambique har gett mig. Ibland måste man åka bort för att hitta hem, och framför allt så måste man möta människor för att leva. Det är vad jag tror.


Utlandskyrkan – en rastplats på resan

Lena Sjöström Informatör vid kyrkokansliet

Varje år reser hundratusentals svenskar utomlands. Platser som Bali, Sydney, Phuket och Los Angeles är inte längre så exotiska. De har blivit en del av vårt globala vardagsrum.Visst har vi alla någon i vår närhet som har rest utomlands, eller som ska ut och resa? I 24 länder finns Svenska kyrkan i utlandet med personal på plats för att möta besökare i både i glädje och sorg, för krissamtal, praktisk hjälp, för kontakter och för omsorg.

S

venska kyrkan i utlandet fungerar både som ett socialt nätverk och ett andligt hem runt om i världen. Omsorgen om medmänniskan är viktigt i arbetet. Personal och frivilliga stödjer och hjälper många som hamnat på sjukhus och i fängelser. När kyrkan möter människor rör det sig ofta om det som går på djupet i en människas inre. Då är det egna språket – att kunna uttrycka sina innersta känslor och bli förstådd – viktigare än någonsin. Våra utlandskyrkor tar emot över en miljon besök under ett år, varav en fjärdedel är gudstjänstbesök. Det är en stor och viktig verksamhet och det ska den vara även i framtiden. Men på samma sätt som världen har stått inför en av historiens djupaste lågkonjunkturer står också Svenska kyrkan i utlandet inför en ekonomisk utmaning. Det innebär att vi ständigt söker nya sätt att vara kyrka. Därför behöver Svenska kyrkan i utlandet ditt stöd!

komma in till kyrkan, det är alltid trevligt. Det har också betytt mycket för mig att jag får öva mycket på svenska och lära mig många nya ord. Sedan får jag veta mycket om vad som händer i Sverige just nu från de som kanske är här under kortare tid. Det är roligt att höra alla andras historier om hur de kom hit till New York och Svenska kyrkan. Även om man inte har exakt samma bakgrund så får man en gemenskap för att man har sökt sig hit.

Visste du att • Svenska kyrkan i utlandet finns i 24 länder • Vi gör över tre tusen besök på båtar, sjukhus och i fängelser varje år • Förra året räknade vi över en miljon besök vid utlandskyrkorna • Vår personal i utlandstjänst har särskild utbildning i krishantering • Utlandskyrkan finansieras till stor del av insamlade medel, donationer och företagsstöd

TIPS: Beställ hem adressfoldern 2011 – kontakta Informationsservice: info@svenskakyrkan.se Nyhet!!! Adressfoldern direkt i mobilen: Ladda ner som applikation till din mobil från App-store eller Android market.

Plusgiro 90 16 03-1 bankgiro 901-6031. www.svenskakyrkan/utlandskyrkan. Maria Bergenhem i New York berättar: Varför har du sökt dig till Svenska kyrkan i New York? – Jag har delvis vuxit upp i USA och delvis i Sverige. När jag först kom till New York och var utan min svenska familj började jag efter en månad verkligen känna att jag behövde vara bland andra som förstod mig och min svenska bakgrund. Vad betyder Svenska kyrkan i New York för dig? – Det är en plats där jag verkligen känner mig välkommen. Jag ser fram emot att

61


Älvskteoralas pnå

och förundran än skuld. Ansvaret för skapelsen handlar om ett väktarskap, ett uppdrag. Det ska finnas inte bara väktare av den heliga Graalen utan också av den heliga Granen.

presen den Finnåker a m 21 j

Vad kommer att hända på Finnåker den 21 maj? – Man får pröva på Älvskolan. Känna på hur det är att vara älva. Kanske träffa några älvor, kanske få vingar. I älvornas värld är allt möjligt. Något mer? – Ja, citera gärna vad Anna Frost, en av författarna skrivit om Älvskolan och om hennes och Martinas inspiration; ” De var de färggladaste hallonen vi någonsin hade sett. Regnet öste ner genom trädgrenarna ovanför oss och den branta stigen hade blivit till en brun gyttja. Så på sidan av stigen dyker små hallonbuskar upp, med söta saftiga hallon.

Illustration: Malin Axeling

– Älvor ser rosaröda hallon överallt. Det kan vara i ett vattendrag, i solstrålar eller i ett skratt. De gör att älvor inte verkar ta någonting på allvar, vilket inte stämmer. De tycker bara att människor tar konstiga saker på allvar.

Älvskolan

En dag märkte älvorna att de inte hörde skratt i skogarna längre. De letade överallt men hittade det inte. Det var då de insåg att de måste lämna skogarna, sin trygga tillvaro, för att hitta det igen. Cecilia Redner, stiftsadjunkt för barnoch ungdomsfrågor, vad är Älvskolan? – Ett miljö/skapelsematerial för barn mellan 6 -9 år som vi presenterar vid försommarfesten på Finnåker i maj. Ett utbildningsmaterial i hur man blir älva. De är egentligen så att älvor inte visar sig för människor men nu

62

behöver de människornas hjälp. Eftersom älvor känner igen sig i allt som får dig att le och skratta vänder de sig till barnen. Vem har skrivit älvskolan? – Anna Frost och Mar tina Green, båda med rötter i Camelot. Vi ville att de skulle göra ett material där miljö inte bara handlar om ansvar och sopsortering utan om att vi hör ihop med skapelsen. Mer av glädje, samhörighet

– Martina och jag, som precis hade börjat jobba med älvorna den regniga sommardagen, är snart redo att dela med oss av älvornas kunskap. I flera hundra år har älvorna hållit sig undan. De tyckte att de hade lärt människorna allt de vet, så de drog sig undan i skogarna. De visste, och tror fortfarande, att vi egentligen är kapabla att klara oss själva. ”


I luren Biskop Thomas Söderberg som håller på att skriva färdigt

sitt herdabrev

Vad är egentligen ett Herdabrev? - Historiskt var det ett brev som varje ny biskop skrev till prästerna i stiftet för att stämma av läget. Idag är det mer ett brev till stiftets församlingar. Vad skriver du? –Jag har i olika sammanhang funnits i tjänst inom kyrkan i 40 år. Utifrån alla dessa

samlade erfarenheter vill jag titta framåt för att fundera över kyrkans uppdrag idag. Formulera ett antal punkter som är viktiga för kyrkan framöver. – Jag är präglad av Einar Billing och den folkkyrkotanke har formulerade. Men samtidigt lever vi nu i en helt ny tid. Vad finns det i folkkyrkoteologin som är hållbart också framgent?

Svenska kyrkans internationella arbete blir

Svenska kyrkan ACT alliansen Nyligen beslutade Svenska kyrkans internationella nämnd att benämningen ACT Alliance ska finnas med när Svenska kyrkan pratar om sin internationella verksamhet. Orden Hela världen, Internationellt arbete och bilden på globen kommer däremot att försvinna. påverkansarbete. Samarbetet gör att vi blir snabbare och effektivare än vi har möjlighet att vara som ensam kyrka.

INTERNATIONELLT ARBETE Den första januari 2010 blev Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete medlem i ACT-alliansen, ett globalt nätverk av över 100 kyrkor och organisationer som idag finns i 140 länder. Genom ACT-alliansen samarbetar alla kyrkor och kyrkliga medlemsorganisationer i katastrofinsatser, utvecklings- och

Sedan femton år tillbaka samarbetar kyrkorna redan när det gäller katastrofarbetet. Svenska kyrkan (och tidigare Lutherhjälpen) har varit med i katastrofalliansen, ACT International, sedan 1995. Från 2010 utökas samarbetet alltså till att gälla också utvecklings- och påverkansarbetet. Svenska kyrkan har varit med och grundat den nya ACT-alliansen. ACT-alliansens alla medlemmar har kommit överens om att alltid berätta om sitt medlemskap i texter och att ha med ACT-alliansens logotyp i sin avsändare. För Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete skulle det innebära fyra delar att kommunicera: Hela världen,

Vad är det att vara folkkyrka i en ny tid? – Man skulle kunna säga att mitt skrivande har tre utgångspunkter ; kyrkans uppdrag, mina personliga erfarenheter och Västerås stifts folkkyrkoteologi. Thomas Söderbergs Herdabrev kommer att presenteras i samband med medarbetardagarna den 23 september i Västerås och den 24 september i Rättvik . Det kommer sedan att användas i olika stiftssammanhang för samtal om kyrkans, och den lokala församlingens roll i 2000-talets samhälle och värld.

Svenska kyrkan, Internationellt arbete och ACT-alliansen. Det blir för långt och svårt att säga och svårt att förstå. Beslutet som fattats i Svenska kyrkans Internationella nämnd innebär att den grafiska symbolen globen och texten Hela världen längre fram kommer att försvinna, liksom texten Internationellt arbete. Den internationella verksamheten ska på sikt kallas Svenska kyrkan, med tillägget ACT eller ACT Alliance. Tanken med att använda orden Svenska kyrkan är att den internationella verksamheten fullt ut är en del av Svenska kyrkan. Tillägget ACT eller ACT Alliance visar att vi är medlemmar i ACT-alliansen – en världsvid gemenskap mellan kyrkor. När vi börjar med den nya benämningen och hur logotypen ska se ut bestäms senare under våren. Redaktionen på Svenskakyrkan.se

+

INTERNATIONELLT ARBETE

Co-branding

for members of the ACT Alliance

63


Fullmäktigeordförande med stiftsgårdsrötter Advokat i Ludvika. Talar flytande ryska. Bor i en bergsmansgård strax utanför stan där familjen förutom hundar och katter också har islandshästar, får och – en get.Talar gärna om Ludvika i termer av ”livskvalitet” och menar att stat-kyrkareformen vid millennieskiftet gav stiften en unikt viktig position. Efter senaste kyrkovalet blev han, för många rätt okänd, ordförande i stiftsfullmäktige.Vem är han Olof Riesenfeld?

T

ill vardags huserar han i det gamla Tingshuset i Ludvika. Tingsrätten är nedlagd och lokalerna blev istället advokatkontor. Att han en gång blev jurist bottnar i ett brett intresse för samhällsfrågor. – Juridik är en bra bas för samhällsfrågor. Men jag blandade juridikstudierna med ryska, öststatskunskap och ett aktivt engagemang i V-Dala nation. Jag reste också mycket i det forna Sovjetunionen. Så juridiken tog några år. – När jag var klar med juristexamen och det var dags för tingsmeritering blev jag tingsnotarie i Ludvika. Många av mina stu-

64

diekamrater höll sig kvar i Stockholmsregionen men min fru och jag sa att ” några år kan man nog stå ut i Ludvika”. Men Ludvika hade en livskvalitet som tilltalade familjen Riesenfeld så här blev dom kvar. Så småningom fortsatte han över på advokatbanan och knöt kontakter som med tiden skulle leda honom in i kyrkopolitiken. Han arbetade i Ludvika under några år tillsammans med Bengt Nylund som senare kom med i stiftets egendomsnämnd. I mitten av den förra mandatperioden lockade Nylund med Olof Riesenfeld

Text och foto: Pelle Söderbäck

som suppleant i Egendomsnämnden och engagemanget växte. – Jag tyckte det var spännande och inför valet 2009 vill jag gärna kandidera. Men man sa till mig att ”ska du sitta i Egendomsnämnden är det bra om du också finns i Stiftsfullmäktige” och där kom jag in tillsammans med många andra nyvalda. Jag tillfrågades om jag kunde tänka mig att bli ordförande och så blev det. Kanske tyckte man att det var bra med en jurist på den posten? Han har ingen större politisk erfarenhet och även om han står som moderat säger han sig vara ganska opolitisk. Men han trivs med kyrkopolitiken. – Det som är roligt med kyrkan är att vi alla drar åt samma håll. Det finns ett gemensamt engagemang i botten oavsett vilken nomineringsgrupp man tillhör! Om det kyrkopolitiska engagemanget är ganska nytt så är Olofs kyrkliga påbrå betydligt tyngre. Hans pappas morfar, torparson från Fläckebo, blev med tiden präst


och efter tjänst i Karbenning och Skultuna kyrkoherde i Hällefors. – Men familjen hade elva barn så Hällefors var ett för magert pastorat, berättar Olof. Därför flyttade han 1890 till en kyrkoherdetjänst i Bjursås. Hans efternamn Riesenfeld har hög klang i teologkretsar. Olofs far Harald Riesenfeld var en av Sveriges största 1900-talsteologer. Nytestamentlig exeget, professor i Uppsala och en av experterna vid 1981 års bibelöversättning. – Far prästvigdes för Västerås stift 1947 och stiftstillhörigheten var viktig för honom. Han tjänstgjorde regelbundet i stiftet. Som brunnspredikant på Loka brunn och som sommarvikarie i Bjursås. Han trivdes också på Stiftsgården i Rättvik. I slutet av 1960-talet konfirmerades Olof Riesenfeld på Stiftsgården och blev kvar några år i gårdens ungdomsverksamhet. En viktig person för honom blev Barbro Strömberg; ”hon var Stiftsgården för mig”. – Det var otroligt fina och viktiga somrar, minns Olof. Tillsammans med andra ungdomar och under ledning av Len Howard som då var franciskanermunk på gården har jag faktiskt spikat taket på meditationsgården uppe på Berget. Kanske var arvet från pappa Harald en av

Ledamöter i stiftsfullmäktige C C C C C C C C C C C C C C C FISK FISK FISK

Jönsson, Kerstin Kjellin, Lennart Lunå, Lars-Erik Hed, Anna Spånberg, Jan Åkerlund, Anders Spännar, Elsa Eriksson, Thorsten Holmér, Ulla-Britt Larsson, Torvald Eriksson, Sören Eriksson, Inger Hansson, Kerstin Perers, Karin Andersson, Anna-Karin Karlsson, Nils Gunnar Jansson, Tomas Strandberg, Ulla Britt

FK FK FK KR KR KR KR M M M M M M M M M M MISK MISK POSK POSK

orsakerna till att han inte valde teologbanan - ”jag ville inte gå i min fars fotspår”men nu sluts cirkeln igen. – Hade det inte varit Västerås stift hade jag nog inte engagerat mig på detta sätt. Men Västerås stift har betytt mycket för mig och vår familj och nu vill jag gärna få ge lite tillbaka. Han menar att kyrka-statreformen gav stiften en unikt viktig position. – Vi kan bestämma hur vi vill ha det. Det är på stiftsnivån vi har en stor möjlighet att forma kyrkans framtid. Nu är det vi som kör det här skeppet. Även om han inser det praktiskt svåra skulle han egentligen vilja ge Stiftsfullmäktige mer tid för sitt arbete. Nu ses man två gånger om året; för budget och för bokslut. – Det blir en formell roll för fullmäktige. Vi sätter de yttre ramarna för verksamheten, håller koll på budget och ekonomi. Men stiftstyrelsen har ett betydligt större inflytande över den löpande verksamheten. Som ordförande i Stiftsfullmäktige, och som aktiv medlem i Svenska kyrkan, funderar han en hel del över de utmaningar kyrkan står inför. Det handlar om gudstjänstbesöken, den vardagliga närvaron och de sjunkande medlemstalen. Men värme talar han om den tid då prästgården var Holmgren, Sebastian Lundqvist, Sture Svensson, Elisabeth Henriksson, Bengt Sund, John Sacredeus, Birgitta Hoffstedt, Sven Gunnar Gudmundsson, Anna-Lena Eriksson, Hans G Söderberg, Torgny Kyrk, Eva Byttner, Gun Carlsson, Märta Elgstedt, Sven Holmström, Gerd Eriksson, Bibi Riesenfeld, Olof Melesjö, Göran Lundh, Kerstin Bernövall, Peter Berglund, Ann-Sofie

POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK POSK S S S S S S S S S

Egelstedt, Ingemar Hedlund, Bengt-Olov Lässman, Oskar Grim, Anna Brunnstedt, Anders Matsols, Hans Dahlberg, Ulla Linger, Anders Luotomäki, Pia Gustafsson, Mårten Hahre, Christina Pohanka, Ragnhild Lagerman, Maria Törnqvist, Anna-Kay Björk, Kerstin Eklund, Jörgen Gustafsson, Nicklas Sandström, Britt Johnsson, Lena Larsson, Erik Bergmark, Ingemar

Fakta Stiftsfullmäktige är den högsta beslutande församlingen i Svenska Kyrkans regionala nivå, stiften. Ledamöterna utses vart fjärde år i direkta kyrkliga val. Till och med 1997 utsågs ledamöterna i stiftsfullmäktige genom indirekta val genom elektorer i församlingarna. Stiftsfullmäktige utser genom indirekt val: • stiftsstyrelse, • de ledamöter i domkapitlet som är lekmän • egendomsnämnd (som numera är en frivillig nämnd vilken samtliga stift har valt att behålla).

knutpunkten i bygden. Nu är de flesta gårdarna sålda med allt vad det betyder. – Vi har inte heller längre gudstjänstbesökare som kommer med en söndaglig vana. Jag tror också att den progressiva kyrkoavgiften skrämmer en del. Kanske skulle man behöva något sorts avgiftstak, funderar Olof. Men han ser också en positiv orsak till minskade medlemstal för Svenska kyrkan. – Till en del beror det ju på att vi idag har ett mycket mer mångkulturellt samhälle. Och det är i sig något riktigt positivt! Han kallar också alla våra kyrkobyggnader för ”ett roligt problem”. – Det är ett fantastiskt arv vi fått att förvalta. S S S S S S S S S S S S S S S S S S VISK

Emanuelsson, Ulla-Britt Larsson, Jons Ingemar Morud Almkleven, Grete Bengtsson, Ulla Bergström, Niclas Cladin, Karin Flinck, Per Hamnstedt, Erik Magnusson, Rune Edström, Göran Lennartsson, Gun-Britt Nordlien, Ulla Rydje, Lars Sjungargård, Birger Byström, Torp Kerstin Ernebrink, Kerstin Jansson, Håkan Stövling, Margot Wikström, Birgitta

65


Kursanmälan via hemsidan Alla kurser hittar du på www.svenskakyrkan. se/vasterasstift. Klicka på ordet ”Kurser” så kommer du direkt till kurssidan.

1.

Välj den kurs du vill gå. Du kan sortera dem efter kursnamn eller datum.

2.

Är det flera alternativ så välj det eller de alternativ du vill ha. Klicka sedan i ”anmäl mig”.

3.

Fyll i dina uppgifter och klicka ”anmäl mig”. Glöm inte att kontrollera att allt blivit rätt innan du bekräftar.

4.

Nu är du färdig. Bekräftelse får du direkt via e-post. Skulle något vara fel så kan du ringa till vår växel så hjälper de dig att ändra. Tel. 021-17 85 00

66

Kurser i stiftet Här listar vi kurser för våren och sommaren 2011. Även Stiftsgårdens kurser är med. Av utrymmesskäl har vi inte tagit med all information om kurserna, den fullständiga beskrivningen hittar du på vår hemsida. www.svenskakyrkan.se/vasterasstift. På hemsidan kan du dessutom sortera kurserna i datumordning eller genreordning så hittar du lättare de kurser som passar just dig! Användarträff Kyrkans administrativa system Vänder sig till användare i kyrkans administrativa system, kyrkobokföring, KOB samt organisationsregistret. Tid: 25 maj Plats: Stiftsgården, Rättvik Tid: 26 maj Plats: Kykrbackgården, Västerås Kostnad: Ingen Brukspiano/Ackordspel 2 För kyrkomusiker och andra sångledare med lite erfarenhet av ackordspel men som vill få tips och idéer till utveckling av sitt spel. Tag med eget material. Tid: 6 april Plats: Västerås Stifts Musikcentrum Kostnad: Ingen Certifieringskurs Kyrkobokföring Certifieringskuserna för kbok är obligatoriska för användare och handläggare. Tid: 30-31 april Plats: Kyrkbacksgården, Västerås Kostnad: 2 000 kr. Familjeläger 1 - för enastående familjer av alla slag Familjeläger 2 - för ensamstående/ enastående mammor med barn Välkommen till sköna sommardagar! Vi blandar samtal, aktiviteter och lek med barnen men får även tid för eftertanke. Framför allt berör dessa dagar föräldraskapet. Tid: Läger 1, 19-22 juni Kostnad: 900 kr - kursavgift per familj. Kostnad för kost och logi tillkommer: 2575 - 3235 kr per vuxen beroende på boendestandard. Barn 0-4 år 80 kr, 5-14 år 885 kr Tid: Läger 2 29 juni - 2 juli Kostnad: 900 kr - kursavgift per familj. Kostnad för kost och logi tillkommer: 3235 kr per vuxen. Barn 0-4 år 80 kr, 5-14 år 885 kr Plats: Stiftsgården, Rättvik

Konsten att visa en kyrka Kurs för vägkyrkoguider, kyrkvärdar, kyrkväktare, förtroendevalda..... Kursinnehåll: ”Att möta en grupp” ”Att möta människor i glädje och i sorg” ”Hörs jag!?” ”Symboler som talar” ”Att skapa andakt” ”Kaffet och pepparkakans evangelium” Tid: 13-15 maj Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 1 500 kr. Kostnad för kost och logi tillkommer: 2 715 kr. Ej övernattande 1 365 kr. Medarbetardagar 2011 Musikant i Kyrkan/Orgelspelarkurs Denna kurs hette tidigare Orgelspelarkurs. En ”smaka-på-vecka” för Dig som vill kunna vikariera som kyrkomusiker eller för Dig som kanske syftar till att bli kantor i framtiden. Lämplig ålder är från åk 9 och uppåt, Du bör ha spelat piano (och gärna lite orgel) innan Du går kursen. Ev kan Du avlägga prov för Orgelspelarbevis senare under hösten. Tid: 15-20 augusti Plats: Västerås Stifts Musikcentrum Kostnad: 1 000 kr - inkl kvällsmat må-fr. Logi tillkommer och ordnas av deltagarna. Pilgrimsdygn på Stiftsgården i Rättvik Välkomna att pröva på ”Pilgrimsvandring” tillsammans med Lena Olai och Jan Willner. Tid: 28-29 maj Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 800 kr - 1 220 kr per person beroende på boendestandard


Påskfirande på Stiftsgården i Rättvik Samtal och reflektion kring påskens drama och mysterium. Andakter och gudstjänster i Enhetens kapell och i Rättviks kyrka. Tid: 21-24 april Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 1 990 kr - 3 160 kr per person beroende på boendestandard Seniorvecka på Stiftsgården i Rättvik Du är alltid välkommen till Stiftsgården men, denna försommar är mer än vanligt just för dig som är 60+! Dagarna blandas med samtal, promenader, högläsning, boule och musik. Om du vill finns tillfälle till avslappningsövningar och meditation. Tid: 27 juni - 1 juli Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 2 350 kr - 2 965 kr per person beroende på boendestandard Sommarläger på Stiftsgården Här är möjligheten att få den första egna kontakten med barn- och ungdomsverksamheten på Stiftsgården. Sommarlägret innehåller bland annat funderingar om Gud och tro, relationer och livsfrågor - allt på ett mycket lekfullt sätt. På sommarlägret finns goda möjligheter att träffa nya vänner och även att få göra saker tillsammans med gårdens andra ungdomar som är här samtidigt konfirmander, arbetare och många andra. Vi går på andakter och dansar på discot tillsammans bara för att nämna något. Sommarläger 1 för barn födda 1999-2000 Tid: 4-8 juli Sommarläger 2 för barn födda 1998-1999 Tid: 11-15 juli Sommarläger 3 för barn födda 1998-1999 Tid: 1-5 augusti Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 2 150 kr - per deltagare på lägergård Valborgsläger för ungdomar på Stiftsgården i Rättvik Välkommen till årets Valborgsfirande på Stiftsgården för ungdomar födda 1996 och äldre. Där vi kommer ha skoj med massor med lekar och bus och sen med en mysig brasa som avslutas med disco. Tid: 29 april - 1 maj Plats: Stiftsgården, Rättvik Kostnad: 610 kr - per deltagare på lägergård

Fågelmorgon på Finnåker 20 – 21 maj Finnåkers kursgård Hör den vackraste av alla sånger i naturen, svarthättans. Se tornseglare, strömstare… Vi börjar på fredagskvällen med en god middag och ett föredrag där fågelprästen Bosse Wallin tar oss med in i fåglarnas förunderliga värld. Tidigt på lördagsmorgonen tar vi med matsäck och vandrar ut. Vi äter middag kl 19.00 på fredagskvällen och är tillbaka på lördagsmorgonen lagom till stiftets försommarfest. Pris : 700 kr i enkelrum, 400 kronor i delat rum (inkl 2-rätters middag, logi och matsäck för morgonens utfärd) Anmälan via stiftets hemsida www.svenskakyrkan.se/vasterasstift senast den 10 maj.

112

Ge en gåvaPg 90 01 22-3 Bg 900-12 23

Jourhavande präst kl 21-06 Jouren är öppen för alla och är en akutjour för Dig som behöver någon att tala med. Det kan handla om allt som har med livets olika skeden att göra. Du får vara anonym och prästen har tystnadsplikt. Jourhavande präst är en mötesplats där en erfaren lyssnare finns närvarande för Dig på Dina villkor.

LÄGG UPP DIN EGEN AUKTION PÅ WWW.TRADERA.COM/HUNGER

67


r o f k c o R Moc Mocambique

o 68

Magasinet 11 (Nr 1 20119  

Västerås stifts magasin som går ut till anställda och förtroendevalda i Västerås stift.

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you