Harvard-studie som visade att interak tionerna ansikte mot ansikte minskade med 73 procent vid en flytt från cellkon tor till kontorslandskap. I stället ökade användningen av mejl och chattprogram. Ändå har kontorslandskapen blivit vanliga – inte minst av kostnadsskäl. Enligt vissa beräkningar kan de minska lokalkostnaderna med upp till hälften.
Susanna Toivanen.
MEN 2010 HÄNDE NÅGOT. Då arbetade Susanna Toivanen på byggföretaget ncc, där hon forskade om framtidens kontor. Plötsligt började människor från kon torsbranschen ringa henne. De ville att hon skulle komma och berätta om ett nytt och snabbt växande fenomen: aktivitetsbaserade flexkontor. – Det aktivitetsbaserade flexkontoret blev ett buzzword. Det var lite som en masspsykos ett tag, ingen nyanserad diskussion. Den som föreslog något annat ansågs vara mossig. Konceptet utgår från ett aktivitets baserat arbetssätt. Idén är att arbets miljön ska vara anpassad till olika typer av arbetsuppgifter snarare än att med arbetarna ska anpassa sig till miljön. Både flexkontor och kombikontor kan vara aktivitetsbaserade, påpekar Susanna Toivanen. I kombikontoret har medarbetarna en fast plats att utgå från, till skillnad från i flexkontoret där alla får hitta en ny arbetsplats varje dag. Men det är det aktivitetsbaserade flex kontoret som nu slagit igenom på bred
”Det var lite som en masspsykos ett tag, ingen nyanserad diskussion.”
front. Det är indelat i zoner med olika typer av arbetsmiljöer för olika typer av aktiviteter. Personal sitter inte nödvän digtvis med kollegor från samma avdel ning, och chefer kanske inte ser sina medarbetare på hela dagen. Enligt Susanna Toivanen drivs utvecklingen på av digitaliseringen och det allt mer gränslösa arbetslivet. – Du kan sitta i cellkontor och ändå arbeta aktivitetsbaserat: i kafferummet, ute hos en kund eller i parken. Utöver att flexkontoret förmodas passa bättre i det moderna arbetslivet anger många företag och myndigheter att de vill skapa ökad interaktion mel lan medarbetarna. Utan fasta platser kommer nya möten att uppstå och en mer kreativ, smart organisation skapas, menar förespråkarna. Men blir det verkligen så? Sommaren 2018 avslutades ett stort forskningsprojekt vid Trafikverket. Då hade forskare vid Högskolan i Gävle under tre år följt 500 anställda som gick över från cellkontor och kontorsland skap till aktivitetsbaserade flexkontor. Gävleforskarna undersökte totalt fyra kontor. På tre av dem minskade den upplevda produktiviteten efter kontors bytet. – Det som hade störst betydelse för produktiviteten var hur tillfredsställda medarbetarna var med tillgången till avskildhet. Vi såg att kommunikationen på arbetsplatsen inte var den viktigaste aspekten för självskattad produktivitet, utan det var viktigare att kunna koncen trera sig, säger Helena Jahncke som är docent i arbetshälsovetenskap och ledde studien. När forskarna mätte medarbetarnas prestation i olika miljöer såg de att presta tionsnivån generellt följde ljudnivån. Ju tystare, desto bättre prestation. Dessutom påverkades medarbetarnas uppfattning
CHEFSTIDNINGEN 2 2019
31