Issuu on Google+

Gynna pollinatörerna – öka klöverfröskörden


Gynna pollinatörerna – öka klöverfröskörden Text: Henrik Nätterlund, HIR Malmöhus

Vitklöver kräver bisamhällen Honungsbiet är den viktigaste pollinatören i vitklöver, men även humlor gör stor nytta och skall gynnas i jordbrukslandskapet. Sikta på 2–3 starka bisamhällen per hektar. För att styra bina till just vitklövern skall samhällena ställas ut när blomningen kommit igång. Ett samhälle kostar mellan 300 och 500 kr, vilket innebär 600–1 500 kr/ha. Vid ett fröpris på ca 50 kr/kg krävs endast en skördeökning på mellan 12 och 30 kg/ha för att räkna hem utgiften. Se <www.biodlingsforetagarna.nu> för kontakter med biodlare i hela Sverige.

• Sätt ut kuporna på motsatt sida om den konkurrerande arten. Bina lockas då tvärs över klöverfältet och en del bin landar och utför pollinering. • Så gärna honungsört i luckor, vänd- tegar etc . Den starka nektar- produktionen drar åt sig bin och humlor. När klövern börjar blomma hugger du ned honungsörten och pollinatörerna stannar kvar i klövern.

Bisamhällena ska vara i tillväxt för att ge maximal pollinering. Bisamhällen i tillväxt har förutom nektar behov av mycket pollen till de nya larvarna och hinner med många blombesök. Kolla med din leverantör att samhället är i tillväxt när det är dags att sätta ut det, annars försämras pollineringen avsevärt. Innan klövern blommar kan samhället med fördel placeras intill ett höstoljefält. Höstraps producerar mycket nektar och pollen vilket ger starka bisamhällen. Flytta sedan bina under natten när klövern börjat blomma. Flytten bör ske minst 3 km, annars flyger bina tillbaka till sitt gamla område. Nattflytten är viktig för att bina ska komma till ro innan arbetsdagen börjar.

Foto: Henrik Nätterlund

Flytta samhället på natten

Gynna humlorna

Humlan är den viktigaste pollinatören i rödklöver, men bör dock kompletteras med 1-2 bisamhällen Viktigt med vatten! per ha. Rödklöver (speciellt tetraploida sorter som För bästa trivsel och maximal pollinering bör du Betty, Sara och Titus) är svårpollinerade. De har tänka på följande: långt kronrör som bin och jordhumlor har svårt att • Samhället ska stå i lä för vinden. Ta hjälp av t.ex. komma åt pga deras korta tunga. Det är därför vikhalmbalar. tigt att gynna de långtungade humlorna (bla träd• Ställ ut en balja med vatten intill samhället om gårdshumla och vallhumla). naturligt vatten saknas. • Lägg träbitar i vattnet för att undvika drunkning. Några tips: • Bin är morgontrötta vid svalt väder. Placera där- • Plantera sälg och vide på gården. Nyvaknade för samhället i morgonsol, då jobbar de tidigare. drottningar har stort behov av pollen. Bärbuskar är även viktiga. • Odla blommande grödor i växtföljden. Stor tillSe upp för konkurrens från andra gång på pollen och nektar i maj (höstoljeväxter) arter och juni (vitklöver + åkerböna) som ger stora samhällen och fler drottningar till nästa år. Både vit- och rödklöver har låg nektarproduktion jämfört med t ex oljeväxter och lind. Eftersom bin • Odla rödklöver. En blomrik eftersommar (t.ex. rödklöver) gynnar drottningarnas övervintring prioriterar grödor med stark nektarproduktion är det risk för konkurrens om fröodlingen ligger intill • Lämna hörn eller remsor i eventuella slåttervallar vid första vallskörden. t.ex. sådana arter. Om så är fallet gör följande:


• Putsa eventuella gröngödslingsvallar på olika Humlor jämfört med bin tidpunkter så att det finns blommande klöver • Humlor är bättre på att pollinera rödklöver pga under hela säsongen. sin långa tunga. • Blommor på intilliggande betesmarken bör få blomma ostört så länge som möjligt. Detta kan • Humlan har längre arbetsdagar och jobbar bra redan vid 10 °C, medan bin kräver 15 °C för bra lösas med fållor för att beta vissa delar sent och aktivitet. andra tidigt för att sprida blomningstiden. • Bin klarar vindstyrkor på max 8 km/timme • Blomrika kantzoner bör sparas. medan humlor fortsätter jobba upp till 15 km/timme. För de sista fyra punkterna måste man dock beakta • En humla besöker dubbelt så många blomhuvureglerna om fribelägenhet till vallfröodlingen den per minut jämfört med ett bi. (50 m om vallfröfältet är större än 2 ha, 100 m om fältet är mindre än 2 ha).

Putsa rödklövern Hos de tetraploida sorterna, som blir allt vanligare i Sverige, är bladtillväxten mycket kraftig. Nektarproduktionen reduceras därmed och klövern blir därför mindre attraktiv för pollinatörerna. För dessa sorter är det extra viktigt att sätta ut bisamhället vid rätt tid då klövern börjat blomma. Putsa gärna både diploid- och tetraploid rödklöver i maj. Putsningen minskar den vegetativa tillväxten och ger fler blommor, vilket gör den mer attraktiv för pollinatörerna och ger högre skörd.

Humlesamhällen ökade skörden Under 2006 gav pollinering med humlesamhällen i kombination med bin mycket bra skördar i både vit- och rödklöver hos tre odlare. I medelsen tetraploid rödklöver (Sara) fick man drygt dubbla skörden (337 kg/ha) jämfört med snittet för Sverige 2000–2005. Den mycket svårodlade Betty gav drygt 4 gånger högre skörd än Sverigesnittet. Även vitklöverskörden blev bättre än snittet med 390 kg/ha jämfört med Sverigesnittet på 153 kg/ha. Studien tyder på att humlor kan göra stor nytta i kombination med honungsbin. Hos en av odlarna användes endast humlor och där blev skörden betydligt sämre i både röd- och vitklöver. De övriga två odlarna hade både humle- och bisamhällen.

Foto: Thorsten Rahbek Pedersen

En enkät i januari 2005 till ekologiska vallfröodlare visade att fröskörden i putsad rödklöver var 38 % Slutsatsen är att bin och humlor kompletterar högre än skörden i oputsad rödklöver. varandra väl. Humlor jobbar vid lägre temperaturer och besöker fler blommor per minut. Bin är många och samlar nektar över ett större område. Demonstrationen med humlor fortsätter i år bl.a hos två odlare i Skåne.


Jordbruksverket 551 82 Jรถnkรถping Tfn 036-15 50 00 E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se


Gynna pollinatörerna– öka klöverfröskörden