Page 1

Mentorn och adepten GENOM MENTOR4RESEARCH blev forskaren Emma

Björk adept till mentorn Jonas Nilsson, affärsutvecklare på InnovationskontorEtt.

LINKÖPING CITY AIRPORT

LINKÖPING

Från och med mars kan man åter flyga direkt till Köpenhamn från Linköping när SAS återupptar flygrutten.

Nystartade Intuitive Aerial har sålt sitt flygande kamerastativ till internationella kunder och brittiska BBC är intresserade.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

Johanna Palmér VD som tror på regionen

Premiär Nu får regionen ett eget affärsmagasin

|

NUMMER 1 2014


Tillsammans skapar vi ett ännu bättre Linköping DET GÅR BRA FÖR LINKÖPING. Vi är 150 000 invånare och siktet är inställt mot 200 000. Att allt fler vill leva och bo här är resultatet av människors egna val, men också resultatet av ett målmedvetet och modigt arbete för att skapa en attraktiv stad för medborgare och företag. VI VÅGAR INVESTERA FÖR TILLVÄXT, företagande och en växande befolkning. Vi investerar i den infrastruktur vårt näringsliv behöver för att kunna vara framgångsrikt. Linköping är ett pendlingsnav i en region med växande arbetsmarknad. Om några år börjar Ostlänken mellan Linköping och Stockholm byggas, men vi är redan igång med den nya stadsdel som växer fram kring Linköpings nya station. VI ARBETAR FÖR ATT UTVECKLA FLYGET. Det är med glädje vi ser att stora flygbolag som KLM och SAS valt att flyga från Linköping City Airport. Vi har bättre förbindelser från regionen ut i världen än någonsin tidigare.

Linköpings kommun linkoping.se

TUSENTALS HOPPFULLA UNGDOMAR FLYTTAR HIT för att studera vid vårt framgångsrika universitet. Här finns några av Sveriges bästa utbildningsprogram och framgångsrika forskarmiljöer. Den mycket nära samverkan mellan universitet, staden och näringslivet är starkt bidragande för tillväxt och entreprenörskap. ENTREPRENÖRSKAP LIGGER BAKOM Linköpings unika flygkluster. Linköping var först i landet med att bygga en teknikpark. Idag har Mjärdevi Science Park flera hundra företag med kompetens inom mobil telefoni, IT-säkerhet, fordonssäkerhet och visualisering. Vi har starka företagsmiljöer inom miljöteknik och de ”gröna näringarna”. Här finns också livsmedelsindustri och handel. Vi har helt enkelt ett starkt och expansivt näringsliv. I LINKÖPINGS SATSAR VI PÅ FÖRETAGANDE och företagare. Här skall beslutsvägarna vara korta och beskeden


tydliga. Här upphandlar vi många av de välfärdstjänster som kommunen ansvarar för. Vi gillar entreprenörer. Utan företag kan Linköping inte utvecklas. VI HAR FOKUS PÅ MEDBORGARNA. Väl fungerande barnomsorg, skola, äldreomsorg och andra kommunala tjänster är en självklarhet. Välfärdstjänster av god kvalitet erbjuds av såväl kommunen, som av en mångfald av andra utförare. I LINKÖPING RÅDER FRAMTIDSOPTIMISM. För att skapa en attraktiv stad krävs samverkan mellan näringslivet och kommunen. Det har vi i Linköping.


INNEHÅLL NUMMER 1 2014 6 Ansvarig utgivare Peter Nordlander Chefredaktör Daniel Atterbom Medverkande skribenter i detta nummer Anna Adolfsson, Göran Carlsson, Mathias Ericsson, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Peter Lannesand, Peter Norell och Malin Wändel Persson Annonsförsäljning Peter Lindgren Telefon: 0721 62 93 58 peter.lindgren@affarsstaden.se Grafisk form Björn Lisinski Tryck Tellogruppen AB Omslagsbild Kristin Carlén Affärsstaden Linköping är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Samtidigt som vår stad växer till fler än 150 000 invånare lanseras nu ett nytt affärs­magasin, Affärsstaden Linköping. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.v Affärsstaden Linköping utges av Affärsmagasin i Östergötland AB Strandgatan 2, 582 26 Linköping info@affarsstaden.se www.affarsstaden.se

4

8 12

NOTISER Åtvidaberg har två kommunchefer och KappAhl får en park i Mjölby. VI SOM GÖR AFFÄRS STADEN Möt människorna bakom tidningen. VAD SÄGER POLITIKERNA Vi frågade Paul Lindvall och Lena Micko om valet 2014. SIDAN 14 NYSTARTAT Intuitive Aerial utvecklar och säljer luftburna kamerabärare till proffs.

20

SIMPLYGON Det går utmärkt att ha Linköping som bas för att sälja utomlands.

22

MÖTESPLATS CLOETTA är regionens främsta mötesplats, säger Fredrik Johnson.

24

HANDELSBANKEN har flyttat till Farbror Mellins torg mitt i city. SIDAN 32 FELAKTIG REKRYTERING kan kosta mycket pengar, ett proffs ger dig råd vad man ska tänka på innan man nyanställer.

34

STUDENTBOSTÄDER är en bristvara, men nu byggs det fler i Linköping.

35

LINKÖPINGS UNIVERSITET utbildar bra, men hur får man studenterna att stanna efter avlagd examen?

44

AEROSPACE CLUSTER SWEDEN. Ett svenskt nationellt flygkluster blickar utomlands.

45

CASE SWEDISH OPEN avgörs för elfte gången, en av Europas största squashtävlingar. SIDAN 46 MENTORN och adepten kan lära sig av varandra. Vi tipsar hur.

50

EFG Ett nytt sätt att arbeta på kontor. Vi besöker Peter Ågren på European Furniture Group.

52

FRITID Vi uppmärksammar mat, motorer, böcker, musik mm.

OMSLAGSPROFIL 36

JOHANNA PALMÉR 2009 flyttade Johanna Palmér tillsammans med sin man Thomas och deras lilla dotter tillbaka till Linköping. Då hade hon bott i Örebro, två vändor i Stockholm och en i London. Sedan den 1 januari är hon, efter föräldraledighet, tillbaka på sitt jobb som VD för Östsvenska Handelskammaren. »VIKTIGT MED EN stark och enad näringslivsröst«, säger Johanna Palmér i en längre intervju om att vara hemvändare och att Handelskamrarna är världens största affärsnätverk, det finns 14 000 handelskamrar med över 50 000 000 medlemsföretag i världen. n


lina hultgren Kvalitetsmäklare

Henrik Arkelskog Kvalitetsmäklare

80 – www.skandiamaklarna.se/linkoping 013-36013-36 48 8048 – www.skandiamaklarna.se/linkoping


MÅNADENS CITAT

INGA KOMMENTARER

Martin Källström på företaget Narrative är »Linköpings Steve Jobs« skrev Corren i början av januari.

MEDICINTEKNIK

SAAB VILL INTE kommentera den schwei-

ziska folkomröstning om Gripen. »Vi måste respektera de regler, praxis och traditioner som gäller för folkomröstningar i Schweiz«, säger Sebastian Carlsson, presschef på Saab till Corren.

FÖRETAGSKLIMAT

Ökad dialog och bättre service för Norrköpings företagsklimat SyntheticMR ingår avtal med Karolinska Universitetssjukhuset KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET HAR

investerat i SyntheticMRs programvara som effektiviserar och förbättrar MR-undersökningar. Initialt kommer programvaran att användas i forskningssyfte för patienter med neurologiska sjukdomar. SyntheticMR AB, har ingått ett kommersiellt avtal med Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.  I pressreleasen skriver SyntheticMRs bland annat: »Vi kommer även att utvärdera hur syntetiska bilder står sig i jämförelse med konventionella sekvenser med avseende på bildkvalitet och diagnostiskt värde, ett viktigt första steg inför eventuell klinisk implementering på Karolinska Universitetssjukhuset, säger Tobias Granberg.« n Källa: www.lead.se

SPARPAKET

I januari presenterade Svenskt Näringsliv resultatet av sin enkät som gjorts i slutet av 2013. Enkäten ligger till grund för rankingen av företagsklimatet som presenteras i början av maj. I Norrköping ger företagen som svarat på enkäten sämre betyg än föregående år på en rad områden. Politiker har också fått svara på enkäten. Det finns klara skillnader mellan hur politiker och företagare besvarat frågorna och uppfattar läget.

UNDER 2014 KOMMER ett antal satsningar att gö-

• Fler mötesplatser för dialog mellan företag och mellan kommun och företag, till exempel en ny serie frukostmöten i Strykbrädan och Dialogdagen där politiker från kommunfullmäktige besöker företag. • Fler nätverksträffar, branschvisa och tematiska, större och mindre. • Utbildningen Samspelet för omkring 100 medarbetare i kommunen, med syfte att förbättra och effektivisera handläggningen av företagsärenden. UNDER 2013 HAR också de kontor och förvaltningar som har myndighetsärenden arbetat med att utifrån resultatet av SKL:s undersökning Öppna jämförelser företagsklimat (INSIKT) på olika sätt Anne Revland förbättra sin service och ärendehantering. –Det handlar om allt ifrån att utveckla bättre E-service, till att öka våra medarbetares kunskap och och förståelse för företagens villkor, säger Anne Revland. - Vi är som sagt bekymrade att enkätresultatet inte är bättre och tar det på största allvar. Vi behöver analysera resultaten mer, men redan idag kan vi se att vi har ett antal aktiviteter under året som ligger helt i linje med vad vi behöver göra. Det handlar också om ett långsiktigt arbete, som vi behöver jobba målinriktat och fokuserat med, avslutar Eva Andersson. n

ras, som alla har kopplingar till företagsklimatet;

Källa: norrkoping.se

– DET ÄR VÄLDIGT TRÅKIGT och frustrerande att enkätresultatet inte är bättre. Vi vet att vi under sista halvåret 2013 och nu 2014 gjort och gör en rad insatser som är kopplade till företagsärenden och dialogen med företag. Jag ser att de ligger helt i linje med vad vi behöver göra, säger Eva Andersson, kommunalråd med ansvar för näringslivsfrågor. Anne Revland, näringslivsdirektör i Norrköpings kommun, är bekymrad men pekar också på flera konkreta insatser: –Jag blir både arg Eva Andersson och besviken över att vi ännu inte ser bättre siffror i Svenskt Näringslivs enkät. Samtidigt sporrar detta till ännu mer intensivt arbete och vi måste vara långsiktiga i våra insatser. Hur tråkigt det än är tar det här tid, säger Anne.

FINANS

Riskkapitalister SJ stänger rese- satsar i regionen butiker i länet DI.SE SKRIVER:

som sammanställt den information som nått marknaden i fjol. Siffrorna avser investeringar i tillväxtbolag som i regel går med förlust och behöver pengar till utveckling och expansion.« Narrative har under 2013 attraherat cirka 20 miljoner kronor i utländskt riskkapital och beskrivs i artikeln som listans udda fågel.  SEB Venture Capital investerade i Donya Labs som utvecklar 3D-optimeringsverktyg för spelindustrin. n

»Bakom listan står Riskkapitalföreningen

Källa: www.lead.se

DAGENS INDUSTRI, DI.SE , har listat tillväxt-

SJ:S SPARPAKET INNEBÄR att bland annat att

anställda som arbetar på resebutiker kommer att sägas upp. SJ stänger butikerna i bland andra Linköping och Norrköping. n

6

bolagen som fått in mest riskkapital under 2013, där finns LEAD-alumnerna Narrative, och Donya Labs.


LEDARE: PETER NORDLANDER

Premiär! SMAKA PÅ DET ORDET, visst är det något speciellt med en

premiär? Planeringen, stämningen inför, känslan när det är dags… gissa om vi har väntat på att första numret ska komma tillbaka från tryckeriet. Och nu är vi där, du läser just nu första numret av Affärsstaden Linköping. I SOMRAS FÖDDES tanken på att starta ett regionalt af-

färsmagasin. Ett magasin som verkligen skulle lyfta fram de företag och personer som på olika sätt bidrar till att utveckla vår region. Ett magasin som både skulle inspirera läsarna och våga lyfta viktiga frågor. Under hösten har vi testat idén på nästan alla vi träffat. Vi har förhandlat avtal, tragglat oss igenom all pappersexercis, letat artikeluppslag, testat idéer och samtalat med människor som nästan unisont sagt att vi varit på rätt väg. Att regionen verkligen behöver ett samlande magasin för alla de krafter som tillsammans gör vår region till den expansiva motor som den är. FÖR EGEN DEL känns det spännande att efter 30 år i

skobranschen nu vara tillbaka i mediavärlden. Jag började mitt yrkesliv på radio Östergötland med att som ljudtekniker se till så att sändningarna nådde ut till lyssnarna. Och i den värld vi lever i nu, känns det extra intressant att se vad som kan göras med det tryckta ordet i Internets förlovade tidsålder. Vi är först och främst en papperstidning, men du kommer även kunna följa oss på olika sociala medier.

Vi ger plats för Linköpings framtid

VI ÄR SPÄNDA på vad du tycker. Är vi bra? Vad kan vi

göra bättre? Är det något du saknar? Precis som alla de krafter som verkar för att utveckla vår region så har vi höga ambitioner. Vår resa börjar nu och vi vill väldigt gärna ha dig med på den resan. Välkommen till Affärsstaden Linköping! n

Lejonfastigheters många hus för skola, omsorg, kultur, sport och samhällsservice är grunden för vårt arbete – att skapa Sveriges bästa offentliga miljöer. I centrum står människorna som använder våra hus, och deras upplevelser av kvalitet, trivsel och trygghet. Det är för dem vi fyller husen med värde och gör rum för framtidens Linköping.


Vi som gör Affärsstaden Vi vill i Affärsstaden Linköping spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i Linköpings näringsliv och kommun. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen.

8

PETER NORDLANDER Peter Nordlander är uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

PETER LINDGREN Peter Lindgren är född och uppvuxen i Linköping. Han har bland annat arbetat för TV 4, Vita Hästen och LKPG Magazine. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han försäljningschef. Peter var spelare i A-laget det år som LHC grundades 1976 och tillhör de tre bästa målskyttarna i klubbens historia.

DANIEL ATTERBOM Daniel Atterboms släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han redaktör. Han beskriver sig som en läsande hundmänniska utan hund. 

GÖRAN CARLSSON Göran Carlsson är uppvuxen i Linköping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan arbetat som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärsstaden Linköping AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar hand om sin 1700-talsgård.

MATHIAS ERICSSON Mathias Ericsson kom till Linköping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess. Han har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdrivna bolag. Mathias är styrelseordförande i Affärsstaden Linköping.

BJÖRN LISINSKI Björn Lisinski är född och uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund inom reklambranschen, där han har arbetat som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstaden Linköpings redaktion är han formgivare. Han arbetar även som gruppträningsinstruktör på Frisk.

ANNA ADOLFSSON Frilansjournalist Anna Adolfsson är hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad.

KRISTIN CARLÉN Kristin Carlén är född och uppvuxen utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstaden Linköpings redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner, familj och resor.


Henrik Arkelskog Kvalitetsmäklare

013-36 48 80 – www.skandiamaklarna.se/linkoping


MÄSSOR

TILLVÄXT

Mässa i Vadstena i april VADSTENAMÄSSAN 2014 ARRANGERAS i Vad-

stena slott 4-5 april 2014. – Välkommen till den självklara mötesplatsen för Vadstenas företag, organisationer och föreningar, skriver Vision Vadstena och fortsätter: »Fredag 4 april med inriktning på nätverkande mellan Vadstenas företag och öppet hus med besök från Linköpings Universitet på mässan och hos ett antal företag. Lördag 5 april då vi tillsammans med dig som utställare anpassar programmet för allmänheten. En bra chans att visa upp vårt samlade näringsliv som bygger både stolthet och skapar goda ambassadörer för det företagssamma Vadstena.« n Källa www.visionvadstena.se

VISUALISERING

Linköpings kommun får pris för Bästa Tillväxt 2013 GENOM SIN TILLVÄXT har företagen i Linköping

placerat kommunen på första plats i Östergötlands län. Kreditupplysningsföretaget Syna har kartlagt samtliga svenska aktiebolags senast tillgängliga bokslut för att utse vinnarna. Linköping mottar pris för Bästa Tillväxt i Östergötlands län 2013 följt av Vadstena på andra plats och Motala på tredje plats. – Vi har sett en positiv utveckling de senaste åren och Bästa Tillväxt är ett kvitto på att näringslivet mår bra i kommunen. Kan vi från kommunen skapa ett klimat som gör att folk kan driva företag här så får vi också ett starkt näringsliv, säger Michael Nydén, näringslivsstrateg i Linköpings kommun. »De kommuner med största andelen företag som har ökat omsättning, nyanställt och gått

med vinst tilldelas pris för Bästa tillväxt«, skriver Syna AB. Kreditupplysningsföretaget Syna har funnits sedan 1947 och de har sett att många företag har haft det tufft de senaste två åren. Såväl betalningsförlägganden som konkurser har ökat. Ändå finns det kommuner där företag växer, skapar arbetstillfällen och går med vinst.  De företag i de vinnande kommunerna som har ökat sin omsättning, ökat antalet anställda och går med vinst tilldelas ett diplom som visar att de är ett av de aktiebolag som bidrar i kommunerna med Bästa Tillväxt 2013. Endast 1 432 av Sveriges cirka 300 000 aktiebolag får ta emot diplomet detta år. n Källa: www.syna.se

Sectra tar visualiseringsbord för medicinsk utbildning till USA genom nytt samarbete Mjölby kommun hedrar Per-Olof Ahl med egen plats i Lillåparken! INVIGNING

SECTRA HAR INLETT ett samarbete med

det amerikanska företaget Touch of Life Technologies (ToLTech). ToLTech kommer att distribuera Sectras IT lösning inom medicinsk utbildning inklusive visualiseringsbordet, Sectra Visualization Table (Link), i USA och Kanada. En ny version av Sectras bord kommer att lanseras på IMSH kongressen, världens största kongress inom medicinsk utbildning, i San Fransisco i februari. ToLTech kommer även att integrera sina anatomiska modeller i Sectras bord. Studenter och andra användare får därmed tillgång både till de utbildningsfall baserade på verkliga medicinska bilder som finns i bordet och till ToLTechs anatomiska modeller. n Källa www.sectra.com

10

I SOMMAR INVIGS en ny park i Mjölby. Parken

ligger mellan minigolfbanan och södra Strandvägen och ska kallas Lillåparken. I parken kommer en plats att uppkallas efter Mjölbysonen Per-Olof Ahl som grundade Kappahl. Den första Kappahl-butiken öppnades våren 1953 i en källarlokal på Omvägen i Kallebäck, Göteborg. Grundaren Per-Olof Ahls affärsidé byggde på att ge alla kvinnor möjlighet att gå välklädda till ett överkomligt pris. Genom låga priser och höga volymer fick verksamheten stor uppmärksamhet bland allmänheten och hotades med bojkott av den övriga branschen. Folk vallfärdade till butiken på Omvägen. Nyckelvarugruppen var kappan och drygt 400 kappor såldes varje dag. En journalist, ryktet säger att det lär ha

varit Bengt Bedrup, gav tidigt Per Olof Ahl smeknamnet »Kapp-Ahl« i sina tidningsartiklar om verksamheten. Det dröjde inte länge innan företaget antog det nya namnet. Ett år efter starten, 1954, omsatte Kappahl 4,5 miljoner kronor. År 2013 fyllde Kappahl 60 år, och hade i juli samma år närmare 400 butiker och 4 500 medarbetare i fem länder: Sverige, Norge, Finland, Polen och Tjeckien. Totalt säljer företaget cirka 60 miljoner plagg varje år. Per-Olof Ahl dog 1996 och ligger begravd på Örgryte gamla kyrkogård. n Källor: www.mjolby.se, sv.wikipedia.org/ wiki/Kappahl


JUBILEUMSTIDNING

TILLVÄXT

Mjärdevi Science Park ger ut jubileumstidning med Ny Teknik SOM EN DEL AV ÅRETS 30-årsjubileum ska

Åtvidaberg har två kommunchefer; Andreas Capilla och Kerstin Skarin.

Åtvidabergs kommun satsar på ett ledarskap med 2 kommunchefer I STÄLLET FÖR DET TRADITIONELLA med en

kommunchef har Åtvidabergs kommun valt en modell med två stycken kommunchefer på heltid som delar på uppdraget. En kommunchef med ansvar för organisationen som serviceleverantör och en med ansvar för utåtriktad verksamhet. På så vis delas organisationen upp i ett inåt och ett utåt perspektiv. Målet är att sköta kommunens alla delar på ett bra sätt, att hålla hög kvalitet på kommunchefsfunktionens vardagsarbete och att hålla samman kommunens övergripande ekonomi. Med ett inåt och utåt perspektiv kommer förvaltningarna mer nära varandra genom att de stora förvaltningarna gemensamt

utvecklar arbetsformer som ska kunna bidra till ökad kvalitet och ökad effektivitet utifrån ett helhetsperspektiv. MR: Uppdelning av ansvarsområden Andreas Capilla är kommunchef för kommunledningens stab, barn- och utbildningsförvaltningen samt vård- och omsorgsförvaltningen. Kerstin Skarin är kommunchef för samhällsbyggnadsförvaltningen, fastighetsförvaltningen, information, marknadsföring, kommunikation, turism, kultur samt näringsliv och besöksnäring. n Källa: www.atvidaberg.se

RESOR

utan barn växer för varje säsong. Antalet Couples-hotell utökas därför till sommaren med ytterligare sex stycken på Mallorca, Cypern, Kos och i Turkiet.  – Allt fler söker sig till hotell som är specialdesignade för en viss målgrupp, inte minst vuxna som reser utan barn, säger Bassam el Mattar, Fritidsresors Sverigechef. I sommar finns 27 Couples-hotell i Fritidsresors utbud, varav sex är nya. Vuxna resenärer är charterns enskilt största

Källa: Mjärdevi Science Park

TRAFIKSÄKERHET

Edeva levererar Actibump till Öresundsbron EN OFFENTLIG UPPHANDLING av variabla farthin-

kundgrupp, följt av barnfamiljer. – Ett sätt att nå en vuxen målgrupp är satsningen på Couples – där allt är upplagt för att gå ner i varv, njuta och ha gott om tid för varandra, säger Bassam el Mattar. Till sommaren 2014 presenterar Fritidsresor totalt 178 hotell i olika prisklasser som i huvudsak vänder sig till vuxna som reser utan barn. Fritidsresor flyger från Norrköping. n

der har resulterat i ett avtal mellan Edeva AB och Öresundsbro Konsortiet. Edeva AB mötte upphandlingskraven med trafiksäkerhetssystemet Actibump som ensam anbudsgivare och leverans är planerad till försommaren 2014. Actibump kommer monteras i fyra av de totalt elva körfälten vid betalstationen i Sverige i riktning mot Danmark och därmed trygga arbetsmiljön för Öresundsbrons personal. – Syftet med upphandlingen är att finna en lösning som skapar  ett jämnt och lugnt flöde genom betalstationen. Öresundsbro Konsortiet ställer höga krav på både leverantörer och produkter, deras kompetens har visat sig bland annat genom att Öresundsbrotunneln bedöms vara världens säkraste tunnel och därför är det extra roligt att få förtroendet att leverera till dem, säger David Eskilsson, VD på Edeva. Edeva utvecklar och säljer intelligenta trafiksystem för selektiv påverkan av framkomlighet på gator och vägar. n

Källa: Fritidsresors pressinformation

Källa: www.lead.se

Fritidsresor utlovar fler hink-ochspade-fria hotell till sommaren EFTERFRÅGAN PÅ HOTELL för vuxna som reser

Mjärdevi Science Park ge ut en speciell tidning. Tidningen distribueras som en bilaga med Ny Teknik samt digitalt till ingenjörsstuderande vid landets tekniska högskolor. »Mjärdevi Science Park i Linköping är en av landets äldsta science parks och utan tvekan en av de mest framgångsrika. Här finns mycket att berätta om. Detta inte minst med tanke på att vi nu satsar på tredje generationens science park med en breddning till fler kunskapsintensiva företag i Linköpingsregionen – från geografi till funktion«, skriver EvaMarie Törnström, kommunikationschef på Mjärdevi Science Park AB. Tidningen tar upp »spännande saker som händer i Mjärdevi Science Park med omnejd«. Tanken är att visa på en lovande framtid enligt Mjärdevi Science Parks devis »the future and beyond«. Tidningen distribueras med Ny Tekniks riksupplaga den 16 april. n

11


Inför kommunalvalet i Linköping kommer vi att prata med ledande politiker. Här är de två första.

Valåret

Lena Micko (S)

Lena Micko är kommunalråd i Linköpings kommun (s) och sitter med i styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting. Hon är även aktiv på riksplanet som suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott. Vi pratade med henne inför höstens kommunalval. TEXT: DANIEL ATTERBOM

VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR FLYTTEN AV RESECENTRUM?

– Det är att kunna förändra och förbättra samhället. Att se till att vi får en bra morgondag för nästa generation, att människor kommer i arbete och att det finns fungerande bostäder, ett samhälle som är bra på flera olika områden och att kommunen ligger i täten för detta.

– Vi kommer att fatta beslut i fullmäktige om att flytta det över ån. Flytten av Resecentrum innebär att vi får en förskjutning av stadskärnan. Staden förtätas, så att vi kan bygga mer kring de viktigaste kommunikationsstråken för att minska restider. Jag tror mycket på tät stad, att många människor kan vistas i en stadskärna för att den ska vara levande. Det ger oss chansen, och för kommande generationer, att ha en hållbar stad.

VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I KOMMUNALVALET?

– Det är mycket frågor som hänger ihop, men jag tror att jobben, att människor kommer i arbete, kommer att vara viktigast. Kopplat till det utgör bostadsbristen i Linköping ett stort tillväxthinder, då det försvårar för näringslivet att rekrytera eftersom kompetent arbetskraft inte har möjlighet att flytta hit. Sedan kommer skolan och äldreomsorgen att spela en stor roll. HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Vi har som mål att halvera ungdomsarbetslösheten. Vi måste få fler företag som tillkommer och har möjlighet att rekrytera personal. Jag tror att det är viktigt att främja idéer och stödja företagen, men också att kommunen tar egna initiativ för att skapa jobb. Det kommer att vara det absolut viktigaste. Kommunen själv som arbetsgivare kan göra väldigt mycket..

OM S ÅTERFÅR MAKTEN, VILKA SKA NI SAMARBETA MED I KOMMUNFULLMÄKTIGE?

– Det vet vi först när vi ser ett valresultat. Det är, tycker jag, viktigt att inte låsa sig så hårt innan valet som alliansen gör. Vi måste invänta valresultatet och vi kan få partier som man absolut inte kan samarbeta med. Vi kommer att ha samtal med olika partier, beroende på hur valresultatet ser ut. Däremot kan vi inte se något samarbete med SD. HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNAL­ POLITIKEN?

– Så länge jag har förtroende och tycker att det är roligt. Det hänger ihop. Man måste tycka att det är kul, då får man energi och kan ge den till andra. Politik är mycket ett lagarbete.

HUR VIKTIGT ÄR SAAB FÖR LINKÖPING?

– Saab är väldigt viktigt, har varit och kommer fortsatt att vara viktigt. Saab är en motor för mycket av vår tillväxt, och för att andra företag kommer till. Ur Saab, ur försvarsindustrin, har så många företag kommit till på andra områden. Där ser vi flera företag som har vuxit sig starka, och den utvecklingen kan förstärkas. Saab är viktigt, och det hänger ihop med vår utveckling och kommer att fortsätta spela en stor roll.

KOMMER DU ATT KUNNA FORTSÄTTA ATT BALANSERA NATIO­ NELLA UPPDRAG MED LINKÖPINGS KOMMUNALPOLITIK?

– Jag är suppleant i det verkställande utskottet som ingår i partiledningen, och det vill jag fortsätta med. Jag är ju vald av kongressen för ett par år ytterligare. Jag har möjlighet att ha ett stort kontaktnät och det är till nytta för Linköping. Det är många frågor som måste lösas på nationell nivå, så jag ser det som en styrka att ha den möjligheten. KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER

POLITISKA UPPDRAG FÖR LENA MICKO (S) Kommunalråd och gruppledare (S) Linköpings kommun, Vice ordförande: Kommunstyrelsen Linköpings kommun och Stadshus AB, Ledamot: Styrelsen Sveriges kommuner och landsting, KPA Pensionsservice AB, 4:e AP-fonden samt Norrköpings Hamn och Stuveri AB, Suppleant i Socialdemokraternas verkställande utskott, Ordförande: Socialdemokraterna i Östergötland

12

VALET?

– Svaret är nej, utifrån den situation som Linköping har idag med den stora andelen privata utförare. Kommunen har för liten andel om man tittar på äldreomsorgen. Vi är snart nere i 20 procent och det är för lite. Det är ett medel att man har olika utförare för att få en bra kvalitet. Men det är inte ett mål i sig. Vi måste försöka balansera upp kommunens andel och öka den. n


2014 Efter åtta år som kommunalråd ställer Paul Lindvall upp för ännu en mandatperiod. Han hoppas att få fortsatt förtroende av väljarna att leda kommunstyrelsen och att förverkliga sina visioner. Vi pratade med honom inför höstens val.

Paul Lindvall (M)

TEXT: DANIEL ATTERBOM VAD DRIVER DIG, VAD ÄR DIN EGEN VISION I POLITIKEN?

– Någonstans bottnar det i att jag har en vilja att förändra tillvaron och göra den bättre på olika sätt. Det engagemanget har jag haft ända sedan gymnasietiden, att ge möjligheter för folk, medborgare, att kunna forma sina liv och komma till sin rätt. Det finns en fantastisk möjlighet att kunna vara med och påverka hur Linköping ska se ut i framtiden. VILKEN FRÅGA TROR DU BLIR DEN VIKTIGASTE I LINKÖPINGS KOMMUNALVAL?

– Den allra viktigaste frågan är fortsatt utveckling, tillväxt och att de nya jobben kommer. De ger oss resurser till att förbättra skolan, förskolan och äldreomsorgen, de grundläggande kommunala uppgifterna. Det förutsätter att man har många jobb, tillväxt och utveckling. VAD ÄR VIKTIGT FÖR JUST DITT PARTI I LINKÖPING?

– Det är viktigt att komma ihåg att vi förvaltar någon annans pengar, det är medborgarnas pengar. Det är viktigt att man gör det på ett ansvarsfullt sätt. Vi har regionens lägsta kommunalskatt, kommunens medborgare har inte massor av lån, utan tvärtom har vi tillgångar sparat för att kunna förverkliga en ny station, en utbyggd förskola och miljösatsningar utan att det ska behöva gå ut över annan verksamhet, som skolan. HUR SKA SYSSELSÄTTNINGEN ÖKAS I LINKÖPING?

– Det sättet vi arbetar på ger resultat. Vi satsar, mer än andra kommuner, på ett nära samarbete med företag, vi bygger upp olika typer av miljöer och förutsättningar. Folkmängden ökar, barnafödandet satte rekord förrförra året och vi är motor till andra kommuners utveckling.

funderat. Jag är sugen på, och hoppas få förtroende för, att leda alliansstyret ytterligare en mandatperiod. Men det är väljarna som avgör. Jag känner att jag har driv- och utvecklingskraft att fortsätta. KOMMER PRIVATISERINGARNA ATT FORTSÄTTA OM NI VINNER VALET?

– Jag är inte förtjust i ordet »privatiseringar«. Jag tycker att en verksamhet mår bra av att det är flera som utför verksamheten. Det är en fördel att inte bara kommunen driver äldreomsorgen. M OCH S ÄR KONKURRENTER OM SAMMA RÖSTER, OCH SEDAN ÄR NI TVUNGNA ATT SAMARBETA I KOMMUNALFULLMÄKTIGE. HUR FUNGERAR DET?

– Det tycker jag egentligen inte är konstigt. Det är val och under de perioderna bör man tydliggöra skillnader när det gäller samhällsvisioner etc. När väljarna sagt sitt den 17 september har man en skyldighet att söka stöd hos dem som inte röstade på det egna partiet. Det kan vara bra att hitta gemensamma uppfattningar när det gäller näringslivssatsningar, infrastruktur och så vidare. Det enda partiet som det är uteslutet att ha en organiserad samverkan med är SD. De har en främmande människosyn som vi inte kan acceptera. Vi behandlar dem korrekt, men det finns ingen grund för samverkan med dem. Det är viktigt att Linköping är en öppen stad där man inte delar in medborgarna i vi och de. Vi välkomnar och uppskattar kvaliteten i att det kommer människor från andra länder. Vi hade inte varit där Linköping är idag utan dem som kommit hit och förverkligat olika idéer. Dessutom har vi ett ansvar att hjälpa flyktingar från krig och elände. n

HUR SER FRAMTIDEN UT FÖR RESECENTRUM?

– Jag tycker att det är viktigt att vi bygger en helt ny stadsdel, och inte bara en ny station. Navet i den nya stadsdelen är stationen, men framför allt så bygger vi framtidens Linköping. Kommer alliansen att bestå efter kommunalvalet? – Ja, vi kommer att söka förnyat förtroende som allians. Vi har haft ett bra samarbete. Sedan har alla partier behov av att lyfta sina frågor, men vi kommer att komma överens. HUR LÄNGE KOMMER DU ATT FORTSÄTTA MED KOMMUNALPO­ LITIKEN?

– Nu har jag bestämt mig för att söka förnyat förtroende för den mandatperiod som kommer, längre än så har jag inte

POLITISKA UPPDRAG FÖR PAUL LINDVALL (M) Flygplatsområdets Mark och Exploatering AB, Föreningen Europakorridoren, Gruppledare, Kommunalråd, Kommunfullmäktige, Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens planeringsutskott, Lejonfastigheter AB, Linköpings Stadshus AB, Marknadsbolaget i Fjärde Storstadsregionen AB Mjärdevi Science Park AB, Näringslivsutveckling i Linköping AB, Nulink, Resecentrum Mark och Exploatering i Linköping AB, Tekniska Verken i Linköping AB

13


TEAMET OCH DERAS SKAPELSE I DUBAI

Nystartat: Luftburna

Kamerabärare Intuitive Aerial utvecklar och säljer luftburna kamerabärare för proffsanvändare i mediebranshcen. Efter lanseringen i september 2013 har företagets produkt sålts till tre världsdelar och används idag både vid filminspelningar i Dubai och för livesändning i USA. Vi pratade med Torkel Danielsson, VD på Intuitive Aerial. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: INTUITIVE AERIAL

– BOLAGET GRUNDADES 2010, säger Torkel Danielsson, VD

på Intuitive Aerial. Vi är nio anställda idag och säljer på en global marknad. Vi får in order i snabbare takt än vi hinner bygga och leverera system. Det är fantastiskt att få arbeta med en superspännande produkt som vi själva skapar och som så många i branschen uppskattar! Produkten, som marknadsförs under varumärket »Black Armored Drone«, är ett luftburet kamerastativ. – Vi började bygga en helikopter som man kunde fotografera och filma med, men nu har vi en proffsprodukt som används uteslutande för filmning. Då handlar det om »high end«-produkter i Hollywoodliknande sammanhang och om livesändningar vid sportevenemang.

av sport. En annan kund, i Dubai i Förenade Arabemiraten, har en uthyrningsfirma och han ville erbjuda kunder inom Hollywood- och reklamfilm att bära en riktigt bra kamera. Han är nog den som har flugit flest uppdrag med produkten. TORKEL HAR

PRISBILDEN ÄR SÅDAN att det här inte är något för hobbyfotografen.

BOTT OCH

– Systemen som vi levererar ligger på mellan 300 000 och 400 000 kronor. Det är en prisbild som man kan komma från två håll till. Antingen säger man »Oj vad dyrt« eller »Oj vad billigt«. Vi säljer uteslutande till kunder som säger »Oj vad billigt«. Om man tycker att det är dyrt kommer man från en hobbyvärld där saker ofta inte fungerar och man drivs att sätta ihop sakerna så de bara precis funkar. Våra kunder kommer från en professionell medievärld där där kameror och alla tillbehör ska hålla för att leverera dag ut och dag in.

JOBBAT 7 ÅR I LINKÖPING

INTUITIVE AERIAL VÄNDER sig alltså till proffs.

– Våra kunder är filmteam och uthyrningsfirmor. Vi har en kund, Simon Sjörén i Åre, som är passionerad filmare. Han filmar från luften, och han sökte en bättre lösning för att ta tyngre kameror och ville även arbeta med livesändning

14

REDAN FRÅN BÖRJAN hade Intuitive Aerial ett uttalat mål.

– Det finns en vision i bolaget, det är en brett hållen vision, drömmen om en kamera som flyger. Namnet Intuitive Aerial kommer från att man ska bli ett med den flygande kameran.


TRE SNABBA FAKTA OM LEAD: VAD ÄR EN FÖRETAGSINKUBATOR?

”Linköping är bra för att det är gott om duktigt folk, och spännande forskare på universitetet“

En företagsinkubator tillhandahåller en process som accelererar utvecklingen av ”start-up”-företag genom att förse entreprenörer med ett brett urval av riktade resurser och tjänster för snabbare tillväxt. VISION

LEAD ska vara en företagsinkubator av världsklass som framgångsrikt kommersialiserar kunskap och utvecklar bolag med stor tillväxtpotential. AFFÄRSIDÉ

LEAD erbjuder entreprenörer med innovativa och skalbara idéer som har stor tillväxtpotential – entreprenörer från såväl den akademiska världen som näringslivet – en effektiv process för att snabbt och säkert utveckla idéerna till starka och expansiva företag.

DET SKA VARA LIKA NATURLIGT att flyga med kameran som

att hålla den i handen. Den visionen fanns när produkten kom ut, och sedan måste man hitta kunder och marknad. Man måste utveckla en produkt och få den accepterad på marknaden. Där har jag varit med hela vägen från början för att förverkliga den visionen. Torkel Danielsson kommer inte från Linköping, men har bott och arbetat sju år i staden. Han flyttade till Linköping för att jobba på Saab. – Jag jobbade fem år på Saab, och innan dess jobbade jag två år på ABB Corporate Research. Jag har en examen från Uppsala i molekylär bioteknik. Utvecklingen har gått fort, personalen har tredubblats sedan 2010. – Då 2010 var vi tre personer, idag är vi alltså nio personer. Omsättningen 2013 var 2–3 miljoner. Jag har jobbat på heltid sedan 2011.  TORKEL DANIELSSON TYCKER att Linköping är en bra stad att bedriva affärer från. – Ja, det tycker jag, Det som är bra är att det är gott om

»BLACK ARMORED DRONE«, ÄR ETT LUFTBURET KAMERA­­STATIV.

duktigt folk, och spännande forskare på universitetet. Det är ett billigt ställe att bo på, man behöver varken betala mycket för lokal- eller för bostadshyror. Det finns ett väldigt väl fungerande stödsystem i form av Almi Invest, inkubatorer som LEAD (Linköpings universitets Entrepreneurship and Development) och det finns även investerarnätverk om man vill ha privat kapital. Det finns också en framåtanda. Vi finns i både Linköping och Norrköping, vi är ett bolag i den fjärde storstadsregionen. DAGEN INNAN DENNA INTERVJU har Torkel återvänt från London.

– Jag kom tillbaka från BBC i natt. De vill använda ena halvan av vår produkt, bara kameraupphängningen. De vill hänga up den på kran från en båt på Nordatlanten för att filma späckhuggare. Vi har byggt vår produkt för att filma med bredare objekt, vidvinkel, men vid kameratestet visade det sig att den fungerade även med ett 400 mm teleobjektiv. Jag har precis berättat för Staffan här att han antagligen ska få följa med BBC för att hjälpa dem igång med kameraupphängningen under två veckor på en liten båt ute på Nordsjön. n

15


HALLÅ DÄR

Linköping City Airport

HALLÅ DÄR, CAMILLA LEJON, VD på Linköping City Airport.

Flygbolaget SAS börjar flyga från Linköping till Köpenhamn igen i mars. Kontaktade ni på flygplatsen SAS, eller var det tvärtom? – Det var både och, skulle jag vilja säga. Det har under en lång tid funnits ett intresse av att få SAS tillbaka till regionen. Lite av en slump träffade jag personer från SAS. Vi diskuterade, de sa att de var intresserade av att komma tillbaka till regionen och då främst Linköping, eftersom KLM finns här på flygplatsen och vi har en upparbetad trafik. Eftersom KLM flyger till Amsterdam blir det ett bra komplement att SAS börjar flyga till Köpenhamn igen i mars. – Precis, KLM har uttryckt önskemål om att de inte vill ha monopol på en flygplats, utan de vill gärna ha ytterligare en större aktör. SAS kompletterar KLM väldigt bra. KLM är starka på långlinjer över hela världen, och SAS är starka på norra Europa och Skandinavien. De kommer att komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Vi har ett jättetapp från regionen gentemot Arlanda med resenärer som åker bil eller tåg för att sedan åka SAS tillbaka söderut. Det tar tid, och tid är pengar för företagare. Så det är bra att SAS kommer tillbaka. När i mars börjar SAS flyga? – Första flygturen är den 30 mars, en söndag. Det är sprillans nya flygplan som kommer direkt från fabriken i Frankrike. Man sitter två och två med fällbart ryggstöd, det är skinnsäten, det är bättre utrymme för ben och för bagage. I den här nya generationen av propellerplan har man sänkt ljudnivån markant. De är väldigt bekväma att åka med. De tar 70 passagerare och flygplanet heter ATR 72-600. Har du flugit med planet? – Nej, det har inte levererats än. Men det finns personer som har provflugit och det är, som sagt, en markant skillnad mot den gamla generationens propellerplan. Kommer Linköping att få fler flygrutter i framtiden? – I dagsläget strävar vi inte efter att få fler rutter, utan vi vill att de rutter som vi har ska gå bra. Vi kanske vill utöka frekvenserna till Köpenhamn och främst Amsterdam. Deras flygplatser är bra hubbar, och med en mellanlandning når man över hela världen. Det är bättre att utöka med större frekvens, så att man kortar väntetiden i Amsterdam eller Köpenhamn. Man ska inte gapa efter för mycket. Det gäller att få det man har att gå bra. Är Norrköpings flygplats en samarbetspartner eller en konkurrent? – Det är en samarbetspartner. Det finns ett fåtal personer som tror att vi är konkurrenter, men jag tycker att jag mer och

mer möter stor förståelse för att vår gemensamma konkurrent främst är Arlanda. Där vi kan samarbeta på olika sätt gör vi det. Vi kompletterar varandra väldigt bra. I Norrköping finns kopplingen till Finnair och Helsingfors. De är starka på Asien. Norrköping har ett stort utbud av charter, och vi har inte några planer på att satsa på charter i Linköping. Tror du att flygplatserna kommer att slås ihop till en gemensam flygplats i framtiden? – Nej, det tror jag inte. Det är olika förutsättningar. Norrköpings flygplats ägs av kommunen, medan Linköpings ägs av Saab. Det är kommunen som står för driften. Man har gjort utredningar och kommit fram till att besparingarna om man slår ihop dem inte är så stora. Men vi kommer att öka samarbetet när det gäller marknadsföring. Det är många som inte känner till de stora möjligheterna att flyga från regionen. Jag träffar folk som inte vet att man flyga till USA från Linköping med en mellanlandning. Vi behöver tillsammans med Norrköping sprida budskapet att man kan nå världen via Östergötland. Man behöver inte åka till Stockholm och kanske vara tvungen att ligga över. Möjligheterna att resa finns i regionen. Det är inte heller dyrare än att flyga från Stockholm. n Fotnot: ATR (Aerei da Trasporto Regionale eller Avions de Transport Régional) är en fransk-italiensk flygplanstillverkare.

TEXT: DANIEL ATTERBOM

FRÅN START TILL MÅL!

SNABBAST... SNABBAST... FRÅN START TILL MÅL!

...växande tryckeri i Östergötland, med hela Sverige som marknad! ...växande tryckeri i Östergötland, med hela Sverige som marknad!

Runstensgatan 5 • 582 78 Linköping • 0707-41 68 Årstaängsvägen 9, 7 tr • 117 43 Stockholm • 0709-81 20 Harsbygatan 4 • Box 143 • 614 22 Söderköping • 0121-130 Kvarngatan 32 • 593 33 Västervik • 0490-41 99

30 00 20 98

www.tellogruppen.se 16


Här är hela vårt Dream Team: Privatrådgivning

Kontorschef

Magnus Larsson 013-328 13 34

Andreas Homanen 013-328 13 01

Jessika Edström 013-328 13 31

Åsa Ekström 013-328 13 08

Anna Eriksson 013-328 13 09

Camilla Hellberg 013-328 13 37

Annika Karlsson 013-328 13 36

Anders Nordström 013-328 13 18

Gunnar Orlunder 013-328 13 21

Eva Sagent 013-328 13 27

Företagsrådgivning

Peter Norell 013-328 13 19

Pension & försäkring

Per Kostmann 013-328 13 13

Fredrik Björk 013-328 13 06

Joakim Lönn 013-328 13 15

Susan Niroozad 013-328 13 26

Fredrik Johansson 013-328 13 12

Helene Ohlin 011-338 30 15

Caroline Nordahl 013-328 13 38

Jan-Åke Säberg 013-328 13 29

Anna Wirén 013-328 13 33

Sara Nellmark 013-328 13 16

Krister Persson 013-328 13 22

Johan Romås 070-772 31 04

Madeleine Ripstein 013-328 13 25

Lars Wedén 013-328 13 32

Kapitalrådgivning

Anders Forsberg 013-328 13 02

Jonas Lundberg 013-328 13 14

Lars-Gunnar Åström Magnus Segersten 013-328 13 35 013-328 13 17

Telefon: 0771-365 365 E-post: kontakta5319@seb.se Postadress: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5


KRÖNIKA

Ett Gott Nytt År!

Självklart ska Ert företag synas i

HOPPAS NI ÄR LADDADE inför ett nytt spännande år, för det är

jag. Helger för mig ger tid för läsning, lyssna på musik, promenader, god mat, socialt umgänge, lugn och ro. Helger och ledighet ger tid för eftertanke. När jag summerar 2013 på det personliga planet har det varit ett riktigt kanonår. Jag har ett spännande jobb som gör att jag träffar många företagare i Linköping. 2013 innebar även fem utlandsresor för mig, mest nöje, men även jobb. Varje gång jag är utanför Sverige så inser jag att vi lever i en liten bubbla i Sverige, samtidigt som vi är otroligt beroende av omvärlden. Jag älskar att resa, men samtidigt slås jag av hur otroligt bra vi har det i Sverige och i Linköping. I landet »Lagom« mår faktiskt de flesta människor bra, men förstår vi verkligen att uppskatta det? Inser vi att vi såväl geografiskt som tidsmässigt inte ligger långt ifrån länder och tidsåldrar som har det och har haft det väldigt jobbigt (snacka om understatement om man nämner länder som Syrien och Sudan). SVERIGE ÄR ETT LAND som i såväl näringsliv som i idrotten

lyckas ta tillvara på våra resurser på ett väldigt bra sätt. Jag sitter och lyssnar på en professor som suttit med i Framtidskommissionen. Kommissionens rapport börjar med ett citat av Tage Danielsson: »Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp«. Ord som leder till eftertanke. Det finns idag främlingsfientliga tendenser i Sverige, men samtidigt goda krafter, och det gäller att stå upp för det goda. Sverige står väldigt väl rustade men vi får inte luta oss tillbaka och Framtidskommissions uppdrag är att peka på de områden som vi måste satsa på för att fortsätta att vara ett härligt land att leva i. Vi är ett fantastiskt företagsland som skördar framgångar inom IT, verkstadsindustri, musik och med företag som IKEA, Ericsson, ABB, Atlas Copco och så vidare. Många utvecklingsländer tittar på hur vi har löst våra samhällsfunktioner, något som faktiskt också håller på att bli en stor exportprodukt. Ibland får man en känsla av att vi inte gör så mycket rätt inom vård, skola och omsorg men samtidigt ska sägas att vi även där gör en hel del rätt.

För mer information och priser, kontakta Peter Lindgren! KONTAKT PETER LINDGREN AFFÄRSSTADEN LINKÖPING Telefon: 0721 - 62 93 58 Email: peter.lindgren@affarsstaden.se

LINKÖPING ÄR INGET UNDANTAG. Under 2013 passerade vi

150 000 strecket när det gäller invånare. Ostlänken blev beslutad, året slutade med att Saab fick en stor order från Brasilien. I mitt arbete träffar jag som sagt många företagare. Jag försöker bidra till deras affärsframgångar. Jag slås av drivkraften som finns hos företagare och givetvis hos alla medarbetare i företag där man släpper fram kraften och kreativiteten hos alla. Vårt geografiska läge och den struktur vi har med Universitet, Saab, Regionsjukhus, affärsnätverk såsom Nulink, Östsvenska Handelskammaren, Mjärdevi Science Park, LEAD incubator, Wahllink Incubator, Vreta Kluster och så vidare gör att jag får en känsla av att det bubblar i Linköping. Det känns extra kul att starta året med att vara med i arbetet med att skapa ett nytt affärsmagasin i Linköping. Jag tror på ett fantastiskt 2014. Vad tror du och vad gör du för att det ska bli ett fantastiskt 2014? n GÖRAN CARLSSON Matrisen 18

”De kall ar m jävla ho ig ra”

re ill hell ”Jag v appa” sp bo ho

”Måste jag sk rika för att dom ska lyssna?”

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE Artikel 2 i barnkonventionen: Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen: Du har rätt att säga vad du vill.Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!


4 - 9 FEB I LINKÖPING OCH NORRKÖPING

KUND- OCH PERSONALAKTIVITET I VÄRLDSKLASS! En av världens största squashtävlingar med bl a 8 av världens 11 bästa spelare på plats!

RAMY ASHOUR TREA I VÄRLDEN

NICK MATTHEW ETTA I VÄRLDEN PRESENTERAS AV

GREGORY GAULTIER TVÅA I VÄRLDEN

Beställ VIP-biljetter till Case Swedish Open 2014! Bästa sittplatser, tillgång till VIP-loungen inkl buffé och drycker samt möjlighet att följa matcherna från VIP-terrassen. VIDARE INFO OCH BOKNING:

0708-13 81 67 • info@actipro.se • www.swedishopensquash.se ARRANGERAS AV:

I SAMARBETE MED:

TITELSPONSOR:

HUVUDSPONSOR: OFFICIELL KLOCKA I SAMARBETE MED


VI BLICKAR UT I VÄRLDEN

Simplygon

FÖR MARTIN EKDAL FUNGERAR DET ATT HA LINKÖPING SOM BAS.

Det går utmärkt att ha Linköping som huvudkontor och göra affärer över hela världen. En som tycker det är Martin Ekdal på f­ öretaget Simplygon, som arbetar med 3D-grafik. Hans engelska titel är VP Business Development, vilket blir ansvarig affärsutvecklare på svenska. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

– JAG ÄR EN AV GRUNDARNA, säger han, det

kanske är enklare att skriva. Simplygon utvecklar programvara för 3D-grafik och grundades 2006. Men Martin Ekdal är varken datorspelare eller forskare. – När vi startade bolaget hade jag precis slutat att plugga till ekonom. Då fanns det ett handelsbolag på plats skapat av Ulrik Lindahl, som är den som har uppfunnit 3D-lösningen, och Mahiar Hamedi. De ville göra något mer av det än ett hobbyprojekt, så eftersom Mahiar kände mig sedan tidigare bjöd de in mig och vi startade ett aktiebolag tillsammans med en fjärde person, Mahiars bror Koshi. IDAG ÄR SIMPLYGON inget hobbyprojekt, utan

omsatte cirka 20 miljoner kronor 2013. – Vi har senaste åren fördubblat omsättningen, från 2,5 miljoner till 5 miljoner till 10 miljoner och nu strax under 20 miljoner. Omsättningen är ungefär en miljon per anställd, och nu, i början av 2014, har Simplygon 21 anställa. – Två av dem är i San Francisco, vi har precis öppnat ett kontor där. En svensk tar vi över och sedan är det en annan svensk som redan bor där.

20

Annars är det Linköping som gäller. Martin Ekdal reser mycket. – Jag har inte räknat antalet resdagar, säger han. Jag gissar att det är omkring 120 dagar, det är en knapp tredjedel av året. För Martin Ekdal fungerar det att ha Linköping som bas. – Ja, vi har inte haft mycket business i Sverige, så för oss spelar det ingen roll om vi har suttit här eller i Stockholm eller någon annanstans. SIMPLYGON OCH MARTIN EKDAL hade lite tur.

– När vi började resa startade KLM sin rutt från Linköpings flygplats till Amsterdam. Det har varit den största fördelen från mitt personliga affärsperspektiv. Det tar mig sex minuter att åka taxi till flygplatsen, sedan är jag i Amsterdam på en timme och 45 minuter och jag kan resa vart jag vill i hela världen. Fram tills Simplygon öppnade kontoret i San Francisco hade man täckt Asien, USA och Europa från Linköping. – Jag har flugit åt båda hållen. Annars är den största fördelen med Linköping närheten till bra folk, samtidigt som det inte är lika många som rycker och drar i vår personal.

Då tänker jag framför allt på de killar och tjejer som vi har tagit direkt från universitetet. Om man vill jobba med det vi gör, och ha en koppling till spelindustrin, så måste man ta sig till Stockholm eller jobba hos oss. SIMPLYGON ÄR I FRAMKANTEN av datorindustrin.

– Vi utvecklar och säljer en mjukvara som automatiskt optimerar 3D-grafik, framför allt 3D-modeller. Det är något man måste göra om man ska jobba med realtidsvisualiseringar av grafik som spel eller tränings­ moduler i avancerade datorspel. Om man ska kunna röra sig i en 3D-värld i en dator så måste grafiken optimeras. Det är något som man traditionellt har gjort manuellt, vilket tar mycket tid i anspråk. Vår mjukvara tar 3D-modellerna och optimerar dem automatiskt. Skillnaden per modell är kanske en halv till en dag sparat arbete. VI SÄLJER LICENSER framför allt till alla

stora spelföretag som Microsoft, Blizzard Entertainment som gör »War of Warcraft«, Warner Bros och även svenska utvecklare som Avalanche Studios. Det är vår första svenska stora kund. Vi har även sålt en licens till Massive, som ägs av Ubisoft, som är en


”Vi utvecklar och säljer en mjukvara som automatiskt optimerar 3D-grafik“ av världens största speldistributörer. De har en studio i Malmö. Utöver det har vi ett samarbete med Zooma by Semcom i Göteborg och några mindre projekt. Sedan tar våra svenska kunder slut, skrattar Martin Ekdal.

jag använder den. För spara pengar flyger vi alltid ekonomi plus, man får lite mer fotutrymme. Det är lite bättre än coach, vi tycker inte att det är värt att lägga pengar på business class.

DET ÄR ALLTSÅ INGA PROBLEM att bedriva

EFTERSOM MARTIN EKDAL ofta flyger förknip-

affärer över hela världen från Linköping. – Det går utmärkt om man är beredd på att flytta på sig. Det beror på vilken typ av affärer man gör. Vi har märkt att det vi gör ofta kräver direktkontakt med kunder. Vi åker på mycket mässor, utställningar och konferenser. Dessutom gör vi många besök hos potentiella kunder i framför allt USA och Asien.

par han flygplatser mest med jobb. Han har dock några favoriter. – Jag gillar Amsterdams flygplats Schiphol, kanske för att jag är där så ofta eller för att jag hittar bra. Den är väldigt trevlig. Jag var nyligen på Las Vegas flygplats McCarran. Jag gillar generellt flygplatser där man inte behöver åka tåg, men det måste man göra där. Jag gillar Linköpings flygplats för att man kan komma strax innan planet går och checka in. Det avgör, att man måste spendera så lite tid som möjligt på de tråkiga procedurerna på en flygplats. Om jag flyger till London föredrar jag till exempel att flyga till London City, för det är mindre folk och strul. n

SOM VAN RESENÄR har Martin Ekdal några

knep att förmedla. – Jag skulle inte klara mig utan mina noise-cancelling-hörlurar som ljudisolerar. Jag har en nackkudde, men det är inte alltid

         

2


Mötesplats

Cloetta Center

– Cloetta Center är regionens främsta mötesplats, säger Fredrik Johnson, som är försäljningschef på LHC sedan 15 år tillbaka. Under ishockeymatcherna så knyts kontakter, relationer skapas eller stärks. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: CLOETTA CENTER

ALLA VET ATT det spelas ishockey och

anordnas konserter på Cloetta Center. Men alla har inte förstått att Mötesplats Cloetta Center spelat en viktig roll för Linköpings affärsliv. – Linköpings Hockey Club spelar alla våra matcher i Cloetta Center, säger Fredrik Johnson, som är försäljningschef på LHC sedan 15 år tillbaka. Vi har försäljningsrättigheterna, anordnar konferenser och sköter all försäljning i arenan när det gäller hockey och övriga arrangemang. Men när det gäller konserter, andra stora idrottsevenemang, mässor och så vidare är det kommunala Arenabolaget som är risktagaren. När jag med fog säger att Cloetta Center är regionens främsta mötesplats, så fokuserar vi framför allt på LHC:s hemmamatcher. LHC har idag ett samarbete med cirka 800 företag. – När det är heta ishockeymatcher vet vi att det är 2 000 företag som är på plats där. De är i samma byggnad och nås av samma budskap. FREDRIK JOHNSON, AKTIV sqaushspelare, har

verkat inom idrotten hela sitt liv. – Jag vet själv att när man går på idrott, så är det alltid är det sportsliga som står i fokus, men det är även ett forum för företagare att bjuda in till relationsskapande aktiviteter. Man kan hyra en loge för en match med hockeysnack, seminarium och äta en bra middag. Eller man kan hyra en stor konferenslokal och ha ett större seminarium där. Det finns en mängd olika möjligheter, och jag är riktigt stolt över de möjligheter som finns i Cloetta Center när det gäller att representera. Det finns många olika erbjudanden. Förhoppningsvis finns det något för alla. Det finns 50 fasta loger i Cloetta Center, av vilka 38 är uthyrda på långtidsbasis, och där sker en rotation bland företag som bjuder in andra företag. – Det är definitivt regionens största mötesplats för näringslivet, fastslår Fredrik Johnson. Här skapas det affärer och stärks

22

relationer. Det är många som har intygat för mig att dessa tillställningar gett upphov till goda affärer, och att det är väl investerade pengar. IDROTT FÖRBRÖDRAR

genom mötet. – Ja, så är det, fortsätter Fredrik Johnson. Företagen intygar att när de bjuder in till en LHCmatch i Cloetta Center ger det en hög träffsäkerhet. Som affärsman får man många inbjudningar, och man kan inte gå på allt, NÄR DET ÄR HETA men vi vet att många vill gå HOCKEYMATCHER på LHC:s matcher. Men det ÄR DET 2 000 ställer oerhörda krav på oss FÖRETAG SOM ÄR som jobbar med arrangePÅ PLATS mangen. Vi måste försöka förnya oss, och vi måste alltid vara på tårna. Jag brukar säga att det är viktigt vad som sker på isen, men det som sker bredvid, servicen, att kunderna är kungar, ßflexibiliteten och maten, är minst lika viktigt som matchen. Det måste alla som jobbar i byggnaden inse, och det gör de. Det är ett serviceyrke vi jobbar i. FREDRIK JOHNSON ÄR NÖJD.

– Det är fantastiskt med alla egna kontakter man knyter runt matcherna. LHC är även med i de andra arrangemangen i Cloetta Center som till exempel konserter. – Där är LHC med och lagar mat, vi står i kioskerna, det är våra leverantörer som gynnas om det är mycket folk. Det är det kommunala Arenabolaget som ansvarar för Melodifestivalen och konserterna. – Det gör, vill jag påstå, att vi är den arena

som det händer mest i – förutom Stockholm. Göteborg och Malmö. Men snart händer det mer i Cloetta Center än i en del av deras arenor. Snart ska arenan byta namn från Cloetta Center. – Jag har, säger Fredrik Johnson, haft förmånen att få vara med i LHC under 15 år som ansvarig för försäljning och marknadsföring. Jag var med och skrev avtalet med Cloetta för drygt tolv år sedan. Namnet har känts bättre år från år. Cloetta Center kanske är det bästa arenanamnet i hela Sverige. Men nu ska det bytas, och vi har några bra spekulanter på det här. Vi får lära oss att älska det nya namnet. Ett arenanamn är ett rikt- och landmärke i stan. Linköping växer mer och mer åt det hållet. Den som sätter sitt namn på arenan kommer att få en kopiös marknadsföring. n


DETTA ÄR EN ANNONS

Uppskattat verktyg för uppföljning av driftekonomi På nylanserade Mina Sidor kan Tekniska verkens kunder enkelt se och jämföra sin användning av el, fjärrvärme, vatten och avfall. Dessutom går det att se fakturor, göra flyttanmälan, hantera kundärenden – och i nya Mina Sidor Företag även göra en kostnadsprognos för nästkommande år. TEXT: JOAKIM LÖWING BILD: KRISTIN CARLÉN

MINA SIDOR HAR funnits i många år och är

en mycket använd tjänst på Tekniska verkens webbplats. Under hösten nylanserades tjänsten med en helt ny struktur och layout för att förenkla och förtydliga för kunden. En viktig del var också att göra en företagsanpassad version. Till exempel kan företagare göra en kostnadsprognos för nästkommande år. Tjänsten förändrades även för att dra mer nytta av ny webbteknik och fungera bättre i nya enheter som till exempel surfplattor och mobiltelefoner. Mina Sidor har haft mellan 9 000–10 000 besök per månad, men efter höstens nylansering är siffran uppe i runt 13 000 besök varje månad. – Vi ville erbjuda en mer anpassad version för företagare där de kan se och jämföra användningen av alla våra tjänster. Det handlar om el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avfall, berättar Mikael Blom, kundansvarig för små och medelstora företag på Tekniska verken. ENKEL UPPFÖLJNING

I den kostnadsfria tjänsten kan använda-

ren se statistik och fakturor fem år tillbaka i tiden – och jämföra mot i dag. – Du kan exempelvis studera år för år, månad för månad eller dag för dag … ja, det går till och med att gå ned på timnivå. Många uppskattar att kunna jämföra förbrukningen under en viss period en eller flera år tillbaka, framhåller Magdalena Green, projektledare för Mina Sidor. All data i tabeller och diagram går att exportera till Excel så att kunden kan bearbeta den som de önskar. -Det innebär även att man inte behöver spara alla fakturorna i pärmar, all historik finns på Mina Sidor, tillägger hon. SE RESULTAT AV ENERGIBESPARINGSÅTGÄRDER

Thomas Lindstrand, som driver Lindstrands Bygg AB, är en av de nöjda kunderna. – Jag har saknat en liknande tjänst innan och ser den som en väldigt positiv nyhet. Det är enkelt och går fort att få fram siffror och diagram, säger han. Något som är extra intressant för honom att studera är hur olika former av åtgärder i företagets fastigheter påverkar förbrukningen. – Det kan vara om vi exempelvis tillägg-

sisolerar, byter ut tvätt- och torkmaskiner eller gör något med vattnet – som att byta till modernare snålspolande toalettstolar. Tidigare har vi fått jämföra siffror på fakturor, men nu får vi alla fakta snabbt och smidigt in i datorn och har det på samma ställe, menar Lindstrand. – Vi vill göra det så lätt och smidigt som möjligt för våra kunder. Det är ett arbete som aldrig upphör, utan fortsätter framåt hela tiden. För att utvecklas och uppfylla önskemål är det viktigt att kunderna hör av sig med synpunkter, poängterar Mikael Blom. Under hela utvecklingen av tjänsten har vi haft kontakt med våra olika kundgrupper för att tillgodose så många behov som möjligt. VID FRÅGOR ELLER PROBLEM med tjänsterna

går det lätt att hantera det via ärendehanteringen på Mina Sidor. Där sparas historiken av alla ärenden. – Självklart går det att nå vår kundservice via telefon, mail och Facebook på våra vanliga öppettider, men på Mina Sidor går det ju att komma åt data när som helst på dygnet, säger Mikael Blom. n

29


Handelsbanken

Den 14 januari var ett viktigt datum för Handelsbanken i Linköping. Då slogs portarna upp på den nya adressen Farbror Mellins torg. Men det är inte bara adressen som är ny, även sättet att möta kunderna skiljer sig från det gamla traditionella. TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

DE FLESTA STORBANKER har idag samma ut-

bud och det kan vara svårt att skilja dem från varandra. Alla har bolån, alla har betalkort och alla har olika lösningar för kapitalplacering. Enligt Staffan Krause, bankdirektör på Handelsbanken i Linköping, är deras strategi för att skilja sig från mängden att ha en utpräglad lokal närvaro. Varje kontor är en egen verksamhet och de vill vara Banken, med stort B, på orten. – Den strategin verkar ha fungerat, för på ett femtiotal orter i Sverige är vi enda banken som finns kvar, berättar han. I och med att användandet av banktjänster på internet har ökat, skulle man kunna tro att behovet av kontakt med banken har minskat. Men så är inte fallet, enligt Staffan Krause. Istället menar han att behovet har ökat, men att det nu handlar mer om rådgivning än frekventa kassaärenden. En annan missuppfattning är att de inte gör något på banken efter klockan 15. Handelsbanken har öppet till 18 alla vardagar,

24

plus att de har lördagsöppet. För att klara av de generösa öppettiderna samarbetar de med Linköpings universitet genom en pool av studenter som arbetar extra under studietiden. Några av dem upptäcker att banken är en spännande arbetsplats och stannar kvar, både på banken och i Linköping, efter examen. PÅ DEN NYA ADRESSEN, Farbror Mellins torg i

korsningen Ågatan/Repslagaregatan, har ett helt nytt hus vuxit fram. Det har gett Staffan Krause och hans 30 medarbetare möjligheten att tänka nytt och grundligt fundera på vilka behov verksamheten har. Tidigare upplevde medarbetarna ofta att de satt för långt ifrån varandra och att det skapade problem när de var tvungna att skrika kors och tvärs över lokalen. Kunderna däremot kände ofta tvärtom när de besökte sin banktjänsteman. – Det var inte alltid de kände sig bekväma med att diskutera lån eller placeringar när chefen eller ex-mannen satt vid skrivbordet bredvid. LÖSNINGEN HAR BLIVIT ett kontorslandskap

där skrivborden står tätt ihop så att det blir lättare för kollegor att samtala och ta vara på varandras kompetens. För kundmöten har en ny avdelning med konferensrum, eller glasburar, i olika storlekar byggts. Dit tar bankmannen med sin dator och sina kunder så att de kan diskutera det aktuella ärendet i avskildhet. Framför kontorslandskapet har det även inretts en lounge där den som väntar på sitt möte kan ta en kopp kaffe i lugn och ro. Samtidigt som det varit ett stort och arbetsamt projekt att flytta, säger Staffan Krause att det varit ett av de roligaste under hans tre år som bankdirektör i Linköping. Mot bakgrund av den positiva anda och utveckling han säger sig uppleva i regionen, tycker han att en utveckling av bankkontoret är något av en förutsättning. – Vi är med och växer tillsammans med Linköping, som han uttrycker det. n


CHECKAR IN PÅ LINKÖPING CITY

AIRPORT

ETT LYFT FÖR HELA

REGIONEN

extra

extra

extra

extra

SAS väljer Östergötland Linköping City Airport välkomnar Skandinaviens största flygbolag till vår region. SAS kommer fr.o.m. 30 mars 2014 att erbjuda två dagliga avgångar till Köpenhamn. Några av fördelarna är utökat antal platser, fler avgångar och smidigare byten. Du når enkelt hela Skandinavien, Europa och övriga världen med SAS och deras samarbetspartners inom Star Alliance. Välkommen ombord! Läs mer på linkopingcityairport.se eller boka din resa direkt på www.sas.se.


KRÖNIKA

Tillsammans är vi starkast JAG TROR ATT LINKÖPING , och hela vår region, står inför en

av de mest spännande tillväxtperioder vi någonsin kommer att få uppleva. Med byggandet av Ostlänken, ett nytt resecentrum, Vallastaden, vår utökade stadskärna, Wahlbecks företagspark, Saab och Ericssons tillväxt med mera, så tror jag att många av oss ännu inte förstår vilka möjligheter som är på väg att skapas.

Självklart kommer ett bankråd aldrig diskutera kundoch/eller marknadsfrågor. Men rätt nyttjat är jag säker på att vi kan få ut ännu mer av de möjligheter som ges med ett fungerande samarbete! SÅ PASS SÄKER så att jag med glädje skickar vidare utma-

ningen att skriva denna krönika till någon av mina favoritkonkurrenter.

VAD ÄR DÅ NYCKELN för att nyttja denna potential optimalt?

Vem tar stafettpinnen efter mig? n I min värld är det självklart att samarbete är det viktigaste. Detta gäller även bland stadens banker. Jag har därför skissat ett förslag att vi bildar Linköpings bankråd. Uppgiften för ett sådant är att vara en hjälp för alla utomstående (politiker, näringsliv, allmänhet med flera) när det gäller frågor där bankerna gemensamt kan göra en insats för staden och regionen. DETTA KAN VARA allt från att lobba för projekt som Ostlän-

ken eller säkerhetsfrågor eller förbättringsfrågor för den enskilde individen i bankfrågor.

PETER NORELL Kontorschef SEB Annons Tomas 95x130mm 1.pdf

1

2014-01-21

20:54

Trött på glasögon eller linser? Behandla dina synfel med marknadens tryggaste alternativ. Leg. optiker - Tomas Almå

Ge dina medarbetare en bra löneförmån! RLE operation på bruttolöneavdrag. Välkommen att boka tid på tel 013-13 95 28.

Nygatan 18/Snickargatan 32, tel 013-13 95 28, www.ogonlasern.se


BRANDLINE

nettoMarginal [%] 3

Anders outsourcar ekonomifunktionen till Matrisen.

Missar skatteinbetalning.

Anställer ekonomer.

Fel i löneutbetalning.

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

2

år Så här m 003. Anders 2

1

Anställd slutar.

År 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2012

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlighet att bryta loss sitt affärsområde på konsultföretaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar. En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen. Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här? Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän. Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se


KRÖNIKA

Perspektiv. Tänk om – eller tänk om! PERSPEKTIV. ETT OFTA MISSBRUKAT ord, men icke desto

PRECIS SÅ ÄR DET med de flesta utmaningar man möter som

mindre väldigt viktigt. Det mesta vi råkar ut för kan vi välja att se på mer än ett sätt. Och det sätt vi väljer att se verkligheten på spelar en stor roll för hur vi löser situationer som uppkommer. Ta det ofta använda uttrycket »tänk om«, som exempel. Det kan spegla såväl ett trångsynt tankesätt, som en uppmaning att våga utmana och tänka nytt.

företagare. Det är inte problemet som är utmaningen. Det är att ta sig an problemet på rätt sätt. I Linköping tycker jag det finns många bra exempel på företagare som hela tiden gör just det, det vill säga tar sig an problem och gör dem till en del i en fortsatt positiv utveckling. ETT POSITIVT ANGREPPSSÄTT gör så

TÄNK OM, SOM ETT nedsättande uttryck, kan användas för att

trycka ner den som har nya idéer. »Ställ in dig i ledet, vi gör som vi alltid har gjort. Tänk om!«. Men »tänk om« kan även användas för att hjälpa någon att våga utmana sig själv på ett positivt sätt. »Tänk om det inte kommer att gå«, kan bemötas med ett, »ja visst, men tänk om det blir bra!«.

mycket för hur lösningen blir. Så ta chansen att verkligen våga utmana dig själv att göra det där som du så länge gått och funderat på. Tänk om! n

MATHIAS ERICSSON Varumärkes & kommunikationsstrateg

Vår kunskap – din nytta Tänk dig att du har tillgång till kunskapen hos studenterna och forskarna vid Linköpings universitet – vilken nytta det skulle kunna göra för ditt företag eller din verksamhet! Låter det för bra för att vara sant? Men så är det faktiskt – genom våra kontaktpersoner som är på plats ute i kommunerna i Östergötland och konsultbolaget Spetsa har du en direktingång till Linköpings universitet. Så lyft luren idag! Vill du ha ett exjobb eller studentuppdrag utfört – ring näringslivskoordinator Pär Westrin 013-28 89 39 Har du konsultuppdrag till våra forskare – ring David Otterborg på Spetsa 013-28 28 45

Mer information hittar du på www.innovationskontorett.se


HALLÅ DÄR

Tillväxt Motala AB HALLÅ DÄR, JOAKIM LJUNGQVIST, VD på Tillväxt Motala AB –

Motalas näringslivsbolag, Vad händer i Motala, Östergötlands sjöstad? – Motalas invånarantal har vuxit snabbare än på mycket länge. Vi har vuxit med över 300 invånare under 2013. Vi är otroligt glada över att så många fastnat för Motalas attraktivitet, som på många sätt är helt unik i länet. Vi är Östergötlands sjöstad. En attraktiv sjöstad som laddar hela Östergötlands varumärke med mervärden. Vi är regionens tredje största kommun, och tillsammans med Linköping och Norrköping utgör vi kärnan i en expansiv tillväxtregion. Hur är det med företagandet? – Antalet företag som finns registrerade i Motala har aldrig varit större – det är nästan 4 000 stycken. Har ni statistiskt underlag som visar att Motalaborna är nöjda? – När SCB under året tillfrågade cirka 600 Motalabor i årets stora medborgarundersökning ökade Motala på alla punkter. Särskilt på den punkten huruvida man som invånare skulle rekommendera sina vänner och bekanta att flytta till Motala, där vi uppvisar en förbättring med hela sju indexpunkter, från 60 till 67. Från under riksgenomsnittet till rejält över. Studien är statistiskt säkerställd. Vad mer går uppåt i Motala? – Handeln är en näring som växer i Motala. Baserat på fem års sikt har vi ökat vårt handelsindex med lika många punkter, från 84 till 89. Vi växer näst snabbast i hela regionen. Har du fler goda nyheter från Motala? – Året har även bjudit på en hel del rankinglistor som på olika vis bedömer och benchmarkar Motala i förhållande till Sveriges övriga 290 kommuner. Motala ökar i alla rankningar som på ett eller annat vis har bäring på näringslivsutveckling och tillväxt. Hur är det med arbetslösheten? – Enligt färska siffror visar Motala även på en fantastisk utveckling när det gäller att få arbetslösa in i arbete. Över året sett placerar sig Motala i topp i länet på detta. När Arbetsförmedlingen själva kommenterar detta förklarar man att det beror på Motalas utveckling med avseende på småföretagandet. I Motala har numera 96 procent av alla företag nio eller färre anställda. Med andra ord en anmärkningsvärd skillnad mot för cirka 20–25 år sedan, då vårt näringsliv dominerades av ett fåtal stora arbetsgivare.   Vad kan ni göra för att ytterligare öka småföretagandet? – Småföretagandet är just nu det som är signifikativt för Motala. Under 80-talet dominerades Motala av tre stora

arbetsgivare. Idag toppar de två största företagen på knappt 300 anställda. Situationen är med andra ord helt annorlunda, vilket har tvingat oss i Motala till samverkan och ökat fokus för att möta småföretagens behov. Jag upplever ett otroligt driv och samverkan inom både näringsliv och den kommunala organisationen, där vi är överens och helt inställda på att skapa en företagsmiljö i toppklass. Vad gör kommunen för att få personer att flytta till Motala? – En mängd olika insatser. Framför allt handlar det om att handgripligen hjälpa presumtiva inflyttare med boende, jobb och i viss mån även skola och barnomsorg. Här jobbar vi med relativt stora företagsnätverk med olika inriktningar. Här finns Motalas största arbetsgivare samlade, bankerna, de stora fastighetsägarna, mäklarna, husbyggarna och direktkontakter in till kommunens organisation som hanterar skola och barnomsorg. Ett skräddarsytt upplägg helt enkelt, för att underlätta för dem som vill flytta till Motala. Vad har den nya bron för betydelse för Motala? – Motalabron väcker flera positiva känslor hos oss Mot­alabor. Vi har väntat i över 70 år. Givetvis har bron en stor be­tydelse, men bron i all ära – hela infrastrukturprojektet BanaVäg Motala/Mjölby är det som det handlar om. En del är dels det förbättrade vägnätet och dels dubbelspåret direkt till Mjölby och vidare. I grund och botten underlättar detta pendlingen. Att bo på ett ställe och arbeta på ett annat är nu en tydlig realitet. Motala kompetensförsörjer exempelvis Linköpings kommun med cirka 3 000 inpendlare varje dag. Viktigt inte minst för Linköpings utveckling. Du har själv flyttat till Motala. Hur trivs du? – Jag är Motalakille från början och jag har ett stort hjärta för min hemkommun. Jag älskar friheten och närheten till vattnet. I över 8 000 år har människor sökt sig till Vätterns bästa läge, Motala. Mitt emellan tre storstadsregioner och i hjärtat av den fjärde. I Motala uppfyller vi regionens varumärkesvision med råge: »East Sweden. Life and business in perfect balance.« Jag ser att min familj trivs, och då mår jag också bra. Har du några avslutande ord? – Vi hälsar alla som ännu inte upplevt det Motala, Östergötlands sjöstad har att erbjuda välkomna hit. Oavsett om man vill besöka något av våra fantastiska besöksmål i staden eller på landsbygden. Vid det här laget i artikeln har man kanske börjat fundera på en annan typ av boende, där man just nu får lite mer för pengarna? Vår förbättrade infrastruktur, som gör pendlingen enkel, innebär att man har förmånen att kunna välja både var man vill bo och var man vill jobba. n TEXT: DANIEL ATTERBOM

29


Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovationskraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimulera tillväxt i kommunen.

Vi finns till för blivande och etablerade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en

enkel kontaktväg till kommunförvaltningen, och ser till att du som företagare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen.


Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbildningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns

alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort! Välkommen till oss!

013-33 66 00 nulink.se info@nulink.se facebook.com/nulinkab twitter: @lkpg_naringsliv


Vad kostar en

felaktig rekrytering? Hur mycket kostar en felaktig rekrytering? Svaret är inte givet, men det kan röra sig om sexsiffriga belopp. Vi pratade med en erfaren rådgivare när det gäller rekryteringar. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

ULLA LÖNN ÄR VD och en av delägarna i Cojn,

ett östgötaföretag som etablerades 2004 som en erfaren och nära aktör vars affärsidé är att hjälpa företag att attrahera och utveckla personal. Namnet Cojn är en ordlek med engelskans ord för mynt, coin. Ulla Lönn arbetar operativt inom Cojn, och hon arbetar även i regionverksamheten på Svenskt Näringsliv. Hon är dessutom ordförande i Åtvidabergs sparbank. – En felaktig rekrytering kostar massor av pengar, säger Ulla Lönn när vi intervjuar henne på hennes kontor. Det är oerhört svårt att sätta en peng på det, för det är så mycket dolda kostnader i en felaktig rekrytering. Det finns kostnader som man kan se, det är tiden det tar, annonskostnader, eventuellt så köper man ett konsultföretags tjänster. MEN OM DET VISAR sig vara en misslyckad

rekrytering får det återverkningar. – Om det är en felaktig rekrytering inträffar en massa saker i företaget. Dels tror jag att man får dåligt självförtroende. Man blir introvert under en period och funderar på vad det är som har gått fel. Man använder kanske mycket tid till att kalla en person för »en idiot« istället för att ta itu vad man egentligen ska ta itu med. Medarbetare börjar fundera på vad det är som händer. Sedan beror det på vilken position det är frågan om, får en VD gå väldigt fort blir det mer dramatiskt än om en mellanchef får gå. Det kostar energi och väcker funderingar hos kunder och leverantörer. Det beror lite grann på hur spektakulär rekryteringen har varit, om det har varit trummor och trumpeter och artiklar i media. I DAGENS ORGANISATIONER måste alla fokuse-

ra på sin uppgift.

32

– Att man blir introvert och funderar på vad som är fel i organisationen, det är farligt idag. Vi har inte råd att vara där. Man måste vara ute på sin marknad och fundera på hur man ska möta sina konkurrenter. Ulla Lönn har precis beskrivit ett företag som undertecknad en gång arbetade för. – Det är inte ovanligt att det är så här. Om man går tillbaka och funderar på vad man gjort för misstag i början, så finns det flera orsaker. Man har inte riktigt definierat vem man är, vad det är för person man vill ha, vilka kompetenser som behövs. Hur ska den här personen passa in i den här gruppen, vilka är arbetsuppgifterna, ska man städa upp eller utveckla? Det finns ett antal roller. MAN MÅSTE ÄVEN våga ifrågasätta sig själv.

– Man måste vara tuff och titta på sig själv. Vilka är vi? I vilken fas är vi, och vem ska passa in i det här? ETT FÖRETAG KAN vara för självgott och tycka att det är bra som det är. Därför vill man rekrytera någon som utvecklar företaget, när man i själva verket behöver någon som städar upp. – Då får fel person jobbet. Man tittar bara på en profil. Eller så har en kompis rekommenderat vederbörande. – Det är också rätt så farligt. Många gånger idag, det vet jag för jag har sett undersökningar av hur företag rekryterar, är det många som går på personliga kontakter. I sig är det nog bra, någon går i god för den personen. Men om det är en yrkesperson som en hantverkare så har man en kompetens, men är det en annan kompetens som efterfrågas räcker det inte att det är en bra person. Man måste ha andra, djupare kompetenser som någon måste definiera.

DET ÄR VIKTIGT att sätta gränser och inte

förlora sig i detaljer. – Det är otroligt viktigt. Många företag, rätt eller fel, väljer att jobba med konsulter som oss. Jag tycker naturligtvis att man ska göra det. Ulla Lönn menar att rekryteringskonsulter behövs, annars kan det bli lite av en polsk riksdag där alla ska tycka till. – Det viktigaste, och där man ska ta hjälp, är innan man bestämmer sig för vilken typ av person man vill ha som chef. Om en person slutar som försäljningschef kanske man ska ha en helt annan typ av person som ersättare. Tiden har gått ifrån vederbörande, marknaden ser annorlunda ut. Det kanske har kommit en jätteduktig marknadschef och då gör det att försäljningsjobbet ändras. Om man inte har någon som ifrågasätter kan det bli fel jobb till rätt person. Ibland händer det att det blir fel jobb för rätt person. DET VÄRSTA SOM FINNS, menar Ulla Lönn,

är att man är så rädd för att göra fel att man inte gör något alls. Om man har gjort fel kan man göra om det. Om man sitter som i koma händer inget alls. – Man ska vara noggrann. Man ska utmana sig själv och sin organisation när man får chansen att göra en förändring. Då ska man passa på att fundera: Hur ser det ut, vad ska jag göra och hur ser min verksamhet ut? Det är ett gyllene tillfälle. MEN OM MAN GÖR FEL kan det, menar Ulla

Lönn, bli som i en kärleksrelation. – Man blir bedövad och inte riktigt klok i sina tankar. Ulla Lönn har råd till den söker jobb. – Idag är det många som inte får det jobb de vill ha, de får inte något jobb överhuvud-


driver fram teknikutveckling hos företagen och kanske till och med är grunden för nya företag. Men vi behöver precis som resten av Sverige en mängd nya företag och företagare som vill anställa. Utmaningarna är att skapa miljöer som gör att vi attraherar människor så att de vill bo och jobba här. Bra jobb, bra och många bostäder i attraktiva lägen, dagis och skola är viktiga faktorer och ger kommunerna utanför Linköping och Norrköping möjlighet att växa! Bygget av Ostlänken och snabba kommunikationer till Stockholm/ Malmö är bra för oss. Jag hoppas också på modiga och kloka politiker som i sina respektive kommuner hjälper till att skapa goda förutsättningar för företagen – ett bra företagsklimat helt enkelt. Vi har ett bra utgångsläge i det här länet, det gäller att vi tar vara på det. n RÅD OCH TIPS TILL ARBETSGIVARE GÖR EN VÄL GENOMTÄNKT analys och

taget. Den värsta björntjänsten man kan göra sig själv är att man låtsas att man är någon annan bara för att man vill ha ett jobb, vilket som helst. Det fungerar oftast inte. Får man inte ett jobb trots att man är sig själv, då ska man inte ha det jobbet. Det hade inte blivit bra, man hade inte passat in. Det handlar inte om att man är sämre eller bättre som person. Speciellt om man är ung måste man hamna i ett sammanhang där man kan växa eller gå vidare eller utvecklas som individ. Blir det fel då, blir det inget bra. Det är en sak om man tillfälligt tar ett jobb för att överleva, menar Ulla Lönn, men en annan sak om man försöker lura in sig på ett drömjobb. – Då kraschar det förr eller senare. Människor är olika, betonar Ulla Lönn. – En del är målmedvetna, andra tar det som det kommer. Båda är lika utmärkta. Inget är rätt eller fel. Felet uppstår om man försöker lura sig själv eller om arbetsgivaren lockar med falska förespeglingar. – Vi på Cojn gör mycket tester, inte för att se om någon är smart eller inte, utan för att använda det som underlag vid en anställningsintervju. Ibland missförstår man varann, eftersom kommunikation är så svårt.

Det händer att man överdriver saker och ting för att man vill visa sig på ett visst sätt. Det är då det blir fel. AV EN LÅNG ERFARENHET har Ulla Lönn lärt sig att känna igen beteenden. – Man vill ju så gärna tro gott om människor, men tyvärr stämmer det inte med verkligheten. Den Linköpingsfödda Ulla Lönn arbetar i både Linköping och Norrköping. – I början tyckte jag att det var svårt att åka till Norrköping, men det är löjligt. Det är få som bara har en halvtimme till jobbet. En sak är viktig i Ulla Lönns bransch: diskretion. – Jag är van att arbeta med personer som säger saker till mig som jag sedan håller för mig själv. Det är grundstenen, det man får reda på behöver man inte använda någon annanstans. HUR SER DÅ ULLA LÖNN på framtiden för

Östergötlands näringsliv? – Jag tror att det kommer att gå bra för Östergötlands näringsliv i framtiden. Vi har ett ganska differentierat näringsliv i vårt län med många olika branscher, små och stora företag, teknik- och tjänsteföretag. Saabs order på JAS-Gripen är viktiga, mest för att de

kravprofil. Om det är en ersättningsrekry­ tering, ska rollen se exakt likadan ut eller finns det nya, framtida behov, vad behöver vi på företaget och hur attraherar vi vår nya medarbetare? OM DU GENOMFÖR rekryteringen själv, prioritera den! Risken är annars stor att man tappar kandidater. Återkoppla till de kandidater som inte är aktuella så snart du har gjort ett första urval. Det uppskattas av alla. Var tillgänglig för att svara på frågor. TA HJÄLP AV ETT rekryteringsföretag i fråga om de delar som du inte behärskar, som du är osäker på eller som du helt enkelt inte vill lägga tid på. Det kan gälla hjälp med hela processen alternativt delmoment som att administrera ansökningarna, att göra ett första urval eller tester med en djup­ intervju, en så kallad ”second opinion”. RÅD OCH TIPS TILL KANDIDAT ETT STRUKTURERAT OCH bra CV. Det ska

vara i kronologisk ordning och lätt att följa. CV:t beskriver bland annat din arbetslivser­ farenhet och utbildningar. Komplettera CV:t med ett riktat personligt brev där du har tänkt till kring tjänsten du söker. Där kan du beskriva dig själv som person, dina mål, styrkor och vad du har åstadkommit samt din ambition. KOM VÄL FÖRBEREDD till intervjun. Läs på om företaget och repetera för dig själv vad du har haft för roller och arbetsuppgifter och vad du har åstadkommit. Fundera även igenom på vilket sätt du skulle kunna bidra hos den nya arbetsgivaren. Var ärlig och uppriktig. TÄNK IGENOM DITT KLÄDVAL , kom i tid och sist men inte minst, visa intresse och engagemang!

33


IRRBLOSSETS IDEALISKA PLACERING MELLAN CAMPUS VALLA, CAMPUS HU OCH CITY STÄRKER LINKÖPINGS POSITION SOM ATTRAKTIV STUDENTSTAD.

Studentbostäder En universitetsstad som Linköping behöver studentbostäder. Det kommunägda bostadsbolaget AB Stångåstaden är den största aktören på Linköpings bostadsmarknad. Stångåstaden äger och förvaltar mer än 18 600 lägenheter, varav 4 200 är studentbostäder, som dock förvaltas av dotterbolaget Studentbostäder i Linköping AB. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: DAVID EINAR SIMON HELMÉR ÄR VD för Studentbostäder i

Linköping AB. De satsar på att bygga ännu fler studentbostäder i Linköping. – Vi har haft ett projekt som vi avslutade i somras då vi byggde 22 nya studentbostäder i en befintlig fastighet, säger Simon Helmér. Historiskt sett har vi haft god tillgång på studentbostäder i Linköping. Vi hade under ganska många år, 2004 till 2009, en vikande marknad för studentbostäder här i staden. Marknaden uppvisade en period en stor tillgång på studentbostäder. – Ett tag, 2008 till 2009, hade vi många vakanta studentbostäder. Det gör att vi har haft en försiktig planering för fler. Men efterfrågan på studentbostäder i Linköping har ökat kraftigt mellan 2010 och 2012. NU FINNS DET ALLTSÅ ett betydligt större

behov av bostäder för studenter än för fem– sex år sedan. Därför bygger Studentbostäder i kvarteret Irrblosset i Valla. – Nu ligger vi på en historiskt förhållandevis hög nivå i efterfrågan på studentbostäder. Vi har därför prioriterat projekt att bygga fler studentbostäder. Det projekt som vi blev klara med sommaren 2013 kunde vi komma

34

igång med snabbare eftersom det var en befintlig bostadsfastighet. Vi grävde ut en befintlig gård och byggde nya bostäder i ett källarsuterrängplan. Från idé till inflyttning tog det kanske 1,5 år. Dessa nya studentbostäder finns i kvarteret Irrblosset intill Vallaskogen. – I samma veva lämnade vi in ett önskemål till Linköpings kommun om att komma igång med en detaljplan i samma kvarter, Irrblosset, där vi förtätat med de 22 lägenheterna. Vi har ett önskemål till kommunen om att kunna möjliggöra en större andel nyproducerade lägenheter. I december antogs en detaljplan för kvarteret Irrblosset i teknikoch samhällsbyggnadsnämnden. I planen ligger en möjlighet att komplettera med tre nya bostadshus i fyra till sex våningar, vilket kan innebära ett nytillskott på cirka 195 lägenheter. Vår förhoppning är att de ska kunna rymmas i planen. KVARTERET IRRBLOSSET intill Vallaskogen

lämpar sig väl för en utbyggnad av studentbostadsbeståndet. – I kvarteret Irrblosset har vi redan i dagsläget 550 studentbostäder. Det blir en

förtätning inom området då vi bygger ett antal nya hus och gör det till ett ännu tydligare studentområde än vad det är i dag. Det är ett perfekt läge. Vi förtätar staden i Linköping, och området ligger mellan universitetet och staden. Det är i det läget som vi själva känner att vi har högst efterfrågan från studenter. IDAG ÄR DET BRIST på studentbostäder

i Linköping. – I dagsläget är det förhållandevis, ur ett historiskt perspektiv, en lång kö till att få en studentbostad i Linköping. Det här området, Irrblosset, är ett av våra populäraste och där har vi lång kö till bostäderna. Dotterbolagets namn Studentbostäder i Linköping AB är en tydlig indikation på vad företaget sysslar med. – Ja, skrattar Simon Helmér. Det är en ambition att vi ska komma igång med projektet så snart som möjligt. Detaljplanen kan komma att överklagas, men vi håller tummarna för att går igenom. Det är viktigt för Linköping som stad att det byggs fler studentbostäder. Det är viktigt för att staden ska kunna utvecklas. n


Karriär-regionen?

En examen från Linköpings universitet ger jobb, visar en undersökning. Universitet är näst bäst i Sverige på att ge studenter jobb. Men frågan är: Hur kan man få studenter från Linköpings universitet att i högre grad stanna i regionen efter examen?

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: GÖRAN BILLESON

LINKÖPINGS UNIVERSITET (LIU) är näst bäst i

Sverige när det gäller studenternas etablering på arbetsmarknaden. Det visar en undersökning från Universitetskanslersämbetet. Inom 1,5 år efter examen har åtta av tio studenter med utbildning från LiU har fått relevanta jobb. I topp ligger Stockholms universitet, och sedan följer Linköpings universitet på andra plats, tillsammans med Handelshögskolan, Uppsala universitet och högskolan i Jönköping. Hur kan man då få studenter från Linköpings universitet att i högre grad stanna i regionen efter examen? En som funderat mycket på den frågan är Göran Felldin, samverkansdirektör på Linköpings universitet. – Jag har en bestämd uppfattning, säger Göran Felldin, att vi generellt måste jobba med studenter och få dem att känna sig hemma i regionen långt tidigare än samma dag som de tar examen. Om man tänker sig att en student tillbringar fem år på Linköpings universitet, är det så att efter de två första åren, när de har flyttat hemifrån och anpassat sig till livet som student, börjar kunskaperna från utbildningen behöva omsättas i praktiken. Man vill börja jobba med »case«, man vill göra studiebesök och man vill ha någon form av sommarjobb och så slutligen examensjobb. Man vill ha kontakter med sin blivande verklighet. Där tänker jag att Linköpings universitet har en konkurrensfördel, då

vi är är ett programuniversitet med många utbildningar som direkt leder till ett yrke. – Det viktiga är att vi som region, näringslivet och det offentliga som ska bli arbetsgivare, är med i studenternas liv under de sista åren av deras utbildning. Om man lyckas med att till exempel etablera kontakt mellan kommunkontoret i Kisa och en student som läser till socionom, eller para ihop ett företag i Finspång med en civilingenjör som läser maskinteknik, så att man får bindningar mellan en arbetsplats och studenter, tror jag att det blir enklare att erbjuda en karriär efter examen. HÄR ÄR UPPLYSNING och information viktigt. – Om man pratar om en okänd ort eller ett okänt företag någonstans i Östergötland så säger det inte mycket för en student om denne inte har interagerat med dem tidigare. Där är vi inte tillräckligt bra, tycker jag. Det finns som alltid lysande undantag med enskilda företag och offentliga myndigheter som visar upp sig på universitetet, men vi är inte bra i organiserad form. Framför allt är vi inte bra i någon sorts gemensam regional »klädedräkt«, att visa att vi är en spännande arbetsmarknad i Östergötland. I många fall är det två personer, ett par, som söker jobb efter examen. – Vi måste visa att vi är den region och marknad där du och din partner ska starta sina karriärer. Det är en viktig del, att man är lyhörd. Den möjligheten är något som vi

konkurrerar med. Om de utexaminerade flyttar till Stockholm eller London eller någon annan metropol är det där en förhållandevis enklare arbetsmarknad för två än i Östergötland. Men om man börjar i tid med att ordna jobb för två nyexaminerade är det någonting man skulle kunna profilera sig med. Det är en del av en satsning som jag skulle uppskatta oerhört om arbetsgivare, både privata och offentliga i regionen, kunde driva gentemot våra studenter under senare delen av deras utbildning och verkligen på allvar ställa upp med gästföreläsningar, »case«, studiebesök, sommarjobb och examensjobb – allt som gör att man får en relation till varandra. n SNABBFAKTA Universitetskanslersämbetet har kartlagt hur stor andel av studenterna vid landets lärosäten som etablerat sig på arbetsmarknaden inom loppet av ett halvår till 1,5 år efter avslutade studier. Universitetskanslerämbetets rapport baseras på uppgifter från Statistiska Centralbyrån om studenter examinerade 2009/10. Och granskningen gäller inte bara om studenterna fått jobb, utan också omfattningen av förvärvsarbetet och inkomsten, minst 203 500 kronor. 2 325 studenter från LiU ingick i undersökningen. Citat från http://www.liu.se/liu-nytt/

35


OMSLAGSPROFIL 2009 flyttade Johanna Palmér tillsammans med sin man Thomas och deras lilla dotter tillbaka till Linköping. Då hade hon bott i Örebro, två vändor i Stockholm och en i London. Sedan den 1 januari är hon, efter föräldraledighet, tillbaka på sitt jobb som VD för Östsvenska Handelskammaren.

»Viktigt med en stark och enad näringslivsröst« Johanna Palmér tillbaka i VD-stolen för en nytänkande handelskammare TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

J

OHANNA PALMÉR TILLTRÄDDE som VD 1 oktober

2011. Innan dess var hon först vice VD och sedan tillförordnad VD för Östsvenska Handelskammaren. Johanna Palmér har fått i uppdrag att »skapa en nytänkande och stark Handelskammare«. Vad betyder det mer konkret? – I en framgångsrik region är det viktigt att det finns en stark och enad näringslivsröst. Hela samhället vinner på att näringslivet har bästa möjliga förutsättningar. Vårt uppdrag är att lyssna på våra medlemmar och driva de frågor som är viktiga för näringslivet i vår region.

36

ÖSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN har funnits i 100 år och är

»JAG NJUTER AV ATT FODRA VÅRA INHYRDA HÄSTAR VARJE MORGON«

världens största affärsnätverk. Den första handelskammaren grundades i Marseille på 1600-talet, säger Johanna Palmér. – Allt bygger på grundtanken: tillsammans är vi starkare. 2013 fyllde Östsvenska Handelskammaren 100 år. Inför inträdet i de nästkommande 100 åren såg styrelsen ett behov av att föryngra och modernisera Handelskammaren, och tillsättningen av mig som VD tycker jag bevisade att styrelsen menade allvar. – Jag är den yngsta VD:n, den första kvinnan och dessutom var jag då gravid i åttonde månaden.

SNABBFAKTA: JOHANNA PALMÉR

HANDELSKAMRARNA

Johanna Palmér är född i Linköping 1979, utbildad civilekonom vid Örebro Universitet och har en yrkesmässig bakgrund från Unga Aktiesparare i Stockholm, Svenska Handelskammaren i London, Svenska Dagbladet som frilansjournalist och senast som senior kommunikationskonsult på Diplomat Communications i Stockholm.

Handelskamrarna är världens största affärsnätverk, det finns 14 000 handelskamrar med över 50 000 000 medlemsföretag i världen och Östsvenska handelskammaren ingår i detta.


MED ETT LITET BARN SÅG VI LINKÖPING MED HELT ANDRA ÖGON

»ORGANISATIONSTÄNK« ÄR ETT uttryck som Johanna

Palmér betonar. – Idag finns ett stort utbud av näringslivsorganisationer och det är viktigt att vi är tydliga med vårt uppdrag och att vi finns där våra medlemmar och kunder finns. Handelskammaren, menar Johanna Palmér, har de senaste åren vitaliserat sin verksamhet, tagit en mer aktiv roll i den näringspolitiska debatten och skapat en rad nya möjligheter för sina medlemsföretag att mötas och utveckla sina affärer – bland annat Kammarforum i Norrköping. – Kammarforum i Norrköping är en världsnyhet. Det är det första kammarforum som har etablerats. Det finns tio andra regionala handelskammare i Sverige. Flera av dem har tittat på Kammarforum i Norrköping och tycker att det är bra idé. Vi vill skapa ett kammarforum Linköping inom ett par år. Linköping är den största staden i vår region, men vi har även kontor i Eskilstuna och Nyköping och tidvis på Gotland.

100 ÅR GAMMAL ÄR

tag och människor. En stark handelskammare är en naturlig mötesplats för näringslivet och vi vill vara drivande i att skapa den framgångsrika, attraktiva region som krävs för att företag och människor ska vilja flytta hit – och stanna.« Är den långa, 100-åriga traditionen en tillgång? – Absolut, nästan alla människor har hört om handelskammaren. Det är en stor fördel. Handelskamrarna ser olika ut runt om i världen. I Norden är det en frivillig medlemsorganisation, medan den i Tyskland har samma status och funktion som Bolagsverket här i Sverige. Finns det någon nackdel med en 100 år gammal handelskammare? – Tidigare tror jag bilden av Handelskammaren var lite ensidig. Det var just därför som styrelsen såg ett behov av att föryngra och modernisera. Handelskammarens uppdrag är att företräda våra medlemmar, och de är både stora och små företag inom industri- och tjänsteområdet. Vår regions näringsliv har en spännande mångfald.

ÖSTSVENSKA JOHANNA PALMÉR HAR SAGT: »Östsvenska Handelskammaren

vill göra Östsverige till en ännu bättre region för både före-

HANDELS­ KAMMAREN

LINKÖPING HAR NU 150 000 invånare och Norrköping har

130 000. Vad betyder det för Östergötland?

37


”I framtiden väntar ett riktigt sam­ arbete mellan Linköping och Norrköping“

– Det är jättekul att vi växer, och ju fler vi blir, desto fler attraherar vi. Vi är många flera aktörer som arbetar för att Östergötland ska växa ännu fortare och att fler ska inse vilka fantastiska tillgångar vi har här. Vi kommer i framtiden att få se ett riktigt samarbete mellan Linköping och Norrköping, menar Johanna Palmér. Diket städerna emellan kommer att försvinna. – Absolut, ja. Linköping och Norrköping kompletterar varandra på ett väldigt fint sätt. Som hemvändare har jag flyttat tillbaka till regionen eftersom vi tycker den erbjuder ett kvalitativt liv i en framgångsrik, kreativ och bra miljö. Jag har inget till övers för grollet mellan Linköping och Norrköping, det är passé. De flesta som ägnar sig åt dikesgrävning har som tur är inte långt kvar till pensionen. I takt med att tiden går kommer snacket att försvinna och diket kommer att grävas igen. Det är jag helt övertygad om. JOHANNA PALMÉR ÄR född i Linköping, men hon ville inte bli

VD för Östsvenska Handelskammaren när hon växte upp. – Nej, just det jobbet visste jag inte att det fanns. Jag ville bli veterinär. Jag har alltid tyckt om djur och haft hamstrar,

38

NÄR JOHANNA VÄXTE UPP VILLE HON BLI

kaniner, möss, akvariefiskar, häst och nu katt. När vi flyttade från Stockholm köpte vi en liten hästgård, och min ambition var så klart att ta upp ridningen. Men vårt liv är i en intensiv fas just och det finns inget utrymme för egna fritidsintressen. Men jag lever på hoppet och njuter av att morgonfodra våra inhyrda hästar varje morgon! Johanna Palmér är utbildad civilekonom vid Örebro universitet. Varför inte Linköping?

VETERINÄR

– Jag sökte mig till en annan utbildning inom medie- och kommunikationsvetenskap som bara fanns i Örebro. När jag sedan sadlade om till ekonomi blev jag kvar i Örebro. Hade jag vetat från början att jag skulle ta en civilekonomexamen hade jag sökt till Linköping. Å andra sidan var det bra att komma hemifrån och skapa sig en tillvaro i en annan stad. Hennes första jobb var på Unga Aktiesparare i Stockholm, – Mitt första jobb på Unga Aktiesparare var att vara redaktör för deras tidning, som heter Stock Magazine. Jag började lite innan jag hade avslutat studierna, det var ett otroligt spännande år. Jag har alltid haft ett intresse för finans och ekonomi.


KOMMUNIKATION OCH EKONOMI HAR ALLTID HÄNGT IHOP I DET SOM JOHANNA HAR JOBBAT MED.

Sedan arbetade hon på Svenska Handelskammaren i London. – Jag fick ett stipendium av finansmannen Anders Wall. Det stipendiet gavs till unga drivna människor med vissa akademiska meriter. Då åkte jag till London på ett år, och då var jag bland annat redaktör för deras tidning. Jag lyckades pricka in även Londons handelskammares 100-årsjubileum, vilket var väldigt spännande. Under året var jag även med när Svenska Dagbladets näringslivssajt N24 startade, som börskrönikör. Efter året i London valde jag att flytta hem till Sverige igen och började arbeta som kommunikationskonsult.

börsintroduktioner. Kommunikation och ekonomi har alltid hängt ihop i det som jag har jobbat med. Jag skriver bättre än jag räknar. Efter tio år i Örebro, Stockholm och London flyttade hon tillbaka till Linköping. JOHANNA PALMÉR – Min man och jag kommer båda från Linköping, och i SER ÖSTERGÖTsamband med att vi fick vårt första barn köpte vi till mångas LAND SOM TILLVÄX- förvåning, inte minst vår egen, en hästgård i Linghem. Livet TREGION OCH TYCK- ändrades mycket när vi blev en familj. ER DET REGIONALA NÄRINGSLIVET ÄR SPÄNNANDE.

I KNAPPT FEM ÅR var Johanna Palmér kommunikationskon-

sult på Diplomat Communications i Stockholm. – Det var en ganska liten byrå när jag började. Sedan har den växt mycket, och idag är det en av de högst rankade byråerna i Stockholm. Det var fantastiskt spännande att få att vara med på den resan. Då jobbade jag mycket med det som kallas för »corporate communications« och finansiell kommunikation, det vill säga kommunikation vid exempelvis

DET VAR ETT VÄGSKÄL.

– Att bli föräldrar är en stor förändring och vi kände oss väldigt ödmjuka inför detta nya skede i livet. Samtidigt hittade vi en liten hästgård som var till salu i orten Linghem, mitt emellan Linköping och Norrköping. Ett väldigt speciellt objekt som det finns få av. När vi från sovrumsfönstret tittade ut över vidderna kände vi att detta är en jättebra plats för en liten familj, här kan vi andas. Johanna Palmér erkänner att det var en stor omställning. – Det var en stor omställning att flytta från Hammarby

39


Sjöstad till Linghem. Det tog sex månader att »avstockholmifiera« sig. Efter den tiden insåg jag att det har hänt massor i den här regionen. Jag åkte till Norrköping, fick se hela Knäppingsborg, och tänkte att det är helt fantastiskt. Och med ett litet barn såg vi Linköping med helt andra ögon, och insåg att det är fantastiskt att bo här. Det är en stor stad, men ändå tillräckligt litet för slippa sitta i bilköer. Man slipper att slåss på tunnelbanan. Det tog några månader, men sedan kändes det otroligt rätt att vi gjorde det.

LIVET ÄNDRADES MYCKET NÄR JOHANNA FICK

DET FINNS EN OTROLIG BREDD i näringslivet, som jag upplever

BARN OCH BILDADE

är unik för oss. Vi har också universitetet, som är ungt i jämförelse, men som har kommit väldigt långt under sina år. Vi har de tekniska innovationerna som kommer från Saab, universitetet och till viss del universitetssjukhuset. Det genererar ytterligare indirekta effekter i form av teknikspill. Vi är duktiga på att ta befintlig teknik och applicera den på nya områden. Nu är ju Ostlänken ett stort projekt som inger förhoppning. Det är ett viktigt projekt, och vi har börjat att jobba utifrån det, trots att första spadtaget inte är taget än. Det blir en fantastisk möjlighet för den här regionen att komma närmare Stockholm. Det blir en regionförstoring och en förstorad arbetsmarknad. Vi hoppas på ett ökat tågresande, vilket är bra för miljön. Men ingenting är så bra att det inte kan förbättras. – Jag skulle önska att vi växte ännu snabbare. Om man tittar på olika ekonomiska fakta, till exempel bruttoregional­ produkt, så växer Örebro, Kronoberg och Dalarna snabbare än vad vi gör. Det gör även Stockholm, Göteborg och Skåne, men det är inte lika överraskande, menar Johanna Palmér. Östergötland borde vara den fjärde bästa regionen. – Med så fina förutsättningar som vi har borde vi kunna växa snabbare.

EN FAMILJ ATT ÖSTERGÖTLAND IDAG är en så pass vital region som den

är, var en positiv överraskning för Johanna Palmér. – Vi flyttade hem utan att egentligen ha tänkt igenom vad det skulle komma att innebära. Exempelvis hade jag ingen aning om vad jag skulle arbeta med. Mitt jobb i Stockholm som senior kommunikationskonsult inom bland annat finansiell kommunikation var det svårt att fortsätta med utanför Stockholm. Jag fick börja se mig om efter ett nytt jobb. Det var spännande, och då hittade jag ett på Östsvenska Handelskammaren. Jag kände att här finns det en organisation som snart fyller 100 år, som alla människor har hört talas om, men få vet vad den gör. Det måste vara intressant, inte minst kommunikativt. Jag fick jobb där och det ena gav det andra, och sedan två år tillbaka är jag VD. Hade jag vetat det, att jag skulle få ett fantastiskt intressant jobb här i Östergötland, hade jag aldrig tvekat om att vi gjorde rätt som flyttade hem igen. Som det känns nu kommer vi att förbli östgötar framöver. JOHANNA PALMÉR SER ÖSTERGÖTLAND som tillväxtregion och

tycker det regionala näringslivet är spännande. – Variationen är spännande. Det finns ett fantastiskt flygkluster med Saab i spetsen. Sedan har vi stora industrier som Holmens, BT – Toyota Material Handling Sweden – i Mjölby och Siemens i Finspång. De stora företagen är viktiga drivkrafter för tjänstesektorn. Dessutom har vi en stor offentlig sektor med landstinget, universitetssjukhuset etc. De anställer 12 000 personer, som i sin tur sysselsätter många andra företag och organisationer. Vi har en stor hamn i Norrköping

40

som jag önskar fler kände till bättre. Vi har tre flygplatser. Vi har en fint rekreationsområde kring Omberg. Sedan har vi hela den historiska kopplingen med Vadstena och Söderköping, och man kan åka över till Gotland. Vi har flera sorters historia: näringslivs-, kyrko- och byggnadshistoria. Så har vi textilindustrins vagga i Norrköping.

DET FINNS EN FARA som Östergötland måste undvika.

– Vi får inte tappa fler huvudkontor. Vi har tappat flera de senaste åren. De har inte lämnat den här regionen för att den är dålig, utan de är mer motiverade att finnas på andra ställen som i Stockholm eller utomlands. Ett huvudkontor driver tjänstesektorn, restauranger, hotell, taxi, marknadsföring –


massor av verksamheter. Vi får inte tappa fler huvudkontor som till exempel Cloetta. Man kan också ta ett kulturellt exempel som Eldkvarn från Norrköping eller Lars Winnerbäck från Linköping. Dessa musiker har flyttat till Stockholm fast de fortfarande är förknippade med de städer de växte upp i. Johanna Palmér hoppas att musiker, i likhet med Cloetta, i framtiden ska vara kvar i Östergötland. – Vi har andra marknadshyror här, och om man kan pendla in folk hit från Stockholm efter att Ostlänken är byggd, kan vederbörande ha en Stockholmslön och ändå inte behöva jobba i Stockholm. Jag tror att det blir en timme och 20 minuter från Linköping till Stockholm. Idag finns det folk som tillbringar så mycket tid på att ta sig till och från jobbet i Stockholm. Det är betydligt trevligare att åka tåg än att behöva sitta och köra bil den tiden. På tåget kan man åtminstone jobba. Östergötland har en rad incitament som talar till regionens fördel gentemot större regioner i Sverige. Det är billigare att verka här. Det är färre människor, och därmed mindre trängsel. Det är kortare avstånd. Med internet kan man i princip sitta var som helst. – DET ÄR KNÄCKFRÅGAN: Hur ska vi få ännu fler människor

och företag att flytta hit och stanna kvar? Det vi i handelskammaren tror på är att jobba mycket med tillgängligheten, det är till exempel Ostlänken och våra flygplatser. I mars kommer SAS att börja flyga från Linköping igen, vilket de inte har gjort på flera år. Då kommer vi att ha direktflyg både till Köpenhamn och Amsterdam. Det är viktigt, både för dem som vill flyga ut och för dem som vill komma hit. Det

har varit svårt att ta hit kunder över dagen, utan då kanske man måste bo över. Det är bra för regionen, men mötet kanske inte alls blir av då. Jag vet att Toyota Material Handling Sweden i Mjölby, som kallas BT i folkmun, har haft svårt att ta hit besökare över dagen. BT och Väderstad-Verken AB tillhör de stora arbetsgivarna i regionen, vilket inte alla känner till. Väderstad-Verken är ett fantastiskt företag. Östergötland ligger närmare än man tror och det finns bra kommunikationer. – Tillgängligheten är något som vi måste jobba ännu mer med, och vi måste marknadsföra den. Många kanske bokar flyg till och från Skavsta eller Stockholm av ren slentrian när det finns bra möjligheter att resa till och från regionen härifrån. EN ANNAN KÄRNFRÅGA ÄR att attrahera duktiga människor.

– Vi måste jobba med kompetensutvecklingen så att vi kopplar ihop näringslivet med det akademiska, både grund- och forskarutbildning, så att våra företag lätt kan få tag på rätt kompetens. Kompetensförsörjning måste vara årtiondets modeord, menar Johanna Palmér. – Sedan tror jag på att stärka vår regions stolthet både internt och externt. Landstinget gjorde nyligen en undersökning som visar att östgötarna är minst nöjda med sin omgivning trots att de kanske borde vara nöjda, medan invånare i andra landsting borde vara mer missnöjda med till exempel kollektivtrafiken. Det gäller lite överlag. Man är inte stolt över det man har, fast man borde vara det. Vi behöver öka vår egen stolthet, och ännu tydligare marknadsföra oss externt, och det gör vi exempelvis genom marknadsbolaget East Sweden.

Teprov ning Kinarummet After W ork

Paketerbjudande

ntea o o n r e t f A

Bo mitt i stan (varför åka hem)

KL R PAOTE H

www.fawltytowers.se 41


”För en region är det viktigt att ha en akademisk bas att stå på“

Att bolaget har ett namn på engelska har både sina förespråkare och sina belackare. – Ja, därom tvistar de lärde. En sak är att East Sweden inte nödvändigtvis behöver sammanfalla med Östergötlands gränser. Det finns fler kommuner som vill kalla sig för East Sweden, som Västervik och Tranås. Namnet är internationellt gångbart och de marknadsför sig mycket utanför Sverige. Kontoret i Bryssel heter East Sweden. Så konstigt är det inte. I OCH MED OSTLÄNKEN och ökade flygturer kommer Öster-

götland att komma närmare världen. Johanna Palmér, och handelskammaren, betonar tillgänglighetens och leveranssäkerhetens vikt för vår infrastruktur. – Man måste underhålla de spår som finns. Att tågtrafiken är avstängd skapar många störningar både för gods och för resenärer. I Östergötland har vi Östgötapendeln, som är en ryggrad i kollektivtrafiken och som binder samman Linköping och Norrköping med de mindre städerna. Att man som resenär känner tillit till kollektivtrafiken gör att den utnyttjas mer. De första vintrarna när vi flyttat ned fungerade pendeln sämre än idag, och får man stå på en iskall perrong några gånger tar man hellre bilen sedan. Men man ska veta att det inte bara är upp till Östötatrafiken att hålla tiderna. Ibland beror förseningar på att annan trafik, exempelvis X2000 och godstrafik, är högre prioriterade än pendeltåg. JOHANNA PALMÉR GILLAR ENTREPRENÖRSSKAP.

48

Hon har uppfattningen att det finns nyetablerade företag med intressanta affärsidéer i regionen. – Absolut, skrattar hon. Jag sitter själv i styrelsen för ett spännande nystartat företag inom tandvård som är knutet till företagsinkubatorn LEAD. Johanna Palmér ser en stor potential i samarbete inom regionen.

i

im

ah lR

ie

an

.D

– Vi har Science Park både i Linköping och Norrköping, vi har LEAD. De är fulla av spännande företagsidéer. Det finns många av våra medlemsföretag som har den här bakgrunden som »startup«-bolag. Många väljer att gå med i handelskammaren som en liten kvalitetsstämpel och för att få tillgång till ett affärsnätverk för att sälja sina produkter.


Spetz Fastighetskonsult Samhällsbyggare sedan 1979 – 35 år!

DET FINNS ÄVEN AKTÖRER utanför Östergötland som satsar

på regionen. – Ericsson ska göra en jättesatsning i Linköping, ett stort internationellt projekt där man samlar sina testmiljöer på tre ställen i världen, varav Linköping är ett. En kvalificerad gissning om anledningen till att Ericsson satsar i Linköping är universitetet, och här återkommer vi till samarbetet mellan näringslivet och universitetet. – För en region är det mycket viktigt att ha en akademisk bas att stå på. Att det här unga universitetet dessutom är så framgångsrikt är jätteviktigt. För näringslivet betyder det tillgång till akademisk kompetens och forskning av hög kvalitet. Universitetet har, tror jag, 26 000 studenter och det är en ansenlig del av länets befolkning. Om vi bara kunde få ännu fler att stanna kvar vore det ännu bättre. Vi jobbar hela tiden för det, eller för att de åtminstone ska återvända hit. I EN RANKNING hamnar Campus Norrköping högre än Linkö-

ping. »Det är inte konstigt att Norrköping har rankats som Sveriges studentvänligaste stad.« skriver Linköpings universitet i skriften »Förberedande utbildning, Basår, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet«. – Jag tycker att det ligger i sakens natur eftersom Campus Norrköping är yngre. Jag tycker att man kan vända på frågeställningen. Jag tycker att det är positivt att det finns ett Campus Norrköping. Det binder ihop regionen och ger universitetet ett större mandat. Det är bara positivt. JOHANNA PALMÉR ARBETAR både i Linköping och i Norrkö-

Vi värderar fastigheter vid: Nybyggnation, försäljning, bokslut, mm Per-Åke Spetz 070 - 521 69 79 www.spetz.nu

skyltat linkoping sedan vi har

1982 !

ping, och hon trivs lika bra i bägge städerna. – Absolut, svarar hon utan att tveka. Jag kommer ju från Linköping, men när vi vände hem efter tio år upptäckte vi att det hade hänt otroligt mycket, framför allt i Norrköping med Industrilandskapet. Jag tycker att städerna kompletterar varandra väl. De har lite olika natur och ursprung, men jag tycker att det är helt fantastiskt att få vara i båda städerna. Det finns bra restauranger i båda städerna och pendeln däremellan. Jag är en nöjd hemvändare. n

Gillbergagatan 36 Linköping 013-12 21 10 www.jenareklam.se


Ett nationellt

Svenskt flygkluster Linköping är sedan över 100 år tillbaka Sveriges flyghuvudstad. Aerospace Cluster Sweden (ACS) är ett nationellt svenskt flygkluster baserat i Linköping som stöds av Nulink. Urban Wahlberg är projektledaren som på sikt har som mål att avveckla sig själv. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

ENLIGT FORSKARE VID Uppsala universitet

och Harvard Business School står flyget för en av Sveriges tydligaste klusterbildningar, med centrum i Östergötland och Linköping. Så har det varit ända sedan 1912, då landets första flygskola startade på Malmen. – Idag är Linköping en av få platser i världen där kompletta flygplan utvecklas och tillverkas, säger Urban Wahlberg, projektledare på Aerospace Cluster Sweden (ACS). Men flyg är mycket mer än plan. Det är en lång kedja av aktiviteter som börjar med grundforskning och utmynnar i den dagliga driften för transport av passagerare och gods. Och en stor del av kompetensen finns samlad i Östergötland. SOM PROJEKTLEDARE PÅ ACS summerar

Urban Wahlberg verksamheten så här: – Samarbete, tillväxt och internationellt utbyte. Det är vad verksamheten handlar om.  Linköpings kommun valde år 2010 att anta epitetet »Linköping – Sveriges flyghuvudstad«. För att förstärka detta har kommunen, med Nulink i spetsen, senare beslutat sig för att starta ett projekt som ska formalisera ett svenskt flygkluster, Aerospace Cluster Sweden. – Klustret är öppet för nationella aktörer med koppling till flyget, som har siktet inställt på den internationella marknaden. ACS började sin verksamhet förra året och lanserades lokalt i juni 2013 och nationellt i Almedalen senare samma år. Vi är under uppbyggnad. Idag ingår 34 företag i klustret.  ACS siktar på att omfatta ännu fler. – Vi har en målsättning att till 2016 ha attraherat 75 procent av flygföretagen i lhandet. Det bildas nu en styrgrupp som

44

kan ses som en initial styrelse. De ska skapa det framtida klustret i projektet som Nulink är huvudman för, och som löper fram till 2016.  UNDER VÅREN 2014 kommer ACS att ansöka

om medlemskap i European Aerospace Cluster Partnership (EACP), ungefär Europeiska flygklusteralliansen, vilka samordnar Europas ledande flygkluster och verkar som part i de stora utvecklingsprogrammen. Därmed får ACS tillgång till nya nätverk och aktiviteter som ska bidra till att öka tillväxten hos klustrets medlemmar. – Det finns ett stort antal flygkluster i Europa som är organiserade i paraplyorganisationen EACP. De har en bra hemsida om man vill veta mer. Jag har gått igenom de flesta av de klustren, och det finns inget kluster som inte har ett deltagande av det offentliga på ett eller annat sätt. Tanken är att vi som jobbar med projektet nu ska driva det så långt att medlemsföretagen ihop med det offentliga kan driva det utan oss. Vi jobbar på sikt med att avveckla oss själva. Det verkar lite dumt, skrattar Urban Wahlberg, men vi ska sparka igång och försöka att få det att leva sitt eget liv. URBAN WAHLBERG ARBETAR inte ensam med

projektet. – Jag är konsult på Nulink, efter ACS kommer andra uppdrag. Jag arbetar 50 procent med ACS. Jag har en kollega, Emma Stockman Jonsson, som arbetar med kommunikation och marknad. Hon arbetar ungefär 50 procent, men hon arbetar med lite mer saker än klustret. Sedan har vi under hösten haft en konsult, Fredrik Landberg, som varit

delprojektledare för Simulator- och simuleringsscenter i Linköping. Det är stark del av klustret i Linköping som arbetar med flygsimulatorer och simuleringar, både på den offentliga sidan med universitetet, Försvarets materielverk (FMV) och försvarsmakten, och med Saab och många fler företag. Det är många som arbetar med simuleringar, eller modelleringar som universitetet säger. NÄR DET GÄLLER FLYG har Urban Wahl-

berg en gedigen bakgrund. – Jag har verkat inom flygvapnet och med flyg sedan början på 1980-talet. Jag pensionerades i augusti 2012 som major. För länge sedan när flygbolagen skulle ha varenda pilot som utbildades, skrev man femårskontrakt med flygvapnet. När man hade gjort fem sådana kontrakt, 25 år, så fick man pensionsavtal. Minimikravet var 25 år och då fick man gå vid 55 år. Det sista som jag gjorde inom flygvapnet var att jag var flygplatschef på Malmen.   MED ANDRA ORD är Urban Wahlberg som klippt och skuren för uppdraget i ACS. – Jag har en hyfsad bakgrund. Jag var projektledare för Aerospace Forum Sweden, flygmässan vi gjorde 2010 och 2012. Det var så jag kom in i det här. Jag fick frågan när jag slutade om jag ville försöka få igång samarbetet mellan företag i regionen. Det är ett jättekul jobb, skrattar Urban Wahlberg. n 


Case Case Swedish Open avgörs för elfte gången på fyrglasbanan i Linköpings Sporthall och är Europas näst största återkommande internationella squashtävling. I år hålls tävlingen 4 till 9 februari. TEXT: DANIEL ATTERBOM

– DET SOM SKILJER ÅRETS upplaga från tidigare upplagor är

CASE SWEDISH OPEN-VECKAN arrangeras av Fredrik Johnsons

att vi har både ettan, tvåan och trean i världen på plats, säger arrangören Fredrik Johnson, som själv är aktiv squashspelare. Han har spelat i 51 länder under sin långa karriär. Det är fantastiskt! I årets tävling finns fyra spelare med som är eller har varit rankade som etta i världen, och endast British Open är större. Världsspelarna bidrar till att Case Swedish Open uppmärksammas. – Vi märker ett större intresse eftersom tävlingen blir mer och mer etablerad för varje år. Vi har eliten i sporthallen och breddtävlingen vid sidan om. Nu har vi nästan slagit i taket för hur många vi kan vara.

företag ActiPro Event i samarbete med Svenska Squashförbundet, Linköping Squashklubb, Arenabolaget och Medley. Fredrik Johnson vet inte hur länge han håller på, men efter elva år är Case Swedish Open etablerad. – Vi har verkligen satt arrangemanget. Publikintäkterna är viktiga, men utan regionala och nationella samarbetspartners står jag mig slätt.

DELTAGARE ÅTERKOMMER ÅR efter år. Det finns en kontinui-

tet när det gäller Case Swedish Open. – Vi har ungefär samma samarbetspartners, någon hoppar av och någon tillkommer. Det är jättekul att konstatera att intresset från samarbetspartners/sponsorer är jättebra. Det är kul att vi har fått in nya varumärken, som Dagens Industri och Unibet. De har kommit in som två av de största parterna. Vi har samarbetspartners från hela Sverige som är engagerade i olika former. Linköpings kommun gör en viktig insats. DET REGIONALA NÄRINGSLIVET är lika viktigt som det nationel-

la näringslivet. – Utan det regionala näringslivet skulle det vara omöjligt att genomföra tävlingen. Jag har mycket att tacka dem för. Utan dem skulle det inte gå att arrangera tävlingen. Det är många som har försökt att rycka den och flytta den till Stockholm. Men genom att ha ett gott samarbete med det regionala näringslivet och kommunen säkrar vi att vi kan behålla den i Linköping.

DEN ARBETSINSATS SOM Fredrik Johnson lägger ned är delvis ideell.

– Arrangemanget har alltid gått med plus, och det är det inte alla evenemang som gör idag. Men om jag skulle räkna varje timme som jag lägger ned så skulle det vara lite annorlunda, skrattar Fredrik Johnson. Jag räknar varken mina eller mina anställdas timmar, så vi går med plus. Men entusiasmen är viktig, och jag tror att den smittar av sig på de samarbetspartners vi jobbar med. Vi har lyckas göra det till en »charterresa«, man får många åskådare utifrån. Det kommer bussar från Stockholm, Oslo med flera städer. De köper biljetter till turneringen och bor på samma hotell som proffsspelarna. Alla som kommer hit får en känsla av vara proffs själva. n

SNABB FAKTA OM CASE: – FÖRUTOM MATCHER I VÄRLDSKLASS, säger Fredrik Jons-

son, kan våra samarbetspartners prova på Pro Am, att som motionär eller sponsor få spela mot en av världens bästa spelare. Vi anordnar företagseminarier, mingeltillställningar och VIP-lounger på hotellet. DET GER ETT MERVÄRDE till de företag som är med och medför stärkta relationer till personal och övriga.

45


MENTORN OCH ADEPTEN

Jonas och Emma I Linköping finns bland annat mentorsprogrammet Mentor4Research. Och det är just inom detta som Emma Björk har varit adept till Jonas Nilsson. Vi gör en tillbakablick på deras gemensamma resa.

ORDET MENTOR KOMMER från namnet på en gestalt i grekisk

mytologi, en vän och rådgivare till hjälten Odysseus. En mentors lärjunge heter adept, och man talar numera om mentorn och adepten. I Linköping finns flera mentorsprogram, och ett av dem är Mentor4Research. Inom detta har Emma Björk varit adept till Jonas Nilsson, som i vanliga fall är affärsutvecklare på InnovationskontorEtt och tidigare har drivit bolag. – Jag var doktorand i materialvetenskap på Linköping universitet, säger Emma Björk, som tyckte att hon behövde hjälp med att förstå hur man driver ett företag. Materialvetenskap och materialteknik är ämnesområden som behandlar olika typer av material och deras tekniska egenskaper. Detta har stor betydelse för bland annat tillverknings– industrin, då ett materials olika tekniska egenskaper är viktiga vid framställningen av olika produkter. – Jag var med och startade ett bolag som heter Nanolith 2009, fortsätter Emma Björk. Jag kände mig mycket som en forskare, och jag visste inte vad jag skulle göra med mitt bolag. Jag ville lära mig att bli kommersiell, och därför sökte jag till mentorsprojektet på Kungliga ingenjörsvetenskaps­akademien (IVA). Programmet har det engelska namnet Mentor4Research, vilket kan översättas med mentor för forskning. – Jag skrev ett ansökningsbrev där jag beskrev min situation, säger Emma Björk. Sedan väljer de utifrån det och försöker matcha ihop en med en mentor. Emma skrev sin ansökan i mitten av oktober 2012 och hon började träffa sin mentor Jonas Nilsson i januari 2013. Nu är den formella mentor/adept-relationen slut. – Programmet är slut, så Jonas är inte längre min mentor på papperet, men vi har fortsatt kontakt, säger Emma

46

EMMA VAR MED OCH STARTADE NANOLITH

Björk. Jonas har tagit sig an vårt företag som ett »case« till InnovationskontorEtt. Jag hoppas att vi kan fortsätta att jobba tillsammans. Även om jag har lärt mig mycket under mentors­­­programmet är man inte klar för att man har gått det. Det finns mycket mer att göra. Mentorsprogrammet har gett Emma Björk en viktig lärdom. – Det viktigaste jag har lärt mig under programmet är att om någonting ska bli gjort måste jag göra det själv. Jag kan inte sitta och vänta på att en hemsida ska dyka upp, vill jag ha en får jag göra en själv. Jag måste aktivt söka upp kunder, de kommer inte automatiskt. I FÖRETAGET NANOLITH är de tre stycken grundare, men det är bara Emma som har gått mentorsprogrammet. – Jag berättar mycket av det jag lärt mig i mentorsprogrammet och försöker föra det vidare även till dem. Det blir en fortsättning, eftersom Jonas har tagit sig an Nanolith, det vill säga hela företaget och inte bara mig, även om vi har den största kontakten. Nanolith tillverkar olika typer av material. – Vi började med att skicka in två patentansökningar för de material som jag har tagit fram. Nu har vi också tillverkat ett lager med material som vi ska sälja till forskargrupper och även till företag. Det vi gör nu är att hitta lämpliga kunder, helt enkelt. Vägen dit har gått via Mentor4Research. Johan Ahlström, som är projektledare för mentorsprojektet, kontaktade Jonas Nilsson. Johan Ahlström berättade för Jonas att han hade en forskare som borde passa honom och frågade om Jonas ville ställa upp som mentor. – Jag tyckte att Emma och jag skulle träffas och se om det fungerade, säger Jonas Nilsson. Vi tog en fika på Zenithuset


IDAG ÄR EMMA INTE BARA FORSKARE, UTAN ÄVEN DET VAR PÅ

AKTIV I RESTEN

ZENIT JONAS OCH

AV FÖRETAGET.

EMMAS MENTORSKAP BÖRJADE

för ett år sedan. Jag tyckte att Emma hade rätt förutsättningar för en kommersialiseringsresa. Hon hade frågor och tankar som jag trodde att jag skulle kunna vara behjälplig med. Emma Björk var också nöjd. – Jag tyckte att det kändes väldigt bra, säger hon. Jag tyckte det var svårt att veta vad jag skulle förvänta mig av det första mötet. Det var trevligt att träffa Jonas, och eftersom vi tog det över en fika var det avspänt och lätt att prata. Det kändes väldigt bra. JONAS NILSSON ARBETAR ideellt som mentor, och han har inte fört bok över hur mycket tid han har lagt ned. – Vi har väl träffats någon gång i månaden, säger han, och sedan har jag varit med på några möten med Emma och övriga delägare. Vi har även haft presentationsträning. Innan Emma har haft presentationer har jag agerat publik. Mentorskapet har gjort att Emma Björk har känt ett stort stöd. – Jag är överraskad över hur långt jag var beredd att gå, från att ha varit någon som bara hade ett bolag som jag inte riktigt visste vad jag skulle göra med, till att idag veta konkret vad jag ska göra med det. Idag är jag inte bara forskare, utan jag jobbar aktivt i företaget. Det var inte något som jag hade kunnat förutse för ett år sedan. Jag är förvånad över vad Jonas lyckades plocka fram, han lockade fram saker jag inte visste att jag hade. Även mentorn är nöjd med sin adept. – Det är framför allt Emma som åstadkommit något, säger Jonas Nilsson. Det svåraste med att starta bolag är att våga. Man kan läsa massvis med böcker och man kan läsa till sig teorier om företagande. Men när man väl står där, att våga hoppa ned i osäkerheten och lita på sig själv, det är nog det svåraste. Generellt sett behöver alla jobba mer med just den biten, att sätta en ära i att försöka. Det är inte så farligt att

försöka och misslyckas. Om man inte har försökt alls, står man kvar på exakt samma ställe där man började. Det är sällan som det kan hända något värre än om man inte har gjort något alls. Att våga ta klivet är det svåraste. Jag tror att ett mentorskapsprogram hjälper till för att man ska våga ta steget, för man blir mindre ensam, man får någon att prata med som kanske gjort en liknande resa själv och som kan vara ett stöd i ensamheten. Emma Björk har precis börjat ta ut pengar från bolaget. – Jag har min doktorandlön, men från och med årsskiftet tar jag ut lön för mitt arbete i företaget. Mentorsprogrammet Mentor4Research är inte öppet för alla. – Nej, det riktar sig till forskare och doktorander på universitetet, alla som är nyfikna på att kommersialisera sin forskning, säger Jonas Nilsson. Vad många jobbar med i programmet är att arbeta med sig själva som personer. Man får en personlig mentor som kan vara bollplank under resan så att adepten kan bestämma sig för vilken väg den vill gå: är jag forskare eller entreprenör eller både och? Det är skillnaden mellan Mentor4Research och andra kommersialiseringsprogram. Mentor4Research handlar om forskarens egen utveckling. I detta fall har adepten utvecklats mycket. ZENIT ÄR EN – Ja, skrattar Emma Björk. Det är det som är bra med RESTAURANT SOM programmet, precis som Jonas säger, att det handlar om min LIGGER PÅ CAMPUS personliga utveckling. Jag har lärt mig verktyg, som att jag I UNIVERSITETS­ måste göra saker själv, och det kan appliceras även i forskarOMRÅDET världen. Man måste ta egna initiativ och genomföra dem. JONAS NILSSON HAR VARIT MENTOR i Mentor4Research i tre år. – Under de tre åren har jag varit mentor för tre forskare, en per år. En har bildat bolag och dragit igång det med två forskarkollegor på universitetet, bolaget har betalande

47


TIPS FÖR MENTOR & ADEPT TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ INNAN MAN BLIR ADEPT, ENLIGT EMMA:

• •

Var öppen för nya idéer. Var beredd på att lägga ner tid. Mentorn ger input och funderingar, men du måste göra jobbet själv. Man måste inte ha ett bestämt mål. Att ha en mentor kan leda dig in på nya spår som du inte tänkt på tidigare.

TRE SAKER ATT TÄNKA PÅ INNAN MAN BLIR FÖR ATT BLI EN BRA MENTOR, ENLIGT JONAS:

• • •

Man måste vara beredd att bjuda på sig själv. Man behöver vara en god lyssnare. Man måste tycka att det är roligt att vara mentor.

”Jag tyckte att det var oerhört lärorikt.“ - Emma kunder och är framgångsrikt. En annan insåg vad han ville göra, och det var inte att kommersiellt driva ett företag, utan det var andra saker, och nu jobbar han med det som han brinner för. Mentorsskapet är alltså ideellt arbete för Jonas, som är positiv till det. – Man lär sig nya saker, säger han. Alla problemställningar som man ställs inför är intressanta, och att få vara med och se hur de löses gör att man både kan lära sig att göra något själv och lära sig av se andra i sin närhet göra det. Man lär sig massor, men man är inte bara två i programmet, man är inte bara en mentor och en adept, utan det är helt gäng mentorer och ett gäng adepter. Man får ett bra utbyte med de andra adepterna, men framför allt mentorerna. Man vidgar sitt kontaktnät. En gång om året är det en övning när man åker iväg ett helt dygn. Då hjälps man åt alla mentorer och adepter. Det har Emma Björk och Jonas Nilsson gjort. – Jag tyckte att det var oerhört lärorikt, säger Emma. Det är intressant eftersom det är många forskare med olika problemställningar. I grunden vill alla lära sig mer om samma sak, kommersialiseringen, men vi har olika perspektiv. Det är forskare från hela universitetet, och det gör att det blir olika problemställningar och olika typer av produkter att sälja. Bara att diskutera med andra mentorer var givande. Jonas hoppas att fler blir mentorer. – Jag kan varmt rekommendera att vara mentor, säger han. För mig har det gett saker varje år. Det har helt klart varit värt den investerade tiden. I Mentor4Research finns det ett omkostnadskonto så att mentor och adept kan besöka kunder tillsammans. – Vi var på ett möte i Stockholm tillsammans, säger Emma, och sedan använde jag omkostnadskontot och åkte

48

JAG KAN VARMT REKOMMENDERA ATT VARA MENTOR, SÄGER JONAS.

till Göteborg för att starta ett samarbete med Centrum för katalys på Chalmers. De samarbetar med en rad olika företag, och förhoppningsvis ska vi vara en del av deras samarbete. – Många forskare som är i samma fas som Emma, säger Jonas, funderar på vem man ska sälja till och vad man ska sälja. Att då ha möjligheten att tillsammans med en mentor antingen planera ett möte och åka själv, eller att man åker tillsammans, och fråga kunden vad den är intresserad av – det gör att man får mycket mer kött på benen. – Det kan jag säga, fyller Emma i, att träffa kunder är något som jag lärt mig. Jag kan gissa vad en kund vill ha, men innan jag har pratat med dem har man egentligen ingen aning. Jonas Nilsson har ingen ny adept. – Det är inget fast jobb att vara mentor, det beror på vilka som söker till Mentor4Research. Vi får se om jag blir kontaktad i år igen, om det är någon som projektledningen tycker är lämplig. Forskaren söker till Mentor4Research och blir antagen, och sedan försöker projektledningen hitta en mentor som skulle passa. Varje mentor är handplockad efter forskarens behov. Emma Björk kanske kan tänka sig att vara mentor i framtiden. – Ja, när jag har mer erfarenhet, säger hon, men det är svårt att säga, då det beror på sammanhanget. n Vill du veta mer? Läs om Emma Björks företag på: http://nanolith.se Läs om Mentor4Research på: http://iva.se/en/Projects/Mentor4Research/


KRÖNIKA

#4av5jobb Till valet 2014 kommer Företagarna att jobba för att säkerställa att politiker på lokal, regional och nationell nivå vet att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda. DE SENASTE TJUGO ÅREN har fyra av fem nya jobb i närings-

livet skapats i småföretag. Det betyder också stora skatteintäkter som kan användas för att finansiera välfärden. Även under lågkonjunktur har småföretagen fortsatt att anställa. Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar på orten med ett stort engagemang för bygdens utveckling. Denna utveckling kommer att fortsätta. Att skapa goda villkor för företag att starta, expandera och anställa är att ta ansvar för vår gemensamma framtid. VI, FÖRETAGARNA LINKÖPING, kommer under våren att sätta våra lokala beslutsfattare i heta stolen för att verkligen ta pulsen på dem i fråga om hur de ser på företagare, tillväxt och jobbskapande. Vi kommer att be dem att klargöra sina egna tankar och värderingar och ta del av våra. Vi önskar få igång ett samtal om värderingar när det gäller jobbskaparna, de små företagen. Vi vill också sprida kunskap om att 29 procent av Linköpings skatteintäkter kommer från de små företagen. Just nu samlar vi på oss en massa tillspetsade påståenden på temat. Frågor som vi verkligen vill få svar på är: När får vi en dörr in, en kontaktperson in till kommunen

LÅT OSS GÖRA

TILL DITT BÄSTA

i alla frågor? Hur ser ni på tjänstegarantier, ett bra sätt att tydligt visa för företagare vad man kan förvänta sig när man till exempel ansöker om bygglov eller andra tillstånd? När tänker kommunen anpassa den offentliga upphandlingen så även små företag kan delta, exempelvis genom att dela upp upphandlingen i mindre delar? Vi vill se ett slut på att kommunen konkurrerar på privata marknader, hur ser planen ut för det? Viktigast av allt: För en kontinuerlig dialog med det privata näringslivet, hur tänker politikerna förverkliga detta? Dessutom tycker vi att det skulle vara spännande att höra respektive politikers vision för Linköping rent generellt! Om alla möten och svar som vi får eller inte får, tänker jag kontinuerligt skriva här! n MALIN WÄNDEL PERSSON Ordförande, Företagarna Linköping

2014

TRÄNINGSÅR • Modernt fullutrustat gym. • 42 Gruppträningspass i veckan. • Personliga tränare Massörer Sjukgymnaster. • Stak- & Roddmaskiner.

LADDA NER VÅR APP Med vår Frisk-app kan du enkelt gå in på din Iphone eller Android och boka/avboka pass.

Göran Dyks Gata • Linköping • 013-10 33 00 • www.frisk-sverige.se • Mån-Tors 6:20-21 • Fre 6:20-20 • Lör 9-18 • Sön 9-19

Producerad av Nolltretton Media

• Utepass hela våren med start V.7 Löpning & Viktvästpass


Ett nytt sätt att arbeta på kontor Vi besöker Peter Ågren på European Furniture Group, och får en insikt i det aktivitetbaserade kontoret och hur man skapar det. TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: KRISTIN CARLÉN

SÄG KONTOR OCH DE FLESTA får ungefär samma bild i

huvudet, skrivbord och människor som arbetar med papper. Ursprungligen kommer ordet från franskans comptoir, som betyder räknebord, det vill säga stället där man sköter sina räkenskaper. Genom åren har dock både funktion och utseende ändrats drastiskt. De stängda kontoren har blivit kontorslandskap och idag pratar nästan alla om det aktivitetsbaserade kontoret när nya lokaler ska inredas.

DET FINNS STOLAR OCH FOTÖLJER FÖR

Enligt Peter Ågren, områdeschef på European Furniture Group, EFG, är det aktivitetsbaserade kontoret egentligen ingen ny idé. Rent praktiskt har den funnits i många år men inte varit så uttalad som nu. Han borde veta. EFG har funnits sedan slutet av 1800-talet och har med åren vuxit till att ha både tillverkning och försäljning av möbler för kontor och offentlig miljö.

50

Att skapa ett aktivitetsbaserat kontor kräver grundligt förarbete. Det viktigaste är en rejäl behovsanalys där man går igenom vilka arbetsuppgifter som lämpar sig för olika typer av arbetsplatser. Det påverkar hur stor del av platserna som ska vara vid skrivbord, hur spontanmötesplatser ska utformas samt hur många och hur stora konferensrum som behövs. Sen är det viktigt att man tar hänsyn till störningsmoment och ljudnivåer, de kan till exempel minskas med hjälp av textilier i golv och på väggar.

ALLA SMAKER OCH BEHOV

I BÖRJAN AV FEBRUARI åker Peter Ågren och resten av EFG på den årliga möbelmässan Stockholm Furniture Fair. Där kommer de att lansera minst en ny egen produkt, men även insupa nyheter från konkurrenter och samarbetspartners. Förra året var första gången de på allvar satsade på


FUNTIONELLT OCH STILRENT

BELYSNING ÄR EN VIKTIG DEL AV DET AKTIVITETSBASERADE KONTORET

aktivitetsbaserade kontor på mässan. Peter berättar att han hade läst in sig ordentligt på ämnet och var väl förberedd på att övertyga besökarna om fördelarna med sättet att inreda. Första kunden som kom in i montern överrumplade dock med att berätta att de redan gjort behovsanalyser och endast var intresserade av lösningar för aktivitetsbaserade kontor. Peter fann sig själv stå och nicka åt samma argument som han själv laddat upp med, men de kom från kunden istället. Idag samarbetar de båda kring Skanskas nya huvudkontor i Stockholm, som invigs nu i januari.

SÄTT FÄRG PÅ DITT KONTOR

Kanske kan man ana ett mönster att IT-företag enklare tar till sig tanken om det mer flexibla kontoret. Delvis beror det förstås på arbetsuppgifterna, men även på en yngre medelålder i personalen. Yngre tenderar att hellre vilja ha folk omkring sig och inte sällan ger de uttryck för en känsla av att vara isolerade om de sitter ensamma på ett kontorsrum i en korridor. Det som tidigare varit lyx kan alltså degraderas till något mossigt. Och så fortsätter utvecklingen, även inom kontorsinredningsbranschen. n

ETT ANNAT EXEMPEL på aktivitetsbaserat kontor som just EFG varit med och designat är Atea i Linköping. Det var ett av deras första större projekt där begreppet aktivitetsbaserat kontor var uttalat och används som referensobjekt för andra kunder som funderar på att genomföra samma sak.

51


Uppfyll dina önskningar 2014! 3-2-1 gå! Jag började året 2014 med bubbel, bamseparad, färgglada hattar, glada barn och sand mellan tårna. JAG ÄR PÅ GRAN CANARIA och njuter av sol,

bad och utmaningar med min stora familj på 17 personer. När ett årsskifte börjar närma sig vet jag många som pratar om nyårslöften. Oftast innehåller löftet någon typ av förändring i personens liv. Sluta röka eller snusa, börja träna, eller äta sundare. Det är stora förändringar som kräver mycket egen vilja och som kräver beslutsamhet. Jag har själv aldrig avlagt något löfte på nyårsafton. Jag tycker det känns för radikalt och definitivt. Sen att det är ett löfte gör det mer lockande att bryta (tyvärr). Jag är mer för att önska mig saker som jag sedan vill ska gå i uppfyllelse under året. Sakerna jag önskar kommer ske genom att jag själv genomför dem. Jag lägger upp en plan för varje önskning och sedan strävar jag mot att den blir genomförd.

Lätt som en plätt. När jag tänker ut önskningar gör jag det med hjärtat och ser gärna till att det är en utmaning för att utvecklas. Jag tränar på Crossfit Visby och där har jag några önskningar som jag tränar på, och som jag hoppas kommer bli uppfyllda. Jag har ingen deadline för dessa önskningar, utan det kan ta en månad eller ett år innan dem är genomförda. Huvudsaken är att jobba på önskningen och att utmana sig själv. Prata med din partner eller familj och skapa en gemensam önskning som ni kan jobba tillsammans med. Tips på önskningar kan vara: Att cykla till jobbet, skolan och förskolan istället för att ta bilen. Införa mobilfria dagar. Laga mat tillsammans med din partner eller familj. Spara pengar till en gemensam resa.

Ta hjälp av din partner, barn eller vän att coacha dig till dina önskningar. Om du arbetar hårt lovar jag att det kommer ge resultat, och du kommer få dina önskningar uppfyllda vare sig det är små eller stora. Lycka till! n SNABBFAKTA NAMN Lina Lindblad. ÅLDER 34 år. FAMILJ Man och fyra barn. BOR Visby. INTRESSEN Crossfit, mat, umgås med familj

och vänner, höns och åka skidor. I AFFÄRSSTADEN LINKÖPING Jag kommer dela med mig av mina erfarenheter, tankar, recept och månadens utmaning. DU HITTAR LINA PÅ BLOGGEN

blogg.ostenssons.se

CE P T

PROVA

52

4 PERS

GÖR SÅ HÄR:

Ingredienser: 500 g fläskfilé 2 msk sweet chili 2 vitlöksklyftor rivet skal av 1 apelsin flingsalt svartpeppar 3 dl risonipasta 2 apelsiner 2 blodapelsiner 1 påse rucola 2 pkt halloumiost ½ dl hackad mandel en skvätt olivolja

1. 2. 3. 4. 5. 6.

7.

LI

Fläskfilé med citrus/halloumi/risonisallad

NA ’S

RECE P T

Sätt ugnen på 175 grader. Marinera fläskfilén i sweet chilisås, skalad och skivad vitlök och rivet skal från en apelsin. Salta och peppra. Koka risonin efter anvisningarna på paketet, spola den sedan i kallt vatten. Skala och skiva apelsinerna. Varva rucola med skivade apelsiner och risoni på ett stort fat. Värm en stekpanna med lite olja i. Bryn fläskfilén på medelvärme tills den fått en gyllene färg. Stek färdigt fläskfilén i ugnen. Använd gärna stektermometer. Ta ut fläskfilén när termometern visar 70 grader. Låt filén vila i cirka 10 minuter innan du skär upp den. Under tiden rostar du mandeln i en torr stekpanna. Skär upp halloumin i skivor och stek den i lite olivolja tills den har fått en fin stekyta. Lägg halloumin, skivad fläskfilé på citrussalladen. Strö över mandeln. Salta, peppra och toppa med lite olivolja. Smaklig spis!


KRÖNIKA

Nya motortider väntar!

JAG BLEV TILLFRÅGAD att bli Affärsstadens motorkrönikör

JAG JOBBAR ÄVEN med kundservice åt ett lokalt företag som

och jag sa naturligtvis ja. Varför kan man undra. Jo, för att jag gillar motordrivna fordon samt att Affärsstaden är en tidning som behövs i vårt samhälle.

ni säkert kommer se mer av i framtiden. Men här kommer ni enbart läsa om bilar av olika slag. Kanske får ni ett djupgående reportage från den senaste tekniken i blivande företagsbilar, eller varför inte vilka däck ni ska välja inför sommaren eller vintern. Som ni märker är ämnet motor hur stort som helst.

VEM ÄR DÅ JAG? Jag heter Mikael Lindh, bor i Linköping och

har tävlat i rally som co-driver, producerat motorsport i våra rikstäckande TV-kanaler samt drivit hyrbilsfirma i Linköping. Så ja, bilar har alltid omgivit mig. Nu är jag aktuell som koordinator eller samordnare för Rally-SM, den sport som jag håller närmast hjärtat. Ett jobb som innebär att jag jobbar med rallysportens framtid. Det mest underbara med rally just nu är att vi har en rad juniorer som ska bli våra stjärnor i framtiden. För er som missade SM-veckan på Sveriges Television där SM i rallysprint avgjordes kan jag meddela att juniorerna kammade hem en hel drös med medaljer i de tvåhjulsdrivna klasserna. Kommer bara vara kul att följa deras framtiden från den position jag nu har inom rallysporten.

JAG KAN FÖRVISSO välja vad jag

ska skriva om men ni läsare kan naturligtvis påverka innehållet i mina reportage eller krönikor. Mejla redaktionen så ska jag göra mitt bästa med innehållet. n

MIKAEL LINDH Motor-entusiast cavarosa95x130.pdf

1

2014-01-21

21:57

Grön verkstad

för växtkraft Cavarosa Wine är ett lokalt och personligt företag från Linköping som importerar och säljer unika och omsorgsfullt utvalda viner. Vinerna levereras direkt till din dörr eller till ett utlämningsställe nära dig i östergötland som du hittar på vår webshop.

www.cavarosawine.se/ws Din lokala vinleverantör

Kontorslokaler • Konferenser Affärsnätverk • Events Samverkansprojekt

Järngården 13 • 590 76 Vreta Kloster • www.vretakluster.se


TILL VÄNSTER ANDERS LANDELIUS, ALIAS SLIDIN’ SLIM, OCH TILL HÖGER NIELS NIELSEN.

Död själ

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: RISTENSTRAND

Det är viktigt för näringslivet i en stad att det finns ett bra kulturliv där. Linköpingsbandet Dead Soul bildades 2012 som ett samarbete mellan bluesartisten Anders Landelius, alias Slidin’ Slim, och elektronicaartisten, sångskrivaren och producenten Niels Nielsen. Vi pratade med Anders Landelius. ÄR DET ENKELT att ha Linköping som bas i

er bransch? – Ja, säger Anders Landelius, alias Slidin’ Slim, det måste man säga. Vi är mer ett östgötaband än ett Linköpingsband. Dead Soul är egentligen två personer, Niels Nielsen och jag. Vi är i grunden en duo, men vi blir sju personer när vi spelar live. Fyra av medlemmarna bor i Norrköping och tre i Linköping. Vi är i allra högsta grad i den fjärde storstadsregionen (skratt). Det är ett jättebra ställe att befinna sig på geografiskt när man håller på med musik. Jag har varit verksam i 20 år som bluesmusiker, och jag har aldrig tänkt tanken att flytta till Stockholm. Om man turnerar har man ett bra avstånd till Stockholm och Göteborg – och till kontinenten. ÄR LINKÖPING SPECIELL som musikstad?

– Det är en svår fråga att svara på. Jag började spela på 80-talet. Linköping har varit en bra musikstad på så sätt att studieförbunden har kunnat erbjuda stöd till band på alla nivåer. Om man börjar spela finns det bra med replokaler, man kan få börja spela på Skylten tidigt. Sedan har det i perioder varit ett glapp om man känner sig färdig med den

54

typen av spelningar. Då har det funnits långa perioder utan en bra livescen på stan. Det vet jag att många varit frustrerade över, vart ska man ta vägen? Det har gjorts satsningar av olika eldsjälar, inklusive mig själv, som har fått igång scener i samarbete med krögare. Det har gått under en period, men sedan har publiken svikit. Det kan man ha teorier om – har kvaliteten på musiken inte varit tillfredsställande? Av tradition har det varit svårt att få publiken att komma ut och titta på grejor i Linköping. Då bestraffas publiken (skratt), eftersom det slutar arrangeras grejer. – JAG BÖRJADE TIDIGT blicka bort från Linkö-

ping. Om jag ska livnära mig som musiker så måste jag resa. Nu tycker jag däremot att man som Linköpingsbo inte har något att beklaga sig över. I dagsläget finns det flera scener som nästan varje vecka erbjuder livemusik, som L’Orient, Palatset med flera. Nu har Linköping en fungerande livescen. L’Orient förtjänar ett pris för att de kör livemusik så många dagar i veckan. HUR VILL DU BESKRIVA ert sound för en Lin-

köpingsbo som inte har hört er? – Vi är en krock mellan Niels elektroniska

bakgrund och min bluesbakgrund. Vi har valt att kalla det för »industriell undergångsblues«, en sammanslagning av två genrer. Det finns ett industriellt drag i musiken. Bluesen är den röda tråden, jag har hållit på med den så länge, och så kommer Niels med sina maskiner och programmerar. I PRESSTEXTEN LIKNAS ni vid att blueslegen-

den Muddy Waters spelar schack med Trent Reznor från Nine Inch Nails. Det borde väcka mångas intresse. – Ja, bra beskrivning, det ringar in det ganska bra. Ni fick en femma i Expressen för debutalbumet »In the Darkness« och jämfördes med Soundtrack Of Our Lives »Welcome to the Infant Freebase«. Det är ju fantastiskt. – Absolut. Det är alltid så när man gör musik och så ska det ut och bli bedömt. Vi påbörjade arbetet med låtarna för ganska länge sedan. Niels producerade min förra soloplatta, vi trodde nog att vi höll på med en uppföljare till den. Det var ett debut­album, och det är klart att jag skulle ljuga om man inte var oerhört glad över en recension på den nivån. Det var definitivt en rolig dag. n


VÅRA FASTIGHETER - DINA MÖJLIGHETER !

HÄLSAR

VÄLKOMMEN SOM NY HYRESGÄST I VÅRT FÖRETAGSHOTELL PÅ STRANDGATAN 2

I LINKÖPING HAR VI KONTORS- OCH LAGERLOKALER FÖR ERA BEHOV

Alkagatan 2

Roxtorpsgatan 13

Låsblecksgatan 3

Norrmalmsvägen 11

FÖR MER INFORMATION OM LEDIGA LOKALER KONTAKTA JONAS SMEDING PÅ SVEAREAL 08-455 54 32


KRÖNIKA MARIA, DOTTERN I FAMILJEN, OCH

Chozas Carrascal

PETER LANNESAND FRÅN CAVAROSA, SOM TITTAR UT ÖVER VINGÅRDEN.

INFARTEN TILL VINGÅRDEN

I SEPTEMBER MÅNAD hade jag förmånen att få besö-

ka en av Cavarosas samarbetspartners, vingården Chozas Carrascal, som är belägen strax utanför Valencia i Spanien. Familjen López-Peidro, som är förälskade i vin, hittade 1992 den perfekta platsen för sin drömgård, där de kunde plantera de olika sorters druvor som de ville ha.

BUTIKEN INNE I BYGGNADEN, DÄR

EFTER ATT UNDER tretton år ha besökt ledande vingårdar i

MAN SOM BESÖKA-

Spanien och Frankrike hade de fått tillräckligt med kunskap för att skapa en förstklassig vingård. Med den målsättningen har de utrustat vingården med den senaste tekniken och med ett team av de bästa yrkesverksamma vinodlarna, som producerar viner med en tydlig personlig stil. De har skapat en jordegendom, eller ett slott som de säger, på 40 hektar där deras vinrankor trivs i perfekt harmoni med mandel och olivträ. De gör idag nio olika viner, bland vilka deras flaggskepp Las Ocho innehåller inte mindre är åtta olika druvor.

RE KAN KÖPA VINER PÅ PLATS.

vinmakare, och María José Peidro, som är hustru till Julián López, som lärare.

PÅ VINGÅRDEN SKÖRDAR man druvorna i gryningen, när de

är som kallast. Till skillnad från många vingårdar används här en skruv av »gummifingrar« i stället för stål, som många andra gör när man har en mekanisk druvpress. En annan viktig detalj på gården är den mjuka pumpa överprocessen (eller remontage), som dagligen utförs för att undvika att bryta druvorna.

PÅ VINGÅRDEN HAR de elva olika sorters vin, som noga

DE VINTUNNOR SOM BLIR ÖVER, LÄMNAR DE TILL EN PERSON SOM

utvalts efter en noggrann plan. Chozas Carrascal har bland annat infört vinvarianter och blandningar som kraftigt har förbättrat Valencias vinframställning. En del av dessa, med syrah och sauvignon blanc som exempel, har sedan som få viner godkänts av Denominación de origen för Utiel-Requena (det officiella tillsynsorganet i vinregionen). Gården är känd som en pionjär i regionen för att den var bland de första vingårdarna som odlade vinstockar med hjälp av ett spaljésystem.

MÅLAR DEM I OLIKA MOTIV.

MAN HAR EN TOTAL kapacitet att producera cirka 300 000

liter och skördar 6 000 kilo druvor per dag. Utrustningen inkluderar elva betongtankar och fjorton rostfria ståltankar. Utvecklingen av vinframställningsprocessen studeras och utvärderas för närvarande för kurser på yrkeshögskolan vid universitetet i Valencia med Francesco Girón, gårdens

DENSITETEN HOS DERAS vinstockar

var också revolutionerande vid tiden för planteringen av stockarna, därför att de beslöt att plantera fler vinstockar per hektar än vad som var vanligt. De har för närvarande i genomsnitt 3 300 vinstockar planterade per hektar utan vinstockar producerar mer än två kilo druvor. n

PETER LANNESAND Cavarosa

56


Lucke Arvet & Lull efter en Bonnier TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SOFIA RUNARSDOTTER

BJÖRN AF KLEEN HAR SKRIVIT »Lucke & Lull – Arvet efter

en Bonnier«. I februari 2006 avled Lukas Bonnier. Han efterlämnade sex barn. Fem av dem ärvde hans ägande i familjeföretaget. Anna Toss, det sjätte barnet, erbjöds två tavlor och halvannan miljon.  Det här är historien om Anna Totts föräldrars, Lukas »Lucke« Bonnier och Margareta »Lull« Toss, kärlekssaga och Annas kamp för att få en lika stor del av arvet som sina halvsyskon.

BJÖRN AF KLEEN VÄXTE UPP I HEDEMORA.

Var den här boken enklare eller svårare att skriva än din tidigare bok, den hyllade »Jorden de ärvde«? – En del av materialet var visserligen mer tillgängligt och själva historien hade en tydlig ram. Men det var fruktansvärt svårt att skriva om Bonniers, som ju alla tänkande människor i Sverige har en åsikt om, och som dessutom äger en tidning – Expressen – som jag till nyligen var anställd på. Adeln var ganska mycket ett vitt ark – få visste något om deras liv i dag.

HISTORIEN SLUTAR MED att Anna Toss förlorar i tingsrätten

HAR DU NÅGRA FUNDERINGAR om framtiden för Bonniers?

och i hovrätten. Högsta domstolen vägrar sedan ge prövningstillstånd, så hennes halvsyskon vinner arvstvisten. Var det utslaget väntat för dig? – Med tanke på att två instanser dömt till familjen Bonniers fördel och HD tar upp så extremt få fall, var det inte helt oväntat. Jag beklagar dock detta och tycker att det finns ett slags allmänintresse i tvisten som gott kunde prövats i ännu en instans.  Varför, tror du, vägrade Bonniers att göra upp i godo med Anna Toss? – Jag har egentligen inget bra svar. Men om jag ska spekulera tror jag det beror på att familjemedlemmarna överlät frågan till sina advokater och att advokaterna handlade efter en princip som sade att Anna inte skulle ha något alls.

– De befinner sig – som många andra traditionella medieföretag – i en svår sits. Affärsmodellen har kantrat. Många läsare har vant sig av vid att betala för nyheter och vänder sig till andra källor, vilket gör att annonsörerna slutar annonsera. Riktigt hur man ska lösa detta vet ju inte Bonniers, eller någon annan heller. Men de har genomlidit strukturella kriser förr, dock ej på en lika globaliserad mediemarknad som i dag. Konkurrenterna är så mycket större – och de är svåra att köpa, vilket Bonniers kunnat göra förr. Som i fallet med TV4. Att köpa Facebook är en annan sak. DU FICK BRA recensioner. Till exempel skrev Jan Guillou i Aftonbladet: »Det blir lika upplysande som förvånande läsning.« Vad tycker du om recensionerna så här efteråt? – De var betydligt mer försiktiga än i fallet »Jorden de ärvde«, och många var ganska allmänt hållna och saknade egna slutsatser. Få tog ställning eller resonerade kring själva arvsstriden. Men jag är glad för Jan Guillous text, han hade läst boken på det sätt som jag hoppades att fler skulle göra.  Boken har blivit en stor succé och är nu inne på sin tredje upplaga. Det beror på att den är ytterst välskriven, men har du några fler funderingar kring intresset? – Oj, jag visste faktiskt inte att den gick så bra. Kanske har en del läsare från »Jorden de ärvde« – som sålde i över 70 000 – hittat även till denna. Otroligt kul i så fall.

HUR UPPKOM IDÉN till att skriva boken?

– Ämnet ligger nära min förra bok »Jorden de ärvde«, som ju handlar om hur aristokratiska familjer gör för att bevara makt och pengar över generationer. Jag såg en chans att återvända till det ämnet men i en mer urban, medial miljö. Det lockade mig. När jag fick kontakt med Anna Toss och insåg att hon hade ett unikt material med brev och dokument ur Bonniers arkiv, bestämde jag mig för att försöka skriva. Jag var på rättegången och blev väldigt fängslad av tvisten, inte minst av utomäktenskapliga barns rättsliga historia. Du arbetade nära med Anna Toss. Hur gestaltade sig det samarbetet? – Jag hade väldigt fria händer att hantera hennes material och historia – mot löftet att Anna skulle få läsa och ha synpunkter längs vägen. Samarbetet fungerade väldigt fint. Jag är tacksam för familjen Toss samarbetsvilja. VAD ÖVERRASKADE DIG mest med arbetet?

– Livsstilen hos vissa medlemmar av familjen Bonnier. Medan medieindustrin är i djup kris lever vissa av delägarna mycket exotiska och rätt excentriska liv i Florida och i Karibien tack vare familjeföretaget.

TROTS SITT NAMN TILLHÖR AF KLEEN SJÄLV INTE ADELN DÅ NAMNET KOMMER FRÅN HANS MOR.

DU HAR TIDIGARE arbetat på Expressen och är nu värvad till

Dagens Nyheter, som båda ägs av Bonniers. Det verkar inte som om familjen skulle hysa agg till dig. – Familjen rekryterar inte enskilda reportrar på sina tidningar, som tur är. Jag tror familjen hellre hade sett en annan sorts bok än denna, men de är nog tillräckligt professionella för att inte vidta några åtgärder mot en granskare. Jag är glad att de anställer chefredaktörer som har tillräcklig integritet för att rekrytera någon som kan uppfattas som obekväm, som Peter Wolodarski gjort i detta fall. n

57


Vi

hyreslägenheter

Är du på jakt efter ditt nya drömhem? Peab utvecklar två bostadsprojekt i Lambohov med totalt 176 lägenheter. Välkommen att hitta ditt hem på peabbostad.se peabbostad.se

Välkommen till Linköpings bästa surdegsbageri. Öppet alla dagar 7–22

”De sä ge ser ut r att jag so tjej i s m en kolan ”

ar inte ”Jag fatt g ja r fö r va ytta” måste fl

Fransk chokladtårta

69:/st

Durumpavé

39:-

”Jag berätta de hur rädd jag är men hon lyssnade inte”

/st

BEHÖVER DU NÅGON SOM LYSSNAR? VI ÄR HÄR!

BRIS – BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET 116 111, WWW.BRIS.SE Artikel 2 i barnkonventionen: Du har rätt att vara precis som du är. Alla barn och unga är lika mycket värda!

Artikel 12 i barnkonventionen: Du har rätt att säga vad du vill.Vuxna måste alltid lyssna på barn och unga!


Nästa nummer av Affärsstaden är ute i slutet på februari och innehåller:

Tema entreprenörsskap Stor intervju med Mattias Josephsson samhällsengagerad entreprenör

Vi pratar med Magnus Klofsten på Linköpings universitet Mattias Josephsson ringer och berättar den goda nyheten om medverkan i Affärsstaden.

Vad är »Vi är folk« ?

addLemon

HÄNG MED OSS TILL LINDVALLEN!

LYSSNA & VINN EN FAMILJEHELG MED RADIOSÄNDNINGAR, ARTISTER & AKTIVITETER

PARTNERS:


Nu Nu har har vi vi flyttat, flyttat, välkommen! välkommen!

Staffan Krause Kontorschef

Farbror Mellins torg, Linköping City

Affärsstaden Nr 1 2014  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you