Page 1

fORSKa En tidning om forskning i Landstinget i Jönköpings län

Sömnapné Olas forskning – vägen mot framtiden

23

Kartlägger bakteriers arvsmassa

TEMA Patientnära forskning

HÄLSOKURVAN FÖR VUXNA HAR FYLLT 23 ÅR!

Blindtarmen

Anna forskar på fästingar

– oskuret är bäst

FUTURUM – AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH VÅRD ● www.lj.se/futurum


Innehåll Professorns fem skäl .................4–5 Forska och förändra samtidigt ..................................6–7 Enklaste testet är bäst ................. 8 Snarkare är köldkänsliga ........... 8 Lyssnar på patienterna ................9 Ser förbättringar direkt ...... 10–11 Uppdrag – hitta bakteriers gener .................. 12–13 Korta skruvar blev riksnyhet .... 14 Oskuret är bäst .......................... 15 Kroniskt sjuka vill tala om sex ................................ 16 Pigg 23-åring blir nationell....... 17 Rätt ställd fråga = rätt behandling ..................... 18 Anna trefaldig doktor ......... 20–21

Forskningen bidrar till ständiga förbättringar Varför satsar Landstinget på forskning? Det är en viktig framtidsfråga. Vår roll i forskningen är att söka ny kunskap nära verksamheten. Forskningen genererar nyfikenhet och kreativitet hos en större grupp medarbetare. Forskning nära verksamheten ger större effekter än att enbart läsa de vetenskapliga artiklar som forskaren producerar. Den sprider ringar på vattnet bland de som inte forskar. Resultat används i vårt arbete med ständiga förbättringar. Möjlighet till forskning är en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Vilken nytta har invånarna av att vi forskar? När vi utvecklar kunskapen kan våra medarbetare ge bättre hälso- och sjukvård. Forskning är en viktig investering för att vården ska bli bättre. Vården utvecklas inte om vi inte gör något. Vi har lättare att ta till oss ny kunskap och införliva den i vardagsvården, som vi ger exempel på i denna tidning. Jönköping Academy är unikt. Landstinget och länets kommuner tar tillsammans med Högskolan ett samlat ansvar för kunskapsutveckling inom hälso- och sjukvård och socialt arbete. Mastersutbildningen är ett exempel på det.

Agneta Jansmyr, Landstingsdirektör Landstinget i Jönköpings län

”Här finns en positiv forskningsmiljö och en generositet och välvilja. Min upplevelse är att det finns en kultur av att vilja samarbeta och utbyta erfarenheter, att hitta gemensamma projekt över yrkesgränserna” Ann-Sofi Kammerlind, sjukgymnast och forskare, om Landstinget i Jönköpings län

Siffror om forskning 125 medarbetare inom Landstinget i Jönköpings län har disputerat. 120 vetenskapliga artiklar om året har medarbetare inom Landstinget som skribenter eller medskribenter. 10 tvärvetenskapliga och tvärprofessionella forskningsprofilområden erbjuds inom Futurums ram. 20 doktoranders studier delfinansieras av Futurum. 10 medarbetare, cirka, disputerar årligen inom Landstinget i Jönköpings län.

REDAKTIONEN

Ansvarig utgivare: Boel Andersson-Gäre Redaktörer: Olle Hall och Ulla Hansson Green Grafisk form: Katarina Sennevik Foto: Johan Werner Skribent: Olle Hall Upplaga: 3 500 ex Tryck: Åbergs tryckeri, Tomelilla, januari 2013

2

fORSKa


en doktorand har ordet

Bättre sjukgymnast tack vare forskning Medicinska tidskrifter 1 000 medicinska tidskrifter prenumererar landstingets medicinska fackbibliotek på. Alla anställda har möjlighet att läsa de elektroniska tidskrifterna i fulltext och har dessutom tillgång till ett flertal medicinska databaser via bibliotekstjänsten på intranätet eller med lösenord via Internet. Se www.lj.se/futurum under bibliotek.

Läs mer om forskning inom Landstinget i Jönköpings län: www.lj.se/futurum

3

avhandlingar har hittills använt sig av Hälsokurvans digra datamaterial. En kopia på varje Hälsokurva matas in i en databas på primärvårdens FoU-enhet. En guldgruva för forskning. Läs mer på sidan 17.

Bridging the Gaps 18 doktorander är knutna till det Vinnvårds stödda forskningsprojektet Bridging the Gaps. Projektet handlar om att identifiera gapet mellan vad ”vi kan” och vad ”vi gör” inom hälso- och sjukvården. Den interaktiva forskningsmodellen mellan teori och praktik, att ”forska med” istället för att ”forska på” är en av grundpelarna i projektet.

Aldrig hade jag trott att jag skulle vara på väg mot en avhandling när jag arbetade med min magisteruppsats 2005. Min drivkraft då och nu var att bli en bättre sjukgymnast, att hitta nya vägar för behandling. Det var min dåvarande handledare som puffade mig vidare till doktorandstudier. Den första studien handlade om hur sexuell hälsa kan bli bättre för patienter med reumatisk artrit. Delvis kom idén från patienterna. Jag tillhör en doktorandgrupp med sjukgymnaster i Lund. I jämförelse med de andra har jag bra förutsättningar. Många doktorander från andra landsting och de som är anställda vid universitetet har sämre förmåner. Jag har en doktorandtjänst på halvtid med ordinarie lön, som Landstinget fi nansierar. Parallellt arbetar jag med patienter på min arbetsplats Samrehab på Värnamo sjukhus. Det gör det lättare att behålla patientperspektivet. Tidigare har jag beviljats forskarmånader av Futurum. Där kan jag också söka anslag flera gånger per år för projektmedel och forskningsmånader. Kombinationen sex och hälsa väcker nyfikenhet. Jag ägnar mycket tid åt tredje uppgiften; föreläser och sprider information om mina resultat. Man ska inte blunda för svårigheter som möter en doktorand. Jag pendlar mellan jätteroliga perioder och kämpiga stunder, då jag kör huvudet i väggen. Jag skriver alla ansökningar själv. De som ska till etikprövningsnämnden är kilotunga. Det är svårt och tidsödande att få anslag och tillstånd för forskningen klara. Vägen till att få sin studie accepterad av en vetenskaplig tidskrift är lång och mödosam. Men fördelarna överväger. Jag har tänkt fortsätta forska efter min doktorsexamen. Jag hoppas mina resultat kan öppna ögonen på andra sjukgymnaster. Vi är dåliga på att kommunicera om sexuell hälsa med våra patienter, trots att de ofta vill det. Därför. Du som funderar på att forska. Tveka inte. Och läs mer här i tidningen om forskningen som bedrivs i Landstinget med stöd av Futurum – akademin för hälsa och vård. KRISTINA ARESKOUG

fORSKa

3


Forska i Jönköpings län:

Professorns fem skäl Ju närmare verksamheten forskningen bedrivs, desto större chans att resultaten snabbt omsätts i praktiken. Det säger Boel Andersson Gäre, professor och chef för Futurum.

Hon tycker att det finns många argument för att söka sig till Landstinget i Jönköpings län för den som är forskningsintresserad, oavsett vilken profession man har. – I vårt landsting finns både infrastruktur och en lång tradition av forskning och utveckling. Hon sammanfattar fördelarna: – Vi har en sammanhållen sjukvård i Jönköpings län. Det är en konkurrensfördel att vi kan bedriva egen epidemiologisk forskning och följa patienterna under lång tid. Nya resultat kan snabbt användas kliniskt. – Vi erbjuder tid för forskning. Vi har doktorandtjänster och beviljar generöst med forskarmånader för att våra medarbetare ska kunna växla mellan verksamhetens behov och sin egen forskning. – De medarbetare som forskar finns i ett sammanhang. Vi har profilområden inom Futurum som arrangerar seminarier. Där kan man som individ få feedback på sina resultat och hjälp med sina problem. – Vi har ett välsorterat medicinskt fackbibliotek med kompetenta bibliotekarier. – Vi deltar i ett mångsidigt nätver-

4

fORSKa

kande både nationellt och internationellt, inte minst med USA. På många kliniker finns en lång forskningstradition. Längst kanske på infektionskliniken, som var framstående inom tropikmedicin redan på 1950-talet. Viljan att söka ny kunskap drevs på av att många missionä-

Forskningen är viktig för landstinget för att kunna erbjuda invånarna bästa möjliga vård. – Det är viktigt att vi har forskningskompetenta medarbetare när faktadokument och vårdriktlinjer utformas, säger Boel. – Klinisk forskning lönar sig, det finns

Kunskapande och lärande i vardagsarbetet – till nytta för människors hälsa Futurums vision

rer kom från Jönköpings län. En del av dem kom hem med tropiska sjukdomar. Barnkliniken är ett annat exempel. Där började Boel Andersson Gäre själv sin forskningsbana. 1987 sökte hon och fick en av de tre första doktorandtjänsterna någonsin i landstinget. Hon forskade om barnreumatism och vad som händer med sjukdomen när barnen växte upp. – Min drivkraft var att jag inte kunde svara på oroliga föräldrars frågor. Doktorandtjänsten på halvtid var avgörande för att jag som ung småbarnsförälder skulle hinna. Hennes forskningsområde var nytt i Sverige och när doktorsavhandlingen var klar var hon med och utformade ett nationellt vårdprogram för barn med reumatism.

det siff ror på och Landstinget blir attraktivare som arbetsgivare om vi bejakar medarbetarnas nyfi kenhet. Och forskningen inom Futurums ram har fått avknoppare. Bridging the Gaps är ett projekt med många samarbetspartners, där många doktorander studerar hur man effektivt kan sprida forskningsresultat till den kliniska vardagen. Jönköping Academy är ett annat exempel. Där forskas på förbättringsarbete. – Det är unikt för Jönköping att akademin drivs av landstinget och länets kommuner gemensamt. Det har inneburit en angelägen samverkan mellan hälso- och sjukvård och sociala frågor, säger Boel. OLLE HALL


Boel Andersson Gäre är ständigt på språng. Hon entusiasmerar unga medarbetare att börja forska för att ge vetenskaplig tyngd åt Landstingets utvecklingsarbete för ständiga förbättringar. FOTO: JOHAN WERNER

fORSKa

5


PATIENTNÄRA Forskning nära patienten och befolkningen. Det är Futurums styrka i konkurrensen om ekonomiska resurser och att rekrytera duktiga medarbetare till Landstinget. På sidorna 6–11 presenterar vi fem anställda vars resultat snabbt kan omsättas i högre kvalitet i vården. TEXTER: OLLE HALL

Forska och förändra samtidigt – Det innebär stor frihet att forska med Eksjö som bas, säger Martin Rejler, överläkare på Höglandssjukhuset i Eksjö. Som doktorand har jag själv kunnat välja ämne. Jag har hela populationen utanför fönstret, en bra förutsättning för patientnära forskning.

Martin arbetar med och forskar på patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Det började 2006 med att personalen på mag-tarmenheten startade ett utvecklingsprojekt. Målet var att förändra rondsystemet. Martin kom in senare i bilden, som dok-

6

fORSKa

torand i fförbättringskunskap. Martin bedriver aktionsforskning. Det inneat forska med personal och bär att pat patienter. Man prövar förändringar i vården och utvärderar om förändringarna har lett till förbättringar. – Förbättringsforskning ärr eett relativt nytt ämne med må ånga nya frågor. Hur studerar man många förändring vetenskapligt? Vilka staförändringar meto tistiska metoder ska jag använda för att mäta föränd förändringarna? förklarar Martin. – Vissa typer ty av frågor studeras bättre


Här pågår ronden på mag-tarmenheten, Höglandssjukhuset i Eksjö. En grupp personal vid patientens sängända har ersatts av ett rondrum där patient och personal kommunicerar på samma nivå. FOTO: SMÅLANDSBILDER

med andra metoder än randomiserade studier och hårda mätbara fakta. Jag blandar kvantitativ och kvalitativ forskning, har bland annat gjort en intervjustudie med 20 patienter. Då hoppas jag komma åt patientens medicinska och sociala behov. En stor utmaning är att hitta mått som beskriver bra vård för patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Sådana har hittills inte funnits. En av Martins artiklar utvärderar hur lokalt valda mått för patientgruppen har fungerat. Utvecklingsarbetet och forskningen har lett till att årskontrollerna för denna patientgrupp har förändrats, att enheten har prövat nya mätetal för att förebygga skov och att man använder sig av patientens egna uppgifter i vårdprocessen. Men framför allt har rondsystemet förändrats radikalt,

något som har uppmärksammats nationellt och internationellt. – Ronden fungerar mer som en ritual än som en optimal vårdprocess, säger Martin. Och den bryter mot hälso- och sjukvårdslagen vad gäller sekretess. – Tänk om banken skulle ha gruppmottagning. Jaha, doktor Rejler du har inte betalat ditt huslån, det är väl inte så att du har förlorat jobbet? Vem skulle gå med på det, undrar Martin? Nu sitter patienten och hela vårdteamet runt ett bord och har tillgång till senaste provsvar med mera på väggen via en dator. – Kommunikationen fungerar bättre när man sitter. När sjuksköterskan och undersköterskor är med vet alla vad som ska hända det närmaste dygnet och alla kan svara samma sak när anhöriga ringer. Det sparar mycket tid och kraft. Martin Rejler disputerade i november 2012.

fORSKa

7


PATIENTNÄRA

8

Enklaste testet är bäst

Snarkare är köldkänsliga

Henrik Stjernman är mag-tarmspecialist på Länssjukhuset Ryhov. Han visar i sin avhandling att det går att mäta livskvalitet hos patienter med Crohns sjukdom snabbt och tillförlitligt.

Ola Sunnergren, öronläkare på Länssjukhuset Ryhov, forskar inom projektet Hypersleep, där målet är att minska riskerna för hjärtkärlsjukdom bland individer med sömnapné.

Henrik Stjernman har utvärderat fyra olika verktyg för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Resultat – det enklaste fungerar bäst! Verktyget, Short Health Scale, innehåller bara fyra frågor, och kan användas vid varje patientbesök. Instrumentet testades i större skala och fungerade bra. De som var sjukare hade högre värden på samtliga frågor. – Frågorna behandlar fyra dimensioner av livskvalitet; symtom, funktion, oro och välbefinnande, berättar Henrik. Svaren kan exempelvis visa att patienten har få symtom men ändå känner stor oro. Läkaren får en bättre bild av vad som kan vara viktigt att fokusera på i just det patientmötet. Det internationellt vanligaste måttet på sjukdomsaktivitet vid Crohns sjukdom fungerade inte lika bra som det enkla testet. – Det stämmer ofta dåligt överens med läkarens uppfattning, men man har inte tidigare visat det i siff ror. Kunskapen från min avhandling kommer nog att ändra på det. Ett oväntat ovä äntat fynd fy i hans studier var att kvinnor drabbas h hårdare av sjukdomen än män. De är oftar r ensamstående än friska oftare kvinnor. Kvinnorna Kvinnorr var långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade förtidspenss i högre utsträckn ning än männen männen. – Avha a Avhandlingen visar att det fi nnss mycket kvar att göra för attt förbättra patienternas liv v livskvalitet, i synnerhet för kv v kvinnorna.

Att de har nedsatt känsel i övre luftvägarna är känt. Ola Sunnergrens studier visar att människor med sömnapné är mer köldkänsliga för kyla än de som inte har diagnosen. Snarkning kan orsaka skador på nerverna i svalget, som i sin tur leder till att luftvägsmusklerna inte fungerar som de ska vid inandning. Om känslighet för kyla ökar täpps andningsvägarna till. – Snarkning ger vibrationsskador ungefär som hos människor som arbetar med borrar och andra vibrerande verktyg, förklarar Ola. Om snarkningen inte behandlas kan hälsokonsekvenserna bli stora. – Dagtröttheten kan bli farlig både för patienten och omgivningen, främst på arbetet och i trafi ken. Risken för hjärtkärlsjukdom ökar och snarkaren kan utveckla förträngningar i halspulsådern som kan orsaka stroke. Ola Sunnergren följer upp 100 snarkare i Jönköpings län. ning och Det sker med köldtröskeltestning ningnattliga registreringar av andningen. Han hoppas kunna visa att aktiv ndra CPAP-behandling kan förhindra fortsatta nervskador i svalget. ningsDelvis med stöd av forskningsresultaten i Hypersleep har Landsgningtinget startat sömnapnémottagningar på alla tre sjukhusen. Det är en stor patientgrupp, cirka 1 500 patienter i länet. Kvaliteten på utredningarna har också förbättrats. De flesta patienter bedöms av specialintresserade sjuksköterskor som har lärt sig gsatt tolka kurvorna från andningsk utregistreringen. Modern teknisk mnapné rustning för att diagnostisera sömnapné änds nu på forskningspatienterna används för alla patienter.

fORSKa


Forska med – inte bara på

Lyssnar på patienterna Annette Nygårdh, på Hälsohögskolan, och en av doktoranderna i Bridging the Gap, forskar om hur patienter och anhöriga till njursjuka kan få större inflytande på vården.

Tre av hennes vetenskapliga artiklar är publicerade. De handlar om patienter med kronisk njursjukdom och deras nära anhöriga. Hur kan anhörigas roll stärkas i vården av dessa patienter? Hur ser patienterna på sitt inflytande i möten med vårdpersonal? Har ett förändrat arbetssätt påverkan på hur patienter upplever inflytande i vården? Empowerment, egenmakt, är nyckelordet i hennes forskning. – Oftast definieras empowerment av vårdpersonal eller forskare. Jag vill ta reda på hur begreppet tolkas av patienten själv och nära anhöriga, säger Annette Nygårdh. – Jag tycker vi ska prata om personcentrerad vård snarare än patientcentrerad, det sistnämnda låter för passivt och fokuserar på patienten och inte på personen bakom sjukdomen. Hon har presenterat sina resultat för personal som arbetar med njurpatienter. Därefter har personalen gått vidare med de delar som de anser vara relevanta för en förbättrad vård. Några exempel: h kompletterats med lärcafé, • Njurskolan har o närstående bestämmer dagdär patienter och ordningen. Perso o • Personalen har träffar för reflexion, a annat diskuterar bemötande där de bla bland emp p och empowerment ur patienternas perv spektiv. • Personalen har diskuterat sii språkbruk. Det blir lätt att man sitt an n använder ett fackspråk som många p patienter och anhöriga inte riktigt f förstår. Man ska också lägga större vikt att prata om vad sjukdomen innebär snarare än att informera om provsvar.

LÄS MER Längre artiklar om Ola Sunnergrens, Henrik Stjernmans och Annette Nygårdhs forskning hittar du på: www.lj.se/futurum Klicka på ”Forskning”, ”Forskningsnytt”.

Forskningsprojektet Bridging the Gaps 1 och 2 handlar på ett övergripande plan om att identifiera glappet mellan vad vi kan och vad vi gör inom hälsooch sjukvården. Det är ett mångvetenskapligt, intera ktivt forskningsprojekt för innovation och förnye lse av hälso- och sjukvård med Landstinget i Jönkö pings län som bas. Syftet är att knyta ihop forskning med praktik och att vetenskapligt utvärdera och vidareutveckla det kvalitets- och förbättringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården i Jönköpings län. Den interaktiva forskningsmodellen mellan teori och praktik, att ”forska med” istället för att ”forsk a på” är en av grundpelarna i projektet. En grund syn är att ett aktivt lärande är huvudvägen för spridn ing, innovation och implementering. En viktig uppgi ft för forskningsprojektet är att skapa arenor för interaktion och lärande. Anslag från Vinnvård har möjliggjort projektet.

Forskar med anhöriga juka patienter behöver Anhöriga till svårt cancers diagnosen för att minska hjälp i ett tidigt skede efter lidande. ska fysi och a anhörigas psykisk ander, kurator på LänsDet konstaterar Catarina Sjöl avhandling från 2012. tors sjukhuset Ryhov, i sin dok tegier för att hantera si– Anhöriga har ofta bra stra från sitt sociala nätverk, tuationen och har oftast stöd s det riskerar anhöriga Trot er. and Sjöl a säger Catarin a och psykiska besvär etal skel att drabbas av muskulo året efter diagnosen. hällets kostnader, om Hon har också räknat på sam ger vård och stöd som örig anh on någ det inte finns jukdom. Den blir cers can arlig till personer med allv er för profestnad kos cirka 300 000 kronor i löne byggande Före al. rson spe org oms sionell vård- och en bra inå allts är a örig insatser riktade mot de anh vestering.

Barns behov i fokus Berit Björkman är röntgensjuksköterska och doktorand. Hon forskar om hur barn upplever en akut röntgenundersökning. Resultatet av hittills två studier visar att barn, oavsett ålder, upplever smärta och oro i samband med undersökning i akut skede – en del över en nivå där de skulle behöva erbjudas smärtlindring. Ytterligare ett intressant fynd är att även barn som inte diagn ostiseras med fraktur upplever smärta, även om de inte har en fraktur. De barnen skickas rutinmässigt hem utan vidare behandling eller smärtlindring. Kanske borde rutinerna för dessa patienter revideras?

fORSKa

9


PATIENTNÄRA

Kerstin Sandberg och Gunvor Evegren på ortopediska vårdenheten i Eksjö är coacher i Rose-Marie Johanssons forskning ”urinkateter bara när det behövs”. FOTO: JOHAN WERNER

10

fORSKa


Rose-Marie ser förbättringar direkt – Forskning där vi snabbt kan använda resultaten för att genomföra förbättringar är jätteroligt. Jag får feedback som hjälper mig vidare.

Det säger Rose-Marie Johansson, doktorand och sjuksköterska, som aktionsforskar med målet ”urinkateter bara när det behövs”. – Det var svårt att få gensvar som sjuksköterska engagerad i förbättringsarbete. Jag känner att jag påverkar mer som doktorand. För Rose-Marie började det med en magisteruppsats om omhändertagande av patienter med höftfrakturer. Hon konstaterade att få medarbetare följde vårdprogrammet. Det fanns ingen systematik på vårdavdelningarna, var femte patient skickades hem med kateter. Drygt en tredjedel av patienterna fick urinretention (= mer än 400 ml som står kvar i urinblåsan). Det kan orsaka skador på nerver och blodkärl i blåsan. Bakterier i urinen kan sprida sig till njurarna och i värsta fall orsaka blodförgiftning. – Jag ville lyfta fram problematiken för äldre och andra som inte kan prata för sig själva. Det är inte tillräcklig samverkan i vården kring dessa. De faller ner i olika stuprör, säger Rose-Marie. Som doktorand följer hon förbättringsarbetet kring användningen av kateter på två kliniker, en ortopedisk och en medicinsk. Hon handleder coacher, en sjuksköterska och en undersköterska på respektive klinik. Hon läser journaler var femte vecka och utifrån dem gör hon statistik och patientberättelser som personalen diskuterar kring.

– Mitt mål är att personalens första tanke ska vara – har patienten varit på toaletten? Inte – behöver vi sätta en kateter? – Att patienterna får komma till toaletten och kissa sittande eller stående med integritet är viktigt. Om patienten har svårt att själv gå till toaletten ska hon eller han få hjälp med det. Rutinerna ska finnas på personalens fickkort. Riskpatienter ska bladderscannas enligt schema. Mycket positivt har hänt kring användningen av kateter på Landstingets tre sjukhus, även utanför avhandlingens ramar. • Risken för urinretention bedöms hos alla som läggs in på sjukhuset. • Första behandlingsval vid urinretention är tillfällig urintappning. • Rutinerna inför operation har ändrats. Nu sätts katetern, om den behövs, på operation och dras ut på postoperation. Det minskar behandlingstiden och risken för att patienten får in bakterier i urinblåsan. På de två forskningsavdelningarna är det 70 procents följsamhet till rutinerna och bra standard på journalanteckningarna vad gäller blåstömning. – Uttänjd urinblåsa och kateterbehandling kan minska patienternas livskvalitet, säger Rose-Marie. Vi har minskat uppenbara tillbud. Vi är på rätt väg, men har en bit kvar. Hennes forskning är upplagd så att alla kliniker smidigt ska kunna införa de nya riktlinjerna och att det finns vetenskapligt stöd eller konsensusbeslut för modellen. Förhoppningsvis ska urinkateter användas högst 24 timmar i normalfallet. Undantag är under långa operationer, intensivvård, om blåsan behöver vila efter att ha tänjts ut av stora mängder urin och i palliativ vård om det är bra för patienten.

fORSKa

11


12

fORSKa


Uppdrag – hitta bakteriers gener Forskare på laboratoriemedicin, Länssjukhuset Ryhov, har utvecklat en metod att spåra bakterier genom att hitta deras gener. Resultatet publicerades 2011 i en ansedd amerikansk tidskrift för mikrobiologi. – Vi har brutit ny mark. Metoden ger snabbare svar än konventionell bakterieodling, säger Andreas Matussek, verksamhetschef på laboratoriemedicin. Det kan leda till bättre behandling av patienter som har drabbats av resistenta bakterier och snabbare åtgärder när sjukhus drabbas av resistenta stammar. Han är tillsammans med doktoranden Lisa Stark ansvarig för studien. Andreas Matussek var ett riktigt kap för rekryterare från Landstinget, som var i Hamburg 2002 för att värva tyska läkare. Han har läkarexamen från Tyskland och skrev sin doktorsavhandling om EHEC där. Han arbetade på ett välkänt forskningsinstitut i Braunschweig, men fick ingen fast tjänst. Och han är uppvuxen i Jönköping! – Jag hade inga större förhoppningar om att kunna forska vidare i Jönköping, men kunskap och pågående forskning inom bakteriologi fanns på laboratoriet och Hälsohögskolan. Och sen har det rullat på, säger han. För genetisk typning av bakterier använder forskarna sekvensering för att koda arvsmassan. Där jämförs stafylokocker i näsa och svalg med samma stammar i blod. Över hälften av oss har

gula stafylokocker i näsan även när vi är friska. I blodet kan de ge livshotande infektioner. Resultatet visade att bakterierna i blodet varken är farligare eller mindre farliga än de i näsan. Med sin genetiska metod kunde forskarna i Jönköping beskriva den mix av bakteriesamhällen som finns i näsan. – Vid konventionell odling i sår fångar man upp de dominerande stammarna. Det betyder att man ibland missar till och med resistenta stammar som MRSA och riskerar att ge fel behandling, säger Andreas Matussek. – Den nya genetiska typningen, förenklar vardagen, optimerar behandlingen, gör det lättare att smittspåra och ökar patientsäkerheten. Än så länge är genetisk typning arbetskrävande. Forskarna i Jönköping är igång med studier som ska visa den kliniska betydelsen av att använda metoden. De hoppas också kunna visa att samma mekanismer gäller för fler typer av bakterier. Man testar metoden bland annat för att kartlägga smittspridning på BB och på äldreboenden. Det laboratoriemedicin sysslar med kallas microbiomics och är ett hett forskningsområde. Precis som människans arvsmassa har kartlagts görs samma sak med hela bakteriers arvsmassa. Människokroppen är, om ni inte visste det, ett mikrobiellt samhälle. Med genetiska metoder blir det möjligt att studera arvsmassan hos alla mikroorganismer som finns i kroppen och på sikt förbättra diagnostik och behandling. – Bakterier och virus är i ständig förändring. Det är fascinerande att få vara med att anpassa diagnostik och behandling utifrån det, säger Andreas Matussek. OLLE HALL

fORSKa

13


Korta skruvar blev riksnyhet Fler kan få tandimplantat med kortare skruvar. Det visade Christer Slotte, specialisttandläkare på Odontologiska Institutionen i Jönköping, i en studie publicerad 2011.

”Det var fantastiskt. Jag blev överrumplad av all uppmärksamhet”

14

fORSKa

Men det var först när Landstingets redaktör hjälpte honom att skriva en nyhetstext om studien i april 2012 som hans resultat fick nationellt genomslag via artiklar från TT och andra medier. – Det var fantastiskt. Jag blev överrumplad av all uppmärksamhet, säger Christer Slotte. Även företaget som tillverkar implantaten ökade ansträngningarna för att serietillverka kortare skruvar. Christer Slotte har tillsammans med kollegor vid universitetet i Bergen och sjukhusen i Borås, Halmstad och Gävle lyckats fästa tandimplantat med kortare skruvar än vad som tidigare har gjorts i världen. Implantatskruvarna är bara fyra millimeter långa mot normalt 10– 13 millimeter. I den tvåårsuppföljning som redovisades i den vetenskapliga artikeln var resultaten över förväntan. – Femårsuppföljningen som är på gång är spännande. Hos 26 patienter med från början 77 implantat fungerar 93 procent fortfarande tillfredsställande och patienterna har inga infektioner, säger Christer Slotte. Det är främst patienter som har för lite ben i underkäken eller har förlorat mycket ben på grund

En kort implantatskruv fäster lika bra som en dubbelt så lång. På Odontologiska Institutionen finns en lång tradition av att producera forskning som får internationell spridning. FOTO: JOHAN WERNER

av sjukdom, exempelvis cancer, som har nytta av resultaten. – Studien har stort värde för tandläkare med lång erfarenhet av implantatoperationer. Det är inte ovanligt med låg höjd på käkbenet och dessutom finns det viktiga kärloch nervsträngar i underkäken som inte får skadas i samband med operationen. Den risken minskar med kortare implantatskruvar. Alternativen till implantat fästa med korta skruvar är smärtsammare och dyrare för patienten. Slutresultatet kan vara svårt att förutsäga. Ibland tar man ben från höften på patienten för att bygga upp käkbenet så att

implantaten kan fästa. Risken finns att mjukvävnaderna runt det transplanterade käkbenet spricker upp, med stor risk för infektioner och förlust av ben. För korta implantat räcker det med ett ingrepp och läkningstiden är kortare. OLLE HALL

Läs om studien på: www.lj.se/futurum Klicka på ”Forskning”, ”Forskningsnytt”.


Roland Andersson till höger och Manne Andersson har trängt djupt in i frågan om blindtarmsoperationer ska opereras eller inte. FOTO: JOHAN WERNER

Oskuret är bäst I 25 år har kirurgen Roland Andersson forskat kring blindtarmsinflammationer på Länssjukhuset Ryhov. Hans resultat i kort sammanfattning – oskuret är bäst!

Nu handleder Andersson den äldre en yngre kirurg Andersson med förnamnet Manne (de är inte släkt). Roland Anderssons forskningsresultat har spridit sig utanför Jönköping och innebär att det utförs färre operationer av blindtarmar än tidigare på många kirurgkliniker i landet. Bra eftersom ingreppet är långt ifrån riskfritt. Han har utvecklat metoder för förbättrad klinisk diagnostik vid misstänkt blindtarmsinflammation. Han har också visat att många inflammationer spontanläker. Länssjukhuset Ryhov har numera den lägsta andelen blindtarmsopererade i landet per hundra tusen invånare, men ändå inte fler brustna blindtarmar. Doktoranden Manne Anders-

son gjorde sin AT på kirurgen och började redan då prata forskning med Roland. Tillsammans har de publicerat en vetenskaplig artikel som visar att dödsfall i samband med blindtarmsoperation oftare beror på själva ingreppet än på den inflammerade blindtarmen. Manne Andersson forskar vidare med att utveckla en klinisk score med ett fåtal variabler, som kan användas diagnostiskt när patienter med misstänkt akut blindtarmsinflammation söker vård. Det handlar om att hitta nya inflammatoriska parametrar i blodet. – Den nya scoren kan bli ett sätt att snabbt föra över erfarenheter till yngre kollegor, säger Manne. Han har nyligen avslutat en prospektiv (= mätdata samlas in framåt i tiden) studie där hans kliniska score jämförs med bilddiagnostik. Med hjälp av kollegor runt om i landet har 1 200 patienter slumpvis valts till primär observation respektive bilddiagnostik. – Det innebär stora utmaningar att forska på en akutåkomma, särskilt prospektivt, säger Manne.

Jag är ödmjuk inför de svårigheter det innebär och mer än tacksam mot alla kollegor som har ställt upp med patientmaterial. Manne är den första doktorand som Roland handleder. – Min uppgift är att sätta upp mål. Se vad i materialet som är ny kunskap. Läsa utkast och föreslå ändringar, säger Roland. Samtidigt som jag planterar in mina tankar gäller det att ge Manne utrymme att sätta sin prägel på forskningen. En stor fördel i samarbetet är att Roland Andersson har ett stort intresse av statistiska metoder. Han har hjälpt till att konstruera avancerade statistiska modeller i projektet. – Handledaren hjälper till med varje nästa steg i mitt arbete. Jag kan utveckla frågeställningar på egen hand och bolla dem med Roland, säger Manne. – Fördelen med att forska på Länssjukhuset Ryhov är att jag har varit med och lagt upp studierna från scratch. Det tar lite längre tid här, men vi har trevligt under tiden.

”Det tar lite längre tid här, men vi har trevligt under tiden”

OLLE HALL

fORSKa

15


Vårdpersonal har svårt att prata med patienterna om sexuell hälsa på ett bra sätt. Kristina Areskougs forskning på kvinnliga patienter med reumatisk artrit väcker uppmärksamhet. FOTO: JOHAN WERNER

Kroniskt sjuka vill tala om sex Kvinnliga patienter med reumatisk artrit är intresserade av och har frågor om sin sexualitet. Det upptäckte sjukgymnasten Kristina Areskoug när hon behandlade dem på Samrehab på Värnamo sjukhus.

Därför valde hon det ämnet för sin avhandling. Först med inriktning på hur sjukgymnastisk träning kan underlätta sexlivet för patienter med reumatism. Nu handlar forskningen också om hur vårdpersonal kan kommunicera kring sexuell hälsa med patienter med kroniska sjukdomar. – De flesta inser inte att de inte kommunicerar kring sex med patienterna, säger Kristina Areskoug. Jag vill visa att genom att använ-

16

fORSKa

da existerande modeller för samtal kring sexualitet behöver det inte vara så komplicerat. Varför blir det sällan en bra kommunikation kring sexuell hälsa i vården? Tidigare forskning visar att exempelvis sjuksköterskor och patienter har olika förväntningar på varandra. Sjuksköterskor tycker att patienterna ska ta upp frågan och vice versa. – Vården måste utgå från att alla människor är sexuella och har rättighet till ett sexuellt liv, även de som är kroniskt sjuka. Problem med sexualiteten är viktigare och mer genomträngande för individers hälsa än vad som tidigare har varit känt. Kristina Areskoug använder en samtalsmodell, PLISSIT, och ett ramverk som underlättar och ger stöd när vårdpersonal ska prata sexuell hälsa med patienter.

Det kan börja med en enkel fråga: vill du ha information om sjukdomen och dess konsekvenser för din sexualitet? Sedan följer man en viss frågestruktur. PLISSIT handlar också om när det är lämpligt att ta upp frågor av sexuell karaktär och vad det finns för hinder och möjligheter hos vårdpersonal respektive patient och hur man formulerar frågor på modellens olika nivåer. Det är få i Sverige som forskar inom området sexuell hälsa och patienter med kroniska sjukdomar. Kristina Areskoug har mest utbyte med utländska forskare, via mejl. Lite otippat finns många av dem i arabiska länder, exempelvis Irak och Egypten. OLLE HALL Se även doktoranden har ordet, sidan 3.

”Varför blir det sällan en bra kommunikation?”


Pigg 23-åring blir nationell Hälsokurvan för vuxna har fyllt 23 år och har fått barn – hälsokurvan för barn och ungdom, född 2003. Den sistnämnda är på väg att få nationell spridning som instrument för nationella mätningar av barns hälsa.

Hälsokurvan är ett pedagogiskt verktyg för att underlätta ett livsstilsinriktat hälsosamtal och stödja patienten att förbättra sina levnadsvanor. Kurvan graderar och sammanfattar grafiskt med olika färger de viktigaste frisk- och riskfaktorerna i individens liv. Det började på Habo vårdcentrals utvecklingsenhet på 1980-talet. Distriktsläkaren Lars-Göran Persson och hans kollegor erbjöd alla män mellan 33-42 år en hälsoprofil. Först användes en svartvit stencil. 1989 hade den utvecklats till det hälsopedagogiska verktyg som används idag. Habos utvecklingsenhet blev primärvårdens FoU-enhet för Landstinget i Jönköpings län och är numera en del av Futurum. Lars-Göran Persson och Hans Lingfors är kvar. Hälsokurvan för vuxna erbjuds bland annat som primärprevention till alla som fyller 40, 50 eller 60 år i Jönköpings län, som sekundärprevention till patienter med högt blodtryck samt till förstagångsföräldrar när barnet fyller ett år. – Jag ser det sistnämnda som en del i barnvaccinationsprogrammet, säger Hans Lingfors. Ett vaccin mot osunda levnadsvanor för både föräldrar och barn. Hälsokurvan är en vital 23åring. I Habo pågår en 25-årsuppföljning bland de män som deltog på 1980-talet. En uppgift är att hitta avgörande händelser, hos dem som har ändrat levnadsvanor. Nyligen startade en forskningsstudie om livsvillkor, stress och hälsa i samverkan med Landstinget i Östergötland. 8 000 personer deltar och Hälso-kurvan används som instrument.

”Eleverna vill ha råd utifrån sin egen situation”

Carina Blomstrand är skolsköterska i Habo. FOTO: JOHAN WERNER

Marie Golsäter har i sin doktorsavhandling utvecklat hälsokurvan för barn och ungdomar. Läsåret 2011/2012 använde 11 av länets 13 kommuner hälsokurvan i skolhälsovården och den börjar få spridning nationellt. Hälsosamtalen i skolhälsovården kan vara ett kraftfullt verktyg för att stödja barn och ungdomars hälsa. Men bara om skolsköterskan prioriterar områden som eleven själv vill prata om. Det är en viktig slutsats från Marie Golsäters forskning. – Eleverna vill ha råd utifrån sin egen situation. Vad kan fungera för mig? Jag ville fånga barnets eget perspektiv på hälsosamtalet, säger hon.

Idag arbetar hon på primärvårdens FoU-enhet för att utveckla instrumentet. Resultaten från drygt 18 000 hälsokurvor gjorda i skolan finns samlade i en databas. En guldgruva för folkhälsoplanering och forskning. OLLE HALL

FAKTA Databas för hela landet Pvkvalitet är en databas som drivs av primärvårdens FoU-enhet. Enskilda vårdcentraler kan ansluta sig och jämföra sina resultat med andra vårdcentralers. Drygt 230 vårdcentraler registrerar tillsammans cirka 10 000 patienter per år.

fORSKa

17


Personer med missbruk använder fler typer av droger än som framgår i journalerna. Det visar Bodil Monwells forskning. Hennes resultat kan förbättra behandlingen. FOTO: JOHAN WERNER

Rätt ställd fråga = bättre behandling Personer med missbruk använder oftare flera olika droger än vad som framgår i journalerna. Med ett nytt instrument för att kartlägga varje patients droganvändning kan behandlingen bli bättre.

”Vår forskning var ett hett ämne” 18

fORSKa

Det framgår av forskning som Bodil Monwell, kurator på Länssjukhuset Ryhov, bedriver. Idag används öppna frågor när läkare eller annan vårdpersonal kartlägger vilka droger patienten använder. Patienten räknar upp de han eller hon kommer ihåg. Bodil Monwell har i stället konstruerat en ämneslista där personen ringar in vilka droger han eller hon använder. Listan omfattar över hundra preparat. I en pilotstudie jämför hon de droger som personen spontant minns med vad patienten själv har ringat in när hon har intervjuat dem. För nästan alla valda

preparat i undersökningen är det signifi kant skillnad på resultatet. Personen har oftast använt flera olika droger än vad man minns eller som fi nns dokumenterat exempelvis i journalen. Hon presenterade resultaten på en internationell drogkonferens i Barcelona i maj 2012. – Vår forskning omnämndes som ett hett ämne, säger hon. Flera deltagare från Sverige ville använda den direkt. Att hon kunde visa på signifikanta skillnader för nästan alla droger imponerade. Hennes studie är en del i en större studie som pågår. I basmaterialet finns data om 127 personer, i Jönköpings län, som åren 20052011 utreddes för eventuell substitutionsbehandling eller hade pågående behandling. Hon har läst deras journaler och granskat re-

sultaten av en ASI-bedömning, en standardiserad bedömningsmetod inom missbruks- och beroendevården. – Jag hoppas att behandlingen av dessa människor förbättras när vi får en bättre bild av vad de verkligen missbrukar, säger Bodil. – Det har stor betydelse för behandlingen om individen har flera beroenden samtidigt. Psykiatrin kan lättare leta skador, som beror på drogen, om vården får en sannare bild av vilka preparat patienten tagit. OLLE HALL

Läs om studien på: www.lj.se/futurum Klicka på ”Forskning”, ”Forskningsnytt”.


Doktor på ovanlig tumörsjukdom En del tumörer i mag-tarmkanalen utsöndrar hormoner som kan ge symtom på andra ställen i kroppen. Drabbade patienter kan bli knallröda i ansiktet. Kalle Landerholm kirurg på Länssjukhuset Ryhov har doktorerat på sjukdomen. Läs mer www.lj.se/futurum ”Forskning” ”Forskningsnytt”.

Fem bibliotek De kan söka anslag Måste man vara läkare för att få forskningsanslag från Landstinget? I princip kan alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården forska. En förutsättning är att man har minst en kandidatexamen som grund. För att kunna ta del av de olika anslagen från Futurum ska man vara anställd inom Landstinget i Jönköpings län. Även anställda på Hälsohögskolan i Jönköping kan vara med och söka (gäller endast forskningsanslaget).

Vill du veta mer om Futurum – akademin för hälsa och vård? www.lj.se/futurum

Det finns fem landstingsbibliotek i Futurums organisation. – Landstingsbiblioteken är ett viktigt stöd i forsknings- och utvecklingsarbeten, säger Mikael Wallin, chefsbibliotekarie. Biblioteken prenumererar på ett stort urval medicinska e-tidskrifter, databaser och även till exempel kliniska beslutsstöd som UpToDate. Bra sökstrategier är en kvalitetsfråga. Biblioteken erbjuder undervisning och support i medicinsk informationssökning och referenshantering, för Landstingets medarbetare och studenter på verksamhetsförlagd utbildning.

Vetenskap redan som ST-läkare Vad händer med hälsan hos unga med diabetes som har dåliga värden på viktiga parametrar när de är i tonåren? Det ska ST-läkaren Johan Anderzén studera i sitt obligatoriska vetenskapliga arbete. Hans källa är Swediabkids, ett nationellt kvalitetsregister, som omfattar nästan 100 procent av alla barn och ungdomar med typ 1 diabetes. Karin Åkesson är en av tio disputerade läkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov och Johans handledare. Hon har själv doktorerat på diabetes. – Jag tror det finns ett nationellt intresse för vad Johan kommer fram till, säger Karin. Vad får det för konsekvenser som vuxen om man i tonåren inte lyckas hålla god blodsockerbalans? Hur länge kan det dröja innan det blir komplikationer?

Karin Åkesson handleder Johan Anderzén under hans obligatoriska vetenskapliga arbete. FOTO: MIKAEL BERGSTRÖM

Johan Anderzén ska jämföra parametrar som medelblodsocker, Hba1c, insulindoser, rökning och fysisk aktivitet nu och för tio år sedan. – ST-arbetet är en bra möjlighet att prova på vad klinisk forskning står för, säger Johan.

Jag får inblick i hur man gör en vetenskaplig studie, hur studier är uppbyggda och hur jag ska tolka vetenskapliga studier. Ändå känner Johan Anderzén sig kluven inför det obligatoriska vetenskapliga arbetet.

– Det tar tid, tio veckor, från min kliniska utbildning till färdig barnläkare. Landstinget i Jönköpings län erbjuder ST-läkarna en introduktionsutbildning i klinisk forskningsmetodik.

fORSKa

19


Anna J Henningsson gick i närkamp med ett hatat litet djur i vår natur – fästingen – för att snickra ihop sin doktorsavhandling. FOTO: JOHAN WERNER

20

fORSKa


Anna trefaldig doktor Anna J Henningsson är snart doktor gånger tre. Infektionsläkare, doktor på fästingar och snart specialist i mikrobiologi.

I sin avhandling från 2011 har hon tagit reda på mer om mekanismerna bakom borrelios och vad som påverkar sjukdomsförloppet. Varför drabbas vissa personer av neuroborrelios, ett tillstånd där infektionen angriper nervsystemet? Detta vet man inte, men sannolikt kan olika faktorer i immunförsvaret spela roll. – Komplementsystemet är en del av vårt medfödda immunförsvar och består av ett 20-tal proteiner i blodet som har till uppgift att attackera virus och bakterier, förklarar Anna. Det triggar också igång det övriga immunförsvaret när man drabbas av en infektion.

Jönköping Academy

– Vi har konstaterat att Borrelia-bakterier aktiverar komplementsystemet i huden och i ryggmärgsvätskan. Det hjälper immunförsvaret att känna igen bakterierna och bekämpa dem, bland annat genom fagocytos. Det är något förenklat celler som äter upp bakterierna. Anna J Henningsson har också mätt signalsubstanser i immunförsvaret hos patienter med neuroborrelios, för att studera balansen mellan olika T-hjälparceller, som bland annat har till uppgift att reglera produktionen av antikroppar mot bakterier. Hennes postdoc-forskning är inriktad på att utvärdera nya metoder att diagnostisera borrelios och studera samspelet mellan bakterien och immunförsvaret. OLLE HALL

FAKTA Kompetens för genotypning Aktiv forskning och utveckling är en naturlig del av arbetet vid Medicinsk diagnostik. Forskning sker i samarbete med kliniker inom Landstinget, forskare från Hälsohögskolan i Jönköping och Hälsouniversitet i Linköping. Laboratoriemedicins FoU-enhet har avancerad utrustning och kompetens för gensekvensering, genotypning och kvantitativ analys av genuttryck på såväl transkript- som proteinnivå. Möjlighet till cellodling finns.

The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare är en samverkan mellan Högskolan i Jönköping, Landstinget i Jönköpings län och länets tretton kommuner. Ambitionen är att fungera som ett nationellt och internationellt forum för forskning och utbildning i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg. Målgrupper är medarbetare och beslutsfattare från vård och omsorg, men även forskare och studenter. Jönköping Academy erbjuder ett magister- och masterprogram i kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa, vård och omsorg. Studenterna kommer från vård- och omsorgsverksamheter, flera av dem arbetar redan som ledare och chefer. Det finns en stark koppling mellan utbildningens innehåll och omsättningen i praktiskt arbete. Det sista året på masternivå bygger helt och hållet på konkret förbättringsarbete som genomförs på den ordinarie arbetsplatsen. Läs mer: www.jonkopingacademy.se

Studenter - framtidens kollegor Futurums huvudsakliga uppdrag är att stödja forskningen och studentarbetet inom Landstinget i Jönköpings län. Att skapa förutsättningar för verksamheterna att ta emot studenter är viktigt. Den verksamhetsförlagda utbildningen måste hålla hög kvalitet för att säkra framtidens behov av medarbetare inom hälso- och sjukvård. Våra studenter är framtidens kollegor. Läs mer på www.lj.se/futurum ”Student”.

Avdelningens FoU-budget delfinansierar lokala patientnära och tvärvetenskapliga projekt. Medicinsk diagnostik är en egen förvaltning som består av specialiteterna klinisk kemi, klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk patologi, klinisk mikrobiologi, klinisk fysiologi, nukleärmedicin, neurofysiologi samt medicinsk radiologi.

fORSKa

21


Första artikeln platsade i Lancet! Två ST-läkare, snubblade över ett ovanligt patientfall på Länssjukhuset Ryhov. Det ledde till att de skrev sin första vetenskapliga artikel. Den hamnade i The Lancet, en av världens mest ansedda medicinska tidskrifter. Kaveh Khodakaram, ST-läkare på kirurgen och Neshro Barmano, ST-läkare på medicinkliniken, strålade när publiceringen var ett faktum. Gratulationerna blev många. Erfarna överläkare tog i hand och bugade. Det är få forskare förunnat att under sin karriär få en publicering i The Lancet. Artikeln handlade om en 50-årig man som kom till akutmottagningen med buksmärtor och hög feber. Den kvällen hade Kaveh Khodakaram jour. Mannen lades in och fick antibiotika. Fem dagar senare kom han tillbaka kraftigt försämrad. Även då hade Kaveh jouren. – Jag misstänkte att hans reaktioner hade något med antibiotikumet att göra, eftersom en datortomografi av hjärnan var normal, säger Kaveh. På medicinjouren råkade Neshro ha jour. Under undersökningen blev mannen sämre.

Yes! Publicering i The Lancet. ST-läkarna Neshro Barmano och Kaveh Khodakaram jublar. FOTO: JOHAN WERNER

De misstänkte att han drabbats av en hjärnskada orsakad antibiotika. Mannen förlorade medvetandet och fördes över till intensivvårdsavdelningen. Metronidazole heter det antibiotikum som patienten behandlades med.

– Vi tror att The Lancet tog in artikeln för att det är en så ovanlig biverkning av ett vanligt läkemedel, säger Kaveh och Neshro. OLLE HALL

Fler har ont i käkarna Odontologiska Institutionen i Jönköping – det var bästa platsen för att utbilda sig till specialist i bettfysiologi. Det tyckte Alkisti Anastassaki Köhler, uppvuxen och utbildad i Grekland, och flyttade till Jönköping 1994. Här fanns stora namn inom bettfysiologivärlden, Tomas Magnusson och Matti Helkimo. Här fanns Jönköpingsundersökningarna – en guldgruva för forskare jorden runt. Så också för Alkisti. De senaste två åren har hon haft halvtidslön som doktorand från Futurum och arbetat halvtid med patienter på bettfysiologiska kliniken. I december 2012 disputerade hon. Hennes frågeställning i avhandlingen var: Har smärta och funktionsnedsättningar i käksystemet ökat eller minskat på tjugo år? Svaret är att de har ökat, tvärtemot vad

22

fORSKa

som gäller för karies och tandlossning. Särskilt har besvären ökat hos vuxna. Fler rapporterar om att de gnisslar tänder och har spända käkar. Besvären hänger ofta ihop med självupplevd nedsatt allmänhälsa. – Det verkar som om förekomsten av ont i käksystemet följer en allmän ökning av värk och psykiska besvär i samhället. Ökningen av smärta och funktionsstörningar i käksystemet har inte tidigare visats i någon vetenskaplig studie, säger Alkisti. Bettfysiologiska besvär kan ta sig många uttryck. Det kan vara smärta i ansiktet, huvudvärk, nedsatt gap- och tuggförmåga samt låsningar i käkarna. – Viktigaste steget i behandlingen är att minska patienternas oro, säger Alkisti. Få patienten att förstå varför det gör ont, varför musklerna blir ansträngda och att det inte är farligt.

Alkisti Anastassaki Köhler. FOTO: JOHAN WERNER


forskarmånader Maria Heiver Psykolog, Habiliteringscentrum

FUTURUMS VERKTYGSLÅDA Vill du nå ut med dina forskningsresultat? Vilka kan målgrupperna vara och hur kan budskapet anpassas? Vad utmärker en populärvetenskaplig presentation? Läs mer på www.lj.se/futurum under ”Forskning” ”Sprida forskningsresultat - tips”.

Jag forskar med frågeställningen om personer med Cerebral Pares har en speciell personlighet jämfört med normalbefolkningen. Jag träffar många med denna diagnos. Min upplevelse är att många är speciella i sitt sätt att vara och tänka. Jag har fått tag på en artikel som stödjer denna hypotes, men den är från 1948, och sedan dess finns det inget. Det är en förmån att få forska samtidigt som man arbetar kliniskt!

Hanna Sjöholm Sjukgymnast, geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov

”Att bidra till att svårt sjuka barn och deras familjer får en vård med hög medicinsk kvalitet och att förmedla hopp är mina drivkrafter som forskare och läkare” Margaretha Stenmarker, barnläkare och forskare

Med rätt informationsinsats kan föräldrar påverkas att inte utsätta sina barn för passiv rökning. Det visar en avhandling av Noomi Carlsson, sektionschef för barn och unga inom Landstinget i Jönköpings län. Läs mer www.lj.se/futurum

18 000

… kronor kan man söka hos Futurum för deltagande i vetenskapliga konferenser, kurser och studieresor, om man själv har ett projekt att presentera.

Ett öga på kvalitet Sen 2006 hjälper primärvårdens FoU-enhet länets vårdcentraler med mätningar och jämförelser som kan stimulera förbättringsarbetet. Sedan det fria vårdvalet infördes är syftet också att öppet jämföra länets 52 vårdcentraler och presentera kvalitetsdata för ledningen. Kvalitetsområden som jämförs är: telefontillgänglighet, information och delaktighet, prioritering, kontinuitet, medicinsk kvalitet, läkemedelsbehandling, förebyggande verksamhet, hemsjukvård, patientsäkerhet, samverkan med kommunerna och kostnader. Läs mer www.lj.se/futurum under FoU-enheten.

Jag forskar kring fallriskbedömning av strokepatienter i akutskedet. Vår hypotes är att det behövs ett diagnosspecifikt instrument för bedömning av fall efter stroke. Kognitiva och perceptuella problem, som är vanliga hos strokepatienter, kan behöva inkluderas för att få en mer träffsäker bedömning av hur mycket omsorg individen behöver efter sjukhusvård. Målsättningen är att det ska vara snabbt och enkelt att utföra instrumentet så att det hinns med i kliniskt arbete.

Sammy Zwackmann ST-läkare, Värnamo Jag forskar om hjärtkärlsjukdomar hos invandrare. Det finns kunskapsluckor om denna grupp som drabbas hårdare av hjärtsjukdomar än infödda svenskar. Mitt mål är att undersöka om patienter med invandrarbakgrund har haft nytta av de förändringar som skett, både i förebyggande insatser och behandling efter hjärtinfarkt. Kanske behövs särskilda insatser. Jag har hittills mest forskat på min fritid. Forskarmånaden kan ge en ordentlig skjuts framåt för mitt projekt.

fORSKa

23


Futurum – akademin för hälsa och vård Landstinget i Jönköpings län 036-32 10 28, 036-32 10 29 futurum@lj.se www.lj.se/futurum

Forskningstidning medel  
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you